handlingsprogram Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "handlingsprogram Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012"

Transkript

1 handlingsprogram Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012

2 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där våra mänskliga rättigheter respekteras, och där vi kan förverkliga oss själva utan att hindras av okunskap, otillgänglighet eller brist på vård, stöd och hjälpmedel. 1

3 Inledning Detta handlingsprogram visar vilka frågor HRF kommer att lägga särskild tonvikt vid under åren Programmet är ett verktyg för alla nivåer inom organisationen i vår gemensamma strävan efter full delaktighet och jämlikhet för alla hörselskadade. Handlingsprogrammet utgår från HRF-stadgarnas ändamålsparagraf, HRFs intressepolitiska program och de mänskliga rättigheter som bland annat tydliggörs i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Brist på kunskap är ett av de största hindren för att skapa bättre villkor för hörselskadade. Under den kommande kongressperioden ska vi därför arbeta för att skapa En ny upplysningstid, där vi vädrar ut unkna fördomar ur samhället och släpper in fakta, vetenskap, sunt förnuft och positiva attityder till hörselskadade. Vi ska belysa och klargöra, ingjuta självförtroende och ny kraft. En annan viktig förutsättning för att hörselskadade ska få en bra tillvaro är att vi kan få tillgång till hörselvård, hjälpmedel, stöd och service. Vi ska därför arbeta för att hörselvården stärks och utvecklas i hela landet, och att alla hörselskadade får de hjälpmedel och det stöd de behöver. Full delaktighet för hörselskadade är endast möjligt i ett samhälle med god tillgänglighet. Vi ska därför fortsätta arbeta för att riva de onödiga hinder som omgärdar samtal, och sträva efter bra ljudmiljö, hörseltekniska lösningar, textning, tillgång till tolk med mera. Medlemmarnas engagemang är den drivkraft som för HRF framåt. Därför ska vi under se över hur vi kan utveckla organisationen och bli ännu bättre på att ta tillvara denna kraft. HRF ska fortsätta vara en stark, angelägen organisation, fast förankrad i hörselskadades verklighet. 2

4 A: En ny upplysningstid Mål A.1: Att öka hörselskadekunskapen samt förbättra attityder till hörselskadade och hörselskadades behov Under kongressperioden ska HRF arbeta för att öka kunskapen om och förbättra attityder till hörselskadade och hörselskadades behov bland allmänheten samt bland till exempel politiker, myndigheter, vårdgivare, arbetsgivare, fack, skolansvariga och andra nyckelpersoner. Genom upplysning och välgrundade argument som tydligt visar våra behov, brister i samhället och konsekvenser av dessa brister ska vi skapa förutsättningar för att hörselskadades behov prioriteras högre. Vi ska också arbeta för att avdramatisera och avstigmatisera hörselskador, så att fler hörselskadade vågar och vill söka den hjälp de behöver. Det här innebär att vi ska arbeta för att ändra på negativa attityder, fördomar och ogrundad oro bland såväl hörselskadade själva som i övriga samhället. Majoriteten av landets hörselskadade har inte haft kontakt med hörselvården, enligt HRFs undersökningar. Två av tre yrkesverksamma med hörselnedsättning har inte talat med arbetsgivare och arbetskamrater om sin hörselskada. Detta är bara några indikationer på att hörselnedsättning ofta upplevs som ett socialt stigma, som man försöker dölja eller bagatellisera. Men att befinna sig i hörselgarderoben och ständigt anstränga sig för att uppfatta vad som sägs, utan stöd av vare sig hjälpmedel eller annat, kan leda till hörselstress och risk för ytterligare hälsoproblem. Genom upplysning kan vi sänka tröskeln så att det blir enklare och mer självklart för alla med hörselproblem att söka hjälp i tid. ska verka för att allmänhet och nyckelgrupper får kunskap om hörselskadades villkor och behov. ska utveckla en nära dialog med politiker och andra beslutsfattare. ska sprida hörselskadekunskap till hörselskadade och anhöriga. ska genomföra försöksverksamhet med uppsökande kunskapsspridning/utbildning riktat till vissa utvalda nyckelgrupper. ska verka för att hörselskadekunskap inkluderas i fler utbildningar. ska verka för att allmänhet och nyckelgrupper får kunskap om hörselskadades villkor och behov. ska utveckla en nära dialog med politiker och andra beslutsfattare. 3

