Vad etnicitet inte är Werbart, Bozena Fornvännen 95:3, Ingår i: samla.raa.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad etnicitet inte är Werbart, Bozena Fornvännen 95:3, 183-188 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2000_183 Ingår i: samla.raa."

Transkript

1 Vad etnicitet inte är Werbart, Bozena Fornvännen 95:3, Ingår i: samla.raa.se

2 Debatt Vad etnicitet inte är Gösta Bågenholms debattinlägg»vad är etnicitet?» i Fornvännen 94 (Bågenholm 1999b) är ett sorgligt exempel på den enorma förvirring som den så kallade etnidtetsforskningen förorsakar inom arkeologin. Denna förvirring bottnar i avsaknaden av tvärvetenskapliga studier och bristen på kunskaper i historia, sociologi och framför allt socialantropologi. Vill man debattera etnicitet i arkeologiska sammanhang bör man för det första vara påläst i den moderna socialantropologiska litteraturen för alt kunna definiera begreppen, för det andra försöka reflektera över och inte minst problematisera dessa fenomen och skilja etnicitet från andra begrepp (som etnocentrism, etnisk grupp, nationalism etc), och för det tredje åtminstone kommentera de senaste årens reflektioner kring den kulturella identitetens betydelse i arkeologisk forskning (se referenslistan). Att Bågenholm dessutom använder sig av ett föråldrat och tvivelaktigt språkbruk (som»människoras»,»ras»,»myter» etc.) och av en hel del fördomar (om olika människogrupper, se s. 276:»sydslaver» och»serber») minskar ytterligare möjligheten att acceptera hans dogmatiska resonemang. Begreppet»ras» har dekonstmerats en gång för alla inte bara genom pågående genetisk forskning (Cavalli-Sförza & Cavalli-Sförza 1995), utan även genom problematiseringen av begreppet samt insikten att rastanken inte är någon förutsättning för konstruktionen av mänskliga identiteter (Smedley 1999). Dagens rasister har svårt att acceptera Cavalli-Sforza's rön var Europaåret mot rasism, fast rasbegreppet förkastats av vetenskapen. Ännu används det av många sociologer som om det vore rationellt och berättigat. På detta sätt legitimerar man rasbegreppet i det allmänna medvetandet. Uppgiften att nå ut till den breda allmänheten med information om rasbegreppets idéhistoria är kanske det väsentligaste - ty problemen idag i de s.k. mångkulturella staterna bottnar inte i rasmotsätlningar utan i xenofobi, i rädslan lör det annorlunda, för De Andra. I USA finns idag ett lagförslag i kongressen om att lägga en femte kategori till de fyra existerande raskategorierna:»multiracial». Detta visar det hopplösa och absurda i användningen av ett arkaiskt begrepp (Werbart 2000b). Naivt ställda politiska frågor och grovt förenklade bilder av den komplicerade politiska situation i f.d. Jugoslavien (s. 276), kombinerade med påståenden som»jag argumenterar för att det är myter som sammanhåller olika etniska grupper» (s. 273), gör det inte lättare att godta Bågenholms argumentation.»förklaringar» av t.ex. Bosnien-konflikten i massmedia tenderade till en»primitiv» förståelse av etnicitet och identitet (se bl.a. Caplan 1994, s. 38; Banks 1996, s. 165). Litteraturen i ämnet arkeologi, etnicitet och krig är idag omfattande (Povrzanovi 1993, Diaz-Andreu & Champion 1996, Brown 1998, Werbart 2000a). Etnicitet eller kulturell identitet består inte av myter. Däremot finns det fördomar och myter om etnicitet, exempelvis de myter om romer och judar som återges i Bågenholm Även i Bågenholms doktorsavhandling (1999a) framförs hans ogrundade idéer om att etnicitet skulle skapas av myter. Han försöker även argumentera mot min påstådda»förkärlek för multikultnralisin», en nniltikiiltiiralism som inte existerar enligt Bågenholm. Att kommentera delta är både över min kompetens och under min akademiska värdighet. Därför har jag tidigare avstått från att recensera både han licen-tiatsavbandling (1996) och hans doktorsavhandling (1999a). Litteraturen i ämnena etnicitet och kulturell identitet är omfattande sedan 1990-talet (se referenser med endast de viktigaste exemplen), en litteratur som tydligen har förbigått Bågenholm. Felstavade namn på kulturer, författare och tidskriftstitlar i hans inlägg (sid. Fornvännen 95 (2000)

3 184 Debatt 273, 275, 277) minskar ytterligare hans vetenskapliga trovärdighet.»mitt bidrag till etnidtetsforskningen är dels att definiera ordet etnicitet som ett nomen actionis, dels att sätta etnicitet i samband med de myter som sammanhåller etniska grupper», hävdar Bågenholm (s. 276). Tyvärr har Bågenholm varken definierat och problematiserat begreppet etnicitet eller bidragit med någon väsentlig frågeställning lill etnidtetsforskningen. Det infekterade begreppet etnicitet har i socialantropologin för länge sedan ersatts av begrepet kulturell identitet. Att dekonstruera etnicitetsbegreppet har blivit många socialantropologers och andra forskares ambition, jämför bl.a. Edward Said (1985), Marcus Banks (1996), Jonathan Friedman (1992, 1994) och Sian Jones (1997). Kulturell identitet som även ett arkeologiskt fenomen uppmärksammades först under slutet av 1990-talet (Rowlands 1996, Werbart 1997a, 1999b, 2000b, 2000c, 200od). De mänskliga identiteterna består av olika element: individuella, sociala, etniska och kulturella identiteter samt genus- och åldersidentiteter. En multikulturell identifikation är även den en identitet. Beroende på situation kan den moderna, historiska och förhistoriska människan ha haft flera identiteter, där förståelsen hos och interaktionerna med andra grupper var en förutsättning. Genom de senaste årens ansträngningar att granska genusrelationer, åldersrelationer och förhållanden sammankopplade med identitetsproblematiken i arkeologisk forskning, inte minst i form av symboliska meningar i den materiella kulturen, har man börjat intressera sig djupare för olika uttryck för den kulturella identiteten. En viktig utgångspunkt är att identiteten inte är ett statiskt tillstånd utan att den kan förändras när de yttre omständigheterna ändras. Arkeologins roll i konstruktionen och legitimationen av kollektiva identiteter har kommit att bli och fortsätter kanske att vara en av de viktigaste frågorna i arkeologisk teori och praktik. Definitionerna av etnisk identitet, etnicitet och etnisk grupp överlappar varandra, trots nya konstruktioner av kulturell identitet: Etnisk identitet - de aspekter av individens självuppfattning som kommer ur identifikationen med en större grupp i opposition till andra, på grund av observerad kulturell differentiering och/eller gemensam bakgrund Etnisk grupp - varje grupp av människor som ser sig själva som särskilda och/eller uppfattas som särskilda av andra med vilka de är i kontakt, på grund av deras uppfattning om kulturell differentiering och/eller gemensam bakgrund Etnicitet- alla de sociala och psykologiska fenomen som är associerade med en kulturellt konstruerad gruppidentitet (se Banks 1996; Jones 1997; Werbart 2000b). Etnicitetsbegreppet omfattar alltså sociala och kulturella processer som genomkorsar varandra i identifikationen av etniska grupper och i interaktionerna mellan dem. Det globala sättet att förstå etnicitet syftar på en kollektiv kulturell identitet och används samtidigt för att beteckna ett dynamiskt, föränderligt och samhälleligt fenomen, inte nödvändigtvis relaterat till språk, territorium eller religion, ett fenomen inkluderande sociala kontakter och kulturella interaktioner mellan människogrupper, genus och ålder. Etnicitet behöver alltså inte ha något med begreppet»folk» att göra. Kulturell identitet är en process. Man kan byta identitet och man kan identifiera sig med olika samhällsgrupper. Begreppet kulturell identitet är därmed en förutsättning för mnltikulliiralism i ett globalt system. Decentralisering av världssystemet och hegemoniernas försvagning förstärker de kulturella identiteterna. Förstärkta hegemonier sammanhänger däremot med övergången från starka kulturella identiteter till svagare (Friedman 1994; ('lifförd 1997; Werbart 1997, 1999, 2000b). Den dynamiska synen på kulturell identitet studerar samexisterande kulturer med signifikanta variationer samt interaktioner mellan dessa. Någon homogen kulturell identitet existerar inte. Genom att studera symboliken, meningen och innebörden i den materiella kulturen kan man dra slutsatser om mångfald, pluralism, variation och multikulturalism. Kulturell identitet är någonting som individer har och skiljer sig från den sociala positionen. I ett glo- Fomvännen 95 (2000)

4 Debatt 185 balt perspektiv är den kulturella identiteten dynamisk. Identitet är inte något som existerar, utan något som händer, med andra ord, den kulturella identiteten försvinner om den inte praktiseras. Skillnaden mellan kulturell och etnisk identitet består i att den etniska identiteten står för de särskiljande krafterna i etniska sammanhang, för det som förorsakar att olika samhällsgrupper vid kontakt med varandra uppfattar sig som socialt och kulturellt distinktiva, och vilket leder till att etnicitet uppstår i förhållandet mellan dessa grupper. När man däremot talar om kulturell identitet syftar man till de aspekter av en grupps identitet som gör att denna»står för sig själv», d.v.s. ligger till grund för att en grupp kan uppfattas som distinkt. Kulturell identitet är med andra ord en förutsättning för att man kan tala om en etnisk identitet. Samtidigt behöver kulturell identitet inte nödvändigtvis förknippas med etnicitet eller sociala kontakter. Det paradoxala i påståendet är att interaktionen med andra grupper kan påverka en grupps kulturella identitet (Friedman 1994; Werbart 2000b). Den norske socialantropologen Thomas Hylland Eriksen hävdar att den politiska identiteten med lika rättigheter bör vara gemensam; mångfald och skillnader ska råda på det kulturella området. Hans ständiga debattinlägg om etnisk och kulturell identitet, multikulturalism och etnocentrism håller diskussionen levande inte bara bland socialantropologer. I sina skrifter försvarar han varje människas rätt att inte tillhöra en bestämd kultur (Thomas Hylland Eriksen 1991, ' i99 6a. i99 6b )- Identiteter är förhandlingsbara och relativa. Självidentifikationen är flexibel, finns på flera nivåer samtidigt och förändras i förhållande till det sociala sammanhanget (Friedman 1992). Kulturellt kan identiteter upptas och överges utan att de sociala och ideologiska yttringarna förändras, och därför har kulturell identitet en förhandlingsbar och relativ karaktär. Ingen grupp med gemensam kulturell identitet lever i isolering eller avskild från andra. Förhistoriska kulturella identiteter och relationer mellan olika grupper kan ses i indelningar mellan grupper. Ornamentstil är till exempel det aktiva materiella förkroppsligandet av den egna identiteten (Nordquist 2000). I historiska och förhistoriska tider har människor alltid betonat sin kulturella identifikation i sin materiella kultur, i sitt symboliska språk och i det skrivna språket. I en värld där politiska och demografiska förändringar orsakar transnationell rörlighet är det kanske möjligt att acceptera identiteter som producerade och reproducerade. De nutida förhållanden har även varit gällande i det förflutna. De förhistoriska samhällenas rörlighet över stora geografiska territorier, den fysiska och den mentala kommunikationen, den kulturella identitetens multidimensionella karaktär, de blandade och komplicerade territoriella och kulturella grupperna och samhällena; alla bildade en mosaik av multikulturella förhistoriska samhällen tvärs över politiska och etniska gränser (Werbart 2000b). Det är i sådan kontext den kulturella identiteten kan studeras inom arkeologin: både som en individuell identifikation, i etniska, genusanknutna, åldersbetingade eller i sociala meningar och som en multikiiltiirell identifikation. Nationalism och identitet representerar två avkommor från samma förälder - etniciteten (Banks 1996:142). Men etnicitet är en otillräcklig term för att på ett tillfredställande sätt kunna omfatta variationerna i interaktioner mellan olika grupper. I stället för att, som Bågenholm, fråga Vad är etnicitet?'bor-de vi kanske reflektera över vad etnicitet inte är. Idéer om identitet tenderar att undvika dess psykologiska orsaker och prisar dess vardaglighet I stället för att försöka se på etnicitet som»social stress» (som Bågenholm op.cit) och i stället för att klart avgränsa materiell kultur och identifiera särskilda etniska grupper bör man kanske betona växelverkan, dynamiken och mötena mellan individer och inte»grupper med olika keramik». Det är förhållandet mellan den materiella kulturen och den kulturella identiteten som är av betydelse. Audrey Smedley uttrycker det på följande sätt: What anthropologists must do is to make sure that the ideas of»ethnicity» and»ethnic identity» do not become perceived as hereditary, Fornvännen. g5 (2000)

5 i86 Debatt permanent, and unalterable, but remain fluid forms of identity that will make us all»multicultural» (Smedley 1999, s. 700). Referenser Bozena Werbart Institutionen för arkeologi och samiska studier Umeå Universitet SE-goi 87 Umeå bozena. werbart Warke.umu.se Banks, M Ethnicity: Anthropohgical Construetions. London 8c New York. Brown, KS. igg8. Contests of heritage and the politics of preservation in the Former Yugoslav Republic of Macedonia. Meskell, L. (ed.) Archaeohgy under Fire. Nationalism, politics and heiilnge in Ihe Eastern Mediterranean and Middk East. London & New York. Bågenholm, G Etnicitet som probkm i arkeohgisk forskning. GOTARC, series C, arkeologiska skrifter 11. Institutionen för arkeologi, Göteborgs Universitet. 1999a. Arkeologi och språk i norra Östersjöområdet. n kritisk genomgång av de senaste årens försök atl hitta synkser mellan historisk lingvistik och arkeohgi. GOTARC, series B, Gothenburg archaeological theses 12. Institutionen för arkeologi, Göteborgs Universitet b. Vad är etnicitet? Fornvännen 94. KVHAA. Stockholm. Caplan, P Review of: Bloody Bosnia: an European tragedy (A Channel Four Television and The Guardian publication). Anthropology in action 1.1. Cavalli-Slörza, L.L. 8c Cavalli-Sförza, F. igg5- The great human diasporas : the history of diversity and evolution. Helix Books. Reading, Massachusetts. Clifford, Routes. Traveland Transhtion in the Inle 2olh Cenlury. Harvard University Press. Cambridge. Cohen, R. ig78. Ethnicity: problem and focus in anthropology. Annual Review of Anthropology 7. Palo.Alto, California. Diaz-Andreu, M. & Champion, T. (red), iggö. Nationalism and archaeology in Europé. London. Eriksen, T. Hylland, iggi. The cultural conlcxts of ethnic differences. Man Royal Anthropological Institute. London. - igg2. Us and them in modern societies: ethnirty and nationalism in Mauritius, Trinidad and beyond Scandinavian University Press. London Ethnicity and Nationalism. Anthropological Perspectives. London. 1996a. Historia, myt och identitet. Bonnier- Alba. Stockholm b. Kampen om förtiden. Et essay om myter, identitet ogpolitikk. Oslo. Friedman, J. igg2. The past in the future: history and tbc politics of identity. American anlhrofmlogisl 94. American Anthropological Association. Washington D.C Culture, Identity and Clohnl Process. Sage. London. Hodder, I. igg8. The past as passion and play: Catalhöyiik as a site of conflict in the consiruclion of multiple past. Meskell, L. (red.). Archaeohgy under Fire. Nationalism, politics and heritage tn Ihe Easlern Mediterranean and Middk East. London 8c New York. Jones, S The Archaeohgy of Ethnicity. Construrting idenlilies in the jmsl and present. London. Neustupny, E. 1 gg8. Otherness in Prehistoric Times. I.arsson, L. & Stjernquist, B. (red.). The World- Vieiv of frehistoric Man. KVHAA konferenser 40. Stockholm. Nordquisl, P Alternativa vägar: Om stil, äktenskapsallianser och idenutetsskapande i relationen mellan TRB och GRK. Tidsperspektiv tillskrift fiir arkeologisk samhällsanalys. Umeå Universitet Povrzanovi, M, Ethnography of a war: Croatia Anthropology of East Europé RevitW n/r-2. Ithaca, New York. Price, N. igg4- Acts of identity? Ethnicity and architecture in the Viking Age. META. Medellids arkeologisk tidskrijl 94/3 4. Lund. Rowlands, M The politics of identity in archaeology. Bond, G.C. & Gilliam, A. (red). Social Construction of the Past. Routledge. Royce, A.P Ethnic identification. Slrnleirns 0/ diversity. Bloomington, Indiana. Said, Edward Orientalism. London. Shennan, S Introducdon: archaeological approaches to cultural identity. Shennan, S. Fornvännen 95 (2000)

6 Debatt 187 (red.). A rchaeohgicat Approaches lo Guttural Identity. One World j\rchaeology 1 o. London & New York. Shnirdman, V.A. 1996c. Who gets Ihe Past? Competition for Ancestors among Non-Russian Intelkcluals in Russia. Washington. Smedley, A. iggg.»race» and the Construction of Human Identity. American Anlhropologist 100/3. American Anthropological Association.Washington D.( 1. Smith, A. D National identity. London. Solli, B Fortiden er et annet sted. Om arkeologi og kulturminnevern, rötter og fötter. Norsk Antropologisk Tidsskrift 2/1996. Oslo. Wallerström, T. igg7- On Ethnicity as a Methodological Problem in Historical Archaeology. Andersson, H., Carelli, P. & Ersgård, L. (red.). Visions of the Past. Trends and Traditions in Swedish Medieval Archaeology. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, skrifter 24. Lund Studies in Medieval Archaeology ig. Stockholm. Werbart, B. 1994a. Complexity in the Use of Culture Concepts. Re-thinking Concepts of Cultures. Example: fishing/foragers Neolithie Cultures in NE Europé. Current Swedish Archaeohgy 2. Svenska Arkeologiska Samfundet Stockholm b.»Ju fler rötter, desto mindre vajar ett träd i vinden». Personliga tankar om arkeologi och etnicitet META. Medeltidsarkeologisk Tidskrift 94:3-4. Lund. - igg4c Kultur, folk eller keramik? Om panorientalister, kossinister och anti-kossinister. Fördomar om etnicitet i arkeologi. Arkeohgi och Etik. Seminarium för arkeologer och osteologer g december University of Lund, Institute of Archaeology. Report Series 52. Lund. - igg4d. Editorial (with Elisabeth Iregren). Arkeologi och elik. University of Lund, Institute of Archaeology. Report Series 52. Lund. - igg5a. Arkeologi, etik och förmedling. Arkeohgi och förmedling. University of Lund, Institute of Archaeology. Report series 54. Lund. - iggtia. Khazars or»saltovo-majaki Culture»? Prejudices about Archaeology and Ethnicity. Current Swedish Archcuohgy 4. Svenska Arkeologiska Samfundet Stockholm. - igg7a. All these läntastic cultures? Concepts of archaeological cultures, identity and ethnicity. Special Theme: Concepts of j\rchaeological Cultures. Archaeohgia Polona 33. Warszawa & Lund. 1 gg?b. De glömda museerna, förstörda fynd och det TYSTA arkeologisamhället. Andersson, H. 8c Österberg, E. (red.). 'Lystnader. Humanisidagar Lund University Press. Lund. 1997c. Editorial (with Zbigniew Kobylinski). Special Theme: Concepts of Archaeological Cultures. Archcuohgia Pohna 34. Warszawa 8c lund. 1998a. j\rchaeology and Cultural Identity. Russia-Crimea-Khazars. Nerv Archcuohgical Discoveries and Iheories. Studia z Dziejöw Cywilizacji. Instytut Archeologii Uniwersytelu Warszawskiego. Warszawa. 1998b. Subneolithic: What is it? -»Subneolithic- Societies and the Conservative Economics. Zvelebil, M., Domanska, L. & Dennell, R. (red.). Harvesting the Sea, Farming the Förest. Ihe Emergence of Neolithie Societies in the Baltic Region. Sheffielcl archaeological monographs 10. Sheffield. 1998c. The Politics of Archaeology and the Case of Ethnicity. Review of Victor A. Shnirdman Who gets the Past? Competition for Ancestors among Non-Russian Intdlcctuals in Russia. foumal ojeuropean Archaeohgy 1:2. Oxford. 1999a. Archaeology yesterday and today: Sweden Gustafsson, A. & Karlsson H. (red.). Glyfer och arkeologiska rum en vänhok till Jarl Nordbladh., GOTARC, series A, vol. 3. Institutionen för arkeologi, Göteborgs Universitet 1999b De mänskliga kontakterna i Östersjöområdet. Yngre stenålderns fångstsamhällen. Burenhult, C. (red.). Arkeohgi i Norden 1. Stockholm. I tryck a. Archaeology and modern war. journal of Europtan Archaeology. Oxford. I Iryck b. Cultural Identity and Archcuohgy - a manifnld theoreticalpersfiective. Arkeologiska Studier vid Umeå Universitet Umeå. I tryck c. Review of Lynn Meskell (ed.). Archaeohgy under Fire. Nationalism, politics and heritage in lhe Eastern Mediterranean and Middk East. Norwegian Archaeological Review. Oslo Trudnosci synchronizacji. Pojecie kullur aix heologicznych a tozsamosc kulturowa. Festschrift fur Prof. StanisUtw Tahaczynski. Warszawa. Fornvännen 95 (2000)

7

GJALLARHORNET. Arkeologins roll i samhället Kristina Jennbert. Utges av Svenska Arkeologiska Samfundet. Årgång 20. Nr.1. 2000

GJALLARHORNET. Arkeologins roll i samhället Kristina Jennbert. Utges av Svenska Arkeologiska Samfundet. Årgång 20. Nr.1. 2000 GJALLARHORNET Utges av Svenska Arkeologiska Samfundet Årgång 20. Nr.1. 2000 Arkeologins roll i samhället Kristina Jennbert S pännande, exotiskt och äventyrsfyllt! Vem har inte någon gång berättat eller

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Pseudo-arkeologi vid högskolorna Lindström, Jonathan Fornvännen 95, 255-258 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2000_255 Ingår i:

Pseudo-arkeologi vid högskolorna Lindström, Jonathan Fornvännen 95, 255-258 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2000_255 Ingår i: Pseudo-arkeologi vid högskolorna Lindström, Jonathan Fornvännen 95, 255-258 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2000_255 Ingår i: samla.raa.se Debatt 255 Kohl, P. L. & Fawcett, C. (red.). 1995.

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700 Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration

Läs mer

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Clary Krekula Karlstads universitet När regnbågen grånar en konferens om hbtq och åldrande Göteborg 25/10 2012 De demografiska förskjutningarna

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Interkulturellt ledarskap

Interkulturellt ledarskap Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

Angelägna berättelser INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR HANDLINGSPROGRAM INOM UPPDRAGSARKEOLOGIN

Angelägna berättelser INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR HANDLINGSPROGRAM INOM UPPDRAGSARKEOLOGIN Angelägna berättelser INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR HANDLINGSPROGRAM INOM UPPDRAGSARKEOLOGIN Foto: Eva Skyllberg (1, 13, 18), Pål-Nils Nilsson (4), Bengt A Lundberg (7, 15, 16, 20), Carolina Andersson (8, 11),

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun.

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun. ALLAS BIBLIOTEK Studiedag i Kulturmagasinet, Sundsvall den 10 april 2014 Arrangör: ZY-föreningen Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter,

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A Introduktion Vilka är vi och vad gör vi? Vad är Hållbar Utveckling A? Kursen utgår från att samhället och naturen tillsammans utgör ett komplext system som måste

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag?

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet IKT och flerspråkighet i Norden (FLIN) 21 oktober Krav på läsförmåga När? Vem?

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies Institutionen för Globala Studier Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier 180 högskolepoäng Grundnivå BA-program in Global Studies 2(5) 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning

Läs mer

Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer

Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer Juho Härkönen Sociologiska institutionen Stockholms universitet juho.harkonen@sociology.su.se 1 Innehåll Utgångspunkt för denna presentation:

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap Henry Ohlsson Curriculum Vitæ Senast ändrad: 25 februari 2015 Personligt fullständigt namn födelsedatum och födelseort civilstånd Henry Gustav Ohlsson 22 maj 1956, Bollnäs, Sverige sammanboende med Ylva

Läs mer

Introduktion till informationssökning. Lotta Janson Lotta Mathiesen

Introduktion till informationssökning. Lotta Janson Lotta Mathiesen Introduktion till informationssökning Lotta Janson Lotta Mathiesen Dagens innehåll Om projektet Introduktion till medicinsk informationssökning Vad är en vetenskaplig artikel Sökresurser (vetenskapliga

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

INTERKULTURELL KOMMUNIKATION

INTERKULTURELL KOMMUNIKATION INTERKULTURELL KOMMUNIKATION Interkulturell kommunikation utgör ett tvärvetenskapligt biämne vid Humanistiska fakulteten som tar upp begreppet interkulturell kommunikation ur olika aspekter. Tyngdpunkten

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Från diversity management till mångfaldsplaner?

Från diversity management till mångfaldsplaner? Lund Studies in Economic History 48 Från diversity management till mångfaldsplaner? Om mångfaldsidéns spridning i Sverige och Malmö stad Sofia Rönnqvist Innehållsförteckning 1. Mångfald - en idé gör entré

Läs mer

Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema 21/1 21/2

Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema 21/1 21/2 Studieordning med inriktning mot Personal, PAO T1 Arbete och Organisation (PAO) VT 2013 Delkursansvarig: Margareta Simonsson-Sarnecki OBS! Mindre ändringar i schemat kommer troligen att göras. Dessa meddelas

Läs mer

Platsar människan i morgondagens företag?

Platsar människan i morgondagens företag? Platsar människan i morgondagens företag? - att ta utgångspunkt i den mänskliga naturen Lasse Berg och Bo Rex HR-dagarna 2013-09-26 Hur människan blev människa om människans evolution Lasse Berg 1 Vad

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects Focus on English 9 Teacher s Guide with Projects Focus on English är ett nyskrivet läromedel för åk 7 9. Goda engelskkunskaper är ett av elevernas viktigaste redskap för det livslånga lärandet. I boken

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Startvecka DETTA GÄLLER ENDAST OM DU INTE WEB.REG DIG!

Startvecka DETTA GÄLLER ENDAST OM DU INTE WEB.REG DIG! REGISTRERINGSINFORMATION Kurserna är indelade i ämne efter bokstavsordning OBS: WEBBREGISTRERING SKA ALLTID GÖRAS I FÖRSTA HAND!!! Du kan inte webbregistrera dig om du är villkorligt behörig eller om du

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet

Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap Göran Larsson, Göteborgs universitet Religionsvetenskap är på många sätt ett illustrativt exempel på att upprätthållandet av traditionella

Läs mer

Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området Ds 2011:6 Remissvar från Museiarkeologiska branschorganisationen (MARK) Sammanfattning

Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området Ds 2011:6 Remissvar från Museiarkeologiska branschorganisationen (MARK) Sammanfattning Bastionsgatan 3, 302 43 Halmstad www.m-ark.se Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området Ds 2011:6 Remissvar från Museiarkeologiska branschorganisationen (MARK) Sammanfattning Enligt Museiarkeologiska

Läs mer

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Lärande och hållbar utveckling Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Innehållsdeklaration Pedagogikämnet Kommunikation Kunskap och kunskapsbildning -

Läs mer

Hjälpande relationer. Mötets förutsättningar och hjälpande relationer

Hjälpande relationer. Mötets förutsättningar och hjälpande relationer Hjälpande relationer Mötets förutsättningar Stockholm 2012 12 03 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se alain.topor@sll.se

Läs mer

Ekonomi för en hållbar utveckling

Ekonomi för en hållbar utveckling Inlägg seminarium vid Ekocentrum, Göteborg, den 5 november 2014 Ekonomi för en hållbar utveckling Peter Söderbaum Professor emeritus, ekologisk ekonomi Mälardalens högskola, Västerås http://www.mdh.se/est

Läs mer

LL C O N S U LT I N G O N S U LT I BRAND

LL C O N S U LT I N G O N S U LT I BRAND T EP LL C O N S U LT I N G N CO C AR NC T EP DE C C AR DE NG LL C O N S U LT I CO BRAND 1 RED MATTERS Förtagskultur hållbart växande CARDELL CONSULTING CONCEPT C AR D ELL CO NSULTIN G CO N CEPT Liv Cardell,

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola

Läs mer

Global definition av professionen socialt arbete

Global definition av professionen socialt arbete Global definition av professionen socialt arbete Global definition av socialt arbete Definitionen antogs av IFSW:s General Meeting och IASSW:s General Assembly i juli 2014. Global definition av professionen

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for an Empathic Architecture Jonas E Andersson, arch SAR/ MSA, Ph D The School of Architecture and the Built Environment The Royal Institute of Technology

Läs mer

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers Mötesplats Open Access 2014 2014-04-01 Jonas Gilbert Chalmers bibliotek jonas.gilbert@chalmers.se http://orcid.org/0000-0001-6599-1376 Open Researcher &

Läs mer

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll?

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll? Lärandemiljön spelar den någon roll? Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Bakgrunden Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Kursen Sociologi helt på nätet, nivå A-D Inga möten på campus Textbaserad, ingen variation

Läs mer

Torbjörn Lahti. EMEa. Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA

Torbjörn Lahti. EMEa. Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA Torbjörn Lahti EMEa Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA Torbjörn Lahti Grundare, delägare, styrelseledamot Esam AB EMEa Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA

Läs mer

Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott

Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott Idrottspsykologi för prestation och välbefinnande Fil.Dr Goran.Kentta@gih.se Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott 1 USOC SPORT

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader. Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.se 9 1 Upphandling Procurement Alla projekt kommer att upphandlas

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Kursplan Samhällskunskap

Kursplan Samhällskunskap Kursplan Samhällskunskap Undervisning motsvarande Samhällskunskap 1b respektive Samhällskunskap A Kursen syftar till att ge deltagarna ökad förståelse och insyn i hur samhället fungerar och i förlängningen

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Värdet av det utförda ligger i utförandet. Albert Einstein

Värdet av det utförda ligger i utförandet. Albert Einstein Värdet av det utförda ligger i utförandet. Albert Einstein Idro%srörelsen 2.0 Kanske ingen revolu4on, men evolu4on! Utmaningar IF:s SF:s svensk idro% Nio samhällstrender/ samhällsförändringar som påverkar

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Det finlandssvenska migrationshjulet :

Det finlandssvenska migrationshjulet : Det finlandssvenska migrationshjulet : Varför flyttar finlandssvenskar till Sverige? Charlotta Hedberg Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet Det finlandssvenska migrationshjulet Process

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Vad är Dokumentär fotografi? Vad är skillnaden mellan Dokumentär foto och Reportage tex?

Vad är Dokumentär fotografi? Vad är skillnaden mellan Dokumentär foto och Reportage tex? Dokumentär fotografi Vad är Dokumentär fotografi? Vad är skillnaden mellan Dokumentär foto och Reportage tex? Enligt Wikipedia: Avser en slags Bildjournalistik där Fotografen försöker skapa en sanningsenlig

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Skolan i Sverige?! Hur ska vi ha det?

Skolan i Sverige?! Hur ska vi ha det? Skolan i Sverige?! Hur ska vi ha det? Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network of Independant Experts

Läs mer

för och av humaniorastudenter Kompetens guiden 2.0 Projekt Athena

för och av humaniorastudenter Kompetens guiden 2.0 Projekt Athena för och av humaniorastudenter Kompetens guiden 2.0 Projekt Athena Det här är en guide som riktar sig till dig som studerar humaniora eller precis tagit examen inom humaniora. Guidens syfte är att hjälpa

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Klinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg

Klinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Klinisk psykologi Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Klinisk psykologi: psykisk

Läs mer