Författare: Susanne Qvarfordt, Anders Wallin & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Januari 2013

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Författare: Susanne Qvarfordt, Anders Wallin & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Januari 2013"

Transkript

1 Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård år

2 2

3 Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård år 2012 Författare: Susanne Qvarfordt, Anders Wallin & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Januari 2013 Framsida: En blåstångsruska (Fucus vesiculosus) med omfattande betskador på referenslokalen Hesselöfjärden (transekt E24). Foto. A. Wallin. Alla fotografier i rapporten är tagna av Sveriges Vattenekologer AB. Sveriges Vattenekologer AB Marsjö Hvilan, Vingåker www. vattenekologer.se 3

4 4

5 Sammanfattning I Östergötlands skärgård sker sedan år 2007 en årlig miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar. Undersökningar av bottenväxtligheten kan beskriva hur ett havsområde mår. Fastsittande, bottenlevande växter, speglar miljöförhållandena i området eftersom de sitter på samma plats hela tiden och inte kan flytta på sig om förhållandena blir sämre. Denna rapport redovisar resultatet från år 2012, d v s miljöövervakningsprogrammets sjätte år. År 2011, det femte miljöövervakningsåret, särpräglades av en annorlunda artsammansättning i växtsamhällena, samt omfattande betskador på blåstången (Fucus vesiculosus). Detta år, 2012, var artsammansättningen åter som förväntad och lik de tidigare åren Betskadorna på blåstången var fortfarande synliga och bekräftades i ett större område eftersom lokaler i länets norra och södra kustvatten inventerades i år. De omfattande betskadorna på blåstången år 2011 påverkade överlevnaden hos plantorna och har medfört minskad djuputbredning och yttäckning i blåstångssamhällena. På referenslokalen Kärrfjärden noterades mindre djuputbredning för första gången på flera år. Blåstångsbältets (yttäckning >25 %) utbredning hade även minskat, både i djupled och täckningsgrad. Därmed bröts den positiva trenden i ökad djuputbredning och yttäckning, som noterats på lokalen sedan Den sydligare referenslokalen Hesselöfjärden uppvisade ett liknande mönster. År 2011 noterades en del förändringar i växtsamhällenas artsammansättning. År 2012 var artsammansättning åter mer som förväntat, vilket bekräftades av statistiska analyser, som visade att artsammansättningen på lokalernas växtsamhällen inte skilde sig mellan år 2009 och Inventeringen av årets miljöövervakningslokaler visade att de vegetationsklädda hårdbottnarna i länet generellt har fortsatt hög ekologisk status, men att små förändringar har skett. Trännöfjärden ligger på gränsen mellan god och hög status men bedöms i år endast ha god status. Även Bråvikens kustvatten och referenslokalen Kärrfjärden hade lägre EK-medelvärden (Ekologisk Kvalitetskvot) detta år jämfört med år 2011, men ligger kvar på hög status. De sydligare lokalerna, referensen Hesselöfjärden och Yttre Valdemarsviken, hade oförändrade EK-värden. De lägre EK-värdena detta år beror framförallt på minskad djuputbredning av referensarten blåstång. Blåstångens minskade djuputbredning är emellertid troligen en följd av de omfattande betskador, som observerades på tången under 2011, d v s inte en indikation på försämrade ljusförhållanden. I Trännöfjärden däremot var blåstångens djuputbredning mer eller mindre oförändrad men andra referensarter, ishavstofs och kräkel (Furcellaria 5

6 lumbricalis), hade mindre djuputbredning. Under inventeringen i år var också siktförhållandena under 8 m märkbart försämrade på de två inre transekterna. 6

7 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Innehållsförteckning... 7 Inledning... 9 Bakgrund... 9 Utförande Fältundersökning Vegetationsinventering Bedömning av ekologisk status Resultat och Diskussion Ekologisk status Förändringar i blåstångens utbredning Artsammansättning Jämförelser av växtsamhällen Slutsats Lokalbeskrivningar Kärrfjärden, referenslokal Transekt E13, Yttre Kärrö Transekt E14, Östra Kärröklabben Transekt E15, Älgbådskärsklabben Hesselöfjärden, referenslokal Transekt E22, Stora Gåsön Transekt E23, Stora Gåsankan Transekt E24, Ängholmen Bråvikens kustvatten, västra delen Transekt E4, Stora Blacken Transekt E5, Låga Skären Transekt E6, St. Alön Yttre Valdemarsviken Transekt E25, Valdemarsvikens mynning (A4) Transekt E26, Lilla Björnskär Transekt E27, Arnöudden Trännöfjärden Transekt E10, Simpholmen Transekt E11, Vårholmen Transekt E12, Lilla Pukö Referenser Bilagor Bilaga 1. Transektuppgifter Bilaga 2. Artlistor

8 Bilaga 3. Primärdata dyktransekter

9 Inledning Vegetationsklädda hårdbottnar i Östergötlands skärgård inventeras årligen i ett marint miljöövervakningsprogram. Programmet startade år 2007 och inkluderar totalt elva lokaler. Två lokaler är utpekade som referenslokaler och har övervakats årligen sedan År 2011 inventerades emellertid endast en referenslokal på grund av ekonomiska neddragningar. Detta år har åter båda referenslokalerna inventerats tack vare ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Östergötland och Motala ströms Vattenvårdsförbund. De övriga nio lokalerna i miljöövervakningsprogrammet inventeras vart tredje år enligt ett rullande schema. Detta innebär att totalt fem lokaler ingick i 2012 års övervakning. Miljöövervakningen år 2012 utfördes av Sveriges Vattenekologer AB på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland och Motala ströms Vattenvårdsförbund. De fem lokaler som inventerades var referenslokalerna Kärrfjärden och Hesselöfjärden samt lokalerna Trännöfjärden, Bråvikens kustvatten och Yttre Valdemarsviken (Figur 1). Bakgrund Havens vegetationsklädda bottnar är bland annat viktiga födosöksområden för fågel och fisk eftersom de utgör habitat där smådjur som snäckor, räkor och märlkräftor finner mat och skydd. Bottnarnas vegetation fungerar även som uppväxtplatser för många arters fiskyngel. Hur vegetationen ser ut, vilka arter som förekommer och deras utbredning, beror av en mängd faktorer. I Östersjön är vattnets salthalt, djup (ljustillgång), typ av botten och vågexponering de viktigaste faktorerna som bestämmer vegetationens artsammansättning och utbredning (Kautsky 1988, Kautsky & van der Maarel 1990). Ljustillgången på bottnarna kan påverkas av mänskliga aktiviteter, till exempel av övergödning som bland annat medför ökad grumlighet, som i sin tur innebär att mindre ljus når ner till bottnarna. Inventeringar av bottenvegetation kan beskriva hur ett område mår. Fastsittande, bottenlevande växter speglar förhållandena i området eftersom de sitter på samma plats hela tiden och inte kan flytta på sig om förhållandena blir sämre. Växternas djuputbredning är därför till exempel ett mått på hur djupt ljuset når i vattnet. Inventering av vegetation under vattnet är emellertid svårt. På land kan man lätt få en överblick över stora områden bara genom att gå ut och titta. I havet är sikten begränsad till ett par meter vilket gör det svårt att få en överblick av större områden. Ett sätt att uppskatta hur ett område mår är att med hjälp av dykare noggrant inventera vegetationens sammansättning och utbredning längs ett antal transekter. Därefter kan ekologisk status för området beräknas enligt bestämda 9

10 bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007) baserat på vegetationens djuputbredning på transekterna. Figur 1. Översiktskarta över lokalernas lägen i Östergötlands skärgård. Detaljerade beskrivningar och kartor över transekternas positioner finns i tidigare rapporter (Edlund och Siljeholm 2007b, 2008, Qvarfordt och Borgiel 2009). Bakgrundskarta Lantmäteriet, dnr /

11 Utförande Fältundersökning Fältundersökningen inkluderade vegetationsinventering på totalt 15 transekter fördelade på fem lokaler, d v s tre transekter per lokal. Två av lokalerna, Kärrfjärden och Hesselöfjärden, är referenslokaler och övervakas årligen (Tabell 1). Hesselöfjärden utgick emellertid år De övriga tre lokalerna, Trännöfjärden, Bråvikens kustvatten, västra delen och Yttre Valdemarsviken, ingår i miljöövervakningsprogrammet och inventerades senast år Årets inventering utfördes under perioden augusti Tabell 1. I tabellen visas vilka år aktuella lokaler och transekter har inventerats inom miljöövervakningsprogrammet samt hur många år en lokal har besökts. Lokal Inventerings år Antal Transekt Inv. år Bråvikens kustvatten 2 E E E Trännöfjärden 2 E E E Kärrfjärden 6 E E E Hesselöfjärden 5 E E E Yttre Valdemarsviken 2 E E E Vegetationsinventering Vegetationsinventeringen utfördes av dykande marinbiologer och genomfördes enligt standardmetodiken för den nationella miljöövervakningen av vegetationsklädda bottnar på svenska ostkusten (Naturvårdsverket 2004). Syftet med metoden är att beskriva vegetationens artsammansättning och utbredning från ytan ned till vegetationens djupaste gräns. 11

12 Startpunkt Ny skattning Ny skattning Ny skattning Block Häll Mjukbotten Grönslick Ny skattning Ny skattning Blåstång Trådslick Ålnate Ny skattning Skattning av bottentyp och vegetation. Position anges med avstånd från startpunkt och djup. Figur 2. Metodskiss av linjetaxering. Ett måttband läggs ut i en förutbestämd kompassriktning utifrån en startpunkt på stranden. Ny skattning av bottentyp och vegetation görs när förändring sker. Skattningarnas positioner anges med avstånd från land (avläses från måttband) och djup (avläses från djupmätare). Metoden går kortfattat ut på att en transektlina, i detta fall måttband, läggs ut på botten från en punkt i strandkanten eller på en grundklack. Utgångspunktens position fastställs med GPS och måttbandet läggs ut i en förutbestämd kompassriktning, i allmänhet vinkelrätt mot djupkurvorna. Vid återbesök lokaliseras startpunkten med hjälp av GPS samt fotografier av lokal och landmärken. Transekterna varierar i längd beroende på bottenstruktur men är sällan längre än 200 m. Inventeringen sker med start från transektens djupaste ände, d v s dykarna följer måttbandet in mot stranden eller den grundaste punkten som är utgångspunkten (Figur 2). Dykarna börjar med att, längst ut på måttbandet, notera avstånd och djup på ett protokoll. Därefter noteras bottentyp (häll, block, sten, grus, sand, mjukbotten eller övrigt, exempelvis glaciallera) samt vilka växter (makrofyter) som förekommer och deras individuella täckningsgrad i en sjugradig skala: 1, 5, 10, 25, 50, 75 och 100 %, där 1 står för förekomst. Förutom makrofyterna skattas även täckningen av fastsittande djur som täcker delar av botten, exempelvis blåmusslor (Mytilus edulis) och havstulpaner (Balanus improvisus). Förekomst av övrig fauna kan skattas i en tregradig skala. Dessutom noteras grad av sedimentation i en fyrgradig skala. Dykarna följer måttbandet inåt och noterar avstånd, djup samt arternas täckningsgrad varje gång en förändring sker i bottensubstrat eller vegetation. Skattning av bottenvegetationen sker i en 6-10 m bred korridor (3-5 m på vardera sidan om måttbandet). Resultatet blir en detaljerad beskrivning av bottenstruktur, vegetationssammansättning, täckningsgrad och djuputbredning. 12

13 I samband med inventeringen mättes även salinitet i ytvattnet. På en representativ punkt på varje lokal mättes dessutom siktdjup med Secchi-skiva. I Bilaga 1 finns tabeller med transektuppgifter, till exempel startpositioner, riktningar, maxdjup och salinitet. Bilaga 4 innehåller primärdata från varje transekt. Skattningarna från dyktransekterna har lagts in i databasen MarTrans och levererats till Länsstyrelsen. Inventeringen utfördes av Susanne Qvarfordt, Anders Wallin och Micke Borgiel. Bild 1. Vegetationsinventering pågår. Dykare noterar skattningarna på skrivtavlan. Bedömning av ekologisk status Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav (Naturvårdsverket 2007) baseras på sambandet mellan makrovegetationens djuputbredning och tillgången på ljus. Växterna är beroende av tillgång på ljus för sin fotosyntes och ju mer partiklar i vattnet desto mindre ljus tränger ned i djupet, vilket begränsar växternas djuputbredning. Mängden partiklar i vattnet påverkas till exempel av utsläpp av närsalter från reningsverk och landavrinning, vilket leder till en ökad mängd växtplankton i vattnet. Fastsittande växters maximala djuputbredning i ett område kan därför fungera som en indikator på hur påverkad miljön är av närsaltsbelastning. De fleråriga arterna, t ex blåstång, speglar miljön i området över en längre tid. 13

14 Bedömningsgrunderna baseras på jämförelser mellan referensarters observerade djuputbredning och referensvärden för respektive art i det aktuella typområdet. Baserat på detta beräknas ett EK-värde (Ekologisk Kvalitetskvot) som kan användas för att bedöma miljöstatusen i ett område. Statusen klassas i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig status. Statusbedömningen visar i första hand effekter av övergödning och grumling. För att kunna använda bedömningsgrunderna krävs förekomst av minst tre referensarter samt att inventeringen har gjorts ned till ett minimumdjup specifikt för typområdet. De inventerade lokalerna tillhör typområde 12 (Östergötlands samt Stockholms skärgård, mellankustvatten) eller 14 (Östergötlands, yttre kustvatten) som har ett djupkrav på 10 m respektive 12 m (Tabell 2). Referensarter för respektive typområde samt djuputbredningsklasser för dessa visas i Tabell 3. Referensarternas observerade djuputbredning poängsätts och ett indexvärde beräknas för varje transekt på en lokal. Medelvärde och spridningsmått av transekternas indexvärden anger lokalens EK-värde som jämförs med klassgränser för bedömning av status (Tabell 4). Tabell 2. Typområde, djupkrav och respektive transekts största djup är angivet för inventerade lokaler. Typ- Djupkrav enl Transektens Lokal Transekt område typomr (m) maxdjup (m) Bråvikens kustvatten E ,3 E E ,5 Trännöfjärden E E ,4 E Kärrfjärden E ,2 E ,4 E ,3 Hesselöfjärden E ,9 E ,2 E ,4 Yttre Valdemarsviken E ,7 E ,8 E ,5 14

15 Tabell 3a. Referensarter för typområde 12. I tabellen visas djupgränser för olika poängklasser, t ex krävs förekomst av blåstång på mer än 6 m djup för 5 poäng. Poängklass 1 innebär att arten måste vara utslagen, d v s den har funnits men har försvunnit p.g.a. mänsklig påverkan. Referensart Poäng Latinska namn Svenska namn Fucus vesiculosus Blåstång > 6 > 4 > 2 2 utslagen Furcellaria lumbricalis Kräkel > 10 > 6 > 3 3 utslagen Coccotylus/Phyllophora Rödblad > 8 > 5 > 2 2 utslagen Rhodomela confervoides Rödris > 10 > 6 > 3 3 utslagen Sphacelaria arctica Ishavstofs > 10 > 6 > 3 3 utslagen Tabell 3b. Referensarter för typområde 14. I tabellen visas djupgränser för olika poängklasser, t ex krävs förekomst av blåstång på mer än 8 m djup för 5 poäng. Poängklass 1 innebär att arten måste vara utslagen, d v s den har funnits men har försvunnit p.g.a. mänsklig påverkan. Referensart Poäng Latinska namn Svenska namn Fucus vesiculosus Blåstång > 8 > 5 > 3 3 utslagen Furcellaria lumbricalis Kräkel > 10 > 6 > 3 3 utslagen Coccotylus/Phyllophora Rödblad > 10 > 6 > 4 4 utslagen Potamogeton perfoliatus Ålnate > 7 > 4 > 2 2 utslagen Rhodomela confervoides Rödris > 10 > 6 > 4 4 utslagen Sphacelaria arctica Ishavstofs > 12 > 8 > 4 4 utslagen Tolypella nidifica Havrufse > 6 > 3 > 1 1 utslagen Zostera marina Ålgräs > 7 > 4 > 2 2 utslagen Tabell 4. Klassgränser för bedömning av status baserat på beräknat EK-värde. Från Naturvårdsverkets handbok för bedömning av kustvatten och vatten i övergångszon (Naturvårdsverket 2007). Status EK-intervall Hög status 0,81-1,0 God status 0,61-0,80 Måttlig status 0,41-0,60 Otillfredsställande status 0,21-0,40 Dålig status 0-0,20 15

16 EK-värde Resultat och Diskussion Ekologisk status Inventeringen av årets miljöövervakningslokaler visade att de vegetationsklädda hårdbottnarna i länet generellt har fortsatt hög status, men att små förändringar har skett (Figur 3). Trännöfjärden ligger på gränsen mellan god och hög status men bedöms i år endast ha god status. År 2009 gjordes bedömningen hög status. Även Bråvikens kustvatten och referenslokalen Kärrfjärden hade lägre EKmedelvärden (Ekologisk Kvalitetskvot) detta år jämfört med år 2009, men ligger kvar på hög status. De sydligare lokalerna, referensen Hesselöfjärden och Yttre Valdemarsviken, hade oförändrade EK-värden. 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status Bråvikens kustvatten år 2009 år 2012 Kärrfjärden Trännöfjärden Hesselöfjärden Yttre Valdemarsviken Figur 3. EK-värden (medel ± standardavvikelse) och bedömning av ekologisk status år 2009 och 2012 för de inventerade lokalerna. Den ekologiska statusen baseras på ett fåtal referensarters djuputbredning på lokalerna. De något lägre EK-medelvärdena detta år på lokalerna Bråvikens kustvatten och Kärrfjärden jämfört med år 2009 beror framförallt på minskad djuputbredning av blåstång (Fucus vesiculosus). Djuputbredning är ett mått på vattenkvalité eftersom ljusförhållandena på bottnarna beror av partiklar i vattenmassan. Blåstångens minskade djuputbredning är emellertid troligen en följd av de omfattande betskador som observerades på tången under 2011, d v s inte en indikation på försämrade ljusförhållanden. I Trännöfjärden var däremot blåstångens djuputbredning mer eller mindre oförändrad, men andra referensarter, ishavstofs (Battersia arctica) och kräkel (Furcellaria lumbricalis), hade mindre djuputbredning. Under inventeringen i år försämrades sikten påtagligt under 8 m djup på de två inre transekterna och inventeringen avbröts detta år vid 13 m djup, p g a för dåliga ljus- och siktförhållanden. De dåliga sikt- och ljusförhållandena på inventeringsdagen är 16

17 EK-värde dock endast en ögonblicksbild av förhållandena på lokalen. Det säger med andra ord inget om hur det sett ut resten av året, men indikerar att det kan vara värt att undersöka vidare. Referenslokalerna Kärrfjärden och Hesselöfjärden har fortsatt hög status (Figur 4). Kärrfjärden har haft en positiv trend mot högre EK-värden under flera år, tack vare ökad djuputbredning av blåstång. Trenden bröts i år p g a den minskade djuputbredningen. Den stora variationen i EK-värden år 2011 för Kärrfjärdens transekter berodde på liten eller ingen förekomst av referensarten ishavstofs år 2011, vilket påverkade statusbedömningen på samtliga lokaler det året (Qvarfordt & Borgiel, 2012). Ishavstofs är en liten brunalg som nästintill alltid förekommer på djupa hårdbottnar. År 2012 förekom ishavstofs som förväntat. 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status Hesselöfjärden Kärrfjärden 0, År Figur 4. EK-värden (medelvärde ± standardavvikelse) och ekologisk status för referenslokalerna Kärrfjärden och Hesselöfjärden år (Hesselöfjärden inventerades inte år 2011). Bild 2. Vänster: Omfattande betskador i blåstångsbältet på transekt E24, Hesselöfjärden. Höger: Betskador i blåstångsbältet på transekt E6, Bråvikens kustvatten. 17

18 Cover Index Djup (m) Djup (m) Förändringar i blåstångens utbredning År 2011 noterades omfattande betskador på blåstången på samtliga inventerade transekter där blåstång förekom. Tångruskorna såg ofta mer eller mindre ut som skelett (Bild 2), där endast de hårdare mittsträngarna på grenarna var kvar. De yngre delarna på tången, grenspetsarna, var oftast mindre betade. Omfattande betskador noterades på alla djup, på tångruskor vid ytan, i de kraftiga blåstångsbältena och på de djupast förekommande tångruskorna. Nedre delen av tångbältet samt de djupare blåstångsruskorna var generellt i sämre skick med omfattande betskador och även ofta riklig påväxt av mossdjur (Electra crustulenta), blåmusslor (Mytilus edulis) och fintrådiga alger. 0,0 Transekt E13 E14 E15 0,0 Transekt E13 E14 E15 1,0 1,0 2,0 2,0 3,0 3,0 4,0 4,0 5,0 6,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Transekt Förekomst (1 %) Yttäckning ,0 6,0 Bälte (>25 %) Figur 5. KÄRRFJÄRDEN I figuren visas blåstångens maximala djuputbredning (förekomst 1 %), blåstångsbältets maximala djuputbredning (Bälte > 25 %) och blåstångens yttäckning (Cover Index) på de tre transekterna (E13, E14 och E15) de sex inventeringsåren ,0 E13 E14 E15 De omfattande betskadorna påverkade generellt inte djuputbredning eller täckningsgrad av blåstångsbälten i inventeringen år Blåstångsruskorna fanns ju kvar, även om de såg ut som skelett. Det befarades emellertid att de stora 18

19 Cover Index Djup (m) Djup (m) skadorna på tången skulle innebära förändringar i blåstångens utbredning kommande år beroende på om tången överlevde betskadorna. De omfattande betskadorna kan innebära mindre motståndskraft mot ytterligare betning och påväxt. Tångruskorna kan också ha försvagats, vilket kan leda till att de lättare slits loss av vattenrörelser i samband med stormar. Eftersom blåstångsamhällena på samtliga inventerade lokaler år 2011 var påverkade indikerade det att hela området från Arkö ned till Häradskär kunde vara påverkat. Årets resultat bekräftar delvis farhågorna om förändringar i länets blåstångssamhällen. Betskador var tydliga på blåstången även detta år och noterades på samtliga lokaler, vilket visar att även blåstångssamhällen norr om Arkö och söder om Häradskär påverkats. Den sydligaste lokalen Yttre Valdemarsviken, samt den innersta lokalen Trännöfjärden, hade emellertid mindre förändringar i blåstångens utbredning jämfört med Kärrfjärden, Hesselöfjärden och Bråvikens kustvatten. Det antyder att det är blåstångssamhällen i mellan- och ytterskärgård i länets mellersta och norra delar som drabbats hårdast. 0,0 Transekt E22 E23 E24 0,0 Transekt E22 E23 E24 1,0 1,0 2,0 2,0 3,0 3,0 4,0 5,0 6,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Transekt Yttäckning 4,0 5,0 6,0 Förekomst (1 %) Bälte (>25 %) Figur 6. HESSELÖFJÄRDEN I figuren visas blåstångens maximala djuputbredning (förekomst 1 %), blåstångsbältets maximala djuputbredning (Bälte > 25 %) och blåstångens yttäckning (Cover Index) på de tre transekterna (E22, E23 och E24) under de fem år lokalen inventerats, samt ,0 E22 E23 E24 19

20 Cover Index Djup (m) Djup (m) På referenslokalen Kärrfjärden noterades mindre djuputbredning för första gången på flera år (Figur 5). Blåstångsbältets (yttäckning >25 %) utbredning hade även minskat, både i djupled och täckningsgrad. Därmed bröts den positiva trenden i ökad djuputbredning och yttäckning som noterats på lokalen sedan Det indikerar att överlevnaden har påverkats av de omfattande betskadorna. På Hesselöfjärdens transekter, den andra referenslokalen, noterades ett liknande mönster (Figur 6). Blåstångens yttäckning och blåstångsbältets djuputbredning hade minskat på samtliga tre transekter år 2012 jämfört med år 2009, då lokalen senast inventerades. Den maximala djuputbredningen hade däremot endast minskat på en av transekterna. Även här bröts den positiva trend som funnits i framförallt ökande yttäckning och djuputbredning av blåstångsbältet. Lokal Lokal 0,0 Bråviken Trännöfj Valdemarsv 0,0 Bråviken Trännöfj Valdemarsv 1,0 1,0 2,0 2,0 3,0 3,0 4,0 4,0 5,0 6,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Transekt Yttäckning Förekomst (1 %) Bråviken Trännöfj Valdemarsv 5,0 6, Bälte (> 25 %) Figur 7. BRÅVIKENS KUSTVATTEN, TRÄNNÖFJÄRDEN, YTTRE VALDEMARSVIKEN I figuren visas blåstångens maximala djuputbredning (förekomst 1 %), blåstångsbältets maximala djuputbredning (Bälte > 25 %) och blåstångens yttäckning (Cover Index) på de tre lokalernas tre transekter under de två år lokalerna har inventerats, åren 2009 och På årets nordligaste lokal, Bråvikens kustvatten, hade den maximala djuputbredningen minskat sedan år 2009 på samtliga transekter (Figur 7). Blåstångsbältet noterades däremot djupare på en transekt (E26). På den sydligaste lokalen, Yttre Valdemarsviken, noterades större djuputbredning och yttäckning på 20

21 två av transekterna medan blåstångssamhällets utbredning på den tredje (E24) hade minskat kraftigt, både i djupled och ytmässigt. I Trännöfjärden noterades inget generellt mönster utan djuputbredning och yttäckning hade både ökat och minskat på lokalens transekter. På ingen lokal hade blåstången försvunnit helt vilket innebär att samhället förmodligen kan återhämta sig relativt fort. Om blåstången skulle försvinna helt från en plats kan det ta lång tid för den att återetablera sig eftersom dess spridningsförmåga är dålig. När blåstången finns kvar så är däremot chanserna till nyrekrytering goda. Bild 3. Häll med nästan helt nedbetat blåstångsbälte, men groddar ger hopp om snabb återhämtning. Transekt E24, Hesselöfjärden. Artsammansättning År 2011 noterades en hel del förändringar i växtsamhällenas artsammansättning. Flera arter som vanligtvis förekommer, saknades eller förekom endast i liten omfattning, till exempel ishavstofs (Battersia arctica), brunslick (Ectocarpus/Pylaiella) och grönslick (Cladophora glomerata). Även de flesta av de mer sporadiskt förekommande arterna, som vanligtvis förekommer i enstaka avsnitt med låg täckningsgrad, saknades, till exempel rosendun (Aglaothamnion roseum) och violettslick (Polysiphonia fibrillosa). Andra arter, framförallt trådalgen ullsläke (Ceramium tenuicorne), noterades i högre täckningsgrader. År 2012 var artsammansättning åter mer som förväntat. Referenslokalen Kärrfjärden var den enda av årets lokaler som även inventerades år De tre vanliga algerna, (ishavstofs, grönslick och brunslick) som saknades eller hade 21

22 Cover Index ovanligt liten förekomst år 2011, förekom i år med likartad utbredning som tidigare år ( ) (Figur 8). Undantaget var brunslick som hade ovanligt stor utbredning på lokalen i år. I Figur 8 visas Cover Index (CI) som ett mått på total yttäckning per transekt. CI beräknades genom att multiplicera den skattade täckningsgraden (%) för aktuellt taxa inom varje transektavsnitt med respektive avsnitts längd (en inventeringskorridor på 1 m antogs). Därefter summerades yttäckningen i alla transektavsnitt per transekt och år. I figuren visas medelvärde och standard error baserat på lokalens tre transekter Kärrfjärden Battersia arcticaceramium tenuicorne Cladophora glomerata Ectocarpus/ Pylaiella Battersia arctica Ceramium tenuicorne Cladophora glomerata Ectocarpus/ Pylaiella Figur 8. Cover Index för arterna ishavstofs (Battersia arctica), ullsläke (Ceramium tenuicorne), grönslick (Cladophora glomerata) och brunslick (Ectocarpus/Pylaiella) på referenslokalen Kärrfjärden de sex åren som lokalen inventerats inom miljöövervakningsprogrammet. I figuren visas medelvärde och standard error baserat på lokalens tre transekter. OBS, notera den avbrutna skalan på y-axeln. Bild 4. Blåstångssamhälle täckt av brunsslick och bård av grönalger ovanför blåstångsbältet vid ytan, transekt E13, Kärrfjärden. 22

23 Jämförelser av växtsamhällen Bottensamhällen kan jämföras med hjälp av multivariata analysmetoder. Multivariata analyser baserade på inventeringsresultaten indikerar att inga stora förändringar har skett i växtsamhällena. Analyserna bekräftar dock att år 2011 var ett år med annorlunda artsammansättning. År 2012 hade en artsammansättning som var mycket lik den som beskrevs på lokalerna år De analyserade bottensamhällena inkluderar alla noterade växttaxa. I analyserna har ingående arters medeltäckningsgrad inom 1-meters djupintervall beräknats för varje transekt på de fem lokalerna. Fyra djupintervall, 1-2 m, 4-5 m, 6-7 m och m djup, analyserades. De utvalda djupintervallen beskriver växtligheten på grunda bottnar nedanför den zon som främst påverkas av hög- och lågvatten (0-1 m) och inom ett djupintervall med hög vegetationstäckning som är förhållandevis opåverkat av vågexponering (4-5 m). Vid 6-7 m djup börjar vegetationens yttäckning att minska och djupintervallet m beskriver lite djupare bottnar som finns representerade på samtliga inventerade lokaler. I analyserna ingår data från samtliga 15 transekter inventerade år 2012 samt år 2009, d v s E4-E6, E10-15 samt E22-E27. Dessutom analyseras dessa två år i förhållande till övriga miljöövervakningsår ( ) på referenslokalerna Kärrfjärden (E13-E15) och Hesselöfjärden (E22-E24). Samtliga analyser är baserade på Bray-Curtis similarity index och data är transformerade med kvadratroten för att minska betydelsen av dominerande arter och därmed ge artsammansättningen större betydelse. I en MDS-analys (multidimensional scaling) kan samhällen jämföras baserat både på vilka arter som ingår och varje arts täckningsgrad. Resultatet blir en figur där alla prov (i detta fall transekter) placerats i förhållande till hur lika de är varandra. Ju närmare varandra två punkter ligger desto mer lika är de samhällen de beskriver och tvärtom. Egentligen placeras punkterna i ett flerdimensionellt rum men för att förenkla tolkningar illustreras resultatet i en tvådimensionell figur. Ett stress -mått anger hur väl den tvådimensionella figuren beskriver förhållanden mellan, i detta fall, transekterna (stress-värden < 0,1 är bra, värden < 0,2 visar att figuren är användbar men inte alla detaljer är korrekta, värden > 0,3 betyder att figuren inte ger en bra bild av förhållanden mellan proven). Linjer har tillförts i MDS-figurerna för att indikera grupperingar efter framförallt år och lokal i syfte att underlätta tolkning. Vi vill undersöka om det finns skillnader mellan år, det vill säga om punkterna grupperar sig efter år snarare än efter lokal eller transekt (samma bottenyta inventerad olika år). Enkla/raka linjer indikerar tydlig gruppering medan krokiga linjer antyder att det kan finnas en viss effekt av år/lokal men att andra faktorer, exempelvis bottentyp eller vågexponering, sannolikt har större effekt på artsammansättningen i samhällena. Växtsamhällena i djupintervallet 1-2 m hade likartad artsammansättning år 2009 och år 2012 (Figur 9). I figuren syns ingen gruppering efter inventeringsår utan växtsamhällen beskrivna på en transekt olika år är ofta mer lika varandra än växtsamhällen från samma år. 23

24 Den mest vågexponerade av årets lokaler, Bråvikens kustvatten (E4-E6), skiljer lite från övriga lokaler. Växtsamhällena på lokalens transekter grupperar sig vid sidan av de andra, undantaget är E6 som är den mest vågskyddade av lokalens transekter. Djupintervallet 1-2 m är ett intervall som påverkas kraftigt av vågrörelser. 1-2 m djup E27 E27 E24 E23 Transform: Square root Resemblance: S17 Bray Curtis similarity (+d) E24 E12 E10 E15 E23 E25 E15 E22 E14 E13 2D Stress: 0.16 E år E4 E4 E5 E5 E12 E10 E11 E14 E26 E11 E22 E6 E25E13 E6 Figur 9. MDS-analys baserad på växtsamhällen på samtliga transekter inventerade år 2009 och 2012 i djupintervallet 1-2 m. Varje punkt representerar en transekt inom aktuellt djupintervall. I figuren visas transektens nummer samt inventeringsår. Gruppindelningar är indikerade med linjer. Grå, heldragna linjer indikerar gruppering med avseende på lokal. I djupintervallet 4-5 m anas en gruppering efter läge i skärgården, ytter- och öppen mellanskärgård (till höger i figuren) mot skyddad mellan- och innerskärgård (till vänster i figuren)(figur 10). På lokalerna i ytter- och öppen mellanskärgård finns även en antydan till gruppering efter år. Bråvikens kustvatten belägen i ytterskärgården grupperar sig med Yttre Valdemarsviken och Hesselöfjärden som ligger i mellanskärgården. De ligger emellertid mer öppet än lokalerna Kärrfjärden och Trännöfjärden som är instängda i trång mellanskärgård respektive innerskärgård. I djupintervallet 4-5 m påverkar vattenrörelser från vågor och läge i skärgården (t ex trång eller öppen mellanskärgård) mängden sediment på hårdbottnarna. På sedimenttäckta hårdbottnar hämmas algutbredningen eftersom alger behöver hårda ytor att fästa vid för att kunna kolonisera. Växtsamhället på transekt E6 (inringad i Figur 10), den mest vågskyddade av Bråvikens kustvattens transekter, är emellertid mer lik Kärrfjärdens och Trännöfjärdens transekter. På transekten växte bland annat kärlväxten hårsärv och 24

25 grönalgerna spiralbandsalger, vilket gjorde den lite mer lik de mer skyddade lokalerna. I djupintervallet 4-5 m kan även en indelning efter år anas på de mer exponerade lokalerna Bråvikens kustvatten, Hesselöfjärden och Yttre Valdemarsviken (till höger i Figur 10). I år noterades betydligt mer brunslick på lokalerna jämfört med Transform: Square root år 2009, men även märkbart mindre fjäderslick. Resemblance: S17 Bray Curtis similarity (+d) 4-5 m djup E4 E5 2D Stress: år E4 E5 E6 E12 E25 E27 E12 E10 E24 E10 E11 E14 E24 E27 E22 E25 E23 E23 E26 E11 E6 E14 E15 E26 E22 E13 E13 E15 Figur 10. MDS-analys baserad på växtsamhällen på samtliga transekter inventerade år 2009 och 2012 i djupintervallet 4-5 m. Varje punkt representerar en transekt inom aktuellt djupintervall. I figuren visas transektens nummer samt inventeringsår. Gruppindelningar är indikerade med linjer. Grå, heldragen linje indikerar gruppering med avseende på lokal. Streckad grå linje indikerar gruppering efter år. I djupintervallet 6-7 m djup syns inga grupperingar efter år eller lokal (Figur 11). I detta djupintervall är sannolikt livsmiljön likartad på lokalerna med generellt små vattenrörelserna och tillräckligt med ljus för fotosyntes. Bottenegenskaper som lutning, typ av substrat mm har troligtvis större betydelse för artsammansättningen i växtsamhällena än läge i skärgården. På detta djup har dessutom fleråriga alger generellt mer betydelse i växtsamhällen, vilket minskar mellanårsvariationen. I de grundare intervallen dominerar de ettåriga arterna, vilket medför större mellanårsvariation. 25

26 Transform: Square root Resemblance: S17 Bray Curtis similarity (+d) 6-7 m djup E10 E11 E6 E13 2D Stress: år E11 E14 E14 E24 E15 E25 E4 E15 E10 E27 E22 E5 E23 E23 E13 E25 E6 E27 E22 E12 E24 E26 E5 E12 E4 E26 Figur 11. MDS-analys baserad på växtsamhällen på samtliga transekter inventerade år 2009 och 2012 i djupintervallet 6-7 m. Varje punkt representerar en transekt inom aktuellt djupintervall m djup E10 Transform: Square root Resemblance: S17 Bray Curtis similarity (+d) E27 E27 2D Stress: år E4 E10 E11 E11 E12 E12 E6 E14 E22 E23 E25 E6 E15 E23 E14 E22 E25 E4 E5 E5 E13 E24 E26 E26 E13 E15 E24 Figur 12. MDS-analys baserad på växtsamhällen på samtliga transekter inventerade år 2009 och 2012 i djupintervallet m. Varje punkt representerar en transekt inom aktuellt djupintervall. Varje punkt representerar en transekt inom aktuellt djupintervall. I figuren visas transektens nummer samt inventeringsår. Gruppindelningar är indikerade med linjer. Grå, heldragna linjer indikerar gruppering med avseende på lokal. Streckade grå linjer indikerar gruppering efter år. 26

27 I djupintervallet m skiljer sig Trännöfjärdens bottensamhällen (E10-E12) tydligt från de övriga lokalernas (Figur 12). Det finns även en antydan till gruppering efter år, där nästan alla lokaler år 2012 placerade sig nedanför motsvarande år Trännöfjärden ligger i innerskärgården med generellt sämre ljusförhållanden, vilket påverkar växtligheten på m djup. Vid årets inventering rådde dessutom extremt dåliga ljusförhållanden på detta djup, vilket kan ha påverkat inventeringsresultatet. Transekterna i Trännöfjärden är dock generellt mycket lika varandra inom detta djupintervall. Undantagen, transekt E12 i år samt E10 år 2009, hade enstaka alger på hårdbottnarna, övriga saknade växtlighet. År 2009 var siktdjupet i Trännöfjärden under inventeringsperioden ca 2 m mindre än på referenslokalen Kärrfjärden i mellanskärgården utanför (medelvärde Trännöfjärden 4,7 m, Kärrfjärden 6,7 m). Även i år skilde det ca 2 m (medelvärde Trännöfjärden 3,2 m, Kärrfjärden 5,7 m), men sikt- och ljusförhållanden försämrades påtagligt vid 8 m djup i Trännöfjärden. Växtsamhället i djupintervallet m utgörs av ett fåtal arter (totalt sju alger noterades på transekterna år 2009 och 2012). År 2009 noterades bland annat mer ullsläke men mindre rödblad jämfört med år Statistiska analyser (ANOSIM) av växtsamhällen på samtliga transekter inventerade år 2009 och 2012, visade inga signifikanta skillnader mellan åren (p > 0,05) inom de utvalda djupintervallen (1-2 m, 4-5 m, 6-7 m och m). Ett ANOSIM-test är ett multivariat (d v s tar hänsyn till hela samhällen), ickeparametriskt test, som visar om det finns skillnader mellan grupper och om dessa skillnader är signifikanta (signifikansnivån är p < 0,05). Bild 5. Ytnära häll med tarmalger, ullsläke och grönslick samt betskadad blåstång, transekt E26, Yttre Valdemarsviken. En analys av artsammansättningen på referenslokalernas växtsamhällen samtliga miljöövervakningsår ( ) visar inga trender med avseende på år. Det indikerar att skillnader mellan år sannolikt beror på naturlig mellanårsvariation i arters förekomst. Växtsamhället år 2012 var dessutom generellt mer likt år 2009, än övriga år. I MDS-figurerna framstår även år 2011 som ett speciellt år med annorlunda artsammansättning (Figur 13-14). Inom djupintervallen 1-2 m samt 4-5 m grupperar sig referenslokalernas transekter både efter lokal och efter år (Figur 13). På dessa djup skiljer sig referenslokalerna kanske främst med avseende på vattenrörelser från vågor och strömmar i områdena, men även i viss mån bottentyp och lutning. Många av de övriga faktorerna som styr artsammansättningen är likartade eller ej begränsande på referenslokalerna, till exempel salthalt och ljustillgång. 27

28 Transekterna grupperar sig även efter år men ingen trend från äldre till senare år kan urskiljas. Istället utmärker sig år 2011 som ligger vid sidan av de övriga. År 2012 är mer lik år 2009 än övriga år. Även år 2007 och 2008 är mer lika varandra medan år 2010 bildar en grupp mellan övriga år. 1-2 m djup Kärrfjärden Hesselöfjärden E13 E14 E15 E23 E24 E24 E15 E22 E24 E22E14 E23 E24 E15 E14 E15 E14 E13 E13 E22 E13 E22 E15 E13 E24 E14 E23 E14 E13 E15 2D Stress: E23 E23 E22 Transform: Square root Resemblance: S17 Bray Curtis similarity (+d) 4-5 m djup E15 E14 E14 E24 E23 E14 E15 E15 E23 E24 E24 E14 E24 E22 E22 E23 2D Stress: år E13 E13 E13 E14 E15 E14 E22 E24 E22 E23 E23 E13 E13 E22 E13 E15 E15 Kärrfjärden Hesselöfjärden Figur 13. MDS-analyser baserade på referenslokalernas (Kärrfjärden och Hesselöfjärden) växtsamhällen på samtliga transekter inventerade åren (år 2011 inventerades endast Kärrfjärden, E13-E15). I figuren visas djupintervallen 1-2 m samt 4-5 m. Varje punkt representerar en transekt inom aktuellt djupintervall. I figuren visas transektens nummer samt inventeringsår. Gruppindelningar är indikerade med linjer. Grå, heldragna linjer indikerar gruppering med avseende på lokal. Streckade grå linjer indikerar gruppering efter år. 28

29 I djupintervallen 6-7 m samt m djup syns ingen gruppering efter lokal (Figur 14). På 6-7 m djup bildar växtsamhällen på Kärrfjärdens transekter år 2011 en egen grupp. Analysen visar även att växtsamhällena på 6-7 m djup år 2012 är mer lika år 2009 än övriga fyra år. 6-7 m djup E m djup E22 E14 E15 E13 E15 E13 E15 E23 E23 E22 E14 E13 E13 E14 E22 E15 E22 E14 E22 E23 E22 E23 E14 E15 E23 E24 E23 E24 E15 E14 E14 E23 E24 E23 E22 E14 E24 E23 Transform: Square root Resemblance: S17 Bray Curtis similarity (+d) E13 E24 E14 E15 E22 E13 2D Stress: Transform: Square root Resemblance: S17 Bray Curtis similarity (+d) E24 E24 E24 E15 E15 E24 E15 E15 E13 E13 E13 E15 E13 E24 2D Stress: år år E22 E22 E23 E14 E13 E13 Figur 14. MDS-analyser baserade på referenslokalernas (Kärrfjärden och Hesselöfjärden) växtsamhällen på samtliga transekter inventerade åren (år 2011 inventerades endast Kärrfjärden, E13-E15). I figuren visas djupintervallen 6-7 m samt m. Varje punkt representerar en transekt inom aktuellt djupintervall. I figuren visas transektens nummer samt inventeringsår. Gruppindelningar är indikerade med linjer. Grå, heldragna linjer indikerar gruppering med avseende på lokal. Streckade grå linjer indikerar gruppering efter år. 29

30 ANOSIM-analyser baserade på artsammansättningen i referenslokalernas växtsamhällen samtliga miljöövervakningsår visar att det finns signifikanta skillnader mellan år 2012 och övriga år i djupintervallen 1-2 m (Global R = 0,48, p = 0,001), 4-5 m (Global R = 0,34, p = 0,002) och 6-7 m (Global R = 0,43, p = 0,001), men inte i djupintervallet m (p > 0,05). Ett globalt R-värde visar om det finns skillnader mellan de jämförda grupperna, i detta fall de sex miljöövervakningsåren , och p-värdet anger om dessa skillnader är signifikanta. Signifikansnivån är p < 0,05. Om det globala R-värdet är signifikant (p < 0,05) kan man gå vidare och titta på vilka av de analyserade grupperna som skiljer sig genom att titta på parvisa test (Tabell 5). Resultatet anges som R där 1 betyder att de jämförda grupperna är helt olika och 0 innebär att de är helt lika. De parvisa testen visar att växtsamhällen år 2012 skilde sig signifikant från samtliga år utom år Skillnaderna mellan år utgörs framförallt av variationer i de ettåriga arternas förekomst och utbredning (SIMPER-analys). I djupintervallet 1-2 m förklarar de ettåriga arterna % av variationen mellan åren. Motsvarande andel i djupintervallet 4-5 m är % och i djupintervallet 6-7 m %. I djupintervallen 1-2 m och 6-7 m förklaras i genomsnitt % av skillnaderna mellan år av brunslick (Ectocarpus/Pylaiella). I djupintervallet 4-5 m förklarar däremot brunslick och sudare (Chorda filum) vardera ca 17 % respektive 19 % av variationen mellan åren. I djupintervallet 1-2 m förklaras ca 13 % av skillnaderna mellan år av variation i blåstångens utbredning. Det stödjer observationerna av en ökande trend i yttäckning på lokalerna fram till år I intervallet 6-7 m djup, förklarar de fleråriga arterna kräkel (Furcellaria lumbricalis), rödblad (Coccotylus/Phyllophora) och ishavstofs (Battersia arctica) mer av skillnaderna än blåstång (mellan 5-10 % vardera). Tabell 5. Resultat från parvisa tester (ANOSIM) mellan år baserade på artsammansättning i växtsamhällen på referenslokalernas sex transekter inventerade åren (år 2011 inventerades endast tre transekter). PARVISA TESTER 1-2 m 4-5 m 6-7 m År vs År R - värde p = R - värde p = R - värde p = 2012 vs ,90 0,01 0,57 0,01 0,54 0, vs ,69 <0,01 0,32 0,01 0,29 0, vs vs ,59 <0,01 0,51 <0,01 0,58 <0, vs ,70 <0,01 0,53 0,01 0,71 <0,01 30

31 Slutsats År 2011, det femte miljöövervakningsåret av grunda vegetationsklädda bottnar i Östergötlands kustvatten särpräglades av en annorlunda artsammansättning i växtsamhällena samt omfattande betningskador på blåstången (Fucus vesiculosus). Detta år, 2012, var artsammansättningen åter som förväntad och lik tidigare år. Betningskadorna på blåstången var fortfarande synliga och bekräftades i ett större område eftersom lokaler i länets norra och södra kustvatten inventerades i år. De omfattande betningsskadorna på blåstången år 2011 påverkade överlevnaden och har medfört minskat utbredningsdjup och yttäckning i blåstångssamhällena. Den sydligaste lokalen, Yttre Valdemarsviken, samt den innersta lokalen Trännöfjärden, hade emellertid mindre förändringar i blåstångens utbredning jämfört med Kärrfjärden, Hesselöfjärden och Bråvikens kustvatten. Det antyder att det är blåstångssamhällen i mellan- och ytterskärgård i länets mellersta och norra delar som drabbats hårdast. På referenslokalen Kärrfjärden noterades mindre djuputbredning för första gången på flera år. Blåstångsbältets (yttäckning >25 %) utbredning hade även minskat, både i djupled och täckningsgrad. Därmed bröts den positiva trenden i ökad djuputbredning och yttäckning som noterats på lokalen sedan Den sydligare referenslokalen Hesselöfjärden uppvisade ett liknande mönster. År 2011 noterades en hel del förändringar i växtsamhällenas artsammansättning. Flera arter som vanligtvis förekommer, saknades eller förekom endast i liten omfattning, till exempel ishavstofs (Battersia arctica), brunslick (Ectocarpus/Pylaiella) och grönslick (Cladophora glomerata). År 2012 var artsammansättning åter mer som förväntat, vilket bekräftades av statistiska analyser som visade att artsammansättningen på lokalernas växtsamhällen inte skilde sig mellan år 2009 och Multivariata analyser av referenslokalernas växtsamhällen år 2012 jämfört med de tidigare åren visade inga trender med avseende på år. Skillnader mellan år beror framförallt på variationer i de ettåriga arternas förekomst och utbredning, vilket sannolikt är naturlig mellanårsvariation. Analyserna indikerar även att år 2011 var ett speciellt år med annorlunda artsammansättning. Inventeringen av årets miljöövervakningslokaler visade att de vegetationsklädda hårdbottnarna i länet generellt har fortsatt hög ekologisk status, men att små förändringar har skett. Trännöfjärden ligger på gränsen mellan god och hög status men bedöms i år endast ha god status. Även Bråvikens kustvatten och referenslokalen Kärrfjärden hade lägre EK-medelvärden detta år jämfört med år 2009, men ligger kvar på hög status. De sydligare lokalerna, referensen Hesselöfjärden och Yttre Valdemarsviken, hade oförändrade EK-värden. 31

32 De lägre EK-värdena detta år beror framförallt på minskad djuputbredning av referensarten blåstång. Djuputbredning är ett mått på vattenkvalité eftersom ljusförhållandena på bottnarna beror av partiklar i vattenmassan. Blåstångens minskade djuputbredning är emellertid troligen en följd av de omfattande betskador som observerades på tången under 2011, d v s inte en indikation på försämrade ljusförhållanden. I Trännöfjärden däremot var blåstångens djuputbredning mer eller mindre oförändrad men andra referensarter, ishavstofs och kräkel, hade mindre djuputbredning. Under inventeringen i år försämrades siktförhållandena påtagligt under 8 m på de två inre transekterna. De dåliga sikt- och ljusförhållandena på inventeringsdagen är dock endast en ögonblicksbild av förhållandena på lokalen. Det säger med andra ord inget om hur det sett ut resten av året, men indikerar att det kan vara värt att undersöka vidare. Bild 6. Skorv bland blåmusslor och löslevande rödblad på ca 11 m djup, transekt E13, Kärrfjärden. 32

33 Lokalbeskrivningar Kärrfjärden, referenslokal Referenslokalen Kärrfjärden är belägen i mellanskärgården strax utanför norra Finnö. På lokalen inventerades tre transekter. Samtliga transekter (E13, E14 och E15) har klassats som mycket skyddade i vågexponeringsgrad (Bilaga 1). Lokalens ekologiska status bedöms som hög baserat på 4-5 referensarters djuputbredning (Tabell 6). Samma bedömning av områdets status gjordes även efter inventeringarna år 2007, 2008, 2009, 2010 och 2011 (Edlund och Siljeholm 2007b, 2008, Qvarfordt och Borgiel 2009, 2010, 2012). Tabell 6. Beräknade indexvärden för transekterna samt EK-värde och statusbedömning för lokalen. I tabellen visas observerat maxdjup för respektive referensart samt poäng vid beräkning av indexvärde. Transektnamn Yttre Kärrö Östra Kärröklabben Älgbådskärsklabben Transektnr E13 E14 E15 Referensart Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng Furcellaria lumbricalis 8,6 4 11,9 5 5,7 3 Coccotylus/Phyllophora 10,4 5 11,9 5 10,8 5 Rhodomela confervoides Battersia arctica ,9 5 10,8 5 Fucus vesiculosus 4,8 4 4,1 4 3,5 3 Indexvärde 0,84 0,95 0,80 EK-värde lokal (medel ± stdav): 0,86 ± 0,08 Ekologisk status: Hög En trend mot ökad djuputbredning av blåstång har noterats på lokalen de senare åren. Årets resultat visar att blåstången har lyckats etablera sig djupare på lokalen. En större djuputbredning indikerar bättre ljusförhållanden och vattenkvalité i området. I år noterades emellertid en minskad djuputbredning jämfört med föregående år på två av transekterna (E14 och E15). Den mindre djuputbredningen av blåstång i år beror dock sannolikt på de omfattande betskador som noterades på tången år 2011, d v s det är inte en effekt av försämrad vattenkvalité i form av sämre ljusförhållanden. De djupare blåstångsplantorna var generellt mer betskadade än de som växte grundare. De djupaste individerna lever dessutom på gränsen av vad de klarar av och ökad stress i form av betskador har förmodligen inneburit att de inte har överlevt vintern. Blåstångsbältet (yttäckning > 25 %) hade både mindre djuputbredning och yttäckning i år jämfört med fjolåret på samtliga transekter. Även det beror sannolikt på de omfattande betskadorna under Figur 15 ger en bild av de vanliga arternas utbredning på lokalen. I figuren visas cover index (CI, täckningsgradsindex) beräknad på samtliga tre transekter alla sex miljöövervakningsår. 33

34 CI beräknades genom att multiplicera den skattade täckningsgraden (%) för varje noterat taxa inom varje transektavsnitt med respektive avsnitts längd (en inventeringskorridor på 1 m antogs). Detta ger ett mått på yttäckning i m 2 i varje avsnitt. Därefter summerades yttäckningen i alla transektavsnitt per år. Detta gav ett CI per noterat taxa för lokalen per år, från Till vänster i Figur 15 illustreras förändringar i arters utbredning mellan åren på lokalen genom att beräkna hur stor andel av den totala CI ( ) respektive år bidrar med. För en art som har haft samma utbredning på transekterna båda åren kommer bidragen från respektive år att vara nära 1/6 (16 %). En art som däremot har större utbredning ett år kommer att ha en längre årsstapel eftersom bidraget från det året till den totala CI är större. Till höger i Figur 15 redovisas CI per taxa för respektive år, detta för att visa hur vanliga arterna varit på lokalen. I figuren visas endast växttaxa som utgjort mer än 1 % av total CI för åren , d v s arter som endast förekommit sporadiskt har tagits bort. Andel CI per år av total CI 100% 83% 67% 50% 33% 17% 0% Cover index ETTÅRIGA ETTÅRIGA ALGER ALGER Ectocarpus/Pylaiella Monostroma balticum balticum Chorda filum Chorda filum Ceramium Ceramium tenuicorne tenuicorne Cladophora glomerata glomerata Spirogyra Spirogyra Ulva Ulva Dictyosiphon/Stictyosiphon FLERÅRIGA FLERÅRIGA ALGER ALGER Fucus vesiculosus Fucus vesiculosus Coccotylus/Phyllophora Polysiphonia Polysiphonia fucoides fucoides Battersia arctica Battersia arctica Furcellaria Furcellaria lumbricalis lumbricalis Kfj:2012 Kfj:2011 Kfj:2010 Kfj:2009 Kfj:2008 Kfj:2007 Mytilus edulismytilus edulis Figur 15. Vanliga arters/taxas totala yttäckning (CI) på lokalen, d v s förekomst på samtliga tre transekter respektive inventeringsår ( ). Till höger visas CI för samtliga arter/taxa respektive inventeringsår som ett mått på hur vanligt förekommande arten/taxa är. Till vänster visas hur stor andel av båda årens totala CI som respektive år bidrar. Bidrag nära 16 % samtliga sex inventeringsår indikerar oförändrad utbredning. De ettåriga arterna har haft varierande utbredning på transekterna under åren. Ettåriga arter måste emellertid nyetablera sig varje år och deras förekomst beror av om de har haft en lyckad förökning och gynnsamma förhållanden under etableringsperioden. Det innebär stor naturlig mellanårsvariation i förekomst och 34

Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB November

Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB November Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård år 29 Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB November 29 Framsidebild: Blåstång (Fucus vesiculosus)

Läs mer

noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet.

noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet. Sammanfattning Den 27-28 september 2012 genomfördes en marin vegetationsinventering på grunda bottnar i inre Bråviken. Inventeringen inkluderade linjetaxering av dykare på sju lokaler som tidigare även

Läs mer

Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014

Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014 Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014 2 Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014 Författare: Anders

Läs mer

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Rapport 2008-01-31 Adress: Besöksadress: E-post: Telefon: Pg: 432 2 40-2 Box 43 Hedagatan kjell.enstedt@elk-ab.se

Läs mer

Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg

Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg Peter Hansson Kustfilm Nord AB Inledning.. 1 Sammanfattning av resultaten.. 3 Diskussion.. 4 Metodik. 5 Resultat 5 Symboler i redovisningen.5 Lokalerna

Läs mer

2007:15. Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006

2007:15. Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006 2007:15 Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006 Rapport, år och nr: 2007:15 Rapportnamn: Marininventering av makrovegetation öster

Läs mer

Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust

Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust Resultat från Naturvårdsverkets Mätkampanj 29 Titel: Utbredning av bottenvegetation i gradienter längs Sveriges kust. Resultat från Naturvårdsverkets

Läs mer

Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten

Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten - Trendövervakning 2014 Rapport 2015:12 Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten - Trendövervakning 2014 Författare: Susanne Qvarfordt,

Läs mer

Transektinventering i påverkanområde. Gävle fjärdar. Peter Hansson Kustfilm Nord AB

Transektinventering i påverkanområde. Gävle fjärdar. Peter Hansson Kustfilm Nord AB Transektinventering i påverkanområde Gävle fjärdar 2008 Peter Hansson Kustfilm Nord AB Innehåll SAMMANFATTING 2 INLEDNING 2 DISKUSSION 3 PROFILLOKALER I PÅVERKANSOMRÅDET 3 METODIK 4 LOKAL 1 BORGVIK 5 LOKAL

Läs mer

Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011

Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011 Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011 Undersökningar inför ett blivande naturreservat Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2011 Framsida: Grund

Läs mer

Undersökningen utfördes av AquaBiota på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om den marina miljön och naturvärden utanför området Ekstakusten. Undersökningen

Läs mer

Nacka kommuns marina kustområde:

Nacka kommuns marina kustområde: Nacka kommuns marina kustområde: Marinbiologisk undersökning och naturvärdesbedömning Författare: Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2008 Granskad av: Hans Kautsky 1

Läs mer

Miljöövervakning av grunda hårdbottnar i norra delen av Södra Östersjöns vattendistrikt 2007

Miljöövervakning av grunda hårdbottnar i norra delen av Södra Östersjöns vattendistrikt 2007 Miljöövervakning av grunda hårdbottnar i norra delen av Södra Östersjöns vattendistrikt 2007 Jonas Edlund Norrköping Eva Siljeholm 2008-02-06 SAMMANFATTNING Rapporten redovisar resultatet från det första

Läs mer

Marin vegetationsinventering. Södermanlands skärgård Rapport 2014:11

Marin vegetationsinventering. Södermanlands skärgård Rapport 2014:11 Marin vegetationsinventering i Södermanlands skärgård 2010 Rapport 2014:11 Titel: Marin vegetationsinventering i Södermanlands skärgård 2010 Utgiven av: Länsstyrelsen i Södermanlands ln Utgivningsår: 2014

Läs mer

Övervakning av Makroalger i Brofjorden 1992-2014. Inventeringsår 2014 Sandra Andersson David Börjesson

Övervakning av Makroalger i Brofjorden 1992-2014. Inventeringsår 2014 Sandra Andersson David Börjesson Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Sandra Andersson David Börjesson Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Titel Övervakning av Makroalger i Brofjorden

Läs mer

Marin dykinventering 2009

Marin dykinventering 2009 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö och Natur 2010: 23 Marin dykinventering 2009 En undervattensinventering av områdena kring Björköfjärden och Ulvön i Västernorrland Inventeringen utfördes

Läs mer

Del 4. Jämförelser mellan vikarna

Del 4. Jämförelser mellan vikarna Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 4. Jämförelser mellan vikarna Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 4. Jämförelser mellan vikarna Författare: Susanne Qvarfordt, Anders Wallin

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005 ISSN: 1402-6198 Rapport 2006:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005 Mars 2006 Jonas Nilsson & Olof Lövgren

Läs mer

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken 2008

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken 2008 Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken 2008 Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Rapport 2009-02-15 Adress: Besöksadress: E-post: Telefon: Pg: 432 52 40-2 Box 43 Hedagatan 5 kjell.enstedt@elk-ab.se

Läs mer

Båtlivets påverkan i naturhamnar i Östergötlands skärgård

Båtlivets påverkan i naturhamnar i Östergötlands skärgård Båtlivets påverkan i naturhamnar i Östergötlands skärgård LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 502-16998-06 Titel: Författare: Utgiven av: Hemsida: Beställningsadress: Båtlivets påverkan i naturhamnar i Östergötlands

Läs mer

Undervattensvegetation på 5 platser i Sankt Anna skärgård 2003

Undervattensvegetation på 5 platser i Sankt Anna skärgård 2003 Undervattensvegetation på 5 platser i Sankt Anna skärgård 2003 Jonas Edlund Eva Siljeholm 2003-12-01 Sammanfattning Sommaren 2003 inventerades undervattensvegetationen på fem platser i Sankt Anna skärgård.

Läs mer

Komplexa samband på bottnarna

Komplexa samband på bottnarna Komplexa samband på bottnarna Hans Kautsky, Stockholms universitet / Stefan Tobiasson, Linnéuniversitetet / Jan Karlsson, Göteborgs universitet Samspelet mellan havets djur och växter är komplext. Djurpopulationernas

Läs mer

Del 1. Björnöfjärden, Ingarö

Del 1. Björnöfjärden, Ingarö Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 1. Björnöfjärden, Ingarö Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 1. Björnöfjärden, Ingarö Författare: Susanne Qvarfordt, Ronny Fredriksson* &

Läs mer

Gotland nytt område i övervakningen

Gotland nytt område i övervakningen INGEN ÖVERGÖDNING nytt område i övervakningen Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2 ingår även fem lokaler på i det nationella programmet.

Läs mer

Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen?

Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen? Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen? Utveckling av nya bedömningsgrunder Potential eutrophication indicators based on Swedish coastal macrophytes

Läs mer

Marin naturinventering av Stora Nassa

Marin naturinventering av Stora Nassa Rapport 2008:04 Marin naturinventering av Stora Nassa Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Rapport 2008:04 Marin naturinventering av Stora Nassa Omslag: Skorv (Saduria

Läs mer

Övervakning av Makroalger i Brofjorden. Inventeringsår 2011 David Börjesson Sandra Andersson Maria Asplund

Övervakning av Makroalger i Brofjorden. Inventeringsår 2011 David Börjesson Sandra Andersson Maria Asplund Övervakning av Makroalger i Brofjorden Inventeringsår 11 David Börjesson Sandra Andersson Maria Asplund Inventeringsår 11 Titel Övervakning av Makroalger i Brofjorden Inventeringsår 11 Framtagen av Marine

Läs mer

Rapport 2011:3. Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks- Trödjefjärden, 2008

Rapport 2011:3. Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks- Trödjefjärden, 2008 Rapport 2011:3 Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks- Trödjefjärden, 2008 Omslagsbild: Skorv (Saduria enthomon) bland borststräfse (Chara aspera). Foto. S. Qvarfordt. Marinbiologiska undersökningar

Läs mer

Kävlingeåns vattenråd

Kävlingeåns vattenråd Kävlingeåns vattenråd Jenny Palmkvist Robert Rådén Per-Anders Nilsson Martin Mattson, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs

Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs Jonas Edlund Eva Siljeholm 2006-12-11 På uppdrag av länsstyrelsen Östergötland har Jonas Edlund och Eva Siljeholm utvärderat några metoder för inventering

Läs mer

Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011

Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011 Institutionen för naturvetenskap Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011 Susanna Andersson Mars 2012 ISSN 1402-6198 Rapport 2010:19 Kartering av undervattensvegetation i

Läs mer

Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken

Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken AquaBiota Notes 2008:1 Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken Del av utsjöbanksinventeringen 2008 Författare: Anna Engdahl & Josefin Sagerman November 2008-0 - Inledning Denna inventering

Läs mer

Undersökningen utfördes av AquaBiota som en del av projektet Marina skyddsvärden runt Öland och Gotland. Projektet är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Gotlands och Kalmar län samt Linnéuniversitetet

Läs mer

Ålgräs i Lommabukten Kävlingeåns vattenråd

Ålgräs i Lommabukten Kävlingeåns vattenråd Ålgräs i Lommabukten 2015 Kävlingeåns vattenråd 2015-11-27 Ålgräs i Lommabukten 2015 Kävlingeåns vattenråd Rapportdatum: 2015-11-25 Version: 1.0 Projektnummer: 2758 Uppdragsgivare: Kävlingeåns vattenråd

Läs mer

Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad

Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad 1 Innehåll Bakgrund och Karta 3 Kriterier för naturvärdesbedömning 4 Beskrivning av lokaler Lokal 1 5 Lokal 2 6 Lokal 3 7 Lokal 4 8 Lokal 5 9 Lokal

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

Runö, Bränd-Hallskär och Kläppen. - marinbiologisk inventering i Söderarms skärgård

Runö, Bränd-Hallskär och Kläppen. - marinbiologisk inventering i Söderarms skärgård Runö, Bränd-Hallskär och Kläppen - marinbiologisk inventering i Söderarms skärgård Bildtext till omslaget På kartan visas två av de inventerade delområdena - Runö i norr och Bränd-Hallskär i söder. Fotografierna

Läs mer

Undersökning av undervattensmiljöer utanför Katthammarsvik/Östergarnsholm, Gotlands län.

Undersökning av undervattensmiljöer utanför Katthammarsvik/Östergarnsholm, Gotlands län. Institutionen för biologi och miljö Undersökning av undervattensmiljöer utanför Katthammarsvik/Östergarnsholm, Gotlands län. Susanna Fredriksson Nov 215 ISSN 142-6198 Rapport 215:7 Undersökning av undervattensmiljöer

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Marin dykinventering 2009

Marin dykinventering 2009 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö och Natur 2010:13 Marin dykinventering 2009 En undervattensinventering av Sundsvallsbukten Inventeringen utfördes av Tång och Sånt HB, Cecilia Wibjörn

Läs mer

Ett år för biologisk mångfald

Ett år för biologisk mångfald Ett år för biologisk mångfald STEFAN TOBIASSON, LINNÉUNIVERSITETET / JAN KARLSSON, GÖTEBORGS UNIVERSITET / HANS KAUTSKY, STOCKHOLMS UNIVERSITET Den biologiska mångfalden är vanligen hög på växtklädda bottnar

Läs mer

Marin naturinventering av Nåttarö

Marin naturinventering av Nåttarö Rapport 2008:03 Marin naturinventering av Nåttarö Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Rapport 2008:03 Marin naturinventering av Nåttarö Foto omslag: Sjustrålig smörbult

Läs mer

Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar

Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN HÖGSKOLAN KALMAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN Den regionala miljöövervakningen 2001 Titel:

Läs mer

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012 Vattendjup (cm) Rönne å Vattenkontroll 2012 Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012 Under augusti och september 2012 har förekomsten av makrofyter i Rössjön inventerats längs nio transekter från vattenbrynet

Läs mer

Marin flora på hårdbotten. en inventering i Göteborg 2010. Miljöförvaltningen R 2011:6. ISBN nr: 1401-2448

Marin flora på hårdbotten. en inventering i Göteborg 2010. Miljöförvaltningen R 2011:6. ISBN nr: 1401-2448 ISBN nr: 1401-2448 R 2011:6 Marin flora på hårdbotten en inventering i Göteborg 2010 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Bevarandeplan för Natura område

Bevarandeplan för Natura område BEVARANDEPLAN Fastställd 2005-09-09 Diarienummer: 511-3663-2005 Naturvårdsfunktionen Åke Widgren Bevarandeplan för Natura 2000 - område SE0410068 Pukaviksbukten Kommun: Sölvesborg Områdets totala areal:

Läs mer

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun David Börjesson Andreas Wikström Juni 2013 Titel Marinbiologisk inventering av Bållevik-Kastet, Uddevalla kommun Framtagen av Marine Monitoring

Läs mer

Klassificering av miljöstatus i Ryaverkets recipientområde. -Kvalitetsfaktor Makroalger. Sandra Andersson, Marine Monitoring AB

Klassificering av miljöstatus i Ryaverkets recipientområde. -Kvalitetsfaktor Makroalger. Sandra Andersson, Marine Monitoring AB BILAGA M10 Klassificering av miljöstatus i Ryaverkets recipientområde -Kvalitetsfaktor Makroalger Sandra Andersson, Marine Monitoring AB 1 Titel Klassificering av miljöstatus i Ryaverkets recipientområde

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag

Läs mer

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken

Läs mer

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Det befruktade ägget fäster sig på botten Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar

Läs mer

Kalmar läns kustvattenkommittée

Kalmar läns kustvattenkommittée Kalmar läns kustvattenkommittée Sammanfattande rapport av recipientkontrollen i Kalmar läns kustvatten Toxicon rapport -3 Härslöv maj 3 www.toxicon.com Föreliggande rapport är en sammanställning av - års

Läs mer

Transektinventering i Ålviken samt en preliminär bedömning av miljöpåverkan från olika åtgärder Aquabiota Notes 2011:3. AquaBiota Notes 2011:3

Transektinventering i Ålviken samt en preliminär bedömning av miljöpåverkan från olika åtgärder Aquabiota Notes 2011:3. AquaBiota Notes 2011:3 AquaBiota Notes 2011:3 Författare och fotograf: Karl Florén AquaBiota Water Research Augusti 2011 1 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Resultat... 4 Transekt 1 (öster om djuprännan)... 4 Transekt 2 (väster

Läs mer

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER Kartering av marina livsmiljöer vid Simpevarp och Ygne inför planerad stamnätskabel mellan Gotland och fastlandet Annelie Hilvarsson Marina Magnusson David Börjesson

Läs mer

Planen har delfinansierats via Life-fonden (Life-projektet Coast Benefit).

Planen har delfinansierats via Life-fonden (Life-projektet Coast Benefit). Planen har delfinansierats via Life-fonden (Life-projektet Coast Benefit). Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet av revidering. Skötsel-

Läs mer

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten Antal gäddor per skott Täckningsgrad i genomsnitt per intervall (%) Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten 2010 2011 Länsstyrelsen i Blekinge, maj 2012 METODER

Läs mer

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Johan Persson JP Aquakonsult Gustav Johansson Hydrophyta Ekologikonsult Uppsala 2013-12-09 Omslagsbilden visar årsyngel av

Läs mer

Blåstång vid Gävleborgskusten 2004

Blåstång vid Gävleborgskusten 2004 Blåstång vid Gävleborgskusten 2004 En rapport från Miljöövervakningsenheten Rapport Rapport 2005:3 2004:9 2005:3 Blåstång vid Gävleborgskusten 2004 En rapport från Miljöövervakningsenheten Besöksadress:

Läs mer

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Biosfär 2014 Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Sjögräs, tång och alger, ålgräs, blåstång och sågtång Är tång och alger samma sak? Var

Läs mer

Rapport 2011:8. Modellering av den marina vegetationen vid Tupparna - Kalvhararna

Rapport 2011:8. Modellering av den marina vegetationen vid Tupparna - Kalvhararna Rapport 2011:8 Modellering av den marina vegetationen vid Tupparna - Kalvhararna Modellering av den marina vegetationen vid Tupparna - Kalvhararna Susanne Qvarfordt, Ronny Fredriksson & Mikael Borgiel

Läs mer

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten av Hans Kautsky och Susanne Qvarfordt Systemekologiska Institutionen Stockholms Universitet 9 Stockholm

Läs mer

Övervakning av Hårdbottenfauna Längs Bohuskusten 1991-2011. Inventeringsår 2011 Sandra Andersson Marine Monitoring AB

Övervakning av Hårdbottenfauna Längs Bohuskusten 1991-2011. Inventeringsår 2011 Sandra Andersson Marine Monitoring AB Övervakning av Hårdbottenfauna Längs Bohuskusten 1991-2011 Sandra Andersson Marine Monitoring AB Titel Övervakning av hårdbottenfauna längs med Bohuskusten 1991-2011 Framtagen av Marine Monitoring AB Lysekil,

Läs mer

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2007 Hans Cederwall och Görel Fornander Inledning På Naturvårdsverkets initiativ påbörjades år 2007 ett nationellt-regionalt

Läs mer

Inventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde.

Inventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde. Inventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde. Lena Carlson LeCa Marin Michael Palmgren Klockargårdens film 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Inledning 4 Ålgräs, Zostera

Läs mer

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008 Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu

Läs mer

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Den goda kustmiljön Susanne Baden Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Hänsynsområdet Vasholmarna Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Alaska digital graphics Livet i grunda kustzonen på

Läs mer

Analys av befintlig inventeringsdata rörande makrovegetation i Västerbottens havsmiljö samt förslag till kompletterande provtagning

Analys av befintlig inventeringsdata rörande makrovegetation i Västerbottens havsmiljö samt förslag till kompletterande provtagning Analys av befintlig inventeringsdata rörande makrovegetation i Västerbottens havsmiljö samt förslag till kompletterande provtagning AquaBiota Rapport 2011:02 Författare: Karl Florén & Hanna Mossfelt AquaBiota

Läs mer

Inventering av Natura 2000-områden i Skälderviken. Jonstorp Vegeåns mynning och Ängelholms kronopark

Inventering av Natura 2000-områden i Skälderviken. Jonstorp Vegeåns mynning och Ängelholms kronopark Inventering av Natura 2000-områden i Skälderviken Jonstorp Vegeåns mynning och Ängelholms kronopark Natura 2000 Sandra Andersson 2008 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: Inventering

Läs mer

Rapport 2007:02 Rassa vikar. Marinbiologisk kartläggning och naturvärdesbedömning

Rapport 2007:02 Rassa vikar. Marinbiologisk kartläggning och naturvärdesbedömning Rapport 2007:02 Rassa vikar Marinbiologisk kartläggning och naturvärdesbedömning Författare: Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Rapport 2007:02 Rassa vikar Marinbiologisk kartläggning och naturvärdesbedömning

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat

Läs mer

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster

Läs mer

Omblandat vid <15m och permanent skiktat vid större djup, övre och undre lagret. Mindre utsatt eller skyddat

Omblandat vid <15m och permanent skiktat vid större djup, övre och undre lagret. Mindre utsatt eller skyddat Typindelning av Sveriges kustvatten Bilaga 3 Kustvatten Beskrivning & djupkategori Skiktning & salinitet Vågexponering Vattenutbyte 1. Västkustens inre Skärgård med många skyddade öar och grunda vikar.

Läs mer

Inventering av ålgräsängarnas utbredning

Inventering av ålgräsängarnas utbredning Inventering av ålgräsängarnas utbredning Anna Nyqvist, Per Åberg, Maria Bodin, Carl André Undersökningarna 2, 23 och 24 har alla gått till på samma sätt. Utgångspunkten är tidigare gjorda inventeringar

Läs mer

Marin modellering som underlag för kustförvaltning

Marin modellering som underlag för kustförvaltning Marin modellering som underlag för kustförvaltning Umeå 2014-04-03 Antonia Nyström Sandman AquaBiota Water Research Ingrid Nordemar Länsstyrelsen Stockholm MMSS Marin Modellering i Södermanland och Stockholm

Läs mer

Utbredning av arter och naturtyper på utsjögrund i Östersjön. En modelleringsstudie

Utbredning av arter och naturtyper på utsjögrund i Östersjön. En modelleringsstudie Utbredning av arter och naturtyper på utsjögrund i Östersjön En modelleringsstudie rapport 5817 maj 2008 Utbredning av arter och naturtyper på utsjögrund i Östersjön En modelleringsstudie NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring

Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring Ytan är som en spegel gör det svårt att se vad som händer under den Professor Lena Kautsky eller Tant Tång Stockholms universitets marina forskningscentrum

Läs mer

Antalet spelande kornknarrar på Öland. Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011

Antalet spelande kornknarrar på Öland. Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011 Antalet spelande kornknarrar på Öland Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011 Antalet spelande kornknarrar på Öland Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011 Meddelandeserien nr

Läs mer

Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel?

Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel? Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel? Caroline Raymond, Ola Svensson, Ulf Larsson, Helena Höglander, Svante Nyberg, Hans Kautsky, Elena Gorokhova, Brita Sundelin & Jonas Gunnarsson, Stockholms

Läs mer

rapport 2010/4 underlag för fiskefredning

rapport 2010/4 underlag för fiskefredning rapport 2010/4 underlag för fiskefredning Fiskrekrytering i tre grunda havsvikar i Gräsö södra skärgård 2010 Johan Persson och Tomas Loreth Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult,

Läs mer

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation rapport / årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation Johan Persson, Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson,

Läs mer

Makrofytinventering i Ringsjön 2015

Makrofytinventering i Ringsjön 2015 Makrofytinventering i Ringsjön 2015 1 Resultat Makrofytinventering i Ringsjön 2015 Sammanfattning Under hösten 2015 har förekomsten av undervattensväxter (makrofyter) i Ringsjön inventerats längs 72 transekter

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

BÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER 26.08.2014 MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND

BÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER 26.08.2014 MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND BÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER 26.08.2014 MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND I både Sverige och Finland finns det regeringsbeslut på utvidgning av vindkraft till

Läs mer

Inventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde

Inventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde Inventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde Lena Carlson 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Inledning 4 Ålgräs, Zostera marina 4 Monitering av ålgräs 5 Metoder 5

Läs mer

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?) "WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)" Lena Bergström, SLU Aqua Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet WATER-konsortiet WATERS is

Läs mer

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala

Läs mer

Inventering av alger på grunda hårdbottnar i Göteborgs skärgård. Miljöförvaltningen R 2014:2. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Andrea Johansson

Inventering av alger på grunda hårdbottnar i Göteborgs skärgård. Miljöförvaltningen R 2014:2. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Andrea Johansson ISBN nr: 1401-2448 R 2014:2 Foto: Andrea Johansson Inventering av alger på grunda hårdbottnar i Göteborgs skärgård Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Sammanställning och Analys av Kustnära Undervattenmiljö (SAKU)

Sammanställning och Analys av Kustnära Undervattenmiljö (SAKU) Sammanställning och Analys av Kustnära Undervattenmiljö (SAKU) Redaktörer: Sandra Wennberg, Metria Miljöanalys Cecilia Lindblad, Naturvårdsverket NATURVÅRDSVERKET Text: Jan Albertsson, Umeå marina forskningscenter

Läs mer

Skattning av älg via spillningsräkning på marker i området kring Nora 2008

Skattning av älg via spillningsräkning på marker i området kring Nora 2008 Skattning av älg via spillningsräkning på marker i området kring Nora 2008 Arbetet är beställt av: Sveaskog AB/Naturupplevelser Rapport 7-2008 Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se Bakgrund

Läs mer

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION

FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION No 141 (2015) Anniina Saarinen Beräkning av ekologisk status för Ålands ytvattenförekomster utgående från kartering av makrofyter: ett förslag till övervakningsprogram

Läs mer

Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen

Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen Målsättningen är hållbart nyttjande och skydd av havet Målsättningen inom VELMU-programmet är att inventera livsmiljöerna under vattnet

Läs mer

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Hur svarar biologin på p åtgärder i en havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Vattendagarna 2012 Jönköping Susanna Andersson Stefan Tobiasson Jonas Nilsson Plan Projektets bakgrund Utgångsl

Läs mer

Makroalger och gömfröiga växter

Makroalger och gömfröiga växter artantalen i bassängerna är sannolikt högre än de som erhålls från miljöövervakningens data. Andra miljöförändringar som kan avspeglas i djurplanktonsamhället är klimatförändringar. Kännedom om djurplanktonsamhällena

Läs mer

Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län:

Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Redovisningsblankett för Naturväktarna - KUST Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Namn på området och närmaste

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer