Stöd till vuxna med Npf Inledning.

Transkript

1 "Det finns inte något farligare för en person med ett problem än att ha en medhjälpare som på ett eller annat sätt signalerar att problemet är trivialt, eller att man är inkompetent eller saknar tuffhet." Schein 1999 Stöd till vuxna med Npf Inledning. När man arbetar med stöd till vuxna med eller utan adhd så kommer vi alltid att springa på personer där vi misstänker att det föreligger ett funktionshinder men vi vet inte om personen har en diagnos antingen beroende på att vi inte är informerade eller beroende på att personen inte är utredd. Men en del saker bör vi kunna tänka på när vi möter personer som vi av olika anledningar skall ge stöd i vår profession. Det finns fördelar för den enskilde om det visar sig att en adhd problematik föreligger om han eller hon kan få stöd utifrån det och samtidigt som det inte är av ondo för andra att få stöd utifrån det synsätt jag kommer att beskriva i denna text. Om personen alltid kommer försent till möten eller ofta helt och hållet uteblir och du kan känna dig trygg med att personen inte har för avsikt att undvika dig är et tecken på att det kan vara en adhd men det räcker självklart inte med detta. Visar det sig att samme person alltid eller oftast glömmer viktiga uppgifter och att skicka in papper som är av nödvändighet för inkomsterna är andra signaler. En del tar på sig uppgifter med hull och hår men utför dem sällan eller aldrig medans andra har stora ekonomiska problem, byter arbete ofta och hoppar mellan relationer i sin vardag. Att få viktiga sysslor utförda är ibland helt omöjligt och ställer till stora bekymmer för personen i fråga. Det är ofta så att personen vet hur allt detta skall genomföras men sällan kommer till skott med att göra det. Det är viktigt att notera skillnaden mellan att veta hur man skall göra och at sedan utföra handlingen i fråga. Här kan det ibland finnas bekymmer när man bestämmer stödnivåer också då utredande handläggare allt för sällan ställer följdfrågor och på en direkt fråga om personen vet hur man gör vissa saker får man ett jakande svar men frågar man om personen kan berätta hur den bruka gå tillväga så kan brister framkomma. Självklart är personen rastlös och när ni har träffar sitter han eller hon aldrig stilla på stolen och verkar alltid på gång på något sätt. När ni är klara med ert möte så kanske personen inte alls vet vad ni bestämt på grund av bristande koncentration och uppmärksamhet. Kanske tar personen upp hela tiden med att prata konstant och inte varken vilja eller ens orka lyssna på det du har att säga. Samtidigt har han svårt att hålla tråden i samtalet och det far mellan ämne

2 till ämne varefter olika impulser ger samtalsämnen. Det kan vara et väldigt hoppande i olika ämnen och om du som samtalsledare inte håller i trådarna så kan samtalet ta de mest svindlande vändningar. När du vill framföra något blir du avbruten och du får sällan tala till punkt under mötet. Skulle du fråga något eller undra så svarar personen ofta innan du hunnit ställa frågan färdigt och ofta fyller han eller hon ut dina meningar innan du talat till punkt. Vid en del tillfällen kommer personens korta stubin att göra att det blir en del laddade möten där enkla frågor kan leda till konflikter beroende på missförstånd och nära till ilska. Detta kombinerat med att personen reagerar väldigt impulsivt gör att hela hans eller hennes tillvaro kan bli rörig eftersom alla impulser gör att saker aldrig blir gjorda fast goda resurser finns och många gånger förvånansvärt goda resurser men kombinerat med många misslyckanden. En sak du kan göra för att hjälpa dessa personer är att sätta dig in i hur funktionshindret fungerar och hur det tar sig uttryck för den vuxne med dessa problem. Upplever du att problemen är stora kan du hjälpa till så att personen kan komma till utredning för vidare hjälp med olika stöd och kanske medicinering. Kärnsymptom vid adhd är ju; Uppmärksamhetsproblem Hyperaktivitet Ipulsivitet Andra sekundära problem kan vara; Stora brister i utbildning på grund av problem under skolgången Låg självkänsla och självtillit på grund av många misslyckanden Depressioner Sociala problem Missbruk och kriminalitet Dessa symptom kan ge dessa uttryck; Utmattas fortare än sin omgivningen Planeringsproblem och organisationsproblem Problem att styra och reglera uppmärksamheten Dålig tidsuppfattning Svårt att se sammanhang och helheter Svårt att skifta fokus och byta strategi Har svårt att vänta Bristande orienteringsförmåga Svårt att uppfatta instruktioner Har svårt att vara följsam i diskussioner och blir rigid i sitt sätt Svänger i humöret och har kort stubin Är impulsiv

