Omvärldsbladet November 2013

Transkript

1 Omvärldsbladet

2 Omvärldsbladet Det gäller att hänga med! Vår omvärldsbevakning för våra förtroendevalda revisorer Omvärldsbladets syfte är att hålla våra förtroendevalda revisorer uppdaterade om vad som händer inom ekonomi, samhälle, politik, teknik, media samt sociala frågor och värderingar. Med hjälp av Omvärldsbladet blir det lättare att hålla jämna steg med omvärldens snabba förändringar och få fram nya uppslag till intressanta granskningar för kommunrevisionen. Omvärldsbladet! Fokus på omvärldens förändringar inom: Ekonomi Samhälle Politik Teknik Media Sociala frågor och värderingar

3 Innehållsförteckning 1. En tillbakablick på första halvåret Genomförda lagändringar vid halvårsskiftet Förslag på revisionsinsatser Aktuella frågor i och för kommuner Sveriges Kommuner och Landsting, SKL I media Förslag på revisionsinsats Ny publikation av Till sist, har du koll på din kommun? År 2013 och framåt Kommunernas ekonomi i backspegeln och i prognoser Prognosen utifrån ett revisionsperspektiv Statens offentliga utredningar, propositioner med mera Förslag på revisionsinsats Våra kunskapsnätverk har ordet Kommunal ekonomi Samhällsbyggnad och teknik Utbildning & Lärande Ägarstyrning kommunala bolag...8

4 1. En tillbakablick på första halvåret Genomförda lagändringar vid halvårsskiftet 2013 I avsnittet nedan gör vi i en tillbakablick och redogör för några av de lagar och förordningar som trädde i kraft vid halvårsskiftet Den som är intresserad kan läsa mer om lagändringarna genom att klicka på följande länk: Utökad undervisningstid i matematik. Genom ändring i skollagen införs mer matematik för elever i grundskolan (UbU16) (1 juli 2013). Syftet är att öka elevernas kunskaper i matematik. Ändringen innebär också minskad möjlighet för skolor att minska antalet undervisningstimmar i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska för att ge utrymme för profilering. Sänkta byggsanktionsavgifter. Genom komplettering av plan- och bygglagen ändras reglerna om byggsanktionsavgift (CU21) (1 juli 2013). Avgifternas storlek har kritiserats för att ibland vara för höga i jämförelse med den lagöverträdelse det handlar om. Det blir möjligt att i enskilda fall sänka avgiften. Samtidigt avgiftsbeläggs vissa förseelser som tidigare inte medförde några sanktionsavgifter Förslag på revisionsinsatser De genomförda lagändringarna innebär att kommunerna måste anpassa sina verksamheter utifrån dessa. Det kan vara aktuellt för revision att uppmärksamma: huruvida grundskolorna i kommunen anpassar undervisningen i enlighet med de nya bestämmelserna avseende antal undervisningstimmar i matematik men även svenska, svenska som andra språk och engelska om kommunen tillämpar de nya lagändringarna. 1 av 8

5 2. Aktuella frågor i och för kommuner I det här avsnittet redogörs för aktuella frågor och diskussioner i kommunerna. Underlaget är hämtat från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), från s arbete med kommuner samt från media. Under varje textstycke finns en länk där den som vill, kan klicka sig vidare och ta del av mer information Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Ökad kontroll av privata utförare. Kommuner och landsting får ett mer uttalat ansvar för kontroll av kommunal verksamhet som drivs av privata företag. Även medborgarnas insyn ska öka. SKL välkomnar utredningsförslaget. Läs mer på: Dubbla roller ger bristande upphandlingsstöd. Regeringen vill i vårpropositionen lägga förslag att placera upphandlingsstödet hos Konkurrensverket. Det vore ett stort misstag. I stället för att stärka stödet försvagas det när viktig miljökompetens marginaliseras. Dessutom uppstår en intern målkonflikt när samma myndighet som ska ge stödet också är ansvarig för tillsynen. Läs mer på: Företagare klart nöjda med kommunernas service. Sveriges företagare är klart nöjda med den service som kommunerna ger dem. Det visar årets upplaga av rapporten Öppna jämförelser Företagsklimat. Läs mer på: I media Kommunen får fem miljoner mer för samma jobb. Kommuner får sannolikt ofta lägre ersättning än de har rätt till från staten för välfärdstjänster till flyktingar. Enligt Migrationsverket är kommunernas ansökningar om ersättning ofta ofullständiga och behöver kompletteras. Lessebo kommun genomförde en genomlysning av verksamheten med hjälp av. Utan att ändra kommunens åtagande ökades ersättningen med 5 miljoner kronor per år. Läs mer på: Förslag på revisionsinsats Med anledning av aktuella frågor bör kommunrevisionen uppmärksamma: Har din kommun kontroll på privata utförare? Detta är något som revisionen bör uppmärksamma. Exempelvis kan kommunens avtal med entreprenörerna granskas. 2 av 8

6 Kommunernas upphandlingar enligt LOU har stött och blötts allt sedan den infördes. För revisionen kan det vara av intresse att granska om och hur kommunen följer lagstiftningen. Uppgiften om att det finns kommuner som inte får de bidrag som de är berättigade till i samband med mottagande av ensamkommande flyktingbarn är något som revisionen bör uppmärksamma och eventuellt granska Ny publikation av Enligt Future of Government - Morgondagens ledande offentliga organisation, en rapport från, krävs en tydlig förändring av hur politiker och offentliga företrädare agerar för att möta framtidens utmaningar. Bland annat behövs ökad öppenhet för förändringar, strategiska samarbeten och en bättre innovationsförmåga. Rapporten tar avstamp i de senaste årens utveckling inom statlig och kommunal verksamhet. Den visar på tre huvudmål som framtidens offentliga företrädare måste fokusera på; medborgarfokus, intern och extern balans samt hållbara resultat. Läs mer på: Till sist, har du koll på din kommun? Nedan presenteras tre aktuella kommunrankningar. Klicka på de olika länkarna och ta reda på var din kommun hamnar på Lärarförbundets rankning av Sveriges bästa skolkommuner. Rankningen. Resultat för Bästa Skolkommun - Lärarförbundet - Lärarförbundet när SKL jämför företagsklimatet i kommunerna. Företagsklimat Sveriges Kommuner och Landsting när Humana rankar hur långt kommunerna kommit i sitt tillgänlighetsarbete. Tillgänglighet 2013 när Socialstyrelsen genomför öppen jämförelse av barn- och ungdomsvård. Öppna jämförelser av barn- och ungdomsvård när Socialstyrelsen genomför öppen jämförelse av stöd till personer med funktionsnedsättning. Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 3 av 8

7 3. År 2013 och framåt I det här avsnittet blickar vi framåt och tittar dels på SKL:s ekonomiprognos, dels på några av statens offentliga utredningar (SOU) och propositioner som kommer att ligga till grund för framtida lagförändringar och förordningar. Under varje textstycke finns en länk där den som vill kan klicka sig vidare och ta del av hela rapporten eller utredningen Kommunernas ekonomi i backspegeln och i prognoser I Sveriges kommuners och Landstings, SKL:s, ekonomirapport från oktober framgår det att år 2013 väntas engångsintäkter från AFA Försäkring bidra till ett positivt resultat för sektorn. SKL räknar med ett överskott på cirka 10 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,3 procent som andel av skatter och bidrag. Därefter ser det kärvare ut; de demografiska förändringarna och stora investeringsbehov medför ökade kostnader. För att nå ett resultat på 9 miljarder år 2017, vilket motsvarar 1 procent av skatter och bidrag, krävs att skatten höjs med 31 öre och att statsbidragen ökar med närmare 18 miljarder. För att nå sparmålet för den offentliga sektorn på 1 procent av BNP behöver skatten höjas med ytterligare 60 öre jämfört med Några av SKL:s slutsatser i punktform: Sammantaget beräknas kommuner (+12 miljarder kronor) och landsting (-10 miljarder kronor) redovisa ett positivt resultat på 10 miljarder kronor för räkenskapsåret 2013 Återbetalning från AFA Försäkring beräknas uppgå till samma belopp som det uppskattade positiva resultatet. Det är således en bidragande orsak till överskottet. SKL bedömer att resultatet faller till 5 miljarder kronor år 2014 Investeringsbehoven ökar samtidigt som kravet på anpassning med anledning av demografiska krav är högt BNP förväntas växa med 0,8 procent år 2013 och 2,7 procent år Konjunkturläget förbättras alltså gradvis men måttligt. Tillväxten i skatteunderlaget har varit relativt god under senare år och bedöms växa starkt under kommande år. Skatteintäkterna kommer trots detta inte kunna finansiera en utveckling av välfärden under kommande år i samma takt som hittills. Kostnadsutveckling beror till stor del av den medicintekniska utvecklingen, fler barn i skolverksamheterna och allt fler äldre invånare. För att uppnå ett resultat år 2017 som motsvarar 1 procent av skatter och statsbidrag (2 procent anses behövas för att uppnå god ekonomisk hushållning) krävs effektiviseringar, skattehöjningar och statliga tillskott utöver de redan beslutade. Läs mer på: Prognosen utifrån ett revisionsperspektiv För revisionen kommer det vara relevant att följa hur kommunen hanterar de demografiska förändringarna och de stora investeringsbehoven. 4 av 8

8 3.2. Statens offentliga utredningar, propositioner med mera Utredningen Fri att leka och lära - ett målinriktat arbete för barns ökade säkerhet i förskolan (SOU 2013:26) föreslår ny bestämmelse i skollagen. Förskolans bedriva huvudman ska, enligt förslaget, målinriktat arbete för barns säkerhet i förskolan. Dessutom ska huvudmannen ta ansvar för information om tillbud rapporteras in till ett nationellt inrapporteringssystem. Läs mer på: Förslag på revisionsinsats Med anledning av SOU-utredningen kan det längre fram bli intressant för revisionen att granska om kommunen har ett systematiskt och målinriktat arbete för att öka barns säkerhet i förskolan i kommunen. 5 av 8

9 4. Våra kunskapsnätverk har ordet har ett antal nätverk där vi samlat specialister inom områdena: Hälso- och sjukvård Kommunal ekonomi Ledarskap Nämndsadministrativa processer och juridik Regional utveckling Samhällsbyggnad och teknik Socialtjänst Utbildning & lärande Verksamhetsstyrning (LEAN) Ägarstyrning Kommunala bolag Nedan presenterar några av våra nätverk förslag på områden som kommunrevisionen bör uppmärksamma Kommunal ekonomi Välfärdens finansiering. Den demografiska utvecklingen leder till en ökad andel äldre och en ökad försörjningskvot färre ska försörja allt fler. I Sverige har vi under många år diskuterat denna fråga på nationell nivå, exempelvis i Sveriges Kommuner och Landstings rapport Framtidens utmaning välfärdens långsiktiga finansiering. Utöver denna nationella trend har den enskilda kommunen sina specifika problem. Kommuner i tillväxtregioner har att hantera en kraftig utbyggnad av den kommunala servicen vilket leder till stora investeringar i nya lokaler och anläggningar. De investeringar som görs idag belastar kommunens budget i många år framöver. Samtidigt med denna expansion finns det stort behov av upprustning av befintliga skolor och fritidsanläggningar. Kommuner med minskande folkmängd har att hantera en minskad total efterfrågan tillsammans med en kraftig omfördelning mellan verksamheterna. Kommunens intäkter anpassar sig tämligen direkt till den mindre befolkningen. Kan inte kommunen anpassa verksamheten riskerar kommunen stora underskott alternativt skattehöjningar. Det är nu dags att lyfta ned den nationella diskussionen om välfärdens framtida finansiering till det lokala planet! Förslag på revisionsinsatser Det är av intresse för revisionen att granska hur styrelsen och nämnderna arbetar med omvärldsanalyser i syfte att öka kunskapen om nuläge och utveckling i kommunens demografi. Aspekter som är viktiga att uppmärksamma är: o befolkningsprognoser och bostadsbyggande o lokalförsörjningsstrategi o Verksamhetsutveckling 6 av 8

10 4.2. Samhällsbyggnad och teknik Lagen om allmännyttiga bostadsbolag tillåter, sedan två år tillbaka, kommuner att föra över hela vinsten från allmännyttiga bostadsbolag. Detta under förutsättning att medlen används till bostadsförsörjning och social integration. Dessutom får kommunerna enligt lagen föra över hälften av bostadsbolagens vinster från försäljning av fastigheter utan att precisera vad dessa ska användas till. Flera kommuner använder sig av dessa möjligheter till värdeöverföringar från kommunala bostadsbolag. Enligt företrädare från Boverket ger lagstiftningen utrymme för olika tolkningar. Hyresgästföreningen i Stockholm respektive i Linköping har valt att överklaga de kommunala besluten om vinstöverföringar. Läs mer på: Datainspektionen har, via massmedia, fått information som pekar på att flera bostadsbolag registrerar känsliga personuppgifter såsom boendes hälsa och etniska ursprung. Sådan registrering bryter mot personuppgiftslagen. Datainspektionen har därför inlett granskning av åtta kommunala bostadsbolag med avseende på följsamhet av personuppgiftslagen. Läs mer på: Förslag på revisionsinsatser Revisionen kan titta på huruvida kommunen utnyttjar möjligheterna till värdeöverföring från allmännyttiga bostadsbolag. Finns det någon policy för detta samt följer kommunen lagen om allmännyttiga bostadsbolag i detta avseende? 4.3. Utbildning & Lärande Skolverket belyser i sin rapport "Kommunernas resursfördelning till grundskolor" (rapport ) kommunernas resursfördelning och resursuppföljning. Det konstateras att resursfördelningen efter socioekonomiska kriterier framstår som otillräcklig i flera kommuner. Liksom i tidigare genomförda studier (bland annat 2011), konstateras här att kommunernas uppföljning och analys av tillförda resurser har brister. Läs mer på: och I syfte att minska lärarnas administrativa arbete har regeringen lagt en proposition om minskade krav på dokumentation i skolan. I den allmänna skoldebatten har frågan om lärarnas så kallade administrativa börda lyfts. Skolverket har genomfört en omfattande tidsstudie av grundskolelärarnas arbete. Den presenteras i rapporten "Lärarnas yrkesvardag - En nationell kartläggning av grundskollärares tidsanvändning" (rapport ). Det konstateras att 34 % av lärarnas tid utgörs av undervisning. Läs mer på: Minskade krav på dokumentation i skolan och Lärarnas yrkesvardag Förslag på revisionsinsatser För kommunen revisionen är det intressant att granska om ansvarig nämnd säkerställer att det finns ändamålsenliga processer för resursfördelning och resursuppföljning. Tar resursfördelningen till exempel hänsyn till socioekonomiska kriterier? 7 av 8

11 Revisionen kan även granska hur ansvarig nämnd säkerställer att det finns förutsättningar för lärarnas arbetstid att organiseras på ett sådant sätt att den utnyttjas effektivt Ägarstyrning kommunala bolag Från den 1 januari 2013 förändrades kommunallagen så att kraven på kommunens hantering av sina bolag förstärktes både vad gäller bolagsordningens innehåll och kommunstyrelsens uppföljningsansvar. Detta innebär att kommunstyrelsen på ett mer aktivt sätt måste agera i bolagsfrågorna. Genom kommunala bolag förvaltar kommuner mycket stora tillgångar med syfte att tillgodose invånarnas behov. De största kommunala bolagen finns inom branscherna bostäder, energi samt vatten och avlopp. Det är viktigt att ägarstyrningen är ändamålsenlig med hänsyn till den stora betydelse bolagen har i ett samhällsperspektiv. Det finns ett stort intresse för att utveckla ägarstyrningen i många kommuner för att kunna utöva ett tydligare ägarskap. har nyligen lanserat den tredje upplagan av boken "Kommunala bolag - Ägarstyrning och styrelsefunktion. Det kommunala bolaget i juridik och praktik". Boken tydliggör den stora förbättringspotential som finns i ägarstyrning bland annat genom att: roller och ansvar behöver tydliggöras styrelsekompetensen behöver utvecklas dialog och rapportering är avgörande för en aktiv ägarstyrning styrningen av samägda bolag kan förbättras betydligt, ägarfrågorna i samägda bolag får inte tillräcklig uppmärksamhet Läs mer på: styrelsefunktion.jhtml?query=kommunala%20bolag%20- %20ägarstyrning%20och%20styrelsefunktion.%20det%20kommunala%20bolaget%20i%20 juridik%20och%20praktik&live=1 Förslag på revisionsinsats Utifrån beskrivningen ovan är det i allra högsta grad intressant för revisionen att granska om kommunstyrelsens ägarstyrning av de kommunala bolagen är ändamålsenlig, effektiv och tillräcklig. 8 av 8