ÅRSREDOVISNING 2014 Riksutställningar Årsredovisning

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 214 Riksutställningar Årsredovisning 214 1

2 Formgivning: Gabor Palotai Design 2Dnr: R15-27 Riksutställningar Årsredovisning 214

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Förord Läsanvisning Sammanfattning RESULTATREDOVISNING Utveckling Behov, strategier och mål Aktiviteter och resultat Resultatanalys och framtida behov Samverkan Behov, strategier och mål Aktiviteter och resultat Resultatanalys och framtida behov ÖVRIGA ÅTERRAPPORTERINGSKRAV De kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat Återrapporteringskrav Metoder Resultat Umeå Europas Kulturhuvudstad 214 Återrapporteringskrav Projekt och aktiviteter 214 Uppdrag enligt regleringsbrev Uppdrag som slutredovisats 214 Uppdrag som redovisas 215 Utställningsersättning Redovisning Lokalkostnader Redovisning Kompetensförsörjning Redovisning Särredovisning avgiftsbelagd verksamhet Redovisning FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Noter Sammanställning över väsentliga uppgifter UNDERSKRIFT Riksutställningar Årsredovisning 214 3

4 4 Riksutställningar Årsredovisning 214

5 INLEDNING FÖRORD 215 fyller Riksutställningar 5 år. Det har varit 5 år där Riksutställningar, tillsammans med ett närmast oräkneligt antal samarbetsparter, producerat och turnerat utställningar i allt från polarkyla till ökenklimat. Somliga har innefattat konstverk på hundratals kvadratmeter; andra har kunnat rymmas i en hand. De har visats på museer, i tåg, på båtar och bussar, i parker, mataffärer och allt där emellan. En gång i tiden fick vi också erfara hur man gör för att få upp en noshörning i naturlig storlek gjord av metall till en utställningslokal på fjärde våningen utan hiss. Vad jag har fått höra, krävdes det en lyftkran och ett delvis bortsvetsat tak för att få den på plats. Det måste ha varit en sällsam syn, att se en noshörning flyga. Erfarenheterna av vad som krävs för att producera och förmedla är många. Viljan att lösa det som verkar omöjligt är också stor. För tre år sedan förändrades Riksutställningars uppdrag. Vi gick då från att ha varit de som producerar utställningar till att i huvudsak stödja utveckling och samverkan hos andra producenter och arrangörer. En förändring av roll och funktion som, hur viktig och välbehövd den än må vara, krävde både mod och kraft. Jag ser nu tillbaka på den utveckling som skett sedan dess som något oerhört positivt. Samtidigt krävs det vissa tag för att styra om; sedan andra tag för att få fart igen. Under hösten och vintern 214 har visst fokus därför också legat på att lyssna in var sektorn står och vilka behov som är centrala. Vi har efter en resa på 5 mil besökt drygt 4 museer, stora som små, från Ystad till Jokkmokk, för att prata om hur deras roll och situation ser ut, de återkommande behoven, det unika, det framtida, det stora och det lilla. Det och de vi hittills kan ha missat. Utifrån detta har vi också beslutat att lämna vissa gamla metoder för att få luft att prova nya. Förenkla vår organisation och göra tydligare strategiska val Riksutställningar Årsredovisning 214 kring vad vi gör och inte gör för vem, hur och varför. Vi har under året förmedlat kunskap och inspiration i form av såväl teori som praktik. Vi har spanat på nya metoder, analyserat trender och tendenser, testat innovativ teknik, länkat samman potentiella partners och levererat mängder av utbildningar, konferenser och nyhetsbrev. Detta kommer finnas kvar, men vi behöver bli bättre på att välja och att välja bort, hitta samband och synergier, låta ett plus ett bli tre. I prak - tiken handlar det mycket om att knyta samman syftet och målen mellan olika projekt, att göra flödet mellan vad vi ser, utvecklar och förmedlar starkare. Att komma ännu närmre kärnan. Att kunna labba fritt men ändå veta exakt vad man vill lösa. Att ställa ännu högre krav. Inför verksamhetsåret 215 har vi utifrån vårt uppdrag, hur vi ser vårt samhälle förändras, och vår sektors behov, utmaningar och potential, valt att fokusera på frågor som rör museers finans iering, organisation och förutsättningar. Vi har fokus erat på teknik, metoder och strategier för att skapa utställningar som kan berätta en sak idag och kanske något annat i morgon. Utställningar som kan ändra storlek och form eller flyttas runt. De utmaningar och möjlig heter som rör museers tillgänglighet, mångfald, inkludering och medskapande. Som kan göra museer till platser som skapas av eller med alla för alla. Samt teoretiska och praktiska lösningar för att kunna möta människor, skapa upplevelser och för medla berättel ser i nya former av rum, på nya typer av platser. Rebecka Nolmark Generaldirektör Riksutställningar 5

6 LÄSANVISNING Riksutställningar redovisar de viktigaste uppgifterna ( 1 och 2) enligt Förordning (27:1187) med instruktion för Riksutställningar i kapitlet Resultatredo visning. Tidigare redovisades verksamhetens resultat indelat i prestationstyperna Spana, Utveckla och Dela. Vi har nu, på grund av att det visat sig vara svårt att presentera vad vi jobbar med utifrån hur vi jobbar, valt att gå över till att redovisa prestationer baserat på hur de förhåller sig till instruktionens två huvuduppgifter: att främja Utveckling och Samverkan. Prestationerna beskrivs i text och resultaten analyseras samlat gentemot uppgiften att främja utveckling och samverkan. Verksamhetens individuella projekt och aktiviteter har i majoriteten av fallen mål som syftar till att främja både utveckling och samverkan. För att undvika upprepningar presenteras de dock endast under den rubrik som har starkast koppling till projektens huvudsakliga mål. Tidsserier om tre år redovisas. Arbetet med och utifrån verksamhetens prioriteringar rörande barn och ungdomar samt den samtida konstens utveckling och spridning i landet, integreringen av ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt internationellt och interkulturellt utbyte ryms och integ reras inom aktuella prestationer. Redovisning enligt myndighetens regleringsbrev, samt myndighetens kompetensförsörjning redovisas i kapitlet Övriga återrapporteringskrav. Riksutställningar gör ingen särredovisning avseende målet Utveckling av utställningsområdet enligt regleringsbre vet, utan det är integrerat i allt vi gör och därmed också i årsredovisningen. Resultat- och balansräkning, anslagsredovisning och noter redovisas enligt Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag i kapitlet Finansiell redovisning. 6 Riksutställningar Årsredovisning 214

7 SAMMANFATTNING Vi lever i en tid präglad av förändring. Utvecklingen av ny teknik och sätt att kommunicera har tillsammans med marknadsutvecklingen lett till att människor idag har tillgång till ett omfattande utbud av varor och tjän st er. Museerna och andra aktörer inom utställnings området är en del av denna förändring och behovet av samlade resurser för stöd, utveckling och samverkan växer. Målen för verksamhetsåret 214 har bland annat handlat om att utveckla nya verktyg för att bättre förstå och följa upp olika besökares drivkrafter och upplevelser. Att sprida kunskap om, och erfarenhet av hur museer kan bli en plats för alla genom bland annat ökad del aktig - het och ökad mångfald. Att genom föra samverkansprojekt som konkret riktar sig till, och utvecklar teknik och metoder för, arbete med målgrup perna barn och unga. Att stärka förutsätt nin garna för den samtida konstens utveckling och spridning. Att skapa strukturerade möten och nätverk mellan utstäl lare, samt att länka samman lokala och regio nala, nation ella och internationella aktörer från olika samhälls områden för att skapa samverkan, erfarenhets utbyten och dialog. Arbetet med strukturerad och fokuserad omvärldsbevak ning och omvärldsanalys har varit fortsatt avgörande, inte bara för att se och förstå vilka utman in gar och möjligheter utställningsområdet står inför, utan även för att finna sätt att möta dem. Årets Armkroksresor har, enligt medresenärerna, lett till nya samarbeten och strategiprocesser. Utbildnings- och utvecklingsprojekt såsom exempelvis EU-projektet Timecase, Samtidskonstutbildningen, Utvecklingssamarbetet med Högskolan för Design och Konst hantverk, Kvalitativa Publikundersökningar och uppdraget rörande Museerna och mångfalden har enligt de externa utvärderingarna också potential att leda till utveck ling för såväl den egna institution en som för utställnings området i stort. Det ut tryc kta behovet av, och önskan om, att ta till sig nya kuns kaper, låta sig inspireras och träffa kollegor för erfarenhetsutbyten och nätverkande är fortsatt stort. Med ny teknik och innovativa metoder kan vi förhoppningsvis också möta det växande behovet av mer flexibla och dynamiska utställningar, som genom så väl innehåll som form möter, belyser och ger pers pektiv på en alltmer föränderlig värld. Barn och unga från alla delar av samhället bör vara fortsatt prioriterade målgrupper. Under året har också en lång rad projekt såsom SPANA After Work, Intensivdagarna, Green Art Lab Alliance, Kokpunkter, Samtidskonstdagarna och uppdraget om Museerna och skolan resulterat i akti vi teter som enligt deltagare och samarbetsparter lett till att samverkan kan bli av och att nya kontakter har knutits. Erfarenheterna från de olika projekten har också resulterat i värdefulla lärdomar om vad som krävs för att komma vidare. Dessa inbegriper bland annat ännu längre plane ringshorisonter där kontakter och relationer behöver byggas upp i god tid innan eventuella samarbeten kommer till stånd. Det är viktigt att förstå sina framtida samarbets parters verkliga förutsättnin gar och behov, deras bild av museet som eventuell part ner samt vikten av att hitta en kommunikation som förenar snarare än stöter bort. Under året har 15 aktiviteter som redovisas under rubriken Utveckling genomförts. Motsvarande har 12 aktivi teter vars primära fokus har legat på att Främja samverkan genomförts. TABELL 1. PRESTATION OMRÅDE VOLYM (ANTAL) KOSTNAD (TKR) OMRÅDE VOLYM (ANTAL) KOSTNAD (TKR) VOLYM (ANTAL) KOSTNAD (TKR) Utveckling Samverkan TOTAL Spana Dela Utveckla TOTAL redovisas två prestationstyper Utveckling och Samverkan, mot tidigare tre Spana, Dela och Utveckla. Kostnader som inte redovisas som prestationer för år 214 är tkr för kommande prestationer tkr är kostnader för test, experiment och interna projekt. 422 tkr är projekt som avslutades 213 och slutligen 1 tkr är nedlagda projekt. Riksutställningar Årsredovisning 214 7

8 8 Riksutställningar Årsredovisning 214

9 RESULTATREDOVISNING UTVECKLING Behov, strategier och mål Inför verksamhetsåret 214 kunde vi bland svenska utställare se en fortsatt efterfrågan rörande bland annat kunskap om ny teknologi och hur den kan an - vändas i utställningssammanhang. Vi har även sett hur fler besökare och nya publikgrupper kan göras delaktiga inom museisektorn samt löpande omvärldsbevakning och omvärldsanalys om aktuella trender och tendenser som underlag för egna prioriteringar och beslut. Regeringens kulturpolitiska prioriteringar var under mandatperioden barns och ungas rätt till kultur, kulturarv för framtiden samt förbättrade villkor för den nyskapande kulturen. Målen för 214 har därför handlat om att utveckla nya verktyg för att bättre förstå och följa upp olika besökares drivkrafter och upplevelser. Att sprida kunskap och erfarenhet av hur museer kan bli en plats för alla, genom bland annat ökad delaktighet och ökad mångfald. Att genom föra samverkansprojekt som konkret riktar sig till, och utvecklar teknik och metoder för, arbete med målgrupperna barn och unga samt att stärka förut - sät t ningarna för den samtida konstens utveckling och spridning. Aktiviteter och resultat Den globala omvärldsbevakningen och förmedlingen av omvärldsanalys kallad SPANA har under 214 bland annat gjort nedslag i Asian Childen s Museum Confer ence i Sydkorea, The SIGGRAPH Conference and Exhibition on Computer Graphics and Interactive Techniques i Kanada, World Biennial Forum i Sao Paulo och ICOM-konferensen Bridging Ages i Kenya. Runt om i världen har vi också identifierat och sökt upp andra framgångsrika museer, internationella lärosäten och konferenser, nätverk och aktörer både inom och utanför utställningssektorn. För första gången besökte vi också Iran där vi undersökte statusen för museiverksamhet. Arbetet syftar till att förutom Riksutställningar Årsredovisning 214 att via nyhetsbreven Spana! och Spana Teknik och övriga rapporter, fysiska besök, publikationer och digi tala flöden i olika kanaler bidra till sektorns kunskaps- och erfarenhetsinsamling och att öka sek torns internationella och interkulturella ut byten, nätverk och samarbeten. Arbetet med omvärldsbevakning och omvärldsanalys har också resulterat i underlag för myndighetens särskilda uppdrag, på gå ende utvecklings- och samverkans projekt samt innehåll till myndighetens webbplats, föreläsningar, utbildningar, workshops, rådgivning och publikationer. För tredje året i rad har utställningsaktörer från hela landet haft möjlighet att ansöka om att tillsammans med representanter från Riksutställningar besöka utvalda konferenser och museer eller andra relevanta platser för kunskaps- och erfarenhetsutbyten. Under 214 utlystes 13 ARMKROKSRESOR och sammanlagt har 2 personer följt med till bland annat Boston Childrens Museum, Asian Childen s Museum Conference i Gyeonggi, Sydkorea, konferensen Participation on Trial i Nederländerna, konferensen Inclusive Museum i Los Angeles och Shenzen Maker Fair i Kina. Ansökningar till olika Armkroksresor be döms utifrån vilken utvecklingspotential resan kan innebära för den sökandes uppdrag och verksamhet, samt utifrån hur den sökande tillsammans med Riksutställningar kan arbeta för att dela med sig av sina erfarenheter och sin omvärldsbevakning till kollegor och övriga inom utställningssektorn. I praktiken innebär det ofta att man som armkroksresenär, förutom att utveckla sina egna kunskaper och nätverk, efter hemkomsten håller presentationer för kollegor och nätverk samt skriver artiklar till Riksutställningars nyhetsbrev. Under ALMEDALSVECKAN 214 tog vi i samarbete med Gotlands museum också hjälp av ungdomarna Felicia och Pontus och en mobil redaktion för att 9

10 till deltagare ställa frågor som rör vad framtidens museum skulle kunna vara, vilka visioner som finns och vad som behöver utvecklas för att nå dit. Almedalsveckan, tidigare kallad Politikerveckan samlar årligen före trädare för politiska partier, företag, myn - dig heter och intresseorganisationer för att debattera samhällsfrågor och politik. Ett av målen för projektet var att intervjua minst en företrädare från varje poli - tiskt parti samt en rad andra nyckelpersoner inom musei- och utställningsområdet. Barn- och ungdomsperspektiv et underströks dels genom att i intervjuerna ställa frågor om hur museerna framöver skulle kunna locka fler barn och ungdomar, dels genom att Felicia och Pontus själva fick ta fram förslag på vilka frågor de ville ställa under veckan. Frågorna varierade beroende på bland annat respondenternas ålder och roll. De barn som intervjuades fick till exempel inte samma frågor som politikerna. Projektet resulterade bland annat i 28 filmade intervjuer som via Riksutställningars Youtubekanal nu visats ca 2 3 gånger. Ett annat populärt format för att dela kunskap och erfarenheter har varit myndighetens GUIDEBÖCKER. Under 214 har vi givit ut seriens femte bok om Konsten att ställa ut samtidskonsten. Innehållet i guideboken kommer också att fungera som utbildningsmaterial i de studiecirklar som kursdeltagarna i Riksutställningars Samtidskonstutbildning kommer att leda under 215. Över 1 exemplar har redan beställts av olika aktörer runt om i landet. Övriga böcker i serien är Guidebok för vandrande utställningar, Pedagogisk guidebok om rörlig bild, Guidebok om kommunikation och marknadsföring för utställningar samt Guidebok för utställningsteknik. Flera av böckerna, som alla finns att beställa kostnadsfritt via Riksutställningars hemsida, mejl eller tele fon, har på grund av den stora efterfrågan trycks upp i nya upplagor under året. Under 214 gav Riksutställningar tillsammans med parterna i KOP nätverket för konst och publikfrågor, det vill säga Nationalmuseum, Moderna museet, Statens konstråd, Västra Götalandsregionen/Kultur i Väst och Region Skåne/Kultur Skåne ut den framåtblickande publikationen KONSTEN OCH PUBLIKEN 214 ETT UPPDRAG FÖR DEMOKRATIBRANSCHEN? Den syftar till att visa på utmaningar i mötet mellan bildkonst och omvärld och vad ett publikstrategiskt arbete kan innebära. Här finns exem pel på forskning inom området, nulägesanalyser och tillbakablickar. Nätverket KOP som också avslutade sin verksamhet under 214 bildades för att frågor om bildkonstens möten med publiken, centrala för alla verksamheter i nätverket, syntes och hördes för lite och för att man saknade ett samlat forum för kompetens utveckling, utbyte och inspiration inom området. Nätverket avslutas i sin nuvarande form då målet att lyfta och sprida dessa frågeställningar till stor del är uppfyllt. Ytterligare en tryckt och digital kunskapsförmedling under 214 var resultatet av EU-projektet TIME CASE där Riksutställningar tillsammans med de övriga parterna ACERT i Tondela, The Cass i London, Goethe-Institut i Paris, Castrum Peregrini i Amsterdam, Lithuanian theatre, music and cinema museum i Vilnius, Palazzo Spinelli i Florens och Bucharest National University of Arts i Bukarest samlat in och analyserat erfarenheter från olika deltagandeprojekt inom utställnings- och kultursektorn. Projektets mål har varit att bygga en kunskapsbas med goda exempel och tips kring deltagandeprojekt. Webbplatsen timecase.org är utgångspunkten för denna. Inom ramen för arbetet genomfördes även en slutkonferens i Amsterdam och de samlade erfarenheterna finns tillgängliga i den tryckta verktygslådan Participate. Riksutställningars roll har, förutom att vara delaktiga i projektets övriga moment och vara en del av styrgruppen och därmed aktiv i strategiska beslut och projektledning, även varit att ansvara för drift, utveckling och underhåll av webbplatsen samt design, formgivning och produktion av den digitala verktygslådan. Vid sidan av kunskapsförmedling via publikationer och digitala kanaler har Riksutställningar under året även vidareutvecklat sitt arbete med att främja utveckling och samverkan genom olika former av UTBILDNINGAR. Dessa projekt kan innefatta allt ifrån att Riksutställningar bidrar till andra huvudarrangörers program, till att i samarbete med en eller flera aktörer göra mer omfattande utbildningsinsatser. Ett exem pel på det förstnämnda är bland annat Utbildningsdygn Västerås som 214 arrangerades av Kulturutveckling konst, Landstinget Västmanland, Västerås konst museum och konstkonsulentverksamheterna i Sörmland, Uppsala och Örebro län i samarbete med Folkrörelsernas Konstfrämjande, Riksutställningar och Sveriges konstföreningar. Där bidrog Riksutställningar med en internationell föreläsare och en workshop kring medieteknik. En annan insats gjordes i samband med Samlingsforum som arrangerades av Riksan tik varieämbetet i samarbete med Västerbottens mu s eum, Riksutställningar och Riks- 1 Riksutställningar Årsredovisning 214

11 förbundet Sveriges museer på temat ljus i museer där Riksutställ ningar deltog i planering samt med expertis rörande belys ningsfrågor. Även satsningen Lilla museiskolan som arrangerades av ArbetSam i samarbete med Arbe tets museum, Riksutställningar, Sensus, Sveriges mili tärhistoriska arv och Tekniska museet är ett sådant exempel. Utbildningen riktar sig till Sveriges arbets livsmuseer och Riksutställningars roll har där varit att hålla workshops och föreläsningar kring utställ ningsteknik vid sammanlagt fyra olika utbildningstillfällen i Hallstahammar, Uppsala, Varberg och Boden. Löpande ger myndigheten, via exempel vis mail, tele fon och Skype eller på plats på museer och i utställningar, också individuell rådgivning och konsultation. Främst har dessa under 214 rört utställnings- och medieteknik, vandringsbarhet och ljussättning. Riksutställningar Årsredovisning 214 Exempel på en mer omfattande utbildningsinsats är Riksutställningars UTVECKLINGSSAMARBETE MED HDK, Högskolan för Design och Konst hantverk i Göteborg. Samarbetet med HDK innefattar bland annat att Riksutställningar inför 214 års examensutställning gett handledning och praktiskt stöd till studenter samt bistått ansvariga elever i framtagandet av manus och projektplan. Vi har också gett handledning, curato riellt stöd och tekniskt stöd utifrån magisterprogram met Child Culture Design samt hållit föreläs nin gar och workshops om utställningsverksamhet och vandrings utställningar med fokus på bud skap och poli tik inom Designprogrammet på grundnivå (kandidat). Den mest omfattande delen av sam arbetet är dock den gemensamma högskolekursen Critical Exhibition Studies: object/nonobjects där Riks utställningar för andra året i rad genomfört en hög skolekurs inom ämnesområdet utställning med fokus på utställnings design och mötet med curering. 18 studenter genom förde kursen, som består av praktiska och teoretiska övningar, studiebesök och möten. Hälften av student erna var professionella utställningsaktörer och hälften var studenter på magisternivå inom design, konst och arkitektur. Alla genomförde ett individuellt arbete och sam tliga examinerades. Studiebesök skedde på Vanda lorum, Bergman Center, Röhsska museet, Världskulturmuseet, Göteborgs Konstmuseum med flera institu tioner. Internationella gästlärare var bland andra Jona Piehl från St Martins, Caroline Hobkinson, konstnär, Rune Gade från Köpenhamns konst- och kulturinstitution och Uwe Brückner från Atelier Brückner. Det långsik tiga målet var att främja utvecklingen av utställnings mediet genom att höja kunskapsnivån bland studenter som längre fram kan förväntas ha uppdrag och anställ nin gar på bland annat museer och konsthallar. För att främja den samtida konstens utveckling och spridning i landet har myndigheten under 214 i sam arbete med Sveriges Konstföreningar, Sensus Studieförbund och Kulturutveckling Gävleborg (tidigare Länskultur Gävleborg) även arrangerat SAMTIDS KONSTUTBILDNINGEN Samtidskonst, publik & arrangörskap en utbildning för konstföreningar. Syftet med samtidskonstutbildningen har varit att höja kvaliteten på de utställningar och projekt med samtidskonstinriktning som produceras av landets konstföreningar. Utbildningen var uppdelad i två block i början respektive slutet av året med projekt arbete däremellan. De 18 uttagna kursdeltagarna som alla kom från olika konstföreningar har erbju dits föreläsningar, studiematerial och grupparbeten kring: Vad är samtidskonst?, Att kurera och koncept utveckla, Samarbeten och kollektiva processer, Finansiering, Publikt arbete och marknadsföring samt Genomförande och Utvärdering. I samband med det avslutande utbildningsblocket fick studenterna också ta del av varandras redovisningar och lärdomar från projektarbetet samt planera inför uppstarten av de studiecirklar som studenterna nu i samarbete med Sensus ska hålla för andra utställare. Som ett delprojekt finansierat av Kulturbryggan möjliggjordes i samband med utbildningen även ett samarbete mellan tre nyut examinerade curatorer och de deltagande konst föreningsmedlemmarna där de förstnämnda funge rade som coacher och handledare till deltagarna inför och under deras projektarbeten. Förutom att i verksamheten prioritera den samtida konsten ska myndigheten även fokusera på målgrupperna barn och ungdomar. Det har, utöver att det funnits med som prioriteringar i arbetet med tidigare nämnda projekt såsom Spana, Almedalsveckan och flera av Armkroksresorna, också lett till satsningen LJUSLABB FÖR BARN. För de deltagande barnen är det en interaktiv workshop för lustfyllt lärande om ljusfenomen, färger, rum, livet, världen och jaget. För Riks utställningar och samarbetsparterna Göteborgs- Operan, Christina Vildinge och White, med stöd av Bertil & Britt Svenssons Stiftelse för Belysningsteknik, Göteborgs Slöjdförening och den lokala arran - gören Blå Stället i Angered är Ljuslabb för barn ett publikt och konstnärligt utforskande av met od er för barns lustfyllda kunskapsutveckling. Metoder för interaktivt lärande, som sammanfogar intellekt och fantasi, konst och vetenskap. Ett projekt som bygger på barnens lustfyllda upplevelser, som involverar, 11

12 12 Riksutställningar Årsredovisning 214

13 skapar nyfikenhet, väcker intresse och utmanar föreställningsförmågan. Den kunskapsresa som barnen, som alla varit mellan sex och nio år, fått ta del av ligger också till grund för arbetet med en framtida stationär eller mobil utställning om ljus. Ett annat projekt med fokus på barn och unga har varit ett PILOTPROGRAM FÖR TV i samarbete med Utbild ningsradion, UR och Mölndals stadsmuseum. Pilotprogrammen är ett sätt för Riksutställningar och parterna att utforska nya metoder och kanaler för att engagera och attrahera nya ungdomar samt att lyfta fram ungdomar som kunskapsbärare och visa på för delarna med flerspråkighet vid förmed ling av innehåll. Utgångspunkt för pilotprogrammet var basutställningen Öppna magasinet på Mölndals stadsmuseum och språken som ungdomarna talade var arabiska, somaliska, persiska och svenska. Prog rammen redi geras nu av UR och planeras att visas på Kunskapskanalen under 215. De kommer även fin - nas tillgängliga på UR Play och eventuellt som undervisnings ma terial på skolor knutna till UR:s nätverk. Utforskandet av film som metod för berättande av och med barn och unga skedde också i anslutning till att Kalmar läns museum visade vandringsutställningen RESAN FRAM OCH TILLBAKA. Utställningen som vänder sig till barn i åldrarna 6 11 år är dels en resa i den svenska naturen, dels en resa över tid, från morgon till natt och från forntider till fram tider samt dels från jordens kärna till rymden. I de konstnärliga miljöerna, som också blev filmen Barn gillar films scenografi, har besökare fått klättra och upp täcka gömda väggmålningar, besöka den excentriska konstnärens och samlarens rum, uppfinna verktyg, resa framåt i tiden och mycket mer. Här samsas det senaste inom digital spelteknik och media med veten skapliga tolkningar och spännande berättelser från forntidsoch framtidsexperter. Resan fram och tillbaka är producerad av Riksutställningar och Statens historiska museum i samarbete med Institutet för Framtids studier. Utställningen har under 214 be sökt tre turnéorter, Teknikens hus i Luleå, Bohusläns Museum i Uddevalla samt Kalmar läns museum som var sista turnéort. Totalt har mer än 35 personer besökt utställ ningen under året. I Kalmar produ cerade länsmuseet också utställningen Tur och retur på samma tema som Resan fram och tillbaka och de båda utställningarna hade gemensam invig ning. Ett av 214 års särskilda uppdrag var enligt Regleringsbrevet att utifrån en global omvärldsanalys och Riksutställningar Årsredovisning 214 kartläggning visa på möjligheterna för den svenska museisektorn att utveckla och ta vara på utvecklingspotentialen i det mångkulturella Sverige. Riksutställningars strategi för arbetet med MUSEERNA OCH MÅNGFALDEN har varit att utifrån internationella erfaren heter och exempel visa dels hur svenska museer kan stödja ett hållbart samhälle genom att motverka eller överbrygga samhälleliga utmaningar samt dels hur den svenska mångfalden i sig kan ge museerna möjlighet att bredda och utveckla sin verksamhet med bland annat nya perspektiv, nya former av deltagande och en bredare kompetens. Resultatet blev bland annat en skriftlig rapport som finns tillgänglig på svenska och engelska i digital och tryckt version. Ansvarig utredare har vid tre olika tillfällen (i Stockholm, Linköping och Visby) presenterat resultatet för sammanlagt ca 35 personer verksamma inom utställningsområdet. Vidare har sju rundabordssamtal om museernas roll och utveckling i det mång kulturella Sverige genomförts. Under samtalen har totalt ca 7 museichefer från hela landet mött experter inom olika frågor som rör mångfald. Utifrån arbetet med Museerna och mångfalden har Riksutställningar utvecklat flera samarbetsprojekt med bland andra Kalmar läns museum och Arbetets museum i Norrköping som kommer att fortsätta under 215. Över 1 1 tryckta rapporter har hittills delats ut och den digitala versionen har laddats ner 54 gånger under perioden 1 november till 31 december 214. Digitala rapporter har även skickats ut till kulturråd och ambassader, nationella museikontakter och i olika nätverk där den övervägande majoriteten av den feedback som kommit in har varit mycket posi tiv till innehållet och på vilket sätt det presente - ras. Rapporten har även varit omnämnd och recenserad i exempelvis DN, SvD, Sveriges radio, SVT, och genom TT även en lång rad lokala nyhetskanaler runt om i landet. Utifrån resultatet av ett särskilt uppdrag i myndighetens Regleringsbrev för budgetåret 212 om KVALITATIVA PUBLIKUNDERSÖKNINGAR har Riksutställningar tillsammans med centralmuseerna Flygvapenmuseum, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet, Medelhavsmuseet, Moderna Museet, Naturhistoriska Riksmuseet, Sjöhistoriska museet och Galärvarvet, Skansen, Tekniska museet och Vasamuseet samt samarbetsparten Myndig heten för Kulturanalys under året även genomfört en empirisk studie av en enhetlig metod för jämförbara mätningar av hur museibesökare upplever kvaliteten. Studien har inneburit att två 13

14 personer under en sexmånadersperiod har genomfört enhetliga publik undersökningar hos de medverkande museerna. Syftet är att höja kvaliteten på den besöksstatistik som samlas in så att denna i högre grad kan stödja museer i arbetet med måluppföljning och beslut som rör verksamhetens utveckling. Pilotstudien har gett Riksutställningar och de medverkande museerna en chans att testa vilka frågor som fungerat och vilka som visat sig vara svårare att få svar på. Som exempel kan nämnas att några parter var tveksamma till att ställa frågor om besökares ursprung. Bara två av totalt personer angav dock att de föredrar att inte svara på den frågan. Studien har även lett till insikter som rör vikten av att besökare blir sedda och att museer pratar med sina besökare om deras upplevelser. Flera andra museer har under året som gått även hört av sig till Riksutställningar och visat intresse för att börja använda samma kvalitativa metod och diskussioner har förts med Riksförbundet Sveriges Museer (RSM) för att se om metoden kan utvecklas och anpassa för fler typer av museer. Resultatanalys och framtida behov Arbetet med strukturerad och fokuserad omvärldsbevakning och omvärldsanalys har varit fortsatt avgörande, inte bara för att se och förstå vilka utmaningar och möjligheter utställningsområdet står inför utan även för att finna sätt att möta dem. Nyhetsbreven Spana! och Spana Teknik! har under året gått ut till ca 3 7 prenumeranter, vilket motsvarar mer än en dubblering av antalet prenumeranter sedan 213. Varje brev öppnas i genomsnitt av drygt 3 procent av mottagarna och antalet klick per brev varierar mellan 4 och 6. I en läsarundersökning från januari 215 svarar 85 procent av respondenterna ja på frågan om de skulle rekommendera andra att läsa Spana!, och 87 procent att de skulle rekommendera andra att läsa Spana Teknik!. Även Armkroksresorna har, enligt medresenärerna, lett till att de både som individer och sina respektive organisationer har haft nytta av den nya kunskap som resorna gett. Resorna uppges ha bidragit till konkret förändring av organisationernas verksamheter, exempelvis genom nya samarbeten och strategiprocesser. Flera personer berättar också att resorna har stärkt dem i sitt yrkesutövande. Några kommentarer är: Det blev min karriärs kanske viktigaste resa, Resan har både utvecklat och synliggjort min kompetens, samt Jag har en större inblick i hur saker funkar på andra ställen i världen, och dessutom kan jag dela med mig av alla kontakter vidare, och det känns väldigt fint att kunna tillföra det till mina kollegor och nätverk här hemma. En utvecklingspotential är att uppmuntra fler mindre organisationer att söka armkroksresor, att tydligare koppla resorna till myndighetens övriga pågående projekt och prioriteringar, samt att hitta en form för motsvarande resor inom landet. En möjlig sådan prioritering skulle, baserat på behov som kommit upp under året, vara att titta närmare på hur utställningar kan nå ut till nya rum och hur platser som tidigare varit svårtillgängliga på så sätt kan tas tillvara, levandegöras och brukas. De guideböcker, rapporter och övriga publikationer som nu finns tillgängliga verkar fungera väl för målgruppen. Riksutställningar kommer under 215 undersöka möjligheten att koppla handböckerna till pågående utbildningsinsatser, där de då fungerar som kurslitteratur, för att på så sätt fördjupa kunskapen ytterligare. Flera av de lite större utbildnings- och utvecklingsprojekten såsom exempelvis Timecase, Utvecklingssamarbetet med HDK och uppdraget rörande Museerna och mångfalden är ännu mycket svåra att utvärdera vilken effekt de haft på svensk musei- och utställningssektor. De externa utvärderingarna och deltagaruppföljningarna är å ena sidan mycket positiva till projekten, de olika aktiviteterna och resultatet och flera tror också att deras deltagande kommer leda till utveckling för den egna institutionen. Student - erna vid utbildningarna som genomförs i sam arbete med HDK har återkommit till kursledare och berättat att de nu arbetat med frågeställningar, metoder och processer med sin egen personalgrupp vid museet som de lärt sig genom kursen eller att de anlitat föreläsare från kursprogrammet. Å andra sidan, när utveckling sker är det sällan en aktivitet eller faktor som ensam ligger bakom. Utveckling bygger, precis som kunskapande på något kumulativt och kan vi då verkligen säga att det var just vårt projekt som gav den slutgiltiga effekten? Genom Samtidskonstutbildningen som bygger på idén om att utbilda utbildare hoppas vi dock kunna se ringar på vattnet redan 215, då flera av dem går ut och håller egna kurser. Deltagarna har i utvärderingarna också över - vägande varit väldigt positiva och angett att de genom aktiviteten höjt sina kunskaper, fått inspira - tion och skapat nya samarbeten. 81 procent av deltagarna svarade bra eller mycket bra på frågan om hur man upplevde utbildningen som helhet. Arbetet med museer och mångfald ser vi ett stort behov av att 14 Riksutställningar Årsredovisning 214

15 prioritera även framöver. Det finns fort farande ett stort utanförskap. Samma sak gäller för aktiviteter som leder till förbättrade förutsättningar för utveckling och samverkan, oavsett om vi tittar mer övergripande på frågor som rör exempelvis museer nas ekonomi och organisation eller på specifika frågor som fortsatt arbete med metoder för Kvalitativa publikundersökningar. I ett sådant arbete finns nu tack vara pilotstudien också värdefulla lärdomar om hur detta bör gå till och vad som är rimligt att följa upp. Årets arbete med utbildningar och rådgivning visar tydligt på behovet av, och önskan om, att ta till sig nya kunskaper, inspireras och att träffa kollegor från branschen för erfarenhetsutbyten och nätverkande. Behovet bekräftas också av myndighetens årliga marknadsundersökning. Med tanke på det ökande antalet förfrågningar och intresset för kompetensutveckling så ser vi att myndighetens interna processer och kriterier samt externa kommunikation kring vilka ämnen och aktiviteter Riksutställningar har möjlig het att stödja bör kunna effektiviseras och tydliggöras. Rådgivningen och våra många möten med mindre utställare runtom i landet visar i sin tur att behovet av stöd till aktörer med starkt begränsade resurser är stort. Dessa har också potentialen att uppnå betydande förbättringar med relativt små insatser. alla, genom bland annat ökad delaktighet och ökad mångfald. Projekt som Ljuslabb för barn, Pilotprogram för TV och Resan fram och tillbaka har också konkret riktat sig till och/eller utvecklat teknik och metoder för sektorns arbete med målgrupperna barn och unga. Att stärka förutsättningarna för den samtida konst ens utveckling och sprid ning har uppnåtts genom guideboken Konst en att ställa ut samtidskonsten och Samtidskonstutbildningen samt genom arbetet med Kokpunkter, Samtidskonstens infrastruktur, Green Art Lab Alliance och Samtidskonstdagarna som finns redovisade under det efterföljande kapitlet om samverkan. TABELL 2. PRESTATION OMRÅDE Utveckling 214 VOLYM (ANTAL) KOSTNAD (TKR) redovisas prestationerna inom prestationstyperna Utveckling och Samverkan, vilket gör att prestationstypen Utveckling inte kan jämföras med tidigare år. Dock kan de totalat antalet prestationer unde tre år utläsas i tabellen under sammanfattning på sidan 7. Projekten för, av och med de prioriterade målgrupperna barn och unga har under året understrukit vikten av att fortsätta utforska nya metoder och ny teknik för att stödja lärande, delaktighet, lust och lek. Barn och unga är ofta de som först anammar ny teknik och nya trender. Det är viktigt att vi inom musei- och utställningsområdet på olika sätt inkluderar dessa grupper från start, för att få chansen att bygga varak tiga relationer och för att säkerställa relevansen i det vi gör. Med ny teknik och innovativa metoder kan vi förhoppningsvis också möta det växande behovet av mer flexibla och dynamiska utställningar som möjlig gör för utställare att genom såväl innehåll som form följa med i en allt mer föränderlig värld. Genom bland annat pilotstudien för kvalitativa publik undersökningar har vi fortsatt utvecklingen av ett konkret verktyg för att bättre förstå och följa upp olika museibesökares drivkrafter och upplevelser. Genom arbetet med omvärldsbevakning och omvärlds analys samt inom ramen för arbetet med uppdraget Museerna och mångfalden har vi också uppnått våra mål kopplade till att sprida kunskap och erfarenhet av hur museer kan bli en plats för Riksutställningar Årsredovisning

16 16 Riksutställningar Årsredovisning 214

17 SAMVERKAN Behov, strategier och mål Dagens museer verkar i en tid präglad av förändring med ökad polarisering, segregation, rörlighet över nationsgränser, urbanisering och med en kontinuerligt stigande ålderskurva. Samhällen där utvecklingen av teknik, kommunikationsvägar, normer, värderingar, vanor och beteenden också lett till att människor nu har tillgång till ett omfattande utbud av varor och tjänster och att sociala koder omförhandlas. Dessa förändringar leder å ena sidan till branschspecifika utmaningar och möjligheter såsom att bilden av vad ett museum bör vara, för vem, hur och varför ifrågasätts eller öppnas upp. Å andra sidan är många av utmaningarna de samma oavsett om man pratar om museer, hälso- och sjukvården, socialförsäkringssystemet, arbetsmarknaden, integrationsfrågor, ekonomi, utrikespolitik och så vidare. Det blir allt svårare att möta framtiden ensam, ännu svårare att göra skillnad. Behovet av intra- och intersektionell samverkan, för att dra lärdom av varandra, poola resurser eller bara slå ett gemensamt slag för en gemensam sak finns därför överallt i samhället. Riksutställningar har i upp - drag att främja samverkan, vilket vi tolkar som samverkan mellan museer, likväl som mellan museer och andra delar av samhället nationellt och internationellt. Målen för verksamhetsåret 214 har därför handlat om att få till strukturerade möten utställare emellan, att stödja nätverk och branschsamverkan och att länka samman lokala och regionala, nationella och internationella aktörer från olika samhällsområden för samverkan, erfarenhetsutbyten och dialog. Aktiviteter och resultat För att främja regional samverkan och dialog mellan museer bjöd myndigheten, i samarbete med Arbetets Museum, Flygvapenmuseum och Östergötlands Museum i år in till en SPANA AFTER WORK. På en Spana After Work bjuds lokala och regionala utställare och museiprofessionella in till ett event där nätverkande och mingel varvas med aktuella trendspaningar och reflektioner kring museiverksamhet. I år låg spaningarnas fokus också på delaktighet, mångfald och demo krati. Ca 8 personer deltog och Östergötlands museum stod som värd. På ett mer övergripande plan har arbetet för att främja SEKTORSAMVERKAN också lett till att vi under 214 bland annat bidrog till programläggningen av 214 års Vårmöte (arrangerat av RSM och Riksantikvarieämbetet (RAÄ) i samarbete med Riksutställningar Årsredovisning 214 Västerbottens museum, Bildmuseet i Umeå och Umeå universitet). Riksutställningars medarbetare medverkade även som moderatorer, workshopledare och före läsare samt dokumenterade konferensen genom att filma och göra intervjuer med föreläsare. De goda erfaren heterna av detta samarbete resulterade i att Riks ut ställningar går in som aktiv samarbets part för Vår mötet 215. Under året har Riksutställ ningar även gått in som stödjande part till RSM i samband med förbundets visionsarbete. Arbetet har bland annat omfattat stöd till planering och genom förande av fyra visionsseminarier, genomgång av insamlade intervjuunderlag samt en omvärldsoch nulägesanalys. Museer och samverkan stod också i fokus på 214 års INTENSIVDAGAR. Konferensen som Riksutställningar nu genomfört för fjärde året erbjöd de 158 deltagarna sammanlagt 33 timmar av workshopande och 28 timmar med föredrag på temat Modiga samarbeten mångfald, teknik och utställning. Syftet med Intensivdagarna 214 var, förutom att främja samverkan och nätverkande, även att deltagare från både workshops och föredrag skulle få med sig fördjupade och direkt tillämpbara kunskaper i form av konkreta verktyg och metoder. Konferensen genomfördes i Visby den 19 till 21 november. Inom samtidskonstområdet finns idag ett växande intresse för samverkan som rör ekologisk hållbarhet. Gemensamt för de många olika aktörerna inom området är också tron på att konsten kan fungera som en kreativ part i diskussionerna kring hur ekologisk hållbarhet ska uppnås. Mot denna bakgrund och för att skapa nya nätverk för kunskapsutbyte och samverkan inom detta fält deltar Riksutställ - nin gar i det internationella EU-projektet GREEN ART LAB ALLIANCE, GALA. Projektet är ett samarbete mellan 18 olika kulturinstitutioner i Europa och Georgien där Dutch Culture/Trans Artists i Amsterdam står som initiativtagare och projekt - ledare tillsammans med Julies Bicycle i London. Under fyra dagar i maj stod Riksutställningar också värd för ett av EU-projektets tre större möten. Under dagarna bjöd Riksutställ nin gar även in konstnärer, utställare, curatorer och akademiker som är aktiva inom konst- och ekologi fältet för att länka samman de svenska aktör erna med de internationella gästerna. Läs mer om GALA på green-art-lab-alliance. 17

18 Under 214 fortsatte Riksutställningar även att utveckla arbetsmodellen KOKPUNKTER som verktyg för att främja samverkan och utveckling inom samtids - konstområdet. En kokpunkt är en plats där Riksutställ ningar i dialog med lokala aktörer sett en särskild potential för utveckling. Idag finns dessa i Norrbotten, Västerbotten, Gävleborg, Halland och Kalmar. Seminarier, konferenser, workshops och rundabords samtal har sedan genomförts för att stödja regionerna i att stärka deras respektive områden och för att identifiera och lösa lokala och regionala hinder. Insatserna kan ha varierade fokus, från konst i det offentliga rummet till organisation och strukturering. Riksutställ ningars tonvikt har i sammanhanget dock legat vid att främja en dialog mellan lokala aktörer på olika nivåer samt att undersöka möjligheter för samverkan framöver. För att stödja samtidskonstens infrastruktur har Riksutställningar i samråd med övriga myndigheter med uppdrag inom bildkonstområdet och Sveriges konstkonsulenter under året även genomfört ett flertal insatser inom områden som samverkan, självorganisering, kartläggning och analys. Ett exempel är Regionala samtal om konstens och konstinstitutionernas roll i samhället. Målet med dessa samtal är att få politiker, tjänstemän och ledare för olika konstverksamheter att mötas och hitta sätt för att samverka för en bra utveckling för samtidskonst i regionen. Samtalen modereras av David Karlsson som också föreläser om ny forskning inom området kulturpolitik. Ett annat exempel är myndighetens samarbete med Art Lab Gnesta där parterna nu startat ett rikstäckande nätverk för självorganiserade inom samtidskonst i Sverige. Med stor kompetens, internationella nätverk och spetsig verksamhet har dessa mindre verksamheter en stor potential att berika den övriga sektorn, samtidigt som de har mycket små resurser och därmed begränsade förutsättningar. Under 214 möjliggjorde Riksutsällningar två möten för arbetsgruppen som leder arbetet med nätverket. Riksutställningars största publika evenemang inom samtidskonstområdet har dock varit SAMTIDS KONSTDAGARNA Fluid Encounters Between Art and Science. Konferensen, som genomfördes i sam - arbete med Bildmuseet i Umeå, Humlab Umeå, Sliperiet, Galleri Verkligheten och Survival Kit Umeå är en årligen återkommande mötesplats. Den riktar sig till curatorer, utställare, konstnärer, konstpedagoger, konstkonsulenter och andra professionella inom samtidskonstfältet i Sverige. Temat var gränsöverskridande och tvärdisciplinära samarbeten mellan konst och vetenskap och huvudtalare var Ele Carpenter, Ariane Koek, Rob La Frenais, Gediminas Urbonas. Det arrangerades även ett panelsamtal, projektpresentationer och workshops, med mera. Konferensen gick av stapeln den 2 till 3 oktober. Totalt besöktes konferensen av ca 165 deltagare och flera nätverk och grupper förlade också sina nätverksmöten i samband med konferensen. Värd var Bildmuseet i Umeå. Som särskilt uppdrag skulle Riksutställningar enligt Regleringsbrevet för budgetåret 214 även utifrån en global omvärldsanalys genomföra en kartläggning för att visa på möjligheterna och potentialen i att utveckla samverkansmetoder mellan museisektorn och utbildningsområdet. Bakgrunden till uppdraget MUSEERNA OCH SKOLAN handlar kanske främst om att barn och unga som besöker museer genom skolan länge varit en stor och viktig målgrupp, samt att den senaste periodens tekniska utveckling lett till att förut sättningarna för lärande nu ser annorlunda ut och att museerna har stor potential i att växa som arena för såväl formellt som informellt lärande. Inom ramen för uppdraget genomfördes bland annat ett stort antal möten och intervjuer, ett rundabordssamtal med musei företrädare och pedagoger, djupintervjuer med nationella och internationella företrädare för museer, myndigheter, kulturinstitutioner och skol sektor samt en konferens riktad till den svenska utställnings - sek torn under vilken fyra ledande inter natio nella experter inom fältet museet som plats för lärande delade med sig av sin syn på framtiden för dessa frå gor. Syftet med seminariet var att till den svenska dis kussionen om museer, lärande och samverkan med utbildningsområdet addera interna tionella pers pektiv och erfarenheter. Med hjälp av en nationell enkätundersökning riktad till svenska mu se er, samt offentlig statistik, redovisades i novem ber också en rapport som besk rev potentialen med en utökad samverkan värdet för elever, för skolan och för museer samt möjligheterna för samverkan det vill säga en beskrivning av hur samverkan mellan museer och utbildningsaktörer kan se ut, utifrån en rad konkreta exempel. För att i praktiken också främja en utvecklad samverkan mellan just utbildnings- och museiområdena genomfördes under 214 även ett antal workshops där museipedagoger, utställningsformgivare och andra museimedarbetare mötte lärare, rektorer, forskare och inspiratörer. Dessa workshops ledde också till mötesplatsen MASHUP:NOD där Riksutställnin - gar i samarbete med Atrium Ljungberg under tre 18 Riksutställningar Årsredovisning 214

19 dagar sammanförde bland annat entreprenörer, konst närer, museiprofessionella, lärare, tjänstemän och elever. Resultatanalys och framtida behov När det kommer till att följa upp hur, eller om, olika aktiviteter verkligen lett till ökad samverkan inom sektorn eller mellan exempelvis museiaktörer och andra delar av samhället ser myndigheten ett behov av att utveckla adekvata utvärderingsverktyg. Målen för de flesta projekten handlar av denna anledning också ofta om att genomföra aktiviteter som, utifrån uppfattade behov, möjligheter och hinder ska leda till att samverkan kan ske och att kontakter kan skapas. I fallet med Spana After Work kan exempelvis del tagare uttrycka saker såsom Hälsa gärna alla medverkade från oss på Östergötlands museum att vi verkligen uppskattade arrangemanget eller Det var en alldeles utmärkt kväll med både skratt och allvar. Under Intensivdagarna kunde också över 95 procent av deltagarna ange att de under arrangemanget knutit nya kontakter och att de gärna deltar på ett liknande arrangemang igen. Flera av aktiviteterna inom samtidskonstområdet kan genom sina utvärderingar och citat såsom Very good planning, wonderful hosts, new experience and knowledge about the work of the Swedish Exhibition Agency, very interesting speakers och It was good to gain insight into other artists practice, which was inspiring and it was a very inclusive atmosphere, which supported an open conversation eller The seminar was a very good opportunity for art professionals from different parts of the world to meet. I think it is favorable if an organisation such as Riksutställningar, which has good connections, continues to initiate and conduct similar meetings konstatera att de medverkande parterna varit nöjda med de olika arrangemangen och att det på olika sätt motsvarat deras förväntningar. 76 procent av deltagarna på Samtidskonstdagarna har i utvärderingar också angett att de tror att aktiviteten kommer leda till ökad samverkan. Att ett möte mellan tidigare isolerade parter kommer till stånd eller att en diskussion om samverkan faktiskt blir av är som för exempelvis Kokpunkterna också mål som under året varit relativt okomplicerade att följa upp. Andra mål, som hur projekt bidragit till den långsiktiga regionala utvecklingen är svårare att mäta. på samverkan mellan musei- och utbildningsområdet kan, även om det inte går att styrka att de är starkare idag än igår, ge oss viktiga lärdomar om vad som krävs för att komma vidare. Dessa inbegriper bland annat ännu längre planeringshorisonter där kontakter och rel ationer behöver byggas upp i god tid före even - tuella samarbeten kommer till stånd. De visar även vikten av att förstå sina framtida samarbets parters verkliga förutsättningar och behov, deras bild av museet som eventuell partner samt vikten av att hitta en kommunikation som förenar snarare än stöter bort. TABELL 3. PRESTATION OMRÅDE Samverkan 214 VOLYM (ANTAL) KOSTNAD (TKR) redovisas prestationerna inom prestationstyperna Utveckling och Samverkan, vilket gör att prestationstypen Samverkan inte kan jämföras med tidigare år. Dock kan de totalat antalet prestationer unde tre år utläsas i tabellen under sammanfattning på sidan 7. Projekt såsom exempelvis de som kopplat till myndighetens prioriteringar rörande barn och unga fokuserat Riksutställningar Årsredovisning

20 2 Riksutställningar Årsredovisning 214