5 ska sprida hörselskadekunskap till hörselskadade och anhöriga. ska ta initiativ till och bidra med hörselskadekunskap på olika utbildningar. ska verka för att allmänhet och nyckelgrupper får kunskap om hörselskadades villkor och behov. ska utveckla en nära dialog med politiker och andra beslutsfattare. ska sprida hörselskadekunskap till hörselskadade och anhöriga. ska ta initiativ till och bidra med hörselskadekunskap på olika utbildningar. Mål A.2: Att stärka hörselskadade att utkräva sina rättigheter Vi ska ge hörselskadade kunskap och vägledning om olika möjligheter, samt kraft och vilja att utkräva sina rättigheter i olika sammanhang som arbetstagare, studerande, patient, konsument, väljare eller något annat. På så sätt stärker vi enskilda hörselskadade, och deras anhöriga, och ger dem bättre möjligheter att få en fungerande tillvaro. Detta gör i sin tur att hörselskadade blir en starkare och mer inflytelserik grupp i samhället. Detta arbete genomför vi med stöd av bland annat svenska lagar, förordningar och regelverk, samt FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. ska utveckla HRFs informationsutbud om möjligheter och rättigheter. Samla in och sprida kunskap om hörselvård, hjälpmedel, tillgång till tolk, olika tillgänglighetslösningar och andra samhällsresurser. ska uppmuntra enskilda att anmäla diskriminering. ska anordna utbildningar för föreningarna om att sprida kunskap om hörselskadades möjligheter och rättigheter till medlemmar, andra hörselskadade samt anhöriga. ska sprida kunskap om hörselskadades möjligheter och rättigheter till medlemmar, andra hörselskadade samt anhöriga. ska uppmuntra enskilda att anmäla diskriminering. 4

6 Mål A.3: Att verka för fler hörselkontroller Det är viktigt att identifiera en hörselnedsättning så tidigt som möjligt och att denna upptäckt sedan följs av åtgärder och information. Rätt insatser i tid förebygger andra hälsoproblem och skapar förutsättningar för att hörselskadade ska få en fungerande tillvaro med hög livskvalitet, vilket är till gagn för såväl individ som samhälle. Vi ska därför arbeta för att fler väljer att kontrollera sin hörsel samt att fler erbjuds regelbundna hörselkontroller. Vi ska också verka för allmän hörselscreening som ett verktyg för tidig upptäckt. I dag är regelbundna hörselkontroller i arbetslivet ungefär tre gånger så vanligt bland män som bland kvinnor. Genom att kontrollera hörseln hos yrkesgrupper med kommunikationskrävande arbetsuppgifter kan fler hörselskadade kvinnor få en bättre situation. Bland äldre finns ingen allmän hörselscreening, trots att mer än var tredje person över 75 år hör dåligt. Kommunikationsundernäring innebär en hälsorisk, men med rätt insatser kan äldre få såväl bättre allmänhälsa som högre livskvalitet. Det finns tydliga indikationer på att hörselnedsättning är vanligare bland flyktingar och invandrare än i hela befolkningen. Trots det är hörselkontroller ingen självklarhet för de som börjar bygga ett nytt liv i Sverige, med arbete och studier. Tidiga åtgärder skapar bättre förutsättningar för att lära sig svenska och bli delaktig i det svenska samhället. ska uppmuntra allmänheten att kontrollera hörseln regelbundet. ska väcka opinion för allmän hörselscreening för alla åldersgrupper. ska driva krav på regelbundna hörselkontroller för arbetstagare med kommunikationskrävande arbetsuppgifter. ska driva krav på att alla nyanlända invandrare/flyktingar ska erbjudas hörselkontroll i samband med att de påbörjar utbildning i svenska språket. ska påtala vikten av allmän hörselscreening i sina kontakter med respektive landsting/region. ska uppmuntra allmänheten att kontrollera hörseln regelbundet. ska driva krav på hörselkontroller av äldre inom kommunernas äldreomsorg. 5

7 B: Hörselvård, hjälpmedel, stöd och service Mål B.1: Att arbeta för att hörselvården stärks och utvecklas På senare år har hörselvården fått en allt svagare ställning inom hälsooch sjukvården. Dessutom har audiologi nedprioriterats från egen medicinsk specialitet till grenspecialitet, vilket innebär en ytterligare försvagning av hörselvårdens kompetens och resurser. HRF anser att det ska finnas en audiologisk klinik i varje län/region, som ska ställa diagnoser och erbjuda utvidgad rehabilitering av olika slag. Vid audiologiska kliniker ska det bedrivas klinisk forskning och utveckling i nära samarbete med hörcentraler/audionommottagningar och motsvarande utprovningsverksamhet. I dag är hörselvården ofta uppdelad på flera olika aktörer, och det har lett till att den audiologiska klinikens roll har blivit otydligare och mindre självklar. Vi ska därför arbeta för att den audiologiska rehabiliteringen får en starkare ställning inom hälso- och sjukvården, samt att hörselvården som helhet stärks och utvecklas. Vi ska också verka för att hörselvården i hela landet ansluts till nationella kvalitetsregister, som gör det möjligt att kvalitetssäkra och göra uppföljningar av hörselvårdens insatser. ska argumentera för stark, utvecklad hörselvård genom att lyfta fram de vinster det ger för både individ och samhälle. ska utveckla dialogen med professionen och tillsammans arbeta för att återupprätta audiologins status, både när det gäller hörselvård och klinisk forskning. ska påverka aktörer inom hörselvårdsområdet att ansluta sig till aktuella kvalitetsregister. ska påverka aktörer inom hörselvårdsområdet att ansluta sig till aktuella kvalitetsregister. Mål B.2: Att fler hörselskadade ska få habilitering och rehabilitering I dag är det många hörselskadade både barn och vuxna som inte får sina behov tillgodosedda. Personer med nedsatt hörsel får sällan andra rehabiliterande åtgärder än hörapparatutprovning, trots att många skulle behöva ytterligare åtgärder för att kunna kommunicera med sin omgiv- 6

8 ning. Personer med Menières sjukdom, tinnitus och ljudöverkänslighet får sällan den behandling de behöver för att uppnå bra livskvalitet. Vi ska arbeta för att fler hörselskadade får den habilitering och rehabilitering de behöver, utifrån hörselskadans grad och art, men också utifrån livssituation till exempel arbete, utbildning, familjeliv och fritid. ska verka för att alla hörselskadade som behöver får hörselrehabilitering i form av hörselskadekunskap, hörselstrategier, psykosociala insatser, kommunikationsträning, kunskap om tolkanvändning, hörselförbättrande kirurgi med mera. ska verka för att alla hörselskadade barn och ungdomar får habilitering som ger förutsättningar för en god språkutveckling och personlig utveckling. ska uppmuntra anmälningar till patientnämnder eller motsvarande när vården inte uppfyller rimliga krav. ska verka för att alla hörselskadade som behöver får hörselrehabilitering i form av hörselskadekunskap, hörselstrategier, psykosociala insatser, kommunikationsträning, kunskap om tolkanvändning, hörselförbättrande kirurgi med mera. ska verka för att alla hörselskadade barn och ungdomar får habilitering som ger förutsättningar för en god språkutveckling och personlig utveckling. ska utveckla dialogen med landstingens politiker och tjänstemän angående hörselhabilitering och hörselrehabilitering. ska verka för att varje landsting erbjuder sammanhållen information för hörselskadade om vart de kan vända sig för att få vård, stöd och service, samt att de landsting som erbjuder fritt vårdval och/eller fritt val av hjälpmedel tar ansvar för att patienter får allsidig, oberoende information. ska verka för att äldre som har behov av råd och stöd ska få det oavsett boendeform, bland annat genom att driva krav på utbildad hörselservicepersonal (hörselinstruktörer) i samtliga kommuner. ska uppmuntra anmälningar till patientnämnder eller motsvarande när vården inte uppfyller rimliga krav. ska verka för att äldre som har behov av råd och stöd ska få det oavsett boendeform, bland annat genom att driva krav på utbildad hörselservicepersonal (hörselinstruktörer) i samtliga kommuner. 7

9 Mål B.3: Att driva krav på likvärdig hörselvård i hela landet Vilken hörselvård hörselskadade får beror på var i landet han eller hon bor skillnaderna mellan de olika länen är stora när det gäller hörselvårdsinsatser. Även individens kostnader för att få tillgång till hörselvård varierar kraftigt, liksom de avgiftssystem som tillämpas inom hörselvården i olika landsting/regioner. Vi ska därför fortsätta driva krav på likvärdig hörselvård i hela landet, både när det gäller innehåll och kostnader. Som ett led i detta ska vi verka för att det upprättas nationella riktlinjer för olika diagnosgrupper. Det pågår stora förändringar av hörselvårdens organisation i olika delar av landet. Utprovningsverksamhet läggs i allt större utsträckning ut på privata aktörer. Därför ska vi bevaka att landstingen tar ansvar för att hörapparatutprovningen håller god kvalitet, med den europeiska standarden för hörapparatutprovning som ett minimikrav. ska verka för skärpt lagstiftning som säkerställer likvärdiga avgiftssystem inom hörselvården i hela landet. ska verka för att det upprättas nationella riktlinjer för hörselvårdande behandlingar/insatser, för att uppnå likvärdig kvalitet i hela landet. ska verka för att befintliga standarder för hörselvårdande insatser och produkter följs och att nya standarder tas fram. ska verka för att den europeiska standarden för hörapparatutprovning ska vara ett minimikrav vid utprovningar i Sverige. ska verka för rättvisa avgifter och avgiftssystem i respektive landsting/region, i samverkan med förbundet. ska bevaka att hörselskadades intressen tillvaratas vid upphandlingar av hörapparater, hjälpmedel och hörselvårdstjänster inom respektive landsting/region. 8

10 C: Tillgänglighet Mål C.1: Att arbeta för lagstiftning mot bristande tillgänglighet Varje dag utestängs hörselskadade människor från utbildningar, tvprogram, sammanträden, teater, föreningsliv, restauranger, bio, politiska debatter och andra typer av situationer med kommunikation, umgänge och information på grund av bristande tillgänglighet. Många löper dessutom risk att missa livsviktiga larm. Ofta beror problemen på fysiska och tekniska brister, till exempel att lokaler har dålig ljudmiljö, att tv-program inte är textade eller att det saknas fungerande teleslinga. Att det ser ut så här beror till stor del på bristande kunskap, men också på att ansvariga saknar vilja att vidta de åtgärder som krävs för att hörselskadade ska kunna vara delaktiga. Men rätten till delaktighet är en alldeles för viktig fråga för att överlåtas enbart åt den goda viljan hos olika ansvariga. Vi ska därför driva krav på lagstiftning som slår fast att bristande tillgänglighet är diskriminering. Detta är ett viktigt steg på vägen mot ett tillgängligt samhälle, där hörselskadades rättigheter respekteras. ska driva krav på en diskrimineringslagstiftning som omfattar bristande tillgänglighet. Mål C.2: Att arbeta för bättre ljudmiljö och bra hörbarhet Alla människor behöver bra ljudmiljö, men för hörselskadade är det helt avgörande. Inga andra grupper drabbas så hårt av det moderna samhällets ljudmattor som vi; när ljudmiljön är dålig får vi problem med att höra och fungera på jobbet, i skolan och i vårt sociala umgänge. Vi blir helt enkelt utanför och mår dåligt. Det största hindret för bra ljudmiljö är kunskapsbrist och oklara regelverk. Därför ska vi fortsätta vårt arbete för att sprida kunskap och driva krav på skärpt lagstiftning. Ett problemområde som vi särskilt lyfter fram i vårt påverkansarbete för bättre ljudmiljö är skola och förskola. Bra hörbarhet för hörselskadade handlar även om olika tekniska lösningar, som gör att vi får bättre förutsättningar att vara delaktiga i skola, arbetsliv, fritid, äldreboenden med mera. Vi ska därför verka för att ansvariga tar större ansvar för att sådana kommunikationslösningar finns och fungerar. 9

11 ska driva krav på skärpt lagstiftning för bra ljudmiljö. ska verka för att ämnet ljudmiljö, framför allt rumsakustik, ska få större utrymme i arkitektutbildningar samt inom utbildningar och fortbildningar för yrkesgrupper inom byggsektorn och miljöområdet. ska arbeta för att skolor/skolhuvudmän ska se till att deras verksamhet bedrivs i lokaler med bra ljudmiljö, med goda förutsättningar för kommunikation och koncentration. ska driva ljudmiljö- och hörbarhetsfrågor gentemot fack, arbetsgivare, utbildningsanordnare, kulturverksamhet, restauranger/caféer med mera. ska uppmuntra allmänheten att anmäla/påtala dålig ljudmiljö, avsaknad av teleslinga och annan brist på tillgänglighet i publika lokaler. ska driva standardiseringskrav på ljudmiljö som säkerställer god hörbarhet. ska driva ljudmiljö- och hörbarhetsfrågor i länshandikappråd (LHR) och andra regionala samverkansforum. ska driva ljudmiljö- och hörbarhetsfrågor gentemot fack, arbetsgivare, utbildningsanordnare, kulturverksamhet, restauranger/caféer med mera. ska verka för bättre tillsyn, service och underhåll av teleslingor och annan hörteknik i samlingslokaler. Att kommunernas byggnadsnämnder eller motsvarande tar sitt ansvar/har en bättre tillsyn. ska arbeta för att skolor/skolhuvudmän ska se till att deras verksamhet bedrivs i lokaler med bra ljudmiljö, med goda förutsättningar för kommunikation och koncentration. ska verka för bättre tillsyn, service och underhåll av teleslingor och annan hörteknik i samlingslokaler. Att kommunernas byggnadsnämnder eller motsvarande tar sitt ansvar/har en bättre tillsyn. ska driva ljudmiljö- och hörbarhetsfrågor i kommunala handikappråd (KHR) och andra lokala samverkansforum. ska driva ljudmiljö- och hörbarhetsfrågor gentemot fack, arbetsgivare, utbildningsanordnare, kulturverksamhet, restauranger/caféer med mera. ska uppmuntra allmänheten att anmäla/påtala dålig ljudmiljö, avsaknad av teleslinga och annan brist på tillgänglighet i publika lokaler. ska verka för att kommuner har hörseltekniska hjälpmedel för utlåning. 10

12 Mål C.3: Att arbeta för ökad tillgänglighet till tv, radio, webb och andra digitala medieformat Utbudet av film/video växer snabbt och finns att tillgå i allt fler format och digitala kanaler. Förutom de traditionella radio- och tv-sändningarna har nu webben fått en allt större och viktigare roll, med allt från livesändningar till arkivmaterial. Dessutom erbjuds allt mer filmmaterial för nedladdning. HRF ska fortsätta arbeta för att medieutbudet blir tillgängligt för hörselskadade, såväl i traditionella medier som i olika nya kanaler. ska driva krav på effektiv textning av god kvalitet i samtliga tv-kanaler samt på bio, på webben, på dvd och motsvarande samt i andra sammanhang där det visas bild med tal och ljudbaserad information. ska verka för att tv och radio har god hörbarhet i alla sändningar. ska uppmuntra allmänheten att anmäla brist på textning och dålig hörbarhet till Granskningsnämnden. ska uppmuntra allmänheten att påtala brist på textning och dålig hörbarhet till berörda tv- och radiobolag och motsvarande. Mål C.4: Att arbeta för att förbättra tillgången till tolkning av hög kvalitet Att vi kan få den tolkservice vi behöver när vi behöver den är en förutsättning för att många hörselskadade ska kunna vara delaktiga och kommunicera med andra på jobbet, på fritiden och i utbildning. Men tolktillgången motsvarar inte alltid efterfrågan, och i dag finns inte tolkutbildning vid högskolan, vilket påverkar kvaliteten och utvecklingen. Dessutom är det många hörselskadade som inte använder tolk, eftersom de inte känner till att tolktjänsten finns och hur den fungerar. Vi ska därför arbeta för att skapa förutsättningar för att hörselskadade ska kunna få tolkning av hög kvalitet. ska verka för att tolkutbildningarna anpassas så att det finns tolkar som kan möta olika tolkbehov. ska verka för förbättrad organisation och samordning av tolkverksamheten. ska verka för att hörselskadade kan få fungerande distanstolkning. 11

13 ska verka för förbättrad organisation och samordning av tolkverksamheten. ska verka för att hörselskadade som behöver tolk får kunskap om tolkmetoder, tolktjänsten och tolkanvändning. ska verka för att hörselskadade kan få fungerande distanstolkning. ska verka för att hörselskadade som behöver tolk får kunskap om tolkmetoder, tolktjänsten och tolkanvändning. Mål C.5: Att arbeta för pedagogisk och fysisk tillgänglighet i skola och utbildning Skolgången har avgörande betydelse för ett barns framtid. Bristande delaktighet i undervisning, samtal och lek under uppväxten får konsekvenser för livet. I dagens skola har många hörselskadade barn en oacceptabel utbildningssituation där de får kämpa hårt för att hänga med i undervisningen och i den sociala situationen på skolan. Vi ska därför arbeta för att förverkliga HRFs skolorganisationsmodell, som säkerställer att alla hörselskadade och döva får en bra skolsituation, oavsett skolform. Vår modell omfattar förskola, skola och gymnasieskola, och bygger på nationell samordning. Förutom skolverksamhet för hörselskadade och döva vill vi ha regionala resurscentra som ser till att alla hörselskadade och döva elever även integrerade elever får bra skolgång när det gäller hörteknik, ljudmiljö, pedagogik, teckenspråk med mera. Vi ska också sprida kunskap till föräldrar om vilka rättigheter och möjligheter deras barn har, och därigenom förbättra elevernas situation. ska verka för att HRFs skolorganisationsmodell genomförs. ska sprida information till föräldrar om möjligheter och rättigheter i skola och utbildning. ska sprida information till föräldrar om möjligheter och rättigheter i skola och utbildning. ska sprida information till föräldrar om möjligheter och rättigheter i skola och utbildning. 12

14 Mål C.6: Att förbättra tillgängligheten och medvetenheten om tillgänglighet inom vår organisation HRF borde vara ett föredöme när det gäller tillgänglighet för hörselskadade. Ändå är vi ibland dåliga på att själva uppfylla de krav vi ställer på andra. Det är inte ovanligt att medlemmar har svårt att höra vid föreningsmöten med mera. Under den kommande kongressperioden ska vi därför arbeta med att se över vårt interna tillgänglighetsarbete och tillsammans se till att den verksamhet HRF anordnar har god ljudmiljö, bra hörteknik, tolkning och andra lösningar som gör att alla hörselskadade kan vara delaktiga. ska upprätta handlingsplaner för att identifiera och åtgärda bristande tillgänglighet i det egna distriktets verksamhet. ska upprätta handlingsplaner för att identifiera och åtgärda bristande tillgänglighet i den egna föreningens verksamhet. 13

15 D: En stark organisation i utveckling Mål D.1: Att utveckla HRF som en attraktiv medlemsorganisation Vår strävan är att ständigt utveckla HRF som en attraktiv medlemsorganisation för personer med olika typer av hörselskador samt för föräldrar till hörselskadade barn. För att ta reda på hur vi kan göra detta på bästa sätt ska vi under kongressperioden genomföra en organisationsutredning som omfattar såväl organisationsstruktur som verksamhetens former och innehåll. För att öka medlemsnyttan ska vi bli bättre på att skapa mötesplatser för kunskaps- och erfarenhetsutbyte på såväl regional som lokal nivå. Verksamheten ska vara tillgänglig för alla hörselskadegrupper och arrangeras på tider som gör det möjligt för yrkesverksamma att vara med på åtminstone en del av aktiviteterna. Vi ska också arbeta för att kunna välkomna fler hörselskadade med invandrarbakgrund in i HRFs gemenskap. ska genomföra en organisationsutredning som ska ge svar på hur HRFs organisation och verksamhet bör utvecklas. ska verka för att öka antalet stödmedlemmar. ska anordna temadagar och föreläsningar, bland annat för olika intressegrupper, med tillfälle för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. ska anordna verksamhet på både dag- och kvällstid som ger hörselskadade i olika åldrar och livssituationer möjlighet att träffas under tillgängliga former. ska arbeta för att nå ut till och engagera fler hörselskadade i yrkesverksam ålder. ska arbeta för att nå ut till och engagera fler hörselskadade med invandrarbakgrund. ska verka för att öka antalet medlemmar. 14

16 Mål D.2: Att utveckla HRFs utbildningsverksamhet på alla nivåer Kunskap ger oss möjlighet att upplysa, påverka, förändra och förbättra. Därför ska HRF fortsätta anordna utbildningsverksamhet som belyser de frågor vi driver och erbjuder verktyg för påverkan och utveckling. ska anordna seminarier och utbildning för förtroendevalda. ska anordna seminarier på olika prioriterade teman. ska anordna studiecirklar/föreläsningar om frågor som rör hörselskadade, gärna i samarbete med distriktet. Mål D.3: Att utveckla HRFs samarbete med andra organisationer, i Sverige och internationellt HRFs samarbete med andra organisationer i Sverige och internationellt handlar i stor utsträckning om att värna hörselskadades mänskliga rättigheter en grundläggande förutsättning för vårt arbete mot diskriminering och för demokrati. Vårt engagemang i internationella samarbetsorganisationer ger oss större inflytande i en samhällsutveckling som blir alltmer global; många intressepolitiska frågor är numera gränsöverskridande och hanteras inte i Sverige. HRFs utvecklingssamarbete handlar framför allt om solidaritet med hörselskadade i andra länder. Men att hörselskadade i andra länder stärks och kan starta egna organisationer gynnar även HRF, eftersom hörselskadades gemensamma röst i världen blir starkare. ska verka för att värna hörselskadades mänskliga rättigheter genom Lika Unika. ska samarbeta med andra hörsel- och dövorganisationer för att driva gemensamma frågor som rör hörselskadade och döva. ska arbeta för att hörselskadades röst ska bli starkare i världen, bland annat genom International Federation of Hard of Hearing People (IFHOH), European Federation of Hard of Hearing People (EFHOH) och NHS (Nordiska Hörselskadades Samarbetskommitté). 15

17 ska genom ett utvecklingsprojekt verka för att hörselskadade barn och deras familjer i Bolivia får en bättre situation. bör samarbeta med andra hörsel- och dövorganisationer för att driva gemensamma frågor som rör hörselskadade och döva. bör samarbeta med andra hörsel- och dövorganisationer för att driva gemensamma frågor som rör hörselskadade och döva. 16

Hörselskadades Riksförbund. Handlingsprogram 2013 2016

Hörselskadades Riksförbund. Handlingsprogram 2013 2016 Hörselskadades Riksförbund Handlingsprogram 2013 2016 Handlingsprogram 2013 2016 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till. Verksamhetsplan & budget för år 2014

Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till. Verksamhetsplan & budget för år 2014 Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till Verksamhetsplan & budget för år 2014 2 (7) Förord Vi ser fram emot ett spännande och händelserikt 2014. Det är då 75 år sen föreningen bildades, en respektabel

Läs mer

Hörselskadades förening i Stockholm. Verksamhetsplan & budget för år 2015

Hörselskadades förening i Stockholm. Verksamhetsplan & budget för år 2015 Hörselskadades förening i Stockholm Verksamhetsplan & budget för år 2015 2 (7) Förord Hörselskadades förening i Stockholm har många stora utmaningar framför sig. Den viktigaste just nu är att nå ut till

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

upplysningstid En ny FRAMTIDS- FRÅGAN? STORM- VARNING! LJUDSMART Hotet mot hörselvården Kampanjen som väckte Sverige 6röster: Vilken är den viktigaste

upplysningstid En ny FRAMTIDS- FRÅGAN? STORM- VARNING! LJUDSMART Hotet mot hörselvården Kampanjen som väckte Sverige 6röster: Vilken är den viktigaste En ny upplysningstid EN TIDNING FRÅN HÖRSELSKADADES RIKSFÖRBUND (HRF) 6röster: Vilken är den viktigaste FRAMTIDS- FRÅGAN? STORM- VARNING! Hotet mot hörselvården LJUDSMART Kampanjen som väckte Sverige 1

Läs mer

Effektrapport för HRF

Effektrapport för HRF 1 Effektrapport för HRF Rapporten avser verksamhetsåret 2013. Namn: Hörselskadades Riksförbund (HRF) Organisationsnummer: 802004-4510 Juridisk form: ideell organisation Vad vill HRF uppnå? Hörselskadades

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

årsrapport 2006 det går väl bra? om hörselskadades situation i Sverige

årsrapport 2006 det går väl bra? om hörselskadades situation i Sverige årsrapport 2006 det går väl bra? om hörselskadades situation i Sverige hörselskadades riksförbund (hrf) är Sveriges största intresseorganisation för hörselskadade, med cirka 36 000 medlemmar från norr

Läs mer

årsrapport 2005 sanning konsekvens och om hörselskadades situation i Sverige

årsrapport 2005 sanning konsekvens och om hörselskadades situation i Sverige årsrapport 2005 sanning och konsekvens om hörselskadades situation i Sverige hörselskadades riksförbund (hrf) är Sveriges största intresseorganisation för hörselskadade, med cirka 36 000 medlemmar från

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Att vara förälder till ett hörselskadat barn

Att vara förälder till ett hörselskadat barn Att vara förälder till ett hörselskadat barn 2 FOTO: MIKAEL BERTMAR, LENA PATERSON, KIM NAYLOR, STEN DIDRIK BELLANDER/TIOFOTO Att upptäcka en ny värld Att bli förälder är en av livets mest fantastiska

Läs mer

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL Innehåll: Riktlinjer för heminstruktörsverksamheten Inledning Bakgrund till heminstruktörsverksamheten hörsel Behovet

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad

Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för

Läs mer

årsrapport 2003 på lina slak om hörselskadades situation i Sverige

årsrapport 2003 på lina slak om hörselskadades situation i Sverige årsrapport 2003 på lina slak om hörselskadades situation i Sverige 3 hörselskadades riksförbund (hrf) är Sveriges största intresseorganisation för hörselskadade, med cirka 33 000 medlemmar från norr till

Läs mer

Medier Fakta i korthet

Medier Fakta i korthet Jag vill ha fler syntolkade filmer, tv-program och teaterföreställningar. Delar av dessa skulle kunna förinspelas och läggas i en molntjänst som jag kommer åt med valfritt hjälpmedel, exempelvis en daisyspelare

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Sveriges Dövas Ungdomsförbund Förbundsstämma 2014 Västanviks Folkhögskola

Sveriges Dövas Ungdomsförbund Förbundsstämma 2014 Västanviks Folkhögskola Verksamhetsplan 2014 ALLMÄNT Under verksamhetsåret 2014 är det också valår i Sverige. Sverige Dövas Ungdomsförbund (SDUF) avser i samarbete med andra intresseorganisationer lägga ett fokus på att döva

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning Syn-, hörsel- och dövverksamheten Syn- hörsel- och dövverksamhetens uppdrag är rehabiliterings- och habiliteringsinsatser för

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR KILS KOMMUN 2011-2014...1 Inledning...4 Berörda författningar...5 Regel 1. Ökad medvetenhet...6 Regel 2. Medicinsk vård

Läs mer

När tre behövs för samtal mellan två

När tre behövs för samtal mellan två 1 TOLK 2 När tre behövs för samtal mellan två Frågor och svar om Tolkverksamheten för döva, hörselskadade, personer med dövblindhet och personer med funktionsnedsättning som rör röst, tal eller språk.

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Diskriminera diskrimineringen, inte personer med funktionsnedsättning! Att bekämpa denna diskriminering

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun

Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun Ekonomi Tommy Carlsson, 0485-470 75 tommy.carlsson@morbylanga.se Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige 158/2005 antagen 177/2014 reviderad Dnr 12/614-730 1(8) Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun 0 Inledning

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

INTRESSEPOLITIK. för döva, Hörselhabiliteringen, BUP för döva samt SPSM Östra.

INTRESSEPOLITIK. för döva, Hörselhabiliteringen, BUP för döva samt SPSM Östra. INTRESSEPOLITIK Det intressepolitiska arbetet kommer att framhävas lite extra mer år 2015 och involveras i många av de verksamheter som SDF ordnar. SDF vill se att rätten till teckenspråk och delaktighet

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Svar på Öppet Brev till de politiska partierna i Västra Götalandsregionen

Svar på Öppet Brev till de politiska partierna i Västra Götalandsregionen Svar på Öppet Brev till de politiska partierna i Västra Götalandsregionen Distriktets årsmöte 9 april 2011 beslöt att skicka ett Öppet brev till partierna som sitter i Västra Götalands Regionfullmäktige.

Läs mer

I den här skriften får du som är förtroendevald eller medlem inspiration, tips och råd på hur du kan rekrytera medlemmar.

I den här skriften får du som är förtroendevald eller medlem inspiration, tips och råd på hur du kan rekrytera medlemmar. Hej LSRs strategi är att uppnå en uppvärdering av sjukgymnastkåren genom att knyta samman professionalisering, positionering och löneutveckling. Det är lättare att nå målen ju fler som är med. Och ju bättre

Läs mer

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andel hörselskadade bland äldre 65-74 år: 28 % 75-84 år: 39 % 85-110 år: 46 % Källa: SCB, genomsnitt 2008-2012 På sjukhus och äldreboenden är det inte ovanligt

Läs mer

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-16 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

årsredovisning 2012 Hörselskadades Riksförbund org nr 802004-4510 www.hrf.se

årsredovisning 2012 Hörselskadades Riksförbund org nr 802004-4510 www.hrf.se årsredovisning 2012 Hörselskadades Riksförbund org nr 802004-4510 www.hrf.se 2 verksamhetsåret 2012 Innehåll Verksamhetsberättelse... 5 Förvaltningsberättelse... 43 Resultat och balansräkning... 51 Noter....

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Beslut: Rektor 2015-02-23 Revidering: - Dnr: DUC 2015/347/10 Gäller fr o m: 2015-03-01 Ersätter: Handlingsplan

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Med fokus på kvinnors hörselmiljö i arbetslivet

Med fokus på kvinnors hörselmiljö i arbetslivet Med fokus på kvinnors hörselmiljö i arbetslivet Nationella Utbildningsdagar för Företagssköterskor Sankt Gertruds Konferens i Malmö Hörseltjänst i Skåne AB Margareta Vogel, leg Audionom 2014-05-09 1 Hörselmiljöfokus

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Utredningen I Sverige finns tolktjänst för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Den här utredningen har tagit reda

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Infoblad nr 1 februari 2013

Infoblad nr 1 februari 2013 Infoblad nr 1 februari 2013 Ordförande har ordet Så har ännu ett nytt år tagit sin början. Dagarna blir allt längre och ljuset blir mer intensivt. På morgnarna när jag går ut för att hämta tidningen i

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Vad är hörselnedsättning?

Vad är hörselnedsättning? Vård vid nedsatt hörsel Sammanfattning Hörselvården organiseras på många olika sätt i landet. Det finns också stora variationer när det gäller huvudmännens rutiner att ta ut avgifter för att prova ut hörapparater.

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

KOMMUNAL VALET 2014 Enkät Stockholms stad

KOMMUNAL VALET 2014 Enkät Stockholms stad Politikerna i stadshuset svarar på våra frågor om tillgänglighet och delaktighet i Stockholm KOMMUNAL Politikerna i stadshuset svarar på våra frågor Den 14 september 2014 ska stockholmarna välja vilka

Läs mer

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram.

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Kvinna 27 år Textas det inte på tv så kan man ibland titta på surfplatta, till exempel SVT play. Då textas

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

När tre behövs för samtal mellan två

När tre behövs för samtal mellan två 1 TOLK 2 När tre behövs för samtal mellan två Frågor och svar om tolkverksamheten för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade 2002 DHB, FSDB, HRF OCH SDR Vilken service kan landstingens tolkcentraler

Läs mer

Saco Studentråd Kongress 2014. Verksamhet 2015-2016. Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet

Saco Studentråd Kongress 2014. Verksamhet 2015-2016. Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet Saco Studentråd Kongress 2014 Verksamhet 2015-2016 Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet Innehållsförteckning Verksamhet 2015-2016 1 Extern fokusfråga 2 Ingen ska ångra sin utbildning. En

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Hörapparater: Vad är viktigt för användaren? Peter Nordqvist, Tekn. Dr. Forskningsinstitutet Hörselbron

Hörapparater: Vad är viktigt för användaren? Peter Nordqvist, Tekn. Dr. Forskningsinstitutet Hörselbron Hörapparater: Vad är viktigt för användaren? Peter Nordqvist, Tekn. Dr. Forskningsinstitutet Hörselbron Hörselbron Forskningsinstitutet Hörselbron AB startades av Hörselskadades Riksförbund i februari

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv.

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv. Jag ska prata om Daglig verksamhet för personer som JAGs vuxna medlemmar personer med flera stora funktionsnedsättningar, varav en är nedsättning av den intellektuella förmågan. Historiskt startade daglig

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Fördjupad uppföljning av primär hörselrehabilitering i Stockholms läns landsting

Fördjupad uppföljning av primär hörselrehabilitering i Stockholms läns landsting Fördjupad uppföljning av primär hörselrehabilitering i Stockholms läns landsting Stockholm i maj 2015 Dag Boman Ulrika Brändström Carin Magnusson 1 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.1 Bakgrund...

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Handlingsprogram 2013-2016. Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF

Handlingsprogram 2013-2016. Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF Handlingsprogram 2013-2016 Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF FÖRORD Handlingsprogrammet för 2014 2016 utgör ett övergripande styrdokument för SPRFs förtroendevalda och anställda och förmedlar förbundets

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Lättläst Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra www.sll.se 1 2 Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Stockholm en stad för alla Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Beslut i kommunfullmäktige den 13 juni 2011 Förord Stockholms stad har en vision om ett Stockholm i världsklass

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 MILJÖPARTIETS FOKUSFRÅGOR FÖR MARSCHEN FÖR TILLGÄNGLIGHET 2012 Tillgänglighet, delaktighet och skydd mot diskriminering är mänskliga rättigheter.

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer