Examensarbete 15 högskolepoäng. Specialpedagogen. Gymnasielärarens coach och problemlösare i ett paradigmskifte

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete 15 högskolepoäng. Specialpedagogen. Gymnasielärarens coach och problemlösare i ett paradigmskifte"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng Specialpedagogen Gymnasielärarens coach och problemlösare i ett paradigmskifte The Special Education Teacher The senior high school teacher s coach and problem solver in a new paradigm Kerstin Krona Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, 90hp Slutseminarium Examinator: Elsa Foisack Handledare: Lena Lang

2 Den som tvingas ut i vildskog ser med nyfödd syn på allt och han smakar tacksamt livets bröd och salt (Karin Boye 1924)) Jag vill rikta ett tack till min handledare Lena Lang samt till Er anonyma intervjuade, som välvilligt och öppenhjärtigt bjudit på tid och synpunkter i fallstudiens intervjuer. 2

3 Malmö högskola Lärarutbildningen Specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen Distans H05 Vårterminen 2008 Kerstin Krona Abstract Krona, Kerstin (2008). Specialpedagogen gymnasielärarens coach och problemlösare i ett paradigmskifte. (The Special Education Teacher the senior high school teacher s coach and problem solver in a new paradigm) Vi lever i en omvälvande tid i ett paradigmskifte. Omvärldsförändringarna under framförallt de två senaste decennierna har gett människan nya förutsättningar att leva och verka. Utbildningen är inget undantag. Behoven och kraven från omvärlden liksom eleven och hennes förutsättningar har förändrats. Didaktiken kräver nytänkande. Gymnasieläraren i det ledande lärandet ställs inför nya utmaningar och problem. Vilka är då specialpedagogens möjligheter ur olika aspekter att stödja gymnasieläraren? Arbetet skildrar vilka betydelsefulla förändringar som skett i detta paradigmskifte och som kan påverka det ledande lärandet. Inledningen beskriver problemområdet i ett större sammanhang och försöker ge en helhetsbild. Vilka är de omfattande förändringarna i paradigmskiftet, som kan påverka utbildningen? Var finns eleven i det nya samhället? Hur kan vi effektivisera didaktiken? Hur kan specialpedagogen samverka och kanske även coacha gymnasieläraren? Vidare innefattar arbetet en fallstudie med fem utsagor från gymnasielärare för att bidra med en förståelse för hur de ser på specialpedagogen och dennes roll och ett tänkt samarbete. Huvudresultatet i mitt arbete är att specialpedagogen och hennes kompetens behövs som stöd till gymnasieläraren, särskilt om exkludering skall undvikas och till del finns även behov av henne som coach. Mina slutsatser ger vid handen att förutsättningarna för henne att verka kräver en satsning på att kraftfullt marknadsföra hennes kompetens i kommuner, gymnasier och till gymnasielärare. De vetenskapliga landvinningar som gjorts och görs, måste tillvaratas för att förstå var dagens elever finns, forma pedagogik och metodik individuellt och anpassa till tidens behov. Nyckelord: coach, paradigmskifte, problemlösare, specialpedagogen, undervisningsstöd. Kerstin Krona Handledare: Lena Lang Examinator: Elsa Foisack 3

4 4

5 Innehåll Abstract 1 Inledning en överblick Specialpedagogen och hennes ansvarsområden Visionen Ledarrollen i förändring Gymnasieelevens kontext förändras Ledande lärande i ett paradigmskifte Syfte och frågeställningar Litteraturgenomgång En omvälvande tid ett paradigmskifte Den tekniska utvecklingen och dess följder Ledande lärande på vetenskaplig grund Att finna, förstå och känna eleven Lärarens ledarförmåga och sociala intelligens Yttre förutsättningar en resumé Metod och överväganden Val av metod Undersökningsgrupp Tillvägagångssätt Etik Tillförlitlighet Resultat Specialpedagogen okänd och missuppfattad Välkommen i klassrummet men på olika sätt Särskilda problem Specialpedagogen och närhetsproblemet Specialpedagogen i en ny och omvälvande tid Specialpedagogen som coach Lärande i en ny tid

6 6 Diskussion Hur upplevs specialpedagogen och hennes roll på gymnasiet? Väsentliga inslag för utbildningen i den omvälvande tid vi lever i Var finns och vem är dagens elev? Lämpliga uppgifter för specialpedagogen att stödja läraren i undervisningen Kan specialpedagogen stödja läraren på annat sätt? Förslag till fortsatt forskning Litteraturförteckning

