Årsredovisning 2014 Landstinget i Värmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2014 Landstinget i Värmland"

Transkript

1 Årsredovisning 2014 Landstinget i

2

3 Innehåll Fokus på kvalitet 2 Några viktiga händelser under Politisk organisation 6 Förvaltningsberättelse 9 Medborgare 10 Verksamhet 16 Medarbetare 27 Miljö 30 Ekonomi 33 Särskilda uppdrag och arbetsområden 44 Kommunalförbund där landstinget har väsentligt inflytande 45 Redovisningsprinciper 46 Redovisning av måluppfyllelse 47 Finansiella rapporter 51 Resultaträkning 52 Noter till resultaträkning 53 Balansräkning 54 Noter till balansräkning 55 Finansieringsanalys 57 Fem år i sammandrag 58 Revision och revisionsberättelse 59 Revisorernas förvaltning under Revisionsberättelse Bilaga 66 Ekonomisk ordlista, se längst bak på omslagets insida. 1

4 Fokus på kvalitet Under 2014 har vi fortsatt vårt målmedvetna arbete med förändrat fokus, från specialitet till flöden, från att minska kostnader till att minska slöseri, detta som två exempel. Syftet är naturligtvis att kvalitet och patientsäkerhet ska komma i första rummet. Vi kan konstatera att landstingets medarbetare har gjort mycket goda insatser under året. Som exempel fick Landstinget i högsta möjliga betyg i Socialstyrelsens rapport om patientsäkerhetsläget i den svenska hälso- och sjukvården. Det omfattande patientsäkerhetsarbetet är en viktig del för att nå hög kvalitet i vården. Allt medarbetarna utför är inte enkelt att mäta men vi ser mycket fina resultat inom en rad områden under När det gäller behandling med antibiotika rankas landstinget av Socialstyrelsen som bäst i landet och detsamma gäller insatserna för patienter med diabetes typ 2. Landstingets starkaste tillgång är medarbetarna. Kontakten mellan våra medarbetare och patienterna, deras anhöriga och andra värmlänningar formar uppfattningen om landstinget och vårdens kvalitet. En av de viktigaste faktorerna i hälso- och sjukvård är att patienter och anhöriga kan känna sig trygga. Trygghet, samverkan och valfrihet Att erbjuda patienterna och värmlänningarna en trygg och säker hälso- och sjukvård är landstingets främsta uppgift. Till detta bidrar från och med det gångna året landstingets egen ambulanshelikopter. Det är en förstärkning av den värmländska sjukvården. Vi har också etablerat ett gott samarbete med Dalarna, Örebro, Västra Götaland och Norge. Samverkan sker också inom andra områden. Under 2014 slöts avtal med Västra Götalandsregionen och Region Örebro län om att kunna söka vård över länsgränsen. Patienter på båda sidor om gränsen kan nu fritt välja vid vilken vårdcentral man vill söka sin vård. För att stärka den enskildes ställning samt ge invånare större inflytande i vården har fullmäktige dessutom tagit beslut om att införa vårdval för fysioterapi (sjukgymnastik). 2

5 Avslut och början I och med invigningen av rättspsykiatrins nya lokaler lämnade landstingets sista verksamhet det klassiska Mariebergsområdet efter hela 125 år. Det har blivit ett stort lyft för patienterna, och för medarbetarna har arbetsmiljön förbättrats med de nya lokalerna i Kristinehamn. Under februari anlände den första gruppen läkarstudenter från den nya läkarutbildningen vid Universitetssjukhuset i Örebro för att göra sin praktik i. Den nya utbildningen har stor betydelse för möjligheterna att rekrytera läkare till. I framkant Landstinget i är i framkant inom flera områden, miljö är ett av dessa. När det byggs nya hus har landstinget egna miljökriterier för de byggnadsmaterial som får användas utöver EU:s normer och mål. I konkurrens med 230 regioner i Europa vann AER:s innovationspris för just detta arbete. Valåret 2014 I maj gick värmlänningarna till valurnorna för att rösta i Europaparlamentsvalet och i september till riksdag, landsting och kommuner. Landstingsfullmäktige har nu tre olika politiska grupper: ssamverkan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet Sverigedemokraterna. Största gruppen är ssamverkan med 38 mandat. Å styrelsens vägnar vill jag rikta ett stort tack till våra medarbetare, samarbetspartner, entreprenörer och förtroendevalda som tillsammans arbetar för ett attraktivt, dynamiskt och hälsofrämjande. Fredrik Larsson (M) Landstingsstyrelsens ordförande 3

6 Några viktiga händelser under 2014 Värmländsk forskare bakom nya riktlinjer Att det bedrivs viktig forskning bland landstingets medarbetare framkom bland annat i januari. Onkologen Eva Karlssons forskning har påvisat vikten av vävnadsprov vid misstänkt återfall i bröstcancer. Detta rekommenderas idag i både nationella och internationella riktlinjer. Resultaten av Eva Karlssons forskning har bidragit till en förändring av riktlinjerna. Prestigepris för landstingets miljövänliga byggen I mars utsågs Landstinget i till vinnare av det prestigefyllda priset Regional Innovation Award som delas ut av de europeiska regionernas samarbetsorganisation AER. Fastighetschefen Lars Nilsson fick inför prisjuryn redogöra bland annat för ombyggnaden av neonatalavdelningen vid Centralsjukhuset i Karlstad som genomfördes i samarbete med både vetenskap och byggbranschen för att undvika material som är skadliga för miljö och människor. Dialog med värmlänningarna Vad tycker värmlänningarna är viktigt när de söker sjukvård? Både unga vuxna och grupper i mera mogen ålder har berättat bland annat detta för landstingets förtroendevalda vid en rad möten av olika slag under året. Satsningen på dialoger har pågått under och utvärderas i början av Se även sidan 12. Januari Första läkarstudenterna från Örebro I februari anlände den första gruppen läkarstudenter från den nya läkarutbildningen vid Universitetssjukhuset i Örebro för att göra sin praktik i den värmländska hälso- och sjukvården, med avslutning i april. Den nya utbildningen väntas få stor betydelse för möjligheterna att rekrytera läkare till. På bilden landstingsdirektör Gunilla Andersson med studenter. Rättspsyk i nya lokaler Fredagen den 4 april klipptes bandet till rättspsykiatrins nya lokaler på gamla sjukhusområdet i Kristinehamn. Därmed har rättspsykiatrin lämnat det klassiska Mariebergsområdet. Lokalfrågor är ständigt aktuella i landstinget. Några axplock bland många nya och ombyggda lokaler under 2014: I februari invigdes familjecentral i Charlottenberg. I mars invigdes kvinnosjukvårdens gynekologonkologiska mottagning. I maj fick neuro-rehab-kliniken sina nyrenoverade lokaler. Under våren fick läkarstudenterna från Örebro tillgång till studieplatser och hemmiljö på Centralsjukhuset. I september invigdes ambulanshall i Arvika. Landstingets patientsäkerhetsarbete bäst i Sverige I början av sommaren fick Landstinget i högsta möjliga betyg i Socialstyrelsens årliga rapport om patientsäkerheten i den svenska hälso- och sjukvården. Chefsläkare Gunilla Wadsten kunde konstatera att de senaste årens satsning på ett systematiskt patientsäkerhetsarbete börjar ge resultat. Hon förklarar det bland annat med ett öppnare klimat, där varje medarbetare tar ett ökat ansvar för patientsäkerheten. På bilden Marina Bryntesson, chef avdelning 56 i Karlstad, Gunilla Wadsten, chefsläkare, och Elisabeth Kihlström, landstingsråd. 4

