BILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Transkript

1 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kvalitetsredovisning

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1: INLEDNING Områdets karaktär och allmänna förutsättningar Områdets ekonomi Styrning och ledning 5 Ledningsorganisation...5 Områdets kommunikationsarbete...5 Utveckling och stöd genom olika skolformer...6 Övriga planer och styrdokument...6 KAPITEL 2: VERKSAMHETSOMRÅDEN Ämneskurser Verksamhetsbeskrivning 6 Organisering av verksamheten...6 Verksamhetsvolym...7 Verksamhetsförändringar under Kvalitet med avseende på verksamhetsinsatser 8 Personal...8 Arbete med bedömning och betyg...8 Individuellt stöd och särskilda insatser...8 Lärmiljö Resultat för verksamhetsområdet Ämneskurser 10 Identifierade förbättringsområden Verksamhet i samarbete med för- och grundskolan Verksamhetsbeskrivning Kvalitet med avseende på verksamhetsinsatser 13 Personal...13 Individuellt stöd och särskilda insatser...13 Lärmiljö Resultat för verksamhetsområdet Verksamhet i samarbete med för- och grundskolan 13 Identifierade förbättringsområden Samarbete med andra kulturaktörer Verksamhetsbeskrivning 14 Kulturföreningen DuD...14 Gymnasieskolan...14 Föreningar

3 Studieförbund...14 Länets musik- och kulturskolor Kvalitet med avseende på verksamhetsinsatser 15 Lärmiljö Resultat för verksamhetsområdet Samarbete med andra kulturaktörer 15 Identifierade förbättringsområden...15 KAPITEL 3: STYRKOR OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN - SAMMANFATTNING Hela skolområdets styrkor och förbättringsområden Styrkor och förbättringsområden per verksamhetsområde BILAGOR Internbudget för år Nyckeltalsbilaga Övrigt material 18 3

4 Kapitel 1: Inledning 1.1 Områdets karaktär och allmänna förutsättningar Kulturskolans verksamhet styrs av den strategiska utvecklingsplan som antogs i Barn- och ungdomsnämnden för åren De strategiska utvecklingsmålen för Kulturskolan är: 1. att i samarbete med grundskolan och inom ramen för grundskolans ordinarie verksamhet, utveckla intresseskapande aktiviteter i kulturformerna bild, dans, drama, media och musik. Verksamheten ska kännetecknas av kontinuitet, god struktur och hög kvalitet på undervisningen. 2. att utveckla samarbetsformer med förskoleverksamhet där barns tidiga kulturintresse stimuleras och förskolepersonalens kompetens och kulturengagemang ökar. 3. att genom samarbete med andra, redan etablerade kulturaktörer, samt utvecklande av egna, nya verksamhetsgrenar tillse att Katrineholms barn och unga, på sin fritid, har goda möjligheter att vidareutveckla ett aktivt kulturintresse inom ett brett utbud av aktiviteter. Kulturskolan har ett särskilt ansvar för att hitta samarbeten mellan olika aktörer och verksamhetsformer. 4. att, med avseende på kvalitet, social gemenskap och effektivitet, vidareutveckla redan befintliga verksamhetsgrenar. Arbetet ska bl.a. syfta till att hitta former som minskar risken för köer, utveckla former som bättre möter de olika behov kulturskolans elever har samt genom användning av ny teknik öka undervisningens kvalitet. Utifrån dessa strategiska utvecklingsmål verkar Kulturskolan inom följande verksamhetsfält: 1. Verksamhet i samarbete med grundskolan 2. Verksamhet i samarbete med förskolan Fortbildning för förskolepersonal 3. Dans- och teaterverksamhet i samarbete med kulturföreningen DuD Intern uppdragsverksamhet i särskolan, musikklasserna och gymnasiets estetiska program och kulturgymnasiet Samarbete med andra kulturaktörer i kommunen Samarbete med musik- och kulturskolor i länet Extern uppdragsverksamhet 4. Ämneskurser inom musik, bild&form och musikal Ensemble-, kör- och orkesterverksamhet Föreställningar, konserter och utställningar Kulturskolan har 24 lärare anställda, fördelade på 19,5 helårstjänster. Alla lärarna har relevant utbildning för sina tjänster. Undervisningen sker till största delen i Kulturskolans lokaler på Malmgatan 20. En stor del av verksamheten sker också på grundskolor och gymnasieskolor runt kommunen. Kulturskolan ingår i förvaltningens spårorganisation för kommunens skolområden. Våren 2008 ingick Kulturskolan i det gemensamma spåret, under hösten i spåret Frivilliga skolformer. 1.2 Områdets ekonomi Verksamheten finansieras genom ramanslag, terminsavgifter samt övriga intäkter såsom biljettintäkter och sponsring av projekt. Omsättningen var år kr. 4

5 1.3 Styrning och ledning Ledningsorganisation Kulturskolan leds av rektor tillika kulturskolechef. Till rektors stöd finns en områdesadministratör. Båda tjänsterna är på heltid. Administratören utför också arbetsuppgifter åt Elevhälsan, samtidigt som Elevhälsans ekonomiadministratör utför arbete åt Kulturskolan i motsvarande utsträckning. Lärarna är organiserade i två dimensioner; ämneslag och arbetslag. Ämneslagen är: Kultur (dans, drama, bild, sång och barnmusik), Blås (inkl. slagverk), Stråk, Piano, Gitarr. Ämneslagen svarar för gemensam planering och utveckling av undervisning inom ämnesområdet, erfarenhetsutbyte, instrument- och övrig materialvård Arbetslagen är: BKG (barnkulturgruppen), PRoJ (pop, rock och jazz), Kammar F (akustiska instrument). Arbetslagen svarar för verksamhet gemensam för hela arbetslaget (framför allt utåtriktade konserter och föreställningar) men också viss kulturskoleövergripande verksamhet. Gemensam konferenstid för all personal är måndag förmiddag kl På denna mötestid hålls varvat arbetsplatsträffar, gemensam planering, arbetslagsmöten och ämneslagsmöten. Ca en gång per månad fokuseras på ett tema större delen av mötestiden. Under 2008 års tre första månader då Kulturskolan inte hade någon rektor fungerade två av arbetslagsledarna som ledningsgrupp tillsammans med administratören. Ny rektor tillrädde 1 april Områdets kommunikationsarbete Kulturskolan är till sin karaktär beroende av ett stort antal samarbetspartners: Hemmen, övriga skolor i kommunen, andra kulturaktörer i kommunen, företag i kommunen samt länets musik- och kulturskolor. Kulturskolan kommunicerar med hemmen på många sätt; genom en årlig informationsfolder, skriftlig elevinformation i varje läsårsstart, genom Kulturskolans hemsida och, inte minst, genom lärarnas regelbundna personliga kontakter med elevernas familjer. På Kulturskolans föreställningar, konserter och vernissage sker också både formell och informell kommunikation. Kontakter med samverkande skolor sker dels mellan de berörda lärarna i resp. skolform, dels på ledningsnivå mellan rektorerna och dels på administratörsnivå. Ett fördjupat samarbete sker sedan Kulturskolans start 2004 med kulturföreningen DuD. Kontakterna mellan organisationerna sker dels på formell bas, genom diskussioner om samarbetets innehåll, dels genom många informella kontakter. 5

6 Inför större projekt, såsom Lucia och liknande, tas kontakt med ett antal företag och organisationer för att söka stöd för projektet. Samarbetet mellan länets musik- och kulturskolor sker genom regelbundna möten med rektorerna samt genom gemensamma elevaktiviteter och lärarfortbildningar. Utveckling och stöd genom olika skolformer Kulturskolan anordnar, i samarbete med Elevhälsan, undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Detta sker efter att Elevhälsan beställt sådan undervisning utifrån bedömning av aktuell elevs behov. Övriga planer och styrdokument Verksamheten styrs genom verksamhetsplan, kursplaner, läsårsplan samt olika policydokument beträffande elev- och föräldrakommunikation. Kapitel 2: Verksamhetsområden 2.1 Ämneskurser Verksamhetsbeskrivning Organisering av verksamheten Kulturskolans volymmässigt största verksamhetsområde är ämneskurserna. Ämneskurserna är avgiftsbelagda (terminsavgifter: se bilaga). Anmälan ska ske innan man antas till studier. Ingen nyanmälan krävs mellan terminerna. Kulturskolan ger ämneskurser i musik, bild&form och musikal. Ålder på deltagarna i ämneskurser i musik är från spädbarn till 20 år. Bild&form-kurser erbjuds från 5 år och uppåt. Musikallinjen erbjuds från skolår 8. Ämneskurser i dans och teater ges i kulturföreningen DuD:s regi. Utbud och statistik: Se bilaga. Ca 40 % av eleverna i ämneskurs musik deltar förutom i regelbunden undervisning på sitt instrument eller motsvarande också i ensemble/kör/orkester. I Kulturskolan finns ett stort antal ensembler (instrumentensembler, pop-, rock- och jazzgrupper), åtta orkestrar och fyra körer, total ca 30 konstellationer. Kösituationen framgår också av bilaga. Den totala kön har minskat. De längsta köerna är till piano, gitarr, solosång, elgitarr, elbas och slagverk. Konserter, föreställningar och utställningar sker regelbundet med möjlighet för Kulturskolans alla elever att medverka. 6

7 Planering och genomförande av föreställningar sker företrädesvis i arbetslagen, men inför vissa föreställningar bildas speciella ansvarsgrupper. Kulturskolan ansvarar för de flesta konserter/föreställningar, men många gånger sker också samarbete med andra organisationer, såsom kulturföreningen DuD, musikklasserna, estetiska programmet, kammarkören och symfoniorkestern. Konserter och föreställningar har under året skett i Musikens Hus, på Kulturskolan, i Tallåsaulan, i Duveholmshallen, på skolor runt om i kommunen, på Stora Blå i DuD-huset, i kulturhuset Ängeln samt på gator i Katrineholms centrum. Utställningarna för bild&form-eleverna sker på Kulturskolan, men utställningar har också skett i kulturhuset Ängeln. Verksamhetsvolym Av statistiken (bilaga) framgår att ämneskurserna totalt sett håller sig stabila i elevantal, runt 750 elever. Vi kan se en viss ökning inom bild, barnmusik, blockflöjt, klarinett och musikal jämfört med Antalet elever på blåsinstrument har ökat tack vare den satsning på Blåsverkstan som inleddes En viss tillbakagång har skett inom saxofon, cello och kör. Under året har 120 st konserter, föreställningar och utställningar skett, helt eller delvis i Kulturskolans regi, i genomsnitt 3 föreställningar per vecka. Se bifogad aktivitetsredovisning. Verksamhetsförändringar under 2008 Musikallinjen utökades med ytterligare en årskurs läsåret 2008/09 och har nu 15 deltagare. Barnmusiken utökades med verksamhet för fler åldrar hösten Formerna för konserter och föreställningar har förnyats under året. Föreställningar som under året är särskilt värda att nämna är följande: Modernist i Stora Blå, en samproduktion med DuD, där alla konstarterna samverkade till en hel föreställning, Skolturnén Marsipanerna, där lärarna åker till kommunens alla årskurs 2 och eleverna inbjuds att medverka genom att de i förväg fått allt musikaliskt material på CD. PRoJ-galan i Tallåsaulan, där Kulturskolans och andra pop-, rock- och jazzgrupper inbjuds att medverka, Ungkulturveckan, vecka 22, med många föreställningar på stan, Torsdagsserien, en gång i månaden i Musikens Hus, som startade under hösten där lärare från flera konstarter samverkar till temaföreställningar Storsjung i Tallåsaulan, där Kulturskolans lärare står för en föreställning med allsång för kommunens alla 6-åringar, 112, brandföreställningen i samarbete med Västra Sörmlands Räddningstjänst, med fem föreställningar för årskurs 1 i Räddningstjänstens vagnhall. Publiken fick efter föreställningen måla, med en stor utställning på Ängeln som resultat, 7

8 Luciaföreställningen i Duveholmshallen, för andra året i samarbete med musikklasserna, estetiska programmet, kammarkören och symfoniorkestern. Folkmusikgruppen Candells kapells workshop om Klezmermusik för Kulturskolans elever. Kammarorkesterns helgturné till Oskarshamn där två konserter gavs. FOMP-konserten, där folkmusikgruppen FOMP medverkade tillsammans med Sörmländska UngdomsFolkmuikOrkestern, SUFO Kvalitet med avseende på verksamhetsinsatser Personal Av lärarna har flertalet, 21 st, hela eller större delen av sin undervisning inom ämneskurserna. Alla lärare medverkar i Kulturskolans konserter, föreställningar och utställningar. Bland personalen finns god kompetens för konsertproduktion, manusskrivande, regi, koreografi, scenografi, komposition, arrangering och programledarskap. Kompetensutveckling har under året skett i form av gemensamma studiedagar med bl.a. följande innehåll: Konstarter i samverkan, Utvärdering, deltagande i kurser anordnade av Kungliga Musikhögskolan Musikpedagogdagar, Stockholms Musikpedagogiska Institut Dinkelidunk, Örebro Universitet Flera vägar samma mål? samt genom individuella insatser. Åtgärder för utveckling: För att ytterligare fördjupa samarbetet mellan olika ämnen och konstarter skedde en kompetensutveckling under hösten med fokus på föreställningar gemensamma för flera konstarter. Detta arbete behöver fördjupas ytterligare. Utvärdering av dessa föreställningar, liksom av andra uppspel sker regelbundet. Arbete med bedömning och betyg Kursplaner finns formulerade för de flesta kurser. Åtgärder för utveckling: Fortsätta arbetet med kursplaner. Diskutera om IUP kan vara relevanta för ämneskurseleverna. Individuellt stöd och särskilda insatser Kulturskolan samarbetar med Elevhälsan genom att ta emot elever som bedöms vara i särskilt behov av undervisning i musik eller annat estetiskt ämne. För att nybörjarna på resp. instrument/ämne ska växa i självtillit och trygghet deltar de i uppspel redan under första terminen av sin utbildning. Åtgärder för utveckling: 8

9 Utbilda personalen runt barn i behov av särskilt stöd, så att en större beredskap finns för att ta emot dessa barn. Arbeta med rekrytering av elever till stråk- och blåsundervisning. En måldiskussion ska föras för att gemensamt avgöra vilken frekvens av framträdanden den enskilda eleven bör ha, som minimum. Ett fördjupat arbete för samarbete mellan konstarterna ska ske. Lärmiljö Fysisk miljö Enligt beslut i Bildningsnämnden skulle Kulturskolan flytta till City-gymnasiet ( Vita huset ) inför hösten Då kostnaderna för att rusta lokalerna upp till de krav som verksamheten ställer blev för höga togs beslutet tillbaka, och Kulturskolan fortsätter verksamheten i lokalerna på Malmgatan/Djulögatan. En flytt till Vita huset hade inneburit många fördelar, dels genom närheten till andra samarbetsaktörer, dels genom att i huset erbjuda lokaler även för drama och dans. Därigenom skulle samarbetet med DuD kunnat fördjupas. Ämneskurserna ges i Kulturskolans lokaler på Malmgatan samt i skolornas lokaler runt om i kommunen. Lokalbehovet är i stort sett täckt vad gäller ämneskurserna. I Kulturskolans lokaler finns ett café med möjlighet till mellanmål, social samvaro, väntan och läxläsning. En plan för upprustning av Kulturskolans hus har under hösten tagits fram i samråd med KFAB. Tillgången till konsertlokaler är relativt god. De mest frekvent använda lokalerna är Musikens Hus, Tallåsaulan, kulturhuset Ängeln, Kulturskolans café och Stora Blå i Dans- och teaterhuset. Den stora luciaföreställningen hölls i Duveholmshallen. Utställningar med bild&formgrupperna sker i bildsalen på Kulturskolan, ibland med fortsättning i kulturhuset Ängeln. För musikal är Stora Blå i DuD-huset den vanligaste uppspelslokalen. Åtgärder för utveckling: Fortsätta söka lokal där både Kulturskolans och DuD:s verksamhet kan inrymmas. Lokalerna på Malmgatan behöver rustas upp i vissa salar. En ytterligare uppgradering av den tekniska utrustningen är nödvändig. Orkestersalen För att skapa en uppspelslokal i Kulturskolans hus har KFAB tillfrågats om att rusta orkestersalen, med förbättrad akustik och allmänmiljö. Dramalokal Den drama/teaterverksamhet som Kulturskolan bedriver i samarbete med DuD behöver en lokal, både för undervisning och uppspel. Nu hyrs Teater K:s lokal Stora blå i Dans- och teaterhuset, men den är inte optimal. Social miljö Jämställdhet 9

10 Vi kan se ett traditionellt val av instrument/ämne vad gäller flickor resp. pojkar. Uppspel av olika slag kan vara lämpliga tillfällen att skapa förebilder för de yngre barnen för att bryta äldre traditionella könsmönster. Likabehandling Alla elever ska delta i uppspel varje år Hälsa och livsstil Trygg och inbjudande lärandemiljö. Alla elever ska erbjudas lämpliga uppspelstillfällen utifrån sin ålder, erfarenhet och personlighet Gemensam värdegrund Grupper av lärare planerar och genomför föreställningar gemensamt. Därigenom skapas en gemensam syn på värderingar etc. Föräldrasamarbete Inget formaliserat samarbete finns mellan Kulturskolan och föräldrarna. Vid behov tillfrågas föräldrar om hjälp vid föreställningar, resor och andra projekt då en extra arbetsinsats behövs. Vid årets luciaföreställning medverkade ett tiotal av Kulturskolans föräldrar tillsammans med musikklassernas föräldrar. Åtgärder för utveckling: Åtgärder för att kartlägga behovet av och söka former för ett mer aktivt jämställdhets- och likabehandlingsarbete ska genomföras. Upprätta en policy för hur många uppspel per år elever ska delta i. Arbeta för att återskapa en föräldra- och/eller vänförening Resultat för verksamhetsområdet Ämneskurser En utvärdering av Kulturskolans verksamhet i förhållande till de prioriterade verksamhetsmålen som Barn- och Ungdomsnämnden satte upp 2004 (se ovan under 1.1) har under året påbörjats. Utvärderingen beräknas slutföras under våren Elevresultat Elevernas resultat har presenterats i den utåtriktade verksamhet som Kulturskolan har i form av konserter, föreställningar och utställningar. Se statistikbilagan. Identifierade förbättringsområden Kösituationen måste förbättras. Målet bör vara att ingen ska behöva stå i kö mer än 6 månader. Jämställdhets- och likabehandlingsarbetet bör förstärkas. En föräldra- och/eller vänförening bör återskapas. En dramalokal behöver ordnas. 10

11 2.2 Verksamhet i samarbete med för- och grundskolan Verksamhetsbeskrivning Arbetet riktat mot förskolan och grundskolan har växt under ett antal år. Enligt de prioriterade målen (se ovan) ska Kulturskolan utveckla samarbetsformer med förskoleverksamhet där barns tidiga kulturintresse stimuleras och förskolepersonalens kompetens och kulturengagemang ökar och i samarbete med grundskolan och inom ramen för grundskolans ordinarie verksamhet, utveckla intresseskapande aktiviteter i kulturformerna bild, dans, drama, media och musik. Detta sker genom olika arbetsformer. Gemensamt är att planeringen i möjligaste mån sker i samråd med förskolans personal. Skapande verkstad förskolor erbjuds att komma till Kulturskolan och arbeta i bildverkstan under tre eftermiddagar. Öppen förskolemusik på samma sätt erbjuds förskolorna att komma till en musikstund 3 gånger. Språkförskolan en särskild satsning görs, enligt tidigare nämndbeslut, på språkförskolan, där Kulturskolans pedagoger arbetar hela läsåret. Fortbildning i Musiklek och gitarr för förskolepersonal. En kurs gick under våren En utlyst kurs under hösten startade inte. Kulturprojekt alla F-6-skolor erbjuds att önska ett kulturprojekt, dvs att Kulturskolans lärare under sju veckor arbetar med musik, dans, teater och bild med en klass eller årskurs. Ca tre lärare arbetar parallellt under en förmiddag per vecka. Under 2008 har fyra projekt genomförts på våren och fyra på hösten. Kulturkompanjon på Nyhemsskolan sker en större satsning genom att Kulturskolans lärare i samarbete med grundskolans lärare hela läsåret jobbar med årskurserna F-3. Berättarrazzia två lärare besöker klasserna i år 8, med berättelser i bagaget. Utifrån dessa sker sen samtal med klassen om kommunikation i olika former. Ensemble i musikklasserna musikklasserna har gett Kulturskolan i uppdrag att genomföra ensembleverksamhet inom ramen för den obligatoriska undervisningen. Musik i särskolan särskolan har gett Kulturskolan i uppdrag att genomföra musikundervisning inom ramen för den obligatoriska undervisningen. Ensemble två lärare har handlett särskolans elever i att spela rockensemble. Kulturprojekt/Bild på Rådmansskolan/Interkulturella enheten under hösten har en satsning gjorts för de nyanlända barnen på Rådmansskolan, som senare flyttade till Vita huset under namnet Interkulturella enheten. Under sju veckor genomfördes ett större kulturprojekt med fem av Kulturskolans lärare. Därefter fortgår undervisning i bild och rörlig bild. Skolkonserter På många skolor samlar lärarna de elever som går där och gör en konsert, särskilt till jul och sommar. 11

12 Skolföreställningar I samarbete med DuD erbjuds skolorna teaterföreställningar. Under året har pjäserna Amdama och Hampus eller Hiv getts på detta sätt. 112-föreställning alla barn i år 1 bjuds in till brandstationen, där Kulturskolan och DuD tillsammans med brandmän ger en föreställning om brandvett. Storsjung alla barn i förskoleklass bjuds in till Tallåsskolans aula där Kulturskolans lärare ger en show kombinerat med allsång med barnen. Mini-storsjung en grupp lärare besöker en skola och ger en föreställning för och tillsammans med barnen. Skolturné Kulturskolans samtliga lärare ger föreställning för kommunens alla år 2-klasser, i syfte att inspirera eleverna till att söka till någon av de verksamheter som erbjuds från år 3. Föreställningarna sker på resp. skola och på Musikens hus. Gemensamt för de fyra sist nämnda aktiviteterna är att alla sånger som framförs och sjungs i förväg skickas ut till klasserna på CD så att barnen kan öva i förväg och på så sätt mer aktivt delta i föreställningen. 12

13 2.2.2 Kvalitet med avseende på verksamhetsinsatser Personal Alla lärare medverkar på något sätt i denna verksamhet. Ett arbetslag, Barnkulturgruppen, har en större del av sina tjänster förlagd till verksamhet i för- och/eller grundskolan, framför allt inom verksamheten Kulturprojekt. Totalt ca 7% av Kulturskolans personalkostnader går till denna verksamhet. Åtgärder för utveckling: Fler lärare bör vara delaktiga i arbetet i för- och grundskolan. För detta behövs kompetensutveckling runt skolans styrdokument samt metodisk breddning mot storgruppsundervisning. Individuellt stöd och särskilda insatser Lärmiljö Fysisk miljö Verksamheten på för- och grundskolorna försiggår ofta i lokaler som är dåligt anpassade till verksamhetens behov. Små lokaler, lokaler avsedda för annat, hårda golv för dans etc. Lärarna måste frakta instrument, bildutrustning etc runt till många lokaler då lokalerna saknar denna utrustning. Åtgärder för utveckling: Anpassa lokalerna bättre till estetisk verksamhet. Flytta in verksamhet till Kulturskolans lokaler Resultat för verksamhetsområdet Verksamhet i samarbete med för- och grundskolan Normer och värden Kunskaper En utvärdering av verksamhetsområdet pågår i samband med den större utvärdering av Kulturskolans fem första år. I utvärderingen ska Kulturskolans insats i för- och grundskolan analyseras i förhållande till läroplanernas målformuleringar. Barnens inflytande I samband med föreställningar av olika slag repeterar eleverna in alla sånger i förväg, genom text, noter och CD-skiva. Därigenom skapas en samhörighet och ett medskapande. 13

14 Identifierade förbättringsområden I samband med utvärderingen av Kulturskolans första år bör formerna för detta verksamhetsområde belysas tillsammans med företrädare för för- och grundskolan. Syftet bör vara att se vilka effekter Kulturskolans medverkan har för måluppfyllelsen enligt läroplanen. 2.3 Samarbete med andra kulturaktörer Verksamhetsbeskrivning Kulturföreningen DuD Kulturskolans största externa samarbetspartner är kulturföreningen DuD. Samarbetet sker genom att ett par av Kulturskolans anställda arbetar inom DuD:s undervisning i dans och drama resp. i administrationen. Många föreställningar ges också i samarbete mellan DuD och Kulturskolan. Under våren skedde ett utbyte i form av att en av DuD:s pedagoger deltog i Kulturskolans kulturprojekt och verksamheten inom kulturgymnasiet. Under hösten har tjänster sålts till DuD. Musikallinjen är ett samprojekt med DuD. Gymnasieskolan Kulturskolan genomför viss kursplanestyrd verksamhet på beställning av gymnasieskolan. Detta sker dels genom att gymnasieskolorna beställer musikundervisning av Kulturskolan inom estetiska programmet. Det sker också genom kulturgymnasiet, eller kulturprofilen, där elever kan välja sina studier i Kulturskolan som individuellt val i gymnasiet. Föreningar Årets största föreställning, Lucia i Duveholmshallen, genomfördes i samarbete med symfoniorkestern, kammarkören, estetiska programmet och musikklasserna. Totalt medverkade ca 300 elever, lärare och amatörer. I Musikens Hus-stiftelsen ingår tillsammans med Kulturskolan ett tiotal föreningar inom Katrineholms kulturliv. Studieförbund Till Kulturskolans årliga PRoJ-gala (pop, rock och jazz) bjuds Sensus rockgrupper in att medverka. Länets musik- och kulturskolor Ett organiserat samarbete sker med länets övriga musik- och kulturskolor. Under året har ett folkmusikprojekt ägt rum, där elever från länet (Sörmländska Ungdomsfolkmusikorkestern) tillsammans med folkmusikgruppen FOMP har repeterat och genomfört tre konserter, varav en i Katrineholm. Länsstudiedagar för personalen hålls årligen. 14

15 2.3.2 Kvalitet med avseende på verksamhetsinsatser Lärmiljö Fysisk miljö Åtgärder för utveckling: Fortsatta ansträngningar för att hitta gemensamma lokaler för Kulturskolan och kulturföreningen DuD Resultat för verksamhetsområdet Samarbete med andra kulturaktörer Kulturskolan har många samarbetsytor. Klimatet för att samarbeta tycks bli bättre och bättre. Gränsdragningarna mellan vad som är DuD:s och vad som är Kulturskolans arbetsfält är inte alltid helt tydliga. Diskussioner pågår med kulturföreningen DuD tillsammans med Kultur- och Turismförvaltningen om hur den framtida organisationen och det framtida samarbetet kan se ut. Identifierade förbättringsområden Utreda möjligheterna till fördjupat organisatoriskt samarbete med kulturföreningen DuD. 15

16 Kapitel 3: Styrkor och förbättringsområden - sammanfattning 3.1 Hela skolområdets styrkor och förbättringsområden Styrkor: Kulturskolan är en väl fungerande modern kulturskola med bred verksamhet, både i egna ämneskurser och i samarbete med andra aktörer (fr.a. skolor). Personalen är Kulturskolans styrka och den står för en god kompetens inom många områden, med stort ansvarstagande och kreativitet runt nya verksamhetsformer. Goda traditioner och stor öppenhet för förnyelse. Många samarbetsytor. Eget hus med mestadels väl fungerande lokaler. Förbättringsområden: Att kunna erbjuda alla sökande plats i verksamhet. Att öka verksamheten bland underrepresenterade sociala grupper. Att öka rekryteringen till ämnen med få sökande. Att samla alla konstarter i en organisation och i ett hus. Att förstärka arbetet med jämställdhet och likabehandling. Att bättre ställa verksamheten i relation till skolans styrdokument. 3.2 Styrkor och förbättringsområden per verksamhetsområde Ämneskurser Styrkor: Väl utbildad personal med stor erfarenhet och god utvecklingsbenägenhet. Utbyggd ensemble-, orkester- och körverksamhet. Förbättringsområden: Kösituationen måste förbättras. Målet bör vara att ingen ska behöva stå i kö mer än 6 månader. Verksamhetsformer bör skapas som kan möta grupper som normalt inte nås av verksamheten. Jämställdhets- och likabehandlingsarbetet bör förstärkas. En föräldra- och/eller vänförening bör återskapas. En dramalokal behöver ordnas Verksamhet i samarbete med för- och grundskolan Styrkor: Gott samarbetsklimat med skolorna. Gott samarbete mellan lärarna i olika ämnen. Stor öppenhet för nya efterfrågade områden 16

17 Förbättringsområden: I samband med utvärderingen av Kulturskolans första år bör formerna för detta verksamhetsområde belysas tillsammans med företrädare för för- och grundskolan. Syftet bör vara att se vilka effekter Kulturskolans medverkan bidrar till måluppfyllelse enligt läroplanen. Öka Kulturskolans fortbildningsinsatser för förskolans och skolans personal Samarbete med andra kulturaktörer Styrkor: Många aktörer att samarbeta med. Kulturskolan har gott rykte bland andra aktörer. Upparbetat samarbete med fr.a. kulturföreningen DuD. Förbättringsområden: Utreda möjligheterna till fördjupat organisatoriskt samarbete med kulturföreningen DuD. 17

18 4. Bilagor 4.1 Internbudget för år Nyckeltalsbilaga Elevstatistik inkl kösituationen 1 nov Aktivitetsredovisning Terminsavgifter 4.3 Övrigt material Skiss över Kulturskolans verksamhetsområden 18