Examensarbete 15 högskolepoäng. Specialpedagogen. Gymnasielärarens coach och problemlösare i ett paradigmskifte
|
|
- Gunnar Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng Specialpedagogen Gymnasielärarens coach och problemlösare i ett paradigmskifte The Special Education Teacher The senior high school teacher s coach and problem solver in a new paradigm Kerstin Krona Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, 90hp Slutseminarium Examinator: Elsa Foisack Handledare: Lena Lang
2 Den som tvingas ut i vildskog ser med nyfödd syn på allt och han smakar tacksamt livets bröd och salt (Karin Boye 1924)) Jag vill rikta ett tack till min handledare Lena Lang samt till Er anonyma intervjuade, som välvilligt och öppenhjärtigt bjudit på tid och synpunkter i fallstudiens intervjuer. 2
3 Malmö högskola Lärarutbildningen Specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen Distans H05 Vårterminen 2008 Kerstin Krona Abstract Krona, Kerstin (2008). Specialpedagogen gymnasielärarens coach och problemlösare i ett paradigmskifte. (The Special Education Teacher the senior high school teacher s coach and problem solver in a new paradigm) Vi lever i en omvälvande tid i ett paradigmskifte. Omvärldsförändringarna under framförallt de två senaste decennierna har gett människan nya förutsättningar att leva och verka. Utbildningen är inget undantag. Behoven och kraven från omvärlden liksom eleven och hennes förutsättningar har förändrats. Didaktiken kräver nytänkande. Gymnasieläraren i det ledande lärandet ställs inför nya utmaningar och problem. Vilka är då specialpedagogens möjligheter ur olika aspekter att stödja gymnasieläraren? Arbetet skildrar vilka betydelsefulla förändringar som skett i detta paradigmskifte och som kan påverka det ledande lärandet. Inledningen beskriver problemområdet i ett större sammanhang och försöker ge en helhetsbild. Vilka är de omfattande förändringarna i paradigmskiftet, som kan påverka utbildningen? Var finns eleven i det nya samhället? Hur kan vi effektivisera didaktiken? Hur kan specialpedagogen samverka och kanske även coacha gymnasieläraren? Vidare innefattar arbetet en fallstudie med fem utsagor från gymnasielärare för att bidra med en förståelse för hur de ser på specialpedagogen och dennes roll och ett tänkt samarbete. Huvudresultatet i mitt arbete är att specialpedagogen och hennes kompetens behövs som stöd till gymnasieläraren, särskilt om exkludering skall undvikas och till del finns även behov av henne som coach. Mina slutsatser ger vid handen att förutsättningarna för henne att verka kräver en satsning på att kraftfullt marknadsföra hennes kompetens i kommuner, gymnasier och till gymnasielärare. De vetenskapliga landvinningar som gjorts och görs, måste tillvaratas för att förstå var dagens elever finns, forma pedagogik och metodik individuellt och anpassa till tidens behov. Nyckelord: coach, paradigmskifte, problemlösare, specialpedagogen, undervisningsstöd. Kerstin Krona Handledare: Lena Lang Examinator: Elsa Foisack 3
4 4
5 Innehåll Abstract 1 Inledning en överblick Specialpedagogen och hennes ansvarsområden Visionen Ledarrollen i förändring Gymnasieelevens kontext förändras Ledande lärande i ett paradigmskifte Syfte och frågeställningar Litteraturgenomgång En omvälvande tid ett paradigmskifte Den tekniska utvecklingen och dess följder Ledande lärande på vetenskaplig grund Att finna, förstå och känna eleven Lärarens ledarförmåga och sociala intelligens Yttre förutsättningar en resumé Metod och överväganden Val av metod Undersökningsgrupp Tillvägagångssätt Etik Tillförlitlighet Resultat Specialpedagogen okänd och missuppfattad Välkommen i klassrummet men på olika sätt Särskilda problem Specialpedagogen och närhetsproblemet Specialpedagogen i en ny och omvälvande tid Specialpedagogen som coach Lärande i en ny tid
6 6 Diskussion Hur upplevs specialpedagogen och hennes roll på gymnasiet? Väsentliga inslag för utbildningen i den omvälvande tid vi lever i Var finns och vem är dagens elev? Lämpliga uppgifter för specialpedagogen att stödja läraren i undervisningen Kan specialpedagogen stödja läraren på annat sätt? Förslag till fortsatt forskning Litteraturförteckning
