Omvärld i förändring försäkringsbranschens roll. Svensk Försäkrings rapportserie Omvärldsbeskrivning 2014

Transkript

1 Omvärld i förändring försäkringsbranschens roll Svensk Försäkrings rapportserie Omvärldsbeskrivning 2014

2

3 Förord Svensk Försäkring arbetar för moderna och konkurrenskraftiga spelregler för försäkringsverksamhet och för ökad kunskap om individuella och kollektivavtalade försäkringars betydelse för enskilda och samhället. För att uppfylla denna målsättning behöver vi identifiera och analysera bland annat förändringar i vår omvärld. Det kan handla om trender, händelser och aktörer som har eller kan ha betydelse för försäkringsbranschen, liksom förändringar inom branschen som kan påverka exempelvis konsumenternas krav och konkurrensen på finansmarknadsområdet. Denna omvärldsanalys resulterar i en årlig rapport Omvärldsbeskrivningen. Årets Omvärldsbeskrivning består av åtta kapitel som kan delas in i tre huvudsakliga områden: Ekonomisk utveckling, kapitel 1 Utmaningar för samhället och försäkringsbranschen, kapitel 2 7 Behov av tydlig ansvarsfördelning mellan olika aktörer i samhället, kapitel 8 Vi vill framhålla att rapporten inte har ambitionen att ge en heltäckande beskrivning utan fokuserar på trender och tendenser som kan vara av större betydelse för försäkringsbranschen och därmed för Svensk Försäkrings arbete. Stockholm i december 2013 Eva Erlandsson, chefekonom Lena Friman Blomgren, jurist Kristina Ström Olsson, ekonom 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 FÖRKORTNINGAR 6 SAMMANFATTNING 9 1. FORTSATT OSÄKER UTVECKLING I VÄRLDSEKONOMIN Att skapa förutsättningar för tillväxt och sysselsättning Fokus på förstärkt finansiell stabilitet REGLERINGSARBETE I SPÅREN AV FINANSKRISEN Fortsatt fokus på finansiell stabilitet Skattebetalarna ska inte stå för notan Andra regelverk som träffar försäkring Distributionsfrågor År 2014 ett år med politiska förhinder? Nästan Solvens II Ifrågasatt övergång till marknadsvärderad skuld ATT SKAPA HÅLLBARA PENSIONSSYSTEM Är dagens pensionssystem hållbara? Fortsatt stora oklarheter för tjänstepensioner inom EU Insatser för ett ökat individuellt pensionssparande Granskningar av det svenska pensionssystemet ATT FINANSIERA FRAMTIDENS VÄLFÄRD Skyddsnät vid behov av hälso- och sjukvård samt omsorg Skyddsnät vid inkomstbortfall 46 4

5 5. ATT HANTERA NATURKATASTROFER Naturkatastrofer en global angelägenhet Klimatanpassningen behöver snabbas på men hur? ATT INFORMERA OCH SKYDDA INDIVIDEN Ökat fokus på konsumentinformation Rätt information till individer vid rätt tidpunkt Informationssamhället ökar kraven på integritetsskydd Branschens digitalisering FÖRSÄKRINGSBEDRÄGERIER SKADAR SKYDDSNÄTET FÖRSÄKRINGARS ROLL I SAMHÄLLET En ökad roll för försäkring i samhället Utmaningar för försäkring Tydligare ansvarsfördelning bidrar till trygghet och effektivitet 73 5

6 Förkortningar BRRD Bank Recovery and Resolution Directive Brå ECB Brottsförebyggande rådet Europeiska centralbanken EIOPA Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (European Insurance and Occupational Pension Authority) EMIR European Market Infrastucture Regulation EU Fed FSB FTT G20 G-SII Europeiska unionen Federal Reserve (Centralbanken i USA) The Financial Stability Board Financial Transaction Tax (Skatt på finansiella transaktioner) Grupp 20 bestående av 19 större ekonomier samt EU Global Systemically Important Insurers G-SIBs Global Systemically Important Banks IAIS IASB IFRS IMD ISF KPIF LOV International Association of Insurance Supervisors International Accounting Standards Board International Financial Reporting Standard Directive on Insurance Mediation Inspektionen för Socialförsäkringen Konsumentprisindex där bostadsräntan hålls konstant Lagen (2008:962) om valfrihetssystem MiFiD Market in Financial Instruments Directive MiFiR Market in Financial Instruments Regulation 6

7 NTNI Non-Traditional and Non-Insurance activities OTC Over the counter OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (Organisation for Economic Co-operation and Development) ORSA Own Risk and Solvency Assessment Prips SCR Package Retail Investment Products Solvency Capital Requirement (Solvenskapitalkrav) 7

8 8

9 Sammanfattning Ekonomisk utveckling och regleringsarbete Försäkringsbranschen står inför ett antal stora utmaningar som kommer att påverka möjligheterna att försäkra olika risker och som kan förändra produktfloran för försäkringar framöver. Den kanske mest påtagliga utmaningen för försäkringsbranschen i nuläget är de regelverk som tas fram för att komma till rätta med finanskrisens negativa effekter. Skärpt reglering och tillsyn, ytterligare beskattning samt påverkan av regler, som gäller andra delar av finanssektorn, kan göra det svårare för branschen att fullgöra sin roll att ge trygghet mot risk. Alltför långtgående regleringar kan även inverka negativt på branschens förmåga att bidra till stabilitet och tillväxt genom långsiktiga investeringar. I det avseendet har försäkringsföretagen betydelse för den ekonomiska tillväxten genom att de tar över risker för enskilda och för företag. Vidare har försäkringsföretagen betydelse som stora investerare i ekonomin och genom att de dämpar konjunktursvängningar med stabila placeringsinnehav. Utmaningar för samhället och försäkringsbranschen Utöver de mer direkta effekterna i kölvattnet av finanskrisen sker även andra stora förändringar i vår omvärld. Demografiska förändringar liksom långsam ekonomisk tillväxt, instabila finansmarknader och låg sysselsättning sätter press på pensionssystemen inom EU. I det sammanhanget lyfts behovet av kompletterande pensionssparande fram som ett sätt att säkerställa tillräckliga pensioner i framtiden. I Sverige diskuteras att antalet år i arbetslivet behöver bli fler för att pensionerna ska kunna hållas uppe på en tillräcklig nivå. 9

10 Även välfärdssystemen påverkas av den demografiska utvecklingen. Behoven av vård och omsorg ökar med en åldrande befolkning samtidigt som den medicinteknologiska utvecklingen och individers ökade krav på kvaliteten och tillgången till välfärdstjänster driver upp kostnaderna. Det finns en osäkerhet kring vad individen kan förvänta sig från de offentliga välfärdssystemen och vilka behov som behöver tas om hand på annat sätt. En annan utmaning är att hantera förändringar i klimatet som leder till att naturkatastrofer blir allt vanligare. I dessa sammanhang lyfts frågan i vilken mån privat försäkring kan bidra ytterligare till de skattefinansierade systemen. Andra utmaningar är att upprätthålla och förbättra konsumenternas förtroende för försäkring och att hantera effekterna av försäkringsbedrägerier. En viktig del i det är att konsumenterna måste ges möjlighet att förstå vad försäkring är. Det handlar om att enskilda måste ges möjlighet att förstå vilken typ av skydd de behöver och att försäkringens pris, dvs. den premie de betalar för försäkringen, kan ha betydelse för skyddets omfattning. Det handlar även om att skapa en djupare insikt om att den enskildes agerande, genom den risk som han eller hon tillför försäkringskollektivet, påverkar premien. Behov av en tydlig ansvarsfördelning mellan olika aktörer i samhället Mot bakgrund av de olika utmaningar som samhället står inför lyfts allt oftare, såväl nationellt som internationellt, frågan hur försäkringsbranschen på olika sätt kan komplettera det offentliga skyddet. Det finns en förväntan på att försäkring ska överta allt fler risker som tidigare har legat på den offentliga sektorn. Det kan exempelvis röra företags möjligheter att försäkra sitt ansvar för den verksamhet de bedriver och att begränsa de ekonomiska konsekvenserna av klimatrelaterade händelser. Med ökade krav och förväntningar på försäkring är det dock viktigt att det finns en medvetenhet om vad försäkring är och hur försäkring fungerar samt en insikt om vad försäkring kan tillföra. 10

11 För att privat försäkring ska kunna ytterligare komplettera det offentliga finns det ett behov av att tydliggöra ansvaret mellan olika aktörer. Enskilda medborgare behöver ha klart för sig vilket skydd som ges via det offentliga för att kunna avgöra om det behöver kompletteras med försäkring. Försäkringsföretagen måste bland annat veta vilken slags risk det är som ska prissättas och ha tillgång till data för att beräkna risken. Ett tydligt avgränsat ansvar är därför en förutsättning för att privat försäkring ska kunna ta ett större ansvar på olika områden. Dels för att kunna prissätta olika risker, dels för att uppnå ett effektivt skadeförebyggande arbete och en effektiv skadereglering. Ur ett individperspektiv behöver också information om hur försäkring fungerar och vilken roll de fyller förmedlas på ett tydligt och lättillgängligt sätt. De förtroendeskapande effekter detta ger hos allmänheten för såväl det offentliga som det privata ska inte underskattas. 11

12 12

13 1. Fortsatt osäker utveckling i världsekonomin Många länder i Europa brottas fortfarande med ekonomiska och politiska problem. Den svenska ekonomin väntas gradvis förbättras men i långsam takt. Skärpt reglering och ytterligare beskattning för försäkringsbranschen kan samtidigt försvåra branschens möjligheter att fullgöra sin roll som riskbärare och sin förmåga att, genom långsiktiga investeringar, bidra till stabilitet och tillväxt. 1.1 Att skapa förutsättningar för tillväxt och sysselsättning Lång och smärtsam återhämtning globalt Finanskrisen, som inleddes , har nu pågått i drygt fem år. Den långdragna krisen har påverkat investeringsvilja, tillväxt och sysselsättning och euroområdet är fortfarande starkt präglat av skuldkrisen. En svag ljusning kunde skönjas för andra kvartalet i år då BNP inom euroområdet steg med 0,3 procent jämfört med det första kvartalet. Innan dess hade BNP sjunkit oavbrutet sedan slutet av Denna svaga ökning kan vara en indikator på att den internationella lågkonjunkturen har nått sin botten. Samtidigt finns det tecken på att uppgången följer av tillfälliga faktorer som ökade investeringar i Tyskland. Det är dock tydligt att BNP nu inte faller lika snabbt som tidigare i de av krisen hårdast drabbade länderna även om BNP ligger klart under nivån före krisen. Oron över den statsfinansiella situationen är dock fortfarande stor, framför allt inom de hårdast drabbade länderna i Sydeuropa, exempelvis Grekland. Dessa länder dras med en hög arbetslöshet som innebär politiska och sociala risker. Före finanskrisens utbrott uppgick den genomsnittliga arbetslösheten inom euroområdet till drygt 7 procent och den har i dagsläget stigit till 12 procent. Lönesänkningar, skattehöjningar och 13

14 nedskärningar i de statliga utgifterna i flera av krisländerna har bidragit till att öka konkurrenskraften genom minskade kostnader. Samtidigt innebär sådana dramatiska nedskärningar i de offentliga välfärdssystemen försämrade levnadsvillkor för befolkningen, vilket i förlängningen kan förstärka den politiska oron ytterligare. Nedskärningarna innebär även att konsumtionen dämpas och att möjligheterna till inhemskt genererad ekonomisk återhämtning minskar. USA, som brukar utgöra en internationell tillväxtmotor, har i och med finanskrisen samt höstens strid om budgetstupet och kamp om skuldtaket, snarare kommit att verka destabiliserande på världsekonomin. Federal Reserve (Fed), har dessutom annonserat att vartefter arbetslösheten sjunker kommer de att trappa ned på sina omfattande stödköp av obligationer. Stödköpen har under de senaste åren bidragit till att hålla nere marknadsräntorna. Tillväxtekonomierna, dvs. länder som Brasilien, Ryssland, Indien och Kina, fortsätter att växa, men i långsammare takt än tidigare. Stor osäkerhet även i Sverige En exportberoende nation som Sverige påverkas av den globala lågkonjunkturen genom en svag internationell efterfrågan. Även om Sverige har uppvisat en starkare BNP-utveckling än EU-genomsnittet under senare år är utvecklingen långsam. Det reflekterar en allmänt svag ekonomisk utveckling, där såväl hushållens konsumtion som export har fallit. Arbetslösheten beräknas ligga kvar på nivåer kring 7 8 procent under några år framöver. Den sjunkande konsumtionen beror sannolikt på att osäkra hushåll och företag har valt att skjuta upp konsumtion och investeringar. Istället har hushållens sparkvot ökat och den ligger nu på en historiskt hög nivå. Det innebär samtidigt att om, och när, krisen i euroområdet avtar finns det ett relativt stort utrymme för ökad konsumtion i Sverige. 14

15 Budgetpropositionen för 2014 var ett tillfälle för regeringspartierna att klargöra färdriktningen inför valet. På det finanspolitiska området har regeringen aviserat 25 miljarder kronor för ofinansierade reformer 1 valåret Bland förslagen finns ett femte jobbskatteavdrag, höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt, sänkt skatt för pensionärer och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Samtliga dessa åtgärder kan bidra till att öka konsumtionen. Om överskottsmålet på i genomsnitt 1 procent av BNP ska kunna uppnås krävs dock åtstramande åtgärder åren efter valet. Behov av långsiktigt investeringskapital för tillväxt I efterdyningarna av den finansiella krisen framstår behovet av att stimulera till långsiktiga investeringar som allt mer angeläget för politiker världen över. Det finns en insikt om att de så viktiga långsiktiga investeringarna i bland annat infrastruktur riskerar att utebli då finansiellt svaga stater kan få svårt att ta ansvar för den typen av investeringar. 2 Det gäller även utvecklade länder då de har begränsade möjligheter att höja skatterna och istället måste fokusera på minskade utgifter. 3 En förutsättning för tillväxt är att sparandet kan kanaliseras på ett effektivt sätt till att finansiera investeringar. Det är inte givet att utbudet av kapital för långsiktiga investeringar kommer att kunna möta efterfrågan då bland annat bankernas utlåning väntas bli mer konservativ som en följd av hårdare kapitaltäckningsregler. Det finns därför ett behov av att skapa eller upprätthålla andra instituts möjligheter att komplettera bankernas roll i att tillhandahålla långfristigt kapital för investeringar. Försäkringsföretagen inom EU investerade 1 Med ofinansierade reformer avser att reformutrymmet överskrids. Reformutrymme avser storleken på de skattesänkningar och offentliga utgiftsökningar som politiker kan besluta om och som är förenliga med överskottsmålet på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. 2 Kommissionen: Long-Term Financing of the European Economy, COM(2013) 150 final; OECD (2013) G20/OECD High-Level Principles of Long-Term Investment Financing by Institutional Investors och Wyman, O.: Funding the future Insurer s role as institutional investors (2013). 3 IMF: Fiscal Monitor Taxing times, October

16 omkring miljarder euro 2012, vilket motsvarar 58 procent av EUländernas samlade BNP. Det innebär att försäkringsföretagen utgör den största institutionella investeraren inom EU. Långa löptider på livförsäkringsföretagens skulder liksom att försäkringstagarna betalar premier även vid konjunkturnedgång gör det möjligt för försäkringsföretagen att investera i illikvida tillgångar med lång livslängd, vilket är svårare för banksektorn som måste kunna hantera likviditetsrisker. Därtill bidrar försäkringsföretagen till att dämpa de konjunkturella svängningarna, liksom svängningar i tillgångspriser, genom att de kan vara mer återhållsamma med att sälja av tillgångar i samband med stora nedgångar i tillgångspriserna jämfört med andra mer kortsiktiga investerare. Försäkringsföretagens möjlighet att investera i illikvida tillgångar kan vidare leda till bättre avkastning för företagen och därmed till högre pensionsnivåer genom att investeringsobjekten är fler. Försäkringsföretagen kan därför sammanfattningsvis sägas ha betydelse för tillväxt på flera olika sätt: genom investeringar, genom att dämpa konjunktursvägningar med långsiktigt stabila innehav och genom att bidra till högre pensionsinkomster för konsumtion. Till det kommer inte minst det faktum att försäkringsföretagen övertar och sprider risker. Att balansera kapitalkrav med behovet av långsiktiga investeringar Hur försäkringsföretagen de facto väljer att placera sitt kapital styrs i hög grad av såväl den makroekonomiska utvecklingen som utformningen av regleringar och den förda finans- och penningpolitiken. Samspelet mellan finansiella intermediärer, marknader och infrastrukturen är avgörande för att de finansiella marknaderna i sin helhet ska kunna fungera säkert och effektivt för hela samhällsekonomin. Baksidan av omfattande reglering och höjda kapitalkrav är att beteendet hos investerare påverkas. Regleringar gör det helt enkelt dyrare att hålla kapital för att täcka 4 Wyman, O. (2013): Funding the future Insurer s role as institutional investors. 16

17 långa risker. Det innebär att tillgångspriserna påverkas, dvs. priset på vissa tillgångar relativt andra höjs, och investerare styrs bort från att investera i vissa typer av tillgångar mot mer säkra tillgångsslag. Det i sin tur kan föra med sig att framför allt små och medelstora företag samt privatpersoner kan få svårare att få tag på kapital för investeringar, vilket i sin tur försämrar förutsättningarna för tillväxt. En effekt av bristen på investeringskapital är framväxten av nya typer av institut, exempelvis så kallade skuggbanker, dvs. finansiella verksamheter utanför de reguljära banksystemen. Förekomsten av skuggbanker har vuxit kraftigt i Asien, framför allt i Kina, och skapar en allt större oro hos reglerare och tillsynsmyndigheter. Sektorn är i praktiken oreglerad. För att initiera en debatt om hur långsiktiga investeringar i Europa kan främjas, och hur förmedlingen av sådana investeringar kan förbättras och diversifieras för att bättre matchas mot investeringsbehoven, lade Europeiska kommissionen (kommissionen) under 2013 fram en grönbok om långsiktiga investeringar 5. I grönboken ingår frågor om bland annat hur EU-lagstiftningen på bästa sätt bör utformas för att främja långsiktiga investeringar. I det avseendet har skatter och funktionen hos för aktie-, obligations- och värdepappersmarknaderna betydelse, liksom hur tillgången till finansering för små och medelstora företag kan förbättras. Regelverkens effekter för långsiktiga investeringar har uppmärksammats på global nivå av såväl OECD som G20. OECD har till exempel tagit fram högnivåprinciper, dvs. principer på en övergripande nivå för lång finansiering. OECD arbetar dessutom på motsvarande principer för tillväxt. Inom ramen för Solvens II har kommissionen bett Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (EIOPA) att se över kalibreringarna i och designen av kapitalkraven för investeringar i vissa tillgångar som är relevanta för långa investeringar för försäkringsföretagen. 5 COM (2013) 150 final: Long-Term Financing of the European Economy. 17

18 Långsamt stigande långa räntor nationellt och globalt Medan de korta räntorna hålls nere av en expansiv penningpolitik inom såväl EU som USA har den förväntade uppgången i ekonomin redan börjat avspeglat sig i de långa räntorna, som kan ha nått sin botten och nu rör sig uppåt. Som framgår av diagram 1 har den 10-åriga obligationsräntan i Sverige börjat röra sig uppåt. Reporäntan förväntas stiga från och med Diagram 1. Reporänta och 10-årig statsobligationsränta * Procent årig statsobligationsränta Reporänta *Reporäntan avser räntan vid årets slut. Prognoser för Källa: Konjunkturinstitutets rapport Konjunkturläget, augusti 2013, Tabell 1. Diagram 2 visar de 10-åriga statsobligationsräntorna för Sverige, Tyskland och USA. Som framgår har den svenska 10-åriga statsobligationsräntan stigit något mer än den tyska under Det innebär en avvikelse från den tidigare utvecklingen då räntorna följde varandra mycket nära. Under året har den amerikanska räntan börjat stiga i snabbare takt, sannolikt till följd av förväntningar om att Fed ska avsluta stödköpen av obligationer. 18

19 Diagram 2. Statsobligationsräntor i valda länder, 10 års löptid, jan 2007 aug 2013 Procent Tyskland USA 0 Jan 07 Jul 07 Jan 08 Jul 08 Jan 09 Jul 09 Jan 10 Jul 10 Jan 11 Jul 11 Jan 12 Jul 12 Jan 13 Jul 13 Sverige Källa: OECD Tyskland De stigande långa räntorna följer sannolikt av en förväntan om höjda Spanien styrräntor framöver. I takt med att ekonomin återhämtar sig och sysselsättningen ökar, närmar sig även penningpolitiken ett vägskäl med Irland Grekland normaliserad inflationstakt och insatser för att undvika att finansiella Italien obalanser byggs upp. Centralbankerna måste börja överväga exitstrategier. Portugal ECB har dock än så länge meddelat att styrräntorna kommer att hållas på nuvarande nivåer eller lägre under en längre tid för att invänta mer stabilitet i det finansiella systemet. Tyskland Spanien Grekland Irland Italien Portugal Den ekonomiska krisen påverkar försäkringsföretag dels i deras roll som investerare, dels genom att ränteutvecklingen påverkar värderingen av deras åtaganden. Ett tillstånd med långsiktigt låga räntor utgör ett problem för försäkringsprodukter med någon form av utfästelse som ligger långt fram i tiden. Det är framförallt kännbart för livförsäkringsföretagen men även relevant för viss skadeförsäkring, som till exempel sjuk- och olycksfallsförsäkring, och ansvarsförsäkring. 19

20 Även om försäkringsföretag kan klara relativt långa perioder av låg ränta så innebär ett lågräntetillstånd att det kan vara svårt att generera den avkastning som behövs och samtidigt uppfylla solvenskraven. Förr eller senare påverkar det företagens investeringsstrategi. 1.2 Fokus på förstärkt finansiell stabilitet Finansinspektionen får ansvar för makrotillsynen Den så kallade makrotillsynens uppgift är att identifiera, analysera och motverka risker för det finansiella systemet som helhet. I Sverige delar regering och riksdag på ansvaret för den finansiella stabiliteten genom olika statliga myndigheter, främst Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden. Arbetet med att säkerställa ett stabilt finansiellt system i spåren av den finansiella krisen är högt prioriterat hos regeringen. Krisen visade bland annat att ansvarsfördelningen mellan aktörerna har varit otydlig och regeringen har därför i budgetpropositionen för 2014 föreslagit ett antal reformer för att förebygga finansiella kriser och förstärka den finansiella stabiliteten. Finansinspektionen tilldelas ytterligare resurser och får det huvudsakliga ansvaret för makrotillsynen och de nya verktyg som införs, bland annat så kallade kontracykliska kapitalbuffertar som introduceras Regeringen avser vidare att inrätta ett formellt stabilitetsråd, bestående av finansmarknadsministern och cheferna för Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgäldskontoret. Rådet ska samråda och utbyta information kring såväl krisförebyggande arbete som eventuell krishantering. Syftet är att rådet ska öka förståelsen för hur systemrisker byggs upp i det finansiella systemet. För närvarande pågår ett arbete inom Finansdepartementet med att ta fram direktiv för rådets arbete. Genom att lägga ansvaret på Finansinspektionen framhåller regeringen att det skapas en ordning som ger insyn och möjlighet till ansvarskrävande för regering och riksdag. Utvecklingen av en självständig makro- 20

21 tillsyn utanför Riksbanken innebär vidare att banken kan lägga fokus på prisstabilitet framför skuldutveckling, vilket i nuläget innebär att räntan förväntas höjas i lägre takt än vad som annars hade varit fallet. Riksbanken har kvar sitt unika ansvar för penningpolitiken och för att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Därigenom utgör Riksbanken fortsatt en viktig aktör för att värna finansiell stabilitet. 21

22 22

23 2. Regleringsarbete i spåren av finanskrisen Finansiella institut, försäkringsföretag inräknat, behöver världen över bli mer motståndskraftiga mot finansiell turbulens. För att komma till rätta med den senaste finanskrisens effekter är det numera G20 som till stor del håller i taktpinnen för bland annat utvecklingen av regelverk och tillsyn, eftersom krisens globala verkningar har krävt samordning av vägval och prioriteringar. Även inom såväl EU som nationellt pågår arbete med att utveckla regelverket, med påtagliga effekter för försäkringsföretagens verksamhet. 2.1 Fortsatt fokus på finansiell stabilitet Globalt systemviktiga försäkringsföretag (G-SII) Ett mål för G20 är att stärka de finansiella institutens motståndskraft. Det har bland annat lett till att the Financial Stability Board (FSB) under 2013 för första gången har pekat ut nio försäkringsföretag 6 som globalt systemviktiga försäkringsföretag (Global Systemically Important Insurers, G-SII) 7. Avsikten är att komma åt den risk dessa försäkringsföretag kan utgöra för det finansiella systemet. The International Association of Insurance Supervisors (IAIS) har publicerat ett antal åtgärder som ska gälla för dessa globalt systemviktiga försäkringsföretag, innebärande krav på rekonstruktions- och avvecklingsplaner, förstärkt grupptillsyn och högre krav på förlusttäckningskapacitet, dvs. högre kapitalkrav 8. 6 De identifierade försäkringsföretagen är Allianz SE, American International Group, Inc., Assicurazioni Generali S.p.A, Aviva plc, Axa S.A., MetLife, Inc., Ping An Insurance (Group) Company of China, Ltd, Prudential Financial, Inc. och Prudential plc. 7 FSB: Global systemically important insurers (G-SIIs) and the policy measures that will apply to them, July IAIS: IAIS Releases Global Systemically Important Insurers Assessment Methodology and Policy Measures, Macroprudential Policy and Surveillance Framework, Pressrelease 18 July

24 Trots att endast ett fåtal försäkringsföretag har pekats ut som globalt systemviktiga finns det all anledning att följa utvecklingen. Mark Carney, ordförande för FSB, har uttalat följande. Today marks an important step toward more broadly addressing the risks associated with systemically important financial institutions. These policy measures will be followed over time by a substantially strengthened comprehensive regulatory and supervisory framework for all internationally active insurers. A sound capital and supervisory framework for the insurance sector is essential for supporting financial stability. 9 Han ser alltså en utveckling med förstärkt reglering för och tillsyn över alla internationellt verksamma försäkringsföretag. IAIS har följaktligen presenterat en plan för att ta fram en standard om kapitalkrav för internationellt verksamma försäkringsgrupper. Det finns också en uppenbar risk att de åtgärder som nu tas fram för de globalt systemviktiga försäkringsföretagen och för de internationellt verksamma försäkringsgrupperna kommer att tjäna som inspiration för regleringen även för övriga försäkringsföretag, trots att riskerna kan vara olika. Vidare har FSB tagit fram principer 10 för avveckling och rekonstruktion av andra finansiella företag än banker och arbetar nu med riktlinjer 11 för hur dessa principer bör genomföras. Insurance Europe har uttryckt oro för att FSB inte tar tillräcklig hänsyn till skillnaderna mellan bank- och försäkringsverksamhet och att FSB:s ansats till och med kan leda till sämre försäkringstagarskydd 12. Ett liknande arbete med avvecklingsregler för försäkringsföretag har inletts inom EU, men väntas inte resultera i några förslag i närtid. Insurance 9 FSB: FSB identifies an initial list of global systemically important insurers (G-SIIs), Pressrelease 18 July FSB: Key Attributes of Effective Resolution Regimes for Financial Institutions, Report October FSB: Application of the Key Attributes of Effective Resolution Regimes to Non-Bank Financial Institutions, Report August Insurance Europe: FSB Draft Implementation Guidance: Resolution of Insurers Questions for consultation, Position Paper October

25 Europe har vidare pekat på att traditionell försäkringsverksamhet inte orsakar eller förstärker systemrisker eftersom det är en långsiktig verksamhet med premiebetalningar i förskott, låg likviditetsrisk och låg sammankoppling med andra institut. 13 Mer statistik för att upptäcka stabilitetsproblem Den europeiska centralbanken (ECB) har fått i uppdrag att utveckla försäkringsstatistik för makrotillsynsändamål i euroområdet. I formell mening omfattas inte den svenska marknaden av ECB:s statistikinsamling, men Sveriges Riksbank ser stora fördelar med att få samma information som ECB och kommer därför att kräva in motsvarande uppgifter också av de svenska försäkringsföretagen. ECB kommer att införa sina rapporteringskrav i två faser. Först kommer en övergångsfas från och med det tredje kvartalet 2015 där ECB-rapporteringen sammanfaller med förberedelserapporteringen för Solvens II, kompletterad med vissa estimat som troligen ska utföras av de nationella centralbankerna. ECB:s rapporteringskrav kan dock komma att omfatta fler försäkringsföretag jämfört med den rapportering som förutses för förberedelserna för Solvens II. Från och med 2017 träder ECB-rapporteringen i kraft i sin helhet. Också den kommer till stor del att baseras på den slutliga Solvens IIrapporteringen men med en ökad omfattning. Trots att den kommande rapporteringen till ECB baseras på det försäkringsföretagen ändå måste rapportera inom ramen för Solvens II så kan ECB-rapporteringen komma att innebära betydande arbete för försäkringsföretagen. ECB vill nämligen ha uppgifterna tidigare än de nationella tillsynsmyndigheterna enligt Solvens II-rapporteringen. Det kan medföra stora utmaningar för försäkringsföretagen att leverera säkerställd data med kortare tid till förfogande. Ett ytterligare problem 13 Insurance Europe: Proposals to address systemic risk in insurance are inappropriate, Press release 19 July

26 är att ECB vill att vissa uppgifter ska specificeras på ett sätt som inte har ansetts nödvändigt för tillsynen enligt Solvens II och som inte är möjlig att leverera, åtminstone inte utan stora systemanpassningar. Det handlar dessutom om information som inte ger något värde för försäkringsföretagen att ta fram. Det gäller exempelvis för nedbrytning av försäkringstekniska avsättningar på motpartssektorer, till exempel hur stor del av avsättningarna där motparten är hushåll eller icke-finansiella företag. Den extra rapporteringen kommer därför endast att innebära kostnader för branschen och dess försäkringstagare. Beslut om ECB:s rapporteringskrav kommer troligen att fattas under sommaren 2014 och det finns fortfarande en möjlighet att de tar hänsyn till de invändningar som har framförts av försäkringsbranschen. En utvidgad rapportering kommer vi dock med stor sannolikhet att få se från och med På samma sätt innebär de krav på automatiserat informationsutbyte om uppgifter om sparkapital, in- och utbetalningar, avkastning och kapitalvinster som ställs från G20, OECD med flera kostsam administration utan att de fyller något värde för försäkringsföretagen eller försäkringstagarna. 2.2 Skattebetalarna ska inte stå för notan Finansiell transaktionsskatt Finanskrisen fortsätter att kosta stater enorma summor, något som i förlängningen drabbar skattebetalarna. Finanssektorn förväntas därför bidra mer till skatteintäkterna och initiativ har också tagits för att förhindra att skattebetalarna ska drabbas av liknande kostnader i framtiden. Därtill är möjligheterna till generellt höjda skatter för utvecklade länder begränsade. Internationella valutafonden pekar på att möjliga områden för höjd beskattning kan vara breddade skattebaser för moms eller genom höjd beskattning av de med högst inkomst eller från förmögenheter. 14 I det sammanhanget diskuteras bland annat skatt på finansiella tjänster och engångsskatt på kapital. 14 IMF: Fiscal Monitor Taxing times, October