Verksamhetsplan och budget

Transkript

1 Verksamhetsplan och budget för 2015 fastställdes vid distriktsstyrelsemöte den 3 december 2014 efter att samråd skett med föreningarnas representanter vid ett distriktsmöte samma dag. 1

2 Verksamhetsplan Förord... 3 A. Övergripande... 4 B. Föreningar... 4 C. Organisation och kommunikation... 5 D. Intressegrupper... 5 E. Ungdomsverksamhet... 5 F. Fler medlemmar... 6 Budget

3 Förord Första punkten i HRF:s stadgars ändamålsparagraf är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra mänskliga rättigheter genom att hävda vår rätt till delaktighet och jämlikhet på alla områden. Hörselskadades distrikt i Stockholms län står inför stora utmaningar. I Stockholms län finns hörselskadade personer och vår vision är att dessa ska kunna leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där våra mänskliga rättigheter respekteras, och där vi kan förverkliga oss själva utan att hindras av okunskap, otillgänglighet eller brist på vård, stöd och hjälpmedel. Färre än personer är medlemmar i distriktets 17 lokal- och intresseföreningar, dvs. mindre än 2 procent är medlemmar i HRF. Antalet medlemmar minskar och medelåldern ökar. De primära målgrupperna för distriktets externa arbete är politiska beslutsfattare, yrkesutövare som jobbar gentemot hörselskadade eller hörselrelaterade frågor samt journalister och opinionsbildare. För att bredda medlemsbasen är yngre och yrkesverksamma personer med hörselskada en prioriterad målgrupp. Kansliet är i behov av utveckling. Arbetssätten är inte tillräckligt effektiva och vi når långt ifrån de resultat som är önskvärda. Utöver kansliets roll för den framtida utvecklingen så finns det tre områden där distriktet som helhet är i behov av en omfattande strategisk utveckling. För det första handlar det om att utveckla det intressepolitiska arbetet. Sammantaget innebär det att vi måste bli bättre på att ta fram fakta och analys kring våra frågor och dels utveckla vårt sätt att jobba gentemot det politiska systemet. För det andra behöver vi stärka vårt kommunikationsarbete. Det handlar dels om att sprida kunskap till viktiga målgrupper och dels om att bilda opinion i våra frågor. Stora samhällstrender såsom digitalisering och individualisering sätter nya ramar hur vi kommunicerar, bland annat genom sociala mediers betydelse för samhällsdebatten. För det tredje så måste vi stärka organisationen. I detta handlar det om att utveckla internkommunikationen, sättet vi bedriver verksamhet och hur vi tar tillvara på och stärker engagemanget hos fler hörselskadade. I slutändan handlar det om att öka värdet av att vara aktiv medlem i en HRF-förening. Verksamhetsplanen är disponerad utifrån de uppdrag som distriktet har enligt stadgarna: A. Övergripande att på grundval av HRF:s ändamålsparagraf, handlingsprogram och intressepolitiska program leda och samordna distriktets intressepolitiska arbete inom sitt verksamhetsområde B. Föreningar att samordna, stödja och upprätthålla god kontakt med distriktets föreningar C. Organisation och kommunikation att leda, samordna och utveckla påverkans-, organisations-, studie och informationsverksamhet inom distriktet 3

4 D. Intressegrupper - att samordna och stödja olika intressegruppers behov av verksamhet i de former man finner lämpliga E. Ungdomsverksamhet att stödja ungdomsverksamheten i distriktet F. Fler medlemmar att verka för att ansluta fler medlemmar till HRF. A. Övergripande att på grundval av HRF:s ändamålsparagraf, handlingsprogram och intressepolitiska program leda och samordna distriktets intressepolitiska arbete inom sitt verksamhetsområde Övergripande styrdokument för distriktets arbete under 2015 är HRFs Handlingsprogram samt stadgarnas uppdrag för distrikt. Huvuddelen av distriktets inkomster består av bidrag till intressepolitisk verksamhet för personer med funktionsnedsättning från Stockholms läns landsting och dessa regleras enligt Riktlinjer för bidrag till organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning. Distriktet ska under 2015 utöka det intressepolitiska arbetet. Utgångspunkten är att vi framstår som en relevant aktör som bottnar i fakta och analys kring de problem som hindrar personer med hörselskada att kunna delta fullt ut i samhället och på jämlika villkor som andra. Vi ska även lyfta fram vilka möjligheter som finns att till exempel via ljudmiljö och teknik skapa goda villkor också för samhället i stort. För att lyckas i detta arbete handlar det om att vi lyckas kommunicera ut detta till relevanta målgrupper. Det handlar i turordning om att bidra med kunskap, bilda opinion i våra frågor och påverka det politiska systemet. Under året kommer distriktet att, utan rangordning, prioritera tre övergripande frågeställningar som återfinns i det HRF:s intressepolitiska program; Hörselvård efter behov, Utbildning på lika villkor och Ett arbetsliv för alla. Vad gäller hörselvården så jobbar distriktet redan idag aktivt med frågan om avskaffande av hörselchecken och kommer även fortsättningsvis att prioritera detta. De två sistnämnda om utbildning och arbetsliv har också ett strategiskt perspektiv genom att i större utsträckning attrahera yngre målgrupper. Det finns personer i Stockholms län över 16 år som har en hörselskada. 54 procent av dessa är under 65 år och berörs således till stora delar av utbildning och arbetsliv. B. Föreningar att samordna, stödja och upprätthålla god kontakt med distriktets föreningar I en demokratisk organisation är det centralt att det finns en effektiv internkommunikation. Det innebär att vi har anpassade kanaler beroende av vad som ska kommuniceras och mellan vilka parter. Det handlar alltså om allt mellan ensidig informationsförmedling till djupgående dialog. Vi bör anamma den digitalisering som skett och alltjämt sker i omvärlden. Övergången behöver ske smidigt så att distriktets interna kommunikation fungerar för såväl dagens som morgondagens aktiva medlemmar. 4

5 Distriktet kommer också att sätta fokus på föreningsutveckling i dialog med föreningarna och lyfta fram detta under året med att t.ex. ta fram en manual för att underlätta föreningsarbetet. Föreningsutveckling kommer att vara temat vid dialogmötet vid höstupptakten. Distriktet kommer efter årsmötesperioden att arrangera en särskild Ordförandeträff. Syftet är dels att lyfta fram betydelsen av ledarskap och dels att fördjupa dialogen kring föreningarnas och distriktets långsiktiga utveckling. C. Organisation och kommunikation att leda, samordna och utveckla påverkans-, organisations-, studie och informationsverksamhet inom distriktet Distriktet kommer under året att se över och utveckla internkommunikationen med utgångspunkt att distriktet intar en proaktiv roll i relation till föreningarna. Viktiga kommunikationskanaler internt är DistriktsNytt som sänds ut till samtliga medlemmar, månadsbrev till föreningarna och ordförandebloggen på hemsidan. Distriktet kommer att ta ett större ansvar för att stödja föreningarnas deltagande under Hörselveckan i oktober. Vi samlas till en länsövergripande kampanj där distriktet bidrar med att skapa bättre förutsättningar för utåtriktat arbete. Som ett led i att fördjupa vår kunskap i olika hörselfrågor och därmed bidra till att utveckla våra ställningstaganden och prioriteringar kommer distriktet att arrangera ett antal tematiska seminarier inför HRF:s kongress Utgångspunkten är att ha en fördjupad dialog kring våra frågeställningar innan motionsskrivande till kongressen. D. Intressegrupper att samordna och stödja olika intressegruppers behov av verksamhet i de former man finner lämpliga Inom distriktet är intressegrupperingarna egna föreningar, dvs. intresseföreningar, varför punkt B också omfattar deras verksamhet. Intresseföreningarna skiljer sig emellertid från de geografiskt baserade lokalföreningarna genom att de är länsövergripande och inriktade mot särskilda frågor och målgrupper. E. Ungdomsverksamhet Distriktets uppdrag att stödja ungdomsverksamheten i distriktet Det är av central betydelse att distriktet bidrar till att utveckla ungdomsverksamhet. Detta gör distriktet löpande genom att bidra med ekonomiskt stöd till HiSUS och UHiS. 5

6 Distriktet kommer att närma sig målgruppen yngre genom att i ökad grad fokusera också på frågeställningar som berör. Därför kommer distriktet att lägga större fokus på utbildnings- och arbetslivsfrågor. F. Fler medlemmar Distriktets uppdrag - att verka för att ansluta fler medlemmar till HRF Andelen av befolkningen med hörselskada ökar, från 11,3 procent till 17 procent under drygt tjugo år. Samtidigt så minskar medlemstalen i HRF. Det finns många faktorer som påverkar detta och vi behöver söka svar på varför drygt 98 procent av hörselskadade personer i länet inte är medlemmar i HRF. Enkelt uttryck så måste vi påvisa värdet av att vara medlem, samt göra det enkelt att både bli medlem och att hitta bättre former på att enskilda personer ska kunna kanalisera sitt engagemang. En central del i att kunna agera intressepolitiskt med att både påverka den politiskt styrda verksamheten och påverka medborgarnas värderingar, attityder och beteenden, är att vi blir fler och mer kunniga personer som verkar för att tillvarata hörselskadade personers intressen. Den främsta medlemsvärvande insatsen som också är långsiktigt hållbar är att vi har nöjda medlemmar som i sin tur blir goda ambassadörer. Tillsammans med en större synlighet i omvärlden och särskilt inriktade insatser mot hörselskadade personer så är detta grogrunden för att bygga en stark organisation bestående av engagerade och kunniga medlemmar. Ett första steg är att vi under året kommer att jobba med strategisk rekrytering av målgruppen studerande och yrkesverksamma med hörselskada. Vi kommer att genomföra en särskild satsning på rekrytering av framtida ledare. 6

7 Budget 2015 Budget 2014 Intäkter Lönekostnader Lokalkostnader Administrationskostnader Kommunikation Organisation Summa Budget per Kostnads- och intäktsställe Intäkter Landstingsbidraget är sökt men ännu inte beslutad. Övriga intäkter är lägre på grund av att vi inte budgeterar för ytterligare sökta bidrag. Prioritet under året är att utveckla nuvarande arbetssätt och hushålla med befintliga resurser. Det hindrar dock inte oss från att exempelvis söka projektmedel från Allmänna arvsfonden under året om det skulle bli aktuellt. Intäkter Budget 2015 Budget 2014 Landstingsbidrag Medlemsavgifter Övriga intäkter Summa Lönekostnader Distriktet har 5,25 anställda årsarbetare på kansliet. Lönekostnaden för personalen redovisas i sin helhet, inte fördelade på respektive verksamhet. Kostnaden för distriktsstyrelsen innefattar arvoden och möteskostnader. Lönekostnader Budget 2015 Budget 2014 Personal Distriktsstyrelsen Summa Lokalkostnader Kostnad för kanslilokal innefattar förutom hyreskostnaden, även underhåll och inventarier. Lokalkostnader Budget 2015 Budget 2014 Hyra Övriga lokalkostnader Summa

8 Administrationskostnader IT-kostnaden berör alla kostnader för telefon, bredband och datorer. Under året kommer en modernisering att ske vad gäller kansliets tekniska kapacitet för att i avsevärt större utsträckning kunna fungera mer effektivt och ändamålsenligt. Bakom övriga kanslikostnader ligger uppvaktningar och representation, arbetsmiljöarbete samt inköp av förbrukningsvaror. Ekonomihanteringen innefattar såväl löpande redovisning som revisionskostnader. Den ökade kostnaden för ekonomihantering är att distriktet lagt ut mer av redovisningsarbetet hos extern part. Administrationskostnader Budget 2015 Budget 2014 IT Tryck och porto Ekonomihantering Övriga kanslikostnader Summa Kommunikationskostnader Kostnaderna för tryck- och profilmaterial handlar om löpande framtagande av t.ex. foldrar och broschyrer. Kampanjinsatser handlar om kommunikation för att synliggöra oss själva och våra budskap hos prioriterade målgrupper. Kommunikationskostnader Budget 2015 Budget 2014 Tryck- och profilmaterial Marknadsföring och kampanj Övriga kommunikationskostnader Summa Organisationskostnader Distriktets möten omfattar såväl de övergripande såsom årsmöte, vår- och höstmöte, distriktsmöte samt seminarier inför kongressen. Utbildningskostnaderna omfattar både ledarskapskurs och ordförandeträff. Stöd till föreningar/grupperingar samt till ungdomsverksamhet är dels Femkronan och dels direktstöd till ungdomsorganisationerna. Övrigt stöd till föreningarna via t.ex. subventionerade utskick ligger under kanslikostnader. Internkommunikation rymmer kostnaden för DistriktsNytt. Organisationskostnader Budget 2015 Budget 2014 Distriktets möten Utbildning Stöd till föreningar/grupperingar Stöd till ungdomsverksamhet Internkommunikation Övriga organisationskostnader Summa