Hörselskadades Riksförbund. Handlingsprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hörselskadades Riksförbund. Handlingsprogram 2013 2016"

Transkript

1 Hörselskadades Riksförbund Handlingsprogram

2

3 Handlingsprogram

4

5 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där våra mänskliga rättigheter respekteras, och där vi kan förverkliga oss själva utan att hindras av okunskap, otillgänglighet eller brist på vård, stöd och hjälpmedel.

6 Detta handlingsprogram antogs av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012.

7 Innehåll Inledning... 6 A En ny upplysningstid Mål A.1: Att öka hörselskadekunskapen samt förbättra attityder till hörselskadade och hörselskadades behov... 9 Mål A.2: Att stärka hörselskadade att utkräva sina rättigheter...11 Mål A.3: Att verka för fler hörselkontroller...12 B Hörselvård, hjälpmedel, stöd och service Mål B.1: Att arbeta för att hörselvården stärks och utvecklas...15 Mål B.2: Att fler hörselskadade ska få habilitering och rehabilitering...16 Mål B.3: Att driva krav på likvärdig hörselvård i hela landet...18 C Tillgänglighet Mål C.1: Att arbeta för lagstiftning mot bristande tillgänglighet Mål C.2: Att arbeta för bättre ljudmiljö och bra hörbarhet Mål C.3: Att arbeta för ökad tillgänglighet till tv, radio, webb och andra digitala medieformat...24 Mål C.4: Att arbeta för att förbättra tillgången till tolkning av hög kvalitet...25 Mål C.5: Att arbeta för pedagogisk och fysisk tillgänglighet i skola och utbildning Mål C.6: Att förbättra tillgängligheten och medvetenheten om tillgänglighet inom vår organisation...27 D En stark organisation i utveckling Mål D.1: Att utveckla HRF som en attraktiv medlemsorganisation Mål D.2: Att utveckla HRFs utbildningsverksamhet på alla nivåer Mål D.3: Att utveckla HRFs samarbete med andra organisationer, i Sverige och internationellt...31

8 Inledning Detta handlingsprogram visar vilka frågor HRF kommer att lägga särskild tonvikt vid under åren Programmet är ett verktyg för alla nivåer inom organisationen i vår gemensamma strävan efter full delaktighet och jämlikhet för alla hörselskadade. Handlingsprogrammet utgår från HRF-stadgarnas ända måls paragraf, HRFs intressepolitiska program och de mänskliga rättigheter som bland annat tydliggörs i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Brist på kunskap är ett av de största hindren för att skapa bättre villkor för hörselskadade. Under den kom mande kongressperioden ska vi därför arbeta för att skapa En ny upplysningstid, där vi vädrar ut unkna för domar ur samhället och släpper in fakta, vetenskap, sunt förnuft och positiva attityder till hörselskadade. Vi ska belysa och klargöra, ingjuta självförtroende och ny kraft. 6

9 HRFs handlingsprogram : Inledning En annan viktig förutsättning för att hörselskadade ska få en bra tillvaro är att vi kan få tillgång till hörselvård, hjälpmedel, stöd och service. Vi ska därför arbeta för att hörselvården stärks och utvecklas i hela landet, och att alla hörselskadade får de hjälpmedel och det stöd de behöver. Full delaktighet för hörselskadade är endast möjligt i ett samhälle med god tillgänglighet. Vi ska därför fortsätta arbeta för att riva de onödiga hinder som omgärdar sam tal, och sträva efter bra ljudmiljö, hörseltekniska lös ningar, textning, tillgång till tolk med mera. Medlemmarnas engagemang är den drivkraft som för HRF framåt. Därför ska vi under se över hur vi kan utveckla organisationen och bli ännu bättre på att ta tillvara denna kraft. HRF ska fortsätta vara en stark, angelägen organisation, fast förankrad i hörselskadades verklighet. 7

10 8A En ny upplysningstid

11 HRFs handlingsprogram : A En ny upplysningstid Mål A.1: Att öka hörselskadekunskapen samt förbättra attityder till hörselskadade och hörselskadades behov Under kongressperioden ska HRF arbeta för att öka kunskapen om och förbättra attityder till hörselskadade och hörselskadades behov bland allmänheten samt bland till exempel politiker, myndigheter, vårdgivare, arbetsgivare, fack, skolansvariga och andra nyckelpersoner. Genom upplysning och välgrundade argument som tydligt visar våra behov, brister i samhället och konsekvenser av dessa brister ska vi skapa förutsättningar för att hörselskadades behov prioriteras högre. Vi ska också arbeta för att avdramatisera och avstigmatisera hörselskador, så att fler hörselskadade vågar och vill söka den hjälp de behöver. Det här innebär att vi ska arbeta för att ändra på negativa attityder, fördomar och ogrundad oro bland såväl hörselskadade själva som i övriga samhället. Majoriteten av landets hörselskadade har inte haft kontakt med hörselvården, enligt HRFs undersökningar. Två av tre yrkesverksamma med hörselnedsättning har inte talat med arbetsgivare och arbetskamrater om sin hörselskada. Detta är bara några indikationer på att hörselnedsättning ofta upplevs som ett socialt stigma, som man försöker dölja eller bagatellisera. Men att befinna sig i hörselgarderoben och ständigt anstränga sig för att uppfatta vad som sägs, utan stöd av vare sig hjälpmedel eller annat, kan leda till hörselstress och risk för ytterligare hälsoproblem. Genom upplysning kan vi sänka tröskeln så att det blir enklare och mer självklart för alla med hörselproblem att söka hjälp i tid. Förbundet (riksnivå): Q ska verka för att allmänhet och nyckelgrupper får kunskap om hörselskadades villkor och behov. Q ska utveckla en nära dialog med politiker och andra beslutsfattare. Q ska sprida hörselskadekunskap till hörselskadade och anhöriga. Q ska genomföra försöksverksamhet med uppsökande kunskapsspridning/utbildning riktat till vissa utvalda nyckelgrupper. Q ska verka för att hörselskadekunskap inkluderas i fler utbildningar. 9

12 Distrikten (läns-/regionnivå): Q ska verka för att allmänhet och nyckelgrupper får kunskap om hörselskadades villkor och behov. Q ska utveckla en nära dialog med politiker och andra beslutsfattare. Q ska sprida hörselskadekunskap till hörselskadade och anhöriga. Q ska ta initiativ till och bidra med hörselskadekunskap på olika utbildningar. Föreningarna (kommun-/lokalnivå): Q ska verka för att allmänhet och nyckelgrupper får kunskap om hörselskadades villkor och behov. Q ska utveckla en nära dialog med politiker och andra beslutsfattare. Q ska sprida hörselskadekunskap till hörselskadade och anhöriga. Q ska ta initiativ till och bidra med hörselskadekunskap på olika utbildningar. 10

13 HRFs handlingsprogram : A En ny upplysningstid Mål A.2: Att stärka hörselskadade att utkräva sina rättigheter Vi ska ge hörselskadade kunskap och vägledning om olika möjligheter, samt kraft och vilja att utkräva sina rättigheter i olika sammanhang som arbetstagare, studerande, patient, konsument, väljare eller något annat. På så sätt stärker vi enskilda hörselskadade, och deras anhöriga, och ger dem bättre möjligheter att få en fungerande tillvaro. Detta gör i sin tur att hörselskadade blir en starkare och mer inflytelserik grupp i samhället. Detta arbete genomför vi med stöd av bland annat svenska lagar, förordningar och regelverk, samt FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förbundet (riksnivå): Q ska utveckla HRFs informationsutbud om möjligheter och rättigheter. Samla in och sprida kunskap om hörselvård, hjälpmedel, tillgång till tolk, olika tillgänglighetslösningar och andra samhällsresurser. Q ska uppmuntra enskilda att anmäla diskriminering. Distrikten (läns-/regionnivå): Q ska anordna utbildningar för föreningarna om att sprida kunskap om hörselskadades möjligheter och rättigheter till medlemmar, andra hörselskadade samt anhöriga. Föreningarna (kommun-/lokalnivå): Q ska sprida kunskap om hörselskadades möjligheter och rättigheter till medlemmar, andra hörselskadade samt anhöriga. Q ska uppmuntra enskilda att anmäla diskriminering. 11

14 Mål A.3: Att verka för fler hörselkontroller Det är viktigt att identifiera en hörselnedsättning så tidigt som möjligt och att denna upptäckt sedan följs av åtgärder och information. Rätt insatser i tid förebygger andra hälsoproblem och skapar förutsättningar för att hörselskadade ska få en fungerande tillvaro med hög livskvalitet, vilket är till gagn för såväl individ som samhälle. Vi ska därför arbeta för att fler väljer att kontrollera sin hörsel samt att fler erbjuds regelbundna hörselkontroller. Vi ska också verka för allmän hörselscreening som ett verktyg för tidig upptäckt. I dag är regelbundna hörselkontroller i arbetslivet ungefär tre gånger så vanligt bland män som bland kvinnor. Genom att kontrollera hörseln hos yrkesgrupper med kommunikationskrävande arbetsuppgifter kan fler hörselskadade kvinnor få en bättre situation. Bland äldre finns ingen allmän hörselscreening, trots att mer än var tredje person över 75 år hör dåligt. Kommunikationsundernäring innebär en hälsorisk, men med rätt insatser kan äldre få såväl bättre allmänhälsa som högre livskvalitet. Det finns tydliga indikationer på att hörselnedsättning är vanligare bland flyktingar och invandrare än i hela befolkningen. Trots det är hörselkontroller ingen självklarhet för de som börjar bygga ett nytt liv i Sverige, med arbete och studier. Tidiga åtgärder skapar bättre förutsättningar för att lära sig svenska och bli delaktig i det svenska samhället. Förbundet (riksnivå): Q ska uppmuntra allmänheten att kontrollera hörseln regelbundet. Q ska väcka opinion för allmän hörselscreening för alla åldersgrupper. Q ska driva krav på regelbundna hörselkontroller för arbetstagare med kommunikationskrävande arbetsuppgifter. Q ska driva krav på att alla nyanlända invandrare/flyktingar ska erbjudas hörselkontroll i samband med att de påbörjar utbildning i svenska språket. 12

15 HRFs handlingsprogram : A En ny upplysningstid Distrikten (läns-/regionnivå): Q ska påtala vikten av allmän hörselscreening i sina kontakter med respektive landsting/ region. Föreningarna (kommun-/lokalnivå): Q ska uppmuntra allmänheten att kontrollera hörseln regelbundet. Q ska driva krav på hörselkontroller av äldre inom kommunernas äldreomsorg. 13

16 B Hörselvård, hjälpmedel, stöd och service 14

17 HRFs handlingsprogram : B Hörselvård, hjälpmedel, stöd och service Mål B.1: Att arbeta för att hörselvården stärks och utvecklas På senare år har hörselvården fått en allt svagare ställning inom hälso- och sjukvården. Dessutom har audiologi nedprioriterats från egen medicinsk specialitet till grenspecialitet, vilket innebär en ytterligare försvagning av hörselvårdens kompetens och resurser. HRF anser att det ska finnas en audiologisk klinik i varje län/region, som ska ställa diagnoser och erbjuda utvidgad rehabilitering av olika slag. Vid audiologiska kliniker ska det bedrivas klinisk forskning och utveckling i nära samarbete med hörcentraler/audionommottagningar och motsvarande utprovningsverksamhet. I dag är hörselvården ofta uppdelad på flera olika aktörer, och det har lett till att den audiologiska klinikens roll har blivit otydligare och mindre självklar. Vi ska därför arbeta för att den audiologiska rehabiliteringen får en starkare ställning inom hälsooch sjukvården, samt att hörselvården som helhet stärks och utvecklas. Förbundet (riksnivå): Q ska argumentera för stark, utvecklad hörselvård genom att lyfta fram de vinster det ger för både individ och samhälle. Q ska utveckla dialogen med professionen och tillsammans arbeta för att återupprätta audiologins status, både när det gäller hörselvård och klinisk forskning. Q ska påverka aktörer inom hörselvårdsområdet att ansluta sig till aktuella kvalitetsregister. Distrikten (läns-/regionnivå): Q ska påverka aktörer inom hörselvårdsområdet att ansluta sig till aktuella kvalitetsregister. Vi ska också verka för att hörselvården i hela landet ansluts till nationella kvalitetsregister, som gör det möjligt att kvalitetssäkra och göra uppföljningar av hörselvårdens insatser. 15

