Omvärldsbladet. - Omvärldsbevakning och omvärldsanalyser utifrån den kommunala revisionens perspektiv

Transkript

1 Omvärldsbladet - Omvärldsbevakning och omvärldsanalyser utifrån den kommunala revisionens perspektiv

2 Innehållsförteckning 1 År 2011 i backspegeln och prognoser för 2012 och Kommentar 3 2 Genomförda lagändringar vid halvårsskiftet Lagändringarna utifrån ett revisionsperspektiv 4 3 Aktuella frågor i och för kommuner Förslag på framtida revisionsinsatser 5 4 Vad är på gång? Förslag på granskningsinsatser 6

3 Det gäller att hänga med! Vår omvärldsbevakning för våra förtroendevalda revisorer Omvärldsbladets syfte är att hålla våra förtroendevalda revisorer uppdaterade om vad som händer inom ekonomi, samhälle, politik, teknik, media samt sociala frågor och värderingar. Med hjälp av Omvärldsbladet blir det lättare att hålla jämna steg med omvärldens snabba förändringar och få fram nya uppslag för intressanta och relevanta granskningar för kommunrevisionen. Omvärldsbladet! Fokus på omvärldens förändringar inom: ekonomi samhälle politik teknik media 1 av 6

4 1 År 2011 i backspegeln och prognoser för 2012 och 2013 Sveriges Kommuner och Landstings ekonomirapport Efter ett par goda år försvagades kommunernas och landstingens ekonomi år 2011, främst till följd av att det låga ränteläget föranledde en omvärdering av pensionsskulden. I år för- ser väntas engångsintäkter bidra till mycket bra resultat och kommunerna och landstingen ut att våga öka sina investeringar. Men därefter ser det kärvare ut, trots att SKL kalkylerar med höjda statsbidrag år och förutser en stark tillväxt av skatteunderlaget. Trots ett sammantaget relativt starkt resultat 2011 har allt fler kommuner svårt att nå en ekonomi i balans. Mer än dubbelt så många kommuner visade underskott 2011 jämfört med året innan (diagram 1). Allt färre hade resultat som motsvarar 2 procent av skatter och bidrag, vilket innebär att fler kommuner har lägre marginaler i sin ekonomi. Diagram 1. Antal kommuner med underskott samt med resultat som motsvarar 2 procent av skatter och statsbidrag Antal kommuner med underskott Antal kommuner med överskott Många av de kommuner som redovisade underskott 2011 anger ekonomiska svårigheter inom verksamhetsområdenaa utbildning och socialtjänst som den främsta orsaken. Under- att anpassa skott inom grundskolan beror i många fall på allt färre elever och svårigheterr bland annat kostnader för lokaler. Det finns också exempel på kommuner med underskott inom gymnasieskolan. Även här handlar det om svårigheter att anpassa verksamheten, både till färre elever och minskade intäkter till följd av den nya gymnasiereformen. Flera kommu- ner nämner krav på ökade volymer inom äldreomsorg, främst hemtjänst, som ett växande problem. Därtill har placeringar utanför hemmet inom individ- och familjeomsorgen, och kostnaderna för dessa, inneburit underskott. I många kommuner finns också ett ökat behov av fastighetsunderhåll. Några kommuner anger förluster och nedskrivningar av finansiella tillgångar som orsak till underskottet av 6

5 Läs mer på: Kommentar Redovisade din kommun ett underskott år 2011? Om ja, vilken verksamhet eller verksamheter gjorde ett underskott och hur hanterar din kommun det här? Detta är frågor som kommunrevisionen bör granska. 2 Genomförda lagändringar vid halvårsskiftet 2012 I avsnittet nedan gör vi i en tillbakablick och redogör för några av de lagar och förordningar som trädde i kraft vid halvårsskiftet Den som är intresserad kan läsa mer om lagändringarna genom att klicka på följande länk: Ändringar i lagen om vissa kommunala befogenheter I lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter införs ökade möjligheter för kommuner att samverka kring att genomföra samhällsorientering för nyanlända invandrare. För att möjliggöra samverkan får kommuner möjlighet att driva verksamheten utan att det föreligger en anknytning till kommunens område eller dess medlemmar. Verksamheten ska bedrivas på affärsmässiga grunder. Ändringarna trädde i kraft den 1 juli Komplettering av kollektivtrafiklagen Lagen föreslås gälla även kollektivtrafik på vatten. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten blir alltså ansvarig även för regional kollektivtrafik till sjöss, och de krav som gäller för kollektivtrafikföretag ska gälla även för kollektivtrafik på vatten. Vidare görs EU:s kollektivtrafikförordning tillämplig på kollektivtrafik på vatten. Propositionen innehåller också ett antal förslag som ska förbättra kollektivtrafiklagen på olika punkter. Bland annat kommer den regionala kollektivtrafikmyndigheten att ha möjlighet att etablera kollektivtrafik som går över en nationsgräns. Det gäller dock bara om trafiken är av regional karaktär, det vill säga domineras av arbetspendling och liknande vardagsresande. Det införs också en bestämmelse som gör det möjligt för en kommun inom länet att finansiera trafik som är av bättre kvalitet eller billigare för resenärerna än vad landstinget kan tillhandahålla. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti Ändring i badvattenförordningen Badvattenförordningen innehåller bestämmelser om kommunernas ansvar för kvaliteten på våra badvatten. I detta ingår att identifiera större badplatser, ta prover och bedöma vattnets kvalitet samt informera allmänheten om kvaliteten och om det förekommer bakterier, alger eller avfall vidta lämpliga åtgärder för att hindra en negativ inverkan på badandes hälsa. EU-kommissionen har beslutat att det ska användas enhetliga skyltar för att informera allmänheten om badvattnens kvalitet och om avrådan från bad. Regeringen har beslutat en ändring i badvattenförordningen (2008:218) som innebär att Havs- och vattenmyndigheten får meddela föreskrifter om de skyltar som kommunerna ska använda när de behöver avråda allmänheten från bad. Ändringen trädde i kraft den 31 maj 2012 och reglerna finns i SFS 2012: av 6

6 Lagändringarna utifrån ett revisionsperspektiv De nya reglerna gällande om vissa kommunala befogenheter är något lekmannarevisionen kan uppmärksamma. Kommunrevisionen kan exempelvis belysa hur kommunens samhällsorientering fungerar genom olika samgranskningsprojekt. För kommunrevisionen kan det bli intressant att utifrån ett medborgarperspektiv granska vilka effekter den nya lagstiftningen om kollektivtrafiken har på priser och service i kommunen och regionen. Den nya badvattenförordningen ökar i vissa delar den centrala styrningen av kommunernas hanterande av deras badvatten. Det här innebär att kommunrevisionen bör granska hur de olika förordningarna implementeras och följs från kommunens sida. 3 Aktuella frågor i och för kommuner I det här avsnittet tittar vi på aktuella frågor och diskussioner i kommunerna. Underlaget är hämtat från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt dagspress. Under varje textstycke finns en länk där den som vill kan klicka sig vidare och ta del av hela utredningen. Skolsegregation kräver breda lösningar Det går att motverka den minskade likvärdigheten mellan skolor. Det visar studier från andra länder och goda exempel från Sverige. För att minska skolsegregationen krävs ett brett samarbete mellan skola, näringsliv, socialtjänst och olika myndigheter. Läs mer på: Årets rankning av kommunernas företagsklimat Svenskt Näringsliv har släppt sin årliga rankning av kommunernas företagsklimat. Årets komet blev Surahammar. Solna toppar åter listan med Trosa som ny tvåa. Läs mer på: Sex av tio kommuner missar krav om tillgänglighet på uteserveringar Samtidigt som landets uteserveringar öppnar visar nya siffror att nära sex av tio granskade kommuner inte ställer krav på att uteserveringarna ska vara tillgängliga för personer som använder rullstol. Det framgår av en färsk delrapport från Humanas Tillgänglighetsbarometer Läs mer på: Upplåningen blir dyrare Det förslag som Finansdepartementet presenterat om ränteavdragsbegränsningar kommer att leda till dyrare lån för kommunerna utan att staten får in mer skatt. Läs mer på: 4 av 6

7 Många elever nöjda med skolan elever i årskurs 5 och 8 har besvarat en enkät och resultatet visar att en stor majoritet har en positiv syn på skolan och undervisningen. Läs mer på: Förslag på framtida revisionsinsatser Revisorerna i kommunerna bör granska hur deras kommun arbetar för att minska skolsegregationen. Var placerar sig din kommun på rankningen avseende Sveriges bästa företagsklimat? Resultatet kan med fördel ligga som grund för granskningar gällande olika kommunala näringslivsstimulerande insatser. Kommunrevisionen bör observera Humas uppgift om att sex av tio kommuner missar krav om tillgänglighet på uteserveringar och eventuellt även granska hur kommunen i allmänhet arbetar med tillgänglighetsfrågor. Hur kommer en eventuell ränteavdragsbegränsning att påverka din kommun? Här kan det vara intressant för kommunrevisionen att granska sin kommuns beredskap på en eventuell lagförändring. Är din kommuns elever nöja med sin skola? Skolan är ett självklart granskningsområde för kommunrevisionen, inte minst mot bakgrund av den nya skollagen och läroplanen. Likaså kan det ligga i kommunrevisionens intresse att granska huruvida eleverna i kommunen är nöjda med sin skola. 4 Vad är på gång? I det här avsnittet blickar vi framåt och tittar på några av statens offentliga utredningar (SOU) och propositioner som kommer att ligga till grund för framtida lagförändringar och förordningar. Under varje textstycke finns för vidare information. Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Utredningens uppdrag innebär att beskriva och analysera orsaker till fusk, oegentligheter och överutnyttjande inom assistansersättningen samt föreslå åtgärder för att förhindra detta. Dessutom ska man stärka möjligheterna till uppföljning och kontroll, analysera grundorsakerna till kostnadsutvecklingen, bland annat vad gäller övervältring av kostnader mellan huvudmän, och föreslå åtgärder för att komma till rätta med denna utveckling. Läs mer på: Mindre våld för pengarna (SOU 2012:23) Regeringen tillsatte den 24 mars 2011 en nationell samordnare med uppdrag att lämna förslag till hur brottslighet i samband med idrottsarrangemang kan motverkas. En generell utgångspunkt för utredningen är att myndigheter och idrottens organisationer är fria och självständiga. Utredaren ska inte ta över det ansvar som berörda aktörer har i dag. I delbetänkandet lämnas ett 35-tal förslag, varav vissa kommer att utvecklas ytterligare i slutbetänkandet. 5 av 6

8 Arbetet har vägletts av vissa principiella utgångspunkter. Bland dessa märks att så långt möjligt undvika särlösningar för idrottsarrangemang, att repressiva insatser ska riktas mot individer och inte mot kollektiv, att nyckeln till framgång är uthållighet och klart definierade ansvars- och befogenhetsområden samt att stöd för den goda supporterkulturen är av avgörande betydelse. Läs mer på: Samverkan mellan kommuner om samhällsorientering m.m. (Prop. 2011/12:107) I denna proposition lämnas förslag till ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring, lagen om arbetslöshetskassor, inkomstskattelagen, lagen om arbetsmarknadspolitiska program och lagen om vissa kommunala befogenheter. Bland annat föreslås det i propositionen att kommuner ska ges möjlighet att samverka om att erbjuda samhällsorientering till vissa nyanlända invandrare. Kommunernas skyldigheter enligt lagen om offentlig upphandling påverkas inte av förslaget. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2012 och ändringar i inkomstskattelagen föreslås tillämpas på ersättningar och stöd som betalas ut efter den 30 juni Läs mer på: Förslag på granskningsinsatser Mot bakgrund av att utredningen Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning pekar ut ett antal brister när det gäller assistansersättningarna, bör kommunrevisionen överväga att granska sin kommuns interna kontrollrutiner avseende assistentersättning. Under de senaste åren har våld som kopplats till olika former av idrottsevenemang uppmärksammats i flera kommuner runt om i landet. Därför är slutsatserna i utredningen Mindre våld för pengarna (SOU 2012:23) intressanta. Här kan det bli aktuellt för kommunrevisionen att granska hur kommunen arbetar tillsammans med föreningslivet i denna fråga. Propositionen Samverkan mellan kommuner om samhällsorientering m.m bör på sikt resultera i att kommunrevisionen granskar kommunens arbete med samhällsorientering för nyanlända invandrare och om de nya samverkansmöjligheterna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt. 6 av 6