Revisorernas uppdrag regleras i kommunallag, aktiebolagslag, god revisionssed, fullmäktiges reglemente till revisorerna samt i ägardirektiv.

Transkript

1 REVISIONSPLAN Kommunens revisorer Revisionsplan Inledning I revisionsplanen redovisas planerade revisionsinsatser för. Beslut om förändrad inriktning av granskningen kan bli aktuell om oförutsedda händelser och förändringar sker i kommunen eller i omvärlden. Revisorernas uppdrag Inom kommunen utser fullmäktige förtroendevalda revisorer med uppdrag att granska och pröva ansvaret för kommunstyrelse och nämnder. Uppdraget sker genom att all verksamhet årligen granskas i den omfattning som följer av god revisionssed. Revisorerna ska granska och pröva: om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. En stor del av kommunens verksamhet bedrivs även i aktiebolagsform och fullmäktige utser därför även lekmannarevisorer bland de förtroendevalda revisorerna. Lekmannarevisorerna har för tagit fram en gemensam revisionsplanering för lekmannarevisionen i de kommunala bolagen (dnr KR/:4). Revisorernas uppdrag regleras i kommunallag, aktiebolagslag, god revisionssed, fullmäktiges reglemente till revisorerna samt i ägardirektiv. Revisorernas samlade bedömning om ansvarsprövningen finns i revisionsberättelse och revisionsredogörelse. Lekmannarevisorernas granskningar bifogas revisionsberättelsen i kommunen och ingår i ansvarsbedömningen av hela kommunen. Risk- och väsentlighetsanalys Som grund för revisionsplanen genomför kommunrevisionen varje år en risk- och väsentlighetsanalys. I risk- och väsentlighetsanalysen genomförs en värdering av olika risker i relation till de mål som nämnder och styrelse REVISIONSKONTORET Kommunens revisorer 1 (6) Postadress, Besöksadress Tel Fax Org.nr Bg E-post sofie.thor@vaxjo.se

2 Sannolikhet FÖRSLAG REVISIONSPLAN omfattas av, såsom fullmäktiges mål, mål i andra styrande dokument såväl som mål i lagstiftning och andra nationella regelverk. Identifieringen av risker sker bland annat genom intervjuer, omvärldsbevakning, erfarenheter av generella och specifika risker för kommunen samt tidigare granskningar. För har följande riskvärderingsmodell använts. Påverkan Obetydlig Mindre Medel Allvarlig Förödande Nästan säker 5 Hög Hög Trolig 4 Medel Hög Hög Medel 3 Låg Medel Hög Mindre 2 Låg Låg Medel Hög Osannolik 1 Låg Låg Medel Hög Hög I risk- och väsentlighetsanalysen som ligger till grund för års revisionsplan identifierades och värderades ett trettiotal risker/riskområden. En prioritering av granskningsinsatserna för revisonsåret har i första hand gjorts bland de risker som kommunrevisionen har värderat som mycket a. Granskningsinsatser Revisorernas samlade revisionsinsats syftar till att ge ett tillräckligt underlag för revisorernas bedömning av nämndernas och kommunstyrelsens ansvarstagande under året. Revisionsinsatsen består av årlig granskning, redovisningsrevision och fördjupade granskningar. I följande avsnitt beskrivs innehållet och inriktningen för de olika granskningsinsatserna. Årlig granskning/grundläggande granskning Kommunallagen föreskriver att revisorerna årligen ska granska all verksamhet. Den årliga granskningen bygger på en kombination av olika tillvägagångssätt. Den genomförs bland annat genom att revisorernas granskningsgrupper har återkommande dialog med kommunstyrelse och nämnder, bland annat vid boksluten. Två förtroendevalda revisorer ingår i respektive granskningsgrupp och ansvarar för två till tre nämnder. Ordförande medverkar i gruppernas arbete i samband med del- och årsboksluten. Revisionsgrupperna tar även fortlöpande del av relevanta handlingar t.ex. mål- och styrdokument samt protokoll. 2 (6)

3 Redovisningsrevision Granskning av delårsrapport och årsredovisning sker med lagen om kommunal redovisning och kommunal redovisningssed som norm. Granskningen av delårsrapporten per augusti sker översiktligt och inriktas på en övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. Syftet är att fastställa att delårsbokslutet håller en tillfredsställande kvalitet och att det är upprättat i enlighet med god redovisningssed. Granskningen av kommunens bokslut, koncernbokslut och årsredovisning syftar till att bedöma om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning och normgivning. Granskningen av delårsrapport och årsredovisning utgör även underlag för revisorernas bedömning om resultaten i delårsrapport respektive årsredovisning är förenliga med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning. Som en del av redovisningsrevisionen genomförs en granskning av den interna styrningen och kontrollen inom det finansiella området. Granskningen inriktas under dels på tidigare identifierade allvarliga brister i den interna kontrollen, dels på basala rutiner och kontroller som syftar till att minska risken för ekonomisk skada. Redovisningsrevisionen utförs av upphandlade revisionskonsulter. Fördjupad granskning Fördjupade granskningsprojekt genomförs av revisionskontoret eller av upphandlade revisionskonsulter beroende på tillgängliga resurser och kompetensbehovet i det specifika granskningsprojektet. I följande avsnitt redovisas de granskningsprojekt som i första hand har prioriterats utifrån revisorernas riskvärdering, utan inbördes rangordning. Prioriteringen har skett mot bakgrund av revisionens samlade anslag. Granskning av integration och flyktingmottagande Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare reglerar olika myndigheters ansvarsområde för integration och flyktingmottagande, däribland kommunernas. Den så kallade etableringsreformen 2010 innebar att kommunens samordningsansvar togs bort, men kommunen har fortsatt ansvar för en rad olika uppgifter. Kommunens arbete har för bland annat betydelse för utvecklingen av ekonomiskt bistånd. För en del av sina kostnader har kommunen rätt att få ersättning från staten. 3 (6)

4 Granskningens övergripande revisionsfråga är att belysa om kommunen, genom ansvariga nämnder, bedriver en ändamålsenlig och ur ekonomisk synvinkel tillfredsställande verksamhet för nyanlända. I detta ingår att granska om samarbetet och ansvarsfördelningen inom kommunen, såväl som samarbetet med landstinget och Arbetsförmedlingen, är organiserat på ett sådant sätt att de samlade resurserna tillvaratas på ett effektivt sätt. Granskning av skol- och barnomsorgsnämndens analyser och åtgärder för en förbättrad måluppfyllelse Under de senaste åren har elevernas meritvärden i årskurs 9 och behörigheten till gymnasiet sjunkit. För 2012 har dock den nedåtgående trenden stannat av och en liten ökning noteras i andelen behöriga till gymnasiet. Detta antas bero på satsningen Resultat i fokus samt skolenheternas egna åtgärder. En rad andra åtgärder är även införda. Skoloch barnomsorgsnämndens förmåga att analysera orsakerna till meritvärdenas utveckling är central för att rätt åtgärder sätts in för att förbättra meritvärdena på kort och lång sikt. Den övergripande revisionsfrågan är att bedöma om skol- och barnomsorgsnämnden har ett ändamålsenligt analysarbete där tillräckliga underlag tas fram som grund för adekvata åtgärder. Granskningen ska också i möjligaste mån belysa effekter av beslutade åtgärder. Styrning och uppföljning av Arenastadsprojekten Kommunen har under ett antal år genomfört det så kallade Arenaprojektet tillsammans med idrottsföreningar och deras aktiebolag. Projektet är omfattande och kommunen är den som eventuellt slutligen tar den ekonomiska risken genom att vara borgensman och borgenär. På grund av projektets storlek och risknivå samt att det röner ett stort medborgarintresse anser revisorerna att det är angeläget att granska projektet och dess hantering inom kommunen. Granskningen genomförs i två delar, där den ena syftar till att granska om projektets ekonomiska styrning och uppföljning är tillräcklig samt om redovisningen är rättvisande. Den andra delen syftar till att belysa hur projektet bedrivs med avseende på bland annat genomförande av fullmäktiges beslut, uppföljning och återrapportering, ansvarsfördelning, dialog och samverkan inom kommunen samt hur projektets resultat implementeras och integreras i den ordinarie verksamheten. Granskning av kompetensförsörjning 4 (6)

5 Ett av fullmäktiges övergripande mål är att Växjö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Inom målområdet finns även tre verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Att lyckas attrahera, behålla och utveckla personal, kompetens och ledare/chefer är en avgörande framgångsfaktor för de flesta verksamheter. Växjö kommun, står i likhet med andra kommuner inför en betydande utmaning avseende kompetensförsörjningen. Enligt Sveriges kommuner och landsting finns till exempel ett rekryteringsbehov inom välfärdssektorn med medarbetare under åren 2012 till 2019 pga. pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster. Störst antal pensionsavgångar kommer att ske fram till Kompetensförsörjning handlar också om att medarbetarna har tillräcklig kompetens för arbetet. Sammantaget innebär en dåligt fungerande kompetensförsörjning en risk att verksamheten inte kan bedrivas ändamålsenligt. Granskningens övergripande revisionsfråga är att bedöma om kommunens arbete med kompetensförsörjning på kort och lång sikt bedrivs på ett ändamålsenligt sätt så att behovet av rätt kompetens säkerställs. Strategier, effektiviseringar och åtgärder för att uppnå en budget i balans och ett effektivt resursutnyttjande Kommunens ekonomiska läge de kommande åren är mycket besvärligt. Under flera år har verksamhetens nettokostnader ökat procentuellt mer än skatteintäkterna, generella statsbidrag och utjämning. Prognoserna för de kommande åren visar på en allt större obalans mellan kostnads- och intäktssidan, vilket i längden är ohållbart. Fullmäktige har i budgeten gett nämnder och styrelser i uppdrag att ta fram effektiviseringsförslag inom den egna verksamheten. En långsiktig ekonomisk balans är angelägen att uppnå, samtidigt som åtgärder och strategier måste vara av den art att verksamheten bedrivs inom styrande lagar och mål och med ett effektivt resursutnyttjande. Det är även av vikt att verksamheten genomförs på ett sådant sätt så att medborgarnas förväntningar och krav på verksamhetens kvalitet tillfredsställs i en rimlig omfattning. Granskningens övergripande revisionsfråga är att bedöma om strategier, effektiviseringar och åtgärder för att uppnå en ekonomisk balans och ett effektivt resursutnyttjande är ändamålsenliga och realistiska. Granskningen avgränsas till ett urval av nämnder. Kommunstyrelsen granskas genom sitt ansvar för samordning och uppsikt av den kommunala verksamheten. Ytterligare möjliga granskingar 5 (6)

6 Utöver ovanstående granskningar kommer eventuellt, ifall befintliga resurser tillåter det, även granskningar genomföras inom följande identifierade riskområden. Okunskap eller oförmåga att följa lagen om offentlig upphandling och lagen om offentlig upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Granskning av effektiviteten i inköpsprocessen och följsamhet mot lagar och interna riktlinjer. Bristande uppföljning av verkställighet av fullmäktiges beslut. Otillräcklig styr- och ledningsprocess inom nämnder och styrelser. Granskning av styrning, ledning och uppföljning inom en till två utvalda nämnder. Revisionsplanen i sammanfattning Nedan finns en sammanställning över granskningsinsatser med en uppskattning av insatsens kostnad avseende redovisningsrevisionen. Vidare anges ett uppskattat takpris för revisionskonsulternas medverkan vid möten, revisionsplanering mm. För de fördjupade granskningarna bestäms omfattningen för respektive granskningsprojekt i samband med beslutet om projektplan. Redovisningsrevision och möten Kostnad (tkr) Granskning av delårsrapport 70 Granskning av årsredovisning 180 Löpande granskning intern styrning och kontroll 80 Ekonomisk styrning, uppföljning och redovisning 60 Arenastadsprojekten (del av projekt nedan) Deltagande i möten m.m. 50 Totalt 440 Fördjupade granskningar Integration och flyktingmottagande Analyser och åtgärder för en förbättrad måluppfyllelse inom grundskolan Styrning och uppföljning av Arenastadsprojekten (se ovan) Kompetensförsörjning Strategier, effektiviseringar och åtgärder för att uppnå en budget i balans och ett effektivt resursutnyttjande 6 (6)