7 1 Inledning en överblick Ämnets mångfacetterande karaktär kräver att vissa inslag i arbetet förklaras med tanke på helheten. 1.1 Specialpedagogen och hennes ansvarsområden En viss samstämmighet mellan regeringen, Högskoleverket, universitet och högskolor avseende specialpedagogernas arbetsuppgifter råder (exempelvis Regeringsproposition 2001/02:14; Nyhetsbrev Malmö högskola vecka ). Skolor och kommuner har dock stor frihet att utforma sin pedagogiska organisation, vilket inneburit att specialpedagogers kompetens kan ha svårt att få gehör i många skolor. För snart 18 år sedan lade den dåvarande socialdemokratiska regeringen ned speciallärarutbildningen. Den nuvarande alliansregeringen angav (Utbildningsdepartementet, 2007) att nio högskolor skulle få en miljon kronor var för att börja utveckla utbildningen igen. Specialpedagogutbildningen kommer att vara kvar vid sidan om utbildningen till speciallärare eftersom specialpedagogerna utgör ett bra stöd till skolledningen och övriga lärare. Utbildningsdepartementet klargör i samma meddelande att speciallärarutbildningen skall ge fördjupade kunskaper om språkutveckling och om effektiva metoder att tidigt stimulera elevers förmåga att läsa, skriva och räkna. Det förefaller som om de nya speciallärarna huvudsakligen kommer att verka i grundskolan. De skall i ett tidigt skede undanröja inlärningsproblem enligt regeringskansliets pressmeddelande (28 juni, 2007) och ingå i de åtgärder som fokuserar på att förbättra studieresultaten i grundskolan. Det kommer att ges möjlighet för eleven till ett extra studieår i grundskolan, om hon så behöver, samtidigt som betygskraven för att komma in på något av de nationella gymnasieprogrammen specificeras och skärps. I den förutvarande regeringens proposition En förnyad lärarutbildning (1999/2000: 135) föreslogs att en specialpedagogisk påbyggnadsutbildning på fyra nivåer, skulle leda fram till en specialpedagogexamen. Nivåerna skulle vara grundläggande specialpedagogiska kunskaper inom det allmänna utbildningsområdet, kurser med 7

8 specialpedagogisk inriktning samt specialisering. Propositionen förutsätter även att specialpedagogen knyts nära till skolledningen. Jag har utgått ifrån att min nuvarande utbildning, som startade 2005, är ett resultat av propositionen. Vid introduktionen till utbildningen 2005 presenterades en programförklaring vari följande bland annat ingick: 1. Specialpedagogens överordnade uppgift är att undanröja faktorer i undervisnings- och lärandemiljöer som orsakar att elever får svårigheter. Det innebär att specialpedagogen knyts närmare skolans ledning / / och tar ansvar för det specialpedagogiska arbetet. 2. Specialpedagogen har en nyckelroll i arbetet med att föra en skola för alla in i framtiden. Enligt utbildningsdepartementet (2007) utgör dagens specialpedagoger ett bra stöd till skolledning och övriga lärare. Samtidigt föreligger en viss tveksamhet i Högskoleverkets bedömarrapport (2004) av specialpedagogutbildningarna på ett antal högskolor och universitet. Bedömarna konstaterar att skolledningarna förutsätts organisera arbetet så att specialpedagogen ges inflytande över undervisningens uppläggning, samtidigt som de konstaterar att det går utanför Högskoleverkets område att bedöma den organisatoriska lämpligheten i att ge specialpedagogerna sådana befogenheter och att så lite forskning [=vid denna tidpunkt det vill säga 2004 min anm.] har gjorts kring specialpedagogens roll utifrån praktiska erfarenheter. Enligt rapporten framkommer att endast en av utbildningarna bedrivs i vad som kan sägas vara tillfredsställande specialpedagogisk forsknings- och undervisningsmiljö, nämligen den vid Malmö högskola. Däremot i bedömarrapporten 2008 ifrågasätts Malmö högskola bland annat för få disputerade lärare och för låg kravnivå inom den inledande terminen av det allmänna utbildningsområdet och berör således inte det specialpedagogiska programmet. Av de specialpedagoger som jag har kommit i kontakt med, arbetar få av dem enligt den målsättning som framgår ovan. Flertalet arbetar med barn och ungdomar enskilt eller i mindre grupp utanför den ordinarie klassen tvärt emot avsikten det vill säga det ideologiska ställningstagandet mot exkludering som Högskoleverkets bedömargrupp uttrycker den. Blom (2006) stärker min erfarenhet. Hon anger: 8

9 Studien visar att specialpedagogens uppgift i gymnasiet är övervägande kompensatorisk med undervisning på individ eller gruppnivå. / / Flera specialpedagoger efterlyser en radikal förändring av arbetssätt: (s.40) 1.2 Visionen Ambitionen är att specialpedagogens huvuduppgift skall vara att verka som ledare, sida vid sida med rektor. Specialpedagogen skall bevaka det specialpedagogiska perspektivet i skolutvecklingen och stimulera till åtgärder som för utvecklingen mot uppsatt mål på resan mot visionen det vill säga en skola för alla och undanröja faktorer i undervisnings- och lärandemiljöer, som orsakar att eleven får svårigheter. Motsvarande vision som vår svenska det vill säga, En skola för alla, finns även i andra länder, åtminstone i den anglosachsiska delen av världen exempelvis No Child Left Behind i USA och Every Child Matters i England. I länderna har det anslagits stora summor för att påskynda arbetet för att nå visionen. Speciellt gäller det USA där bl.a. Seattle fick 35 miljoner dollar som starthjälp (Fulham et al, 2006). För närvarande pågår ett kontinuerligt uppföljningsarbete av de insatser som gjorts och görs. Kritiken från forskarna är hård (Fulham et al, 2006). De menar att satsningarna kommer att misslyckas. Insatserna innebär enbart att föra utbildningen några steg framåt till en viss grad. Programmen innehåller delar av vad som erfordras, men de saknar känslan för den dagliga verksamheten i undervisningen och det som bidrar till alla elevers optimala resultatuppnåelse. Fulham, Hill och Crévola säger att om du inte vet vad du inte vet är det svårt att se vad som behöver göras (Fulham et al, 2006). Någon heltäckande officiell och allmänt accepterad utredning i Sverige om ansträngningarna för att nå visionen en skola för alla, har jag inte funnit förutom några enstaka publikationer. Assarsson (2007) menar att utan likvärdighetsbegrepp får inte en skola för alla någon betydelse. Hon säger (Assarsson, 2007): Först när pedagogerna kan se olikheterna som en resurs blir det möjligt för alla elever att få delaktighet och acceptans (s.228). 9

10 Haug (1999) fastslår att skolan inte har uppfyllt intentionen att vara en skola för alla. 1.3 Ledarrollen i förändring En resa mot en vision fordrar att någon tydliggör vad visionen innebär, vilka delmål resan bjuder och hur de påverkar de berörda och anger vad som förväntas av dem. Även om visionens förverkligande kan ligga långt fram i tiden, kan vi inte bortse att avståndet mellan nulägets verklighet och visionen är en energikälla i en organisations utveckling (Senge, 1990). De landvinningar som hjärnforskningen gjort på senare år, som Goleman (2002) och andra väl beskrivit, visar bland annat att ledarens känsloläge och handlande har en stor betydelse för dem de leder. Modernt ledarskap handlar om att lära tillsammans samt skapa mening och kunskap i samverkan. Kan specialpedagogen tänkas ha en viktig roll att stödja läraren i dennes ledarroll eller om vi så vill även coacha henne? Coaching är ett förhållandevis nytt ämne, vilket har utvecklats från 1980-talet. Tyvärr finns inte mycket forskning eller många teorier om ämnet (Gjerde, 2007). Syftet är som Gjerde uttrycker det inte ett sätt att reparera icke fungerande medarbetare, utan ett sätt att ta fram det bästa hos dem (Gjerde, 2007 s.5). Det görs bäst genom att frigöra individens potential och koppla ihop henne med hennes inneboende kunskap, värderingar, motivation och mål samt knyta detta till handling. Om vi ser till färdigheterna och metodiken, som används av en coach, hittar vi viktiga inslag från terapi, filosofi, pedagogik, kommunikationsteori, vägledning, organisationspsykologi och idrottspsykologi enligt Gjerde. Även om begreppet coaching först dök upp för några decennier sedan, har det funnits i någon form även tidigare. Det finns de som hävdar att Sokrates var vår förste coach, då han gick omkring på Atens gator, frågade och utmanade med en önskan om verkliga insikter. Bergenheim & Appel (2005) belyser coachen som handledare i en reflekterande handledning avseende samarbetet mellan handledare och doktorand. 1.4 Gymnasieelevens kontext förändras En viktig arbetsuppgift för en specialpedagog i gymnasiet är att bidra till att finna eleven där eleven är och med tanke på dennes förutsättningar och den kontext hon lever i, hjälpa 10

11 eleven att få den lärandemiljö och de förutsättningar att utvecklas, som är optimala för henne utan att exkludera henne från sin klass, när problem uppstår. Att leda kräver att det finns någon eller några att leda. De elever gymnasieläraren har att utöva sitt ledande lärande tillsammans med, har under en mycket kort tid ur ett historiskt perspektiv i flera avseende ändrat karaktär. Utvecklingstempot har accelererat. Förändringar inom flera områden har varit så omfattande att vi idag talar om ett paradigmskifte. Det påpekas ofta att det som hände våra far- och morföräldrar under en livstid, nu sker under betydligt kortare tidsrymd kanske under ett år eller till och med under än kortare tid. Åldersskillnaden mellan lärare som inte är uppmärksamma på förändringarna i tiden och elever som lever i sin tid riskerar därför att öka avståndet mellan dem. Eleven kommer från en grundskoleutbildning, som kan betraktas som ämnesstandardiserad likt delar i ett pussel i vilket helheten oftast saknas till en medvetet eller omedvetet (exempelvis otillräckliga betyg) vald utbildning i gymnasiet. Eleven genomgår under de tre gymnasieåren en mognadsprocess, som skall göra henne redo att möta den vuxenvärld och den ständigt föränderliga värld, som hon framöver skall verka i. Hur ser den ut och vad blir hennes största utmaningar? Den insikten måste förvärvas ihop med lärare som lever i sin tid och är nyfikna på vad morgondagen bjuder. Elevens sociala situation kan vara komplicerad och generationsklyftor kan vara svåra att bemästra. I dagens samhälle är det mer vanligt än ovanligt att elever från skilda kulturer verkar i samma undervisningsmiljö. Redan för mer än 30 år sedan betonade Vygotskij (1978) att människan inte kan ses skild från sin kultur. Som jag även vill försöka visa är oftast avståndet mellan lärare och elev i flera avseenden stort och måste överbryggas för att resultatförbättringar skall kunna ske. Är det något som har mycket stor betydelse för dagens gymnasieelever är det att få täcka sitt behov av svar på obesvarade frågor av någon som har en helhetsbild. Ambitionen måste naturligtvis på sikt vara att varje lärare kan klara uppgiften, varför en tidsmedveten specialpedagog såväl har en viktig roll i sammanhanget för eleven som för att stödja läraren. 11

12 1.5 Ledande lärande i ett paradigmskifte Ledarrollen har under de två senaste decennierna förändrats radikalt i flera avseenden (Bennis, 1997). Ledare har bland annat fått en tjänande roll i vilken lärandet har stor betydelse. Lärande organisationer med lärande samtal med medarbetare har en nyckelroll i tidsmedvetna organisationer (Bushe, 2007). Första gången jag stötte på begreppet ledande lärande var i Utbildningsradions webbkurs (2007) Ledarskap i klassrummet. Lärarens ledarroll det vill säga att stödja och vägleda elever görs med nutidens förutsättningar oftast bäst genom att hela tiden ställa de rätta frågorna, men inte ge några svar. (Skärvad, 1995). Förutsättningarna för det ledande lärandet har på kort tid förändrats så väsentligt att det handlar om ett paradigmskifte. Sandberg och Targarma (1998) framhåller att paradigmskiftet inom management har gett ledarskap en ny innebörd. Högskoleverket använder även uttrycket paradigmskifte i sin rapport (2004 s.10). Internationella utbildningsforskare (Fulham et al, 2007 s.2 ) hävdar att ingen ännu helt har kartlagt hur det nya paradigmet ser ut och hur det fungerar (min övers.). Det talar för att uttrycket paradigmskifte förefaller vara ett accepterat uttryck i nuläget och att det finns ett stort behov att även granska de förändringar som skett och den nya situationens problem och möjligheter. I denna studie har jag därför utgått ifrån att vi befinner oss i ett paradigmskifte avseende flera omvärldsfaktorer (se Litteraturgenomgång). Som inledningen framhåller förefaller ett behov av att finnas att tydliggöra vad förutsättningarna för det ledande lärandet på gymnasiet är med hänsynstagande till det ideologiska ställningstagandet mot exkludering. Det övergripande som det föreliggande arbetet vill belysa och vilket fordrar närmare litteraturstudier samt förankras i gymnasielärarens perspektiv kan sammanfattas som: Paradigmskiftet och dess effekter för didaktiken och det ledande lärandet. Interagerande i problemfyllda läroprocesser. Begreppet ledarskap, social och emotionell kompetens och dessas betydelse. Nutidens gymnasieelev- en individ i förändring. Specialpedagogens roll i teorin och praktiken. 12

13 2 Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att tydliggöra förutsättningarna för specialpedagogen att utan exkludering som följd stödja gymnasielärare företrädesvis i undervisningssituationer. Syftet utmynnar i följande frågeställningar: Vilka är de väsentliga inslagen, som kan påverka läroprocessen enligt gymnasieläraren? Hur upplevs specialpedagogen och dennes roll på gymnasiet? På vilket sätt kan specialpedagogen stödja gymnasieläraren? 13

14 3 Litteraturgenomgång Litteraturgenomgången avser att belysa viktiga faktorer, som talar för behovet av ett nära samarbete mellan specialpedagog och gymnasielärare i en omvälvande tid. 3.1 En omvälvande tid ett paradigmskifte Jag rubricerar utvecklingen under de två senaste decennierna och under framför allt det senaste decenniet som ett paradigmskifte. Den internationella facklitteraturen och även den svenska facklitteraturen (Skärvad, 1995; Seybold, 2001) började använda ordet revolution om vad förändringarna under främst talet resulterade i. I Sverige blev ordet epokskifte ett begrepp i slutet av 1990-talet. Industrisamhället fick lämna plats för det nya informationssamhället på samma sätt som det tidigare jordbrukssamhället ersattes av industrisamhället. Paradigmskiftet kännetecknas av den förändringsprocess vi befunnit oss i under framför allt de två senaste decennierna och den påverkan det har på den verksamhet, som bedrivs i vår omvärld. I tidiga upplagor av Svenska Akademins ordlista ( AOL även benämd Ordbok över svenska språket ) har ordet paradigm inte funnits med förrän 1952 vad jag har kunna se. I engelskspråkiga motsvarigheter har ordet funnits med, men då avseende ords böjningsmönster. I den senaste versionen av Svenska Akademins ordlista 13:e upplagan (2006) står ( i synnerhet i vetenskapligt fackspråk) exempel som står såsom mönster för ett antal företeelser, mönster; schema typiskt exempel: sistnämnda skrift kan betecknas som ett paradigm på hans författarskap ). Även om vi ofta förknippar paradigmskifte med forskare som Galilei, Darwin och Einstein, används som synes begreppet även i mindre revolutionnära sammanhang eller som Kuhn (1962 och 1979) uttrycker det - att det är ett vedertaget vetenskapligt begrepp om än något vagt i konturerna. Förutsättningarna för de omfattande förändringar som skett under framför allt de två senaste decennierna och som skapat paradigmskiftet, står att finna i flera omvärldsfaktorer och hur de integrerat med varandra. Paradigmskiftets tillkomst har i första hand orsakats av faktorer som framgår av denna illustration. 14

15 Teknologiutveckling/Forskningsframsteg Politik/ Lagstiftning Paradigmskifte Kulturintegrering/ Gränslöshet Ekonomisk utveckling Figur 3.1 Paradigmskiftets omvärldsfaktorer Den tekniska utvecklingen (den digitala revolutionen i första hand) har starkt bidragit till de kraftiga framsteg som vetenskapen gjort under ett par decennier inom de flesta områden. Den ekonomiska utvecklingen under samma period har givit möjligheter att finansiera projekt av olika slag och fått fler länder att bidra till utvecklingen. Politik och lagstiftning har bäddat för en integrering av olika kulturer och berikat mångfalden liksom möjligheter till gränsöverskridande samverkan. Var och en av ovanstående kriterier har påtagliga effekter och samtidigt är de oupplösligt förenade med varandra. Naturligtvis finns det flera faktorer som bidragit till skiftet, men de ovanstående får nog betraktas som de viktigaste. Redan för ett decennium sedan pekade den internationellt respekterade Peters (1998) på de oerhörda förändringar som var på väg. Han gjorde det med humor, men det internationella näringslivet förstod allvaret bakom. Peters innovationscirkel ruskade om. 15

16 Figur 3.2 The circle of innovation (Ur Peters, 1997) Varje inslag i cirkeln och dess betydelse diskuterades över i stort sätt över hela världen och jag har försökt komprimera en förklaring till cirkelinslagen på följande sätt: Det finns inga avstånd längre. Vi är alla grannar och beroende av varandra. Vi måste lära oss att avveckling är cool och att vi inte kan leva utan en organisatorisk rakhyvel. Det finns en Michelangelo i var och en av oss, som måste tas till vara. Det finns ingen skillnad mellan tjänstemän och arbetare. Personlig service är det, som kommer att ge lönsamhet. Mellanhänder och hierarkiska nivåer är dömda att dö. Framgångsreceptet är 95% psykologi och attityd och 5% teknologi. Det räcker inte att göra rätt ty det är för ordinärt. Varumärket betyder allt. Vi måste få en näsa för talang. Det är kvinnans värld framöver. Ju mer överbefolkad marknaden blir desto mer betyder design personlig design. Älska alla - serva alla. Revolutionära tider kräver revolutionära ledare. 3.2 Den tekniska utvecklingen och dess följder År 1994 var Internet ett relativt okänt begrepp för de flesta i samhället för att numera, det vill säga något mer än ett decennium senare, vara en del av de flestas vardag på ett eller annat sätt. De stora förändringarna i omvärlden började dock tidigare, även om dessa accelererade i och med att Internet började bli en naturlig del i tillvaron för allt fler. Många anser att informationssamhällets födelse var redan år 1947 (Weissglas, 1994), då några forskare vid Bells laboratorier i USA lyckades få en transistor att fungera, vilket var embryot till datorn. Därefter har kostnaderna för att lagra och överföra information minskat drastiskt och möjliggjort den explosiva utvecklingen. Numera är datorn en naturlig del i tillvaron och finns tillgänglig i hemmet, på arbetsplatsen, i skolan och följer 16

17 ständigt de flesta individer bland annat i form av en avancerad mobiltelefon. En del av mobiltelefonerna har möjligheter att snabbt kopplas upp på Internet. Dagens avancerade mobiltelefoner kan ha en datorkapacitet, som är större än vad exempelvis många företag hade i sina dataanläggningar för tre decennier sedan. Den så kallade Nintendogenerationen, som vuxit upp med datorn som en självklarhet i sin miljö, har numera utvecklat ett eget språk, som är anpassat för att snabbt och effektivt kunna kommunicera via SMS exempelvis. Att hämta hem information, film, musik och handla på Internet är för dessa ungdomar en självklarhet. Redan vid sekelskiftet kunde läkare konstatera att ungdomar genom sitt intensiva SMS-ande fått vad de då betecknade som SMS tumme (S:t Erikshälsan, 2001). Numera har ungdomarna utvecklat tekniken och skriver med flera fingrar samtidigt. Den digitala teknikens betydelse i undervisningen finns väl dokumenterad såväl för elever utan problem som för elever med funktionshinder. Oavsett förutsättning bidrar den digitala tekniken till engagemang. Engagemang ökar motivationen. Brist på motivation är det största hindret för lärande i skolan. Ferm (KK-stiftelsens tidning, 2007) ger följande beskrivning över hur hon använder IT i gymnasieundervisningen: På en timme kan man titta in hos regeringen i Stockholm och ta reda på vilken utbildning utbildningsministern har, kliva rakt in i Vita Huset i Washington och upptäcka att presidenten har en ko som heter Ofelia, för att raskt besöka EU och se vad de säger om havsfrågor och miljö. Om vi hinner besöker vi Volvo och bygger den egna drömbilen (s.7). Två illustrativa exempel på nya tekniska lösningar som fötts ur den digitala utvecklingen är exempelvis nya forskningskameror och dataspel. Betydelsen av de nya kamerorna är allmänt accepterad (Klingberg, 2007; Goleman, 2007; Gilbert, 2006). Med hjälp av PET - kameran (positronemissiontomografi) som kom i början av 1990-talet kunde vi mäta blodflödet i hjärnan, då försökspersoner utförde arbetsminnesuppgifter. Forskarna såg då hur pannloben aktiverades, vilket stämde med de erfarenheter man fått från experiment med apor och människor som fått skador i pannloben. Skillnaden var att arbetet med kamera gav en mycket mer detaljerad information än vad forskarna haft tidigare. PET kameran har en tidsupplösning på en minut. I mitten av 1990-talet började forskare använda funktionell MR (fmri) och kunde då få en bild av hjärnan varannan sekund. Ett 17

18 påtagligt exempel är kunskapen om hur vi skall undervisa barn och ungdomar med ADHD utvecklats (Klingberg, 2007). Det andra exemplet det vill säga dataspel har ofta utmålats som ett hot i vår tillvaro för våra barn och ungdomar. Hittills har enbart rubbade sömnvanor kunna konstateras, men det är tveklöst så att dataspel förbättrar våra funktioner (Klingberg 2007). Folkhälsoinstitutets rapport (Lager & Bremberg, 2005) konstaterar efter sammanlagt sex studier att alla visar på en positiv effekt på spatiell förmåga och reaktionstider. Människan använder sig av verktyg och tecken, som utvecklas och överlämnas till nästa generation. Vi förvaltar verktygen, men söker samtidigt efter förbättringar, nya verktygslösningar och användningsområden. Tyvärr finns det ofta ett tyst motstånd mot förändringar. Nya lärohjälpmedel kan ha det svårt att bli accepterade. Många lärare känner tveksamhet inför det nya (Strandberg, 2006). Den fullständiga acceptansen av datorn som hjälpmedel saknas på många håll. Det finns lärare som ifrågasätter om man exempelvis lär sig något genom att knappa på kalkylatorns symboler och att eleven därmed inte förstår grunden för matematiken. Det gör eleven menar Strandberg. Hon lär sig något av all matematisk aktivitet (Strandberg, 2006). Aktiviteter med hjälpmedel innebär att vi lär oss två gånger enligt Vygotskij (1978) först som yttre aktivitet och sedan som inre. 3.3 Ledande lärande på vetenskaplig grund Att känna och förstå eleven är en förutsättning för ett lyckat samarbete mellan lärare och elev. Kivikas (2008) skriver bland annat: Vi är alla olika. För att leda människor måste vi som ledare behandla dem individuellt. Att kunna göra det är ledarskapets verkliga konst och största svårighet, men samtidigt en fantastisk och om man lyckas en mycket belönande utmaning. Om vi lyckas kan vi åstadkomma underverk (s.21). Ett effektivt ledande lärande innebär således enligt Kivikas och andra att vi måste kunna behandla eleverna individuellt. Det förutsätter att vi vet var de är. Den danske filosofen Søren Kirkegaard (Jacobsson, 1999) sade bland annat att: 18

19 Om jag lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där / / Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon (s.105). När läraren nått fram till sin elev måste fler ingredienser sammanfogas för ett lyckat lärande. Framför allt gäller det att finna individens optimala inlärningssituation. Om man undersöker hur en elev lär sig, kommer det fram minst fyra metoder enligt Jönsson (26 mars 2003). 1. Det pedagogiska innehållet 2. Den pedagogiska strukturen 3. Den pedagogiska metoden 4. Den pedagogiska miljön Samtliga faktorer kräver insikt om den enskilde individen för att vara framgångsrik. Väsentligt är dessutom att didaktiken tillvaratar de vetenskapliga rön som görs och gjorts och som bygger på ett vetenskapligt förhållningssätt. I en intressant blogg Ledande lärande på vetenskaplig grund (Internet hl.khl.se jan 2008) efterlystes ett bättre tillvaratagande av nya vetenskapliga rön i undervisningen. Han menar att forskningsresultat inte når fram till skolan. En av de få samhällssektorer som ännu inte är baserad på forskning är den lokala skolans praktik. Det finns inte en skola som kan säga att den lokala didaktiken dvs beslut som har med lärande, planering, tolkning, av mål, betyg och bedömning etc bygger på forskning och därmed vilar på vetenskaplig grund. Det är anmärkningsvärt att samhällets viktigaste och kanske mest diskuterade sektor saknar vetenskaplig grund för den lokala praktiken. De vetenskapliga framsteg som görs inom olika discipliner tillvaratas inte fullt ut i undervisningssammanhang enligt Fulham et al (2006). Vi vet idag att IQ (intelligenskvot) ökar i genomsnitt med 3% per decennium - den s.k. Flynneffekten (Klingberg, 2007). Det betyder att dagens elever har mer än 10% högre IQ än vad elever hade i början 1970-talet. IQ ökade med ungefär 0,31 enheter per år under 1950-, och 1970-talet för att under 1990-talet öka till 0,36 enheter per år (Klingberg, 2007). 19

20 Det positiva som forskningen visat och som Klingberg, 2007 redovisat är att det är möjligt att träna upp elevens IQ. Dessa studier är stöd för dem, som hävdat att hög intelligens (IQ) inte bara är medfödd och IQ är heller inget färdigt redskap, som vi föds med. Forskningen har gjort stora framsteg under det senaste decenniet. Numera vet forskare exempelvis mycket om vårt korttidsminne och vårt arbetsminne samt inte minst hur vi kan träna upp dem, vilket exempelvis är intressant eftersom simultankapacitet och förmågan att hantera distraktioner verkar handla om vårt arbetsminne. Baddeley (1992 s.56) konstaterar att arbetsminnet avser ett system i hjärnan, som kan hålla kvar och hantera den information som är nödvändig för att utföra komplicerade kognitiva uppgifter såsom läsförståelse, inlärning samt logiskt tänkande. Gardner, 1983 publicerade en teori om multipla intelligenser. Teorin kritiserades av såväl psykologer som utbildningsforskare (Norén & Öhman s ). Kritikerna ansåg att teorin baserades på intuition och inte empiriska data samt att intelligenserna enbart var begrepp för talang och personlighetstyper. Trots kritiken har teorin blivit välkommen bland stora delar av utbildningsområdet. De sju intelligenserna framställdes som: 1. Matematisk/logisk (att se och förstå logiska och matematiska sammanhang) 2. Språklig (att kunna uttrycka sig muntligt och förstå andras tal) 3. Spatialt (att kunna orientera sig och tänka i bilder, rumsuppfattning) 4. Kinestetiskt (att kunna använda sig av sin kropp ändamålsenligt och vackert) 5. Musikaliskt (att kunna uppfatta och uttrycka musik ofta tillsammans med rörelse) 6. Intrapersonellt (att förstå sig själv och sitt eget beteende) 7. Interpersonellt (att kunna sätta sig in i andra människors tankar och beteenden) Idag vet vi betydligt mer om olika intelligenser och enbart de senaste åren har flera böcker publicerats (Goleman, 2007; Bauer, 2007), som tillför ny kunskap om IQ (intelligenskvot), EQ (emotionell intelligens), BQ (kroppens intelligens) och SQ (själens intelligens). Sedan början av 1900-talet har många IQ-experter menat att intelligens till största delen är nedärvd och inte kan förändras. Golemans (1996) banbrytande bok Känslans 20

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

VÄLMÅENDE GER RESULTAT

VÄLMÅENDE GER RESULTAT VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Kan utan tvekan säga att jag hade svårt för det här pusslet själv men med tiden så knäcker man koden och vet hur man skall lägga pusslet.

Kan utan tvekan säga att jag hade svårt för det här pusslet själv men med tiden så knäcker man koden och vet hur man skall lägga pusslet. Skapande skola Enligt grundskolans läroplan ska skolans elever fostras till medborgare som har en fri och kritisk analysförmåga. Skolans uppgift lär vara att förse dem med de kunskaper som de kan behöva.

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro.

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring. För att riktigt kunna förstå hur man lyckas måste en ta filosofin till

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

NLP PRACTITIONER. Med ditt personliga ledarskap och din utveckling i fokus

NLP PRACTITIONER. Med ditt personliga ledarskap och din utveckling i fokus INLPTA Certifierad NLP - Practitioner utbildning Hösten 2015 NLP PRACTITIONER Med ditt personliga ledarskap och din utveckling i fokus En INLPTA - certifierad utbildning, 5 långhelger, 15 dagar Vill du

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

NLP Practitioner med INLPTA Certifikat Höstterminen 2012.

NLP Practitioner med INLPTA Certifikat Höstterminen 2012. NLP Practitioner med INLPTA Certifikat Höstterminen 2012. NLP Practitioner kurs För personligt ledarskap och utveckling En internationellt certifierad kurs 4 långhelger, 16 dagar Vill du: Kommunicera bättre

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera Boksammanfattning Konsten att få andra att prestera Konsten att få andra att prestera är framför allt ett användbart verktyg för dig som vill utveckla dig själv och dem du leder. Med hjälp av både skisser

Läs mer

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens skolledare är ett ledarskapsprogram med ett tydligt mål: att rusta Sverige med skolledare i världsklass.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Ledarskap och kommunikation med NLP

Ledarskap och kommunikation med NLP Ledarskap och kommunikation med NLP Lev, lär, träna och förändra utbildningen som ger dig helt nya perspektiv och resultat NLP Business Practitioner är utbildningen för dig som vill utvecklas som ledare

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund 2014 Effektrapport Rasmus Ornstein Fredlund Om Mattecentrum Mattecentrum grundades 2008 av Johan Wendt, som är utbildad civilingenjör på Lunds Tekniska Högskola. Genom en personligt upplevd händelse, då

Läs mer

20 nov. i Umeå a Pihl Self Management Stefan Hyttfors m N m u E tid är dåtidf!ramtdienä? u d r Ä! r ä h r

20 nov. i Umeå a Pihl Self Management Stefan Hyttfors m N m u E tid är dåtidf!ramtdienä? u d r Ä! r ä h r 20 nov. i Umeå Emma Pihl Self Management Stefan Hyttfors Nutid är dåtid! Framtiden är här! Är du? När ledarskapet och HR-arbetet behöver inspireras Ibland gör den sig påmind idétorkan. Plötsligt sinar

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

VIS - Verksamt i skolan

VIS - Verksamt i skolan 2014-06- 18 Gunilla Carlsson Kendall, psykolog www.provivus.se Om ADHD för barn och ungdomar AkMv och processinriktad utbildning Komple5era den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching Gunnar Kihlblom Coaching av ledare och nyckelpersoner Utbildning i Affärs Coaching Solid Affärs Coaching stödjer ledare och andra nyckelpersoner att möta de framtida utmaningarna som de själva och deras

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer