Vad etnicitet inte är Werbart, Bozena Fornvännen 95:3, Ingår i: samla.raa.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad etnicitet inte är Werbart, Bozena Fornvännen 95:3, 183-188 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2000_183 Ingår i: samla.raa."

Transkript

1 Vad etnicitet inte är Werbart, Bozena Fornvännen 95:3, Ingår i: samla.raa.se

2 Debatt Vad etnicitet inte är Gösta Bågenholms debattinlägg»vad är etnicitet?» i Fornvännen 94 (Bågenholm 1999b) är ett sorgligt exempel på den enorma förvirring som den så kallade etnidtetsforskningen förorsakar inom arkeologin. Denna förvirring bottnar i avsaknaden av tvärvetenskapliga studier och bristen på kunskaper i historia, sociologi och framför allt socialantropologi. Vill man debattera etnicitet i arkeologiska sammanhang bör man för det första vara påläst i den moderna socialantropologiska litteraturen för alt kunna definiera begreppen, för det andra försöka reflektera över och inte minst problematisera dessa fenomen och skilja etnicitet från andra begrepp (som etnocentrism, etnisk grupp, nationalism etc), och för det tredje åtminstone kommentera de senaste årens reflektioner kring den kulturella identitetens betydelse i arkeologisk forskning (se referenslistan). Att Bågenholm dessutom använder sig av ett föråldrat och tvivelaktigt språkbruk (som»människoras»,»ras»,»myter» etc.) och av en hel del fördomar (om olika människogrupper, se s. 276:»sydslaver» och»serber») minskar ytterligare möjligheten att acceptera hans dogmatiska resonemang. Begreppet»ras» har dekonstmerats en gång för alla inte bara genom pågående genetisk forskning (Cavalli-Sförza & Cavalli-Sförza 1995), utan även genom problematiseringen av begreppet samt insikten att rastanken inte är någon förutsättning för konstruktionen av mänskliga identiteter (Smedley 1999). Dagens rasister har svårt att acceptera Cavalli-Sforza's rön var Europaåret mot rasism, fast rasbegreppet förkastats av vetenskapen. Ännu används det av många sociologer som om det vore rationellt och berättigat. På detta sätt legitimerar man rasbegreppet i det allmänna medvetandet. Uppgiften att nå ut till den breda allmänheten med information om rasbegreppets idéhistoria är kanske det väsentligaste - ty problemen idag i de s.k. mångkulturella staterna bottnar inte i rasmotsätlningar utan i xenofobi, i rädslan lör det annorlunda, för De Andra. I USA finns idag ett lagförslag i kongressen om att lägga en femte kategori till de fyra existerande raskategorierna:»multiracial». Detta visar det hopplösa och absurda i användningen av ett arkaiskt begrepp (Werbart 2000b). Naivt ställda politiska frågor och grovt förenklade bilder av den komplicerade politiska situation i f.d. Jugoslavien (s. 276), kombinerade med påståenden som»jag argumenterar för att det är myter som sammanhåller olika etniska grupper» (s. 273), gör det inte lättare att godta Bågenholms argumentation.»förklaringar» av t.ex. Bosnien-konflikten i massmedia tenderade till en»primitiv» förståelse av etnicitet och identitet (se bl.a. Caplan 1994, s. 38; Banks 1996, s. 165). Litteraturen i ämnet arkeologi, etnicitet och krig är idag omfattande (Povrzanovi 1993, Diaz-Andreu & Champion 1996, Brown 1998, Werbart 2000a). Etnicitet eller kulturell identitet består inte av myter. Däremot finns det fördomar och myter om etnicitet, exempelvis de myter om romer och judar som återges i Bågenholm Även i Bågenholms doktorsavhandling (1999a) framförs hans ogrundade idéer om att etnicitet skulle skapas av myter. Han försöker även argumentera mot min påstådda»förkärlek för multikultnralisin», en nniltikiiltiiralism som inte existerar enligt Bågenholm. Att kommentera delta är både över min kompetens och under min akademiska värdighet. Därför har jag tidigare avstått från att recensera både han licen-tiatsavbandling (1996) och hans doktorsavhandling (1999a). Litteraturen i ämnena etnicitet och kulturell identitet är omfattande sedan 1990-talet (se referenser med endast de viktigaste exemplen), en litteratur som tydligen har förbigått Bågenholm. Felstavade namn på kulturer, författare och tidskriftstitlar i hans inlägg (sid. Fornvännen 95 (2000)

3 184 Debatt 273, 275, 277) minskar ytterligare hans vetenskapliga trovärdighet.»mitt bidrag till etnidtetsforskningen är dels att definiera ordet etnicitet som ett nomen actionis, dels att sätta etnicitet i samband med de myter som sammanhåller etniska grupper», hävdar Bågenholm (s. 276). Tyvärr har Bågenholm varken definierat och problematiserat begreppet etnicitet eller bidragit med någon väsentlig frågeställning lill etnidtetsforskningen. Det infekterade begreppet etnicitet har i socialantropologin för länge sedan ersatts av begrepet kulturell identitet. Att dekonstruera etnicitetsbegreppet har blivit många socialantropologers och andra forskares ambition, jämför bl.a. Edward Said (1985), Marcus Banks (1996), Jonathan Friedman (1992, 1994) och Sian Jones (1997). Kulturell identitet som även ett arkeologiskt fenomen uppmärksammades först under slutet av 1990-talet (Rowlands 1996, Werbart 1997a, 1999b, 2000b, 2000c, 200od). De mänskliga identiteterna består av olika element: individuella, sociala, etniska och kulturella identiteter samt genus- och åldersidentiteter. En multikulturell identifikation är även den en identitet. Beroende på situation kan den moderna, historiska och förhistoriska människan ha haft flera identiteter, där förståelsen hos och interaktionerna med andra grupper var en förutsättning. Genom de senaste årens ansträngningar att granska genusrelationer, åldersrelationer och förhållanden sammankopplade med identitetsproblematiken i arkeologisk forskning, inte minst i form av symboliska meningar i den materiella kulturen, har man börjat intressera sig djupare för olika uttryck för den kulturella identiteten. En viktig utgångspunkt är att identiteten inte är ett statiskt tillstånd utan att den kan förändras när de yttre omständigheterna ändras. Arkeologins roll i konstruktionen och legitimationen av kollektiva identiteter har kommit att bli och fortsätter kanske att vara en av de viktigaste frågorna i arkeologisk teori och praktik. Definitionerna av etnisk identitet, etnicitet och etnisk grupp överlappar varandra, trots nya konstruktioner av kulturell identitet: Etnisk identitet - de aspekter av individens självuppfattning som kommer ur identifikationen med en större grupp i opposition till andra, på grund av observerad kulturell differentiering och/eller gemensam bakgrund Etnisk grupp - varje grupp av människor som ser sig själva som särskilda och/eller uppfattas som särskilda av andra med vilka de är i kontakt, på grund av deras uppfattning om kulturell differentiering och/eller gemensam bakgrund Etnicitet- alla de sociala och psykologiska fenomen som är associerade med en kulturellt konstruerad gruppidentitet (se Banks 1996; Jones 1997; Werbart 2000b). Etnicitetsbegreppet omfattar alltså sociala och kulturella processer som genomkorsar varandra i identifikationen av etniska grupper och i interaktionerna mellan dem. Det globala sättet att förstå etnicitet syftar på en kollektiv kulturell identitet och används samtidigt för att beteckna ett dynamiskt, föränderligt och samhälleligt fenomen, inte nödvändigtvis relaterat till språk, territorium eller religion, ett fenomen inkluderande sociala kontakter och kulturella interaktioner mellan människogrupper, genus och ålder. Etnicitet behöver alltså inte ha något med begreppet»folk» att göra. Kulturell identitet är en process. Man kan byta identitet och man kan identifiera sig med olika samhällsgrupper. Begreppet kulturell identitet är därmed en förutsättning för mnltikulliiralism i ett globalt system. Decentralisering av världssystemet och hegemoniernas försvagning förstärker de kulturella identiteterna. Förstärkta hegemonier sammanhänger däremot med övergången från starka kulturella identiteter till svagare (Friedman 1994; ('lifförd 1997; Werbart 1997, 1999, 2000b). Den dynamiska synen på kulturell identitet studerar samexisterande kulturer med signifikanta variationer samt interaktioner mellan dessa. Någon homogen kulturell identitet existerar inte. Genom att studera symboliken, meningen och innebörden i den materiella kulturen kan man dra slutsatser om mångfald, pluralism, variation och multikulturalism. Kulturell identitet är någonting som individer har och skiljer sig från den sociala positionen. I ett glo- Fomvännen 95 (2000)

4 Debatt 185 balt perspektiv är den kulturella identiteten dynamisk. Identitet är inte något som existerar, utan något som händer, med andra ord, den kulturella identiteten försvinner om den inte praktiseras. Skillnaden mellan kulturell och etnisk identitet består i att den etniska identiteten står för de särskiljande krafterna i etniska sammanhang, för det som förorsakar att olika samhällsgrupper vid kontakt med varandra uppfattar sig som socialt och kulturellt distinktiva, och vilket leder till att etnicitet uppstår i förhållandet mellan dessa grupper. När man däremot talar om kulturell identitet syftar man till de aspekter av en grupps identitet som gör att denna»står för sig själv», d.v.s. ligger till grund för att en grupp kan uppfattas som distinkt. Kulturell identitet är med andra ord en förutsättning för att man kan tala om en etnisk identitet. Samtidigt behöver kulturell identitet inte nödvändigtvis förknippas med etnicitet eller sociala kontakter. Det paradoxala i påståendet är att interaktionen med andra grupper kan påverka en grupps kulturella identitet (Friedman 1994; Werbart 2000b). Den norske socialantropologen Thomas Hylland Eriksen hävdar att den politiska identiteten med lika rättigheter bör vara gemensam; mångfald och skillnader ska råda på det kulturella området. Hans ständiga debattinlägg om etnisk och kulturell identitet, multikulturalism och etnocentrism håller diskussionen levande inte bara bland socialantropologer. I sina skrifter försvarar han varje människas rätt att inte tillhöra en bestämd kultur (Thomas Hylland Eriksen 1991, ' i99 6a. i99 6b )- Identiteter är förhandlingsbara och relativa. Självidentifikationen är flexibel, finns på flera nivåer samtidigt och förändras i förhållande till det sociala sammanhanget (Friedman 1992). Kulturellt kan identiteter upptas och överges utan att de sociala och ideologiska yttringarna förändras, och därför har kulturell identitet en förhandlingsbar och relativ karaktär. Ingen grupp med gemensam kulturell identitet lever i isolering eller avskild från andra. Förhistoriska kulturella identiteter och relationer mellan olika grupper kan ses i indelningar mellan grupper. Ornamentstil är till exempel det aktiva materiella förkroppsligandet av den egna identiteten (Nordquist 2000). I historiska och förhistoriska tider har människor alltid betonat sin kulturella identifikation i sin materiella kultur, i sitt symboliska språk och i det skrivna språket. I en värld där politiska och demografiska förändringar orsakar transnationell rörlighet är det kanske möjligt att acceptera identiteter som producerade och reproducerade. De nutida förhållanden har även varit gällande i det förflutna. De förhistoriska samhällenas rörlighet över stora geografiska territorier, den fysiska och den mentala kommunikationen, den kulturella identitetens multidimensionella karaktär, de blandade och komplicerade territoriella och kulturella grupperna och samhällena; alla bildade en mosaik av multikulturella förhistoriska samhällen tvärs över politiska och etniska gränser (Werbart 2000b). Det är i sådan kontext den kulturella identiteten kan studeras inom arkeologin: både som en individuell identifikation, i etniska, genusanknutna, åldersbetingade eller i sociala meningar och som en multikiiltiirell identifikation. Nationalism och identitet representerar två avkommor från samma förälder - etniciteten (Banks 1996:142). Men etnicitet är en otillräcklig term för att på ett tillfredställande sätt kunna omfatta variationerna i interaktioner mellan olika grupper. I stället för att, som Bågenholm, fråga Vad är etnicitet?'bor-de vi kanske reflektera över vad etnicitet inte är. Idéer om identitet tenderar att undvika dess psykologiska orsaker och prisar dess vardaglighet I stället för att försöka se på etnicitet som»social stress» (som Bågenholm op.cit) och i stället för att klart avgränsa materiell kultur och identifiera särskilda etniska grupper bör man kanske betona växelverkan, dynamiken och mötena mellan individer och inte»grupper med olika keramik». Det är förhållandet mellan den materiella kulturen och den kulturella identiteten som är av betydelse. Audrey Smedley uttrycker det på följande sätt: What anthropologists must do is to make sure that the ideas of»ethnicity» and»ethnic identity» do not become perceived as hereditary, Fornvännen. g5 (2000)

5 i86 Debatt permanent, and unalterable, but remain fluid forms of identity that will make us all»multicultural» (Smedley 1999, s. 700). Referenser Bozena Werbart Institutionen för arkeologi och samiska studier Umeå Universitet SE-goi 87 Umeå bozena. werbart Warke.umu.se Banks, M Ethnicity: Anthropohgical Construetions. London 8c New York. Brown, KS. igg8. Contests of heritage and the politics of preservation in the Former Yugoslav Republic of Macedonia. Meskell, L. (ed.) Archaeohgy under Fire. Nationalism, politics and heiilnge in Ihe Eastern Mediterranean and Middk East. London & New York. Bågenholm, G Etnicitet som probkm i arkeohgisk forskning. GOTARC, series C, arkeologiska skrifter 11. Institutionen för arkeologi, Göteborgs Universitet. 1999a. Arkeologi och språk i norra Östersjöområdet. n kritisk genomgång av de senaste årens försök atl hitta synkser mellan historisk lingvistik och arkeohgi. GOTARC, series B, Gothenburg archaeological theses 12. Institutionen för arkeologi, Göteborgs Universitet b. Vad är etnicitet? Fornvännen 94. KVHAA. Stockholm. Caplan, P Review of: Bloody Bosnia: an European tragedy (A Channel Four Television and The Guardian publication). Anthropology in action 1.1. Cavalli-Slörza, L.L. 8c Cavalli-Sförza, F. igg5- The great human diasporas : the history of diversity and evolution. Helix Books. Reading, Massachusetts. Clifford, Routes. Traveland Transhtion in the Inle 2olh Cenlury. Harvard University Press. Cambridge. Cohen, R. ig78. Ethnicity: problem and focus in anthropology. Annual Review of Anthropology 7. Palo.Alto, California. Diaz-Andreu, M. & Champion, T. (red), iggö. Nationalism and archaeology in Europé. London. Eriksen, T. Hylland, iggi. The cultural conlcxts of ethnic differences. Man Royal Anthropological Institute. London. - igg2. Us and them in modern societies: ethnirty and nationalism in Mauritius, Trinidad and beyond Scandinavian University Press. London Ethnicity and Nationalism. Anthropological Perspectives. London. 1996a. Historia, myt och identitet. Bonnier- Alba. Stockholm b. Kampen om förtiden. Et essay om myter, identitet ogpolitikk. Oslo. Friedman, J. igg2. The past in the future: history and tbc politics of identity. American anlhrofmlogisl 94. American Anthropological Association. Washington D.C Culture, Identity and Clohnl Process. Sage. London. Hodder, I. igg8. The past as passion and play: Catalhöyiik as a site of conflict in the consiruclion of multiple past. Meskell, L. (red.). Archaeohgy under Fire. Nationalism, politics and heritage tn Ihe Easlern Mediterranean and Middk East. London 8c New York. Jones, S The Archaeohgy of Ethnicity. Construrting idenlilies in the jmsl and present. London. Neustupny, E. 1 gg8. Otherness in Prehistoric Times. I.arsson, L. & Stjernquist, B. (red.). The World- Vieiv of frehistoric Man. KVHAA konferenser 40. Stockholm. Nordquisl, P Alternativa vägar: Om stil, äktenskapsallianser och idenutetsskapande i relationen mellan TRB och GRK. Tidsperspektiv tillskrift fiir arkeologisk samhällsanalys. Umeå Universitet Povrzanovi, M, Ethnography of a war: Croatia Anthropology of East Europé RevitW n/r-2. Ithaca, New York. Price, N. igg4- Acts of identity? Ethnicity and architecture in the Viking Age. META. Medellids arkeologisk tidskrijl 94/3 4. Lund. Rowlands, M The politics of identity in archaeology. Bond, G.C. & Gilliam, A. (red). Social Construction of the Past. Routledge. Royce, A.P Ethnic identification. Slrnleirns 0/ diversity. Bloomington, Indiana. Said, Edward Orientalism. London. Shennan, S Introducdon: archaeological approaches to cultural identity. Shennan, S. Fornvännen 95 (2000)

6 Debatt 187 (red.). A rchaeohgicat Approaches lo Guttural Identity. One World j\rchaeology 1 o. London & New York. Shnirdman, V.A. 1996c. Who gets Ihe Past? Competition for Ancestors among Non-Russian Intelkcluals in Russia. Washington. Smedley, A. iggg.»race» and the Construction of Human Identity. American Anlhropologist 100/3. American Anthropological Association.Washington D.( 1. Smith, A. D National identity. London. Solli, B Fortiden er et annet sted. Om arkeologi og kulturminnevern, rötter og fötter. Norsk Antropologisk Tidsskrift 2/1996. Oslo. Wallerström, T. igg7- On Ethnicity as a Methodological Problem in Historical Archaeology. Andersson, H., Carelli, P. & Ersgård, L. (red.). Visions of the Past. Trends and Traditions in Swedish Medieval Archaeology. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, skrifter 24. Lund Studies in Medieval Archaeology ig. Stockholm. Werbart, B. 1994a. Complexity in the Use of Culture Concepts. Re-thinking Concepts of Cultures. Example: fishing/foragers Neolithie Cultures in NE Europé. Current Swedish Archaeohgy 2. Svenska Arkeologiska Samfundet Stockholm b.»Ju fler rötter, desto mindre vajar ett träd i vinden». Personliga tankar om arkeologi och etnicitet META. Medeltidsarkeologisk Tidskrift 94:3-4. Lund. - igg4c Kultur, folk eller keramik? Om panorientalister, kossinister och anti-kossinister. Fördomar om etnicitet i arkeologi. Arkeohgi och Etik. Seminarium för arkeologer och osteologer g december University of Lund, Institute of Archaeology. Report Series 52. Lund. - igg4d. Editorial (with Elisabeth Iregren). Arkeologi och elik. University of Lund, Institute of Archaeology. Report Series 52. Lund. - igg5a. Arkeologi, etik och förmedling. Arkeohgi och förmedling. University of Lund, Institute of Archaeology. Report series 54. Lund. - iggtia. Khazars or»saltovo-majaki Culture»? Prejudices about Archaeology and Ethnicity. Current Swedish Archcuohgy 4. Svenska Arkeologiska Samfundet Stockholm. - igg7a. All these läntastic cultures? Concepts of archaeological cultures, identity and ethnicity. Special Theme: Concepts of j\rchaeological Cultures. Archaeohgia Polona 33. Warszawa & Lund. 1 gg?b. De glömda museerna, förstörda fynd och det TYSTA arkeologisamhället. Andersson, H. 8c Österberg, E. (red.). 'Lystnader. Humanisidagar Lund University Press. Lund. 1997c. Editorial (with Zbigniew Kobylinski). Special Theme: Concepts of Archaeological Cultures. Archcuohgia Pohna 34. Warszawa 8c lund. 1998a. j\rchaeology and Cultural Identity. Russia-Crimea-Khazars. Nerv Archcuohgical Discoveries and Iheories. Studia z Dziejöw Cywilizacji. Instytut Archeologii Uniwersytelu Warszawskiego. Warszawa. 1998b. Subneolithic: What is it? -»Subneolithic- Societies and the Conservative Economics. Zvelebil, M., Domanska, L. & Dennell, R. (red.). Harvesting the Sea, Farming the Förest. Ihe Emergence of Neolithie Societies in the Baltic Region. Sheffielcl archaeological monographs 10. Sheffield. 1998c. The Politics of Archaeology and the Case of Ethnicity. Review of Victor A. Shnirdman Who gets the Past? Competition for Ancestors among Non-Russian Intdlcctuals in Russia. foumal ojeuropean Archaeohgy 1:2. Oxford. 1999a. Archaeology yesterday and today: Sweden Gustafsson, A. & Karlsson H. (red.). Glyfer och arkeologiska rum en vänhok till Jarl Nordbladh., GOTARC, series A, vol. 3. Institutionen för arkeologi, Göteborgs Universitet 1999b De mänskliga kontakterna i Östersjöområdet. Yngre stenålderns fångstsamhällen. Burenhult, C. (red.). Arkeohgi i Norden 1. Stockholm. I tryck a. Archaeology and modern war. journal of Europtan Archaeology. Oxford. I Iryck b. Cultural Identity and Archcuohgy - a manifnld theoreticalpersfiective. Arkeologiska Studier vid Umeå Universitet Umeå. I tryck c. Review of Lynn Meskell (ed.). Archaeohgy under Fire. Nationalism, politics and heritage in lhe Eastern Mediterranean and Middk East. Norwegian Archaeological Review. Oslo Trudnosci synchronizacji. Pojecie kullur aix heologicznych a tozsamosc kulturowa. Festschrift fur Prof. StanisUtw Tahaczynski. Warszawa. Fornvännen 95 (2000)

7

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

Kulturarv och historiebruk besökarnas och invånarnas synvinklar

Kulturarv och historiebruk besökarnas och invånarnas synvinklar Kulturarv och historiebruk besökarnas och invånarnas synvinklar Akademilektor, docent, FD Katriina Siivonen Nordisk etnologi, Åbo Akademi Från dåtidens Dracula till framtidens Tarzan 25.10.2013 Arken,

Läs mer

15SK Prefekt

15SK Prefekt Kursplan Utbildning på forskarnivå Politisk teori, 7,5 högskolepoäng Political Theory, 7,5 credits Kurskod 15SK072 Forskarutbildningsämne Statskunskap Institutionen för humaniora, utbildnings- och Institution/motsvarande

Läs mer

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET Konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska faltet Jonathan Metzger Stockholms Universitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1.

Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1. Kulturantropologi A1 Föreläsning 3 Den sociala människan 1. BIOLOGI OCH ANTROPOLOGI Vi är biologiska varelser Men framför allt kulturella Meningsskapande och socialisering. är processer som finns i oändliga

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Kulturbegrepp, kulturteori, kulturhistoria, 15 hp

Kulturbegrepp, kulturteori, kulturhistoria, 15 hp Q Linköpings universitet Tema Kultur och samhälle 2012-08-23 Forskarutbildningskurs, ht 2012 Kulturbegrepp, kulturteori, kulturhistoria, 15 hp Concepts of Culture in Theory and History, 15 credits Kursansvarig

Läs mer

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser Perception, Attitude, Movement Identity Needs Action (PAM-INA) - 502077-LLP-1-2009-1-DE-COMENIUS-CMP WP3 Läroplansanalys Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser av Stavroula Philippou

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 FOLKHELSEKONFERANSEN 2014 KULTURENS PÅVIRKING PÅ HELSE Hamar, 18 mars Sara Grut, NCK AGENDA DEL 1 -Kulturarv som resurs i arbetet för äldres hälsa och välfärd

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället Kursplan Ideella organisationer: teorier, historiska rötter och samtida trender, 7,5 hp Civil society organizations: theories, origin and contemporary trends 7,5 ECTS Program Masterprogram i socialt arbete

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Introduktion till religionssociologin Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Vad är religionssociologi? Religionssociologi = sociologi om religion och religiöst liv Samhällsvetenskapligt

Läs mer

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700 Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration

Läs mer

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som

Läs mer

Vad är etnicitet? Bågenholm, Gösta Fornvännen 1999(94), [273]-277 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1999_273 Ingår i: samla.raa.

Vad är etnicitet? Bågenholm, Gösta Fornvännen 1999(94), [273]-277 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1999_273 Ingår i: samla.raa. Vad är etnicitet? Bågenholm, Gösta Fornvännen 1999(94), [273]-277 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1999_273 Ingår i: samla.raa.se Debatt Vad är etnicitet? Det har gäll troll i elniciletsforskningen

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Interkulturella läroprocesser och integrering

Interkulturella läroprocesser och integrering Interkulturella läroprocesser och integrering Föreläsning på konferensen om Lärande och interkulturella möten på MDH Den 24 mars 2011 Professor Pirjo Lahdenperä Innehåll: Överblick över mångkulturalism

Läs mer

Fastställande av examensbenämningar och deras engelska översättningar för utbildningsprogram inom humaniora och teologi

Fastställande av examensbenämningar och deras engelska översättningar för utbildningsprogram inom humaniora och teologi BESLUT (reviderat 2007-09-12) (reviderat 2007-08-28) (reviderat 2008-06-28) (reviderat 2009-02-19) 1 2009-04-27 HT 2007/303 Områd e t för h uman i o r a o c h t e o l o g i Fastställande av examensbenämningar

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Repatriering på gott och ont : debatt om utlämning av benmaterial Berggren, Åsa Fornvännen 2005(100):4, s. [281]-283

Repatriering på gott och ont : debatt om utlämning av benmaterial Berggren, Åsa Fornvännen 2005(100):4, s. [281]-283 Repatriering på gott och ont : debatt om utlämning av benmaterial Berggren, Åsa Fornvännen 2005(100):4, s. [281]-283 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2005_281 Ingår i: samla.raa.se Debatt Repatriering

Läs mer

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - - Män, kvinnor och språket - Få ämnen är så svåra att behandla som språket och dess influenser. Detta hävdar jag

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Internationell politik, 7.5 hp

Internationell politik, 7.5 hp LINKÖPINGS UNIVERSITET 2010-05-06 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Statsvetenskap Våren 2010 Kursansvarig: Rickard Mikaelsson, FD Internationell politik, 7.5 hp Vecka

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(6) KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng English, 31-60 credits, 30 credits Kurskod: LENB17 Fastställd av: Utbildningsledare 2013-11-01 Gäller fr.o.m.: Hösten 2015 Version: 8 Diarienummer: HLK

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Maskulinitet och våld. Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet

Maskulinitet och våld. Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet Maskulinitet och våld Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet Genus och Biologiskt kön/socialt kön; kön/genus Socialt kön är historiskt, kulturellt och socialt föränderligt Vad män

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005

Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Malmö, den 15 maj 2005 José Luiz Barbosa Kultur Produktion Konst, Kultur och Kommunikation (K3) Malmö

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

Datum 2015-01-21. Kursens benämning: Krigsvetenskap Fortsättningskurs Marina Operationer (SU 8)

Datum 2015-01-21. Kursens benämning: Krigsvetenskap Fortsättningskurs Marina Operationer (SU 8) 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Krigsvetenskap Fortsättningskurs Marina Operationer (SU 8) Engelsk benämning: War Studies Intermediate Course in Maritime Operations Kurskod: 1SU048 Gäller från: VT 2015

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

GJALLARHORNET. Arkeologins roll i samhället Kristina Jennbert. Utges av Svenska Arkeologiska Samfundet. Årgång 20. Nr.1. 2000

GJALLARHORNET. Arkeologins roll i samhället Kristina Jennbert. Utges av Svenska Arkeologiska Samfundet. Årgång 20. Nr.1. 2000 GJALLARHORNET Utges av Svenska Arkeologiska Samfundet Årgång 20. Nr.1. 2000 Arkeologins roll i samhället Kristina Jennbert S pännande, exotiskt och äventyrsfyllt! Vem har inte någon gång berättat eller

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman Kurs-PM Mediernas utveckling och förändring VT 2008 Tobias Olsson och Lowe Hedman Innehåll Sida Detaljschema 3 Föreläsningarna 4 Seminarieer 4 Examination 5 Kursplan 6 Litteraturlista 7 2 Detaljschema

Läs mer

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS Socialpedagog med särskild kompetens inom KBT och mångkulturalitet Jonas Alwall Universitetslektor i Internationell migration och etniska

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

Kursplan. Konst- och bildvetenskap I. Art and visual studies. Konst- och bildvetenskap. Kursen är en fristående kurs. Standardbehörighet A

Kursplan. Konst- och bildvetenskap I. Art and visual studies. Konst- och bildvetenskap. Kursen är en fristående kurs. Standardbehörighet A Kursplan Inst. för pedagogik Kurskod BDA200 Dnr 142/2002-51 Beslutsdatum 2002-06-11 Engelsk benämning Ämne Nivå Konst- och bildvetenskap I Art and visual studies Konst- och bildvetenskap 1 Kursplanen gäller

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Kulturantropologi A1 Föreläsning 5. En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll

Kulturantropologi A1 Föreläsning 5. En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll Kulturantropologi A1 Föreläsning 5 En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll Vi har pratat om: Kulturella och samhälleliga variationer Olika ontologiska uppfattningar Insocialisering,

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor.

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor. Skolans/ förskolans Värdegrunds arbete i den mångkulturella förskolan Sven-Göran Isaksson 2010-04-29 Sammanfattning; Rapporten du har framför dig handlar om värdegrundsarbete på en mångkulturell förskola.

Läs mer

MIKRO- OCH MAKROPERSPEKTIV

MIKRO- OCH MAKROPERSPEKTIV MIKRO- OCH MAKROPERSPEKTIV HISTORISKA INSTITUTIONEN Jonas Lindström Tisdag den 17 februari efter gamla stilen 1747 steg jag frisk upp, kusin satt vid bågen och sydde, klockan 10 gick allt vattnet i hast

Läs mer

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? WORLD AIDS DAY Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? Den 1:a december är det World Aids Day. Hivfrågan i Sverige har fått ett uppsving bland annat genom Jonas Gardells uppmärksammade

Läs mer

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Kursen Hälsa, Etik och Lärande 1-8p, T1, Vt 2006 Hälsouniversitetet i Linköping 0 Fältstudien om hälsans villkor i ett avgränsat

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Same but different? - Om åtgärdsprogram i den nutida skolan och inom det reformerade utbildningssystemet

Same but different? - Om åtgärdsprogram i den nutida skolan och inom det reformerade utbildningssystemet Same but different? - Om åtgärdsprogram i den nutida skolan och inom det reformerade utbildningssystemet Joakim Isaksson, FD, universitetslektor Institutionen för Socialt arbete, Umeå universitet Presentation

Läs mer

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05 ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05 ATT LÄMMNA VÅRDEN CARE-LEAVERS EN UTSATT GRUPP ÖVERGÅNGEN TILL VUXENLIVET EN VIKTIG

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Kursen ges som valbar kurs inom Masterprogrammet i Mellanösternstudier.

Kursen ges som valbar kurs inom Masterprogrammet i Mellanösternstudier. MOSN27, Mellanösternstudier: Migration och politik i Mellanöstern, 7,5 högskolepoäng Middle Eastern Studies: Perception and Politics of Migration, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

DANSTEORI. Ämnets syfte

DANSTEORI. Ämnets syfte DANSTEORI Ämnet dansteori är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas i dansvetenskap men även kulturvetenskap ingår. Med hjälp av begrepp, teorier och metoder från dessa områden kan dans förstås

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Kursen ges som valbar kurs inom Masterprogrammet i Mellanösternstudier. Kursen ges som en fristående kurs.

Kursen ges som valbar kurs inom Masterprogrammet i Mellanösternstudier. Kursen ges som en fristående kurs. MOSN21, Mellanösternstudier: Migration och politik i Mellanöstern, 7,5 högskolepoäng Middle Eastern Studies: Perception and Politics of Migration, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

and the Development of Human Societies. London: Thames & Hudson 2012 (3 rd edition):

and the Development of Human Societies. London: Thames & Hudson 2012 (3 rd edition): LÄS-SCHEMA LITTERATUR ATT LÄSA VECKA 41 7/10 10-12, H. Martinsson-Wallin (CG) och R. Wulff Krabbenhöft (UU): Introduktion: Global arkeologi Scarre, C., "Introduction: The Study of the Human Past", Kap.

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp

Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp Social Work Ma, Social work with families and children, theoretical

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Artikelskrivandets konst, 7.5 hp

Artikelskrivandets konst, 7.5 hp Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier HT 2014 KURSPLAN Artikelskrivandets konst, 7.5 hp Huvudområde: Pedagogik Utbildningsnivå: Forskarutbildning Betygsskala: För denna kurs ges

Läs mer

Historien i politiken

Historien i politiken Historien i politiken Historieanvändning i norsk och svensk EU-debatt 1990 1994 Erik Axelsson Summary: History in politics: the use of history in the Norwegian and Swedish debates on membership in the

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A3, 7,5 hp

Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A3, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A3, 7,5 hp Swedish BA (A), Swedish as a second language A3, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression

Läs mer

Allmän religionshistoria II, 7,5 hp

Allmän religionshistoria II, 7,5 hp Stockholms universitet Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier Avdelningen för religionshistoria Allmän religionshistoria II, 7,5 hp Delkursanvisningar HT11 Delkursansvarig E-post:

Läs mer

Kursnamn: Multimodal analys (Multimodal analysis)

Kursnamn: Multimodal analys (Multimodal analysis) Kursnamn: Multimodal analys (Multimodal analysis) Omfattning (högskolepoäng): 7,5 hp Start och slutdatum: 2016-04-05--2016-06-03 Utbildningsnivå: Forskarnivå Huvudområde: Inget Forskarutbildningsämne:

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus

Läs mer

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun.

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun. ALLAS BIBLIOTEK Studiedag i Kulturmagasinet, Sundsvall den 10 april 2014 Arrangör: ZY-föreningen Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter,

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

SPORT MANAGEMENT I, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT MANAGEMENT I, 30 CREDITS

SPORT MANAGEMENT I, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT MANAGEMENT I, 30 CREDITS 1 (6) SPORT MANAGEMENT I, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT MANAGEMENT I, 30 CREDITS Basdata Kursen ingår i ämnesstudier och är en obligatorisk kurs inom Sport Managementprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Läs mer

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

K U R S P L A N. Institutionen för humaniora. Historia, allmän kurs. History, general course

K U R S P L A N. Institutionen för humaniora. Historia, allmän kurs. History, general course 1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Historia, allmän kurs History, general course Kurskod HI1001 Dnr HUM 2007/70-514 Beslutsdatum 2007-01-09 Beslutande organ Beredningsgruppen för historia, religionsvetenskap

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

Learning study elevers lärande i fokus

Learning study elevers lärande i fokus Learning study elevers lärande i fokus En teoretiskt förankrad modell för systematisk utveckling av undervisning Innehåll Vad har betydelse för elevernas lärande? Vad är en Learning study? Variationsteori

Läs mer

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN Två skriftliga redovisningar och en muntlig redovisning I momentet Krig och konflikter i världen kommer vi att se närmare på vilka aktörer som finns i det internationella

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

Staden idag, imorgon. Mia Wahlström, KTH/Tyréns AB DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES

Staden idag, imorgon. Mia Wahlström, KTH/Tyréns AB DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY SUSTAINABLE DEVELOPMENT COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES Staden idag, imorgon Mia Wahlström, KTH/Tyréns AB 2015-05-28 Urbaniseringen.

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

ATT STUDERA BILISMENS MENING. 1

ATT STUDERA BILISMENS MENING. 1 Olle Hagman, fil.lic. & civ. ing. doktorand vid Socialantropologiska institutionen och medverkandei forskargruppen MACS (Man, the Automobile, Culture & Society)vid Avdelningen för humanteknologi och vetenskapsstudier,

Läs mer

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Allmänt om kursen Kursen syftar till: 1) att ge en bred översikt över det vetenskapsteoretiska fältet samt att ge kunskap om centrala vetenskapsteoretiska

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer