bättre DistriktsNytt Pris för ljudmiljö dövgymnasium Hörselskadades distrikt i Stockholms län #5 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "bättre DistriktsNytt Pris för ljudmiljö dövgymnasium Hörselskadades distrikt i Stockholms län #5 2012"

Transkript

1 DistriktsNytt Hörselskadades distrikt i Stockholms län # Pris för bättre ljudmiljö Projektgruppen för Förskoleutveckling i Enskede-Årsta-Vantör har tilldelats hörselpriset Stockholms-Snäckan Sid 11 Hörseloch dövgymnasium Stockholms stads gymnasieenhet startade projektet Hugis för att ta fram ett förslag till förändrad organisation för gymnasial utbildning för elever med hörselnedsättning/ dövhet. Mitten

2 Innehåll 3 Ledare HRF handlingsprogram 4 5Barns teckenspråk Hörsel- och döv gymnasium 6 7kan bli verklighet i Stockholm Krönika 9 Porträtt Textad kultur 10 På gång Programöversikt Stipendiat med klar roll Pia Rönnmark Nygårds har tilldelats Sveriges enda stipendium för teckenspråks- och dövblindtolkar som utdelas av Stockholmstolkarna till minne av företagets framlidne grundare Monica Hermansson. Stipendiet tilldelas en teckenspråkstolk som utfört alldeles särskilda insatser och utmanat sig själv. I motiveringens framhålls att Monica Hermansson har en förmåga att dela scenen med kollegor, lärare och andra offentliga personer genom att hela tiden ha sin egen roll klar för sig i kommunikationen. Pia Rönnmark Nygårds ar betar som dövblindtolk på riksgymnasiet Risbergska sko lan i Örebro. Foto: Sofia Lindfors Robert Sandström Rättelse I DistriktsNytt nr 4 fanns en förteckning på distriktsstyrelsens ledamöter. Några namn blev fel, här är de rätta: Eivor Rådberg, CI-föreningen med Jonas Sahlberg ersättare. Yvonne Jangebrink, ersättare Botkyrka-Salem. Komplettering: på vakant plats har tillkommit Palle Trobrandt, HYViS. Redaktion Redaktör: Ansvarig utgivare: Redaktion: Ulla Sand Agneta Österman DistriktsNytt Hörselskadades distrikt Box STOCKHOLM Utkommer med 5 nr/år. Signerade artiklar är författarens åsikt och där så uttryckligen anges, är det organisationens åsikt. Manusstopp: 10/12 Nästa nummer beräknas postas 6/ Övriga manusstopp: 18/ (postas 22/3). DistriktsNytt skickas till medlemmarna i distriktets alla föreningar. DistriktsNytt finns även på distriktets hemsida Produktion och grafisk form: West Studios AB. Tryck: Printon. ISSN

3 Ljud påverkar När detta skrivs duggar det kallt höstregn utanför mitt fönster, och höstskymningen är påtaglig trots att klockan inte är så mycket. Hösten har kommit på allvar nu. HRF:s hörselvecka har precis börjat och lagom till premiären har riksförbundet släppt en så kallad app för hörseltest i smartphones så nu kan vem som helst göra en snabbtest av sin hörsel var som helst. Undersökningar visar att det vanligen går många år från att man upptäcker sin hörselnedsättning till att man tar tag i den. Den här appen blir för många ett enkelt sätt att komma till skott. Koltrasten som trodde den var en ambulans är den något udda titeln på en nyutkommen bok som handlar om nutidssamhällets ljudmiljö. Intressant och bitvis skrämmande läsning om hur ljuden tar över och påverkar allt mer i samhället. Ljud (och oljud) signalerar makt, eller att något händer, och vi reagerar reflexmässigt. När telefonen ringer så svarar vi, (eller får dåligt samvete för att vi faktiskt inte kan svara just då av något skäl). Ljud påverkar, och det kan bli så många ljud att man flyr bort till ljud man själv kan påverka (som musiklyssnande). Artificiella ljud blir det normala och inspelade ljud något man flyr till. Naturljud och tystnad har blivit någonting som för somliga är skrämmande och farligt, medan det för andra erbjuder vila och rekreation. Idag går det till och med att sälja tystnad för stora pengar. Vi som kan stänga av hörapparaten borde väl vara nöjda då? Så enkelt är det förstås aldrig, vi har ju våra egna ljud att tampas med. Tinnitus inte minst. Men också förvrängda, felförstärkta ljud som gör oss extra trötta i huvudet ibland. Vi vet att ljud tröttar ut och stressar. Det måste vi upplysa andra om! HRF:s nya handlingsprogram är framtaget i enlighet med de kongressbeslut som togs i våras. Fokus på kunskapsspridning är tydligt. I programmet står bland annat: Det största hindret för bra ljudmiljö är kunskapsbrist och oklara regelverk. Därför ska HRF fortsätta sitt arbete för att sprida kunskap, och driva kraven på skärpt lagstiftning. I Stockholms distrikt ska vi kraftfullt se till att driva frågor om ljudmiljö och hörbarhetsfrågor gentemot arbetsgivare, utbildningsanordnare, restauranger med flera. Det vinner alla på, även de med normal hörsel. Och hur var det med koltrasten då, undrar vän av ordning? Jo, den bodde vid en gata med mycket ambulanstrafik och härmade de ljud den hörde, nämligen sirenljud. Genom människors påverkan av ljudmiljön förvandlades även fågelsången till en plåga. Så vill väl ingen ha det? Agneta Österman, distriktsordförande Adventsfika på distriktskansliet måndag 17 december kl Alla är varmt välkomna! DistriktsNytt #

4 Testa hörseln med HRF:s app Nu finns en app, Hörseltestaren, som man kan testa sin hörsel med. Allt som behövs är en smartphone och täckning för mobilt internet. Appen är gratis att ladda ner och finns för Android och iphone/ipad. Appen är en utveckling av det hörseltest HRF tagit fram för webben och bygger på samma, vetenskapligt beprövade metod, att försöka urskilja ett antal ord i ett varierande bakgrundsbrus. Det kan inte ersätta en hörselundersökning på en vårdmottagning, men kan ge en fingervisning om det är dags för en sådan. Med Hörseltestaren i telefon eller surfplatta är det lätt att testa hörseln lite då och då. Vuxna rekommenderas att göra ett enkelt hörseltest en gång om året, för att tidigt kunna upptäcka om hörseln förändrats. Uppmana dina hörande vänner att testa! HRF handlingsprogram Hörselskadades egna fördomar ska också bekämpas HRF ska arbeta för att fler hörselskadade vågar söka den hjälp de behöver. Majoriteten av landets hörselskadade har ingen kontakt med hörselvården. Två av tre yrkesverksamma med hörselnedsättning talar inte om sin hörselskada på arbetsplatsen. Det visar att hörselnedsättning är något man försöker dölja eller bagatellisera. HRF:s kongress i juni antog ett nytt handlingsprogram för de kommande fyra årens arbete. Kunskapen om hörselskador ska bli större, negativa attityder och fördomar hos också hörselskadade själva ska bekämpas. Med rätt insatser ska hälsoproblem förebyggas och förutsättningar skapas för att hörselskadade ska kunna leva i en fungerande tillvaro med hög livskvalitet. Det finns indikationer på att hörselnedsättning är vanligare bland flyktingar och invandrare än övriga befolkningen. Handlingsprogrammet pekar på att tidiga åtgärder skapar bättre förutsättningar för att lära sig svenska vilket är en förutsättning för delaktighet i samhället. Under senare år har hörselvården fått en allt svagare ställning inom hälso- och sjukvården. HRF:s målsättning är att det ska finnas en audiologisk klinik i varje län och region, som ställer diagnoser och erbjuder utvidgad rehabilitering av olika slag. I dag är hörselvården ofta uppdelad på olika aktörer, vilket lett till att den audiologiska klinikens roll har blivit otydlig och mindre självklar. Personer med nedsatt hörsel får sällan eller aldrig mer åtgärder än hörapparatutprovning, trots att behovet är många fler insatser. Personer med Ménières sjukdom, tinnitus och ljudöverkänslighet får heller sällan den behandling de behöver för att uppnå en bra livskvalitet. Vilken hörselvård hörselskadade får, och vad den får kosta beror på var man bor. HRF fortsätter därför med att driva kravet på likvärdig hörselvård i hela landet. Varje dag utestängs hörselskadade människor från 4 DistriktsNytt # utbildningar, tv-program, teater, föreningsliv och liknande evenemang på grund av bristande tillgänglighet. Ofta beror problemen på fysiska brister, som att lokaler har dålig ljudmiljö, tv-programmen inte är textade eller att det saknas fungerande teleslingor. HRF driver därför kravet på lagstiftning mot bristande tillgänglighet som HRF ser som diskriminering. Kunskapsbrist och oklara regelverk är största hindret för en bra ljudmiljö vilket alla människor behöver. För hörselskadade är det dessutom helt avgörande för att kunna fungera på jobbet, i skolan och i det sociala umgänget. Tolkservice är för många en förutsättning för att kunna vara delaktiga och kunna kommunicera med andra på jobbet, på fritiden och i en utbildningssituation. Skolan har en avgörande betydelse för ett barns framtid. Bristande delaktighet i undervisning, samtal och lek under uppväxten får konsekvenser för livet. Hörselskadade barn har ofta en oacceptabel utbildningssituation där de måste kämpa för att hänga med. HRF arbetar för att alla hörselskadade och döva får en bra skolsituation, oavsett skolform. HRF borde själva vara ett föredöme för tillgänglighet för hörselskadade, men är ibland dåliga på att uppfylla krav som organisationen ställer på andra. Under den kommande kongressperioden kommer därför det interna tillgänglighetsarbetet att ses över, så alla hörselskadade kan delta i HRF:s arbete. En organisationsutredning ska se över HRF:s struktur, form och innehåll. Organisationen ska bli bättre på att skapa mötesplatser för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Fler hörselskadade med invandrarbakgrund ska inkluderas i HRF:s gemenskap. HRFs samarbete med andra organisationer, både i Sverige och utomlands, ska värna hörselskadades mänskliga rättigheter. Engagemang i internationella samarbetsorganisationer ska ge större inflytande i en alltmer global samhällsutveckling. US

5 Barns teckenspråk temat för Dövas Dags heldagskonferens Konferensen hölls den 14 september på Münchenbryggeriet i Stockholm och arrangörer var Stockholms Dövas förening och Stockholms Dövas ungdomsråd. Denna regniga dag passade utmärkt att ägna åt en fantastisk konferens som berörde alla i lokalen som var fylld till bristningsgränsen. Carin Roos föreläste om Mentalisering, interaktion och lärande hos döva barn med döva föräldrar. Mentalisering kommer igång i 4 årsåldern och innebär insikt hos barn om att andra har tankar och känslor. Detta följer ett visst mönster i olika givna situationer. Det gäller även att förklara och förutsäga beteenden och kunna tolka kommunikationer. Interaktionen är gemensam uppmärksamhet som ligger till grund för allt socialt samspel. Mellan 9 och 18 månaders ålder händer följande i ett barns utveckling: barnet svarar, barnet kan själv ta initiativ, barnet försöker få vuxna att göra saker. MILD -studien har till syfte att under en 24 månadersperiod studera vad döva barn och döva föräldrar gör för att mentaliseringen ska komma igång. En film visade hur det går till i praktiken och det var roligt att följa barn i olika situationer. Intressant var att utvecklingskurvan är densamma för döva barn till döva föräldrar som till hörande barn med hörande föräldrar. Däremot har döva barn och döva föräldrar mer aktiva strategier för att kommunicera. Efter lunch premiärvisades filmen Jag ser vad mitt barn säger en film som berör och engagerar. Det handlar om att kommunicera på lika villkor och att stärka självkänslan hos barn. Filmen finns på hemsidan En annan föreläsare visade bilder på hur tvåspråkighet i teckenspråk fungerar. Barnet kommunicerade med sina föräldrar både på danskt teckenspråk och flamländskt teckenspråk. Härligt var att se hur barnet växlade tecken beroende på vem han tecknade med. Speciellt tydligt var att han hade lärt sig att teckna kyckling på danskt teckenspråk och ville inte ha något annat tecken för det. Pia Simper-Allén, adjunkt och doktorand i teckenspråk visade på att den tidigaste kommunikationen är visuell med ögonkontakt och med blicken följa riktning och gester. I ett barns utveckling skiljer det inte mellan tal och användandet av tecken, vid ett års ålder är starten både för döva och hörande barn. Barn har svårt att teckna med en hand, de vill gärna använda sig av båda händerna. Vissa handformer är svårare än andra. Fingrarna är inte utvecklade för vissa handformer förrän efter en viss ålder, och om de når en för svår grad använder de sig av lättare tecken istället. Gemensamt för barns språkutveckling är att det måste ske i en särskild ordning, det går inte att hoppa över vissa moment och det gäller även teckenspråk. Viktigt är att ett barn måste få tid på sig. De första 50 orden kommer vid 1,5 2 års ålder och det är lika svårt att teckna som att tala. Det var en mycket intressant och givande dag. Berit Hagström Lurar mot vindbrus Windfree är utformad som hörlurar och består av ett skum med en cellstruktur som tar bort vindbruset, men man kan fortfarande höra. Fördelen är att man kan ha denna brusdämpare utanpå hörapparaten. Jag har testat den när jag har cyklat, sprungit och åkt liten motorbåt, och den bort det mesta av vindljudet, berättar Per-Olov Jacobsson. Jag hörde dessutom vad min kompis i båten sa, så för mig funkar det faktiskt. Windfree finns i olika färger och kostar 449 kr. Lurarna finns att köpa på olika hörselfirmor. DistriktsNytt #