7 Fritt val av vårdcentral i Västra Götaland Den 1 juli fick värmlänningarna rätt att välja vårdcentral i Västra Götalandsregionen. Det är resultatet av ett avtal mellan landstinget och regionen som ska göra det möjligt för invånarna att välja vårdcentral utan hänsyn till geografiska gränser. Samma rätt finns sedan tidigare för Örebro län. Valet gav minoritetsstyre Den 19 september gick svenska folket till val. För patienter, anhöriga och andra besökare fanns möjlighet att rösta på landstingets tre sjukhus. Valet till landstinget gav ingen klar majoritet och det dröjde till den 6 oktober innan den sittande koalitionen i ssamverkan förklarade att de avsåg att fortsätta styra landstinget i minoritet. Se även sidorna 6 8. Barnkonventionen 25 år Den 20 november fyllde FN:s konvention om barnets rättigheter 25 år. Den har antagits både av Sveriges riksdag och Landstinget i som var ett av de första landstingen i landet som antog en plan på detta område. En ny handlingsplan antogs nyligen. 25-årsdagen firades med ett stort antal evenemang runt om i länet. Se även sidan 14. December Vårdval för fysioterapeuter I september infördes vårdval för fysioterapeuter (sjukgymnaster) med avsikten att ge värmlänningarna en ökad valfrihet och mångfald inom vården. Vårdvalet innebär att fysioterapeuter kan etablera egen verksamhet inom primärvården genom avtal med landstinget. Se även sidan 13. Avdelning 6 vann Suntarbetslivspriset I oktober fick medarbetare från kirurgavdelning 6 i Karlstad med avdelningschefen Annika Carlson i spetsen ta emot pris som bästa arbetsplats av föreningen Sunt arbetsliv. I prismotiveringen nämns avdelningens starka värdegrund och samverkan som gett förutsättningar för en långsiktigt hållbar arbetsplats. Se även sidan 29. Ambulanshelikopterns första år Efter flera års förberedelser lyfte landstingets egen ambulanshelikopter för första gången i augusti. Helikoptern med team är en del i en satsning på en ny form av akutvård, där även en väl bestyckad ambulans ingår. I september invigdes den provisoriska anläggningen vid flygplatsen i Karlstad. Upphandlingen av en ordinarie helikopter blev klar i december. Under december fick helikoptern också tillstånd att flyga i mörker och kan därefter operera dygnet runt. Se även sidan 45. 5

8 Politisk organisation Landstinget en politiskt styrd organisation Landstingets främsta uppgift är att se till att invånarna får god och tillgänglig hälso- och sjukvård. Landstingets vision är ett attraktivt, dynamiskt och hälsofrämjande. Landstingsfullmäktige Landstinget styrs indirekt av invånarna genom landstingsvalen vart fjärde år. Då väljs 81 ledamöter till landstingsfullmäktige, som är landstingets högsta beslutande organ. Efter valet i september 2014 tillträdde nya fullmäktige den 15 oktober. Landstingsfullmäktige sammanträder ungefär fem gånger per år och mötena är öppna för allmänheten. Här tas beslut om landstingsplan och budget med mål, inriktning och fördelning av resurser, liksom beslut om större förändringar av verksamheten. Ordförande Lars Österdahl (M) 1:e vice ordförande Karl-Johan Adolfsson (C) 2:e vice ordförande t.o.m. 14 oktober 2014 Gunnar Törnqvist (S) Ny 2:e vice ordförande Hans Magnusson (S) Fullmäktiges beredningar Landstingsfullmäktige har tre beredningar. Syftet med beredningarna är att stärka fullmäktige som landstingets beslutande organ, vitalisera det politiska arbetet och öka kvaliteten i beslutsfattandet, bland annat genom dialog med medborgarna. Demokratiberedningen Ordförande Malin Berglund (M) Vice ordförande Hans Magnusson (S) Framtidsberedningen Ordförande t.o.m. 31 december 2014 Asso Zand (MP) Ny ordförande Margareta Ivarsson (C) Vice ordförande Kenneth Johannesson (S) Hälso- och sjukvårdsberedningen Ordförande Ingvar Klang (M) Vice ordförande t.o.m. 31 december 2014 Anders Nilsson (V) Ny vice ordförande Christina Wahrolin (S) Landstingsstyrelsen Landstingets verksamhet leds och samordnas av landstingsstyrelsen, som utses av fullmäktige. Styrelsen har 17 ordinarie ledamöter som sammanträder ungefär en gång i månaden. Alla ärenden som ska beslutas av landstingsfullmäktige förbereds av landstingsstyrelsen. Styrelsen är ansvarig inför fullmäktige för all den verksamhet som bedrivs i landstinget. Efter valet i september utsåg landstingsfullmäktige en ny styrelse som tillträdde den 27 november 2014 (styrelse t.o.m. 26 november: se sidan 8). Den nya styrelsens ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande är desamma som tidigare. Styrelsens utskott För att ge ledamöter och ersättare i styrelsen möjlighet att fördjupa sig i verksamheten och därmed förbättra beslutsprocessen finns sex utskott inom styrelsen. Arbetsutskottet Ordförande Fredrik Larsson (M) Vice ordförande Ulric Andersson (S) Personalutskottet Ordförande Jane Larsson (C) Vice ordförande t.o.m. 26 november 2014 Mats Sandström (S) Ny vice ordförande Monica Gundahl (S) Teknikutskottet Ordförande Eva Hallström (MP) Vice ordförande t.o.m. 26 november 2014 Mats Sandström (S) Ny vice ordförande Per Gruvberger (S) Folkhälso- och tandvårdsutskottet Ordförande Gert Ohlsson (FP) Vice ordförande Monica Gundahl (S) Sjukhusutskottet Ordförande Elisabeth Kihlström (KD) Vice ordförande t.o.m. 26 november 2014 Christina Wahrolin (S) Ny vice ordförande Mats Sandström (S) Primärvårds- och psykiatriutskottet Ordförande Marianne Utterdahl (SIV) Vice ordförande t.o.m. 26 november 2014 Christina Wahrolin (S) Ny vice ordförande Mats Sandström (S) 6

9 FOTO: JENS MAGNUSSON Landstingsfullmäktige i sammanträde. På bilden syns bland andra Gert Ohlsson, Christina Wahrolin och Thomas Ohlsson. Landstingsfullmäktige M C SIV FP KD MP S V SD (16) (8) (5) (5) (3) (4) (33) (4) (3) Landstingsvalet 2014 Som en följd av partiernas förhandlingar efter valet i september har landstinget fått ett minoritetsstyre som består av ssamverkans sex partier: Moderaterna, Centerpartiet, Sjukvårdspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna samt Miljöpartiet. De har stöd av 38 ledamöter i landstingsfullmäktige (jämfört med 41 ledamöter ). Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har 36 ledamöter i fullmäktige (jämfört med 37 ledamöter ). Sverigedemokraterna ökade från 3 till 7 mandat. Landstingsstyrelsens ledamöter från och med 27 november 2014 Fredrik Larsson (M) ordförande Jane Larsson (C) 1:e vice ordförande Ulric Andersson (S) 2:e vice ordförande Karin Andersson (M) Gustav Olsson, (M) Marianne Utterdahl (SIV) Jesper Johansson (MP) Elisabeth Kihlström (KD) Gert Ohlsson (FP) Monica Gundahl (S) Per Gruvberger (S) Aina Wåhlund (S) Mats Sandström (S) Eva-Lena Gustavsson (S) Kenneth Johannesson (S) Anders Nilsson (V) Anders Ahl (SD) 7

10 Landstingsstyrelsens ledamöter till och med 26 november 2014 Fredrik Larsson (M) Jane Larsson (C) Ulric Andersson (S) Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande Per Gruvberger (S) Monica Gundahl (S) Eva Hallström (MP) Björn Kihl (M) Elisabeth Kihlström (KD) Hans Magnusson (S) Anders Nilsson (V) Göran Nilsson (M) Gert Ohlsson (FP) Thomas Ohlsson (C) Mats Sandström (S) Marianne Utterdahl (SIV) Christina Wahrolin (S) Aina Wåhlund (S) Landstingsfullmäktige valde den 26 november 2014 en ny styrelse. Lämnade styrelsen gjorde Eva Hallström, Björn Kihl, Hans Magnusson, Göran Nilsson, Thomas Ohlsson, Christina Wahrolin. Nya ledamöter blev Karin Andersson (M), Gustav Olsson (M), Jesper Johansson (MP), Eva-Lena Gustavsson (S), Kenneth Johannesson (S), Anders Ahl (SD) 8

11 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen är en uppföljning av landstingsplanen. Landstingsplanen för 2014 är grunden för arbetet under året. I planen beskrivs mål och övergripande inriktning för landstingets verksamheter och ekonomi under året. Förvaltningsberättelsen är uppdelad i de fem perspektiven medborgare, verksamhet, medarbetare, miljö och ekonomi. För varje perspektiv beskrivs en sammanfattning av arbetet med prioriterade uppdrag, arbetsområden och mål samt resultat för ett urval indikatorer. 9

12 Medborgare Landstinget ska erbjuda en god hälso- och sjukvård som svarar mot medborgarnas behov och bidrar till god hälsa och livskvalitet hos befolkningen. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att jämlikhet och jämställdhet säkras i ett medborgarperspektiv. Ett hälsofrämjande förhållningssätt är av största vikt, liksom tydliga satsningar för att främja goda levnadsvanor och förebygga ohälsa. Måluppfyllelse Medborgarperspektivets strategiska mål är god, förebyggande och hälsofrämjande vård. Landstinget har under året arbetat med att uppnå dessa mål genom ett folkhälsoarbete som riktar sig till hela befolkningen samt ett hälsofrämjande och förebyggande arbete inom verksamheter och i mötet med patienten. För planperioden är målet att värmlänningen är nöjd med tillgängligheten och med den vård som erbjuds. Medborgarens egen uppfattning om hälsa och välbefinnande följs genom befolkningsundersökningarna Liv & Hälsa som genomförs vart fjärde år och ger en bild av hur hälsan utvecklar sig över tid. I den senaste rapporten från 2012 hade den självskattade hälsan inte försämrats. Vad gäller levnadsvanor minskar rökningen och riskbruket av alkohol är oförändrat. Nästa befolkningsundersökning genomförs Däremot är det möjligt att varje år följa utvecklingen av barns och ungas hälsa. Mer än 95 procent av skolelever som tillfrågas anser sig må bra eller ganska bra, vilket är samma resultat som tidigare. Den psykiska hälsan har heller inte förändrats sedan 2013, enligt det index som landstinget följer sedan Andelen dagligrökare i årskurs 9 ligger på samma nivå, liksom andelen dagligsnusare. Färre niondeklassare har provat alkohol, och attityden till alkohol har förändrats. Vårdbarometern visar att värmlänningarna i genomsnitt upplever tillgängligheten som sämre än tidigare, till skillnad mot riket som har förbättrats något. Den nationella patientenkäten som mäter hur värmlänningen upplever vården visar att framför allt den psykiatriska öppen- och slutenvården får sämre resultat än riket. Befolkningens hälsa Människors hälsa påverkas av många olika omständigheter, från individuella faktorer och levnadsvanor till livsvillkor, miljö och övergripande samhällsfaktorer. Folkhälsoinsatser behövs därför på olika nivåer och områden i samhället. Enligt den folkhälsopolitiska rapporten 2010 från dåvarande Folkhälsoinstitutet sparar samhället omkring 120 miljarder kronor varje år genom arbetet för en god folkhälsa. Barn och unga Barn och unga i åldern 6 16 år upplever till nästan 100 procent att de mår bra. Andelen sjunker något med stigande ålder men bland 16-åringar i årskurs 1 på gymnasiet upplever fortfarande 95 procent att de mår bra eller mycket bra. Den psykiska hälsan tycks i stort sett oförändrad sedan 2010 vad gäller upplevelsen av att vara ledsen, orolig eller ängslig, trött, irriterad eller på dåligt humör, arg eller sover dåligt (diagram 1). Index Tjej Grundskolan årskurs 7 Gymnasieskolan årskurs Kille Diagram1. Index över psykisk hälsa Index över psykisk hälsa där värde 100 innebär mycket god psykisk hälsa. I indexet ingår variablerna ledsen, oro/ängslan, trött, irriterad/på dåligt humör, arg samt sover bra. (Källa: ELSA 2013, 2014) Tjej Kille

13 1177.se för information och kommunikation I december 2014 hade värmlänningar ett konto till e-tjänsterna på 1177.se (Mina vårdkontakter), jämfört med i december Landstingets delmål, att 25 procent av värmlänningarna ska ha ett konto för att kunna använda e-tjänster på 1177.se, är därmed uppfyllt. Tjänsten är ett komplement till andra sätt att kontakta vården och bidrar till en ökad tillgänglighet. Den uppfyller de krav på säkerhet och sekretess som ställs inom vården. Värmlänningar nöjda med 1177.se Allmänhetens kännedom om webbplatsen 1177 Vårdguiden bedöms som god och användningen av dess information och tjänster ökar. Invånarna i ger 1177.se toppbetyg i en mätning av hur nöjda besökarna är med webbplatsen. Trovärdighet är den kvalitetsfaktor som får högst värde med 85 av 100. Fakta, råd och tematexter ligger tätt efter med 81. Samlingsmåttet nöjd kund-index (NKI) ligger på 78 vilket innebär att värmlänningarna är mycket nöjda med 1177.se. Att hälso- och sjukvården har lyckats med sin satsning på information på webben understryks ytterligare av att 1177 Vårdguiden och UMO (Din ungdomsmottagning på nätet) vann utmärkelsen Web Service Award 2014 i kategorierna Mobil webbplats respektive Samhällskommunikation. Web Service Award premierar varje år de webbplatser som har den högsta andelen nöjda besökare. Många söker information Under december 2014 hade 1177 Vårdguiden träffar på 1177.se, varav 60 procent via mobiltelefon eller surfplatta. De vanligaste sökningarna gällde kontaktuppgifter till mottagningar, e-tjänster, fakta om sjukdomar och råd för egenvård. Under året publicerades tema Hjälpmedel med texter som beskriver vilka typer av hjälpmedel som finns och med en databas för alla upphandlade hjälpmedel. Där kan besökaren se och jämföra olika funktioner. Kommunikation med vården Via e-tjänsterna på 1177.se (Mina vårdkontakter) kan invånarna kommunicera med hälso- och sjukvårdens mottagningar. Varje mottagning anpassar tjänsten efter sin verksamhet. Under året har ytterligare åtta mottagningar inom division medicinska specialiteter infört möjligheten att av- och omboka tider på webben. Inom division allmänmedicin har vårdcentralen Gripen som första vårdcentral i infört direktbokning via webben. Under året har även utarbetats förslag till ett basutbud av e-tjänster. Basutbudet innebär att alla öppenvårdsmottagningar ska erbjuda samma tjänster, till exempel boka tid, av- och omboka, förnya recept, beställa journalkopior, kontakta oss. Basutbudet ska införas under 2015 och En nyhet är ombudstjänsten, där vårdnadshavare kan skapa ett konto till barn. Efter fyllda 13 år kan barnet ha ett eget konto. Bland sexåringar finns en tendens till försämrad tandhälsa. I jämförelse med 2012 har andelen barn med kariesfria tänder minskat från 81 procent till 76 procent. En förklaring kan vara den stora ökningen av asylsökande vilket har inneburit en ökning av barn med sämre tandstatus. En marginell minskning av övervikt och fetma har skett sedan Under 2014 låg andelen med övervikt inklusive fetma runt 25 procent bland elever i förskoleklass, grundskolans årskurser 4 och 7 samt årskurs 1 på gymnasiet. Högst andel överviktiga hade gymnasieeleverna. Andelen dagligrökare bland skolelever fortsätter att minska. Vid den drogvaneundersökning som genomfördes under hösten och våren rökte 13 procent av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet varje dag. Enligt elevhälsodatabasen ELSA röker 8 procent av eleverna i årskurs 9. Allt färre skolelever dricker alkohol. I hade 24 procent av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet aldrig provat alkohol, jämfört med rikets 21 procent (år 2014). Vuxna Medellivslängden fortsätter att öka i. Bland kvinnor är nu skillnaden mot rikets genomsnitt liten, 83,2 år respektive 83,5 år. Även männen knappar in på riksgenomsnittet och ligger på 78,9 mot rikets 79,7. Omkring 75 procent av värmlänningarna skattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra enligt Liv & Hälsa fortsätter att behålla förstaplatsen vad gäller god tandhälsa. Nedsatt psykiskt välbefinnande mätt med General Health Questionnaire (GHQ12, ett internationellt vedertaget sätt att mäta lindrig psykisk ohälsa) ligger på ungefär samma nivå som tidigare: omkring 20 procent bland kvinnor och 14 procent bland män. Liksom tidigare har åldersgruppen år den högsta andelen med psykisk ohälsa. Ensamstående kvinnor med barn är en särskilt utsatt grupp där 34 procent har ett nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med 17 procent bland män i motsvarande grupp. Rökningen har minskat men snusning och riskabla alkoholvanor ligger ganska konstant. I är var femte man och var sjätte kvinna alltför stillasittande eller motionerar mindre än två timmar per vecka. Här spelar utbildningsnivån en stor roll. Var fjärde person med eftergymnasial utbildning motionerar regelbundet men endast var tionde bland dem som enbart har grundskoleutbildning. Övervikt och fetma ökar bland vuxna. Andelen med övervikt ligger på runt 48 procent bland kvinnor och 59 procent bland män. Det nya sjukpenningtalet (som nu ersätter det så kallade ohälsotalet) visar en ökning. Det gäller framför allt bland kvinnor: från 6,7 till 13,2. För män ökade sjukpenningtalet från 4,1 till 7,1. (Diagram 2.) 11

14 Dagar kvinnor kvinnor män män Diagram 2. Nya sjukpenningtalet. Det nya sjukpenningtalet mäter antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerade försäkrade i åldern år. (Källa: Försäkringskassan 2015) Medborgardialog för delaktighet och inflytande Landstinget har under åren satsat på att stärka medborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande, bland annat genom att delta i Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) projekt Medborgardialog som en del i styrprocessen. Medborgardialog är framförallt de förtroendevaldas verktyg för att samla in medborgarnas synpunkter som underlag inför beslut. Under 2014 genomförde landstingets förtroendevalda två medborgardialoger i form av rundabordssamtal. Frågeställningen var: Vilka krav och förväntningar har du på hälso- och sjukvården? Målgrupper var värmlänningar i åldrarna år och år. Deltagarna bjöds in utifrån ett slumpmässigt urval i befolkningsregistret. Sammanlagt 47 personer deltog från olika delar i. Resultatet har redovisats i en rapport till landstingsfullmäktige. Landstinget har också genomfört fem särskilda dialoger med invånare runt om i länet för att samla in synpunkter inför landstingets kommande utvecklingsarbete för hälso- och sjukvården. Folkhälsoarbete En förbättrad folkhälsa är en del i visionen för Landstinget i. God livskvalitet för alla lyfts fram både i landstingets vision och i sstrategin, det regionala utvecklingsprogrammet för perioden Under året har också ett arbete påbörjats med en gemensam folkhälsostrategi för landstingets verksamheter. Strategin kommer att antas under Befolkningsperspektiv En av grunderna för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är befolkningsundersökningarna Liv & Hälsa. Landstinget får också god kunskap om barns och ungas hälsa genom elevhälsodatabasen ELSA. Data inkommer årligen för cirka elever i förskoleklasser, årskurs 4, årskurs 7 och årskurs 1 på gymnasiet. Konceptet har tagits fram av landstinget och skolhälsovården i. Det prövas nu även i Örebro län och Malmö kommun. För att följa droganvändningen bland skolelever genomfördes en pilotundersökning under om drogvanor bland elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Tanken är att en drogvaneundersökning ska genomföras vartannat år. Nya Perspektiv är en gemensam arena där politiker och ledande tjänstemän i landstinget och kommunerna arbetar för att främja samverkan, öka kunskapen om varandra och om den gemensamma befolkningens hälsa, behov och påverkansfaktorer. Överenskommelse finns om gemensamt arbete på fyra områden: den sårbara familjen, riskbruk och riskbeteende, psykisk hälsa samt äldres hälsa. För att främja en god hälsa i familjen har ytterligare en familjecentral öppnats, i Charlottenberg. Mödra- och barnhälsovården arbetar för att binda ihop barnmorskemottagningens och barnavårdscentralens föräldrastöd till en sammanhängande process. Alla blivande föräldrar erbjuds hälsosamtal. Under året har vårdprogrammet Våld i nära relationer inneburit att verksamheter uppmärksammar problemet på flera sätt. Dialogseminarier kring Handbok för regional samverkan, våld i nära relation har genomförts i samverkan med lokala och regionala aktörer. Även situationen för barn som utsätts för våld har fått ökad uppmärksamhet. Flera aktörer i samhället deltar i arbetet med att förebygga övervikt och fetma hos barn, med landstinget i en viktig roll. Samtal om hälsosamma levnadsvanor hålls regelbundet, och de barn som utvecklar övervikt eller fetma ska erbjudas uppföljning och vidare insatser. Projektet Tobaksfri uppväxt vänder sig till gravida och föräldrar. Här erbjuds bland annat gratis stöd för att sluta röka. Inom områdena hiv och STI (sexuellt överförbara infektioner) har flera kampanjer genomförts under året. Syftet är att öka andelen som testar sig, främst bland unga män i åldern år. Inom landstinget pågår ett flertal arbeten kring psykisk ohälsa. En aktivitet som genomfördes under året var utbildningsprogrammet Första hjälpen till psykisk hälsa som vände sig till allmänheten. Öppna föreläsningar för allmänheten har handlat om riskbruk och missbruk samt hur levnadsvanor påverkar psykisk hälsa. Landstinget och Försäkringskassan har gemensamt startat ett arbete under rubriken Kunskapsutveckling om effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa. Inom ramen för projektet Tryggt och säkert län bedrivs självmordsförebyggande arbete. Arbetet baseras på samarbete med länets kommuner, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Karlstads universitet, länsstyrelsen med flera. Satsningen på äldre har bidragit till att öka samverkan mellan landstingets verksamheter och kommunerna i länet. Se 12

15 Fysioterapin in i utökat vårdval Landstingets arbete för ökad valfrihet och mångfald inom vården fortsatte under året genom införande av ett vårdval inom fysioterapin (sjukgymnastik) vad gäller rehabilitering inom primärvården. Beslut fattades i april och drift startades i september. Vårdgivare inom Vårdval fysioterapi ska kunna ta emot patienter i alla åldrar med olika diagnoser. En ansluten vårdgivare ska även samverka med andra vårdgivare för att bidra till patientens bästa väg genom vården. Det är fortsatt remissfritt att söka fysioterapeut. Förutom landstingets egen verksamhet har en privat aktör etablerat sig. Flera privata vårdgivare har ansökt under hösten och beräknas komma i drift under våren Inom Hälsoval, som gäller val av vårdcentral, har framför allt prioriterats arbete med de mest sjuka äldre som är inskrivna i kommunal hemsjukvård, dels i eget boende, dels i särskilt boende. Fokus har bland annat inriktats på att säkerställa att utsedda läkare finns, att läkemedelsgenomgångar genomförs, att avtal om kommunal samverkan uppdateras och att vårdplanering genomförs. Landstinget har under året fortsatt arbetet i ett nationellt projekt för att förhindra onödiga återinskrivningar i slutenvården genom förbättrad samverkan mellan vårdcentraler och sjukhusens kliniker. Andra delar av patienternas valfrihet som finansieras av landstinget är lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning av sjukgymnastik, allmänt kallad nationella taxan. Landstinget har under året fortsatt att förbättra uppföljningssystemet som ska säkerställa bättre data om den vård som utförs och en god kontroll av de ersättningar som betalas ut. även sidan 25 samt faktaruta på sidan 26. Förutom samordnande sjuksköterska på vårdcentral har rutiner för samordnad individuell plan (SIP) utarbetats och införts. Hälsofrämjande och förebyggande insatser Insatser för en hälsofrämjande hälso- och sjukvård följs upp och utvärderas alltmer på ett systematiskt sätt. Nationella riktlinjer. De flesta verksamheter arbetar numera i enlighet med de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Utbildningar har genomförts. Praktiskt taget alla landstingets verksamheter arbetar med tobaksfrågor. Rökslutargrupper finns på flera vårdcentraler. Alla vårdcentraler har rökavvänjningssköterska. Ett generellt rökstopp gäller inför operation. Patienter som röker får remiss till tobaksavvänjningsmottagning. Nya hälsoinspiratörer informeras om de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Utbildning har genomförts i förskrivning av fysisk aktivitet. Inom hudsjukvården görs förebyggande insatser mot hudtumörer på grund av solning samt en psoriasisskola som informerar om livsstilsfaktorers betydelse. Kopplat till de nationella riktlinjerna har ett flertal verksamheter genomfört utbildning i Motiverande samtal. Patienters levnadsvanor uppmärksammas bland annat genom rådgivning, etablering av livsstilsmottagningar samt mer användarvänliga journalmallar för levnadsvanor. Efterfrågan på de psykiatriska verksamheterna ökar. För att möta denna efterfrågan har bland annat en utveckling av en första linje för barn och unga med psykisk ohälsa genomförts. Första linjen är ett samarbete mellan kommuner och landsting som ska öka tillgängligheten till hjälp för barn och unga mellan 6 och 20 år med psykisk ohälsa. Ett stort antal medarbetare inom division psykiatri har utbildats i självmordsprevention. På några av länets vårdcentraler har arbetssättet Brief Intervention startats för att ge tillgång till psykosocialt stöd för patienter som inte behöver behandling inom psykiatrin. Det innebär jämförelsevis kortvariga insatser ett till fem besök för dem som har behov av samtalsterapi hos psykolog eller kurator. Screening. Genom screening (undersökningar som riktas till hela befolkningsgrupper) kan allvarliga sjukdomstillstånd upptäckas tidigt. Landstinget erbjuder därför screening inom flera områden. Deltagandet i mammografiundersökningar har ökat genom en bättre produktionsplanering. Målen för gynekologiska cellprovskontroller och bukaortascreening av män har uppnåtts. Som ett resultat av strokeprocessen har försök med tum- EKG (förenklad mätning) gjorts för att upptäcka förmaksflimmer och därmed förhindra ytterligare en stroke. Upplevd vårdkvalitet, förtroende och tillgänglighet Vården ska tillgodose patientens behov och vara av god kvalitet. Ett led i att tillgodose individuella behov är att erbjuda verksamheterna utbildning i normkritiskt tänkande. Se faktaruta på sidan 14. Upplevd vårdkvalitet och förtroende De nationella patientenkäterna ger patienter möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter av vården. Under 2014 genomfördes undersökningar inom somatisk slutenvård, somatisk öppenvård, sluten psykiatrisk vård samt öppen psykiatrisk vård. Inom den somatiska vården är resultaten generellt något bättre än vid senaste mätningen Inom den psykiatriska öppenvården har sju av åtta resultat förbättrats. Trots detta är resultaten för psykiatrin fortfarande nästan genomgående sämre än rikets. (Tabell 1.) Förtroendet för hälso- och sjukvården har enligt Vårdbarometern sjunkit. Landstinget fortsätter arbetet för att öka valfriheten för medborgarna samt möjligheten till inflytande och delaktighet. (Se faktarutor på sidorna 11, 12 och 13.) Upplevd tillgänglighet Landstinget ska erbjuda värmlänningarna hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården. De ska enkelt kunna nå information om landstingets och andra vårdgivares utbud. 13

16 Normkritik Förutfattade meningar påverkar hur vi ser på människor och kan bidra till diskriminering, kränkningar och särbehandling. För att möta alla på ett jämlikt sätt krävs en ökad medvetenhet om de ofta outtalade normer som råder i samhället och hur de påverkar medarbetarna i deras verksamhet. Under 2014 har Landstinget i arbetat för att sprida ett normmedvetet förhållningssätt och intresset har varit stort. Årets aktiviteter har omfattat personer och arbetet har skett i samverkan med andra myndigheter och idéburna organisationer. Utbildningssatsningar inom normkritik har huvudsakligen använts inom arbetet mot hiv och sexuellt överförbara infektioner (STI). Asylsökande Under året har antalet asylsökande ökat dramatiskt. Landstingets uppdrag med hälsoundersökningar, vård som inte kan anstå samt råd och stöd har krävt stor flexibilitet på vårdcentralerna. Arbetet har genomförts i samverkan mellan vårdcentralerna. Av de önskvärda hälsoundersökningarna har 70 procent kunnat genomföras, vilket kan ses som ett bra resultat med tanke på målgruppens rörlighet och då etableringar av nya boenden har kommit med mycket kort varsel i kommuner där landstinget har svårigheter att rekrytera sjuksköterskor. Även Folktandvården berörs av den stora flyktingströmmen eftersom barn med dålig tandstatus kräver större insatser. Antal Somatisk Somatisk Sluten psyki- Öppen psykislutenvård öppenvård atrisk vård atrisk vård Indikatorer Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Förtroende Upplevd nytta Helhet Rekommendera Totalintryck Tabell 1. Resultat från nationella patientenkäten Grönmarkerade siffror avser bättre resultat än riket, rödmarkerade avser sämre resultat än riket år Resultaten redovisas som så kallade viktade värden för patientupplevd kvalitet (PUK-värden), där 100 är bästa värdet. (Källa: Nationella patientenkäten 2014) Landstinget arbetar kontinuerligt med att utveckla tillgängligheten. På webbplatsen 1177.se har invånarna möjligheter till information och kontakt. (Se faktaruta på sidan 11.) Enligt Vårdbarometern har befolkningens upplevelse av tillgängligheten till vården försämrats under de tre senaste åren. Resultaten för ligger nu något under rikets, både för tillgång till sjukvård, besök på vårdcentraler och väntetider till sjukhusen. I genomsnitt ansåg 58 procent av värmlänningarna att väntetiderna var rimliga, medan motsvarande mått för riket var 62 procent. Jämlik och jämställd vård Arbete för ökad jämlikhet och jämställdhet pågår i landstinget kontinuerligt, både på övergripande och verksamhetsnära nivå. En systematisk modell för jämlikhets- och jämställdhetsarbetet med inriktning på god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen har tidigare utvecklats. Den har under året tagits emot väl och ger ett stöd i ledning och styrning av arbetet Diagram 3. Antal asylsökande till Sverige. (Källa: Migrationsverket 2015) Det pågående arbetet utgår från flerfaldig diskriminering, ett begrepp som används i den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män (CEMR-deklarationen) en bredare definition än i den svenska diskrimineringslagen. Landstinget har deltagit i ett arbete för att förena innovation och jämställdhetsfrågor. Projektgruppen har arbetat fram ett sätt att synliggöra och sprida kunskap om att kön spelar roll. FN-deklarationer om rättigheter Landstinget i har antagit en ny handlingsplan för FN:s konvention om barns rättigheter. Satsningar under året har inriktats på utbildning och information om hur barns rättigheter bäst tillvaratas samt på ett bra och respektfullt bemötande av barn och unga. Den 20 november 2014 fyllde Barnkonventionen 25 år. Detta uppmärksammades i landstinget på flera sätt: genom utbildningsdagar, i massmedia, i mötet med besökare på sjukhusen och inom vårdinrättningarna samt genom utställningar och olika evenemang i länet. Landstinget strävar också efter att följa FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Exempel på insatser är vuxenhabiliteringens samverkan med länets kommuner för att underlätta fritidssysselsättningar för denna grupp, till exempel användning av kommunala badhus. Bland annat förmedlas kunskap om funktionsnedsättningar till kommun

17 Foto: Mattias Karlsson Medarbetare och förtroendevalda från landstinget deltog även 2014 i sommarfestivalen Putte i Parken i Mariebergsskogen i Karlstad. anställda. Vuxenhabiliteringen samverkar på ett motsvarande sätt med Friskvården för användning av träningsanläggningar. Division hälsa, habilitering och rehabilitering (HHR) arbetar systematiskt för en jämlik hälsa, med särskild inriktning på personer med funktionsnedsättningar. Förväntad utveckling I den kommande folkhälsostrategin för landstinget identifieras gemensamma utmaningar. Prioriterade områden är: Barns och ungas hälsa. Levnadsvanor bland vuxna. Psykisk hälsa bland vuxna. Med tydliga gemensamma mål kan landstinget bidra till en positiv hälsoutveckling och därmed uppfylla ett av landstingets övergripande mål god folkhälsa som i sin tur bidrar till en positiv och hållbar regional utveckling. Tillgängligheten till hälso- och sjukvården behöver förbättras. Den nationella patientenkäten visar på brister inom framför allt den psykiatriska vården och särskilt den öppna psykiatriska vården. Här krävs förbättringar. Den ökande andelen asylsökande kommer att betyda större insatser från hälso- och sjukvården och tandvården. Antalet äldre i befolkningen ökar vilket också innebär en ökad efterfrågan på vård. Folkhälsoekonomi och hälsoekonomi Folkhälsoekonomi ska tydliggöra användning av ekonomiska synsätt och metoder med särskild relevans för folkhälsoarbetet. Verktyget hälsokalkylatorn ger möjlighet att beräkna nyinsjuknande på grund av fetma, rökning, riskbruk av alkohol och låg fysisk aktivitet mellan fem och tio år in i framtiden samt kostnader för hälso- och sjukvård, Försäkringskassa och kommuner. Hälsoekonomi kan definieras som ekonomisk vetenskap applicerad på det som rör hälsa och hälsans bestämningsfaktorer. I det praktiska arbetet görs återkommande hälsoekonomiska analyser vid val av behandlingar och läkemedel. Under våren 2014 slutfördes en utvärdering av landstingets förmåga att utföra hälsoekonomiska analyser genom två pilotprojekt: Sjukvårdskostnader på grund av vårdrelaterade infektioner. Avgiftsfrihet för gynekologisk cellprovtagning. Resultatet pekar på vissa svagheter i den praktiska tillämpningen, framförallt när det gäller tillgången till relevanta, kvalitetsäkrade data och avsaknaden av specifik hälsoekonomisk kompetens. 15

18 Verksamhet Landstinget ska erbjuda vård av bästa kvalitet. Den ska kännetecknas av högsta professionella kvalitet och vara fri från vårdskador. Landstingets arbete ska också utmärkas av högsta tjänstekvalitet, vilket innebär att patienter och anhöriga möts med respekt till en vård utan köer. Måluppfyllelse Landstingets strategiska mål är effektiv verksamhet. För planperioden är målet att erbjuda en vård av högsta kvalitet, präglad av välfungerade vårdflöden inom och utanför landstinget. Landstinget når målet om att öka följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler. Vid den nationella mätningen i mars var följsamheten 82,7 procent jämfört med 82,2 procent hösten Landstinget når också målet om att minska andelen vårdrelaterade infektioner. Andelen var 4,8 procent vid den nationella mätningen jämfört med 9,2 procent vid föregående mätning hösten Landstinget uppfyller inte vårdgarantin. Andelen besvarade samtal till vårdcentral är 81,0 procent, mot målet att alla samtal ska besvaras. Andelen som erbjuds läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral är 91,2 procent och under målet att alla ska erbjudas läkarbesök inom 7 dagar. Andelen som väntat under 90 dagar på förstabesök inom den specialiserade vården var 91,6 procent vilket är under målet att ingen ska vänta mer än 90 dagar. Andelen som väntat under 90 dagar på operation eller åtgärd var 80,6 procent vilket är under målet att ingen ska vänta mer än 90 dagar. Landstinget når inte heller målet för den förstärkta vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin. Enligt garantin ska minst 90 procent av bedömningarna vara genomförda inom 30 dagar efter beslut om remiss och minst 80 procent inleda fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar. Landstinget når inte målet att minst 90 procent av besöken på akutmottagning ska ha en vistelsetid på högst fyra timmar. Landstinget når dock målet att öka andelen patienter som läkarbedöms inom en timme. Genomsnittet för året var 51,8 procent jämfört med 49,7 procent för Patientsäkerhet och kvalitet Landstinget i har en patientsäkerhetsstrategi med fyra fokusområden: ledning och styrning, systematiska utredningar och uppföljningar, kompetensutveckling och patientinvolvering (patientmedverkan). Arbetet för att genomföra patientsäkerhetsstrategin fortgår. Under året har nya chefsläkare rekryterats och utbildningar genomförts. Uppföljning och mätningar av patientsäkerhet och förebyggande arbete genomförs regelbundet. Förutom de områden som varje månad redovisas till landstingsstyrelsen och tjänstemannaledningen mäts förekomsten av trycksår och vårdens bedömningar av patienternas risk för trycksår, undernäring och fall. I maj presenterades den nationella mätningen av trycksår. Den visade att 12,6 procent av landstingets slutenvårdspatienter hade trycksår jämfört med 14,0 procent i riket. Andelen patienter där risken för trycksår bedöms inom 24 timmar från inskrivning har ökat till 60 procent, vilket är ett av landets bästa resultat. Landstinget genomförde ytterligare en mätning under hösten. Resultatet var 10,1 procent vilket är det bästa resultatet sedan mätningarna började (Se diagram 4.) Alla vårdskador ska enligt lex Maria anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Under 2014 anmälde Landstinget i 80 ärenden jämfört med 54 ärenden Antalet är lägre för kvinnor (32) än för män (46). Ett fåtal ärenden avsåg inte vårdskador utan fel i datorsystem. 15 ärenden gällde självmord där patienten hade varit i kontakt med sjukvården under de senaste sex månaderna. Antalet anmälda självmord har minskat något under den senaste sexårsperioden. Landstingets ambition är att alla lex Maria-anmälningar ska utredas och relevanta åtgärder sättas in. Patienter och anhöriga kan också lämna enskilda klagomål till Inspektionen för vård och omsorg. Antalet sådana ärenden har ökat något, till 112 ärenden 2014 mot 92 ärenden Klagomålen visar brister inom områdena dokumentation, fördröjd diagnos, läkemedel, vård eller behandling och att medi- 16

19 % 20 % Målnivå 72 % vår 2011 höst 2012 vår 2012 höst 2013 vår 2013 höst 2014 vår 2014 höst vår 2012 höst 2013 vår 2013 höst 2014 vår Diagram 4. Andel patienter med trycksår Diagrammet visar andelen patienter med tryckskada eller trycksår i riket och landstinget vid punktmätningar. (Källa: Sveriges Kommuner och Landsting) Diagram 5. Nationella hygienmätningar Diagrammet visar följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler vid mätning för 2012, 2013 och (Källa: Sveriges Kommuner och Landsting) cinsk utredning inte varit evidensbaserad. Fördelningen mellan könen är jämn. Läkemedelsberättelser och läkemedelsgenomgångar används i de flesta verksamheter där detta är relevant. (Se faktaruta på sidan 18.) Landstinget har uppfyllt alla krav i den nationella patientsäkerhetsöverenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting och socialdepartementet och får ta del av stimulansmedlen. Klädregler och grundläggande hygienrutiner För att minska risken för smittspridning gäller grundläggande klädregler och hygienrutiner inom hälso- och sjukvården. Landstinget följer upp detta genom punktmätningar varje månad på alla vårdenheter som har hygienombud. Resultaten har förbättrats jämfört med tidigare år, förutom under juli. Landstinget når fortfarande inte upp till full följsamhet till klädreglerna men användningen av plastförkläde har förbättrats och ligger nu på 93,7 procent. Resultatet för användning av handsprit före patientkontakt ligger i stort sett oförändrat på 88,3 procent. Landstinget deltog också i den nationella mätning som är en del i överenskommelsen om ökad patientsäkerhet mellan socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting. För att ta del av stimulansmedlen krävs att resultatet är högre än 72,0 procent, vilket landstinget har väl uppfyllt. Vid vårens nationella mätning var landstingets resultat 82,7 procent. Motsvarande resultat för riket var 74,0 procent. (Diagram 5.) Överbeläggningar och utlokaliseringar Överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter (att patienten vårdas på en avdelning som tillhör ett annat verksamhetsområde) är en patientsäkerhetsrisk och medför även en försämring av patienternas vårdmiljö och personalens arbetsmiljö. I överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för ökad patientsäkerhet ingick att månadsvis rapportera överbeläggningar och utlokaliseringar. I diagram 6 och 7 visas kvoter av överbeläggningar och utlokaliserade patienter. % 4,50 4,05 3,60 3,15 2,70 2,25 1,80 1,35 0,90 0,45 0 jan 2013 mars 2013 % 4,50 4,05 3,60 3,15 2,70 2,25 1,80 1,35 0,90 0,45 0 jan 2013 mars 2013 maj 2013 maj 2013 juli 2013 juli 2013 sept 2013 sept 2013 nov 2013 nov 2013 Diagram 6 och 7. Överbeläggningar och utlokaliserade patienter Diagrammen visar kvoten av överbeläggningar och utlokaliserade patienter per månad inom den somatiska slutenvården. Kvoten är detsamma som andelen överbeläggningar eller utlokaliserade patienter av antalet vårdplatser. Inom den psykiatriska slutenvården finns, enligt mätningen, inga överbeläggningar eller utlokaliserade patienter. (Källa: Sveriges Kommuner och Landsting) Kvoten beräknas genom att respektive antal delas med antalet tillgängliga vårdplatser. Under början av året låg andelen utlokaliserade patienter lägre än föregående år. Mot slutet av våren och början av sommaren ökade andelen utlokaliseringar och har sedan legat högre än En liknande utveckling ses för överbeläggningar. En förklaring är att antalet vårdplatser jan 2014 jan 2014 mars 2014 mars 2014 maj 2014 maj 2014 juli 2014 juli 2014 sept 2014 sept 2014 nov 2014 nov

20 Läkemedel Inom landstinget finns en läkemedelskommitté och en läkemedelsenhet som har gemensamt ansvar för landstingets övergripande strategiska arbete kring läkemedel. Kommitténs funktion är att vara ett medicinskt expertorgan medan läkemedelsenhetens huvudsakliga fokus ligger på upphandlingar av läkemedel och apotekstjänster, statistik och uppföljning, klinisk farmaci (läkemedelsgenomgångar) med mera. Läkemedelsgenomgångar Mellan 10 och 30 procent av alla akuta inläggningar av äldre på sjukhus beror på biverkningar av läkemedel. Mer än hälften av dessa kan förebyggas genom att till exempel undvika vissa läkemedel och justera doser efter ålder och njurfunktion. Inom landstinget finns fyra apotekare som arbetar med klinisk farmaci med särskilt fokus på äldre. Det innebär bland annat att de gör enkla och fördjupade läkemedelsgenomgångar inom både primärvården och slutenvården. Genom medverkan i vårdteamet bidrar apotekaren till en mer ändamålsenlig läkemedelsbehandling för patienten. I apotekarens uppdrag ingår även att utbilda sjuksköterskor inom området äldre och läkemedel. Under året genomfördes 447 fördjupade läkemedelsgenomgångar med apotekarstöd inom primärvården. Tabellen nedan anger läkemedelsanvändningen före och efter läkemedelsgenomgång. I genomsnitt genomfördes 2,5 läkemedelsförändringar per patient. Av totalt läkemedelsförändringar stod avslutade ordinationer för 55 procent, nya ordinationer för 18 procent och dosjustering för 28 procent. 10 läkemedel Olämpligt NSAID Antipsykotiska läkemedel läkemedel Före 63 % 14 % 3 % 16 % Efter 52 % 9 % 1 % 14 % Tabell 2. Användning av läkemedel före och efter läkemedelsgenomgång. Antalet patienter som behandlades med antipsykotiska läkemedel före läkemedelsgenomgång var 127 stycken och 114 efter. Av de 114 patienterna hade 25 påbörjat en nedtrappning (22 procent). I slutenvården fick 687 patienter enkla läkemedelsgenomgångar av apotekare. Flera av de patienter som vid en enkel genomgång hade kvarstående läkemedelsrelaterade problem fick även en fördjupad läkemedelsgenomgång. Läkemedelsgenomgångarna har bland annat lett till att fler patienter har fått en uppdaterad läkemedelslista. Äldre och läkemedel Regionala läkemedelsrådet har tagit fram en lathund om Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Syftet är att förbättra livskvaliteten för de mest sjuka äldre, att undvika läkemedel som inte tillför något positivt för patienternas livskvalitet samt att undvika vårdskador från olämpliga läkemedel och skadliga effekter vid användning av många läkemedel. För detta arbete fick läkemedelskommittéerna i Uppsala Örebroregionen utmärkelsen Guldpillret 2014, en årlig utmärkelse som delas ut av Läkemedels- % 12 Olämpliga okt 2011 Antiinflammatoriska Antipsykotiska dec 2011 feb 2012 apr 2012 jun 2012 aug 2012 okt 2012 dec 2012 feb 2013 apr 2013 Diagram 8. Äldre och läkemedel Användningen av olämpliga, antiinflammatoriska och antipsykotiska läkemedel till personer som är 75 år och äldre har minskat under perioden oktober 2011 september (Källa: Sveriges Kommuner och Landsting) försäkringen i samarbete med tidningarna Dagens Medicin och Dagens Apotek. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2010 haft en överenskommelse med staten om de mest sjuka äldre, vilket bland annat innebär ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete. En del i överenskommelsen är God läkemedelsbehandling till äldre. Resultaten mäts som minskning av användningen av olämpliga läkemedel respektive antiinflammatoriska läkemedel till äldre samt en adekvat användning av läkemedel mot psykos. Alla dessa parametrar har förbättrats under året. Samma goda resultat visas i SKL:s Öppna jämförelser läkemedelsbehandlingar Utbildning inom läkemedelsområdet Läkemedelskommittén erbjuder regelbundet fortbildning för läkare inom aktuella ämnen. Under året har utbildning inom områdena diabetes, äldre och läkemedel inklusive Parkinsons sjukdom och Alzheimers, beroendeläkemedel (sömnmedel och lugnande läkemedel) samt smärtbehandling genomförts. Läkemedelsförsörjning, analys och uppföljning Efter omregleringen av apoteksmarknaden har landstinget tagit ett större eget ansvar för läkemedelsförsörjningen, vanligtvis genom upphandlingar. Under året har läkemedelsenheten upphandlat rekvisitionsläkemedel och dosförpackade läkemedel, vilket har lett till stora besparingar för landstinget. Läkemedelsenheten har kvalitetsgranskat läkemedelshanteringen i läkemedelsförråd och haft sex nätverksträffar med de läkemedelsansvariga sjuksköterskorna. Läkemedelsområdet följs upp kontinuerligt, vilket redovisas bland annat vid möten med ledningsgrupper och i särskilda årsrapporter. jun 2013 aug 2013 okt 2013 dec 2013 feb 2014 apr 2014 jun2014 aug 2014 (Om läkemedelskostnader, se sidan 36.) 18

Beslutande Fredrik Larsson (M) ordförande. Göran Nilsson (M) Björn Kihl (M) 131

Beslutande Fredrik Larsson (M) ordförande. Göran Nilsson (M) Björn Kihl (M) 131 Protokoll 1 (9) Landstingsstyrelsen Sekretariatet 2014-06-24 LK/141368 Plats Landstingshuset Beslutande Fredrik Larsson (M) ordförande Jane Larsson (C) 1:e vice ordförande Ulric Andersson (S) 2:e vice

Läs mer

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Beslutande Fredrik Larsson (M) ordförande

Beslutande Fredrik Larsson (M) ordförande Protokoll 1 (5) Landstingsstyrelsen Sekretariatet 2015-03-31 LK/150727 Plats Landstingshuset Karlstad Beslutande Fredrik Larsson (M) ordförande Jane Larsson (C) 1:e vice ordförande Ulric Andersson (S)

Läs mer

Skattekronans fördelning: 10,77 kr

Skattekronans fördelning: 10,77 kr Skattekronans fördelning: 10,77 kr Kultur, utbildning och friluftsliv (0,16kr) Habilitering o hjälpmedel (0,21kr) Tandvård (0,30kr) Läkemedel (1,37kr) Kollektivtrafik och övrig reg verk (0,63kr) Politisk

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Strategi för hälsa. En sammanhållen långsiktig strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg

Strategi för hälsa. En sammanhållen långsiktig strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg Strategi för hälsa En sammanhållen långsiktig strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg Bakgrund Kongressen har beslutat om en sammanhållen och långsiktig strategi.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Liv och hälsa i Västerbotten. Uppdateread april 2016

Liv och hälsa i Västerbotten. Uppdateread april 2016 1 Liv och hälsa i Västerbotten Uppdateread april 2016 SE VÅR FILM HÄR: www.vll.se/hundrafemtio Västerbottens län 3 Landstingets huvuduppdrag 4 Hälso- och sjukvård Tandvård Handikappverksamhet Folkhälsa

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Beslutande Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande

Beslutande Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande Protokoll 1 (5) Landstingsstyrelsens arbetsutskott Sekretariatet 2015-03-17 LK/142970 Plats Landstingshuset Beslutande Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande Ulric Andersson, landstingsråd (S) vice

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-02-26 LK/150041

Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-02-26 LK/150041 Minnesanteckningar 1 (6) Framtidsberedningen Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-02-26 LK/150041 Plats Närvarande Frånvarande Särskilt inbjudna Lokal Rigel, landstingshuset,

Läs mer

AKTIVITETSPLAN. för Filipstads kommun 2013-2015. Lokala folkhälsorådet i Filipstads kommun

AKTIVITETSPLAN. för Filipstads kommun 2013-2015. Lokala folkhälsorådet i Filipstads kommun AKTIVITETSPLAN för 2013-2015 Lokala folkhälsorådet i Förkortningar som kan förekomma i texten HVB LSS BUF HIV POSOM STI MI FaR BVC Audit Dudit Hem för vård och boende enligt socialtjänsten Lagen om stöd

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska

Läs mer

Beställningsunderlag 2015

Beställningsunderlag 2015 Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Program Patientsäkerhet

Program Patientsäkerhet PROGRAM 1 (5) INLEDNING Landstinget Västmanland arbetar målmedvetet för att öka patientsäkerheten och successivt utveckla en säkerhetskultur, som kännetecknas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande

Läs mer

Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen

Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen Regioner och landsting 11 landsting 10 regioner Landstinget i Kalmar län 233 906 invånare 2,4 % av Sveriges befolkning En vanlig dag: 1 300 personer

Läs mer

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhet Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

Granskning av Delårsrapport

Granskning av Delårsrapport Landstingets revisorer 2014-10-20 Rev/14040 Revisionskontoret Susanne Kangas Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2014 Rapport 9-14 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-03-09 LK/150039. 1 Sammanträdet öppnas Malin Berglund öppnade dagens sammanträde.

Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-03-09 LK/150039. 1 Sammanträdet öppnas Malin Berglund öppnade dagens sammanträde. Minnesanteckningar 1 (8) Demokratiberedningen Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-03-09 LK/150039 Plats Närvarande Frånvarande Särskilt inbjudna Lokal Galaxen (kl.9-12),

Läs mer

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Lena Hellberg 3 februari 2012 En säkrare vård 100 000 undvikbara vårdskador varje år. 3 000 som leder till dödsfall. 350 dödsfall

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Detta är Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen

Detta är Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen Detta är Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom hälso- och sjukvård, folktandvård, kollektivtrafik,

Läs mer

Patientnämndens rapport 2014

Patientnämndens rapport 2014 Patientnämndens rapport 2014 1 Sammanfattning Rapporten avser patientnämndens verksamhet för 2014 med inkomna synpunkter samt stödpersonsuppdrag. Främst ses ärenden rörande felaktig, fördröjd eller utebliven

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Ett gott liv för alla i Östergötland

Ett gott liv för alla i Östergötland Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande Gert Ohlsson, landstingsråd (FP) Christina Wahrolin, oppositionsråd (S)

Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande Gert Ohlsson, landstingsråd (FP) Christina Wahrolin, oppositionsråd (S) Protokoll 1 (5) Landstingsstyrelsens arbetsutskott Sekretariatet 2014-01-21 LK/140107 Plats Beslutande Ersättare Landstingshuset Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande Gert Ohlsson, landstingsråd

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Beslutande Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande. Jane Larsson, landstingsråd (C) Marianne Utterdahl, landstingsråd (SIV)

Beslutande Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande. Jane Larsson, landstingsråd (C) Marianne Utterdahl, landstingsråd (SIV) Protokoll 1 (5) Landstingsstyrelsens arbetsutskott Sekretariatet 2015-06-15 LK/142970 Plats Landstingshuset Beslutande Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande Ulric Andersson, landstingsråd (S) vice

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Hälsoval Jämtlands län

Hälsoval Jämtlands län Hälsoval Jämtlands län - ökar patientens valfrihet och inflytande i vården Varför hälsoval? Obligatoriskt för landstingen att från och med 2010 införa valfrihetssystem (vårdval) i primärvården. Lagen om

Läs mer

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård Socialförvaltningen Hanna Elmeskog, närvårdskoordinator 0171-46 84 17 / 070-28 98 137 hanna.elmeskog@habo.se 2015-06-01 Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård 2015-2016 Håbo kommun

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Varför gör vi en utvecklingsplan? Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. För

Läs mer

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Läs mer

Gustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S)

Gustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S) Protokoll 1 (6) Folkhälso-och tandvårdsutskottet David Kvicklund LK/142996 Plats Beslutande Landstingshuset Karlstad Gert Ohlsson (L) Gustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S) Ersättare

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Verksamhetsplan 2008

Verksamhetsplan 2008 Verksamhetsplan 2008 Programberedningen Vision Programberedningen ska bidra till att patienters och deras närståendes åsikter och behov förmedlas till landstingsfullmäktige. Beredningen har även ansvar

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Gert Raiml (V) Susanna Göransdotter (V) Eva Hallonsten Wikström (FP) Oscar Karlsson (SIV)

Gert Raiml (V) Susanna Göransdotter (V) Eva Hallonsten Wikström (FP) Oscar Karlsson (SIV) Minnesanteckningar 1 (8) Hälso- och sjukvårdsberedningen Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-04-27 LK/150040 Plats Lokal Rigel, landstingshuset, Karlstad, kl. 9-15 Närvarande

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott Kristinehamns kommun Socialnämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum 2015-11-05 Sida 15(18) SNau 147 Nävaplatser Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackat föl informationen Ärende

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Specificering av ersättning för särskilda uppdrag och målrelaterade ersättningar 2013

Specificering av ersättning för särskilda uppdrag och målrelaterade ersättningar 2013 Specifikation 1 (7) Specificering av ersättning för särskilda uppdrag och målrelaterade ersättningar 2013 En del i krav- och kvalitetsboken Hälsovalskansliet Beslutsunderlag 2 (7) 2012-05-31 0.9 Inledning

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:2 av Aram El Khoury m.fl. (kd) om farmacevten i vården - sjukvårdsintegrerad farmaci Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad

Läs mer

MER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET.

MER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET. VI ÄLSKAR VÄLFÄRD MER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET. Välfärden ska erbjuda mer än bara grundtrygghet. Den ska omfatta alla oavsett inkomst och finansieras solidariskt. Välfärden ska hålla en hög kvalitet och styras

Läs mer

PROTOKOLL. Datum: Landstingshuset, Hus 3, Dr Prag Kl

PROTOKOLL. Datum: Landstingshuset, Hus 3, Dr Prag Kl Tid och plats för sammanträdet Beslutande Landstingshuset, Hus 3, Dr Prag Kl. 09.00 15.15 Ann-Marie Johansson (S) Anna Gundersson (S) Björn Karlsson (S) Danuta Finke (C) Margareta Gladh (M) Annelie Bengtsson

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-05-26 LK/150039

Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-05-26 LK/150039 Minnesanteckningar 1 (7) Demokratiberedningen Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-05-26 LK/150039 Plats Lokal Skogsstjärnan, Centralsjukhuset (Psykiatrihuset), Karlstad,

Läs mer

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndenhälso- och sjukvårdsnämnden beslutar

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndenhälso- och sjukvårdsnämnden beslutar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Louise von Bahr TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-08-31 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-09-29, P 18 1 (4) HSN 1506-0757 Svar på skrivelse från Moderata samlingspartiet,

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-12-19 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 7 december 2011 kl. 12.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Läkemedel - trender och utmaningar

Läkemedel - trender och utmaningar Läkemedel - trender och utmaningar Landstingsfullmäktige utbildning 16 april 2015 Anders Bergström Läkemedelschef anders.bergstrom@nll.se Läkemedel Förebygga Bota Kompensera Lindra Läkemedel och lagstiftningen

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer