NÄRINGSLIV OCH TILLVÄXT ANALYS OCH UTMANINGAR FÖR TILLVÄXT I GÖTEBORGSREGIONEN

Transkript

1 - ANALYS OCH UTMANINGAR FÖR TILLVÄXT I GÖTEBORGSREGIONEN

2 Inledning Näringsliv och Tillväxt 2016 innehåller en sammanställande analys av tillväxten i Göteborgsregion. Analysen är gjord på makronivå utifrån officiell statistik och tillväxtteorier. Målet med rapporten är att ge en övergripande bild över Göteborgsregionens styrkor och svagheter och baserat på denna analys kan vi sammanfatta ett antal utmaningar som regionen står inför både i nutid och i framtid. Förutom att skildra olika makroindikatorer inom Göteborgsregionen, ställs också Göteborgsregionen mot andra svenska storstadsregioner som Stockholmsregionen och Malmöregionen samt Sverige i stort. Business Region Göteborgs vision är att verka för hållbar tillväxt. Denna rapport riktas till beslutsfattande personer i Göteborgsregionen. Här besvaras en rad antal frågor där några av frågeställningarna berör: Hur står sig tillväxten i Göteborgsregionen och dess viktigaste globala marknader? Är Göteborgsregionen en internationellt konkurrenskraftig region? Hur ser näringslivets sammansättning och struktur ut i regionen? Är befolkningens sammansättning och struktur i Göteborgsregionen likt den i riket eller andra storstadsregioner? Hur förhåller sig arbetsmarknaden i regionen och sett till andra storstadsregioner? Är kompetensförsörjning ett problem för Göteborgsregionen? Påverkas miljön av en ökad tillväxt? Hur utvärderar företagen Göteborgsregionen? Avslutningsvis i rapporten presenteras prioriterade insatsområden i regionen, där varje insatsområde belyser nuläget, de trender som går och de utmaningar som ses. Insatsområdena omfattar Stadsutveckling, Kulturella och Kreativa Näringar, Kemi, Energi och Material, Information and Communications Technology, Fordon, Transport, Infrastruktur och Logistik, Life Science och Maritima Näringar. Rapporten är skriven av Peter Warda och Henrik Einarsson med inspel från BRGs branschexperter. i

3 10 sammanfattande utmaningar Baserat på rapporten har vi identifierat följande utmaningar för Göteborgsregionen: Öka regionens produktivitet Regionens ekonomiska attraktivitet och konkurrenskraft behöver stärkas i förhållande till omvärlden. Ett mått på detta är BRP/capita som kan öka genom att fler arbetar eller att högre värden skapas med samma insats eller att nya processer utvecklas och genererar högre värden. Regionen behöver alltså fler företag med höga och växande förädlingsvärden. På så sätt frigörs resurser som kan användas till vidareutveckling för att på lång sikt uppnå målet hållbar tillväxt där den ekonomiska tillväxten per invånare är högre, men sammantaget är påverkan på miljön mindre. Arbetsmarknadsregionen och kärnan behöver stärkas Regionens tillväxt hämmas av en för liten arbetsmarknadsregion. Bättre pendlingsmöjligheter till Uddevalla, Trollhättan och Borås bidrar till en större och mer diversifierad hemmamarknad. Samtidigt behöver staden förtätas för att bli en attraktiv motor i en större region. Öka delaktigheten på arbetsmarknaden Även om arbetslösheten har minskat de senaste åren står fortfarande en stor grupp utanför arbetsmarknaden, bland annat många av regionens utrikes födda invånare. Detta utanförskap framgår även i ett antal internationella benchmarking studier. En stor utmaning för Göteborgsregionen är att aktivt jobba för att öka delaktigheten på arbetsmarknaden. Stärka FoU-resurserna Regionen har genom flera stora företag en unik koncentration av FoU inom främst teknik och Life Science. FoU-verksamheter är strategiskt viktiga och ger stora spridningseffekter till övriga ekonomin. Här är det viktigt att stärka samverkan mellan företag, kommun och akademi, bland annat genom att skapa världsledande demonstrationsmiljöer för regionens innovativa produkt- och tjänstelandskap. Planera för tillväxt Göteborgsregionen står för en stor del av Sveriges tillväxt och trenden är tydlig att allt mer kompetens och tillväxt samlas i storstadsregioner. Det innebär att Göteborgsregionens kommuner har ett särskilt nationellt ansvar att planera för tillväxt. Utan nya bostäder, nya arbetsplatser och mark för näringslivet kommer regionen att tappa konkurrenskraft. Kommande år ser vi bland annat en risk för brist på kontor i de mest attraktiva lägena och även en brist på bostäder i hela Göteborgsregionen. Regionen behöver stärka sin internationella position och tillgänglighet Göteborgsregionens tillgänglighet till omvärlden är god jämfört med liknande regioner. Samtidigt är förbättrad tillgänglighet via tåg, flyg och hamn avgörande för vår framtida konkurrenskraft. Inte minst med tanke på regionens exportberoende näringsliv. Ett viktigt projekt är åtta-miljonersstaden som binder ihop Oslo-Göteborg-Köpenhamn. I takt med ökad konkurrens blir det också allt viktigare att regionen syns och hörs internationellt. Fler växande små och medelstora företag Stora och små företag lever i symbios och den ekonomiska hållbarheten i regionen skulle stärkas av att fler små och medelstora företag startas och utvecklas. Kompetensförsörjning Kampen om kompetensen hårdnar och regionen behöver både behålla och attrahera kompetens nationellt och globalt. Bostäder och bilden av regionen är några viktiga parametrar att stärka. Att vi utbildar kompetens som efterfrågas av näringslivet är också viktigt. Möta klimatutmaningen Många av regionens företag har betydande tillväxtpotential på den globala marknaden om man lyckas utveckla miljösmarta produkter. Företagsklimatet Företagens perception av det allmänna företagsklimatet i regionen behöver bli mer positiv. En del av detta är att förbättra kommunernas service till företagen. ii

4 Innehållsförteckning 1 Trots turbulent läge i omvärlden förväntas tillväxt Stark konjunktur förväntas under Göteborgsregionen i en internationell jämförelse... 3 Forskning och utveckling i ett europeiskt perspektiv Drivkraft och strategi för regional tillväxt... 7 Tillgänglighet till mångfald driver utvecklingen... 7 Tillväxtstrategi för Göteborgsregionen... 9 En starkare kärna och förbättrad infrastruktur skapar en större arbetsmarknad Göteborgsregionens näringsliv sammansättning och struktur Exportintensiv region Många arbetar i utlandsägda Partihandeln omsätter mest i regionen Detaljhandeln växer men inte i takt med andra storstadsregioner Västsvenska företags utgifter för egen FoU minskar över tid Nuläge och utmaningar för viktiga kluster Stadsutveckling miljarder i förväntade investeringar Hög risk för flaskhalsar Kulturella och Kreativa Näringar Kemi, Energi och Material Information and Communications Technology Fordon, Transport, Infrastruktur och Logistik Life Science Maritima Näringar Regional tillväxt och produktivitet Hög tillväxt i Göteborgs arbetsmarknadsregion Produktiviteten ökar Är tillväxten miljömässigt hållbar? Göteborgsregionen behöver både små och stora företag Många nya företag startas i Göteborgsregionen men tillväxten är avtagande Färre företag avvecklas på grund av konkurs Befolkning Befolkningsutveckling i storstädernas lokala arbetsmarknader samt Sverige Göteborgsregionen attraherar många unga högutbildade Växande befolkning inom Göteborgsregionen ställer krav på bostadsmarknaden Familjebildare lämnar Göteborgs Stad för regionen Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Mer än nya jobb har skapats i Göteborgs lokala arbetsmarknadsregion Arbetsmarknadens utveckling i Göteborgsregionen Många jobb finns inom vård och omsorg, företagstjänster och handel I vilken bransch skapas det mest förädlingsvärde i Göteborgsregionen? Hotell och restaurang växer snabbast Ökad sysselsättning kan ge brist på kontorsytor Sjunkande arbetslöshet men stort utanförskap Väldigt hög andel arbetslösa utrikes födda ungdomar Kompetensförsörjning i Göteborgsregionen Utmaningar för regionens arbetsmarknad Företagsklimat SKL:s Insikts-undersökning Svenskt Näringslivs undersökning Bilaga iii

5 1 Trots turbulent läge i omvärlden förväntas tillväxt 2016 För helåret 2015 var svensk BNP 4,1 procent högre än för helåret 2014, vilket är ett tydligt tecken på att den svenska ekonomin växer starkt. Framförallt bidrog den svenska exporten till BNP-uppgången. Varuexporten från Göteborgsregionen ökade med hela 15 procent (drygt 23 miljarder kronor) under 2015 jämfört med helåret I Sverige stannade varuexporttillväxten vid 5 procent. Det totala varuexportvärdet i regionen uppgick till 180 miljarder kronor och motsvarade cirka 15 procent av Sveriges totala varuexport. USA håller fast i sin position som Göteborgsregionens näst viktigaste exportmarknad efter Belgien. Listan som gör en stökig marknad är lång. Flyktingströmmar inom EU, låga oljepriser där framförallt norska industrier blir lidande, ökad skuldsättning genom låga svenska boräntor, USAs räntepolitik och pågående valkampanj med Trump i spetsen, ett inbromsade Kina, brakförluster inom Deutsche Bank som påfrestar den tyska ekonomin och framförallt debatten som behandlar Storbritanniens utträde ur EU. Den stora frågan är hur Sverige och Göteborgsregionen påverkas av läget? Trots denna turbulenta omvärld förväntas en starkare ekonomisk tillväxt i USA, Tyskland, och Frankrike, men också i hela euroområdet. USAs hushållskonsumtion bidrar till ekonomins tillväxt när investeringarna går trögare med fallande oljepriser och en starkare dollar. Tysklands inköpsprisindex visar på en stark expansion av ekonomin framöver samtidigt som landets finanspolitik haft en positiv inverkan på den tyska tillväxten. Ekonomin spås även växa i Norge, Danmark och Finland. Bilden av att de nordiska länderna växer starkare framöver stärks ytterligare av att Sverige i nuet går påtagligt bra och förväntas att fortsätta växa under För Göteborgsregionen spås en kommande högkonjunktur och att dessa förväntningar infrias kommer allt närmare med en högre sysselsättningstakt som genererat den lägsta arbetslösheten bland svenska storstadsregioner och en varuexport som ökar kraftigt och som växer närmare tre gånger bättre än riket i stort. TABELL 1 TILLVÄXTPROGNOSER FÖR REGIONENS VIKTIGASTE VARUEXPORTMARKNADER LAND BNP PROGNOS 2016 Belgien Bättre USA Bättre Norge Bättre Tyskland Bättre Storbritannien Sämre Danmark Bättre Kina Sämre Finland Bättre Nederländerna Samma Frankrike Bättre Göteborgsregionen Bättre Sverige Bättre Källa: SCB, Västra Götalandsregionen och IMF 1

6 Stark konjunktur förväntas under 2016 Göteborgsregionens företag upplever ett starkt konjunkturläge i nuet som förväntas växla över till en högkonjunktur under hösten Västra Götalandsregionens omfattande enkätundersökning visar att konjunkturindex för våren 2016 landar på +37 för Göteborgsregionen, vilket är en tydlig uppgång med 7 enheter sedan hösten Prognosen för hösten 2016 visar på stor optimism bland Göteborgsregionens företag där förväntningarna starkt lutar mot att regionens näringsliv närmar sig en kommande högkonjunktur (intervallet för normal konjunktur i Figur 1 går mellan -15 och +15, medan det råder högkonjunktur inom intervallet 40 och 100). FIGUR 1 KONJUNKTURINDEX FÖR GÖTEBORGSREGIONEN Nettotal Källa: Västra Götalandsregionen Vår Höst Höstprognos höst 2016 vår 2015 höst 2015 vår 2014 höst 2014 vår 2013 höst 2013 vår 2012 höst 2012 vår 2011 höst 2011 vår 2010 höst 2010 vår 2009 höst 2009 vår 2008 höst 2008 vår 2007 höst 2007 vår 2006 höst 2006 vår 2005 höst 2005 vår 2004 höst 2004 vår 2003 höst 2003 vår 2002 höst 2002 vår 2001 höst 2001 vår 2000 höst 2000 vår Sett till konjunkturläget bland regionens branscher så befinner sig bygg, transportmedelsindustrin, sällanköpshandeln och företagstjänster i en rådande högkonjunktur (se Figur 2). Störst konjunkturförbättring jämfört med höstens mätning har företag inom transportmedelsindustri (+25 enheter till 84) och företagstjänster (+15 enheter till 51), medan företag i kemiindustri har den största konjunkturförsämringen (-25 enheter till 14). FIGUR 2 KONJUNKTURINDEX PER BRANSCH I GÖTEBORGSREGIONEN Nettotal Nuläge vår 2016 Prognos höst : Högkonjunktur Livsmedelsindustri Maskinindustri Kemisk industri Tillverkningsindustri total Elektronikindustri Partihandel IT-tjänster Totalt Företagstjänster Sällanköpshandel Byggverksamhet Transportmedelsindustri Källa: Västra Götalandsregionen 2

7 2 Göteborgsregionen i en internationell jämförelse Den ekonomiska standarden i en region kan mätas med hjälp av bruttoregionprodukten per invånare (BRP/capita). Jämfört med andra europeiska regioner har Göteborgsregionen en stark ekonomi och hög levnadsstandard. Bruttoregionprodukten per invånare är nämligen 19 procent högre än genomsnittet för EU:s 28 medlemsländer. Under hela 2000-talet har Göteborgsregionens BRP/capita legat stabilt på en nivå procent över EU:s genomsnitt. Regioner med högre BRP/capita än EU:s genomsnitt återfinns i Norden samt i en båge från södra Storbritannien via Centraleuropa ner till norra Italien. De fattigaste regionerna återfinns i Östeuropa. Av de drygt 300 europeiska regioner som Eurostat för statistik över, ligger Göteborgsregionen på plats 59 när det gäller BRP/capita år Listan toppas av Inner Londons västra delar och på tolfte plats återfinns Stockholm, som är den svenska region som placerar sig högst. Definitionen av Göteborgsregionen är i detta sammanhang vid och inkluderar hela Västsverige. Motsvarande avgränsningar för till exempel Stockholmsregionen återspeglar mycket bättre den indelning som brukar kallas arbetsmarknadsregioner. Det är den indelning som forskningen menar är mest relevant för ekonomisk benchmark. Om vi räknar om BRP-siffran för Västsverige till att istället gälla för Göteborgs arbetsmarknadsregion så stiger BRP/capita med nästan 10 procent. I praktiken innebär det att utvecklingen i Göteborgsregionen har varit starkare än vad Figur 3 nedan visar. FIGUR 3 BRUTTOREGIONPRODUKT PER INVÅNARE INOM EU - PROCENT AV GENOMSNITTET FÖR EU28, AVSER ÅR 2013 Ljusgul: < 68% av EU28 Mörkgul: 69-84% av EU28 Ljusorange: % av EU28 Mörkorange: % av EU28 Mörkröd: > 120% av EU28 Mörkgrå: ingen uppgift Källa: Eurostat 3

8 Nedan presenteras några benchmark-undersökningar där Göteborgsregionen ingår: Tillväxtspotential: I en jämförelse baserat på BAK Basels beräkningar analyseras 117 europeiska storstadsregioner med data för år Enligt denna undersökning konstateras det att Göteborgsregionens BRP-tillväxt utvecklats bättre än EU:s genomsnitt under 2000-talet. Tillväxten i BRP i Göteborgsregionen har varit bland de 10 snabbaste och produktiviteten per sysselsatt har fått en alltmer bättre position som nu är i nivå med Frankfurt, Wien och London. När det gäller framtidspotential hamnar Göteborgsregionen på plats 10 av 117. Framtidspotentialen beräknas som en sammanvägning av styrkan i regionens näringslivsstruktur, exportinriktningen samt en bedömning av hur väl det politiska systemet fungerar. Kunskapsekonomin: På BRG:s lokalmarknadsdag i september 2013 presenterades World Knowledge Competitiveness Index (WKCI), som är en ranking över vilka regioner i världen som är mest konkurrenskraftiga. Av 546 regioner i studien, hamnade Göteborgsregionen på plats 35. Jämfört med den studie som presenterades 2008 hade visserligen Göteborgsregionen tappat ett antal placeringar, men ändå förbättrat sin relativa position eftersom fler regioner nu ingick i studien. Professor Robert Huggins vid Cardiff University, som var den som presenterade undersökningen, konstaterade att Göteborg är elva bland över hundra regioner i Europa, på samma nivå som Seattle och Prag. 2 Bland Göteborgsregionens styrkor märktes en hög andel anställda i kunskapsintensiva branscher, såsom fordonsindustrin. Sämre var de resultat som hörde ihop med arbetslöshet och utanförskap. Konkurrenskraft: En ranking över konkurrenskraften är EU:s Regional Competitiveness Index 2013 (RCI). 3 Den undersöker totalt 262 europeiska regioner och Göteborgsregionen hamnar på plats 40. Bland de faktorer där Göteborgsregionen tillhör toppskiktet märks teknologi, innovation, högre utbildning och institutioner. Vad som däremot drar ner resultatet är infrastruktur och marknadens storlek, där Göteborgsregionens geografiska läge i utkanten av Europa bidrar. På stora och viktiga marknader i centrala Europa kan Göteborgsregionen lätt betraktas som en avsides region, som det är omständigt och besvärligt att besöka. Väl fungerande kommunikationer för såväl människor som gods till och från kontinenten är därför betydelsefullt för att Göteborgsregionens näringsliv ska stå sig i den internationella konkurrensen. En annan ranking över konkurrenskraften är EU:s Europe 2020 Regional Index. 4 Den undersöker totalt 268 europeiska regioner och Göteborgsregionen hamnar på plats 6. Indexet mäter hur nära EU regioner är sina målstrategier för att uppnå förbättrad konkurrenskraft. Göteborgsregionen möter alla sina uppsatta EU-mål och får bland annat positivt omdöme för sysselsättning, högre utbildning och forskning och utveckling. Tillgänglighet: I rapporten Take off Västsverige konstateras att Göteborgsregionens tillgänglighet jämfört med regioner med liknande förutsättningar är relativt god. 5 Till exempel finns det direktförbindelser till de europeiska hubbarna Frankfurt och Amsterdam. Men i jämförelse med större regioner är tillgängligheten låg och till flera viktiga destinationer saknas det idag förbindelser. Ett exempel är norra Sverige, men också Nordamerika och Asien lyfts fram. Ett förslag som lyfts fram i rapporten är att försöka etablera en direktlinje till New York. Det skulle öka Göteborgsregionens tillgänglighet markant och förbättra konkurrenskraften för många viktiga företag. Även järnvägsförbindelser är betydelsefulla för att förbättra tillgängligheten. Det gäller såväl regionala tågförbindelser (till exempel Göteborg-Landvetter-Jönköping) som införandet av en nordisk höghastighetsjärnväg. 1 Tillgänglig via ternationellt_2015_1.pdf 2 Göteborgs-Posten , sid Tillgänglig via 4 Tillgänglig via 5 Tillgänglig via 4

9 Tabell 2 sammanfattar resultatet för Göteborgsregionen och ett antal andra internationella benchmarkingstudier. TABELL 2 GÖTEBORGSREGIONEN I INTERNATIONELLA BENCHMARKINGSTUDIER MÄTER WORLD KNOWLEDGE COMPETITIVE- NESS INDEX (2013) Mäter tillväxtpotential i ett globalt perspektiv. BAK BASEL PERFORM- ANCE INDEX (2012) Mäter europeiska storstadsregioner med bäst framtidspotential. REGIONAL COMPETITIVE- NESS INDEX (2013) Mäter regional konkurrenskraft inom EU. EUROPE 2020 REGIONAL INDEX (2015) Mäter hur nära EU regioner är sina målstrategier för att uppnå förbättrad konkurrenskraft. REGIONAL ENTREPREN- EURSHIP AND DEVELOPMENT INDEX (2014) Mäter förutsättningar för entreprenörskap med fokus på institutionella och individuella förhållanden, attityder och infrastruktur. RANK 35 av 546 regioner 10 av 117 regioner 40 av 262 regioner 6 av 268 regioner 6 av 125 regioner BÄTTRE Sysselsättning i bil- och mekanisk industri Företagens FoU insatser Riskkapitalinvesteringar per capita Ekonomisk tillväxt Produktivitet Sysselsättning Innovationer Teknologi Högre utbildning Makroekonomisk stabilitet Sysselsättning Högre utbildning FoU Ekonomisk tillväxt Utveckling av nya företag och idéer Process innovationer Human kapital och nätverk SÄMRE Arbetslöshet och utanförskap Tillgänglighet till viktiga marknader i Europa och globalt Infrastruktur och marknadsstorlek Socialt utanförskap Globalisering Teknologisk absorbering Produktinnovationer KÄLLA Cardiff University BAK Basel EU-kommissionen EU-kommissionen EU-kommissionen Not: Alla index avser Västsverige. Sammanfattningsvis framgår av studierna att Göteborgsregionen har en stark ekonomisk tillväxt med hög sysselsättningstakt och kunskapsorienterad produktion. Samtidigt pekar studierna även på några av regionens brister, bland annat utmaningar som socialt utanförskap och låg tillgänglighet. Utmaning: En förbättrad tillgänglighet är avgörande för regionens framtida konkurrenskraft. Här gäller det att stärka regionens internationella position och tillgänglighet. Forskning och utveckling i ett europeiskt perspektiv En förklaring till att Göteborgsregionen hamnar högt upp i många internationella jämförelser beror på de stora satsningar som regionens näringsliv gör på forskning och utveckling (FoU). Mätt som andel av bruttoregionprodukten tillhör Göteborgsregionens FoU-utgifter det absoluta toppskiktet i Europa. Enligt Eurostat kommer Göteborgsregionen på plats 21 av drygt 300 regioner med en FoU-intensitet år 2013 på 3,6 procent av bruttoregionprodukten (se Figur 4). 5

10 Göteborgsregionens FoU-verksamhet år 2013 uppgick till över 20 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 20 procent av Sveriges samlade FoU-investeringar. Särskilt framskjuten är Göteborgsregionens roll inom fordonsindustri, kemi och läkemedel samt företagstjänster. Regionen har också en förhållandevis hög andel av Sveriges patent. Kopplat till dessa resultat är det inte särskilt förvånande att Göteborgsregionen också attraherar en stor del av den högutbildade arbetskraften inom naturvetenskapliga och tekniska inriktningar. FIGUR 4 UTGIFTER FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING INOM EU28 - PROCENT AV BRUTTO- REGIONPRODUKTEN, AVSER ÅR 2013 Ljusgul: < 0,62% Mörkgul: 0,62% - 1,01% Ljusorange: 1,02% - 1,54% Mörkorange: 1,55% - 2,36% Mörkröd: > 2,36% Mörkgrå: ingen uppgift Not: Uppgifterna gäller det senast tillgängliga året som är 2014, men avser vanligtvis år Källa: Eurostat Utmaning: FoU-verksamheter är strategiskt viktiga och ger stora spridningseffekter till övriga ekonomin. Här är det viktigt att stärka FoU-resurserna och stärka samverkan mellan företag, kommun och akademi, bland annat genom att skapa världsledande demonstrationsmiljöer för regionens innovativa produkt- och tjänstelandskap. 6

11 3 Drivkraft och strategi för regional tillväxt Tillgänglighet till mångfald driver utvecklingen Grunden för regional tillväxtteori bygger på att mångfalden av invånare och företag med olika kompetenser och inriktningar skapar möjlighet för specialisering, vilket gör att befolkningstäta regioner är unika platser för tillväxt och förnyelse. Det är också i sådana regioner som efterfrågan är som störst. I takt med att både globalisering och kunskapsinnehållet ökar, blir mångfalden och storleken på närmarknaden allt viktigare konkurrensfaktorer. 6 Här spelar kunskap och motivation till att vilja ta del av kunskap en viktig roll för regionens tillväxtmöjligheter. Det finns två sätt att underhålla regionens behov av kompetens (kalla det kompetensförsörjning). Det första sättet tacklar regionens interna odling av kompetens och avser att skapa en stabilare grund för regionens interna kunskapsstock. Detta kan åstadkommas genom att stärka upp grundskolan och gymnasieskolan med mer kvalitativa insatser, dvs. att vi redan i ung ålder får en kvalitativ undervisning som ger rätt förutsättningar för att mer effektivt matcha näringslivets efterfrågan och den regionala utvecklingens riktning. Till detta hör även att den högre utbildningen tillförser vad regionen efterfrågar i kombination med traditionella program, såsom utbildningar inom vård, hälsa och socialt arbete, civilekonomprogram och lärarutbildningar etc. 7 Regionens universitet är framförallt beroende av den interna kunskapen som finns inom regionen, men också beroende av att rekrytera kunskap från andra håll, dvs. nationellt och internationellt. Som ett resultat av detta behov uppstår ett andra sätt där regionen kan underhålla och utveckla sitt kompetensbehov. I detta fall gäller det att attrahera kompetens utanför regionen. Denna form av kunskapstillförsel styrker upp den interna kunskapsstocken via exogent tillskott och är som det första sättet av hög relevans för att uppnå regional tillväxt. Samverkan mellan intern och extern kunskap förstärker den interna kunskapsstocken genom att kunskap kan kanaliseras mellan olika nätverk av aktörer. 8 I en befolkningstät region kan kunskap utnyttjas i termer av effektivitet när samarbetet mellan invånare och mellan företag sker över olika branscher och som sinsemellan samverkar med regionens kommuner, lärosäten och utbildningsinstitutioner. 9 En större regions lärosäte knyter inte bara till sig nya invånare i form av studenter, forskare, lärare och administratörer, utan skapar även en samlingsplats för kunskap. På denna samlingsplats för kunskap är det lärosätena, kommunerna och näringslivet som tillsammans genom samverkan bygger en grund för hur innovationer och nya idéer skapas i regionen. 10 Ett exempel i Göteborgsregionen är utvecklingen som skett runtomkring Lindholmen Science Park och Johanneberg Science Park. Samlingsplatsen för kunskap möjliggör för att bättre kunna absorbera teknologiskt kunnande, inom regionen och utom regionen. 11 För att attrahera kompetens till regionen krävs att näringslivets flaggskeppsområden (dvs. de branscher som sticker ut) agerar draglok genom att erbjuda de mest attraktiva arbetsplatserna, de bästa forskningsmiljöerna och världsledande samarbetsnätverk där kommunerna, näringslivet och lärosätena skapar förutsättningar för idéer och innovationer att växa regionalt, nationellt och globalt. 12 Samtidigt som denna kunskapsprocess utvecklas i regionen måste de idéer och innovationer som skapas i regionen underhållas för framtidens ändamål. Med andra ord måste investeringsmöjligheter säkras och riskkapital skjutas in i olika delfaser av innovationsprocessen, samt i utvecklingsprocesser som uppstår efter markandsintroduktionen. Tankebanan för vad som ska investeras i eller inte, bör ha ett övergripande mål i att värna om miljön samt omfatta produktionseffektiva processer/varor/tjänster. Det vill säga att innovationerna inte enbart är produktionseffektiva, utan också miljöeffektiva. Ökad miljöeffektiv produktivitet, frigör ekonomiska resurser genom att mer förädlingsvärde skapas per 6 Krugman, P. (1991). Increasing Returns and Economic Geography, Journal of Political Economy, 99(3): Karlsson, C., Johansson, B., and R. Stough (2001). Theories of Regional Endogenous Growth Lessons from Regional Policies, Springer-Verlag, Berlin-Heidelberg, Germany. 8 Karlsson, C., Johansson B., and R. Stough (2005). Industrial Clusters and Inter-Firm Networks: An Introduction, Industrial Clusters and Inter-Firm Networks, Edward Elgar, Cheltenham, UK. 9 Jacobs, J. (1969). The Economies of Cities, Random House, NY, USA. 10 Warda, P. (2015). Knowledge, Location and Trade, JIBS Dissertation No. 101, Jönköping, Sweden. 11 Några exempel på skapande av en internationell kunskapsplattform i Göteborgsregionen omfattar forskningsinsatser inom Omställning till ett hållbart samhälle, där bland annat fokus riktas på energi, IKT, livsvetenskaper och teknik, materialvetenskap, nanoteknik, produktion, samhällsbyggnad och transport. 12 Gråsjö, U., Karlsson, C., and P. Warda (2013). Spatial Knowledge Spillovers within and between European Regions: A Meta- Analysis, The Innovation Union in Europe, Edward Elgar, Cheltenham, UK 7

12 anställd, samtidigt som kostnaden för miljöförstörelse minimeras. Som ett resultat av ökad miljöeffektiv produktivitet kan de frigjorda ekonomiska resurserna återinvesteras i ny sysselsättning. En kvalitativ kunskapsplattform i regionen medför att individers kunskap kan matchas bättre mot näringslivets ökade sysselsättningsbehov. Hela denna process möjliggör för ökade förädlingsvärden, dvs. frigjorda resurser som skapas utöver använda resurser och slutresultatet är ett ökat värde för alla regionens invånare i form av mer miljöeffektiva processer/varor/tjänster, ökad sysselsättning, samt ökad kunskap per invånare. Alla dessa komponenter måste ha en välfungerande infrastruktur med miljöanpassade lösningar. Med välfungerande infrastruktur avses bland annat informations- och kommunikationsteknologi, vatten- och elförsörjning, boende och kontor, samhällsfunktioner såsom sjukvård, skola, barnomsorg etc., men omfattar även att trafik för buss, järnväg, hamn och flyg underlättar för invånare, forskare, politiker och företagsrepresentanter att mötas och utbyta idéer, samt för varor och tjänster att komma till och från regionen. 13,14 Figur 5 visar denna process som en cirkel som ständigt måste underhållas för att uppnå återkommande regional tillväxt över tid. FIGUR 5 ÅTERKOMMANDE REGIONAL TILLVÄXT ÖVER TID I storstadsregionerna finns en betydligt större mångfald av branscher än på andra håll fanns i genomsnitt 750 branscher representerade i de tre arbetsmarknadsregionerna Stockholm-Solna, Malmö-Lund och Göteborg, att jämföra med 180 branscher i de regioner som har färre än invånare. Storstadsregionerna är därmed inte lika sårbara, utan om någon bransch skulle gå lite sämre och arbetskraft friställs, finns det andra branscher som kan fånga upp den arbetskraften. I en storstadsregion har arbetstagaren fler tänkbara arbetstillfällen inom rimligt pendlingsavstånd, samtidigt som arbetsgivaren får tillgång till ett större rekryteringsunderlag. 13 Johansson, B. (1993). Ekonomisk dynamik I Europa, Liber-Hermods, Malmö. 14 Warda, P. (2013). Trends and Patterns in Offshoring in the European Automotive Industry, Entrepreneurial Knowledge, Technology and the Transformation of Regions, Routledge, Abingdon, UK. 8

13 Såväl antal invånare som antal sysselsatta har under de senaste åren alltmer koncentrerats till de större regionerna. I april 2012 rapporterades det rentav att Sverige är det EU-land som urbaniseras snabbast. 15 Sedan år 2004 har storstadsregionerna ökat sin folkmängd med 14 procent och sin sysselsättning med 18 procent. Också regioner med mellan och invånare har utvecklats starkt (se Figur 6). I denna kategori ingår en del regioner med högskola/universitet, till exempel Linköping, Örebro, Jönköping och Borås. Desto sämre har det gått för regioner med färre än invånare, där folkmängden har sjunkit rejält. FIGUR 6 FÖRÄNDRING UTIFRÅN STORLEK PÅ ARBETSMARKNADSREGIONEN Sysselsättningstillväxt Befolkningstillväxt < % 1% % 1% % 5% % 7% Storstadsregioner 14% 18% -10% -5% 0% 5% 10% 15% 20% Källa: SCB Tillväxtstrategi för Göteborgsregionen Vår analys av hur arbetsmarknadsregionerna i Sverige har utvecklats visar att Göteborgs arbetsmarknadsregion inte alls växt lika fort som till exempel Stockholm och Malmö ända sedan talet (se Figur 7). Den främsta förklaringen är att infrastrukturen inte erbjuder lika korta restider, vilket medför att vi får en lägre rörlighet på arbetsmarknaden. Omvänt finns nu en stor potential för Göteborgsregionen att förbättra infrastrukturen och därmed också regionens tillväxtförutsättningar. Vi ser tydliga tecken på att så kallad regionförstoring gynnar en arbetsmarknadsregion och med de stora satsningar som nu planeras för Göteborgsregionen ser vi goda möjligheter för regionen att ta del av denna nytta. Enligt den senaste indelningen består Göteborgs arbetsmarknadsregion av 19 kommuner med drygt miljoner invånare. 16 Antalet personer som arbetar i en annan kommun än där de bor ökar snabbare än antalet personer som bor och arbetar i samma kommun. Det är återigen en illustration över att vi arbetspendlar allt längre sträckor. Pendlingen ökar nu kraftigt på sträckorna Göteborg- Trollhättan/Uddevalla samt Göteborg-Borås Kommunerna är Ale, Alingsås, Bollebygd, Falkenberg, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mark, Mölndal, Orust, Partille, Stenungsund, Tjörn, Varberg, Vårgårda och Öckerö. Se Bilaga för utförlig lista över kommuner i lokala arbetsmarknadsregioner och storstadsregioner. 9

14 FIGUR 7 FOLKÖKNING I STORSTÄDERNAS LOKALA ARBETSMARKNADER Malmö Göteborg Geografisk expansion Förtätning Total folkökning Stockholm Invånare Källa: SCB Trollhättan-Vänersborg kan mycket väl bli en del av Göteborgs lokala arbetsmarknad redan år Vad som krävs är att Göteborg passerar Vänersborg som trollhättebornas vanligaste utpendlingskommun. Mellan 2011 och 2014 ökade arbetspendlingen från Trollhättan till Göteborg med cirka 34 procent medan ökningen var mindre från Trollhättan till Vänersborg (se Figur 8). Den nya väg- och järnvägsförbindelsen mellan Trollhättan och Göteborg, liksom det svaga arbetsmarknadsläget i Trollhättan, ligger sannolikt bakom den starka ökningen. För att Borås lokala arbetsmarknad ska bli en del av Göteborgs lokala arbetsmarknad enligt SCBs definition krävs att pendlingen fortsätter att öka i samma takt som hittills även de kommande åren. Då nås den statistiska nivån, men redan idag delar kommunerna på en stor del av arbetskraften. FIGUR 8 ARBETSPENDLING FRÅN BORÅS OCH TROLLHÄTTAN TILL GÖTEBORG Borås tilll Göteborg Trollhättan till Vänersborg Trollhättan till Göteborg Källa: SCB Utmaning: Arbetsmarknadsregionen och kärnan behöver stärkas. Regionens tillväxt hämmas av en för liten arbetsmarknadsregion. Bättre pendlingsmöjligheter till Uddevalla, Trollhättan och Borås bidrar till en större och mer diversifierad hemmamarknad. Samtidigt behöver staden förtätas för att bli en attraktiv motor i en större region. 10

15 Med ett tillskott av både Borås och Trollhättan-Vänersborgs lokala arbetsmarknader ökar folkmängden i Göteborgs arbetsmarknadsregion med cirka invånare till 1,5 miljoner. Samtidigt sker enligt befolkningsprognoserna en ökning av folkmängden i många av de berörda kommunerna genom födelseöverskott och ökad inflyttning. Det har medfört att förbundsfullmäktige för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) i juni 2013 antagit en uppdaterad tillväxtstrategi där ett av målen är att Göteborgs lokala arbetsmarknad år 2030 ska omfatta 1,75 miljoner invånare. Den uppdaterade tillväxtstrategin går under namnet hållbar tillväxt. Figur 9 visar Göteborgs lokala arbetsmarknad som den ser ut år 2016 och hur arbetsmarknadsregionen ser ut till följd av en geografisk expansion år FIGUR 9 GÖTEBORGS LOKALA ARBETSMARKNAD 2016 OCH 2030 ENLIGT MÅLEN I HÅLLBAR TILLVÄXT Göteborgs lokala arbetsmarknadsregion Källa: BRG/GR Kärnan i regionen utgörs av Göteborgs centrala delar. Här finns regionens bästa tillgänglighet till utbildning, kommersiell service, kultur, nöjen och offentlighet men också regionens största koncentration av arbetsplatser och en stor potential att skapa ett starkt nav för hela regionens och Västsveriges utveckling. För att åstadkomma en större Göteborgsregion behöver satsningar göras på infrastruktur och bostadsbyggande i såväl kärnan som i de stråk som förbinder Göteborg med övriga delar av regionen. Flera sådana satsningar är på gång inom ramen för det Västsvenska paketet och Centrala Älvstaden. Efterfrågan på både bostäder och kontor i centrala Göteborg har varit klart högre (drygt 20 procent) än de mål som gällt i den tidigare tillväxtstrategin. I Hållbar tillväxt antogs därför också nya och mer offensiva mål för att stärka kärnan. Några viktiga mål i Hållbar tillväxt är: 1. Regionförstoring invånare i arbetsmarknadsregionen år Stärka kärnan fler boende i kärnan år fler arbetsplatser i kärnan år Övriga regionen fler boende år fler arbetsplatser år

16 En starkare kärna och förbättrad infrastruktur skapar en större arbetsmarknad Samtidigt som Göteborg växer genom inflyttning och födelseöverskott så växer också dess lokala arbetsmarknadsregion. I takt med att infrastrukturen förbättras och att fler jobb skapas i Göteborg så väljer allt fler att pendla. Vi uppskattar att Trollhättan kan bli en del av Göteborgs arbetsmarknadsregion redan 2017, följt av Uddevalla och Vänersborg. Senare över perioden kommer även Borås och Ulricehamn tillhöra Göteborgs lokala arbetsmarknadsregion. År 2030 kommer arbetsmarknadsregionen ha drygt invånare (se Figur 10). FIGUR 10 FOLKMÄNGDEN I LA GÖTEBORG SAMT PROGNOS FÖR ÅREN ; ; Ulricehamn 2023; Borås ; Vänersborg ; Uddevalla 2017; Trolllhättan ; Folkmängd prognos Folkmängd utfall Källa: SCB och Business Region Göteborg 12

17 4 Göteborgsregionens näringsliv sammansättning och struktur Genom att studera hur lönesumman är sammansatt får vi en bra bild av branschstrukturen i respektive lokal arbetsmarknadsregion (LA). Vi kan konstatera att branschstrukturen för LA Göteborg, LA Malmö- Lund och Sverige liknar varandra till stor del. LA Stockholm-Solna skiljer däremot ut sig, med en betydligt högre andel lönesumma som kommer från tjänsteföretag och en betydligt lägre andel lönesumma som kommer från industriföretag och offentlig sektor. Göteborgsregionen har en högre andel lönesumma från industrin. Enligt Figur 11 kommer drygt 48 procent av den totala lönesumman i LA Göteborg från tjänsteföretag, i LA Stockholm-Solna är motsvarande andel 61 procent. FIGUR 11 ANDEL AV TOTAL LÖNESUMMA 2015 PER BRANSCH OCH LA REGION 100% LA Stockholm-Solna LA Göteborg LA Malmö-Lund Sverige 80% 60% 40% 20% 0% Tjänsteföretag Industriföretag Byggföretag Offentlig Övrigt Källa: SCB En mer detaljerad analys av branschstrukturen i Göteborgsregionen jämfört med riket som helhet visar att följande branscher är mellan 1 och 2 procentenheter större i Göteborgsregionen: Företagstjänster, handel, tillverkningsindustri, information och kommunikation och transportföretag. Branscherna finans, vård och omsorg samt myndigheter och försvar är däremot cirka 1 procentenhet mindre i Göteborgsregionen jämfört med Sverige som helhet. En viktig aspekt av näringslivsstrukturen i en region handlar om mångfalden av olika typer av företag. År 2015 finns det i Göteborgsregionen totalt arbetsställen och drygt företag. Företagen representerar totalt 93 procent av rikets alla branscher, vilket illustrerar mångfalden i regionens näringsliv. Av Tabell 3 nedan kan vi se att LA Göteborg jämfört med övriga storstäders lokala arbetsmarknadsregioner har en högre andel lönesumma från stora företag och en mindre andel lönesumma från de minsta företagen. Majoriteten av alla företag i regionen är dock små, men förekomsten av stora kunskapsintensiva företag utmärker och präglar Göteborgsregionens näringsliv. TABELL 3 ANDEL LÖNESUMMA I LA REGIONER 2015, STORLEKSKLASS EFTER ANSTÄLLDA ANSTÄLLDA LA STOCKHOLM-SOLNA LA GÖTEBORG LA MALMÖ-LUND SVERIGE ,0% 12,6% 13,4% 13,1% ,3% 16,1% 15,9% 16,2% ,9% 13,1% 14,7% 13,5% ,8% 58,2% 56,0% 57,2% Källa: SCB 13

18 Det faktum att de största företagen står för drygt 58 procent av arbetsmarknadsregionens lönesumma visar hur viktiga de är. Det är dock intressant att notera att deras andel av sysselsättningen inte är lika hög (denna andel är drygt 30 procent). Det innebär att lön per anställd alltså är markant högre i de större företagen, vilket visar att de sysselsätter högt specialiserad arbetskraft. Figur 12 visar att företag med anställda är de som sysselsätter flest i Göteborgsregionen. FIGUR 12 ANTAL ANSTÄLLDA I GÖTEBORGSREGIONEN 2015 FÖRDELAT PÅ STORLEKSKLASS anställda 5-19 anställda anställda 200 anställda Källa: SCB Beroendet av de största företagen har dock minskat över tid stod de 100 största företagen för 22,6 procent av alla anställda i Göteborgsregionen en andel som 2015 hade sjunkit till 19,5 procent. Men fortfarande är storföretagen mycket viktiga för regionen. Allra störst är Volvo Personvagnar med mer än anställda. Merparten av de största företagen återfinns inom den högteknologiska industrin med stort inslag av forskning och utveckling. TABELL 4 GÖTEBORGSREGIONENS 10 STÖRSTA FÖRETAG 2015 # FÖRETAG ANTAL ANSTÄLLDA Volvo Personvagnar AB Volvo Lastvagnar AB Chalmers Tekniska Högskola AB SKF Sverige AB Postnord Sverige AB Volvo Information Technology AB Ericsson AB AstraZeneca AB Samhall AB SCA Hygiene Products AB Källa: SCB 14

19 Stora företag kan också mätas utifrån börsvärde och omsättning. Tittar vi på börsvärde, kompletteras Volvo och SKF med bland annat fastighetsbolagen Castellum, Wallenstam och Balder samt investmentbolaget Latour. Bland företagen med störst omsättning är AB Volvo störst inte bara i Göteborgsregionen utan även i Sverige, följt av Volvo Personvagnar och SKF. Koncernen Carl Bennet AB 17 hamnar högt på listan tillsammans med Stena, Stena Metall, Cellmark, Bilia, Akzo Nobel och Papyrus. För såväl börsvärde som omsättning har vi enbart tittat på företag med huvudkontor i regionen. Exportintensiv region Göteborgsregionen utgör ett tydligt exportnav i Sverige och flera av regionens stora företag är exportintensiva. Exportföretagen gynnas av att Skandinaviens största hamn och Sveriges bästa logistikläge ligger just i Göteborgsregionen. 18 Den totala varuexporten från Göteborgsregionen år 2015 uppgick till drygt 180 miljarder kronor, en uppgång med 15 procent jämfört med föregående år. För Sverige som helhet ökade varuexporten med 5 procent. Mestadels av Göteborgsregionens varuexport utgörs av fordon och andra transportmedel (drygt 82 miljarder kronor av 180 miljarder) - en bransch som också är störst sett till varuimportvärdet (drygt 38 miljarder kronor). Den näststörsta produktgruppen för varuexporten är övriga maskiner och tillverkade varor. Transportmedelsindustrin växte mest procentuellt med en tillväxt på drygt 30 procent. Även mätt i kronor så var tillväxten störst inom transportmedelsindustrin som växte med cirka 18 miljarder kronor realt. Datorer, elektronik och optik, kemi och läkemedel samt övriga maskiner och tillverkade varor visade starkare tillväxt än normalt. Tabell 5 visar topp 10 destinationer för regionens varuexport (efter realt varuvärde). Belgiens höga placering förklaras till stor del av Volvos tillverkning i Gent. USA håller fortsatt fast i sin position som Göteborgsregionens näst viktigaste exportmarknad. Varuexporten till USA och Storbritannien ökade med drygt 50 procent jämfört med året innan. En del av ökningen i varuexporten till USA och Storbritannien förklaras av en allt starkare dollar och ett starkare pund. Även varuexporten till Frankrike, Tyskland och Kina ökade starkt med drygt 25, respektive 18 procent. TABELL 5 VARUEXPORT TILL GÖTEBORGSREGIONENS VIKTIGASTE VARUEXPORTMARKNADER 2015 # LAND VARUEXPORTVÄRDE 2015 (MKR) FÖRÄNDRING (I %) SEDAN 2014 (REALT) 1 Belgien % 2 USA % 3 Norge % 4 Tyskland % 5 Storbritannien % 6 Danmark % 7 Kina % 8 Finland % 9 Nederländerna % 10 Frankrike % Göteborgsregionen % Sverige % Andel av Sveriges varuexport 15% +1%-enheter Andel av Västra Götalands varuexport 79% +2%-enheter Källa: SCB 17 Koncernen Carl Bennet AB omfattar Getinge AB, Lifco AB, Elanders AB, Dragesholm AB och Symbrio AB

20 Många arbetar i utlandsägda Drygt var femte näringslivsanställd göteborgare arbetar idag i ett utlandsägt företag. Totalt rör det sig om cirka personer. Antalet anställda i utlandsägda företag har mer än fyrdubblats sedan En tydlig uppgång skedde 1999, när Ford köpte Volvo Personvagnar (se Figur 13). Numera ägs Volvo Personvagnar av Geely, vilket är anledningen till att Kina är det utländska ägarland som har flest anställda i Göteborgsregionen. Efter att antalet anställda i utlandsägda företag i Göteborgsregionen minskat år 2013, ökade siffran åter igen år FIGUR 13 ANTAL ANSTÄLLDA I UTLANDSÄGDA FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN Antal anställda i utländska företag Källa: SCB Antalet utlandsägda företag uppgick år 2014 till drygt År 2014 ökade antal utländska företag i Sverige med 1,9 procent. I Göteborgsregionen var ökningen 2,7 procent. Norge är det land som har den största ökningen i utländska företag (både i antal och i procent) och följs sedan av Luxemburg. Bland ägarländerna är Norge, Tyskland, USA, Danmark och Storbritannien vanligast. Vi ser att det är ungefär samma länder som också är Göteborgsregionens viktigaste exportmarknader. Tabell 6 visar de 10 vanligaste ägarländerna 2014, samt förändring sedan TABELL 6 ANTAL UTLANDSÄGDA FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN, TOPP 10 LÄNDER LAND ANTAL 2013 ANTAL 2014 FÖRÄNDRING I # FÖRÄNDRING I % Norge ,4% Tyskland ,7% USA ,4% Danmark ,2% Storbritannien ,8% Luxemburg ,6% Nederländerna ,9% Finland ,9% Frankrike ,4% Schweiz ,7% Göteborgsregionen ,7% Källa: SCB 16

21 Partihandeln omsätter mest i regionen 2014 var den totala omsättningen för Göteborgsregionen omkring miljarder kronor. Handel 19 samt tillverknings- och utvinningsindustrin stod för mer än hälften av den totala omsättningen i regionen. Av Tabell 7 framgår även att företagstjänster och transport står för en stor del av regionens omsättning. TABELL 7 OMSÄTTNING I MDKR PER BRANSCH I GÖTEBORGSREGIONEN 2014 BRANSCH OMSÄTTNING, MDKR ANDEL AV TOTAL Handel ,5% Tillverkning och utvinning ,2% Företagstjänster ,6% Transport 91 8,9% Byggverksamhet 61 6,0% Information och kommunikation 47 4,6% Fastigheter 35 3,4% Finans och försäkring 20 2,0% Energi och miljö 17 1,7% Hotell och restauranger 14 1,3% Utbildning 9 0,9% Personliga och kulturella tjänster 8 0,7% Vård och omsorg 6 0,6% Offentlig förvaltning 2 0,2% Okänt 2 0,2% Jordbruk, skogsbruk och fiske 2 0,2% Göteborgsregionen ,0% Källa: SCB Detaljhandeln växer men inte i takt med andra storstadsregioner Omsättningen inom den totala detaljhandeln (dvs. dagligvaror och sällanköpsvaror) i Göteborgsregionen har sedan 2007 vuxit men till en långsammare takt. Den främsta orsaken till utvecklingen har varit att sällanköpshandelns omsättning vuxit klart långsammare samtidigt som dagligvaruhandelns omsättning också minskat över perioden. Siffror från Handelns Utredningsinstut (HUI) visar att utvecklingen i Malmöregionen går åt samma håll som i Göteborgsregionen, dock är detaljhandelns omsättningstillväxt i Malmöregionen på en något högre nivå. I Stockholmsregionen visar detaljhandelns omsättningstillväxt en klart uppåtgående trend. Även Sverige i stort visar en svagt uppåtgående utveckling för detaljhandeln. I rapporten Övergripande handelsutredning för Göteborgs Stad är syftet att öka kunskapen om handelns förutsättningar och villkor i Göteborgs Stad. Rapportens fokus är på hur stadens behov av nya handelsytor ser ut i takt med att staden växer, samt att lokalisera platser med hög tillväxtpotential för kommersiell handel. Fram till 2035 beräknas detaljhandeln och restaurang (inklusive kommersiell service) i Göteborg växa med ett utrymme på m 2. Rapporten som är skriven av WSP på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad är planerad att bli publicerad Handelsbranschen redovisas här som parti- och detaljhandel kombinerat. Om delbranscherna redovisas separat omsätter partihandeln 290 miljarder kronor, vilket fortfarande är mest i regionen. Detaljhandeln omsätter drygt 62 miljarder kronor vilket gör delbranschen till den femte största branschen i Göteborgsregionen. 17

22 Västsvenska företags utgifter för egen FoU minskar över tid Forskning och utveckling (FoU) är enligt flera empiriska studier en av de främsta faktorerna som driver regional tillväxt bland företagen. 20 En viktig grundsten inom denna teori är att företagen på eget initiativ är med och finansierar forskning som i sin tur ökar företagets möjlighet att skapa nya förutsättningar för dess utvecklingspotential i form av att nya idéer genereras som så småningom leder till värdeskapande innovationer för företaget bedrevs FoU i egen regi inom den privata sektorn i Västra Götalands län för drygt 22,6 miljarder kronor (se Tabell 8). Motsvarande insats i Stockholmsregionen (dvs. Stockholms län) landade på drygt 27,8 miljarder kronor. Mätt i andelar av Sveriges totala utgifter för att bedriva FoU i egen regi inom den privata sektorn motsvarade utgifterna 30 procent för Västra Götalands län och 37 procent för Stockholmsregionen hade utgifterna minskat med drygt 4 miljarder kronor till 18,8 miljarder kronor i Västra Götalands län. Under samma period ökade utgifterna i Stockholmsregionen med drygt 5 miljarder kronor. Av Sveriges totala utgifter inom privat sektor ökar Stockholmsregionen ytterligare sin andel till 38,4 procent, samtidigt minskar den i Västra Götalands län till 21,9 procent. Statistiken från SCB ser oroväckande ut för Västra Götalands län. En sämre FoU-intensitet där företagen på eget initiativ bedriver forskning för att utvecklas kan mycket väl hämma den regionala utvecklingen. Dock ska vi ha i åtanke att statistiken avser 2013 som senaste år. Under 2014 och framåt har flertalet faktorer spelat in som möjligen kan gynna innovationssystemet i Västra Götalands län, framförallt inom Göteborgsregionen och Fyrbodal. TABELL 8 UTGIFTER FÖR EGEN FOU EFTER REGION I PRIVAT SEKTOR 2001 OCH I MILJONER KRONOR I % AV SVERIGES TOTAL LÄN Stockholms län ,0% 32,4% 34,6% 38,4% Västra Götalands län ,0% 23,4% 23,7% 21,9% Skåne län ,4% 15,7% 16,1% 13,6% Östergötlands län ,2% 8,3% 8,0% 7,6% Uppsala län ,8% 2,3% 2,3% 2,5% Kronobergs län ,4% 2,1% 1,7% 2,1% Västmanlands län ,9% 2,1% 1,7% 2,0% Dalarnas län ,7% 1,3% 1,3% 1,6% Örebro län ,2% 1,6% 1,3% 1,5% Södermanlands län ,0% 1,5% 1,7% 1,4% Jönköpings län ,9% 1,7% 1,6% 1,4% Gävleborgs län ,0% 1,5%.. 1,2% Västernorrlands län ,3% 0,8% 0,8% 0,7% Västerbottens län ,6% 0,6% 0,5% 0,6% Norrbottens län ,9% 0,6% 0,5% 0,6% Hallands län ,1% 0,6% 0,5% 0,6% Värmlands län ,6% 0,3% 0,3% 0,5% Blekinge län ,1% 1,5% 1,5% 0,4% Kalmar län ,3% 0,5% 0,3% 0,3% Jämtlands län ,0% 0,1% 0,0% Gotlands län ,0%.. 0,0% Ej regionalt fördelat ,6% 1,1% 0,8% 1,0% Sverige ,0% 100,0% 100,0% 100,0% Not: Tabellen är sorterad efter högst andel av Sveriges FoU-utgifter inom privat sektor Källa: SCB 20 Se bland annat: Cohen, W. and D. Levinthal (1989). Innovation and Learning: The Two Faces of R&D. Economic Journal 99(397): Romer, P. M. (1986). Increasing Returns and Long-Run Growth. Journal of Political Economy 94(5): Romer, P. M. (1990). Endogenous Technological Change. Journal of Political Economy 98(5): Griffith, R., Redding, S., and J. Van Reenen (2003). R&D and Absorptive Capacity: Theory and Empirical Evidence. Scandinavian Journal of Economics 105(1):