6 Från Hugis till Frans Schartau? Hörsel- och dövgymnasium kan bli verklighet i Stockholm 2013 Stockholms stads gymnasieenhet startade projektet Hugis för att ta fram ett förslag till förändrad organisation för gymnasial utbildning för elever med hörselnedsättning/ dövhet. Utredningen har letts av Gunilla Vigert. Till sin hjälp har hon haft en referensgrupp med nio hörselskadade och döva ungdomar. En nulägesbeskrivning och kartläggning av behoven genomfördes hösten 2011 och finns redovisad i en delrapport. Utredningen visar att många hörselskadade elever i Stockholms gymnasieskolor inte har optimala villkor för delaktighet under sin utbildning och därmed inte likvärdiga förutsättningar för sin gymnasieutbildning. Lärmiljön anpassas sällan utifrån elevernas behov och personalen saknar ofta kompetens om elevernas stödbehov. Skolorna behöver mer kompetens om hur man kan skapa en lärmiljö som ger döva och hörselskadade elever möjlighet att vara delaktiga. En del elever har behov av en mindre gruppstorlek och en miljö med exempelvis bra akustik. Ingen överblick Utredningen visar att ingen har överblick över var i skolsystemet eleverna med hörselnedsättning befinner sig och det görs ingen uppföljning av hur deras skolsituation fungerar. För att elever med hörselnedsättning som väljer en inkluderande lärmiljö ska kunna få likvärdiga förutsättningar i skolan som andra elever föreslår utredningen att hörsel- och dövgymnasiealternativet i liten skala för kommunens elever startar på Frans Schartaus gymnasium till höstterminen Regionalt 2014 Parallellt inleder utbildningsförvaltningen diskussioner med kommunerna i länet om att inrätta en regional hörsel- och dövgymnasieverksamhet i Stockholm. Föreslås starta läsåret 2014/2015. Fakta: Stödformer som finns idag Samverkan mellan kommun, landsting och stat syftar till att eleven får det stöd som behövs för möjlighet till utveckling och tillgång till likvärdig utbildning. Stockholm har organiserat det hörselpedagogiska stödet via Skolstöd med en hörselpedagog som mot ersättning kan nyttjas i alla skolformer, från förskolan till gymnasiet. Gymnasieavdelningen köper in arbetsterapeuternas tjänster centralt för elever som skolan identifierar vara i behov av särskilt stöd som går i de kommunala gymnasieskolorna. Hörselhabiliteringens stöd vänder sig till barn, ungdomar och föräldrar, visst stöd också till skolor och omfattar experter inom hörsel- och dövområdet: audionom, ingenjör, konsulent, kurator, logoped, läkare, talpedagog, psykolog, specialpedagog och teckenspråkslärare. Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, erbjuder kostnadsfritt stöd till skolor i frågor som rör pedagogiska konsekvenser av olika funktionsnedsättningar. 6 DistriktsNytt #5 2012

7 Personerna på bilden har inget samband med artikeln. Foto: Robert Sandström. Elevkommentarer Moa valde samma skola som sin bror, inte för att han gått där utan för att hon inte skulle bli retad för att hon pluggade. Hon hör inte lika bra här som hon gjorde i hörselklassen, men det går ändå ganska bra. Omställningen var svår, hela första året var en kamp för att försöka finna sig till rätta, för att höra och för att våga stå upp för sina behov av anpassningar. Jag hör i alla fall alltid lärarna och ofta funkar det bra när de jobbar i mindre grupper. Tor var fyra år när hans lindriga hörselnedsättning upptäcktes. Läkarna sa att han inte behövde hörapparat då hörseln inte skulle bli sämre än den var. Sen glömdes det liksom bort, säger Tor som alltid gått i en vanlig klass och inte förstod att han aldrig riktigt kunde hänga med i skolan eftersom klasskamraterna hörde mer än vad han gjorde. Fredde tog plats i skolan och accepterade inte när han inte kunde vara delaktig. Han har alltid varit bekväm med att prata om sin hörselnedsättning. Alla han någonsin träffat har fått veta att han är hörselskadad, för han tycker att det blir enklare så. Då tar de inte illa upp när jag frågar om eller när jag ställer mig för nära den jag pratar med. US HRF-distriktet välkomnar förslaget Men utbudet är för magert De kriterier som HUGIS satt upp för en gymnasieskola för hörselskadade/döva elever är väl genomtänkta. Möjligheten att studera teckenspråk och införandet av ett entreprenörskap på 100 poäng är excellent. Det skriver Hörselskadades distrikt i Stockholms län om gymnasieutredningens rapport. Utbudet av program bedöms vara alldeles för magert. Det vore önskvärt att anpassningen till elevernas önskemål vore större, säger ombudsman Berit Hagström som läst utredningen. Ett obligatoriskt hörseltest redan i grundskolan för att tidigt fånga upp hörselskadade vore ett bra komplement till hörselscreeningen efter förlossningen och fyraårskontrollen. DistriktsNytt #

8 Krönika av Robert Sandström Den syns inte men sitter där, i höger öra och hjälper mig att höra mycket mer än det jag vill. Påminner starkt om en stifttand, och jag måste hejda mig för att inte slänga den i soporna när jag ser den i viloläge på skrivbordet hemma i min lägenhet. Det är min tredje hörapparat och inte det minsta lik den första som jag fick för några år sedan av Avesina. Då hade jag ingenting att välja mellan, enligt vad de sa. Så jag tog de jag fick, ett par hörapparater med luftburet ljud genom en liten slang. De fungerade inte. Den ena var rena katastrofen och jag hörde faktiskt bättre utan. Vad ska du ha den där till, du hör ju bättre utan hörapparat på höger öra sa min öronläkare i Läkarhuset på Odenplan då han studerade mitt audiogram som audionomen precis printat ut. Släng den! sa doktorn som även förkastade min hörapparat i vänster öra eftersom den kunde förstöra min konstgjorda trumhinna som docent Lars Ekvall skapade på Elisabethkliniken i Uppsala den 27 maj Samtidigt mejslade han ut hammaren, städet och stigbygeln av en bit utav hörselbenet. Uppborrad hörselgång Avancerat så det förslog för snart 20 år sedan, och en teknik som gav mig hörseln tillbaka på vänster öra på vilket jag hade varit helt döv i 25 år. Hörselgången, som vuxit igen, borrades upp och kläddes med en del hud från överarmens insida. Fattar än inte hur det fungerar, men det gör det. Långt senare kom behovet av en hörapparat på mitt friska öra. Jag försökte länge med den slangförsedde hörapparaten, men la den strax i byrålådan. Och där fick den ligga. Same tree different Anders Wihk en de främsta jazzpianisterna i världen, med sedan snart ett kvarts sekel sedan egna shower i USA och Japan, och som precis kommit ut med det listklättrande musikalbumet SAME TREE DIFFERENT FRUIT ABBA som han spelat in tillsammans med en av världens främste trummisar, legendaren Steve Gadd tipsade mig om ett företag som hette Oticon som enligt vad han hört (!) tillverkade tekniskt avancerade hörapparater i mikroformat. Själv använder han sig bara av företagets medhörningsutrustningar som musiker, radio- teve- och musikbolag över hela världen använder sig utav. Jag googlade och fann till min stora förvåning att hörapparaterna säljs genom Audionomerna i Solna, som är en märklig stad med fyra apotek i centrumgallerian och tre audionomer på gångavstånd i staden. (Undrar just om Solnaborna är mer sjuka än andra; Hörseln är rena musiken Foto: Lars Hedelin men visst är det häftigt med fyra apotek inom en radie på 200 meter?) Lika märkligt är det att Audionomerna närmast mig bara ligger ett par hundra meter från min lägenhet på Ankdammsgatan. En bra metafor Det ena ledde till det andra och snart hade jag en superliten hörapparat bakom höger öra. Den skavde lite mot glasögonskalmen som for hit och dit med påföljd att hörapparaten alltför ofta fick vila i byrålådan tillsammans med mina utrangerade hörapparater. Efter nitton öronoperationer har jag blivit något av en hörlursfreak. Jag har sju åtta par hörlurar för olika musikutbud, typ tungdriven- klassisk- och popmusik, teveljud och radions P1-prat. De har kostat mig tusentals kronor, men då jag är extremt rädd om mina hörselrester har jag aldrig tvekat att betala vad det kostar för att skona öronen så mycket det bara går. Min nya hörapparat är lika extremt liten som ljudet är extremt stort. Skillnaden mot vad jag hörde innan är så stor att jag höll på dratta på ändan då jag första gången stoppade den i örat. Jag hade varnats för att ljudet kunde upplevas som burkat och instängt. Det har jag aldrig känt. Jag är tacksam över teknikens landvinningar och att förändringarna går lika snabbt som ljudet förflyttar sig. Nej, inte riktigt så fort, men visst är det en bra metafor? 8 DistriktsNytt #5 2012

9 Porträtt: Sue med takfönster Sue Öhrström kom från England till Sverige 1975, och orsaken var kärleken. Den har bestått och idag är hon även mormor till Emmie, 7 månader, som hon både talar engelska med och lär svenskt TSS. Sue fick sin hörselskada efter öronoperationer för 30 år sedan men klarade sig bra tills för sex sju år sedan, då hon började höra sämre på det bra örat. Hörselproven visade inte någon större förändring. Men så kom ett fruktansvärt pulserande hjärtljud i huvudet/öronen. Det var mycket värre än den vanliga tinnitusen. Neurologer och öron-näsa-halsspecialister kunde inte ge något svar på vad det var. Stressen ledde till daglig huvudvärk och migrän, dessutom depression och isolering. Jag kunde inte längre arbeta och blev heltidssjukskriven. Efter det pulserande hjärtljudet kom andra, mer besvärande symptom, värst var ljudet/känsla i huvudet/ öronen för varje fotsteg hon tog. Fotstegen kan liknas med att man hoppar ner från en höjd vid varje steg. Vattenstrålar på huvudet när jag duschar är hemskt och att ha på mascara på ögonfransarna låter som en snölavin. Hon hör sina kroppsljud som ögonrörelser, andning, rörelser i ben och leder. Detta gör att det blir ännu svårare att höra och orka med. Ljudkänsligheten gör det svårt att åka kommunalt och ljuddämpande proppar är ett måste utomhus för att undvika jobbiga ljud. När Sue fick sin diagnos SCDS, eller Takfönster som det kallas på svenska, för fem sex år sedan var det en lättnad. Nu kunde hon berätta om syndromet och inte känna sig som en som inte var riktig klok, dessutom lat och inte ville arbeta. För tre år sedan fick Sue besked från Försäkringskassan om att nu hade hon inte längre rätt till sjukpenning och hon överfördes till arbetsförmedlingen. Så ser reglerna ut. Trots ett detaljerat och väl utformat läkarintyg. Nu följde en hemsk tid... På grund av en del missförstånd riskerade Sue att bli av med all form av ersättning. Arbetsförmedlingen ansåg att Sue inte kunde komma ut i arbete, men Försäkringskassan ansåg att hon skulle gå kurs för att ta reda på vad hon kunde arbeta med. Slutligen fick Sue bra hjälp av en socialkonsulent på Arbetsförmedlingen som kan hörselfrågor. Efter möte med handläggare från arbetsförmedlingen och försäkringskassan beslöts att Sue skulle gå kursen på Iris Hadar. Men det fungerade inte. Det tog allstå fyra år innan alla förstod mina problem och jag äntligen fick min sjukersättning. Det finns en möjlighet för Takfönster -drabbade, och det är operation. Förenklat opererar man i Sverige genom att plugga igen det hål som finns på benkapseln som skyddar balansorganet, i USA lappar man över. Sue är dock tveksam till operation, vill vänta till utvecklingen gått längre då det bara är femton år sedan man upptäckte SCDS i USA. Jag förespråkar hörapparat, men har svårt att använda den själv på grund av ljudöverkänslighet. Däremot är jag mycket hjälpt av hörselslinga. Sue berättar att hon får bra hjälp och stöd från hörselkliniken på Rosenlund. Hon och maken Pocke har äntligen fått plats på TSS-kurs på Wiks folkhögskola. Hon är mycket glad för TSS är ett bra stöd för henne. Trots att jag har SCDS-diagnosen och har stora problem med att uppfatta tal då ljudet blir förvrängt, hör jag för bra att få handikappersättning. Visst är det märkligt, säger Sue. På Facebook finns en grupp för Takfönster- drabbade Takfönstersyndrom SCDS (Superior Canal Dehiscence Syndrome). Idag lever Sue ganska isolerat eftersom hon måste begränsa kontakten med människor. Det får bli korta möten eftersom ansträngningen alltid medför stor trötthet. Sue är aktiv inom HRF och speciellt varmt om hjärtat ligger invandrarfrågor. Det var så hon själv kom med i organisationen, i ett möte för hörselskadade med invandrarbakgrund. US Takfönster Superior Canal Dehiscence Syndrome (SCDS) Vad är det? Överkänslighet för egna kropps-ljud och yrsel vid tryckförändringar. Vad är orsaken? Örats balansorgan och hörselorgan ligger i skallbasen, väl skyddade genom en gemensam hård benkapsel som kallas ben-labyrinten. Takfönster innebär att det saknas bentäckning över den övre båggången (superior canal). Det finns alltså ett extra hål/öppning (dehiscence). När ett sådant hål finns i ben-labyrinten är det endast ett rörligt membran som skiljer vätskan runt balansorganet från vätskan runt hjärnan. Öppningen kan därför fungera som ett extra fönster, ett tredje fönster in till innerörat (förutom det ovala och runda fönstret). Detta innebär att en del ljuds energi leds bort (shuntas) från hörselsnäckan, i riktning mot det rörliga takfönstret. Ljudet hörs därför svagare, men kan istället ge yrsel på grund av påverkan på balansorganet. En annan effekt är att innerörats normala dämpning av kropps-ljud rubbas, så att det uppstår en överkänslighet för ljud som fortplantas i kroppen. Öppningen i bentäckningen beror vanligen på medfött tunt ben i denna del av skallbasen. Tunt ben i detta område har kanske 1 2% av befolkningen utan att ha några symptom. Men hos några tunnas detta ben med åldern, så att det till sist blir en bristning, antingen spontant, eller vid ett mindre slag mot skallen. (Källa: Krister Brantberg, specialistläkare med inriktning på yrselsjukdomar) 9 DistriktsNytt #5 2012

10 Textad kultur Stockholms stadsteater I sista minuten 30/ , 14/ , 10/ Next to normal 23/ Markurells 9/ , 18/ , 30/ , 15/ , 21/ Peter Pan och Wendy 13/ , 26/ , 13/ , 20/ West Side Story 27/ , 12/ , 27/ , 5/ , 15/ , 29/ Körsbärsträdgården 27/ / , 31/ Demoner 17/ , 3/ , 21/ Per Gynt (Klarascenen) 16/12, 17.00, 23/ Biljettkvot finns för hörselskadade till de textade föreställningarna E-post: OBS: Svar kan dröja upp till två dagar. Telefon (ej texttelefon): , tis sön kl Ange: TEXTAD FÖRESTÄLLNING Hörslinga På Stora scenen, Klarascenen och Lilla scenen finns IR-system med speciella hörlurar och har man hörapparat med T-spole finns halsslingor. Hjälpmedlen finns att låna av publikvärdarna utanför salongen. Dramaten Fanny och Alexander 18/11, 29/11 Spöksonaten 9/2, 20/2 Biljettkvot finns för hörselskadade till de textade föreställningarna telefon Hörslinga Stora scenen, Lilla scenen och Målarsalen är utrustade med IR-slingor. IR-mottagarna finns tillgängliga för utlåning via publikvärdarna. Stora scenen och Lilla scenen är även utrustad med teleslinga som ställs in till den egna hörapparaten. Textad biofilm På SF hemsida kan man se vilka filmer som textas och var de visas: textadefilmer Text-tvsidor för text i tv 199 SVT1 299 SVT2 793 SVT24/Barnkanalen 794 Kunskapskanalen 890 TV4, Sjuan, TV4 Fakta, TV11, TV4 Film, TV4 Sport (vad som textas: sid 658) 199 TV3, Kanal 5, Kanal 9. Missa inte! I DistriktsNytt nummer 4 kunde du läsa reportage om Fame visukalen med döva och hörselskadade skådespelare. Nu kan alla ta del av föreställningen på SVT2 annandag jul 26/12 kl Dagen efter, den 27/12 kl visas en dokumentär om föreställningen. 10 DistriktsNytt #5 2012

11 På gång Bättre ljudmiljö på förskolor gav pris till stadsdel i Stockholm Projektgruppen för Förskoleutveckling i Enskede-Årsta-Vantör har tilldelats hörselpriset Stockholms-Snäckan för sitt arbete med att förbättra ljudmiljön vid stadsdelens förskolor. Genom lanseringen av metoden De tre L:en luft, ljus och ljud har Projektgruppen för Förskoleutveckling betonat vikten av en bra ljudmiljö för både barn och personal i stadsdelens förskolor. Vi ger projektgruppen Stockholms-Snäckan för att de genom ett unikt samarbete mellan olika yrkes grupper arbetar förebyggande för att förhindra hörselskador och sjukskrivningar. Och vi hoppas att andra stadsdelar tar efter i det arbetet, säger Julia Willig, styrelsemedlem i Hörselskadades förening i Stockholm. Ljudnivåerna på förskolor är ofta alarmerande höga, med koncentrationssvårigheter, stress och hörselskador som följd. En bra ljudmiljö gynnar därför alla, inte minst barn och personal som redan har en hörselskada. Priset Stockholms-Snäckan, som har instiftats av Hörselskadades förening i Stockholm, delas ut till pristagare som bidrar till förbättrade villkor för personer med nedsatt hörsel i Stockholmsområdet. Hörselskadades dag HRF Täby med omnejd: välbesökt öppet hus med Audionomerna som informerade om vårdvalet, visade hjälpmedel och testade hörsel på de som ville. HRF Botkyrka-Salem: Irene från Audionomerna informerade om produkter och om vårdval för ett 20-tal personer på öppet hus. Välbesökt konferens På konferensen Mångfald och företagande i Sollentuna den 22 oktober deltog vårt distrikt med ett informationsbord tillsammans med andra organisationer och olika företag. Arrangörer var Misa, HSO och Scandic. Konferensen innehöll korta föreläsningar dels med politikerna Ylva Johansson (S) och Bettina Kashefi (M) samt Thomas Fogdö om målfokusering, Sosso Milegrim om att våga agera samt Per Grankvist om att allt handlar om resurser. Medlemsmöte Huddinges medlemsmöte i oktober blev välbesökt. Verksamhetsplan och budget fastställdes och under kaffet underhöll Gunnel Asplund och Kjell Hagberg på dragspel och nyckelharpa och skärgårdsvisor av Olrog, Taube och Albert Engström. Foto: Robert Sandström DistriktsNytt #

12 Posttidning B Porto betalt Distriktskansliet ÖPPETTIDer: tis fre LUNCHSTÄNGT BESÖKSADRESS: TIDELIUSGATAN 12, 9TR STOCKHOLM POSTADRESS: HÖRSELSKADADES DISTRIKT BOX 38180, STOCKHOLM EXPEDITION: TELefontid: tis fre och EXPEDITION CATHRIN JANSON EXPEDITION ISABELLA NORDFORS OMBUDSMAN SEIJA BEXAR OMBUDSMAN BERIT HAGSTRÖM OMBUDSMAN ULLA SAND VERKSAMHETSLEDARE ROBERT SANDSTRÖM Bara 10 hörselpedagoger i hela Stockholms län! Vilket stöd finns för hörselskadade, inkluderade elever? Informations- & diskussionsdag arrangerat av HiSUS (Unga Hörselskadade i Stockholm) i samarbete med DHB Östra och HRF distrikt i Stockholms län. Tid: 25 november kl Plats: Instrumentvägen 19, Hägersten Gärna anmälan på eller Oanmälda i mån av plats. HISUS ungdomsledare tar hand om barnen. Programöversikt För ytterligare information om program, kontakta distriktets expedition. November Lörd 10 Lörd 10 Tisd 13 kl Torsd 22 kl Sönd 25 kl December Onsd 5 kl Torsd 6 kl Onsd 12 kl Januari 2013 Torsd 3 kl Onsd 23 kl Tisd 29 kl Järfälla-Upplands Broföreningen 35-årsjubileum CI-föreningen 20-årsjubileum Menièreföreningens medlemsmöte CI-föreningens medlemsmöte Informationsdag om inkluderade hörselskadade elever Distriktets föreningsmöte HYViS pubafton Tinnituskamraternas julavslutning HYViS pubafton Tinnituskamraterna Menièreföreningens tisdagsträff Distriktskansliet håller stängt 20 december 4 januari

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Hörselskadades distrikt i Stockholms län #3 2015. Fokus på ljudmiljön. på förskolan Nya idéer. och engagemang

Hörselskadades distrikt i Stockholms län #3 2015. Fokus på ljudmiljön. på förskolan Nya idéer. och engagemang Hörselskadades distrikt i Stockholms län #3 2015 Fokus på ljudmiljön på förskolan Nya idéer och engagemang 4 5 Innehåll 3 Ledare Teknik- & kommunikationsmässa 4 Fokus på ljudmiljön i förskolan 5 Nya idéer

Läs mer

handlingsprogram Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012

handlingsprogram Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 handlingsprogram 2013 2016 Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet.

Läs mer

Hörselskadades Riksförbund. Handlingsprogram 2013 2016

Hörselskadades Riksförbund. Handlingsprogram 2013 2016 Hörselskadades Riksförbund Handlingsprogram 2013 2016 Handlingsprogram 2013 2016 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle

Läs mer

UBAH VALDE BORT HÖRSELGYMNASIET

UBAH VALDE BORT HÖRSELGYMNASIET Hörselskadades distrikt i Stockholms län #2 2014 UBAH VALDE BORT 7 HÖRSELGYMNASIET Innehåll 3 Ledare Säkrare i samtalet 4 Dålig uppslutning på politikerdebatten 6 Distanstolkning 7 Ubah valde bort hörselgymnasiet

Läs mer

Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till. Verksamhetsplan & budget för år 2014

Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till. Verksamhetsplan & budget för år 2014 Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till Verksamhetsplan & budget för år 2014 2 (7) Förord Vi ser fram emot ett spännande och händelserikt 2014. Det är då 75 år sen föreningen bildades, en respektabel

Läs mer

Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad

Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

DistriktsNytt. Helen Kellers liv. Behövs Alviksskolan? Politikerna ser inte behovet! En teater som passar ALLA

DistriktsNytt. Helen Kellers liv. Behövs Alviksskolan? Politikerna ser inte behovet! En teater som passar ALLA DistriktsNytt Hörselskadades distrikt i Stockholms län #2 2013 Behövs Alviksskolan? Politikerna ser inte behovet! Helen Kellers liv En teater som passar ALLA 5 6 7 Innehåll 3 Ledare Lappkast och okunskap

Läs mer

DistriktsNytt. Utmaningarna är gamla även om året är nytt. Det här har vi gjort därför ska du vara med!

DistriktsNytt. Utmaningarna är gamla även om året är nytt. Det här har vi gjort därför ska du vara med! DistriktsNytt Hörselskadades distrikt i Stockholms län #1 2013 Utmaningarna är gamla även om året är nytt Det här har vi gjort därför ska du vara med! Innehåll 3 Ledare Ljudmiljö Lill-Skansen 4 5CI-föreningens

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

DistriktsNytt. Hörselpedagog. ett utdöende släkte? Hörselskadades distrikt i Stockholms län #3 2013

DistriktsNytt. Hörselpedagog. ett utdöende släkte? Hörselskadades distrikt i Stockholms län #3 2013 DistriktsNytt Hörselskadades distrikt i Stockholms län #3 2013 Hörselpedagog 6 7 ett utdöende släkte? Innehåll 3 Ledare Texttelefoni.se Tinnitusstyrelsen På Tinnitusföreningens årsmöte valdes styrelsen

Läs mer

Håriga öron är det bästa som finns!

Håriga öron är det bästa som finns! Håriga öron är det bästa som finns! Hej kompis! Visste du att alla har hår i öronen? Ja, du kanske trodde det bara var en och annan gammal farbror som har det, men sanningen är att vi alla har hår i örat.

Läs mer

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse

Läs mer

DistriktsNytt. Hörselskadades distrikt i Stockholms län #4 2013. Att ha arbete eller inte arbete det är frågan

DistriktsNytt. Hörselskadades distrikt i Stockholms län #4 2013. Att ha arbete eller inte arbete det är frågan DistriktsNytt Hörselskadades distrikt i Stockholms län #4 2013 Att ha arbete eller inte arbete det är frågan 6 7 Innehåll 3 Ledare Hörseln i framtiden Blodomloppet I juni deltog distriktet med två lag

Läs mer

Hörseltjänst Göteborg

Hörseltjänst Göteborg Hörseltjänst Göteborg Leg Audionom Karin Ilstedt Nordstadstorget 6 411 05 GÖTEBORG Tel 031-761 08 01 Tidsbokad mottagning www.horseltjanst.se karin.ilstedt@horseltjanst.se maj 2014 2 Hörseltjänst erbjuder:

Läs mer

DistriktsNytt. Hörselskadades distrikt i Stockholms län #5 2013. Åter i. Georgien

DistriktsNytt. Hörselskadades distrikt i Stockholms län #5 2013. Åter i. Georgien DistriktsNytt Hörselskadades distrikt i Stockholms län #5 2013 Åter i 6 7 Georgien Innehåll 1177 Vårdguiden 3 Ledare Faktiskt ganska billigt 4 Namntävling, flytt och invigning 5 Kö till hörseltest Problem

Läs mer

Hörselskadades förening i Stockholm. Verksamhetsplan & budget för år 2015

Hörselskadades förening i Stockholm. Verksamhetsplan & budget för år 2015 Hörselskadades förening i Stockholm Verksamhetsplan & budget för år 2015 2 (7) Förord Hörselskadades förening i Stockholm har många stora utmaningar framför sig. Den viktigaste just nu är att nå ut till

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten 20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det

Läs mer

DistriktsNytt. Vårdvalsinformation Skåningar på besök Hörselgemenskapshelg. Nr 5. Hörselskadades distrikt i Stockholms län

DistriktsNytt. Vårdvalsinformation Skåningar på besök Hörselgemenskapshelg. Nr 5. Hörselskadades distrikt i Stockholms län DistriktsNytt Nr 5 Hörselskadades distrikt i Stockholms län 2011 Vårdvalsinformation Skåningar på besök Hörselgemenskapshelg Innehåll 3 vintertid, vårdval 4 textad kultur 4 ny medarbetare på kansliet 4

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Infoblad nr 1 februari 2013

Infoblad nr 1 februari 2013 Infoblad nr 1 februari 2013 Ordförande har ordet Så har ännu ett nytt år tagit sin början. Dagarna blir allt längre och ljuset blir mer intensivt. På morgnarna när jag går ut för att hämta tidningen i

Läs mer

DistriktsNytt. Hörselskadades distrikt i Stockholms län #1 2014. Audiologisk

DistriktsNytt. Hörselskadades distrikt i Stockholms län #1 2014. Audiologisk DistriktsNytt Hörselskadades distrikt i Stockholms län #1 2014 Audiologisk dag8 9 Innehåll 4 En idé som blev verklighet 5 Så styrs distriktet i dag 6 Mot nya djärva mål 7 Gymnasium i höst 8 9 Audiologisk

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering Vad är habilitering? Handikapp och Habilitering ger dig med funktionshinder stöd för att du ska kunna leva

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Föräldraföreningen Talknutens yttrande till betänkandet Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning,

Läs mer

SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra

SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra Utskrift av Plånboken i Sveriges Radio i P1, 2013-06-26, om kostnader för hörapparater Björn Häger, programledare: Vi börjar

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andel hörselskadade bland äldre 65-74 år: 28 % 75-84 år: 39 % 85-110 år: 46 % Källa: SCB, genomsnitt 2008-2012 På sjukhus och äldreboenden är det inte ovanligt

Läs mer

Senaste nytt på www.hrfstockholm.se. nr 4 November 2012 årgång 69. för Hörselskadades förening i Stockholm. Sofies implantat väckte tankar

Senaste nytt på www.hrfstockholm.se. nr 4 November 2012 årgång 69. för Hörselskadades förening i Stockholm. Sofies implantat väckte tankar Språkröret för Hörselskadades förening i Stockholm Senaste nytt på www.hrfstockholm.se nr 4 November 2012 årgång 69 Sofies implantat väckte tankar Innehåll nr 4 2012 3 4 5 6 10 11 12 15 16 Ledaren Nytt

Läs mer

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Det här är handledningen till Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och

Läs mer

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK - Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK tillhör Habilitering & Hälsa och är ett komplement till habiliteringens

Läs mer

HYViS; Förening för hörselskadade i yrkesverksam ålder i Stockholms län

HYViS; Förening för hörselskadade i yrkesverksam ålder i Stockholms län HYViS; Förening för hörselskadade i yrkesverksam ålder i Stockholms län HYVIS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Styrelsen för HRF HYViS; Förening för hörselskadade i yrkesverksam ålder i Stockholms län får härmed

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet. - en information till dig som är arbetsgivare

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet. - en information till dig som är arbetsgivare Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare 1 2 Med hjälpmedel orkar Pontus jobba heltid Bild: Magnus Pehrsson Pontus Johansson jobbar på ett företag i Västerås

Läs mer

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014 8 Svensk välfärd: Hörsel på båda öronen, men bara om du inte behöver CI! Habilitering med cochleaimplantat för döva/gravt hörselskadade är en riktig framgångssaga, som har överträffat till och med läkares

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Till dig som använder hörapparat

Till dig som använder hörapparat patientinformation Hörselverksamheten Till dig som använder hörapparat Hörselnedsättning och hörapparat De flesta personer med hörselnedsättning får hjälp av hörapparat. Utbudet på hörapparater är stort

Läs mer

DistriktsNytt. Hörseldagen. implantat- Hörselskadades distrikt i Stockholms län #3 2012

DistriktsNytt. Hörseldagen. implantat- Hörselskadades distrikt i Stockholms län #3 2012 DistriktsNytt Hörselskadades distrikt i Stockholms län #3 2012 implantat- Hörseldagen Ett stort antal deltagare, bland annat från Cochlea implantat-föreningen, fyllde föreläsningssalen på World Trade Center

Läs mer

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning t Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet Gilitigt från och med 2010-01-01 Reviderad den 2014-11-07 Innehållsförteckning 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 04 27 Stimulatorer

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat Riksförbundet Vuxendöva i Sverige Policy kring olika typer av Hörselimplantat ska ses som ett komp- lement till Intressepolitiska program och ska uppdateras regelbundet. Policyn har framtagits av CI-grupp

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Stockholm en stad för alla... utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad

Stockholm en stad för alla... utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Stockholm en stad för alla... utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Del II, en uppföljning 2010 Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! Del

Läs mer

Hörselskadades distrikt i Stockholms län #5 2014 DEBATT OM SJUKVÅRD. Ledarskap en investering för framtiden

Hörselskadades distrikt i Stockholms län #5 2014 DEBATT OM SJUKVÅRD. Ledarskap en investering för framtiden Hörselskadades distrikt i Stockholms län #5 2014 DEBATT OM SJUKVÅRD Ledarskap en investering för framtiden 7 9 Innehåll Försök med bullerreducerande beläggning 3 Ledare 4 Webbredaktörskurser Rätt inställd

Läs mer

Rapport från projektet: Tillgänglighet för hörselskadade inom Uppsala läns landsting

Rapport från projektet: Tillgänglighet för hörselskadade inom Uppsala läns landsting Projektrapport: Tillgänglighet för hörselskadade inom Uppsala läns landsting (dec 2006) Hörselskadades distrikt i Uppsala län Rapport från projektet: Tillgänglighet för hörselskadade inom Uppsala läns

Läs mer

DistriktsNytt. Agneta ny ordförande Hörselvård i rörelse Arbetsgrupp mot buller Lyckad kurshelg Teater i Huddinge NR 3

DistriktsNytt. Agneta ny ordförande Hörselvård i rörelse Arbetsgrupp mot buller Lyckad kurshelg Teater i Huddinge NR 3 DistriktsNytt NR 3 HÖRSELSKADADES DISTRIKT I STOCKHOLMS LÄN 2010 Agneta ny ordförande Hörselvård i rörelse Arbetsgrupp mot buller Lyckad kurshelg Teater i Huddinge 1 INNEHÅLL 3 ORDFÖRANDENS LEDARE 4 HÖRSELVÅRD

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Med fokus på livet efter studenten Susanne Borg och Pia Ekman arbetar på olika sätt för att unga med funktionsnedsättning

Läs mer

Hörselreda Södra regionen

Hörselreda Södra regionen Hörselreda Södra regionen Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län Mars 2011 Förskolor, skolor, gymnasier Habiliterande och rådgivande instanser För barn, unga och vuxna som är döva eller har hörselnedsättning

Läs mer

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL Innehåll: Riktlinjer för heminstruktörsverksamheten Inledning Bakgrund till heminstruktörsverksamheten hörsel Behovet

Läs mer

Att vara förälder till ett hörselskadat barn

Att vara förälder till ett hörselskadat barn Att vara förälder till ett hörselskadat barn 2 FOTO: MIKAEL BERTMAR, LENA PATERSON, KIM NAYLOR, STEN DIDRIK BELLANDER/TIOFOTO Att upptäcka en ny värld Att bli förälder är en av livets mest fantastiska

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Den bästa av världar - tillgänglig för alla

Den bästa av världar - tillgänglig för alla Den bästa av världar - tillgänglig för alla TEXT OCH LAYOUT: Sveriges Dövas Riksförbund ILLUSTRATIONER: Jacob Lind TRYCK: Offensive 2000 AB 2008 Den bästa av världar - tillgänglig för alla Den här broschyren

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning iaried Diarienummer Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning 2015-02-01 Diarienummer Bakgrund Specialpedagogiska skolmyndigheten ska säkra en likvärdig

Läs mer

Ansökan om mottagande i förskoleklass vid Åsbackaskolan

Ansökan om mottagande i förskoleklass vid Åsbackaskolan Ansökan om mottagande i förskoleklass vid Åsbackaskolan 1 Personuppgifter Barnets fullständiga namn Barnets personnummer Barnets adress Kommun 2 Mottagande Ansökan gäller mottagande i förskoleklass tidigast

Läs mer

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Vårt uppdrag SFS 2011:130 Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

HANDLINGSPLAN Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA

HANDLINGSPLAN Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA HANDLINGSPLAN Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och skola från Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Comfort Digisystem - Hörselprodukter i offentliga miljöer

Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Comfort Digisystem - Hörselprodukter i offentliga miljöer Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Comfort Digisystem - Hörselprodukter i offentliga miljöer Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Dagligen vistas miljontals människor i offentliga miljöer som

Läs mer

Världens första digitala minimottagare

Världens första digitala minimottagare Världens första digitala minimottagare Comfort Digisystem Receiver DT10 Receiver DT10 är minimottagaren med Comfort Digisystems unika ljudkvalitet. Den är enkel att använda, smidig att konfigurera och

Läs mer

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt Återvinn din hörsel Använd dina hörapparater framgångsrikt Välkommen tillbaka till ljudens värld Nu när du har tagit steget till att återvinna din hörsel kommer det att vara nödvändigt att göra vissa omställningar.

Läs mer

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Hörapparatguiden web ver 2

Hörapparatguiden web ver 2 Hörapparatguiden web ver 2 Vad innebär det att använda hörapparat? Hörapparaten förstärker alla ljud, både tal och omgivningsljud. När du börjar använda hörapparat kommer du att höra ljud som du inte har

Läs mer

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST 1 MUSIK UNG TEATER KONST - Är glädje, gemenskap och kreativitet! Alla Täbys barn och ungdomar från år 1 i grundskolan till och med gymnasiet får hos oss möjlighet

Läs mer

KOMMUNAL VALET 2014 Enkät Stockholms stad

KOMMUNAL VALET 2014 Enkät Stockholms stad Politikerna i stadshuset svarar på våra frågor om tillgänglighet och delaktighet i Stockholm KOMMUNAL Politikerna i stadshuset svarar på våra frågor Den 14 september 2014 ska stockholmarna välja vilka

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Svenska Audiologiska Sällskapet

Verksamhetsberättelse. Svenska Audiologiska Sällskapet Verksamhetsberättelse Svenska Audiologiska Sällskapet 21 mars 2013 till 6 mars 2014 Verksamhetsberättelse för Svenska Audiologiska Sällskapet 21mars 2013 till 6 mars 2014 Styrelsen Styrelsen har under

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning?

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? I Stockholms län finns det många olika verksamheter som kan ge råd och stöd till dig som är mellan 0-20 år. Den här foldern är tänkt att underlätta

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Datum: 2013-11-14. Tid: 13.30-14.30. Fraktgatan, lokal Hammaren

MINNESANTECKNINGAR. Datum: 2013-11-14. Tid: 13.30-14.30. Fraktgatan, lokal Hammaren Habilitering & Hjälpmedel ORDFÖRANDE DATUM DIARIENR Eva-Charlotte Bernthson 2013-11-14 HH-HOH13-094/2 MINNESANTECKNINGAR Gemensamt brukarråd för syn-, hörsel-, tolkfrågor i Landstinget Sörmland Datum:

Läs mer

Datum Dnr. Under 2014 skall försök göras med ytterligare friare val inom följande områden:

Datum Dnr. Under 2014 skall försök göras med ytterligare friare val inom följande områden: Ulla Mårtensson 044-3094121 ulla.martensson@skane.se Brukarsamverkan, Tolkanvändare Minnesanteckningar 2014-03-20 Tid: 2014-03-20, kl 13.00 15.45 Plats: Regionhuset, Malmö Närvarande: Kristina Olsson,

Läs mer

Frågor inför vuxenlivet

Frågor inför vuxenlivet Frågor inför vuxenlivet Några vanliga frågor inför vuxenlivet Vilka möjligheter har du att få ett arbete? Det finns olika möjligheter att få arbete och det finns särskilt stöd att få. Om du kan få arbete

Läs mer

Ständigt ryggläge ger sämre motorik

Ständigt ryggläge ger sämre motorik reportaget Text & Foto: Hilda Zollitsch Grill Barnsjukgymnasten Ulrika Radell ser en oroande ökning av bebisar med deformerad skalle och dåligt utvecklad motorik. En orsak är att föräldrarna inte vågar

Läs mer

DistriktsNytt. Befria samtalet Svensk forskning hjälper ljudöverkänsliga patienter Faddrar - en lyckad satsning NR 1

DistriktsNytt. Befria samtalet Svensk forskning hjälper ljudöverkänsliga patienter Faddrar - en lyckad satsning NR 1 DistriktsNytt NR 1 HÖRSELSKADADES DISTRIKT I STOCKHOLMS LÄN 2010 Befria samtalet Svensk forskning hjälper ljudöverkänsliga patienter Faddrar - en lyckad satsning 1 INNEHÅLL 4 SVENSK FORSKNING HJÄLPER LJUDÖVERKÄNSLIGA

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Lena Schmidt förskollärare

Läs mer

HÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst.

HÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst. TRÄNING SAMVARO INSPIRATION HÄLSOBROBLADET Special Nr 1 årg 1 Hälsobro Hälsobro är ett lite gym med stor känsla, du hittar oss i centrala Örebro alldeles bredvid Oskarsparken. Hit är alla välkomna att

Läs mer

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation Har alla något att berätta? med fokus på alternativ Gunilla Thunberg DART västra Sveriges soch dataresurscenter för funktionshindrade Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor

Läs mer

Barnplantorna. Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra. Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat

Barnplantorna. Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra. Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Barnplantorna Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra Foto: Lasse Burell Sommaren 1995 bildades Barnplantorna i

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

ja ja nej Ja 11 st NEJ / 13 st VET EJ Nej nej nej Nej Nej

ja ja nej Ja 11 st NEJ / 13 st VET EJ Nej nej nej Nej Nej PROCESSUTVÄRDERING 1 FEB 2010 Har det hänt att någon kollega inte kunnat delta i en viss kompetensutvecklingsinsats eller inte kunnat delta fullt ut på grund av bristande tillgänglighet (obs, inte enbart

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Ansökan om mottagande i förskoleklass vid (ange Birgittaskolan, Kristinaskolan, Manillaskolan, Vänerskolan eller Östervångsskolan)

Ansökan om mottagande i förskoleklass vid (ange Birgittaskolan, Kristinaskolan, Manillaskolan, Vänerskolan eller Östervångsskolan) Ansökan om mottagande i förskoleklass vid (ange Birgittaskolan, Kristinaskolan, Manillaskolan, Vänerskolan eller Östervångsskolan) 1 Personuppgifter Barnets fullständiga namn Barnets personnummer Barnets

Läs mer

Infoblad nr 3 augusti 2013

Infoblad nr 3 augusti 2013 Infoblad nr 3 augusti 2013 Ordförande har ordet Nu börjar vi så sakta komma tillbaka från semestrar och ledigheter. Lite ovant är det, men det är samtidigt skönt att landa i vardagen igen. Det var länge

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer