Antal jordbruksföretag i Jämtlands län. Procentuell fördelning efter storleksklass, kommunvis 2007

Transkript

1 1 Innehåll Jordbruket Jordbruksföretagare Sysselsättning Kontrastrika företag Inriktningen Arealen Djur Produktion/Förädling Komjölk Getmjölk Kött Ägg Potatis Trädgårdsväxter Spannmål Jordbruksstöden Värdet av jordbruksproduktionen

2 2 Jämtländskt jordbruk är av tradition kombinationsföretag med både jord- och skogsbruk. De finns i hela länet med en större koncentration runt Storsjön och i älvdalarna. Det flesta odlingsmarkerna i länet finns på m ö h. De utgör c:a 1% av länets yta och är av stor vikt för möjlighet till jordbruksproduktion, och källa till betydelsefull biologisk mångfald. Odlingslandskapet i länet utvecklades redan i yngre järnåldern 500 e Kr i Storsjöområdet. Under vikingatiden ca e Kr började uppodlingen i övriga länet. Den största uppodlingen skedde från 1700-talet fram till mitten av talet. Traditionen och den långa kulturtiden gör att länet är rikt på kulturoch naturmiljövärden. Förutsättningarna för vallodling är särskilt god. Därför har foderproduktion och husdjursskötsel blivit centrala inslag Jämtländskt jordbruk. På en tredjedel av företagen finns djur med mjölk- eller köttproduktion. Foto: Inga Björk Antal jordbruksföretag i Jämtlands län (uppdelade i storleksklasser) 100,1+ ha 50,1-100,0 ha 30,1-50,0 ha 20,1-30,0 ha 10,1-20,0 ha 5,1-10,0 ha 2,1-5,0 ha -2,0 ha Antalet jordbruksföretag 2007 var 1934 Motsvarande siffra för 1981 var Från 1981 minskade antalet stadigt fram till Vid 2005 skedde dock en uppgång som till största delen beror på att stödreglerna förändrades. Antalet kommer troligtvis att minska under 2010 återigen beroende på ändrade stödregler. Liksom i övriga Norrland är andelen småbruk större än riksgenomsnittet. Många företag (72 %) brukar små enheter. Denna grupp brukar tillsammans 22 % av åkermarken. En liten del av företagen (13 %) brukar större enheter. Denna grupp brukar större delen av åkermarken (55 %) Av dessa brukar 82 företag (4 %) mer än 100 ha jordbruksmark per företag. Medelarealen 2007 är 22 ha/företag Trendkurva som visar antalet jordbruksföretag i Jämtlands län från 1927 till Under denna period har antalet små företag minskat medan antalet stora företag ökat. Procentuell fördelning efter storleksklass, kommunvis 2007 Foto: Agneta Andersson I förhållande till Riket utgjorde 1981 länets jordbruksföretag 2,94% av det totala antalet och 2007 var motsvarande siffra 2,66%.

3 3 Totalt antal sysselsatta inom jordbruket i Jämtlands län uppgick 2007 till 4727 personer. Detta innefattar såväl stadigvarande såsom tillfälligt sysselsatta. Av dessa var c:a 42% kvinnor. Mellan 1999 och 2003 var det en nedgång i antal men sedan har antalet ökat för varje år. Följande diagram beskriver storleken på företagen utifrån hur många arbetstimmar som utförs årligen. Den stora förändringen i antal små företag mellan 2003 och 2005 har sin grund i ändrade bidragsregler. Antal företag med gårdsstöd efter storleksgrupp, standardtimmar Antal sysselsatta inom jordbruket i Jämtlands län Omsatt till årsarbetsverken (AWU) 1, arbetade totalt 1617 personer inom jordbruket i Jämtlands län under Trots att antalet sysselsatta ökar så ligger antalet årsarbetsverken ganska stabilt. Antal AWU inom Jordbruket i Jämtlands län Om man jämför AWU med antal sysselsatta motsvarade detta under 2007 att varje sysselsatt i snitt arbetade c:a 34% inom sin primärproduktion. Många jordbruksföretag har också annan inkomstbringande verksamhet, exempelvis: Entreprenadarbeten, turism, förädling och försäljning av egna produkter mm. Foto: fotograftina.se Vi har många medelålders lantbrukare. 34% är under 50 år. 30% är mellan 50 och 60 år och inom några år kommer var tredje lantbrukare i länet att vara pensionär. Ägarskifte är alltså en central fråga för många av länets lantbruksföretagare Samtidigt visar flera undersökningar att det finns en stark framtidstro och en hög investeringsvilja inom jämtländskt jordbruk,. Foto: Gunno Rask 1 AWU, (Annual Work Unit) är EU:s definition av ett årsarbete. Detta motsvarar 1800 arbetstimmar per år.

4 4 Antal jordbruksföretagare efter ålder i Jämtlands län Förutsättningen för vallodling är goda i länet, vilket ger bra förutsättningar för mjölk- och köttproduktion, med i huvudsak nöt. Trenden är att antal mjölkföretag minskar. Vissa av dessa övergår till köttproduktion, men även antalet köttföretag minskar över tiden. Trots detta har mjölkinvägningen under lång tid varit konstant. På senare år har dock även mjölkinvägningen minskat. Antal företag med får och getter har varierat något över åren men ligger förhållandevis stabilt. När det gäller svin och fjäderfä, finns endast ett fåtal företag, vilket gör statistiken osäker. Fler och fler gårdar utvecklar fler verksamheter till gården som entreprenörverksamhet, turism och gårdsbaserad förädling. Antal företag med nötkreatur, får och getter Från då till nu, men ändå nu Produktionen spänner idag över ett stort område. Från traditionellt brukande till det mest moderna. Idag brukas ett 20-tal fäbodar i Jämtlands län traditionellt, d v s med fritt skogsbete, mjölkdjurshållning och beredning samt förädling av mjölken på vallen. De flesta fäbodarna ligger i Bergs och Härjedalens kommuner. Samtidigt tillhör vi de mest mjölkrobottäta länen i landet i förhållande till antalet mjölkföretag. I många bygder brukas jordbruksmarken inte längre men Foto: Mats Ericson / TAIGA Natur & Foto samtidigt finns det andra bygder med markbrist och arronderingsproblem där man därför nyodlar stora arealer..

5 5 Den totala åkerarealen i länet uppgår till drygt ha. Den har endast förändrats marginellt under de senaste åren. Den totala arealen betesmark i länet uppgår till drygt ha, dvs 25% av den totala jordbruksarealen uppgick andelen åkermark som odlades med EU-ekologiskt stöd till c:a ha, motsvarar 32%. Andelen KRAV-kontrollerad åkerareal var 2009 c:a 4500ha och KRAVkontrollerad betesmark var 1460ha. Arealer för spannmålsodling samt andel ekologisk odling Trendkurva som visar den totala åkerarealen i Jämtlands län från 1927 till Foto: Fredrik Herrlander Vall och grönfoder utgör 90 % av den totala åkerarealen i Jämtlands län. På resterande 10% av åkerarealen odlas i huvudsak spannmål och då framförallt vårkorn. Hur stor andel som går till mogen skörd varierar med årsmånen. Blandsäd går oftast som grönfoder. Den areal som nyttjas för slåtter- och betesvall har de senaste åren legat ganska stabilt runt hektar. När det gäller grönfoder har de nyttjade arealerna legat runt 2600 hektar. Länets kommuner har olika förutsättningar för odling. Krokoms och Östersunds kommuner är störst när det gäller odling av vall och grönfoder. Foto: Marie Birkl Foto: Fredrik Herrlander De naturgivna förutsättningarna för potatisodling i länet är goda. Antalet företag som odlar potatis varierar men tenderar att öka. År 2001 var det 189 st och 2009 var antalet 236 st. I motsats till detta minskar den odlade arealen något. Siffrorna var för motsvarande år, 187 hektar respektive 174 hektar. Länets andel i jämförelse med Riket avseende arealer ligger under 1 % och antalet företag varierar mellan 3 5 %. De kommuner som nyttjar de största arealerna för potatisodling är Östersund, Strömsund och Krokom. Där odlas runt 40 hektar eller mer i respektive kommun. I övriga kommuner odlas endast runt 10 hektar eller mindre.

6 6 Precis som för landet i övrigt har antalet mjölkkor i länet stadigt minskat de senaste åren. I förhållande till riket har länets andel mjölkkor dock legat ganska stabilt var länets andel 2,4%. Antalet övriga nötkreatur har under senare år legat ganska stabilt. Jämfört med riket ligger länets andel runt 2%. Antalet får har minskat betydligt sedan 1985, men ökat något under senare år var länets andel 2% av rikets totala bestånd. Foto: Marie Birkl Antal nötkreatur, får samt antal företag i Jämtlands län Antalet höns har också minskat avsevärt efter 1985 från till c:a år Länets andel av rikets totala bestånd uppgick 2007 till endast c:a 0,2%. Antalet svin har också minskat betydligt efter Från till 1 300st Här var andelen för länet under 0,1% av rikets totala bestånd år Foto: Marie Birkl Foto: fotograftina.se Antalet Getter i länet står för en betydande del av landets bestånd. Det är dock svårt att fastställa det exakta antalet eftersom det saknas statistiskt underlag. En undersökning genomfördes dock Denna visade att i länet fanns 909 avelshonor och 284 övriga getter inklusive killingar. Detta motsvarade 26% avelshonor och 14% övriga getter av rikets totala bestånd. Ekologisk, certifierad samt KRAV-kontrollerad djurhållning i Jämtlands län 2009, antal djur Trendkurva som visar antalet nötkreatur från 1927 till Färger enligt ovan. I den blå stapeln ingår: Dikor med kalv Kvigor, tjurar, stutar och kalvar från såväl mjölk som köttproduktion.

7 7 Enligt invägningssiffror från Milko i Östersund levererade länets mjölkproducenter c:a 67 miljoner kg under Denna siffra har stadigt sjunkit från år till år, 2004 låg motsvarande siffra på c:a 80 milj kg. Detta beror dels på att ett antal mjölkproducenter valt att leverera till andra mejerier och dels på att antalet producenter minskat. Avräkningspriset för mjölken har de senaste åren legat strax under 3kr/kg förutom under 2008 då det låg på 3,56 kr/kg. Av den mjölk som Milko tar emot från länet tillverkas ost, matfett, mjukost, messmör och mesost. Foto: Marie Birkl Skärvångens mejeri väger årligen in c:a 360 ton komjölk. Detta har inte förändrats nämnvärt under senare år. Förädlingsvärdet på komjölken uppgick 2009 till c:a 320 miljoner kr. Invägning av mjölk från länet vid Milko Ersättning till mjölkproducenter i länet från Milko Den getmjölk som produceras i länet beräknas uppgå till c:a ton årligen. Här är det Skärvångens bymejeri som är störst med c:a 400 ton. Övrig produktion fördelas någorlunda jämt på c:a 20 producenter. Ett bedömt värde på 10 kr per kilo mjölk ger ett totalt värde på 8 till 9 miljoner kr. All getmjölk förädlas till dessert- och hårdostar. Man räknar med att 7 liter ger 1 kg färdig ost vilket totalt ger c:a 115 till 130 ton ost årligen. Förädlingsvärdet uppgick 2009 till c:a 17 miljoner kr. Foto:Fredrik Herrlander

8 8 De slakterier som slaktar djur från länet är: Trångsvikens charks sortiment består bland annat av korv, salami, rökta fläskprodukter, pölsa, bruna bönor och ärtsoppa. Jämtlandsgården Ullångers slakteri Delsbo slakteri Turbogrisen Förutom dessa finns även några gårdsslakterier. Nöt: Totalt slaktades c:a 2100 ton från länet under Vid ett uppskattat genomsnittligt avräkningspris på 20 kr per kg motsvarar det ett totalt belopp på 42 miljoner kr. Får: Totalt slaktades c:a 52 ton under Med ett genomsnittligt avräkningspris på 23,25 kr per kg motsvarar det ett totalt belopp på 1,2 miljoner kr. Svin: Totalt slaktades c:a 75 ton under Med ett genomsnittligt avräkningspris på 12,88 kr per kg motsvarar detta ett totalt belopp på kr. Dessa volymer har legat på ungefär samma nivåer under fem senaste åren. Om man ser till avräkningspriser har nöt legat ganska stabilt medan får och svin har ökat något under samma period.2 miljoner kr. Foto: Denny Calvo Charkuterier: Grilstad: (Burmans) Har tidigare tagit emot kött från Jämtlandsgården men eftersom det var små leveranser och att kraven på spårbarhet gör det enklare med endast en leverantör, nyttjas idag endast Scan. Grilstads sortiment består av: lufttorkade skinkor och skivade salamiprodukter. Burmans sortiment består, på kundernas inrådan, av två charkprodukter; lättkorv och varmkorv. Trångsvikens chark: Förädlar följande volymer årligen: 40 ton nötkött, (Från Jämtlandsgården) 95 ton fläskkött. Varav 15 ton från Grannens Chark, Fyrås. Resterande från Kumla. 4 ton älgkött 6 ton renkött Änge chark: Köper årligen in c:a 40 ton jämtländskt nötkött. Även fläskkött används i produktionen men inget av det kommer från jämtland. Änge charks sortiment består bland annat av korv, rökta fläskprodukter och blodpudding. Grannens chark: Förädlar följande volymer: 50 ton fläskkött 36 ton älgkött 86 ton renkött 1,5 ton björnkött Utför även viss styckning av nöt på lego Grannens charkprodukter innehåller älgoch renkött. Sortimentet består av korv och renkalv-sylta. Förädlingsvärdet på jämtländskt kött förädlat inom länet uppgick 2009 till c:a 19 miljoner kr. Om man även tar med värdet på det som förädlades utanför länet är motsvarande siffra c:a 89 miljoner kr. Pelle & Lisa är länets största äggproducenter. De väger årligen in c:a 2925 ton ägg. Av dessa är 400 ton från länet och 300 ton egen produktion. Foto: Fredrik Herrlander Om man räknar med ett avräkningspris på 11,59 kr/kg på de 400 ton ägg som producerades i länet under 2009 motsvarar det totalt 4,6 miljoner kr. Förädlingsvärdet på jämtländska ägg uppgick 2009 till c:a 2,7 miljoner kr. Länets potatisproduktion är helt inriktad på matpotatis. Det saknas statistiskt underlag avseende hur stor mängd som skördas årligen. Men utifrån bedömd normskörd och odlad areal kan man räkna fram att det skördas c:a 3000 ton potatis årligen. Under senare år har det legat ganska stabilt på denna nivå. Med ett avräkningspris på 2,35 kr/kg på den potatis som skördades i länet under 2009 motsvarar det totalt 7 miljoner kr. Förädlingsvärdet är svårt att särskilja men om man utgår från omsättningssiffror hos de största potatisföretagen motsvarade det totala värdet av produktionen 2009 c:a 14 miljoner kr.

9 9 Trädgårdsväxter i länet odlas dels på friland och dels i växthus. Ett avräkningspris på 2,92 kr/kg för morötter motsvarade totalt kr. företag mellan 2005 och Då i stort sett antalet företag halverades. Antalet företag som odlar på friland har på senare år minskat, år 2008 fanns det 21st företag i länet. Den totalt odlade arealen då var 63,7 hektar. Motsvarande siffror för år 2002 var 28 företag respektive 106,4 hektar. Det som företrädesvis odlas på friland om man ser till den odlade arealen, är jordgubbar och svarta vinbär skördades totalt 67 ton jordgubbar och 30 ton svarta vinbär i länet. I jämförelse med riket totalt motsvarade detta 0,6 % för jordgubbar och 9,6 % när det gäller svarta vinbär. Det som för övrigt odlas på friland med viss kontinuitet och volym är morötter skördades totalt 285 ton. I förhållande till riket totalt utgör denna volym en försvinnande liten del. Foto: Fredrik Herrlander Annat som odlas på friland är köksväxter såsom vitkål, kålrot, blomkål mm. Dessa odlas dock i liten omfattning. Om man räknar med ett avräkningspris på 27,58 kr/kg på de jordgubbar som skördades i länet under 2008 motsvarar det totalt 1,85 miljoner kr. Avräkningspris saknas för svarta vinbär. Även antalet företag som odlar i växthus har minskat på senare år fanns det 11 företag i länet och den odlade ytan var då m². Motsvarande siffror för 2002 var 17 företag respektive m². När det gäller köksväxter är det tomater som odlas på störst yta, c:a 4200 m² följt av gurka och kryddväxter. Här har den odlade arealen inte förändrats nämnvärt på senare tid. Däremot när det gäller odling av krukväxter och utplanteringsväxter skedde en stor förändring i antalet Arealen för ekologisk odling i växthus har stadigt ökat var andelen 5,4% och 2008 var den 16,2%. Vad gäller arealen för ekologisk odling på friland har denna varierat från 25,6% år 2002 till 59,8% år 2005 för att sedan 2008 hamna på 48,7%. Även här är det svårt att särskilja förädlingsvärdet men om man utgår från omsättningssiffror hos de största trädgårdsföretagen motsvarade det totala värdet av produktionen 2009 c:a 30 miljoner kr. Skörd av bär odlade på friland i Jämtlands län Det som företrädesvis odlas fram till mogen skörd i länet är vårkorn och det är endast här ett statistiskt underlag går att återfinna när det gäller totalskörd. En beräkning utifrån odlad areal och hektarskörd visar att totalskörden har ökat stadigt från år Då låg den på c:a 4300 ton och motsvarande siffra för 2009 var c:a 5900 ton. Om man räknar med ett avräkningspris på 91,20 kr/100 kg skulle detta för 2009 hamna på totalt 5,4 miljoner kr. Av det spannmål som odlas i länet utgör den ekologiska odlingen c:a 50%. I interregprojektet Ekologisk spannmål i Nordens gröna bälte, som pågick , jobbade man för att öka den ekologiska spannmålsodlingen i Jämtland och Tröndelag. Foto: Marie Birkl Förädling av spannmål förkommer i väldigt liten skala i länet. Här har det inte gått att få fram någon siffra på detta värde.

10 10 Stöden till jordbruket är idag en viktig del av jordbruksföretagets intäkter. Genom ett bidragssystem riktat till jordbrukaren kan priserna till konsumenten hållas nere ändrades det som tidigare hette arealstöd till gårdsstöd och samtidigt ändrades reglerna för detta vilket innebar att fler små jordbruksföretag kunde nyttja detta stöd. Från 2007 ingår även mjölkbidraget i gårdsstödet. Följande diagram visar antalet sökande till stöd och ersättningar och totalt utbetalade stöd. Stöden redovisas i fyra huvudgrupper: Direktstöd, Företagsstöd, Regionala ersättningar och Miljöersättningar. Foto: fotograftina.se Antal sökande till stöd och ersättningar i Jämtlands län Utbetalade stöd och ersättningar till Jämtlands län Stöden består av dels EU-bidrag och dels av nationella stöd. Uppdelningen mellan dessa redovisas inte här. Direktstöd innehåller bland annat: Handjursbidrag Gårdsstöd Stöd för proteingrödor Stöd för kvalitetscertifiering Den största delen av direktstödet är gårdsstödet. Företagsstöd innehåller förutom rent företagsstöd, bland annat: Startstöd Förädlingsstöd Investeringsstöd Projektstöd De regionala ersättningarna består utöver ett kompensationsbidrag av nationella stöd för: Äggproduktion Mjölkproduktion Slaktsvinsproduktion Mjölktransporter Miljöersättningarna består bland annat av ersättningar för skötsel av eller produktion genom: Betesmarker och slåtterängar Natur- och kulturmiljöer Betesängar och slåtterängar Ekologiska produktionsformer Vallodling Den största delen av miljöersättningarna går i länet till vallodling.

11 11 I värdet av jordbruksproduktionen ingår värdet av råvaran, de värden som tillkommer i samband med förädling fram till grossistledet samt de belopp som betalas ut i jordbruksstöd. I diagrammet presenteras den ekonomiska fördelningen av jordbruksproduktionen. Det totala värdet 2009 uppgick till c:a 966 miljoner kronor. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län / Ola Ljungqvist Ekonomisk fördelning av jordbruksproduktionen i Jämtlands län Självförsörjning Nedan presenteras produkter där produktion i länet förekommer och i vilken grad vi är självförsörjande. Konsumtionsmjölk 307% Ost 889% Matfett 653% Nötkött 65% Fårkött 31% Griskött 2% Ägg 26% Potatis 28% Avseende mejeriprodukter baseras uppgifterna på Milkos totala produktion: 58,1 % går till konsumtionsmjölk 30,5 % går till ost 2,4 % går till matfett Vad gäller getost och trädgårdsprodukter saknas statistiskt underlag. Uppgifterna baseras på normalkonsumtion och på ett invånarantal på Källor: Statistiska Centralbyrån Jordbruksverket KRAV Milko Eldrimner Jämtlandsgårdens slakteri Delsbo slakteri Ullångers slakteri Turbogrisen Skärvångens bymejeri Pelle & Lisa Grannens chark Grilstad Änge chark Trångsvikens chark Utgiven av Länsstyrelsen i Jämtlands län avd. Hållbar Tillväxt Oktober 2010 Ansvarig Eva Engström En stor del av förädlingsvärdet avseende kött genereras dock utanför länet. Detta beroende på att en stor del av djuren slaktas utanför länet vid antingen Ullångers eller vid Delsbo slakteri. Om man också räknar med de värden som genereras utanför länet uppgår det totala värdet av jordbruksproduktionen till c:a 1036 miljoner kronor. Text och bearbetning statistik Leif Carlsson Foto omslagsbild: Länsstyrelsen Jämtlands län Postadress: Östersund Besöksadress: Residensgränd 7 Telefon: jamtland@lansstyrelsen.se