Musik i reklamfilm En explorativ studie om reklammusikens relation till varumärken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Musik i reklamfilm En explorativ studie om reklammusikens relation till varumärken"

Transkript

1 Musik i reklamfilm En explorativ studie om reklammusikens relation till varumärken Andreas Lindgren, Claes Svensson C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap MKV Höstterminen 2006 Handledare: Madielene Wetterskog Examinator: Morgan Wilhelmsson

2 Högskolan för Lärande och Kommunikation, HLK Medie- och kommunikationsvetenskap poäng Sammanfattning Musik i reklamfilm -En explorativ studie om reklammusikens relation till varumärken Andreas Lindgren & Claes Svensson Musik är något som till hög grad präglar och identifierar dagens samhälle, så är även reklamen som omger oss. Dessa två separata delar återfinns inte sällan som en kombination och då ofta i form av reklamfilm. Dock är det få som försökt sig på att undersöka hur dessa påverkar varandra och speciellt hur musiken påverkar oss genom reklamen. Det är just detta vi har gjort i denna undersökning, nämligen undersökt musikens relation till olika varumärken genom reklamfilmer. Detta har utförts genom att ett ansenligt antal respondenter har deltagit i en omfattande visuell och audiell undersökning. Deltagarna har fått lyssna på olika musikstycken som figurerat i olika reklamfilmer. Undersökningen har varit uppdelad i olika varierande delar där vissa innehållit bilder av exempelvis reklamfilmer eller logotyper. Den utförda undersökningen var designad så att den skulle vara bred samt öppen för olika tolkningar och jämförelser. Undersökningen visade att musik (som har förekommit i en reklamfilm) i grunden inte har någon relation till ett varumärke ifall ett arbete att integrera musiken har förbisetts. Uppsatsen och undersökningen som hör där till är av explorativ art vilket innebär att vi utan klara riktlinjer och utan något att bevisa eller dementera producerat ett resultat som visar hur sakområdet ter sig. Studiens resultat visar på att om ett företag vill skapa en koppling mellan sitt varumärke och ett musikstycke krävs det att de utför ett genomtänkt arbete för att integrera musiken i sin marknadsföring. Exempelvis genom att använda sig utav ett musikstycke under en lång tid eller välja musik som kan kopplas till ett produktnamn. Vår studie lägger en grund för vidare forskning inom området för musik kontra varumärken. Förslag på vidare forskning är att utföra en undersökning som prövar de resultat vi presenterar. Nyckelord: reklam, musik, minne, varumärkesbyggande, målgrupp Högskolan för lärande och kommunikation Besöksadress: Box 1026 Gjuterigatan Jönköping Jönköping Telefon: Telefax:

3 Innehåll 1. INLEDNING BAKGRUND TILL SAKFRÅGAN REDOVISNING AV TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER VARUMÄRKESBYGGANDE MINNESFAKTORER POSITIONERING OCH MÅLGRUPPSINRIKTNING REKLAMENS KOPPLING TILL VARUMÄRKET PRECISERAT SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR REDOVISNING AV MATERIAL OCH METOD VAL AV METOD UNDERSÖKNINGENS OCH FRÅGEFORMULÄRETS UTFORMNING UTVÄRDERING AV UNDERSÖKNINGENS KVALITET BRISTER HOS FRÅGEFORMULÄRET OCH UNDERSÖKNINGENS UTFÖRANDE ANDRA BRISTER RESULTATREDOVISNING UNDERSÖKNINGENS FÖRSTA DEL UNDERSÖKNINGENS ANDRA DEL UNDERSÖKNINGENS TREDJE DEL UNDERSÖKNINGENS FJÄRDE DEL ÖVRIGA UPPTÄCKTER AV INTRESSE SAMMANFATTNING AV RESULTATREDOVISNINGEN RESULTATDISKUSSION DISKUSSION KRING TEORIN DISKUSSION KRING BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING DISKUSSION KRING FRÅGESTÄLLNINGARNA SLUTSATSER VIDARE FORSKNING REFERENSER BILAGOR: 1. Enkät 2. Powerpointpresentation 3. Variabelschema 4. Tabeller Figurförteckning FIGUR 1: EN VARUMÄRKT ARTIKELS EGENSKAPER... 9 FIGUR 2: MÄNGD AV INFORMATION SOM MINNS ÖVER TID FIGUR 3: MINNE KONTRA ANTAL EXPONERINGAR FIGUR 4: HIERARCHY-OF-EFFECTS MODELLEN... 14

4 1. Inledning Det har med stor säkerhet undgått få att medier, reklam och varumärken till ansenlig utsträckning identifierar dagens samhälle och de individer som lever i det. Varje dag bombarderas vi av kommersiella budskap och forskning kring hur vi påverkas, vad reklam är med mera bedrivs kontinuerligt. I forskningen kring varumärken och reklamens påverkan existerar dock minst ett tomrum, minst ett ämne som praktiskt taget har glömts bort eller rentav nonchalerats, möjligtvis på grund av svårighetsgraden. Ämnet vi åsyftar är musikens roll i reklamen. Ytterst lite forskning har bedrivits gällande musiken. Några enstaka försök har genomförts sporadiskt under de senaste decennierna med ganska varierande resultat. Detta kan ses som tämligen lustigt med tanke på vilken utsträckning vi som individer utsätts för musik i reklamfilmer. Det är numera inte ovanligt att människor köper skivor av en artist sedan de hört en låt i en reklamfilm, det släpps rentutav samlingsskivor med enbart musik från reklamfilmer på tv. Vi anser att det inte finns någon tvekan om att detta är ett mycket intressant område att bedriva forskning inom och det finns många intressanta frågor som saknar svar. Dock är det, som bristen på tidigare forskning visat på, ett problem att veta var forskaren ska börja och hur han eller hon ska gå till väga. Vi har valt att basera denna uppsats och undersökningen som vi utfört tillsammans med den, på ett teoretiskt område som det har forskats och skrivits mycket kring. Forskningsområdet vi åsyftar är det som avser varumärken. Reklam står i stark anknytning till varumärken och därför finner vi att denna relation är en bra teoretisk utgångspunkt i forskningen om musiken i reklamfilmer. Den knappa forskning som har bedrivits hittills har för det mesta grundats på en mer psykologisk aspekt, nämligen hur och varför individer påverkas på ett visst sätt av musiken. Vi har inte för avsikt att titta närmare på det. Det syftet vi har är att undersöka relationen mellan varumärken och musiken som återfinns i reklamfilmer för dessa varumärken. Kan individer koppla till ett varumärke genom att enbart höra ett stycke musik? Kan dom identifiera vilken målgrupp olika val av musikstycken avser? Dessa är exempel på frågor som vi hoppas kunna svara på i slutet på denna uppsats. I anknytning till uppsatsen kommer vi alltså att genomföra en undersökning. Den kommer vara av kvantitativ karaktär med frågeformulär och innefatta cirka 100 respondenter. Dessa kommer att utsättas för ett antal frågor fördelade på 18 olika låtar. Undersökningen är uppdelad i fyra separata delar som ämnar svara på lite olika frågor om kopplingen mellan varumärket och reklammusiken. Denna undersökning beskrivs mer utförligt senare i uppsatsen. Anledningen till varför vi valt att genomföra denna forskning är att vi har för avsikt att försöka börja fylla det tomrum vi funnit inom forskningsområdet. Alltså avser vi att ta fram ett sådant resultat som kan användas vid fortsatt forskning på området. Undersökningen är av explorativ karaktär vilket innebär att det varken finns något som vi ämnar bekräfta eller dementera. Vi vill helt enkelt ta reda på hur något förhåller sig. Detta är självfallet inte det enda skälet till varför ämnet är intressant. En annan anledning som väger tyngre än att vara ett underlag till fortsatt forskning är att försöka skapa ett förstående för den roll som valet av musik i reklamfilmer har för ett varumärke och tyngden av de musikval som görs. Ett slags ideal för en varumärkeslåt (och artisten bakom låten) är när ett musikstycke blir så pass accepterat av människor att den efter att ha figurerat i en reklamfilm exempelvis börjar spelas på radio. Här kan dock skapas ett dilemma där antingen artisten eller varumärket glöms bort i skuggan av den andra parten. Ytterligare en anledning som är av stor relevans till varför området vi rör oss på är intressant att undersöka är just det att vi som TV-åskådare varje dag 2

5 utsätts för musiken i reklamfilmerna. Listan på motiv till varför forskare bör titta närmare på relationen mellan reklammusik och varumärken kan göras lång, tyvärr verkar den kunna göras betydligt längre än listan över hur han eller hon bör gå till väga för att på ett bra sätt undersöka området vilket för oss blir ytterligare ett argument för att titta närmare på området. Uppsatsen är disponerad på så vis att denna inledning följs av att vi först utförligt ska gå in på den forskning som väl har bedrivits innan vår, samt lite övrig bakgrund som vi finner vara bra att nämna på sakområdet. Därefter går vi igenom den teori på vilken uppsatsen tar sin grund för att sedan röra oss vidare mot att beskriva hur undersökningen är uppbyggd och hur vi gått tillväga i utförandet av undersökningen och sammanställandet av resultatet. Slutligen efter att vi har sammanfattat resultatet analyserar och diskuterar vi kring det. 3

6 2. Bakgrund till sakfrågan Det har gjorts mycket forskning kring reklam gällande dess innehåll, påverkan och effekter men musikens påverkan i reklam är som sagt nästan helt förbisedd hittills. Det går att finna att de flesta som har utfört analyser av reklam har löst problemet med musikens påverkan genom att helt enkelt ignorera den (Cook 2001:44). Anledningarna kan vara att musik är väldigt svåranalyserat. En annan faktor är musikens rytm och melodi inte förmedlar en direkt betydelse som är överensstämmande för alla åhörare. Till skillnad från t.ex. böcker eller film som det går att återge en handling om utan svårigheter kan, får man med musik istället hänvisa till etablerade musikaliska artister, genrer, eller liknande musikstycken (Bjurström och Lilliestam 1993:46). Vissa former av reklamförekommande musik, i synnerhet jinglar, är väldigt illa omtyckta av både musiker och vanligt folk och anses då som den mest påtagliga formen av kommersiell musik. Den saknade statusen kan vara en del av förklaringen till varför musikforskare inte har stimulerats till att visa intresse för denna fråga men en annan faktor är vår omedvetenhet om hur musik påverkar oss. Det framkommer att det varit för svårt att kunna presentera en sammanhängande skildring om detta ämne baserat på den nuvarande litteraturen (Juslin & Sloboda, 2001:5). Vad vi dock kan se idag är att artisters uppfattning om att sälja sin musik till reklam har förändrats. Det är inte längre att sälja sin själ som det ansågs för 5-10 år sedan då exempelvis artisten Nicolai Dunger kom att för alltid stryka sin låt Something In the Way från sina livespelningar efter att denna låt hade sålts in i en reklamfilm för ett stort oljebolag. Fenomenet kring artisters inställningar till musik i reklam uppmärksammades av SVTs Musikbyrån , där det framkom att det nuförtiden är ett bra sätt att marknadsföra sig som ny artist. Svenske José Gonzalez fick, genom att få med sin låt Heartbeats i en reklamfilm för Sony, en oerhörd genomslagskraft på marknaden. José berättar att majoriteten av dem som införskaffat skivan är sådana som har lärt känna hans musik genom reklamen. Musikkoordinatorn Markus Bergkvist berättar att artisters resonemang för att sälja in en låt till reklam kretsar kring vilken ersättning som kan utvinnas, om reklamen hjälper dem ut på marknaden och till en ny publik, och sist om reklamen är något som artisten/artisterna vill associeras med. Bergkvist avslutar intervjun med Det kan vara så att reklamfilm har potential att bli en jätteviktig säljkanal för musikindustrin. Det råder det faktiskt inget tvivel om (Musikbyrån ). I tidigare forskning har musik i reklam varit något som enbart inramat händelser och budskap i reklamen och det har förbisett att musiken i sig kan spela en viktig roll. Uppfattningarna kring detta har förändrats nu men det finns fortfarande lite forskning som berör det. Musik väljs ut till reklam för att profilera varorna, och valet av musik baseras på vilken sorts produkt det handlar om. Till kläder väljs oftast mer uttrycksfull musik medan reklamfilmer håller sig till mer neutral när det gäller varor som mat, men det finns alltid undantag. Den typ av musik som brukar väljas är titulerad mainstreammusik, vilken utmärker sig genom att den inte är bunden till någon speciell social klass eller grupp på samma sätt som annan musik. Denna typ av musik har inte syftet att locka till sig människor utan att istället undvika att stöta bort dem (Bjurström och Lilliestam 2003). Ett annat fenomen är att använda sig av låtar som väcker olika känslor, eller ger associationer till olika platser, händelser och bilder. Ett bra exempel är användningen av nostalgiska poplåtar inriktade till medelålders människor som ska påminna om deras ungdom. På det 4

7 sättet överförs sångens attraktionskraft, betydelser och innebörder till sin egen vara/tjänst och även till varumärket. Blir varumärket förknippad med en sådan sång så påminns dem för konsumenten varje gång han/hon hör låten (Cook 2001). David Huron, professor på School of Music Ohio State University, presenterade sex olika punkter över hur musik bidrar till en effektiv reklam. En sådan punkt är ihågkommandet av musik, där Huron frambringar att konsumenten favoriserar produkter som de i någon grad är bekanta med eller som de känner sig förtrogen med, även om det bara är produktens namn. Det förefaller sig så att musik har en förmåga att leva kvar i folks sinnen, vilket gör att musiken kan bli en omedveten utlösare till produktidentifiering när en viss låt hörs. När det gällde textmässigt språk genom musik istället för en berättarröst så tryckte Huron på att det kunde bli bättre då det låter mindre manipulerande med musik som understöd till budskapet. Han menar också på att musik kan vara det bästa verktyget för reklammakare att porträttera och särskilja varierande stilar på produkter och varumärken (Huron 1989) 5

8 3. Redovisning av tidigare undersökningar När det gäller tidigare forskning inom musikens betydelse i reklam, är det relativt få undersökningar som har gjorts. Ser vi till områdena varumärken respektive musik så är de båda individuellt flitigt undersökta, kombinerat är det dock lite fattigare. De flesta undersökningar av stor betydelse är gjorda på 1980-talet och det är lite av ny mark som bryts när någon ger sig in på detta område. I denna del tar vi upp tre undersökningar som har haft betydelse för forskningsområdet. Gerald J. Gorn (1982), en amerikansk professor i socialpsykologi, gjorde två experiment 1982 för att undersöka hur människor påverkas av indirekta stimulanser när en vara exponeras. I en pilotundersökning gavs en grupp på tio personer uppdraget att ge betyg till tio olika musikstycken på en skala som började på tycker väldigt illa om (1) upp till tycker väldigt bra om (5). Resultatet av detta blev att ett stycke musik ur filmen Grease fick högst betyg medan klassisk indisk musik fick lägst. Till huvudexperimentet skulle de använda sig av två olika färgsorter på pennor som anses tillräckligt neutrala så att associationer med populär eller impopulär musik skulle kunna ändra på uppfattningen om pennan. I första experimentet utsatte Gorn två grupper av studenter för enkla bilder av pennorna som var och en samtidigt ackompanjerades av musik. Den ena gruppen fick se en penna tillsammans med musiken från Grease och den andra med indiska folkmusiken, medan den andra gruppen hade tvärtom. Efteråt fick försöksgrupperna bestämma sig för en penna att ta med sig innan de gick ut, och resultatet av detta blev att den kulör på pennan som figurerade med omtyckt musik i testet blev vad de flesta valde. Gorns slutsats av detta blev att studenterna blev styrda i sitt val av penna genom dess samhörighet med musiken. Det intressanta var att när de efteråt frågade eleverna varför de bestämde sig för den färgen de gjorde på pennan svarade de flesta att det var den kulören som de föredrog. Få trodde att det var musiken som hade påverkat deras val. Detta stämde bra med Gorns resonemang innan experimentet där det framlades att konsumenten inte alltid var medveten om hur de kan stimuleras i sin attityd till en produkt. Då de hade minimal produktinformation i första experimentet gjordes ett ytterligare där respondenter skulle urskilja hur viktig informationen var jämfört med musiken. Gorn valde slumpmässigt ut 122 studenter som delades in i två studentgrupper och använde sig av en täckmantelhistoria att de skulle hjälpa en reklambyrå att välja vilken reklam de skulle använda sig av i TV. Den första gruppen skulle få fylla i ett formulär där de skulle redogöra vilken reklam de föredrog och som tack skulle var och en få pennor från antingen företag A eller B när de gick ut. Den andra gruppen skulle däremot inte fylla i något formulär utan bara titta och de fick inte heller information om att de skulle få pennor innan lektionen var slut. Slutsatsen av resultatet blev att individer som är i beslutsfattande tankar när de ser en reklam påverkas av informationen de tilldelas medan det har mindre betydelse i situationer där inte individer behöver fatta beslut. Det experiment som Gorn utförde kom att anses som väldigt prominent vid publikationen och därför ständigt nämnt i artiklar. Det framställdes till och med, i flera böcker som handlar om konsumenters beteende, som bevis för hur någon kan få kunder att föredra en produkt. Men experimentets giltighet har också blivit ifrågasatt vilket resulterade i att en doktorand för marknadsadministration, James J. Kellaris, tillsammans med Anthony D. Cox, assisterande 6

9 professor för marknadsadministration, själva utförde egna liknande undersökningar baserade på Gorns metod. Det resultat som utvanns ur de två första experimenten blev inte alls samma som det Gorn hade fått fram. De hade utvecklat experimentutförandet där tillvägagångssättet såg annorlunda ut mot det ursprungliga, så de bestämde sig för ett tredje experiment som skulle göras på ett så identiskt sätt som möjligt med originalet. I en förundersökning hade de kommit fram till att the Beatles låt Twist and Shout var den mest populära låten enligt Gorns fempoängsskala och indisk raga musik fick lägst betyg. Förutom att utföra experimentet på 171 deltagare enligt Gorns procedur, utvecklade de den ytterligare genom att dela in deltagarna i två grupper där den ena utfördes helt som originalet medan den andra gruppen fick en täckmantelhistoria för vad undersökningen handlade om och som inte berörde musikens betydelse i experimentet. När lektionen var över fick den här gruppen välja penna ur en skål där båda färgerna fanns med till skillnad från första gruppen där de fick lämna in sin svarsenkät vid någon av boxarna där pennor fanns att hämta. Resultatet av detta experiment visade återigen att det inte var någon utmärkande samband mellan musikens attraktionskraft och valet av penna. 56 procent av deltagarna valde pennan som figurerade med den populära musiken och resten valde pennan tillhörande den impopulära musiken. I den andra gruppen valde 53.6 procent pennan som samspelade med den populära musiken mot 48.9 procent med den impopulära musiken. Då ingen av dessa experiment stödde Gorns hypotes kom de fram till slutsatsen:...the single-exposure conditioning of product preferences, far from being well established is an elusive phenomenon (Kellaris och Cox 1989:117). Den tredje och sista studien vi tar upp utfördes av psykologiprofessor Mark F. Zander. I denna undersökte han vad som sker när passande delar av musik används i reklam. Syftet var att demonstrera hur olika musikstycken, som ändå är inom samma musikstil, kan skapa olika effekter på vår uppfattningsförmåga och våra känslor till innehållet i en reklam. Han genomförde studien på 132 personer (52.3 procent kvinnor, 47.7 procent män) som var mellan år gamla. De blev indelade i tre olika grupper som alla utsattes för olika musikstycken till en reklam för ett fiktivt mineralvattenmärke kallat Avora. Grupp ett fick lyssna på en lättlyssnad, fartfylld musik till reklamen, grupp två på långsam, harmonisk musik och grupp tre fick höra på en version utan musik. Resultatet blev att musik har egenskapen att modifiera intryck som lyssnare av radioreklam har av produkten och handeln. Beroende på vilken stil av musik som spelades fick åhöraren olika känslor för produkten och varumärket. Rofylld musik gav intryck av tysthet och lugnhet medan den lite mer livliga musiken skapade lite mer stormande uppfattning. Studien visade inte bara att populär och impopulär musik leder till olika reaktioner, utan också att: different but product-message-congruent music in terms of the musical fit approach has it own differentiating effects (Zander 2006: 476). En annan upptäckt som gjordes var att musik verkar ha olika effekter på kvinnor och män. I undersökningsgrupperna hade män och kvinnor olika uppfattningar om berättarrösten lät trovärdig i samspel med musik. Där kvinnorna tyckte det lät pålitligt tyckte männen tvärtom och vice versa, men hos den reklam som saknade musik tyckte de båda könen likadant. 7

10 4. Teoretiska utgångspunkter I denna del har vi för syfte att redogöra för en del teoretiska begrepp som vi avser att binda till den undersökning som vår uppsats kretsar kring. Det huvudsakliga teoretiska begreppet är varumärke. Ett begrepp som har vida betydelse och som av olika forskare och författare har givits lite olika innebörd. Således återfinns i denna del den definition vi tillskrivit begreppet. Förutom just varumärket och varumärkesbyggande förklaras några andra begrepp som antingen gränsar till det förstnämna eller som vi helt enkelt finner vara viktiga att inkludera för debatt och analys kring undersökningens resultat. Utöver teorin kring varumärken har även musik en central roll i denna studie. Anledningen till att vi har valt att inte ha med några teoretiska utgångspunkter som rör musik är för att det inte är nödvändigt. Vi har inte för avsikt att undersöka musiken mer än på väldigt enkelt plan. Vi tittar inte alls på hur musik påverkar människor eftersom att vi avgränsat oss till varumärken. 4.1 Varumärkesbyggande A successful brand is one which creates and sustains a strong, positive and lasting impression in the mind of the buyer (Fill 2002:339) skriver Chris Fill i boken Marketing Communications: Contexts, Strategies and Applications. Ett varumärke är ett resultat av vad ett företag vill ska identifiera dem själva samt de produkter/tjänster de förser en marknad. Varumärkesbyggande innebär att (exempelvis) ett företag aktivt arbetar med olika marknadskommunikativa verktyg för att skapa och bibehålla en specifik bild och upplevelse av detta företags varumärke. Denna uppsats tar sin teoretiska utgångspunkt i just varumärkestänkandet och eftersom att vi har för avsikt att delvis undersöka relationen mellan varumärken och reklammusik finner vi det viktigt att redogöra kring några teoretiska punkter som rör ämnet Vad är ett varumärke och en varumärkesbild? En varumärkesbild är en abstrakt egenskap laddad med olika värderingar. Det är dels dessa värderingar som ska skapas och manipuleras genom varumärkesbyggandet. Ett företag bakom ett specifikt varumärke måste alltså bestämma vilka värden detta ska vara. Sedan måste företaget genom byggandet försöka få deras konsumenter att även dom skapa samma värderingar som företaget har om varumärket. Här är det viktigt att inse att konsumenterna och företaget kan ha olika föreställningar om samma varumärke. Tanken med varumärkesbyggande är att ge ett varumärke en personlighet som ska kunna skapa en emotionell relation till konsumenter. Denna personlighet som utvecklas ska innefatta en produkts kärnvärden. Och det är genom dessa kärnvärden som en produkt kan identifieras och uppskattas (Fill 2002:342). En bra definition av varumärkesbild som vi använt som utgångspunkt är att det nämnda begreppet är en subjektiv mental bild av ett varumärke som delas av en grupp konsumenter (Riezebos 2003:63). Vi har gjort ett tillägg i denna definition. Vår precisering blir att en varumärkesbild är en subjektiv sinnesbild av ett varumärke som infinns hos en eller delas av flera konsumenter och/eller varumärkets skapare. Utöver värderingarna består ett varumärke även av mer gripbara egenskaper som en viss produkt, ett företagsnamn, pris med mera. Figuren nedan visar på dessa egenskaper: 8

11 Figur 1: En varumärkt artikels egenskaper Källa: Riezebos 2003:34 (Egen översättning) De konkreta egenskaperna hos en varumärkt artikel är självklart oerhört viktiga i varumärkesbyggandet. Exempelvis kan önskvärda värderingar hos ett varumärke vara; att det ska vara billigt eller att en produkt ska vara enkel att hålla i handen, alltså funktionalitet. Observera att punkten Varumärket i figur 1 inte avser det vi definierat som varumärkesbild tidigare, nämligen en abstrakt egenskap laddad med värderingar. I denna modell syftar det istället på bokstäver och bilder som i grund skulle kunna vara helt fri från värderingar. Fortsättningsvis i denna uppsats kommer vi använda ordet varumärke som ett samlingsuttryck för allt i modellen ovan inklusive den abstrakta varumärkesbilden. Denna definition på varumärke är hämtad ifrån Rik Riezebos bok Brand Management: A Theoretical and Practical Approach. Hans ursprungliga definition lyder: a brand is every sign that is capable of distinguishing the good or service of a company and that can have a certain meaning for consumers both in material and immaterial ways (Riezebos 2003:63) Varumärkesbyggandets tre hörnstenar Chris Fill (2002:348) skriver att det finns tre olika och kompletterande delar av varumärkesbyggande som måste finnas i åtanke när ett företag ska marknadsföra sig och sina produkter/tjänster. Dessa är: differentiering, tillagt värde och integration. Differentiering innebär att varumärket på något eller flera sätt bör kunna särskiljas från konkurrenters varumärken. Varumärkesbyggande är alltså en metod för att göra ett varumärke unikt på en marknad där flera liknande varumärken existerar. Vissa företag väljer att istället efterlikna större konkurrenter för att deras varumärke ska synas mer. Görs detta räknas det inte som varumärkesbyggande enligt de tre hörnstenarna. Tillagt värde är en förlängning av differentieringen. Med denna punkt menas att varumärket ska laddas med ett attribut som särskiljer sig från konkurrenterna på mottagarnas/konsumenternas plan. Exempelvis försöker man koppla samman ett varumärke med en känsla av lycka/välbefinnande. Ett välbefinnande som då inte finns hos konkurrerande varumärken. 9

12 Integration är den tredje viktiga delen. Här menar Fill att om ett varumärke ska kunna vårdas och för att byggandet ska ge önskad effekt är det absolut nödvändigt att all kommunikation kring ett varumärke sker på ett enhetligt vis. Själva essensen i integrerad marknadskommunikation är att alla verktyg som används för att gynna ett varumärke samt alla budskap som används för att uttrycka varumärkets värden måste vara enhetliga, oföränderliga och styrkande. Varumärkesbyggande på ett bra sätt innebär alltså att någon genom kommunikativa verktyg förstärker bilden av varumärket som något unikt och som på något vis bidrar till en konsuments behov. Detta ska dessutom göras likartat genom samtliga typer av verktyg. Detta görs exempelvis genom att ständigt koppla varumärket till en viss känsla. Denna känsla ska återfinnas i såväl tv-reklam, produktförpackning och pressuttalanden från företaget. 4.2 Minnesfaktorer En annan aspekt som vi har valt att inkludera i teorikapitlet är några enkla modeller över hur människan minns och glömmer bort information och därmed reklam. Den första modellen visar simpelt när (efter ett exponerande) en person minns mest från en reklamfilm. Takten för hur snabbt individer glömmer bort material följer ett mönster. Så mycket som 60 procent av den information som från begynnelsen minns av en reklamfilm har normalt glömts bort inom sex veckor (Fill 2002:74). Figur 2: Mängd av information som minns över tid Källa: Fill 2002:74 (Egen översättning) De två nedanstående modellerna (i figur 3) visar på att graden för hur väl någon minns en reklamfilm i början ökar för varje gång personen ser reklamfilmen. Vid ett visst antal exponeringar toppar det hur väl personen minns för att sedan vända tillbaka neråt eller stabiliseras på en relativt konstant nivå. Gemensamt för de båda är att mängden information som lärs avtar efter en viss repetitionsnivå har nåtts. Fill skriver att han tror att detta avtagande sker på grund av två orsaker. Det första är att individer använder sig utav selektiv perception och slår därför av mentalt efter ett kritsikt antal exponeringar. För det andra orsakar monotonin och irritationen som uppstår efter kontinuerligt exponerande till att den 10

13 som utsätts för reklamen skapar kontraargument till både reklamen och budskapet (Fill 2002:74). Detta påstående ges ytterligare stöd av John T. Cacioppo och Richard E. Petty i undersökningen Effects of Message Repetition on Argument Processing, Recall and Persuasion. Där skriver de att the most common finding in the area of message repetition, particularly in applied settings (e.g., advertising), is that the persuasive effect of a communication first increases then wears out as repetition increases (Petty och Cacioppo 1989:10). Figur 3: Minne kontra antal exponeringar Källa: Fill 2002:75 (Egen översättning) Modellerna ovan skiljer sig en hel del och visar egentligen två synsätt på samma fenomen. Den vänstra kurvan visar att en mättnadskurva uppkommer förhållandevis fort och också bibehålls över ett antal exponeringar. Den högra visar på att det krävs fler exponeringar för att få någon betydande effekt men att sedan en utnötningseffekt uppenbarar sig ganska snart. Modellerna är aningen missvisande. Detta på grund av att det inte finns något som säger att graden är högst någonstans mellan tre och fyra exponeringar som modellerna möjligtvis antyder. Siffrorna är med på X-axeln enbart i pedagogiskt syfte. Vilken av modellerna i figur 3 spelar är inte relevant för vår undersökning, dock har vi valt att presentera båda för att visa att det finns olika synsätt på fenomenet. Ännu ett teoretiskt påstående som är intressant när det handlar om hur väl en reklamfilm erinras är avståndet mellan exponeringarna. Hubert A. Zielske skriver i undersökningen The Remembering and Forgetting of Advertising att exposures at weekly intervals will develop remembrance of advertising at a faster rate, relative to the number of exposures, than exposures at four-week intervals (Zielske 1959:242). Detta kompletterar Fill genom att påstå att exponering veckovis inte bara är mer effektivt än månatliga exponeringar utan även dagliga samt under annan koncentrerad eller utspridd form (Fill 2002:75). Alltså är det att föredra att ett företags målgrupper ej exponeras vare sig alltför ofta eller alltför sällan för företagets reklam. 11

14 4.3 Positionering och Målgruppsinriktning I den undersökning som kommer att utföras i relation till denna uppsats kommer vi att undersöka om individer, genom att lyssna på ett kort stycke musik från en reklamfilm, kan urskilja vilken målgrupp reklamfilmen är menad till. Således följer här några punkter som är bra att vara införstådd i för att följa med i undersökningens resultat samt diskussion kring det samma Positionering Detta begrepp är nära förknippat med varumärkesbilden som förklarades tidigare i denna del. Det som kan beskrivas som den stora skillnaden är att varumärkesbilden är den uppfattning som folk har och positionen är den uppfattning som företaget vill nå. Alla företag som bedriver någon typ av marknadskommunikation har en position på en marknad. Chris Fill beskriver fenomenet som följande: Positioning is about visibility and recognition of what a product/service represents for a buyer (Fill 2002:323). Positioneringen är med andra ord något som sker i konsumenternas medvetande. Positionen är alltså en abstrakt plats på en marknad. Detta verktyg är viktigt för att skapa en position men även för att ta nya positioner där konkurrenter dominerar, vilket görs genom marknadskommunikativa åtgärder. Problemet med positionering är att det är svårt att avgöra vad som är en position och om ett företag verkligen kontrollerar denna Målgruppsinriktning Targeting is a fundamental marketing activity that involves identifying and approaching groups that have similar purchasing patterns (McDonough och Egolf 2003:1493). Så definieras målgruppsinriktning i det Amerikanska uppslagsverket The Encyclopedia of Advertising. Målgruppsinriktning är en del av positioneringen då ett företag för en viss produkt eller tjänst väljer vilka typer eller vilken typ av målgrupp som de vill positionera sig inom. Dessa målgrupper kan se ut nästan hur som helst beroende på produkt och marknad men det är viktigt att de uppfyller vissa kriterier. Dessa är att: Målgruppen ska vara mätbar. Målgruppen ska vara tillräckligt stor för att kunna ge profit. Målgruppen ska vara nåbar genom marknadskommunikativa åtgärder. I det tidigare nämnda uppslagsverket görs en annan intressant uppdelning för målgrupper. Uppdelningen består av att det går att skilja målgruppen i fyra olika aspekter vilka är geografiskt, demografiskt, beteendemässigt och psykografiskt (McDonough och Egolf 2003:1493). Den första punkten som tas upp är med enkelhet att målgrupperna kan avgränsas med hjälp av geografin. Demografi handlar om att det går att välja en målgrupp utifrån olika indelningsbara/räknebara egenskaper som exempelvis kön, ålder, etnicitet, inkomst etc. När det kommer till beteendeaspekten handlar det om inställningar hos konsumenten. Till exempel; när hon/han handlar en vara, vad konsumenten tycker om varan, vilken social status konsumenten har med mera. Den sista punkten handlar om vad för livsstil och värderingar konsumenten i målgruppen kan tänkas ha och är viktig i nästa rubrik. 12

15 4.3.3 Livsstilsreklam I urvalet vi gjorde i och med den undersökning som denna uppsats bygger på valde vi att enbart välja reklamfilmer som kan klassas som livsstilsreklamer. En livsstilsreklam skiljer sig markant från traditionella faktaspäckade reklamfilmer där en produkts goda egenskaper ska beskrivas. Istället försöker man sälja in en känsla och situation som målgruppen kan tänkas vilja befinna sig i. Känslan (livsstilen) kan tänkas vara exempelvis kärlek, lycka, skönhet eller spänning och detta kopplas genom reklamfilmen till produkten. Genom att då konsumera en produkt som passar in på en viss livsstil kan därför upplevas som att konsumenten lever just med den livsstilen, alternativt att han/hon vill passa in i den. Livsstilsreklamer är idag i klar majoritet över vanliga faktamässiga reklamfilmer och ofta beskrivs produkten inte överhuvudtaget. Livsstilsreklamer är alltså målgruppsinriktade reklamfilmer där man försöker matcha en produkt med en tänkt målgrupps geografiska, demografiska, beteendemässiga och psykografiska egenskaper. Musik blir här en viktig del i livsstilsreklamer då den unikt innehåller känslor, valet att enbart ha med denna typ av reklamfilmer i urvalet motiveras alltså av den betydande roll musiken har i denna typ som kanske inte finns i andra mer faktainriktade reklamfilmer. 4.4 Reklamens koppling till varumärket Reklam på dess mest fundamentala nivå handlar om att sälja samt att visa och påminna en marknad om ett varumärkes existens. Vi har i denna uppsats valt att definiera reklam som den typ av marknadskommunikation som passar in på begreppen tidningsannonser, tv-reklam och affischer med mera. Beroende på hur begreppet preciseras kan det även inkludera sådana verktyg som public relations, events, produktförpackningar och så vidare. Detta faller dock utanför vår definition av reklam Hierarchy-of-effects modellen I läroböckerna som rör marknadskommunikation och reklam återfinns ofta olika modeller över respondensprocesser. En av dessa är Hierarchy-of-effects modellen och är framtagen av Robert Lavidge och Gary Steiner. Denna modell visar på hur reklam fungerar och att en konsument passerar genom en serie av olika steg i sekventiell ordning från inledningsvis ett uppmärksammande av en produkt eller tjänst till slutligen ett köp. En förutsättning för modellen är att reklamens effekt utvecklas över tid och att konsumenten måste passera ett steg för att komma till nästa (Belch och Belch 1998:146). Vi beskriver modellen utifrån ett allmänt varumärkesperspektiv men den kan även anpassas med olika infallsvinklar på specifika kommunikativa verktyg som exempelvis en bestämd reklamfilm eller en viss produkt eller tjänst. 13

16 Figur 4: Hierarchy-of-effects modellen Källa: Kotler 2000:555 Figur 4 är uppdelad i tre huvudfaser vilka återfinns längst till vänster. Dessa är den kognitiva fasen, den emotionella fasen och till sist den handlingsmässiga fasen (egna översättningar). Om en tänkt konsument infinner sig på det kognitiva stadiet håller han/hon på att skaffa en uppfattning om vad ett varumärke är. Under den emotionella fasen skapar konsumenten en inställning om vad han/hon tycker om varumärket. Slutligen, om marknadskommunikationen, fungerat väl i relation till konsumenten infinner han/hon sig i det handlingsmässiga stadiet vilket innebär att ett köp genomförs. Modellen är hämtad från Philip Kotlers Marketing Management. I denna bok går han även igenom stegen var för sig. Awareness vilket är det första steget i modellen förutsätter att respondenten är omedveten om varumärket innan detta steg. Med andra ord är det här individens första möta med varumärket. Knowledge innebär att respondenten sätter sig in i reklamen och förstår den. Än så länge har han/hon en neutral inställning till varumärket. Liking är det första steget under den emotionella fasen och under detta steg fattar konsumenten ett tycke för eller emot varumärket. Preference. Under detta steg skapar respondenten en uppfattning för hur han/hon känner att det specifika varumärket ligger till i jämförelse mot andra konkurrerande varumärken. Conviction. Det kan hända att respondenten föredrar varumärket framför andra men ändå inte vill köpa det. Här sker en tänkt övertalning om att slutligen röra sig mot det sista steget Purchase. Ett köp förekommer. (Kotler 2000: ) 14

17 Det är viktigt att påpeka att respondenten kan försvinna ur processen när som helst under de olika faserna och stegen. Tycker hon/han exempelvis inte om produkten rör sig hon/han inte vidare från Liking till Preference stadiet. Denna modell går att använda för att studera var olika respondenter står i förhållande till ett varumärke och vad som får dem att klättra från ett steg till ett annat men den är även ett hjälpmedel för företag som planerar olika marknadskommunikativa förfaranden. En väldigt enkel men ändå väl klargörande definition av förhållandet mellan reklam och varumärket är hämtad ifrån Chris Fills bok och lyder: Advertising is used to trigger brand associations and experiences for people (Fill 2002:502) Detta citat visar på tyngden hos en av de tre hörnstenarna för varumärkesbyggande, nämligen integration. För att individer ska kunna koppla ihop reklamen med varumärket krävs det att enhetlighet präglar all marknadskommunikation. Den musik som återfinns i reklamfilmer och som påverkar en konsument under den emotionella fasen i modellen ska stämma överens med de värden som företaget vill koppla samman med varumärket. 15

18 5. Preciserat syfte och frågeställningar 5.1 Syfte Innan vi kan presentera vår utförda undersökning är det hög tid att redogöra för syftet och de frågeställningar som uppsatsen har. Syftet med detta arbete och den utförda undersökningen är att undersöka varumärkenas relation till musik i reklamfilmer. Som vi nämnde tidigare är undersökningen av explorativ karaktär vilket innebär att vi varken har något som vi vill bevisa eller bestrida. Vi vill understryka att vi inte har för avsikt att undersöka varför olika företag väljer att använda vissa låtar i deras reklamfilmer utan snarare vilken roll de valda låtarna får i en bredare bemärkelse. Om vi ser tendenser på att individer förenar musikstycken och varumärken kan det tänkas vara så att valet av musik faktiskt spelar en betydande roll för varumärket och ifall det inte är fallet, kan det möjligtvis tänkas vara tvärtom. 5.2 Frågeställningar För att vidare förklara vad det är vi undersöker samt för att ha något konkret att utgå ifrån i den diskussion som efterföljer presentationen av vår undersökning har vi konstruerat några teoretiskt förankrade frågeställningar. Frågeställningarna är följande: Vilken roll spelar reklammusiken för den marknadskommunikation som bedrivs kring ett varumärkesbyggande? o Till vilken grad förenar individer ett musikstycke som figurerat i en reklamfilm till ett varumärke? o Är vissa musikstycken av sådan typ att individer, utan visuell hjälp, vet vilket varumärke låten hör samman med? o Är vissa musikstycken av sådan typ att individer, utan visuell hjälp, vet vilken målgrupp reklamen, i vilken låten återfinns, är riktad mot? o Minns individer kopplingen mellan ett musikstycke och en reklamfilm över tid? Den första frågeställningen är vår huvudsakliga frågeställning och de övriga är menade att, utöver att besvaras, även stödja den förstnämnda. Med dessa som stöd anser vi att vi kommer att kunna bedriva en givande diskussion och analys kring undersökningens resultat. 16

19 6. Redovisning av material och metod 6.1 Val av metod Enkätundersökning Metoden vi har valt för insamling av material som analyseras och redovisas kring i denna uppsats är enkätundersökning. Anledningen till detta val är att det var detta vi fann lämpligast för att så effektivt som möjligt genomföra arbetet. Genom en enkätundersökning får vi på kort tid in ett stort urval som dessutom passar syftet väl. Andra tänkbara metoder skulle kunna ha varit personliga intervjuer eller fokusgrupper. Den största direkta nackdelen till dessa är att det skulle ta betydligt längre tid att genomföra. Det är tänkbart att dessa metoder skulle ha bidragit till att vi utan mindre självständig analys skulle få reda på direkt från respondenterna hur de ser på reklammusik. Detta tror vi oss dock kunna undersöka korrekt utifrån de fynd som frambringas ur enkätundersökningen. Det är även ett faktum att enkätundersökningen var det mest lätthanterligaste alternativet för oss att välja. Samtliga enkäter samlas efter undersökningen in och svaren förs in i statistikprogrammet SPSS. Vardera fråga har givits en egen post och kodas enligt ett variabelschema (bilaga 3) Receptionsteori Receptionsteori innebär hur vi förstår och tolkar mediebudskap. Vad man som enskild individ först tänker på när man konfronteras med förslagsvis ett varumärke, en vara eller en text. Ett budskap sänt genom ett medium kommer att få en individuell inverkan på mottagaren och bidrar till en frigjord tolkning av dess budskap. Tolkningarna kan alltså bli lika många som det finns mottagare för meddelandet. Den grad vi fyller i tomrum med tolkningar till vad budskapet utelämnar är en viktig aspekt i receptionsteorin. De tolkningar man gör kan skifta från person till person då faktorer som olika kulturella bakgrunder spelar in (Real 1996). Att fylla i tomrummen som uppstår när mottagaren nås av meddelandet är en process där en individs fantasi initieras med hjälp av budskapet i det utsändande mediet (Allen 1992:104). Mediebudskap som sänds uppdelas i olika skikt med underbyggande meningar som folk tolkar. Det finns många möjliga meddelanden i ett mediebudskap och receptionsstudier undersöker varför en individ tolkar på ett visst sätt bland alla potentiella budskap som ligger inbakat i mediebudskapet. (Real 1996:97). Att analysera de komplexa, varierande tillvägagångssätten mottagarna tolkar och tyder mediebudskap på, bidrar till att utforska hur budskapssändarna måste gå tillväga för att nå fram till mottagare på önskat sätt (Real 1996:94). Med receptionsanalys föreslås det att både publiken som nås av mediebudskapet och de masskommunikativa sammanhangen budskapen förekommer i, behöver analyseras som en helhet. Målet med receptionsanalyser är i slutändan att sändaren av mediebudskapet vill veta om och hur meddelandet gav effekt på sina mottagare, och genom en sådan undersökning kan vi kanske få en del av det svaret (Jensen och Jankowski 1991). 17

20 Den kvantitativa enkätundersökningen kommer att behöva tolkas av oss, och en receptionsanalys är då behövlig. Det är ett nödvändigt verktyg för att vi skall kunna få fram svar som kanske inte framgår med den kvantitativt framtagna summan av de olika delarna. Vi vill kunna klargöra respondenternas tankestruktur genom att ge en klar bild av vad innehållet i svaren vi får in kan ha för innebörd. De krav som måste uppfyllas vid tolkning är att det framförs en tydlig argumentation och att man har klara kriterier till sina slutsatsdragningar (Esaiasson, Giljestam, Oscarsson och Wängnerud 2004). Man måste hela tiden vara medveten om vad som görs och alltid ha en kritisk inställning till sina tolkningar. En nödvändighet är att ha kriterier till grund för de värderingar vi har då det är svårt att helt skydda sig från feltolkningar eller övertolkningar (Holme och Solvang 1997). Trots att den kvantitativa delen av studien visar exakt statistik på frågor som igenkänning och målgruppsplacering, svarar det inte på varför respondenterna har tagit vissa slutsatser. Om det går att avläsa en trend i ett svar blir det relevant att tolka varför respondenterna har gjort en sådan förknippning. Om det finns oklarheter i en tolkning är det nödvändigt att pröva flera teoretiskt möjliga alternativ då man skildrar vilka konsekvenser en viss tolkning leder till, och då även se över om teorin stämmer in på alla frågor som tolkas. En bra regel är barmhärtighetsprincipen som Karl Popper myntade, som går ut på att tolka generöst för att få bättre insikt till bakomliggande faktorer (Esaiasson, Giljestam, Oscarsson och Wängnerud 2004: ). Det vill säga att vi som analyserar svaren försöker se till samtliga tänkbara aspekter för att till så stor grad som möjligt undvika att vi gör felaktiga tydningar Val av respondenter Undersökningens respondenter består av studenter som läser sitt första läsår på det medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet vid Högskolan i Jönköping. Valet att använda dessa individer är dels för att de fanns nära till hands och ofta är samlade vid exempelvis föreläsningar. Vidare anledningar till valda respondenter är att de över lag är i sådan ålder att de tittar ganska mycket på tv samt att eftersom att de studerar medier eventuellt är lite mer insatta i reklamfilmer än den genomsnittliga studenten. Detta kan dock ses som ett problem när det gäller en eventuell generalisering men vi anser detta problem vara av så mild grad att det inte stör undersökningen. Dessutom ämnar vi inte att direkt generalisera resultatet med Sveriges övriga befolkning. 6.2 Undersökningens och frågeformulärets utformning Undersökningen går med all enkelhet till så att samtliga respondenter får ut ett frågeformulär med frågor som ska besvaras. Till varje fråga (förutom några inledande frågor om respondenten) finns ett musikstycke kopplat. Undersökningen tar cirka femton minuter att genomföra. Frågeformuläret inleds med fyra demografiska frågor som ska besvaras. Dessa är respondentens kön, ålder, frekvens av tv-tittande samt kanalutbud. Dessa frågor har vi inkluderat eftersom att det är intressant att se om det skiljer beroende på om respondenten exempelvis är lite yngre eller om han/hon har fler kanaler. Frågeformuläret är sedan uppdelat i fyra varierande delar. Anledningen till uppdelningen är att dels kunna få svar på lite olika frågor samt att kunna jämföra olika moment. Första delen är uppbyggd på så vis att 18

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Viktigt att tänka på vad gäller formen är - vill man stärka sitt varumärke Sälja sina produkter eller informera... som vi nämnt tidigare.

Viktigt att tänka på vad gäller formen är - vill man stärka sitt varumärke Sälja sina produkter eller informera... som vi nämnt tidigare. Föreläsning 080408 eller 080410 eller inför förpackninsdesign GRAFISK DESIGN 2 Uttrycket grafisk design skapades när industrialismen bröt igenom med en typ av produkter som skulle säljas, likaså då utvecklades

Läs mer

Studiestrategier för dig som är visuell

Studiestrategier för dig som är visuell Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

BILD - TOLKA OCH REFLEKTERA Neutral beskrivning - DENOTATION - en grundbetydelse i bilden Det vi ser -innehållet i bilden

BILD - TOLKA OCH REFLEKTERA Neutral beskrivning - DENOTATION - en grundbetydelse i bilden Det vi ser -innehållet i bilden BILD - TOLKA OCH REFLEKTERA Neutral beskrivning - DENOTATION - en grundbetydelse i bilden Det vi ser -innehållet i bilden Konnotation - bibetydlese - vad kan man se i bilden - man kan associera till något...

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Definitioner Event syftar på det arrangemang/evenemang som samlar målgruppen i tid och rum och som inkluderar ett möte i vilket en upplevelse skapas o

Definitioner Event syftar på det arrangemang/evenemang som samlar målgruppen i tid och rum och som inkluderar ett möte i vilket en upplevelse skapas o Sponsring Definitioner Event syftar på det arrangemang/evenemang som samlar målgruppen i tid och rum och som inkluderar ett möte i vilket en upplevelse skapas och ett budskap kommuniceras (Behrer & Larsson,

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Metod-PM till B-uppsats

Metod-PM till B-uppsats Problem Metod-PM till B-uppsats Den 27 augusti 2012 utgavs boken Rösträtt till salu det nya hotet mot demokratin? (Lindberg & Svensson, 2012), baserad på en World Value Survey-undersökning i Sverige 2011.

Läs mer

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM 2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) Delar:

Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) Delar: Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) 1 För uppsatskurserna i datorlingvistik gäller generellt att de består av

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Mälardalens högskola

Mälardalens högskola Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning (Version 1.2) Mälardalens högskola Institutionen för datateknik (IDt) Thomas Larsson 10 september 1998 Västerås Sammanfattning En mycket viktig del

Läs mer

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Vadå hur vi jobbar? Som reklambyrå och inte minst reklambyråkund rör man sig i en värld där en spade inte alltid är en spade. Där ord som

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Budskap. Kommunikationens verktyg - budskapet, ska formuleras och formas till en helhet som når ut till mottagaren genom en kanal...

Budskap. Kommunikationens verktyg - budskapet, ska formuleras och formas till en helhet som når ut till mottagaren genom en kanal... Budskap Kommunikationens verktyg - budskapet, ska formuleras och formas till en helhet som når ut till mottagaren genom en kanal... Den grafiska formen tillsammans med formuleringen av budskapet - en kanal

Läs mer

FeelMap. zecobyte. Put your brand on a map. www.zecobyte.com

FeelMap. zecobyte. Put your brand on a map. www.zecobyte.com FeelMap Put your brand on a map zecobyte www.zecobyte.com The Consumer does not behave as he says, he does not say what he thinks and does not think what he feels. David Ogilvy Ett framgångsrikt och lönsamt

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Ansvarig lärare: Thomas Dahl mail: thomas.hansson-dahl@edu.upplandvasby.se Centralt innehåll Tala, lyssna samtala: Muntliga presentationer

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10 Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering

Läs mer

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda Dagens agenda Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering i praktiken Per Åsberg, 7 september

Läs mer

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Thomas Mejtoft Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Uppgifter till träff om projekt- och affärsidé Skapa grupper

Läs mer

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa.

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa. 7 steg för att skapa en Hashtag- strategi för B2B- företag Marketinghouse (källor: Google, Hubspot, Twitter, Instagram och olika bloggar) Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Metod PM. Turordningsregler moment 22. Charbel Malki Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet

Metod PM. Turordningsregler moment 22. Charbel Malki Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet Metod PM Turordningsregler moment 22 Charbel Malki 811112-1599 Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet 2014 09-29 Inledning LAS lagen är den mest debatterade reformen i modern tid

Läs mer

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Per Åsberg, 5 september 2011 Dagens agenda Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering e e

Läs mer

Budskap. Kommunikationens verktyg - budskapet, ska formuleras och formas till en helhet som når ut till mottagaren genom en kanal...

Budskap. Kommunikationens verktyg - budskapet, ska formuleras och formas till en helhet som når ut till mottagaren genom en kanal... Budskap Kommunikationens verktyg - budskapet, ska formuleras och formas till en helhet som når ut till mottagaren genom en kanal... Den grafiska formen tillsammans med formuleringen av budskapet - en kanal

Läs mer

Nu är det dags att vända blad. Lite inspiration för dig som ska hjälpa till att förändra bibliotekets varumärke.

Nu är det dags att vända blad. Lite inspiration för dig som ska hjälpa till att förändra bibliotekets varumärke. Nu är det dags att vända blad. Lite inspiration för dig som ska hjälpa till att förändra bibliotekets varumärke. 2 Vi är kända, men kunskapen om oss måste bli bättre. Kännedomen om biblioteken är mycket

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Muntlig presentationsteknik Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Ibland får man se att en idé, som känns idéaktig inne i hjärnan, är helt annorlunda

Läs mer

Hur stor är sannolikheten att någon i klassen har en katt? Hur stor är

Hur stor är sannolikheten att någon i klassen har en katt? Hur stor är Karin Landtblom Hur sannolikt är det? Uttrycket Hur sannolikt är det på en skala? använder många till vardags, ofta med viss ironi. I denna artikel om grunder för begreppet sannolikhet åskådliggör författaren

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

KRITERIER FÖR REELL KOMPETENS I HUVUDOMRÅDE ARABISKA, JAPANSKA, KINESISKA OCH RYSKA

KRITERIER FÖR REELL KOMPETENS I HUVUDOMRÅDE ARABISKA, JAPANSKA, KINESISKA OCH RYSKA INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER KRITERIER FÖR REELL KOMPETENS I HUVUDOMRÅDE ARABISKA, JAPANSKA, KINESISKA OCH RYSKA Nedanstående påståenden är hämtade ur mallen för Gemensam europeisk referensram

Läs mer

Får jag lov? Tre enkla tips till dig som vill använda musik i en politisk kampanj

Får jag lov? Tre enkla tips till dig som vill använda musik i en politisk kampanj Får jag lov? Tre enkla tips till dig som vill använda musik i en politisk kampanj Denna guide är framtagen och författad av Musikförläggarna Grafisk form: Spektra Illustration: Magnus Bard Tryck: TMG Sthlm

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kompetensmedia Box 6014 171 06 Solna Tel 08-445 25 50 info@kompetensmedia.se www.kompetensmedia.se A part of Swedish Film AB

STUDIEHANDLEDNING. Kompetensmedia Box 6014 171 06 Solna Tel 08-445 25 50 info@kompetensmedia.se www.kompetensmedia.se A part of Swedish Film AB STUDIEHANDLEDNING Kompetensmedia Box 6014 171 06 Solna Tel 08-445 25 50 info@kompetensmedia.se A part of Swedish Film AB Innehåll Inledning 3 Syfte & målgrupp 3 Innehåll & viktiga budskap 3 Praktiska råd

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

kärnvärden & grafisk profil

kärnvärden & grafisk profil kärnvärden & grafisk profil 1 Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald. Studiefrämjandets vision antagen 2007

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

FBRN Brandjobs. Projektiva metoder - närmare sanningen? Marknadsundersökningens dag - 11 MARS 2010. Fredrik Berggren & Robert Nises

FBRN Brandjobs. Projektiva metoder - närmare sanningen? Marknadsundersökningens dag - 11 MARS 2010. Fredrik Berggren & Robert Nises FBRN Brandjobs Projektiva metoder - närmare sanningen? Marknadsundersökningens dag - 11 MARS 2010 Fredrik Berggren & Robert Nises BEHOV & KONSUMENTBETEENDE Konsumenter köper inte produkter eller tjänster

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun 1 Att bygga ett starkt varumärke Att bygga ett starkt varumärke kräver inte enbart en bra produkt eller tjänst. Att bygga ett starkt varumärke kräver

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Brandingstrategi Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Marketing lovar branding håller Ordet brand ska inte förväxlas med det svenska

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Ramverk för: Produktlansering. Datum: Företag: Marknad 1: Marknad 2: Marknad 3: Marknad 4: Deltagare: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Produktlansering. Datum: Företag: Marknad 1: Marknad 2: Marknad 3: Marknad 4: Deltagare: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Produktlansering Datum: Företag: Marknad 1: Marknad 2: Marknad 3: Marknad 4: Deltagare: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Lönsamheten skapas genom rätt erbjudande Framgångsrik produktlansering

Läs mer

Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI

Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI 1 Agenda Masskommunikation Personlig försäljning Direktkommunikation Promotion mix Interaktiv kommunikation Att utforma en marknadskommunikationskampanj 2 Påverkan:

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Slumpförsök för åk 1-3

Slumpförsök för åk 1-3 Modul: Sannolikhet och statistik Del 3: Att utmana elevers resonemang om slump Slumpförsök för åk 1-3 Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Andreas Eckert, Linnéuniversitetet I följande text beskrivs

Läs mer

Har du hört den förut? En kvantitativ studie om bakgrundsmusik och dess påverkan på konsumenters emotioner och köpbeteende.

Har du hört den förut? En kvantitativ studie om bakgrundsmusik och dess påverkan på konsumenters emotioner och köpbeteende. Har du hört den förut? En kvantitativ studie om bakgrundsmusik och dess påverkan på konsumenters emotioner och köpbeteende. Denna uppsats syfte undersöker via ett fältexperiment i en ICA-butik hur bakgrundsmusik

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar?

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Oavsett hur våra fördomar ser ut så har vi preferenser om vad vi tycker om och vad vi inte riktigt gillar. De flesta skulle nog hålla med om att alla

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012 Handledning Det didaktiska kontraktet 19 september 2012 Dagens teman Begreppsföreställning och begreppskunskap igen Handledning Det didaktiska kontraktet Begreppsföreställning och begreppsdefinition Begreppsföreställning

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen Essä Vad är en essä? En essä är en text där en person försöker reda ut sina tankar och kunskaper inom ett ämne eller utifrån en frågeställning. Ämnena kan variera mellan allt från hur fotboll och politik

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Frågor och svar avseende upphandling av ramavtal avseende konsulter för utredningar, undersökningar och analyser

Frågor och svar avseende upphandling av ramavtal avseende konsulter för utredningar, undersökningar och analyser PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2011-10-31 Dnr: 11-8652 1(6) Administrativa avdelningen Anna-Karin Hellsten anna-karin.hellsten@pts.se Frågor och svar avseende upphandling av ramavtal avseende konsulter

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Inför ordet design så finns det två val att göra, det ena handlar om grafisk design och det andra om industridesign.

Inför ordet design så finns det två val att göra, det ena handlar om grafisk design och det andra om industridesign. Inför ordet design så finns det två val att göra, det ena handlar om grafisk design och det andra om industridesign. Vad är då skillnaden? Grafisk design är formgivning av alla typer av trycksaker, t ex

Läs mer

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet Examination av examensarbeten Sammanfattning av seminariet 2012-03-23 Examensarbeten är en viktig del av utbildningen och ger studenter möjlighet att visa självständighet, tillämpa sina förvärvade kunskaper

Läs mer

Låt kunderna göra jobbet!

Låt kunderna göra jobbet! Låt kunderna göra jobbet! Innehållsförteckning Inledning...4 Vad är referensprogrammet?...6 250 gånger 250-regeln...8 ABC-listan...10 Ha mig i åtanke...12 Bevara kontakten!...14 - Årsplan för utskick...16

Läs mer

Strategisk profilreklam

Strategisk profilreklam Det har skett en förändring från att i kommunikationsmixen satsa på reklam och sales promotion till ett synsätt som betonar integrerad kommunikation och ser till den totala effekten av alla kommunikationsaktiviteter

Läs mer