7 1 Inledning en överblick Ämnets mångfacetterande karaktär kräver att vissa inslag i arbetet förklaras med tanke på helheten. 1.1 Specialpedagogen och hennes ansvarsområden En viss samstämmighet mellan regeringen, Högskoleverket, universitet och högskolor avseende specialpedagogernas arbetsuppgifter råder (exempelvis Regeringsproposition 2001/02:14; Nyhetsbrev Malmö högskola vecka ). Skolor och kommuner har dock stor frihet att utforma sin pedagogiska organisation, vilket inneburit att specialpedagogers kompetens kan ha svårt att få gehör i många skolor. För snart 18 år sedan lade den dåvarande socialdemokratiska regeringen ned speciallärarutbildningen. Den nuvarande alliansregeringen angav (Utbildningsdepartementet, 2007) att nio högskolor skulle få en miljon kronor var för att börja utveckla utbildningen igen. Specialpedagogutbildningen kommer att vara kvar vid sidan om utbildningen till speciallärare eftersom specialpedagogerna utgör ett bra stöd till skolledningen och övriga lärare. Utbildningsdepartementet klargör i samma meddelande att speciallärarutbildningen skall ge fördjupade kunskaper om språkutveckling och om effektiva metoder att tidigt stimulera elevers förmåga att läsa, skriva och räkna. Det förefaller som om de nya speciallärarna huvudsakligen kommer att verka i grundskolan. De skall i ett tidigt skede undanröja inlärningsproblem enligt regeringskansliets pressmeddelande (28 juni, 2007) och ingå i de åtgärder som fokuserar på att förbättra studieresultaten i grundskolan. Det kommer att ges möjlighet för eleven till ett extra studieår i grundskolan, om hon så behöver, samtidigt som betygskraven för att komma in på något av de nationella gymnasieprogrammen specificeras och skärps. I den förutvarande regeringens proposition En förnyad lärarutbildning (1999/2000: 135) föreslogs att en specialpedagogisk påbyggnadsutbildning på fyra nivåer, skulle leda fram till en specialpedagogexamen. Nivåerna skulle vara grundläggande specialpedagogiska kunskaper inom det allmänna utbildningsområdet, kurser med 7
8 specialpedagogisk inriktning samt specialisering. Propositionen förutsätter även att specialpedagogen knyts nära till skolledningen. Jag har utgått ifrån att min nuvarande utbildning, som startade 2005, är ett resultat av propositionen. Vid introduktionen till utbildningen 2005 presenterades en programförklaring vari följande bland annat ingick: 1. Specialpedagogens överordnade uppgift är att undanröja faktorer i undervisnings- och lärandemiljöer som orsakar att elever får svårigheter. Det innebär att specialpedagogen knyts närmare skolans ledning / / och tar ansvar för det specialpedagogiska arbetet. 2. Specialpedagogen har en nyckelroll i arbetet med att föra en skola för alla in i framtiden. Enligt utbildningsdepartementet (2007) utgör dagens specialpedagoger ett bra stöd till skolledning och övriga lärare. Samtidigt föreligger en viss tveksamhet i Högskoleverkets bedömarrapport (2004) av specialpedagogutbildningarna på ett antal högskolor och universitet. Bedömarna konstaterar att skolledningarna förutsätts organisera arbetet så att specialpedagogen ges inflytande över undervisningens uppläggning, samtidigt som de konstaterar att det går utanför Högskoleverkets område att bedöma den organisatoriska lämpligheten i att ge specialpedagogerna sådana befogenheter och att så lite forskning [=vid denna tidpunkt det vill säga 2004 min anm.] har gjorts kring specialpedagogens roll utifrån praktiska erfarenheter. Enligt rapporten framkommer att endast en av utbildningarna bedrivs i vad som kan sägas vara tillfredsställande specialpedagogisk forsknings- och undervisningsmiljö, nämligen den vid Malmö högskola. Däremot i bedömarrapporten 2008 ifrågasätts Malmö högskola bland annat för få disputerade lärare och för låg kravnivå inom den inledande terminen av det allmänna utbildningsområdet och berör således inte det specialpedagogiska programmet. Av de specialpedagoger som jag har kommit i kontakt med, arbetar få av dem enligt den målsättning som framgår ovan. Flertalet arbetar med barn och ungdomar enskilt eller i mindre grupp utanför den ordinarie klassen tvärt emot avsikten det vill säga det ideologiska ställningstagandet mot exkludering som Högskoleverkets bedömargrupp uttrycker den. Blom (2006) stärker min erfarenhet. Hon anger: 8
9 Studien visar att specialpedagogens uppgift i gymnasiet är övervägande kompensatorisk med undervisning på individ eller gruppnivå. / / Flera specialpedagoger efterlyser en radikal förändring av arbetssätt: (s.40) 1.2 Visionen Ambitionen är att specialpedagogens huvuduppgift skall vara att verka som ledare, sida vid sida med rektor. Specialpedagogen skall bevaka det specialpedagogiska perspektivet i skolutvecklingen och stimulera till åtgärder som för utvecklingen mot uppsatt mål på resan mot visionen det vill säga en skola för alla och undanröja faktorer i undervisnings- och lärandemiljöer, som orsakar att eleven får svårigheter. Motsvarande vision som vår svenska det vill säga, En skola för alla, finns även i andra länder, åtminstone i den anglosachsiska delen av världen exempelvis No Child Left Behind i USA och Every Child Matters i England. I länderna har det anslagits stora summor för att påskynda arbetet för att nå visionen. Speciellt gäller det USA där bl.a. Seattle fick 35 miljoner dollar som starthjälp (Fulham et al, 2006). För närvarande pågår ett kontinuerligt uppföljningsarbete av de insatser som gjorts och görs. Kritiken från forskarna är hård (Fulham et al, 2006). De menar att satsningarna kommer att misslyckas. Insatserna innebär enbart att föra utbildningen några steg framåt till en viss grad. Programmen innehåller delar av vad som erfordras, men de saknar känslan för den dagliga verksamheten i undervisningen och det som bidrar till alla elevers optimala resultatuppnåelse. Fulham, Hill och Crévola säger att om du inte vet vad du inte vet är det svårt att se vad som behöver göras (Fulham et al, 2006). Någon heltäckande officiell och allmänt accepterad utredning i Sverige om ansträngningarna för att nå visionen en skola för alla, har jag inte funnit förutom några enstaka publikationer. Assarsson (2007) menar att utan likvärdighetsbegrepp får inte en skola för alla någon betydelse. Hon säger (Assarsson, 2007): Först när pedagogerna kan se olikheterna som en resurs blir det möjligt för alla elever att få delaktighet och acceptans (s.228). 9
10 Haug (1999) fastslår att skolan inte har uppfyllt intentionen att vara en skola för alla. 1.3 Ledarrollen i förändring En resa mot en vision fordrar att någon tydliggör vad visionen innebär, vilka delmål resan bjuder och hur de påverkar de berörda och anger vad som förväntas av dem. Även om visionens förverkligande kan ligga långt fram i tiden, kan vi inte bortse att avståndet mellan nulägets verklighet och visionen är en energikälla i en organisations utveckling (Senge, 1990). De landvinningar som hjärnforskningen gjort på senare år, som Goleman (2002) och andra väl beskrivit, visar bland annat att ledarens känsloläge och handlande har en stor betydelse för dem de leder. Modernt ledarskap handlar om att lära tillsammans samt skapa mening och kunskap i samverkan. Kan specialpedagogen tänkas ha en viktig roll att stödja läraren i dennes ledarroll eller om vi så vill även coacha henne? Coaching är ett förhållandevis nytt ämne, vilket har utvecklats från 1980-talet. Tyvärr finns inte mycket forskning eller många teorier om ämnet (Gjerde, 2007). Syftet är som Gjerde uttrycker det inte ett sätt att reparera icke fungerande medarbetare, utan ett sätt att ta fram det bästa hos dem (Gjerde, 2007 s.5). Det görs bäst genom att frigöra individens potential och koppla ihop henne med hennes inneboende kunskap, värderingar, motivation och mål samt knyta detta till handling. Om vi ser till färdigheterna och metodiken, som används av en coach, hittar vi viktiga inslag från terapi, filosofi, pedagogik, kommunikationsteori, vägledning, organisationspsykologi och idrottspsykologi enligt Gjerde. Även om begreppet coaching först dök upp för några decennier sedan, har det funnits i någon form även tidigare. Det finns de som hävdar att Sokrates var vår förste coach, då han gick omkring på Atens gator, frågade och utmanade med en önskan om verkliga insikter. Bergenheim & Appel (2005) belyser coachen som handledare i en reflekterande handledning avseende samarbetet mellan handledare och doktorand. 1.4 Gymnasieelevens kontext förändras En viktig arbetsuppgift för en specialpedagog i gymnasiet är att bidra till att finna eleven där eleven är och med tanke på dennes förutsättningar och den kontext hon lever i, hjälpa 10
11 eleven att få den lärandemiljö och de förutsättningar att utvecklas, som är optimala för henne utan att exkludera henne från sin klass, när problem uppstår. Att leda kräver att det finns någon eller några att leda. De elever gymnasieläraren har att utöva sitt ledande lärande tillsammans med, har under en mycket kort tid ur ett historiskt perspektiv i flera avseende ändrat karaktär. Utvecklingstempot har accelererat. Förändringar inom flera områden har varit så omfattande att vi idag talar om ett paradigmskifte. Det påpekas ofta att det som hände våra far- och morföräldrar under en livstid, nu sker under betydligt kortare tidsrymd kanske under ett år eller till och med under än kortare tid. Åldersskillnaden mellan lärare som inte är uppmärksamma på förändringarna i tiden och elever som lever i sin tid riskerar därför att öka avståndet mellan dem. Eleven kommer från en grundskoleutbildning, som kan betraktas som ämnesstandardiserad likt delar i ett pussel i vilket helheten oftast saknas till en medvetet eller omedvetet (exempelvis otillräckliga betyg) vald utbildning i gymnasiet. Eleven genomgår under de tre gymnasieåren en mognadsprocess, som skall göra henne redo att möta den vuxenvärld och den ständigt föränderliga värld, som hon framöver skall verka i. Hur ser den ut och vad blir hennes största utmaningar? Den insikten måste förvärvas ihop med lärare som lever i sin tid och är nyfikna på vad morgondagen bjuder. Elevens sociala situation kan vara komplicerad och generationsklyftor kan vara svåra att bemästra. I dagens samhälle är det mer vanligt än ovanligt att elever från skilda kulturer verkar i samma undervisningsmiljö. Redan för mer än 30 år sedan betonade Vygotskij (1978) att människan inte kan ses skild från sin kultur. Som jag även vill försöka visa är oftast avståndet mellan lärare och elev i flera avseenden stort och måste överbryggas för att resultatförbättringar skall kunna ske. Är det något som har mycket stor betydelse för dagens gymnasieelever är det att få täcka sitt behov av svar på obesvarade frågor av någon som har en helhetsbild. Ambitionen måste naturligtvis på sikt vara att varje lärare kan klara uppgiften, varför en tidsmedveten specialpedagog såväl har en viktig roll i sammanhanget för eleven som för att stödja läraren. 11
12 1.5 Ledande lärande i ett paradigmskifte Ledarrollen har under de två senaste decennierna förändrats radikalt i flera avseenden (Bennis, 1997). Ledare har bland annat fått en tjänande roll i vilken lärandet har stor betydelse. Lärande organisationer med lärande samtal med medarbetare har en nyckelroll i tidsmedvetna organisationer (Bushe, 2007). Första gången jag stötte på begreppet ledande lärande var i Utbildningsradions webbkurs (2007) Ledarskap i klassrummet. Lärarens ledarroll det vill säga att stödja och vägleda elever görs med nutidens förutsättningar oftast bäst genom att hela tiden ställa de rätta frågorna, men inte ge några svar. (Skärvad, 1995). Förutsättningarna för det ledande lärandet har på kort tid förändrats så väsentligt att det handlar om ett paradigmskifte. Sandberg och Targarma (1998) framhåller att paradigmskiftet inom management har gett ledarskap en ny innebörd. Högskoleverket använder även uttrycket paradigmskifte i sin rapport (2004 s.10). Internationella utbildningsforskare (Fulham et al, 2007 s.2 ) hävdar att ingen ännu helt har kartlagt hur det nya paradigmet ser ut och hur det fungerar (min övers.). Det talar för att uttrycket paradigmskifte förefaller vara ett accepterat uttryck i nuläget och att det finns ett stort behov att även granska de förändringar som skett och den nya situationens problem och möjligheter. I denna studie har jag därför utgått ifrån att vi befinner oss i ett paradigmskifte avseende flera omvärldsfaktorer (se Litteraturgenomgång). Som inledningen framhåller förefaller ett behov av att finnas att tydliggöra vad förutsättningarna för det ledande lärandet på gymnasiet är med hänsynstagande till det ideologiska ställningstagandet mot exkludering. Det övergripande som det föreliggande arbetet vill belysa och vilket fordrar närmare litteraturstudier samt förankras i gymnasielärarens perspektiv kan sammanfattas som: Paradigmskiftet och dess effekter för didaktiken och det ledande lärandet. Interagerande i problemfyllda läroprocesser. Begreppet ledarskap, social och emotionell kompetens och dessas betydelse. Nutidens gymnasieelev- en individ i förändring. Specialpedagogens roll i teorin och praktiken. 12
13 2 Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att tydliggöra förutsättningarna för specialpedagogen att utan exkludering som följd stödja gymnasielärare företrädesvis i undervisningssituationer. Syftet utmynnar i följande frågeställningar: Vilka är de väsentliga inslagen, som kan påverka läroprocessen enligt gymnasieläraren? Hur upplevs specialpedagogen och dennes roll på gymnasiet? På vilket sätt kan specialpedagogen stödja gymnasieläraren? 13
14 3 Litteraturgenomgång Litteraturgenomgången avser att belysa viktiga faktorer, som talar för behovet av ett nära samarbete mellan specialpedagog och gymnasielärare i en omvälvande tid. 3.1 En omvälvande tid ett paradigmskifte Jag rubricerar utvecklingen under de två senaste decennierna och under framför allt det senaste decenniet som ett paradigmskifte. Den internationella facklitteraturen och även den svenska facklitteraturen (Skärvad, 1995; Seybold, 2001) började använda ordet revolution om vad förändringarna under främst talet resulterade i. I Sverige blev ordet epokskifte ett begrepp i slutet av 1990-talet. Industrisamhället fick lämna plats för det nya informationssamhället på samma sätt som det tidigare jordbrukssamhället ersattes av industrisamhället. Paradigmskiftet kännetecknas av den förändringsprocess vi befunnit oss i under framför allt de två senaste decennierna och den påverkan det har på den verksamhet, som bedrivs i vår omvärld. I tidiga upplagor av Svenska Akademins ordlista ( AOL även benämd Ordbok över svenska språket ) har ordet paradigm inte funnits med förrän 1952 vad jag har kunna se. I engelskspråkiga motsvarigheter har ordet funnits med, men då avseende ords böjningsmönster. I den senaste versionen av Svenska Akademins ordlista 13:e upplagan (2006) står ( i synnerhet i vetenskapligt fackspråk) exempel som står såsom mönster för ett antal företeelser, mönster; schema typiskt exempel: sistnämnda skrift kan betecknas som ett paradigm på hans författarskap ). Även om vi ofta förknippar paradigmskifte med forskare som Galilei, Darwin och Einstein, används som synes begreppet även i mindre revolutionnära sammanhang eller som Kuhn (1962 och 1979) uttrycker det - att det är ett vedertaget vetenskapligt begrepp om än något vagt i konturerna. Förutsättningarna för de omfattande förändringar som skett under framför allt de två senaste decennierna och som skapat paradigmskiftet, står att finna i flera omvärldsfaktorer och hur de integrerat med varandra. Paradigmskiftets tillkomst har i första hand orsakats av faktorer som framgår av denna illustration. 14
15 Teknologiutveckling/Forskningsframsteg Politik/ Lagstiftning Paradigmskifte Kulturintegrering/ Gränslöshet Ekonomisk utveckling Figur 3.1 Paradigmskiftets omvärldsfaktorer Den tekniska utvecklingen (den digitala revolutionen i första hand) har starkt bidragit till de kraftiga framsteg som vetenskapen gjort under ett par decennier inom de flesta områden. Den ekonomiska utvecklingen under samma period har givit möjligheter att finansiera projekt av olika slag och fått fler länder att bidra till utvecklingen. Politik och lagstiftning har bäddat för en integrering av olika kulturer och berikat mångfalden liksom möjligheter till gränsöverskridande samverkan. Var och en av ovanstående kriterier har påtagliga effekter och samtidigt är de oupplösligt förenade med varandra. Naturligtvis finns det flera faktorer som bidragit till skiftet, men de ovanstående får nog betraktas som de viktigaste. Redan för ett decennium sedan pekade den internationellt respekterade Peters (1998) på de oerhörda förändringar som var på väg. Han gjorde det med humor, men det internationella näringslivet förstod allvaret bakom. Peters innovationscirkel ruskade om. 15
16 Figur 3.2 The circle of innovation (Ur Peters, 1997) Varje inslag i cirkeln och dess betydelse diskuterades över i stort sätt över hela världen och jag har försökt komprimera en förklaring till cirkelinslagen på följande sätt: Det finns inga avstånd längre. Vi är alla grannar och beroende av varandra. Vi måste lära oss att avveckling är cool och att vi inte kan leva utan en organisatorisk rakhyvel. Det finns en Michelangelo i var och en av oss, som måste tas till vara. Det finns ingen skillnad mellan tjänstemän och arbetare. Personlig service är det, som kommer att ge lönsamhet. Mellanhänder och hierarkiska nivåer är dömda att dö. Framgångsreceptet är 95% psykologi och attityd och 5% teknologi. Det räcker inte att göra rätt ty det är för ordinärt. Varumärket betyder allt. Vi måste få en näsa för talang. Det är kvinnans värld framöver. Ju mer överbefolkad marknaden blir desto mer betyder design personlig design. Älska alla - serva alla. Revolutionära tider kräver revolutionära ledare. 3.2 Den tekniska utvecklingen och dess följder År 1994 var Internet ett relativt okänt begrepp för de flesta i samhället för att numera, det vill säga något mer än ett decennium senare, vara en del av de flestas vardag på ett eller annat sätt. De stora förändringarna i omvärlden började dock tidigare, även om dessa accelererade i och med att Internet började bli en naturlig del i tillvaron för allt fler. Många anser att informationssamhällets födelse var redan år 1947 (Weissglas, 1994), då några forskare vid Bells laboratorier i USA lyckades få en transistor att fungera, vilket var embryot till datorn. Därefter har kostnaderna för att lagra och överföra information minskat drastiskt och möjliggjort den explosiva utvecklingen. Numera är datorn en naturlig del i tillvaron och finns tillgänglig i hemmet, på arbetsplatsen, i skolan och följer 16
17 ständigt de flesta individer bland annat i form av en avancerad mobiltelefon. En del av mobiltelefonerna har möjligheter att snabbt kopplas upp på Internet. Dagens avancerade mobiltelefoner kan ha en datorkapacitet, som är större än vad exempelvis många företag hade i sina dataanläggningar för tre decennier sedan. Den så kallade Nintendogenerationen, som vuxit upp med datorn som en självklarhet i sin miljö, har numera utvecklat ett eget språk, som är anpassat för att snabbt och effektivt kunna kommunicera via SMS exempelvis. Att hämta hem information, film, musik och handla på Internet är för dessa ungdomar en självklarhet. Redan vid sekelskiftet kunde läkare konstatera att ungdomar genom sitt intensiva SMS-ande fått vad de då betecknade som SMS tumme (S:t Erikshälsan, 2001). Numera har ungdomarna utvecklat tekniken och skriver med flera fingrar samtidigt. Den digitala teknikens betydelse i undervisningen finns väl dokumenterad såväl för elever utan problem som för elever med funktionshinder. Oavsett förutsättning bidrar den digitala tekniken till engagemang. Engagemang ökar motivationen. Brist