3 Att utmattas fortare än sin omgivning innebär i detta fall att personer med adhd har problem med de exekutiva funktionerna som är de styrande i hjärnan och kanske kan betraktas som chefen i hjärnan och dessa funktioner är viktiga när det gäller att välja, ta beslut, och att anpassa sig till nya situationer, planlägga, strukturera, styra samt lösa problem. De exekutiva funktionerna kräver aktivt tankearbete och är därför mycket mer energikrävande än automatiserade funktioner eller rutiner. När man har problem med dessa funktioner så innebär det att man behöver använda sina resurser mer aktivt än normalt och därmed tröttas man fortare än normalt. Nivån blir väldigt växlande från dag till dag och kan dessutom skifta mycket över dagen. Här förekommer ofta en missuppfattning där man gärna tror att personen bara kan skärpa till sig så kommer det att fungera. Men det är ack så fel och kan vara direkt kränkande för personen att mötas av den attityden. Andra missförstånd och feltolkningar är att detta beror på stress och trötthet och får personen bara vila så blir allting bra. Istället kan vi se att det egentligen är tvärtom. Funktionshindret gör att personen blir trött och stressad istället. Problemen med at organisera och planera gör att man aldrig får saker gjorda, hinner i tid, gör färdigt påbörjade saker och far mellan olika projekt ständigt utan att bli klar någonsin med någonting. Det ger så klart problem i hemmet med vanliga hushålls sysslor och disk i massor och stora tvätthögar är inget ovanligt. Räkningarna blir aldrig betalade och pengarna räcker sällan fram till slutet av månaden. Att ha problem med styrningen av uppmärksamheten och regleringen av den ger problem och det kan verka märkligt för omgivningen hur fokuserad en person kan vara på något som den är intresserad av medans annat som är av mindre intresse ger stora problem at fokusera och minsta störningsmoment gör att man avleds till att göra andra saker eller tappar fokus totalt. Dessutom har man ofta eller vanligtvis problem med tidsuppfattningen och har svårt att avgöra hur lång tid en aktivitet tar och hur dags man behöver ge sig iväg till jobbet för at hinna i tid eller på olika möten. Se helheten eller hela sammanhanget är ett problem som ofta finns och man kan vara oerhört duktig på delar men ser inte delens betydelse för sammanhanget. Jag brukar beskriva det som att livet är en spelfilm men det saknas en del filmrutor i filmen vilket gör at det missas en del av informationen. Strategibyte kan vara svårt och ger problem med att man blir rigid och fortsätter med invanda strategier fast de inte längre är bra eller det att man i ett samtal eller diskussion kan byta åsikt fast man kanske vet att man har fel. Andra problem i detta gör att man får svårt när mötestider ändras eller dess plats och man inte är förberedd på detta. Förändringar i stort ger problem och när man stöttar bör man ta detta med stor vikt och arbeta för så få förändringar som möjligt men samtidigt hjälpa personen att träna på förändringar och strategier kring detta. Minnesproblem finns ofta och ställer till problem för personen själv och kan upplevas väldigt provocerande för omgivningen. De mest enkla saker glöms bort och omgivningen blir irriterad och personen själv får allt sämre självkänsla. När man skall ge instruktioner är det bra om man håller sig till några saker i taget och riktar sig direkt till den med adhd. Kanske kan man inte koncentrera sig eller så får man olika impulser av det som

4 sägs och man far iväg i tankar och tappar helt fokus på det som sägs. När den som stöttar korrigerar kanske den med funktionshindret blir upprörd och höjer rösten och det är då viktigt att du behåller fattningen och förstår att det beror på funktionshindret osv. Men samtidigt är detta en viktig bit att arbeta med och här kommer coachingen in i sammanhanget. Ett bra redskap för arbetet med att hjälp är att använda sig av en checklista för den egna adhdprofilen. Den skall inte blandas ihop med att ställa en diagnos utan är för att underlätta stödet och den enskildes insikt i sin egen problematik. Men glöm inte bort att de med adhd alla ser likadana ut i sin profil vilket du som ger stöd heller gör om du jämförs med andra utan ha en individuell syn och helhetssyn på individen och det är alltid det positiva som styr ditt arbete. Min egen adhd-profil Det är svårt för mig att ge uttryck för de problem jag har Jag har svårt att styra mitt temperament Jag är mycket impulsiv Jag är stresskänslig Jag har svårt att koncentrera mig en längre tid åt gången Jag har svårt för förändringar Jag är självdestruktiv Problem med tidsuppfattning till vardags Jag har svårt att passa tider Jag har svårt att komma upp på morgonen Jag har svårt att komma i säng på kvällen Jag har svårt att följa eller få in en dygnsrytm Jag har svårt att uppfatta hur lång tid en uppgift tar Organisering och planering Jag har svårt att motivera mig själv Jag har svårt att överblicka situationen Förändringar är svårt för mig Att betala räkningar är svårt samt att ha koll på min ekonomi Att planera inköp är svårt Att planera och ha överblick över hem och hushållsarbete är svårt Att byta aktivitet är svårt för mig Att göra färdigt saker är svårt för mig Socialt samspel Jag vill ha en information i taget och den bör riktas direkt till mig Att tolka andras reaktioner tycker jag är svårt Att andra skall få tala färdigt är svårt och jag avbryter ofta Att få och behålla vänner är svårt Jag missuppfattar ofta i sociala sammanhang

5 Annat Att umgås med många är väldigt svårt Att vänta är svårt I okända situationer känner jag mig otrygg Att resa kollektivt kan vara svårt Är överkänslig för ljud och ljus Att skriva är svårt och arbetssamt Att läsa är jobbigt Att räkna är svårt Coaching riktad till personer med NPF Vad är coaching? Coaching är ett pågående partnerskap som hjälper funktionshindrade att leva mer produktivt och tillfredsställande genom att lärandet, inlärningsförmågan och kunskaper fördjupas, prestationsförmågan förbättras och livskvaliteten ökar. Funktionshindrade har samma mänskliga behov som alla människor som coachas, men de står dessutom inför unika utmaningar som är relaterade till funktionshindret som kan påverka deras livskvalitet. Dessa utmaningar kan inkludera hyperaktivitet, impulsivitet, och/eller ouppmärksamhet, såväl som övertygelsen om att de inte kan nå sina mål pga. att de har ett funktionshinder. Coachen är stödjande i utvecklingen av en omfattande förståelse av både funktionsnedsättningens natur och den inverkan funktionsnedsättningen har på livskvaliteten. Dessutom arbetar coachen för en utveckling av struktur och stöd, egna förmågor och strategier. Coachen stödjer målfokuseringen, visar på hinder, pekar på kärnområden som är relaterade till funktionshindret vilket kan vara att hantera tid, organisera, självbilden mm. Coaching handlar om att utveckla strategier för att nå måluppfyllelse, fördjupa självinsikten och fortsatt utvecklande för ett mer innehållsrikt och mer tillfredställande liv. Coachen utgår ifrån att människor har inneboende resurser och i takt med ökad självinsikt ökar således förmågan att upptäcka och ta eget ansvar. Viktiga ingredienser i coaching är också att: o o o uppmuntra och identifiera positiva och starka sidor guida mot bättre självkänsla, självinsikt och självbestämmande öka förståelsen för funktionshindret relaterat till inlärningsstil