18 Mål B.2: Att fler hörselskadade ska få habilitering och rehabilitering I dag är det många hörselskadade både barn och vuxna som inte får sina behov tillgodosedda. Personer med nedsatt hörsel får sällan andra rehabiliterande åtgärder än hörapparatutprovning, trots att många skulle behöva ytterligare åtgärder för att kunna kommunicera med sin omgivning. Personer med Menières sjukdom, tinnitus och ljudöverkänslighet får sällan den behandling de behöver för att uppnå bra livskvalitet. Vi ska arbeta för att fler hörselskadade får den habilitering och rehabilitering de behöver, utifrån hörselskadans grad och art, men också utifrån livssituation till exempel arbete, utbildning, familjeliv och fritid. Förbundet (riksnivå): Q ska verka för att alla hörselskadade som behöver får hörselrehabilitering i form av hörselskadekunskap, hörselstrategier, psykosociala insatser, kommunikationsträning, kunskap om tolkanvändning, hörselförbättrande kirurgi på båda öronen, med mera. Q ska verka för att alla hörselskadade barn och ungdomar får habilitering som ger förutsättningar för en god språkutveckling och personlig utveckling. Q ska uppmuntra anmälningar till patientnämnder eller motsvarande när vården inte uppfyller rimliga krav. Q ska verka för att hörselvården kallar hörselskadade till regelbundna kontroller. Distrikten (läns-/regionnivå): Q ska verka för att alla hörselskadade som behöver får hörselrehabilitering i form av hörselskadekunskap, hörselstrategier, psykosociala insatser, kommunikationsträning, kunskap om tolkanvändning, hörselförbättrande kirurgi med mera. Q ska verka för att alla hörselskadade barn och ungdomar får habilitering som ger förutsättningar för en god språkutveckling och personlig utveckling. Q ska utveckla dialogen med landstingens politiker och tjänstemän angående hörselhabilitering och hörselrehabilitering. 16

19 HRFs handlingsprogram : B Hörselvård, hjälpmedel, stöd och service Q ska verka för att varje landsting erbjuder sammanhållen information för hörselskadade om vart de kan vända sig för att få vård, stöd och service, samt att de landsting som erbjuder fritt vårdval och/eller fritt val av hjälpmedel tar ansvar för att patienter får allsidig, oberoende information. Föreningarna (kommun-/lokalnivå): Q ska verka för att äldre som har behov av råd och stöd ska få det oavsett boendeform, bland annat genom att driva krav på utbildad hörselservicepersonal (hörselinstruktörer) i samtliga kommuner. Q ska verka för att äldre som har behov av råd och stöd ska få det oavsett boendeform, bland annat genom att driva krav på utbildad hörselservicepersonal (hörselinstruktörer) i samtliga kommuner. Q ska uppmuntra anmälningar till patientnämnder eller motsvarande när vården inte uppfyller rimliga krav. Q ska verka för att hörselvården kallar hörselskadade till regelbundna hörselkontroller. 17

20 Mål B.3: Att driva krav på likvärdig hörselvård i hela landet Vilken hörselvård hörselskadade får beror på var i landet han eller hon bor skillnaderna mellan de olika länen är stora när det gäller hörselvårdsinsatser. Även individens kostnader för att få tillgång till hörselvård varierar kraftigt, liksom de avgiftssystem som tillämpas inom hörselvården i olika landsting/ regioner. Vi ska därför fortsätta driva krav på likvärdig hörselvård i hela landet, både när det gäller innehåll och kostnader. Som ett led i detta ska vi verka för att det upprättas nationella riktlinjer för olika diagnosgrupper. Det pågår stora förändringar av hörselvårdens organisation i olika delar av landet. Utprovningsverksamhet läggs i allt större utsträckning ut på privata aktörer. Därför ska vi bevaka att landstingen tar ansvar för att hörapparatutprovningen håller god kvalitet, med den europeiska standarden för hörapparatutprovning som ett minimikrav. Förbundet (riksnivå): Q ska verka för skärpt lagstiftning som säkerställer likvärdiga avgiftssystem inom hörselvården i hela landet. Q ska verka för att det upprättas nationella riktlinjer för hörselvårdande behandlingar/ insatser, för att uppnå likvärdig kvalitet i hela landet. Q ska verka för att befintliga standarder för hörselvårdande insatser och produkter följs och att nya standarder tas fram. Distrikten (läns-/regionnivå): Q ska verka för att den europeiska standarden för hörapparatutprovning ska vara ett minimikrav vid utprovningar i Sverige. Q ska verka för rättvisa avgifter och avgiftssystem i respektive landsting/ region, i samverkan med förbundet. Q ska bevaka att hörselskadades intressen tillvaratas vid upphandlingar av hörapparater, hjälpmedel och hörselvårdstjänster inom respektive landsting/region. 18

21 HRFs handlingsprogram : B Hörselvård, hjälpmedel, stöd och service 19

22 20C Tillgänglighet

23 HRFs handlingsprogram : C Tillgänglighet Mål C.1: Att arbeta för lagstiftning mot bristande tillgänglighet Varje dag utestängs hörselskadade männi s kor från utbildningar, tv-program, sammanträden, teater, föreningsliv, restauranger, bio, politiska debatter och andra typer av situationer med kommunikation, umgänge och information på grund av bristande tillgänglighet. Många löper dessutom risk att missa livsviktiga larm. Förbundet (riksnivå): Q ska driva krav på en diskrimineringslagstiftning som omfattar bristande tillgänglighet. Ofta beror problemen på fysiska och tekniska brister, till exempel att lokaler har dålig ljudmiljö, att tv-program inte är textade eller att det saknas fungerande teleslinga eller motsvarande hörselteknisk utrustning. Att det ser ut så här beror till stor del på bristande kunskap, men också på att ansvariga saknar vilja att vidta de åtgärder som krävs för att hörselskadade ska kunna vara delaktiga. Men rätten till delaktighet är en alldeles för viktig fråga för att överlåtas enbart åt den goda viljan hos olika ansvariga. Vi ska därför driva krav på lagstiftning som slår fast att bristande tillgänglighet är diskriminering. Detta är ett viktigt steg på vägen mot ett tillgängligt samhälle, där hörselskadades rättigheter respekteras. 21

24 Mål C.2: Att arbeta för bättre ljudmiljö och bra hörbarhet Alla människor behöver bra ljudmiljö, men för hörselskadade är det helt avgörande. Inga andra grupper drabbas så hårt av det moderna samhällets ljudmattor som vi; när ljudmiljön är dålig får vi problem med att höra och fungera på jobbet, i skolan och i vårt sociala umgänge. Vi blir helt enkelt utanför och mår dåligt. Det största hindret för bra ljudmiljö är kunskapsbrist och oklara regelverk. Därför ska vi fortsätta vårt arbete för att sprida kunskap och driva krav på skärpt lagstiftning. Ett problemområde som vi särskilt lyfter fram i vårt påverkansarbete för bättre ljudmiljö är skola och förskola. Bra hörbarhet för hörselskadade handlar även om olika tekniska lösningar, som gör att vi får bättre förutsättningar att vara delaktiga i skola, arbetsliv, fritid, äldreboenden med mera. Vi ska därför verka för att ansvariga tar större ansvar för att sådana kommunikationslösningar finns och fungerar. Förbundet (riksnivå): Q ska driva krav på skärpt lagstiftning för bra ljudmiljö. Q ska verka för att ämnet ljudmiljö, framför allt rumsakustik, får större utrymme i arkitektutbildningar samt inom utbildningar och fortbildningar för yrkesgrupper inom byggsektorn och miljöområdet. Q ska arbeta för att skolor/skolhuvudmän ser till att deras verksamhet bedrivs i lokaler med bra ljudmiljö, med goda förutsättningar för kommunikation och koncentration. Q ska driva ljudmiljö- och hörbarhetsfrågor gentemot fack, arbetsgivare, utbildningsanordnare, kulturverksamhet, restauranger/caféer med mera. Q ska uppmuntra allmänheten att anmäla/ påtala dålig ljudmiljö, avsaknad av teleslinga eller motsvarande hörselteknisk utrustning och annan brist på tillgänglighet i publika lokaler. Q ska driva standardiseringskrav på ljudmiljö som säkerställer god hörbarhet. 22

25 HRFs handlingsprogram : C Tillgänglighet Distrikten (läns-/regionnivå): Q ska driva ljudmiljö- och hörbarhetsfrågor i länshandikappråd (LHR) och andra regionala samverkansforum. Q ska driva ljudmiljö- och hörbarhetsfrågor gentemot fack, arbetsgivare, utbildningsanordnare, kulturverksamhet, restauranger/caféer med mera. Q ska verka för bättre tillsyn, service och underhåll av teleslingor och annan hörteknik i samlingslokaler, samt att kommunernas byggnadsnämnder eller motsvarande tar sitt ansvar/har en bättre tillsyn. Föreningarna (kommun-/lokalnivå): Q ska arbeta för att skolor/skolhuvudmän ser till att deras verksamhet bedrivs i lokaler med bra ljudmiljö, med goda förutsättningar för kommunikation och koncentration. tar sitt ansvar/har en bättre tillsyn. Q ska driva ljudmiljö- och hörbarhetsfrågor i kommunala handikappråd (KHR) och andra lokala samverkansforum. Q ska driva ljudmiljö- och hörbarhetsfrågor gentemot fack, arbetsgivare, utbildningsanordnare, kulturverksamhet, restauranger/caféer med mera. Q ska uppmuntra allmänheten att anmäla/ påtala dålig ljudmiljö, avsaknad av teleslinga eller motsvarande hörselteknisk utrustning och annan brist på tillgänglighet i publika lokaler. Q ska verka för att kommuner har hörseltekniska hjälpmedel för utlåning. Q ska verka för bättre tillsyn, service och underhåll av teleslingor och annan hörteknik i samlingslokaler, samt att kommunernas byggnadsnämnder eller motsvarande 23

26 Mål C.3: Att arbeta för ökad tillgänglighet till tv, radio, webb och andra digitala medieformat Utbudet av film/video växer snabbt och finns att tillgå i allt fler format och digitala kanaler. Förutom de traditionella radio- och tv-sändningarna har nu webben fått en allt större och viktigare roll, med allt från livesändningar till arkivmaterial. Dessutom erbjuds allt mer filmmaterial för nedladdning. HRF ska fortsätta arbeta för att medieutbudet blir tillgängligt för hörselskadade, såväl i traditionella medier som i olika nya kanaler. Föreningarna (kommun-/lokalnivå): Q ska uppmuntra allmänheten att anmäla brist på textning och dålig hörbarhet till Granskningsnämnden. Q ska uppmuntra allmänheten att påtala brist på textning och dålig hörbarhet till berörda tv- och radiobolag och motsvarande. Förbundet (riksnivå): Q ska driva krav på effektiv textning av god kvalitet i samtliga tv-kanaler samt på bio, på webben, på dvd och motsvarande samt i andra sammanhang där det visas bild med tal och ljudbaserad information. Q ska verka för att tv och radio har god hörbarhet i alla sändningar. 24

27 HRFs handlingsprogram : C Tillgänglighet Mål C.4: Att arbeta för att förbättra tillgången till tolkning av hög kvalitet Att vi kan få den tolkservice vi behöver när vi behöver den är en förutsättning för att många hörselskadade ska kunna vara delaktiga och kommunicera med andra på jobbet, på fritiden och i utbildning. Men tolktillgången motsvarar inte alltid efterfrågan, och i dag finns inte tolkutbildning vid högskolan, vilket påverkar kvaliteten och utvecklingen. Dessutom är det många hörselskadade som inte använder tolk, eftersom de inte känner till att tolktjänsten finns och hur den fungerar. Vi ska därför arbeta för att skapa förutsättningar för att hörselskadade ska kunna få tolkning av hög kvalitet. Förbundet (riksnivå): Q ska verka för att tolkutbildningarna anpassas så att det finns tillräckligt antal tolkar som kan möta olika tolkbehov. Distrikten (läns-/regionnivå): Q ska verka för förbättrad organisation och samordning av tolkverksamheten. Q ska verka för att hörselskadade som behöver tolk får kunskap om tolkmetoder, tolktjänsten och tolkanvändning. Q ska verka för att hörselskadade kan få fungerande distanstolkning. Föreningarna (kommun-/lokalnivå): Q ska verka för att hörselskadade som behöver tolk får kunskap om tolkmetoder, tolktjänsten och tolkanvändning. Q ska verka för förbättrad organisation och samordning av tolkverksamheten. Q ska verka för att hörselskadade kan få fungerande distanstolkning. 25

28 Mål C.5: Att arbeta för pedagogisk och fysisk tillgänglighet i skola och utbildning Skolgången har avgörande betydelse för ett barns framtid. Bristande delaktighet i undervisning, samtal och lek under uppväxten får konsekvenser för livet. I dagens skola har många hörselskadade barn en oacceptabel utbildningssituation där de får kämpa hårt för att hänga med i undervisningen och i den sociala situationen på skolan. Vi ska därför arbeta för att förverkliga HRFs skolorganisationsmodell, som säkerställer att alla hörselskadade och döva får en bra skolsituation, oavsett skolform. Vår modell om fattar förskola, skola och gymnasieskola, och bygger på nationell samordning. Förutom skolverksamhet för hörselskadade och döva vill vi ha regionala resurscentra som ser till att alla hörselskadade och döva elever även integrerade elever får bra skolgång när det gäller hörteknik, ljudmiljö, pedagogik, teckenspråk med mera. Vi ska också sprida kunskap till föräldrar om vilka rättigheter och möjligheter deras barn har, och därigenom förbättra elevernas situation. Förbundet (riksnivå): Q ska verka för att HRFs skolorganisationsmodell genomförs. Q ska sprida information till föräldrar om möjligheter och rättigheter i skola och utbildning. Q ska verka för att universitet och högskolor är tillgängliga för hörselskadade. Distrikten (läns-/regionnivå): Q ska sprida information till föräldrar om möjligheter och rättigheter i skola och utbildning. Föreningarna (kommun-/lokalnivå): Q ska sprida information till föräldrar om möjligheter och rättigheter i skola och utbildning. Q ska verka för att vuxenutbildningar och studieförbundens verksamheter är tillgängliga för hörselskadade. 26

29 HRFs handlingsprogram : C Tillgänglighet Mål C.6: Att förbättra tillgängligheten och medvetenheten om tillgänglighet inom vår organisation HRF borde vara ett föredöme när det gäller tillgänglighet för hörselskadade. Ändå är vi ibland dåliga på att själva uppfylla de krav vi ställer på andra. Det är inte ovanligt att medlemmar har svårt att höra vid föreningsmöten med mera. Under den kommande kongressperioden ska vi därför arbeta med att se över vårt interna tillgänglighetsarbete och tillsammans se till att den verksamhet HRF anordnar har god ljudmiljö, bra hörteknik, tolkning och andra lösningar som gör att alla hörselskadade kan vara delaktiga. Distrikten (läns-/regionnivå): Q ska upprätta handlingsplaner för att identifiera och åtgärda bristande tillgänglighet i det egna distriktets verksamhet. Föreningarna (kommun-/lokalnivå): Q ska upprätta handlingsplaner för att identifiera och åtgärda bristande tillgänglighet i den egna föreningens verksamhet. 27

30 stark 28DEn organisation i utveckling

31 HRFs handlingsprogram : D En stark organisation i utveckling Mål D.1: Att utveckla HRF som en attraktiv medlemsorganisation Vår strävan är att ständigt utveckla HRF som en attraktiv medlemsorganisation för personer med olika typer av hörselskador samt för föräldrar till hörselskadade barn. För att ta reda på hur vi kan göra detta på bästa sätt ska vi under kongressperioden genomföra en organisationsutredning som omfattar såväl organisationsstruktur som verksamhetens former och innehåll. För att öka medlemsnyttan ska vi bli bättre på att skapa mötesplatser för kunskaps- och erfarenhetsutbyte på såväl regional som lokal nivå. Verksamheten ska vara tillgänglig för alla hörselskadegrupper och arrangeras på tider som gör det möjligt för yrkesverksamma att vara med på åtminstone en del av aktiviteterna. Vi ska också arbeta för att kunna välkomna fler hörselskadade med invandrarbakgrund in i HRFs gemenskap. Förbundet (riksnivå): Q ska genomföra en organisationsutredning som ska ge svar på hur HRFs organisation och verksamhet bör utvecklas. Q ska verka för att öka antalet medlemmar. Distrikten (läns-/regionnivå): Q ska anordna temadagar och föreläsningar, bland annat för olika intressegrupper, med tillfälle för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Q ska verka för att öka antalet medlemmar. Föreningarna (kommun-/lokalnivå): Q ska anordna verksamhet på både dag- och kvällstid som ger hörselskadade i olika åldrar och livssituationer möjlighet att träffas under tillgängliga former. Q ska arbeta för att nå ut till och engagera fler hörselskadade i yrkesverksam ålder. Q ska arbeta för att nå ut till och engagera fler hörselskadade med invandrarbakgrund. Q ska verka för att öka antalet medlemmar. 29

32 Mål D.2: Att utveckla HRFs utbildningsverksamhet på alla nivåer Kunskap ger oss möjlighet att upplysa, påverka, förändra och förbättra. Därför ska HRF fortsätta anordna utbildningsverksamhet som belyser de frågor vi driver och erbjuder verktyg för påverkan och utveckling. Förbundet (riksnivå): Q ska anordna seminarier och utbildning för förtroendevalda och ta fram verktyg för påverkansarbete och utveckling. Distrikten (läns-/regionnivå): Q ska anordna seminarier på olika prioriterade teman. Föreningarna (kommun-/lokalnivå): Q ska anordna studiecirklar/föreläsningar om frågor som rör hörselskadade, gärna i samarbete med distriktet. 30

33 HRFs handlingsprogram : D En stark organisation i utveckling Mål D.3: Att utveckla HRFs samarbete med andra organisationer, i Sverige och internationellt HRFs samarbete med andra organisationer i Sverige och internationellt handlar i stor utsträckning om att värna hörselskadades mänskliga rättigheter en grundläggande förutsättning för vårt arbete mot diskriminering och för demokrati. Vårt engagemang i internationella samarbetsorganisationer ger oss större inflytande i en samhällsutveckling som blir alltmer global; många intressepolitiska frågor är numera gränsöverskridande och hanteras inte i Sverige. HRFs utvecklingssamarbete handlar framför allt om solidaritet med hörselskadade i andra länder. Men att hörselskadade i andra länder stärks och kan starta egna organisationer gynnar även HRF, eftersom hörselskadades gemensamma röst i världen blir starkare. Förbundet (riksnivå): Q ska verka för att värna hörselskadades mänskliga rättigheter genom Lika Unika. Q ska arbeta för att hörselskadades röst ska bli starkare i världen, bland annat genom International Federation of Hard of Hearing People (IFHOH), European Federation of Hard of Hearing People (EFHOH) och NHS (Nordiska Hörselskadades Samarbetskommitté). Q ska genom ett utvecklingsprojekt verka för att hörselskadade barn och deras familjer i Bolivia får en bättre situation. Distrikten (läns-/regionnivå): Q bör samarbeta med andra hörsel- och dövorganisationer för att driva gemensamma frågor som rör hörselskadade och döva. Föreningarna (kommun-/lokalnivå): Q bör samarbeta med andra hörsel- och dövorganisationer för att driva gemensamma frågor som rör hörselskadade och döva. Q ska samarbeta med andra organisationer för att driva gemensamma frågor som rör hörselskadade och döva. 31

handlingsprogram Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012

handlingsprogram Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 handlingsprogram 2013 2016 Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet.

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Hörselskadades Riksförbund. Intressepolitiskt program

Hörselskadades Riksförbund. Intressepolitiskt program Hörselskadades Riksförbund Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Handlingsprogram 2017-2020

Handlingsprogram 2017-2020 Handlingsprogram 2017-2020 Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet.

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Om Hörselskadades Riksförbund (HRF) har i nästan ett århundrade bedrivit verksamhet för att stärka hörselskadade och tillvarata

Läs mer

Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till. Verksamhetsplan & budget för år 2014

Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till. Verksamhetsplan & budget för år 2014 Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till Verksamhetsplan & budget för år 2014 2 (7) Förord Vi ser fram emot ett spännande och händelserikt 2014. Det är då 75 år sen föreningen bildades, en respektabel

Läs mer

Handlingsprogram 2014 2016 Insikt Kunskap Handling

Handlingsprogram 2014 2016 Insikt Kunskap Handling Handlingsprogram 2014 2016 Insikt Kunskap Handling Detta handlingsprogram antogs av Svenska hörselförbundet rf:s förbundskongress 2013 Sida 1 Inledning Detta handlingsprogram visar vilka frågor Svenska

Läs mer

Hörselskadades förening i Stockholm. Verksamhetsplan & budget för år 2015

Hörselskadades förening i Stockholm. Verksamhetsplan & budget för år 2015 Hörselskadades förening i Stockholm Verksamhetsplan & budget för år 2015 2 (7) Förord Hörselskadades förening i Stockholm har många stora utmaningar framför sig. Den viktigaste just nu är att nå ut till

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011)

DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011) DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011) 2 en av tre arbetstagare har inte testat hörseln på över tio år. många av dem sliter

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Hörselskadades distrikt i Västra Götaland

Verksamhetsplan. för. Hörselskadades distrikt i Västra Götaland Verksamhetsplan för Hörselskadades distrikt i Västra Götaland 2009 Verksamhetsplanen har varit föremål för samråd med föreningarna på distriktsmötet 2008-11-08 och fastställdes av styrelsen den 2008-12-06.

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Hörselskadades distrikt i Västra Götaland

Verksamhetsplan. för. Hörselskadades distrikt i Västra Götaland Verksamhetsplan för Hörselskadades distrikt i Västra Götaland 2012 2011-09-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Hörselskadades distrikt i Västra Götaland kommer under år 2012 att verka för:..

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Effektrapport för HRF

Effektrapport för HRF 1 Effektrapport för HRF Rapporten avser verksamhetsåret 2013. Namn: Hörselskadades Riksförbund (HRF) Organisationsnummer: 802004-4510 Juridisk form: ideell organisation Vad vill HRF uppnå? Hörselskadades

Läs mer

upplysningstid En ny FRAMTIDS- FRÅGAN? STORM- VARNING! LJUDSMART Hotet mot hörselvården Kampanjen som väckte Sverige 6röster: Vilken är den viktigaste

upplysningstid En ny FRAMTIDS- FRÅGAN? STORM- VARNING! LJUDSMART Hotet mot hörselvården Kampanjen som väckte Sverige 6röster: Vilken är den viktigaste En ny upplysningstid EN TIDNING FRÅN HÖRSELSKADADES RIKSFÖRBUND (HRF) 6röster: Vilken är den viktigaste FRAMTIDS- FRÅGAN? STORM- VARNING! Hotet mot hörselvården LJUDSMART Kampanjen som väckte Sverige 1

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Hörselskadades distrikt i Västra Götaland. Antagen 2009-10-24. Sidan 1 av 7

Verksamhetsplan. för. Hörselskadades distrikt i Västra Götaland. Antagen 2009-10-24. Sidan 1 av 7 Verksamhetsplan för Hörselskadades distrikt i Västra Götaland 2010 Antagen 2009-10-24 Sidan 1 av 7 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Hörselskadades distrikt i Västra Götaland kommer under år

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska

Läs mer

Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till. Verksamhetsplan & budget för år 2017

Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till. Verksamhetsplan & budget för år 2017 Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till Verksamhetsplan & budget för år 2017 2 (14) Förord Hörselskadades förening i Stockholm befinner sig i en föränderlig värld där den politiska, tekniska

Läs mer

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26 SUNNE KOMMUN Tillgänglighetsplan för full delaktighet 2006 2010 Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-18, 26 Baserad på Nationell handlingsplan för handikappolitiken från patient till medborgare, plan för

Läs mer

Föreningsstadgar. Hörselskadades förening i Stockholm Antagna av årsmötet 2013

Föreningsstadgar. Hörselskadades förening i Stockholm Antagna av årsmötet 2013 Föreningsstadgar Hörselskadades förening i Stockholm Antagna av årsmötet 2013 HRF, Hörselskadades förening i Stockholm Instrumentvägen 19, 126 53 Hägersten Telefon 08-462 24 30, texttelefon 08-462 24 35,

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

FSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015

FSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015 Fastställd av FSDB:s kongress 2013 FSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015 Inledning och bakgrund Förbundets kongress 2011 fattade beslut om en ny form av verksamhetsplan. Tidigare prioriterade vi vissa

Läs mer

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än

Läs mer

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Karin Gidlöf Wuttke Planerings-/utvecklingsstrateg Mobil: 0705-37 37 07 E-post: karin.wuttke@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-04-29 Dnr 1301358 1 (6) Habiliterings-

Läs mer

årsrapport 2006 det går väl bra? om hörselskadades situation i Sverige

årsrapport 2006 det går väl bra? om hörselskadades situation i Sverige årsrapport 2006 det går väl bra? om hörselskadades situation i Sverige hörselskadades riksförbund (hrf) är Sveriges största intresseorganisation för hörselskadade, med cirka 36 000 medlemmar från norr

Läs mer

Hjälpmedel. - En fråga om mänskliga rättigheter! Sidan 1 (6) Fastställd av Lika Unikas styrelse den 29 januari 2014

Hjälpmedel. - En fråga om mänskliga rättigheter! Sidan 1 (6) Fastställd av Lika Unikas styrelse den 29 januari 2014 Sidan 1 (6) Hjälpmedel - En fråga om mänskliga rättigheter! Fastställd av s styrelse den 29 januari 2014 är en svensk federation inom funktionshinderrörelsen som bildades i december 2009 och som verkar

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

Goda råd. till dig som ska skaffa hörapparat

Goda råd. till dig som ska skaffa hörapparat Goda råd till dig som ska skaffa hörapparat Hej! Är det dags att skaffa hörapparat? Kanske bara en apparat eller kanske för båda öronen? Oavsett om du är nybörjare eller har hörapparat sedan tidigare kan

Läs mer

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Hörselskadades distrikt I Uppsala län Kungsgatan 64 753 18 Uppsala tel: 018-56 09 28 fax: 018-56 09 01 Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder 65-74 år: en av fyra 75-84 år: en av tre 85-110 år:

Läs mer

Medier Fakta i korthet

Medier Fakta i korthet Jag vill ha fler syntolkade filmer, tv-program och teaterföreställningar. Delar av dessa skulle kunna förinspelas och läggas i en molntjänst som jag kommer åt med valfritt hjälpmedel, exempelvis en daisyspelare

Läs mer

årsrapport 2005 sanning konsekvens och om hörselskadades situation i Sverige

årsrapport 2005 sanning konsekvens och om hörselskadades situation i Sverige årsrapport 2005 sanning och konsekvens om hörselskadades situation i Sverige hörselskadades riksförbund (hrf) är Sveriges största intresseorganisation för hörselskadade, med cirka 36 000 medlemmar från

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Sveriges Dövas Ungdomsförbund Förbundsstämma 2014 Västanviks Folkhögskola

Sveriges Dövas Ungdomsförbund Förbundsstämma 2014 Västanviks Folkhögskola Verksamhetsplan 2014 ALLMÄNT Under verksamhetsåret 2014 är det också valår i Sverige. Sverige Dövas Ungdomsförbund (SDUF) avser i samarbete med andra intresseorganisationer lägga ett fokus på att döva

Läs mer

Välkommen till. LD Hjälpmedel

Välkommen till. LD Hjälpmedel Välkommen till LD Hjälpmedel LD Hjälpmedel Verksamhetsidé LD Hjälpmedel erbjuder habiliterings- och rehabiliteringsstöd, tolktjänst och hjälpmedel som bidrar till att personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Lika Unikas skolplattform

Lika Unikas skolplattform Lika Unikas skolplattform Fastställd vid Lika Unikas styrelse 23 november 2016. 1. Lika Unikas vision Vi ska ha en skola med höga ambitioner där målet är största möjliga akademiska och sociala utveckling

Läs mer

Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål

Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål 1(5) Antagen Kommunfullmäktige 2014-10-27, 138 Ansvarig Kommunledningskontoret Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål 2 Inledning Det är en gemensam angelägenhet att

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad

Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för

Läs mer

Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län

Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län FJORTON FRÅGOR som HSO i Uppsala län vill ha ett skriftligt svar på senast 2014-08-13. Svaren e-postas till: janne.wallgren@c.hso.se Handikappföreningarnas

Läs mer

Stockholm 2015-11-10. Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se. Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel

Stockholm 2015-11-10. Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se. Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel Stockholm 2015-11-10 Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel Lika Unika har beretts möjlighet att lämna synpunkter som underlag

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet 2014-2018 Beslutad av förbundsstyrelsen i november 2014. Kommunikationsstrategin gäller förtroendevalda och medarbetare i Vårdförbundet. Kommunikationsstrategin

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

När tre behövs för samtal mellan två

När tre behövs för samtal mellan två 1 TOLK 2 När tre behövs för samtal mellan två Frågor och svar om Tolkverksamheten för döva, hörselskadade, personer med dövblindhet och personer med funktionsnedsättning som rör röst, tal eller språk.

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Att vara förälder till ett hörselskadat barn

Att vara förälder till ett hörselskadat barn Att vara förälder till ett hörselskadat barn 2 FOTO: MIKAEL BERTMAR, LENA PATERSON, KIM NAYLOR, STEN DIDRIK BELLANDER/TIOFOTO Att upptäcka en ny värld Att bli förälder är en av livets mest fantastiska

Läs mer

Stödet till barn och unga 2015

Stödet till barn och unga 2015 Stödet till barn och unga 2015 Stödet till barn och unga 2015 Stora förändringar har skett under 2000- talet Saknas aktuell och överskådlig information HRF fått många signaler om brister, från medlemmar

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012 UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-16 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan

Läs mer

årsrapport 2004 mitt i tanför om hörselskadades situation i Sverige

årsrapport 2004 mitt i tanför om hörselskadades situation i Sverige årsrapport 2004 mitt i tanför & om hörselskadades situation i Sverige hörselskadades riksförbund (hrf) är Sveriges största intresseorganisation för hörselskadade, med cirka 35 000 medlemmar från norr till

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer

Läs mer

PLAN FÖR TILLGÄNGLIGHET OCH DELAKTIGHET

PLAN FÖR TILLGÄNGLIGHET OCH DELAKTIGHET 2015-10-27 0 (11) PLAN FÖR TILLGÄNGLIGHET OCH DELAKTIGHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2016-2020 FÖRVALTNING 2015-10-10 1 (11) SÅ TÄNKER VI KRING FUNKTIONSHINDER Kommunfullmäktige har antagit

Läs mer

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram.

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Kvinna 27 år Textas det inte på tv så kan man ibland titta på surfplatta, till exempel SVT play. Då textas

Läs mer

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan 28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Reviderad den: xxxxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning Syn-, hörsel- och dövverksamheten Syn- hörsel- och dövverksamhetens uppdrag är rehabiliterings- och habiliteringsinsatser för

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se

Verksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se Verksamhetsplan 2015 HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015 www.hsoskane.se Sammanfattning HSO Skåne är en samarbetsorganisation för funktionshinderrörelsen i Skåne. 2014 var 37 länsövergripande

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL Innehåll: Riktlinjer för heminstruktörsverksamheten Inledning Bakgrund till heminstruktörsverksamheten hörsel Behovet

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Integrationsplan. Stenungsunds kommun

Integrationsplan. Stenungsunds kommun Integrationsplan Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Sektorchef Stödfunktioner Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tillsvidare Beslutsdatum 2016-11-14< Framtagen av Beredning

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se. Kommunikationsplattform 2012-2014

Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se. Kommunikationsplattform 2012-2014 Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se Kommunikationsplattform 2012-2014 Vårdförbundet 2 Innehåll Bakgrund Målgrupper Budskap Kommunikationsstrategi

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Politiskt. Program. krav. unga hörselskadade

Politiskt. Program. krav. unga hörselskadade Politiskt Program 28 krav unga hörselskadade Det här är Unga Unga Hörselskadade är en rikstäckande, politiskt och religiöst obunden organisation som tar till vara unga hörselskadades och dövas intressen.

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Yttrande över En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109)

Yttrande över En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) 1(6) Dnr 09-0010 Hanna Sejlitz/NAW 2009-03-26 Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm elisabeth.backlund@education.ministry.se Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan

Läs mer

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

medlemsavgifter Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012

medlemsavgifter Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 medlemsavgifter 2013 2016 Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 Förslag om medlemsavgifter i HRF under 2013 2016 Värdet av medlemskap i HRF HRF är en stor och kraftfull

Läs mer

Tolkcentralen för hörselskadade, döva och dövblinda

Tolkcentralen för hörselskadade, döva och dövblinda Tolkcentralen för hörselskadade, döva och dövblinda Välkommen till Tolkcentralen Landstingets tolkcentral erbjuder kostnadsfri tolkhjälp till hörselskadade, döva, dövblinda och hörande i Norrbottens län.

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Syn och hörselinstruktörer i länets kommuner

Syn och hörselinstruktörer i länets kommuner SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 61/71 42 Syn och hörselinstruktörer i länets kommuner I skrivelse till Kommunförbundet Norrbotten har Synskadades Riksförbund (SRF)

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

årsrapport 2003 på lina slak om hörselskadades situation i Sverige

årsrapport 2003 på lina slak om hörselskadades situation i Sverige årsrapport 2003 på lina slak om hörselskadades situation i Sverige 3 hörselskadades riksförbund (hrf) är Sveriges största intresseorganisation för hörselskadade, med cirka 33 000 medlemmar från norr till

Läs mer

Funktionshindersplan för Mullsjö kommun år 2013 2017

Funktionshindersplan för Mullsjö kommun år 2013 2017 Funktionshindersplan för Mullsjö kommun år 2013 2017 Ett Mullsjö för alla Framtagen och beslutad i socialnämnden 2013-04-09 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-05-28 1(6) Funktionshinderplan för Mullsjö

Läs mer

När tre behövs för samtal mellan två

När tre behövs för samtal mellan två 1 TOLK 2 När tre behövs för samtal mellan två Frågor och svar om tolkverksamheten för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade 2002 DHB, FSDB, HRF OCH SDR Vilken service kan landstingens tolkcentraler

Läs mer

Tolktjänst för vardagstolkning Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 juni 2016

Tolktjänst för vardagstolkning Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 juni 2016 PM 2016:120 RVI (Dnr 110-565/2016) Tolktjänst för vardagstolkning Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 juni 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Som

Läs mer

Remissvar på Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissvar på Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) 2014-03- 21 Ert diarienummer: 2013/6517/GV Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Vårt diarienummer: 0049/2014 Ansvarig handläggare: Jenny Ek, jenny.ek@sdr.org Remissvar på Svenska för invandrare valfrihet,

Läs mer

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Diskriminera diskrimineringen, inte personer med funktionsnedsättning! Att bekämpa denna diskriminering

Läs mer

RBU:s ideologiska grund; kortversionen

RBU:s ideologiska grund; kortversionen RBU:s ideologiska grund; kortversionen I första hand barn 1. Rätten att få vara barn med lek, trygghet och en god barndom 2. Rätten som ung till utveckling, självständighet, frigörelse och en tro på framtiden

Läs mer