på motivation är det största hindret för lärande i skolan. Ferm (KK-stiftelsens tidning, 2007) ger följande beskrivning över hur hon använder IT i gymnasieundervisningen: På en timme kan man titta in hos regeringen i Stockholm och ta reda på vilken utbildning utbildningsministern har, kliva rakt in i Vita Huset i Washington och upptäcka att presidenten har en ko som heter Ofelia, för att raskt besöka EU och se vad de säger om havsfrågor och miljö. Om vi hinner besöker vi Volvo och bygger den egna drömbilen (s.7). Två illustrativa exempel på nya tekniska lösningar som fötts ur den digitala utvecklingen är exempelvis nya forskningskameror och dataspel. Betydelsen av de nya kamerorna är allmänt accepterad (Klingberg, 2007; Goleman, 2007; Gilbert, 2006). Med hjälp av PET - kameran (positronemissiontomografi) som kom i början av 1990-talet kunde vi mäta blodflödet i hjärnan, då försökspersoner utförde arbetsminnesuppgifter. Forskarna såg då hur pannloben aktiverades, vilket stämde med de erfarenheter man fått från experiment med apor och människor som fått skador i pannloben. Skillnaden var att arbetet med kamera gav en mycket mer detaljerad information än vad forskarna haft tidigare. PET kameran har en tidsupplösning på en minut. I mitten av 1990-talet började forskare använda funktionell MR (fmri) och kunde då få en bild av hjärnan varannan sekund. Ett 17
18 påtagligt exempel är kunskapen om hur vi skall undervisa barn och ungdomar med ADHD utvecklats (Klingberg, 2007). Det andra exemplet det vill säga dataspel har ofta utmålats som ett hot i vår tillvaro för våra barn och ungdomar. Hittills har enbart rubbade sömnvanor kunna konstateras, men det är tveklöst så att dataspel förbättrar våra funktioner (Klingberg 2007). Folkhälsoinstitutets rapport (Lager & Bremberg, 2005) konstaterar efter sammanlagt sex studier att alla visar på en positiv effekt på spatiell förmåga och reaktionstider. Människan använder sig av verktyg och tecken, som utvecklas och överlämnas till nästa generation. Vi förvaltar verktygen, men söker samtidigt efter förbättringar, nya verktygslösningar och användningsområden. Tyvärr finns det ofta ett tyst motstånd mot förändringar. Nya lärohjälpmedel kan ha det svårt att bli accepterade. Många lärare känner tveksamhet inför det nya (Strandberg, 2006). Den fullständiga acceptansen av datorn som hjälpmedel saknas på många håll. Det finns lärare som ifrågasätter om man exempelvis lär sig något genom att knappa på kalkylatorns symboler och att eleven därmed inte förstår grunden för matematiken. Det gör eleven menar Strandberg. Hon lär sig något av all matematisk aktivitet (Strandberg, 2006). Aktiviteter med hjälpmedel innebär att vi lär oss två gånger enligt Vygotskij (1978) först som yttre aktivitet och sedan som inre. 3.3 Ledande lärande på vetenskaplig grund Att känna och förstå eleven är en förutsättning för ett lyckat samarbete mellan lärare och elev. Kivikas (2008) skriver bland annat: Vi är alla olika. För att leda människor måste vi som ledare behandla dem individuellt. Att kunna göra det är ledarskapets verkliga konst och största svårighet, men samtidigt en fantastisk och om man lyckas en mycket belönande utmaning. Om vi lyckas kan vi åstadkomma underverk (s.21). Ett effektivt ledande lärande innebär således enligt Kivikas och andra att vi måste kunna behandla eleverna individuellt. Det förutsätter att vi vet var de är. Den danske filosofen Søren Kirkegaard (Jacobsson, 1999) sade bland annat att: 18
19 Om jag lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där / / Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon (s.105). När läraren nått fram till sin elev måste fler ingredienser sammanfogas för ett lyckat lärande. Framför allt gäller det att finna individens optimala inlärningssituation. Om man undersöker hur en elev lär sig, kommer det fram minst fyra metoder enligt Jönsson (26 mars 2003). 1. Det pedagogiska innehållet 2. Den pedagogiska strukturen 3. Den pedagogiska metoden 4. Den pedagogiska miljön Samtliga faktorer kräver insikt om den enskilde individen för att vara framgångsrik. Väsentligt är dessutom att didaktiken tillvaratar de vetenskapliga rön som görs och gjorts och som bygger på ett vetenskapligt förhållningssätt. I en intressant blogg Ledande lärande på vetenskaplig grund (Internet hl.khl.se jan 2008) efterlystes ett bättre tillvaratagande av nya vetenskapliga rön i undervisningen. Han menar att forskningsresultat inte når fram till skolan. En av de få samhällssektorer som ännu inte är baserad på forskning är den lokala skolans praktik. Det finns inte en skola som kan säga att den lokala didaktiken dvs beslut som har med lärande, planering, tolkning, av mål, betyg och bedömning etc bygger på forskning och därmed vilar på vetenskaplig grund. Det är anmärkningsvärt att samhällets viktigaste och kanske mest diskuterade sektor saknar vetenskaplig grund för den lokala praktiken. De vetenskapliga framsteg som görs inom olika discipliner tillvaratas inte fullt ut i undervisningssammanhang enligt Fulham et al (2006). Vi vet idag att IQ (intelligenskvot) ökar i genomsnitt med 3% per decennium - den s.k. Flynneffekten (Klingberg, 2007). Det betyder att dagens elever har mer än 10% högre IQ än vad elever hade i början 1970-talet. IQ ökade med ungefär 0,31 enheter per år under 1950-, och 1970-talet för att under 1990-talet öka till 0,36 enheter per år (Klingberg, 2007). 19
20 Det positiva som forskningen visat och som Klingberg, 2007 redovisat är att det är möjligt att träna upp elevens IQ. Dessa studier är stöd för dem, som hävdat att hög intelligens (IQ) inte bara är medfödd och IQ är heller inget färdigt redskap, som vi föds med. Forskningen har gjort stora framsteg under det senaste decenniet. Numera vet forskare exempelvis mycket om vårt korttidsminne och vårt arbetsminne samt inte minst hur vi kan träna upp dem, vilket exempelvis är intressant eftersom simultankapacitet och förmågan att hantera distraktioner verkar handla om vårt arbetsminne. Baddeley (1992 s.56) konstaterar att arbetsminnet avser ett system i hjärnan, som kan hålla kvar och hantera den information som är nödvändig för att utföra komplicerade kognitiva uppgifter såsom läsförståelse, inlärning samt logiskt tänkande. Gardner, 1983 publicerade en teori om multipla intelligenser. Teorin kritiserades av såväl psykologer som utbildningsforskare (Norén & Öhman s ). Kritikerna ansåg att teorin baserades på intuition och inte empiriska data samt att intelligenserna enbart var begrepp för talang och personlighetstyper. Trots kritiken har teorin blivit välkommen bland stora delar av utbildningsområdet. De sju intelligenserna framställdes som: 1. Matematisk/logisk (att se och förstå logiska och matematiska sammanhang) 2. Språklig (att kunna uttrycka sig muntligt och förstå andras tal) 3. Spatialt (att kunna orientera sig och tänka i bilder, rumsuppfattning) 4. Kinestetiskt (att kunna använda sig av sin kropp ändamålsenligt och vackert) 5. Musikaliskt (att kunna uppfatta och uttrycka musik ofta tillsammans med rörelse) 6. Intrapersonellt (att förstå sig själv och sitt eget beteende) 7. Interpersonellt (att kunna sätta sig in i andra människors tankar och beteenden) Idag vet vi betydligt mer om olika intelligenser och enbart de senaste åren har flera böcker publicerats (Goleman, 2007; Bauer, 2007), som tillför ny kunskap om IQ (intelligenskvot), EQ (emotionell intelligens), BQ (kroppens intelligens) och SQ (själens intelligens). Sedan början av 1900-talet har många IQ-experter menat att intelligens till största delen är nedärvd och inte kan förändras. Golemans (1996) banbrytande bok Känslans 20
VÄLMÅENDE GER RESULTAT
VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande
Läs merMin Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult
Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags
Läs merUAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn
UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal
Läs merIntuition som ledarskapsverktyg För att kunna använda intuition som färdighet inom ledarskap bör vi tänka på tre saker:
Intuition kommer från latin och definieras av Nationalencyklopedin som "förmåga till omedelbar uppfattning eller bedömning utan (medveten) tillgång till alla fakta; ofta i motsats till logiskt resonerande
Läs merEQ-programmet. Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv
EQ-programmet Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv EQ-programmet EQ-programmet handlar om hur du kan frigöra kraften och använda din fulla potential. En hög EQ, innebär att
Läs merKommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merEmpirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn
Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs mer2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan
Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo
Läs merKompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kompetens Utmaning Sammanhang Aktivitet Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
Läs merSPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merBifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år
Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,
Läs merIdunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merTALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Läs merFörsta upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm
Första upplagan 2016 Kopieringsförbud Undantag Liber AB, 113 98 Stockholm Innehållsförteckning Specialpedagogik 1 och 2 lärarhandledning... 1 Lärarhandledning till läromedlen Specialpedagogik 1 och 2...
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden
Läs merLärande bedömning. Anders Jönsson
Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt
Läs merExtended DISC Coachande ledarskap
Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är
Läs merDet engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska
Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merSkolan med arbetsglädje Montessori
Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merSkolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni
Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merPedagogik, kommunikation och ledarskap
KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder
Läs merStrategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Läs merBetyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva
Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig
Läs merIHM Ledarutveckling Resultat i affären.
IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut
Läs merINSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK SPP200 Specialpedagogik - samverkan och individers utveckling, 15 högskolepoäng Special Needs Education: Co-operation and Individual Development, 15 higher
Läs merPEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT
SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE
ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter
Läs merNaturvetenskapsprogrammet (NA)
Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.
Läs merAtt leda kollegialt lärande i Läslyftet. En resa att göra tillsammans med sin kollegor
Att leda kollegialt lärande i Läslyftet En resa att göra tillsammans med sin kollegor Använda mig själv som verktyg Att prova, att utforska Att börja en utbildning att starta en process En känsla av kaos
Läs merVad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?
Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och
Läs merMatematikundervisning genom problemlösning
Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merFÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning
FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares
Läs merTvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^
VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,
Läs merSandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merBAKGRUND. Bemötandeverktyg som konkret, direkt överbryggar missförstånd och olika uppfattningar och öppnar upp för samspel och fokus
BAKGRUND Dynamiska, växande och framgångsrika företag behöver vara alerta och uppdaterade inom många områden; tekniska såväl som mänskliga. Vad vi ofta ser är behovet av en medvetenhet i hur vi påverkar
Läs merBroskolans röda tråd i Svenska
Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs mer1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?
Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver
Läs merKursplan för utbildning i svenska för invandrare
Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper
Läs merRekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro.
Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring. För att riktigt kunna förstå hur man lyckas måste en ta filosofin till
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merKomplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!
Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare
Läs merInledning. ömsesidig respekt Inledning
Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.
Läs merLIVSKUNSKAP i Rudboda skola
LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1 Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt
Läs merKommuners Öppna Ledarskapsprogram
Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merMot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merPedagogikens systemteori
Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG
PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merHelhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor
Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor Vår helhetsidé Varför denna broschyr? Trollhättans kommunfullmäktige har upprättat specifika, politiska mål vad gäller utbildning. Varje barn och elev
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merläsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Svenska 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet svenska syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera sig och kommunicera
Läs merATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar
Läs merFem steg för bästa utvecklingssamtalet
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd
Läs merENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION
ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför
Läs merPDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng
1 / 5 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng Children's early learning in Language, Emergent Literacy
Läs mer2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.
LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i
Läs merTHM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder
THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde
Läs merAvsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC
Öppet fördjupningsprogram i NVC i Stockholm 2015 Nu för andra året erbjuder vi ett program med stor flexibilitet och där du som deltagare kan välja träningsavsnitt utifrån dina behov och intressen. Vi
Läs merGemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18
EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär
Läs merVerktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande
Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merPedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare
Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar
Läs merENGELSKA 3.2 ENGELSKA
3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merDet yttre Det inre Interaktion. Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell. Skinner Piaget Vygotskij
Det yttre Det inre Interaktion Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell Skinner Piaget Vygotskij Läroplaners växelspel mellan kunskaper, färdigheter och värderingar förändras. elev underordnad lärostoff
Läs merGÄRDET. Öppet hus. 27 jan kl
GÄRDET Öppet hus 27 jan kl. 12.00-14.00 Välkommen till Hermods Gymnasium Vi vill få dig att utvecklas, växa och få de bästa förutsättningarna för framtiden och för vidare studier. När du tar studenten
Läs merEffektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund
2014 Effektrapport Rasmus Ornstein Fredlund Om Mattecentrum Mattecentrum grundades 2008 av Johan Wendt, som är utbildad civilingenjör på Lunds Tekniska Högskola. Genom en personligt upplevd händelse, då
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs merRetorik & framförandeteknik
Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag
Läs merSpecialpedagogik 1, 100 poäng
Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande
Läs merScouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Läs merElevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete
Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna
Läs merTre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök
Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell
Läs merChefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009
Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta
Läs merPolicy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla
Läs merNaturvetenskapsprogrammet Mål för programmet
Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik
Läs merRelationellt lärarskap - att möta unika barn i matematikundervisningen. Mätningens tidevarv. Det levda livet i klassrummet!
Syftet a r att empiriskt utforska lärare-elevrelationer i undervisning Relationellt lärarskap - att möta unika barn i matematikundervisningen Oslo 14-15 november 2017 Ann-Louise Ljungblad Universitetslektor,
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merLivet är enkelt att leva
Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi
Läs merledarskap EMPATISKT LEDARSKAP 18 pharma industry nr 2-17
ledarskap EMPATISKT LEDARSKAP 18 pharma industry nr 2-17 som coachar viljekraft Utan tvekan har chefers och medarbetares arbetsbelastning ökat under de senaste 15 åren. Höga krav, högt tempo och långa
Läs merStjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning
Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum
Läs mer