6 o o o o uppmuntra till personlig medvetenhet och att söka alternativ som leder till framgång fokusera på de exekutiva förmågorna att planera, prioritera och analysera för att skapa skräddarsydda system erbjuda kontakt med andra människor öka förståelsen av de egna behoven och de egna begränsningarna Hur arbetar en coach? Neuropsykologisk forskning visar att hjärnan är flexibel i dess möjlighet att lära oupphörligt. Fysiska och kemiska ändringar uppstår när hjärnan stimuleras och utmanas eller när man lär sig nya saker. I samband med att man övar på beteenden hjälper man skapandet av nya nervbanor i hjärnan, vilket möjliggör utveckling av ny kompetens inom områden med brister. Det är på detta sätt som nya vanor lärs in. Coaching banar väg för inlärning. Intervention genom coaching kan utgöra en påtaglig skillnad för hur personer med NPF hanterar de egna speciella svårigheterna och hanterar vardagslivet. Det finns fem större områden som påverkar livet för personer med NPF. Följande är en diskussion av dessa områden och hur coachingrelationen kan erbjuda framgångsrika kompensatoriska strategier. 1. Coaching upprätthåller mental vakenhet och är målfokuserat Om uppmärksamheten är understimulerad finns risk att motivationen även påverkas och vise versa. Exempelvis har ofta människor med ADHD svårt att fullfölja abstrakta mål. Coachen ska lyfta fram dessa mål till förgrunden och medvetandegöra dem till dess målet är nått. Partnerskapet vid coaching ger en delad insikt, eller ömsesidig medvetenhet om målen och dess medföljande utmaningar. Coachen skapar deadlines, scheman, möten, regelbundna telefonavcheckningar runt det pågående arbetet med att uppnå ett mål. Att hålla hjärnan vaken, observant och på rätt väg för att nå uppsatta mål inkluderar även en viss nivå av positiv stress för den choachade. 2. Coaching hjälper till att reglera känslor. Skam, skuld och rädsla är demoner som plågar många människor med NPF. Många har blivit stämplade som "dumma", "virriga" eller "oansvariga" vilket skapar en känslomässig börda som kan påverka deras beteende, få dem ur kurs eller till och med handlingsförlama dem. En coach hjälper till att identifiera negativa känslor och vad som triggar i gång dem, hjälper dem

7 att utforska effektiva vägar att hantera känslobetonad respons. Istället för att klandra sig själv när svårigheter uppstår kan tänket i stället vara följande: "Vänta! Jag veta det här är så här min ADHD fungerar, och jag vet att jag har vägar att hantera det nu." Genom att isolera beteendet från känslan, kan beteende brytas ner i delar för att avdramatisera det. Det skapar och möjlighet att tänka ut strategier för att styra och förändra beteendet. 3. Coaching upprätthåller motivationen och håller kvar känslan av belöning Motivation är ofta en stötesten för personer med NPF. Trots att den coachade kan ha utvecklat verktyg för att hålla kvar uppmärksamhet på uppgifter, så kan de ändå sakna motivation. Coachen uppmuntrar genom att påminna om huvudprioriteringar, vinster och framsteg de gjort. Underprestation är vanlig i speciella situationer, särskilt när det handlar om att prioritera, planera, uppmärksamma detaljer och att genomföra projekt. I andra situationer kan personen bli överväldigad av ett projekt och inte veta hur man börjar och undviker därför uppgifter. Genom att bryta ner större projekt till mindre, mer hanterbara uppgifter, håller coachen fokus på målet. Andra kan behöva hjälp med att hitta ett system för yttre belöning för att upprätthålla motivationen och fortsatta framsteg. 4. Coachen agerar som en Exekutiv sekreterare för uppmärksamhet En utmaning är att grovprioritera, att samla och fokusera uppmärksamheten på ett mer överskådligt sätt. Genom att bibehålla the bigger picture i medvetandet, hjälper coachen att hålla kvar uppmärksamheten på målet, genom att peka ut saker som distraherar och hjälpa till att skapa strategier när störande moment uppkommer. 5. Coacher stödjer förmågan till självstyrt och förändrat beteende För att fungera självständigt, måste man kunna stänga ute saker som distraherar, bibehålla uppmärksamheten och använda återkoppling på ett adekvat sätt. Uppmärksamhet är som ett dubbeleggat svärd för personer med ADHD. Samtidigt som uppmärksamheten ofta behöver väckas eller stimuleras för att det ska vara möjligt att ta sig an en uppgift, så kan man bli "hyperfokuserad" och fastna i en speciell aktivitet på bekostnad av allting annat. Precis som man kan avledas av positiv respons, kan man även bli avledd av negativ respons, exempelvis genom "röster huvudet" som oavbrutet påminner om ens brister och tillkortakommanden. Coachen kompenserar för dessa svårigheter genom att tillhandahålla daglig påminnelsehjälp och hjälper klienten ringa in områden som behöver åtgärdas. Genom att puscha för reflektion,

8 utvärdering av resultat och konsekvenser tillåter coachen en utveckling av förmågan att göra mer proaktiva val och vara mindre reaktiv gentemot omgivningen. Coachen hjälper även till att utveckla förmågan att uppskatta den tid den tar att genomföra uppgifter genom pågående diskussioner, genomgång av planer för tidsbegränsning och genom synliggörande av delarna och ordningsföljden för uppgifterna. Coachen stödjer observerandet av det egna beteendet, genom att plocka ut händelser, ställa frågor och ge feedback. Vilka kvaliteter bör en coach ha? Relationen bygger på partnerskap. Att coachen och den coachade passar ihop är avgörande. Nedan är frågor som kan ställas av en blivande coach för att avgöra mer specifikt hur partnerskapet kommer att fungera. Vad kan jag förvänta mig av coaching och av en coach? Kan coachen förklara på ett tydligt sätt vad jag kommer att få ut av coachingen? Hur kommer partnerskapet att se ut? Exakt hur kommer vi att arbeta för att uppnå det jag behöver uppnå? Hur kan en individuell sammankomst se ut? Hur, var och när träffas vi genom mail, telefon eller möten? Vad händer om jag missar ett möte? Kostar det något? Hur betalas coachingen? Har coachen sekretess? Finns det några situationer när information om mig kommer att lämnas till andra? Hur länge har coachen arbetat som coach? Var har coachen fått sin utbildning? Har denna coach någon utbildning inom NPF? Finns det kunskap om medicinering och utredning? Stämmer mina behov överens med vad denna coach kan erbjuda? Vad mer vill jag veta för att kunna besluta om vi kommer att kunna fungera tillsammans? Stämmer filosofin, stilen och inställningen överens med mitt sätt att fungera? I valet av coach bör man vara så tydlig som möjligt i framförandet av specifika behov, utmaningar och önskade mål. Coachens förmåga att lyssna, sammanfatta och hjälpa till att

9 uttrycka denna information kan ge signaler på hur bra ni kommer att kunna arbeta tillsammans i ett partnerskap. Den är viktig till välja en coach som kan besvara dina viktiga frågor, hjälpa dig att tydliggöra vad du vill få ut av coaching, och samtidigt vara en totalt stöd och språkrör. Vilken kompetens behöver en coach? Det finns vissa unika förmågor, talanger och kunskap som alla coacher inom NPF måste besitta. Även om det inte för närvarande finns någon standardträning, licens, eller certifiering av NPF-coacher, så förstår den förståndige konsumenten att dessa coacher måste besitta vissa grundläggande kompetenser. Följande är kärnan av kompetens: o Förmåga att använda strukturerad målsättning och orientering för måluppfyllelse som främsta metod o Förmåga att använda en coaching-struktur inom vilken det dagliga coach-arbetet äger rum o Förmåga att skapa ett kompanjonskap med syfte att förverkliga mål och förhoppningar o Förmåga att aktivt lyssna, fråga, skapa strategier, planera och sätta upp mål, forma beteenden, följa framsteg och skapa ansvarstagande o Kunskap om NPF och coaching, vilket inkluderar fördjupad förståelse för den neurobiologiska naturen inom NPF och komorbida tillstånd, samt den inverkan dessa tillstånd har livskvaliteten o Vara förtrogen med aktuell litteratur och forskning inom NPF och coaching o Engagemang att hålla sig à jour med den växande strömmen av information om NPF och coaching, som visar sig genom pågående professionell läsning och regelbundet deltagande vid yrkesmässiga konferenser o Besitta en uppsättning av verktyg, strategier och interventioner samt förmågan att använda dem på lämpligt sätt för att bistå i områden såsom det dagliga livet, hantera tid, förmåga att organisera, i arbete och/eller skolfrågor. (Uttrycket dagliga livet syftar till områden såsom sömn, att äta, motionera, medicin hantering, och socialförmåga.) o Förmågan att hjälpa till att flytta fokus fram och tillbaka från helhet till detalj

10 o o o o o Förmåga att hjälpa den coachade att tala för sig själv Förmåga att samarbeta med psykiatriker, psykologer, psykoterapeuter, utbildare, arbetsgivare, etc. på den coachades vägnar Konsekvent uppvisa yrkesmässig etik Adekvat kunskap att avge lämpliga yrkesmässiga yttranden. Förmåga att förklara coachinglogistiken - kontaktfrekvs, coachingformat mm Konsumenten kommer att ha nytta av användandet av ovanstående punkter i kombination med frågorna att ställa till en tänkt coach för att bestämma om coachen har de rätta kvalifikationerna. Professionellt samarbete Samarbete inom coaching är den förenade ansträngning från två eller fler personer som arbetar för en klients bästa. Samarbete mellan nyckelpersoner är inte bara till hjälp, utan nödvändig. Som tillägg förekommer komorbida utmaningar som är associerade med NPF, såsom inlärningssvårigheter, ångest, sömnstörning, och depression. Detta innebär ett arbete inom ett stort nätverk av olika yrkesgrupper. De som samarbetar med en NPF-coach kan vara en eller flera av följande: psykiatriker, psykologer, terapeuter, socialarbetare, skollärare och/eller administratörer/arbetsgivare samt familjemedlemmar eller andra betydelsefulla personer. Om psykiatrikern har kunskap om den coachades mål för medicinering, exempelvis, att kunna bibehålla uppmärksamhet, uppnå vakenhet, förbättra produktiviteten, eller minska oro, så kan psykiatrikern och patienten tydligare definiera brister/svårigheter och styra valet av medicinering. Arbetet för coachen och klienten skulle sedan bli att planera ett system för och upprätthållandet av rutinen för medicinering. Det huvudsakliga arbetet för en NPF-coach är att gör det möjligt för klienten att tala, förhandla och att klara sig bättre själv. Den arbetsmetod jag här kommer att beskriva kan kallas för Coaching. Men vad är Coaching och vad betyder ordet. En beskrivning av ordet är att det skulle betyda att man förflyttar en värdefull person från en plats till en annan. Kanske är det just den betydelsen vi skall hålla oss till och som kan sägas beskriva vårat arbete. Andra betydelser kan ju vara tränare eller

11 privatlärare. Samtliga dessa begrepp ingår i det vad jag menar med just Coaching. När vi coachar en person har vi för uppgift att utveckla en person. Men för att coachningen skall fungera räcker det inte med att vi bestämt oss för det som arbetsmetod utan personerna vi skall jobba med måste också acceptera detta som arbetsmetod från vår sida. De måste helt enkel vilja Coachas. Om vi skall lyckas med de avsikter vi har att flytta en person framåt i sin personliga utveckling så måste den känna förtroende för mig som coach. Detta är något som måste vara ömsesidigt och att det råder en gemensam åsikt om att detta behövs. Detta för oss in på ett av de större problem vi kan ha att just försöka jobba med personer som inte är övertygade om behovet av stöd. Då kan själva coachningen som metod komma in först senare och till en början jobbar man med mer traditionellt stöd och mer ett sätt att hålla saker flytande. Men vad består då Coachningen utav för olika delar. Man kan säga att följande är en del av det och en beskrivning av den Coachingmodell jag förespråkar. Coachen skall göra följande: Stödja den enskilda personen med funktionshinder. Inspirerar personen med funktionshinder att bryta nya gränser och att gå vidare. Utmanar den funktionshindrade och peppar till utveckling grundat på kunskap om personens funktionshinder. Tränar den enskilde med funktionshinder utifrån gemensamt överenskomna mål och förmågor som behöver förbättras. Undervisar personen rent konkret om hur saker och ting fungerar. Alltid med utgångspunkt i funktionshinder och kunskap om det. Vägleder personen med funktionshinder. Detta är en viktig sak där bland annat sociala berättelser ingår i arsenalen av redskap. Coachen konfronterar den funktionshindrade med olika saker och detta är viktigt att det bottnar i funktionshindret. Det skall vara på en väl avvägt nivå som inte spänner bågen för högt. Icf och coachingfärdigheterna Coaching är en ny samarbetsform som inte riktigt liknar något annat. En coach arbetar med kraftfulla frågor som tex vad, när, hur och vem frågor. Coaching bygger mycket på just öppna frågor och undviker frågor som kan besvaras med ja eller nej. Coachingorganisationen Icf har satt upp 11 färdigheter som är viktiga för en coach.

12 1. Etik och professionalitet 2. Coachöverenskommelse 3. Förtroende och närhet 4. Coachingnärvaro 5. Aktivt lyssnande 6. Kraftfulla frågor 7. Direkt kommunikation 8. Skapa medvetenhet 9. Utforma handlingar 10. Planera och sätta mål 11. Framsteg och ansvarstagande Etik och professionalitet Det är viktigt att coachen arbetar efter etiska riktlinjer och att det från början tydliggörs at det som sägs mellan dig och din coach stannar där också. Lika viktigt är också att arbete sköts professionellt och att du och din coach har en yrkesmässig relation. Coachingöverenskommelse När du och din coach träffas första gången så kommer ni överens om hur era träffar skall ske. Hur ofta kommer ni att träffas och hur länge vid varje tillfälle. Skall coachingen pågå under en eller flera månader och kanske ibland i en obestämd tid framåt. Detta skall upprättas i ett avtal mellan dig och din coach och där kommer ni också överens om betalning och andra praktiska saker som vart ni ses osv. Förtroende och närhet Det är viktigt att du känner ett förtroende för din coach och det arbete som ni tillsammans skall utföra. Det är en arbetsrelation ni skall bygga upp och den bygger på att du som klient känner förtroende och en närhetskänsla för din coach. Det är också viktigt att coachen går igenom vilka krav han har på klienten som till exempel: Du får det du ger Var äkta Tag med hela dig Pålitlighet (passar tider, håller löften, vara ett föredöme). Ärlighet (samstämmighet mellan ord, tanke och handling). Integritet (tydlighet, gränser osv) Professionalitet (erfarenhet, kompetens samt det ovan). Vara personlig Vara intresserad Förmedla kärlek och intimitet

13 Integritet Men också att klienten ställer krav på coachen som till exempel: Du skall inte ha någon översittarattityd mot mig Ge ärlig feedback Om jag inte gjort de uppgifter som jag har föresatt mig att göra vill jag att du tar reda på varför, men respektera om jag inte haft tid Aktivt lyssnande Det är skillnad på att lyssna och att höra. Att lyssna innebär något mer och att vi tar emot, tolkar, analyserar, besvarar och handlar utifrån lyssnandet. Vi lyssnar av flera olika skäl och vi gör det för att: Tillägna oss information för att fungera i vardagen Vara empatiska med andra Särskilja eller tolka och utvärdera information Erkänna andra och oss själva Njutning. Lyssnandet sägs kunna ske på tre olika nivåer. Den första kallas det inre lyssnandet och är den enklaste nivån. Sedan har vi nivå två som är fokuserat lyssnande och till sist den högsta nivån som kallas globalt lyssnande. Kraftfulla frågor Som coach ställer man kraftfulla frågor som är öppna frågor t.ex. vad, när, hur och vemfrågor och som du ser att man inte bara kan svara ja eller nej på. Det är just frågandet och nyfikenheten på dig som klient som är ett av de viktigaste verktygen man har som coach. Just dessa frågor är början på upptäckter och kreativitet. De ställs utifrån att coachen har en nyfikenhet och ställer klientens inlärning och handlande i centrum. En coach ställer inte ledande frågor. Vägen till lärande går via att vi sätter upp mål, lär in saker, tränar dem och omsätter dem i handling och sedan kan vi se ett mer varaktigt resultat. Vi kan se det så här. Mål Vad skall klienten uppnå? Vad skall coachen uppnå? Vilket värde ger det? Inlärning (krav på god inlärning) Klienten får nya kunskaper Klienten förstår de nya kunskaperna eller skapar förståelse för Klienten upplever nyttan av inlärning Träning Klienten tränar på sina kunskaper

14 Omsättning(kunskaper omsätts i handling) Klienten använder sina nya kunskaper Klienten delar med sig till andra både de nya kunskaperna och erfarenheterna Resultat Vad har klienten uppnått? Vad har coachen uppnått? Hur mycket betyder det för klienten? Vilken betydelse kommer det att få för klientens liv Coachen förväntar sig att du gör ditt bästa Om du tagit steget att anlita en coach är du troligen motiverad att ta helt nya steg i ditt liv och jobb. Coachen förväntar sig att du gör ditt bästa och om du inte gör det kommer coachen att be dig om det. Om du inte kan, kommer coachen att förstå och hjälpa dig tillbaka på rätt spår. Coachen ger hemuppgifter Oftast ber coachen dig att sätta upp mål, handlingar, eller genombrott att nå till nästa samtal, ibland mer än du tror dig klara av. Är det för mycket säger du till. Vill du ha mer frågar du bara. Räkna med att lägga ner arbete mellan samtalen, ibland mycket. Coachen ger utmaningar Då och då kan coachen ge dig en utmaning, som exempelvis Kan du göra X till slutet av denna vecka?. Du kan acceptera utmaningen, ge ett motbud (vad du tycker att du kan/vill göra) eller neka (vilket är ovanligt). Coachen kommer att respektera dig vad du än svarar. Coachen säger vad han/hon hör och tänker När något låter konstigt eller coachen reagerar på eller inte förstår vad du försöker säga kommer coachen att ta upp det. Coachen kritiserar eller dömer inte, men det är ofta ur dessa diskussioner som nya möjligheter öppnas. Coachen är en resurs för dig du gör jobbet Coachen är en resurs för dig, använd coachen på bästa sätt för att nå det du vill. Coachen har ett stort batteri av arbetsmaterial, modeller och principer för att stödja och utveckla dig. Använd coachen för det du behöver för att komma vidare, men kom ihåg att det är ditt liv. Det är du som skapar framgångarna och du gör det för dig, inte för coachen. Coachen är här Coachen vill höra allt: om du får problem, är upprörd över något (även coachen eller coachingen), om du plötsligt börjar inse något stort, om du haft ett genombrott som du inte kan vänta med att dela med dig av.

15 Men hur jobbar du coachingbaserat. Självklart är du aktiv i ditt arbete och mycket av jobbet sker när du inte träffar den du coachar. Du funderar på olika strategier och hur du på bästa sätt skall stötta personen med funktionshinder. Detta gör du till exempel genom att observera hur den funktionshindrade personer fungerar i olika situationer. Du får också lov att göra en bedömning utifrån funktionshinder och vart personen står just nu. Du gör alltså en bedömning av det du ser och detta använder du dig av i dina coachingsamtal med personen. Genom att följa detta mönster och sedan följa upp det ni jobbar med ökar dina förutsättningar att ge ett bra stöd till den du coachar. Men för att vara en bra coach bör du ju såklart besitta en del positiva egenskaper och följande är en del av dem: En önskan om att vara coach och se möjligheterna i ditt arbete. En positiv människosyn som bottnar i en humanistisk syn på dina medmänniskor och att du arbetar med det friska. En vilja att se möjligheter och inte svårigheter. Att du har en god empatisk förmåga behöver knappast påpekas då det är grunden i själva jobbet. Att vara coach till personer kräver ett visst mod att också vara trygg i sig själv. För att göra ditt jobb bra behöver du besitta en god kommunikationsförmåga. Slutligen behöver du ha kläm på hur personer lär sig och vara intresserad av att hela tiden förkovra dig själv och vara öppen för ny kunskap. Att vara empatisk är en grundförutsättning för att göra ett bra jobb vilket i sin tur inte behöver innebära att man skall vara totalt undflyende. Att vara empatisk innebär inte att man inte kan ställa krav utan att man kan sätta sig in hur den andre tänker. Det är dessutom viktigt att du som Coach kan läsa av den du Coachar och därmed kan anpassa Coachingen därefter. Men det är mer än empatin som är viktig. För även om du kan läsa av och känna in personen du Coachar så måste du kunna kommunicera ditt budskap. När du har samtal och funderar över något så försök använda dig av öppna frågor och var medveten om svaren. När vi talar om öppna frågor menar vi frågor som man inte kan svara bara ja och nej på. Att vara en aktiv lyssnare är viktigt men också en god kommunikationsteknik. När du kommunicerar med brukaren har du flera alternativ att välja på. Samtal är ett sätt och skrift är ett annat sätt som är speciellt viktigt i arbetet med personer med Aspergers syndrom. Att använda telefonen kan

16 många gånger vara bra. Vid vissa tillfällen kommer du och brukaren att ha regelrätta möten för att gå igenom viktiga saker. Tänk då på att du måste ha en dagordning som ni följer på mötet och att du också skriver ett protokoll. Då har vi kommit fram till hur vi skall coacha och lägger upp en strategi för det. Det är en process som skall leda framåt och som hela tiden kommer att förändras. Det är inte bara personen som coachas som kommer att utvecklas utan även du som coach kommer att utvecklas under arbetets gång. Allt arbete kommer att starta i och med att du kommer att få ett uppdrag och utifrån det kommer du och den som coachas att sätta upp målet. Tidigare har jag nämnt vikten av att personen kan se målet och att du har förmågan att tydliggöra detta. Tänk på de exekutiva funktionerna. Målen ställer krav på lösningar och dessa kommer med tiden att förändras. Saker ni tidigt tyckte var viktiga kommer ni med tiden att ändra och sätta längre ner på en prioriteringslista och tvärtom. Ibland kommer en del hjälpmedel att vara viktiga och sådana kan vara tidshjälpmedel men även enkla saker som handlingslistor som är förtryckta. Arbetsordningar och uppmärkningar i tvättstuga med mera tar jag upp senare i detta material. Coachar du en person som är konfliktbenägen måste du tänka på att vara varsam med ditt språk. Skall Coachingen vara en väg mot framgång skall du i din kommunikation se till att inte provocera och uppmuntra konflikter. Skulle det nu ändå ske att ni hamnar i konflikt så får du försöka avleda och föra ner samtalet på en vettig nivå. Det ansvaret vilar alltid på dig som coach. För att detta skall fungera krävs att du har den coachades fulla förtroende. Kom ihåg att en arbetsgivare alltid kan anställa dig som Coach men den du skall coacha behöver ju inte godkänna dig. Det krävs ett professionell hållning av dig för att uppnå det men också en förmåga att bygga mellanmänskliga relationer. Det är ett förtroendeuppdrag som måste vårdas på bästa tänkbara sätt och vars mål är att göra brukaren så självständig som möjligt. Vilka olika områden kan vi utveckla hos brukaren? Ja självklart alla områden precis som det är för alla människor. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder lever inte i ett vakuum. Motivationen och drivkrafter är ett stort område för oss att jobba med. En del personer har ingen motor alls och behöver påputtningshjälp ofta. Här gäller det som jag tar upp senare att jobba mycket med hjälpmedel och strategier. Brukaren måste vara motiverad till att göra saker och att lära sig nytt. Tänk då på att många med ADHD har ett svagt belöningssystem. Det gör att du måste belöna och berömma mycket utan att för den sakens skull kränka personen. Andra personer med detta funktionshinder har en Formel 1 motor och där får vi jobba med att hålla tillbaka. Med hjälp av strukturer, arbetsordningar och scheman kan vi hjälpa dem med att hålla tillbaka lite. Svåraste jobbet är att motivera dem som inte har ett handikappmedvetande eller som inte ser ett behov av att få stöd. Men som coach gäller det att

17 se det hela långsiktigt och härda ut. Genom att vara lyhörd och konsekvent kommer du att lyckas men bara om du läser av den du skall ge stöd och tänk på motivationstanken. Peka på det som du tycker att det finns ett behov av att ge stöd för och backa inte bara för att du kanske får göra det själv till en början. Finns det ett stort behov av att få städningen gjord så får du jobba med stödstrategier kring det. Det viktiga är att städningen blir gjord och det kan innebära att du städar själv i början. Med tiden kommer personen du ger stöd att se förändringen till det bättre och därmed känna sig mer motiverad. Att få personer med dessa funktionshinder att ändra saker och at göra dem på ett annat sätt kan vara svårt. Förbered dig på det när du skall lägga fram dina förslag. Tänk ut vad som kan stöta på patrull och ha lite olika strategier klara för det. Lås inte fast dig för att göra sakerna på ett visst sätt utan tänk på att du har att göra med personer som kan ha svårt att se alternativen. Din sak är att tydliggöra dessa och visa på vinsterna med dem. Går inte hela förändringen att genomföra så tar du bit för bit. Det underlättar för den du ger stöd genom att det mesta redan tidigare är känt för honom/henne. Absolut viktigast är att det du gör skall ske i samarbete med den du har som uppgift att Coacha. Sätt inte målen för högt utan dela upp det hela i mindre delmål som är synliga för brukaren. Endast då kan personen motivera sig själv för att uppnå det ni tillsammans satt upp som mål. Detta i sin tur innebär att du måste ha ett nära samarbete med den funktionshindrade samt goda kunskaper om funktionshindren. Detta med att ha kunskap om funktionshindren är inte bara en självklarhet utan ett måste i arbetet. Man kan inte bara läsa sig till den kunskapen utan måste också äga en förmåga att applicera den på det arbete man skall utföra. Själv anser jag att en dialog med den som har funktionshinder är mycket lärorikt. Det räcker inte med att du själv har en kunskap om funktionshindren utan det är bra om brukaren har det själv också. En medvetenhet om sitt funktionshinder brukar vara till stor hjälp i personens utveckling. Viktiga saker att diskutera med brukaren är hur andra personer reagerar på hur han eller hon agerar och bemöter andra. Att diskutera saker som distanslöshet och annat är därmed viktigt. Så att personen får en kunskap och medvetenhet om andras reaktioner. Ett sätt att göra detta är att jobba med sociala berättelser och rollspel. Det är viktigt att du som Coach jobbar med de sociala bitarna och ger strategier för olika situationer. Detta måste du koppla ihop med de färdigheter som personen har och utifrån dessa lägger ni upp olika strategier. Det är viktigt att du har kunskap om vilka färdigheter en person har så att du i olika situationer kan peka på dem istället för att alla hela tiden bara ser bristerna. Skall du vara med när personen söker arbete till exempel är detta av yttersta vikt.

18 Människors attityder kan vara viktigt att jobba med. Man måste vara medveten om att våra attityder är så djupt rotade att det lätt kan upplevas som ett angrepp på hela personen om vi tar upp dem. Det är dessutom viktigt att jobba med omgivningens attityder gentemot funktionshindrade personer. Det finns massor med okunskap och fördomar runt funktionshinder att jobba med och dessa kan vara det som gör att man får ett jobb eller inte. För att sammanfatta detta med motivering, färdigheter, kunskap och attityder kan man säga att det är av största vikt att ditt engagemang i dessa bitar styrs av din kompetens men att dessutom är tiden du har att jobba med dem av stor vikt. Det är inte gjort på en kafferast att ändra någons attityd i en fråga. Hur skall du veta hur stort behovet av din Coaching är. Jo genom att observera brukaren och notera vad för behov som du kan se. Vidare genom att samtala med och föra en ständig dialog med personen med funktionshindret. Det är självklart att ni har någon typ av avstämning för att se om ni når de resultat ni har satt upp som mål. Samtal är alltid viktiga så att ni ser att ni håller er till den plan ni lagt upp tillsammans och att de blir de man kan förvänta sig. Som jag tidigare nämnt är kommunikationen av största vikt. Fungerar inte den är det hela dömt att misslyckas. Det är viktigt att du tänker på vad du själv kommunicerar och vem du är och vad du står för. Du måste visa engagemang för det du sysslar med och med det kommer du att kunna motivera andra personer runt dig. Du kommer att vara den som kommunicerar omvärldens värderingar till brukaren och detta kan vara mycket viktigt om du jobbar med personer med Aspergers syndrom. Det är du som coach tillsammans med brukaren kommer fram till vilka behov som finns och ger förslag på hur ni skall lösa dem. I detta ingår det att fasställa, formulera och förankra mål för arbetet. Du kommer att ge feedback till brukaren men även till andra instanser som du har kontakt med. Feedbacken är viktig och att den är kontinuerlig. Följderna av den blir att du föreslår lösningar på problem och jobbar med strategier. Att strategier är ett nyckelord i ditt arbete har du ju förstått nu. Dessa jobbar du fram tillsammans med brukaren. Ni kommer antagligen att komma fram till ett antal olika strategier och du kommer antagligen att behöva alla. Se till att skriva ner de olika lösningar ni kommer fram till så att du lätt kan hämta fram dem vid behov. Metoden är först och främst användbar på de individer som är positiva till ett stöd i vardagen. Att ge stöd till personer som inte är positiva till det eller inte är medvetna om sitt funktionshinder kräver helt andra insatser. Men dock med Coachingtanken i bakgrunden hela tiden. Vår syn på coaching bygger på respekt för den enskilda individen och mycket av det handlar omhjälp till självhjälp. Men eftersom mycket av det jag kommer att ta upp nedan

19 handlar om att ge stöd till personer som har en vilja att klara sig själva och ser den problematik de har fungerar det inte fullt ut i arbetet med till exempel de som är för unga och kanske omogna för den typen av insats. Eftersom vi försöker utveckla vår verksamhet hela tiden jobbar vi med ett tydligare regelverk i de fallen och en hel del med belöningssystem. Det finns många som använder sig av det begreppet så jag skall försöka ge en förklaring till min syn på det. Att coacha någon anser jag vara att stötta och ge tips om bästa strategi i vissa situationer. Det innebär en mer tillbakadragen roll som boendestödjare där den som är coach lyssnar in och gör bedömningar under arbetets gång. En god kunskap om funktionshindren krävs självklart som i allt arbete med funktionshindrade. Synen på Coaching innebär inte att jag anser att man behöver mindre ämnesspecifik kunskap i arbetet med andra funktionshinder. Som coach har man ett nära samarbete med den person man är utsedd att stötta i dess vardag. Man behöver känna personen och försöka få en samsyn på funktionshindrets omfattning och hur stödet skall se ut för den som får det. Viktigt är att man är ense om coachen skall gå in och stötta vid t ex läkarbesök eller om det räcker att vara med. Det är en av alla situationer där personen med funktionshinder kan få svårt att få ut rätt information för att personen kanske hamnar i konflikt med läkaren. Andra problem kan ju vara av en helt annan art, att personen inte uppfattar vad läkaren faktiskt säger och då kan coachens uppgift vara att föra anteckningar så att man efter besöket kan gå igenom det. Samma procedur kan såklart gälla alla andra besök där man kan misstänka att information missas. Att information missas kan bero på många olika saker och ofta beror det på att det är alldeles för många närvarande vid mötet. Andra hinder kan vara att mötet är alldeles för långt eller för mycket information men i splittrad form. Ett hjälpmedel i dessa situationer är att alltid arbeta med dagordning. Följer man dagordningen och för anteckningar som skrivs ut som stöd för den funktionshindrade har man underlättat för alla parter inför nästa möte. Skall ni ha ett möte se till att vara tydliga med vilka som skall deltaga samt vad som skall tas upp. Att försöka överraska för att få igenom något är att betrakta som en ren kränkning av personen med funktionshinder. Det ligger i funktionshindrets natur att uppleva möten med många inblandade som svåra att fokusera på. Mycket av koncentrationen hamnar istället på själva genomförandet av mötet och inte på vad som sägs. Min syn på Coaching innebär ett stöd som går ut på en följsam, inkännande och respektfull stödmodell. Tanken är ett tätt samarbete med personen som får stödet och en tillförlitlighet till den personal som utför stödet. Därför ställer det ganska stora krav på kompetens hos den som

20 utför stödet. Den utbildning personalen behöver skall jag inte gå in på här men kan kort reflektera över att ingen sådan finns just för stunden. Korta stödinsatser Den första delen av stödet tycker jag innebär korta stödinsatser. Det är att föredra att man gör ett antal mindre och kortare insatser än ägnar allt för långa tider till stödet. Har personen en kort koncentrationstid så är det alltför tungt med ett långt stöd. Skulle man nu ändå ge det får man vara medveten om personens behov av att bryta av vid ett flertal tillfällen. Så ha i beräkningen av stödet att ni kan få göra flera besök istället för ett enda. Det kan påverka det beslut som tas om hur mycket tid som den funktionshindrade får i stödtid. Det är alltför vanligt med att personer med neuropsykiatriska funktionshinder får ett boendestöd som är tidsbestämt. Detta är ett gissel och borde inte få förekomma. Stödet skall självklart utgå ifrån personens behov och funktionshinder och då anser jag att ett tidsbestämt stöd strider mot det. Vi kan inte innan bestämma hur mycket tid det skall gå åt för att genomföra en syssla. Det är inte sällan som personen som får stöd mår dåligt när boendestödjaren kommer. Att vid sådana tillfällen vara tvungen att skynda på för att man har en tid att passa är inte bra. Det är istället viktigt att man kan stanna kvar och känner att personen är i balans när man går därifrån. Vid ett antal tillfällen har vi upplevt att en person som får stöd mår dåligt när vi kommer. Kanske skulle vi ha städat eller lagat mat men det går inte på grund av ovanstående skäl. När vi suttit och pratat en timme kanske personen säger att vi kan väl städa lite och ofta har vi då betat av hela lägenheten. Vid en del tillfällen slutar det med att vi dessutom lagar en bit mat. Vi får aldrig glömma den energiåtgång som är på grund av dessa olika urladdningar. Detta med kosten är ett eget kapitel och som jag anser vara ett område som det pratas för lite om. Föreställ er själva de tillfällen då ni varit rejält upprörda eller ledsna. Det är säkert inte ovanligt att ni är rejält trötta efter det och behöver både vila och äta. Det är ingen skillnad för en person med ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Jagstärkande Att vi skall arbeta jagstärkande kan inte komma som en överraskning för någon. Ofta är det personer med en svag jagkänsla vi möter och de behöver stärkas upp. Men det är inte alla som har det väl att komma ihåg. Men jag kan också uppleva att många håller en image utåt om en stark person och när man med tiden lär känna dem brister masken. För en del personer är ensamheten ett stort problem som kan vara svårt att avslöja. De berättar om allt de gör på helgerna och hur ont om tid de har. Senare kanske man upptäcker att det inte är så mycket

21 som händer utan att det är mest förväntningar som de ger uttryck för. En boendestödjare kommer med tiden att se igenom detta och får då försöka stämma av och se om det skall finnas någon typ av stöd eller kontaktperson på helgerna. Det kan vara förödande för en människa att gå ensammen hela helgen och inte ha någonting att göra. Många destruktiva handlingar och tankar hinner infinna sig då. Försök se om det kanske skall finnas tid för en fika tillsammans eller om det är så att det skall finnas utrymme för samkväm på kvällen kanske. Det här liksom allt annat är oerhört individuellt. Lyssna in och känn av och glöm för all del inte att prata med personen. Det bästa sättet att lära känna någon är att prata med den om olika saker. Spring inte runt och låtsas som att personen inte har ett funktionshinder. Det är ingen som är hjälpt av det, men ni kan heller inte hela tiden utgå ifrån att det är funktionshindret som ställer till bekymmer. Det finns personer i samhället som inte har funktionshinder men som är ensamma, deprimerade eller har andra bekymmer. Men funktionshindret kan och är ofta en del av problemet på lite olika nivåer. Belöningssystemet Det är viktigt att ha med sig att många personer med dessa funktionshinder har ett svagt belöningssystem. Det i sin tur innebär att vi måste arbeta med att stärka upp det. För dem räcker det ofta inte med att göra ens sak klart utan det behöver stärkas upp med beröm från er. Vi behöver inte påtala om saker går fel utan lägger ner vår energi på att stötta det som går bra. Tänk då på att när ni är hos den som ni ger stöd att berömma för de saker som är gjorda när ni kommer. Det kan kännas bra för en person som i hela sitt liv bara fått höra sina misslyckanden och upplevt tillkortakommanden att få höra att den gör bra saker. Det är en enkel gest från din sida som kan betyda mycket för den som får berömmet. Men tänk också på hur du framför det så att det inte blir krystat. Det känns inte bra för den som får beröm om det lyser igenom dig att du inte menar det. Tänk på respekten för den du ger stöd så att det blir ett stöd och inte tvärtom. Min uppfattning är att du kommer att behöva göra detta ett stort antal gånger då du och den du jobbar med till exempel har möten med sociala instanser. Det kan behövas att du vid dessa tillfällen verkligen hjälper till med positiva omdömen. Många gånger går det bra och problemet är att det kanske inte finns något som belönar i själva mötet. Påminnare Som Coach kommer mycket av ditt arbete till stor del att vara en påminnare av saker och ting. Det är därför viktigt att du har en god kontroll på vad som kommer att ske i framtiden för den person du ger stöd. En god användning av almanacka är nödvändigt att ha. Gör redan från