upplysningstid En ny FRAMTIDS- FRÅGAN? STORM- VARNING! LJUDSMART Hotet mot hörselvården Kampanjen som väckte Sverige 6röster: Vilken är den viktigaste

Transkript

1 En ny upplysningstid EN TIDNING FRÅN HÖRSELSKADADES RIKSFÖRBUND (HRF) 6röster: Vilken är den viktigaste FRAMTIDS- FRÅGAN? STORM- VARNING! Hotet mot hörselvården LJUDSMART Kampanjen som väckte Sverige 1

2 Nu laddar HRF för offensiv med upplysning som Kunskap är makt. Det visar inte minst de framgångar som Hörselskadades Riksförbund (HRF) har haft under de senaste åren i vårt arbete för jämlik hörselvård, bättre ljudmiljö, ökad tillgänglighet, bättre skola och mycket annat. Nu tar vi nästa steg i kampen för hörselskadades rättigheter, genom en kraftfull satsning på vårt främsta vapen upplysning. Brist på kunskap är det största hindret för en bättre framtid för hörselskadade, anser HRF. Det är okunskap som ger upphov till fördomar och gör att många hörselskadade hellre stannar i garderoben än tar tag i sin hörselsituation. Det är okunskap som får beslutsfattare att nedrusta hörselvården och tillåta diskriminerande otillgänglighet. Det räcker givetvis inte med kunskap det behövs vilja också. Men när människor får kunskap, då kommer också viljan till förändring, tror HRF. Ett bra exempel på det är vår ljudmiljökampanj Befria samtalet ( ). Genom att sprida kunskap om de all varliga konsekvenserna av dålig ljudmiljö och om ljudsmarta lösningar lyckades HRF väcka opinion och skapa förutsättningar för ljudmiljösatsningar inom kommuner, skola, företagshälsovård, fack med mera runt om i landet. Ett annat exempel är HRFs uppmärksammade rapporter om hörselvården och hörselskadades situation i samhället. Rapporterna har bland annat bidragit till en markant ökning av antalet hörapparatutprovningar och genomslag för dubbla hörapparater. Förebygga hälsoproblem Nu satsar HRF på att skapa en ny upplysningstid. Under de kommande åren ska vi arbeta för att vädra ut gamla, unkna fördomar och släppa in fakta, vetenskap och sunt förnuft. Det handlar om att ändra på negativa attityder, bland såväl hörselskadade själva som i övriga samhället. Majoriteten av landets hörselskadade har inte haft kontakt med hörselvården, enligt HRFs undersökningar. Hörselnedsättning tycks fortfarande vara något som många försöker dölja eller bagatellisera. Men att ständigt behöva anstränga sig för att uppfatta vad som sägs, kan leda till hälsoproblem. HRF planerar därför att lyfta fram vikten av hörselkontroller, i kombination med upplysning. Målet är att sänka tröskeln så att fler söker hjälp i tid. HRFs hörseltest på webben och i telefon, har redan fått tusentals människor att ta tag i sin hörselsituation. Ändra attityder En ny upplysningstid handlar också om att öka kunskapen om olika typer av hörselskador, samt att förbättra attityder till våra behov bland allmänheten samt bland till exempel politiker, myndigheter, vårdgivare, arbetsgivare, fack, skolansvariga och andra nyckelpersoner. Under flera år har HRF kritiserat att tillgången till hörselvård och stöd i hög grad styrs av beslut baserade på godtycke, istället för gedigen kunskap. Så kan det inte fortsätta. Genom fakta och välgrundade argument som visar problem och lösningar siktar HRF på att skapa förutsättningar för att hörselskadades behov ska tas på allvar och prioriteras högre. Och landets beslutsfattare har all anledning att låta sig bli upplysta. Att 1,4 miljoner hörselskadade invånare har en fungerande tillvaro i skolan, på jobbet och på fritiden är nämligen inte bara viktigt för oss själva och våra närmaste. Det är viktigt för hela Sverige. n FOTO: ANDREAS KINDLER/JOHNÉR 2

3 vapen HRFs vision är ett samhälle där alla hörsel skadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där våra mänskliga rättigheter respekteras, och där vi kan förverkliga oss själva utan att hindras av okunskap, otillgänglighet eller brist på vård, stöd och hjälpmedel. HRFs förbundsstyrelse Sex framgångar för HRF Vi fick hela Sverige att prata ljudmiljö. HRFs kampanj Befria samtalet ( ) fick banbrytande genomslag. Genom opinionsbildning, konferenser och påverkansarbete såg HRF till att ljudmiljöfrågan etablerades som en viktig miljöfråga, såväl bland allmänheten som bland beslutsfattare och andra nyckelpersoner. 2. Vi drev fram mer och bättre textning av tv och film. Efter många års påverkansarbete textas nu allt fler tv-program i allt fler kanaler samt på webben. HRF har också drivit igenom att digital biofilm ska kunna visas textad samt fått igång de första stegen mot en nationell språk databas, vilket skapar möjligheter för bättre direkttextning genom taligenkänning. 3. Alla ska ha råd att höra -uppropet. Våren 2009 föreslogs chockhöjningar av hörselvårds avgifter i Skåne. HRF protesterade och över personer skrev på vårt upprop, Alla ska ha råd att höra. Till slut tvingades politikerna backa. 4. Vi drev fram sms-larm till SOS Alarm. Hörselskadade och döva kan nu skicka sms till nödnumret 112. Efter många års påverkansarbete och försök har tjänsten äntligen permanentats. FOTO: BO INGVAR JÖNSSON Ljudmiljökampanjen fi ck stort genomslag i media. Present till regionpolitikerna i Skåne: Ett upprop undertecknat av personer. 5. Vi tog fram de första svenska hörseltesten på webben och i telefon. Alldeles för många väntar alldeles för länge med att söka hjälp för sina hörselproblem. För att göra det enklare att kolla hörseln har HRF låtit ta fram två tal-i-brus-test, på webben och i telefon. 6. Vi banade väg för bättre tolktjänst. HRF drev fram en statlig utredning om tolktjänsten och tog initiativ till förbättringar som kan ge mer tolkning av högre kvalitet, som är likvärdig i hela landet. HRFs hörseltest fi nns på horseltest.se och på

4 Vilken är den viktigaste framtidsfrågan för HRF och hörselskadade? FOTO: PETER KNUTSSON FOTO: JENNY GAULITZ FOTO: PETER KNUTSSON FOTO: PETER KROON FOTO: PETER KNUTSSON FOTO: ANDRÉ DE LOISTED Margareta Benson, journalist: Det är bra att HRF satsar på att sprida kunskap. Det behövs, inte minst i arbetslivet. Jag tycker att det borde vara självklart att alla yrkesverksamma snabbt erbjuds hörselrehabilitering. Det vet jag av egen erfarenhet. Man känner sig så lätt ensam och udda att få möta andra i liknande situation kan betyda skillnaden mellan att vara kvar på jobbet eller att riskera depression och sjukskrivning. Ingemar Johansson, präst/musiker: Jag tycker att det är viktigt att HRF arbetar för att fler ska få kontrollera hörseln regelbundet, inte minst i arbetslivet. En annan viktig framtidsfråga för oss hörselskadade är ökad kunskap. Jag tror att det är rätt av HRF att satsa på kunskapsspridning och En ny upplysningstid. Marie Walther, fotograf/formgivare Det viktigaste för mig är att barn och ungdomar får så bra hjälp som möjligt från början, så att de har alla förutsättningar att få ett väl fun geran de socialt liv samt arbets liv. Hörselvård för alla är också superviktigt! Får ont i magen bara av att tänka på att en hörselskadad kanske inte kan bära hörapparat på grund av att de inte har råd med inköpet. Det vore fruktansvärt! Lennart Hjalmarsson, pensionär: Hörselvård för alla. Alla ska ha rätt till bra hörselvård med större rehabiliteringsinsatser, oberoende av ålder, kön, härkomst och ekonomiska resurser. Så är det inte i dag. Men hörselvård handlar inte bara om hörapparater! Det är också bra med HRFs satsning på kunskapsspridning. Jag tror att det kan ge oss fler medlemmar och engagera befintliga medlemmar i vårt intressepolitiska arbete. Bodil Persson, löne- och personaladministratör HRFs satsning på kunskapsspridning är jätteviktig. Om de vi talar med saknar förståelse och kunskap så får vi inte gehör för våra olika önske mål och krav, till exempel när det gäller åtgärder för bättre skolgång och mot diskriminering, eftersom de inte förstår varför det är så viktigt för oss. HRF väljer färdväg på kongressen Den 1 3 juni 2012 samlas ombud från HRFs drygt 200 föreningar i Västerås, för att tillsammans fatta beslut om HRFs färdriktning under de kommande fyra åren. Kongressens tema är En ny upplysningstid. Det återspeglas i det handlingsprogram för som förbundsstyrelsen föreslår. Kongressen ska även ta ställning till flera andra förslag, bland annat om ett nytt intressepolitiskt program för HRF. Läs mer om kongressen på vår kongresswebb: Hörselskadades Riks förbund (HRF) är hörsel skadades intresseorganisation. Bland våra medlemmar finns alla grupper av hörselskadade: personer med olika typer av hörselnedsättning, med eller utan hörapparater och hörsel implantat, och personer med tinnitus, Menières sjukdom och ljudöverkänslighet. Vi är också en organisation för föräldrar och andra anhöriga. HRF är till för hörselskadade i alla åldrar, i livets olika skeden. Vi sprider kunskap, påtalar brister och behov, och föreslår lösningar. Vi påverkar politiker och andra beslutsfattare, och driver krav på förändringar för att hörselskadade ska få en bättre tillvaro. Välkommen att bli medlem på En Hörs 4

5 Tobias Palmqvist, lärare: Som förälder och grundskolelärare är det väldigt viktigt för mig att alla hörselskadade och döva barn, oavsett skol form och var de bor, får en bra utbildning och stärks som människor. Det är oerhört viktigt att alla får förutsättningar för att nå så långt de kan. Det innebär bland annat, för det första: tillgång till teckenspråks undervisning, vilket i dag inte är lagstadgat, för det andra: tillgång till väl fungerande hörselteknisk utrust ning med snabb support, för det tredje: en känsla av delaktighet det är ovärderligt. Jag tror inte att politiker och andra ansvariga förstår den ständiga kamp och oro som många elever med hörselnedsättning lever med: Hörde jag rätt? Vad har jag missat? Här behövs HRF, för att värna rätten till god utbildning och delaktighet. Vi måste få beslutsfattare att förstå att det handlar om våra barns mänskliga rättigheter. Tobias med dottern Hedda, 4 år båda hörselskadade och hörapparatbärare. FOTO: CHRISTIAN SALTAS 5

6 Möjligheterna och hoten är större än någonsin Det är en turbulent tid för hörselskadades egen befrielserörelse, HRF. En tid av både stora framgångar och hot om allvarliga försämringar. Det inspirerar till engagemang, tycker HRFs förbunds ordförande, Jan-Peter Strömgren: Aldrig har det varit så viktigt som nu med ett starkt HRF. När våra rättigheter står på spel behöver vi en organisation som alltid, alltid sätter hörselskadades intressen främst. Och där varje enskild medlem kan göra skillnad. Det var den bästa av tider, det var den värsta av tider, det var visdomens tids ålder, det var dumhetens tidsålder, skrev Charles Dickens*. Orden passar väl in på den tid som hörselskadade lever i just nu, tycker Jan-Peter Strömgren. Aldrig har det funnits så mycket kunskap som nu om hörsel skadades behov och hur vi kan få en bättre tillvaro. De medi cinska, beteendevetenskapliga och tekniska framstegen har också skapat större möjligheter än någonsin tidigare. Stora framgångar I denna utveckling har HRF spelat en stor roll, genom att väcka opinion, påverka politiker, göra undersökningar, sprida kunskap och skapa förutsättningar för ny forskning. HRFs kunskaper och synpunkter efterfrågas som aldrig förr av politiker, myndigheter och andra beslutsfattare. JAN-PETER STRÖMGREN UPPDRAG: förbundsordförande sedan 2000, nominerad till omval för ytterligare fyra år HÖRSELSKADA: hörselnedsättning (otoscleros), använder hörapparat FAMILJ: sambo, fyra barn, åtta barnbarn BOR: Kungsholmen, Stockholm FÖDD: 1946 FOTO: CHRISTIAN SALTAS 6

7 JP: Så kan vi uppnå full delaktighet Steg för steg har HRF flyttat fram positionerna för hörselskadade, i riktning mot ett samhälle där vi kan leva i full delaktighet och jämlikhet, säger Jan-Peter Strömgren. Bara under de senaste åren har vi värnat rätten till hörselvård i olika delar av landet, drivit fram mer och bättre text i tv, tagit fram hörseltest på webben och i telefon, banat väg för ut vecklad tolktjänst, fått gehör för bättre samordning av skolan för hörsel skadade, varit med och startat Lika Unika, Steg för steg har HRF flyttat fram positionerna för hörselskadade, i riktning mot ett samhälle där vi kan leva i full delaktighet och jämlikhet. HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. För att lyckas nå dit behöver vi jobba med följande, anser HRFs förbundsordförande, Jan-Peter JP Strömgren: Tidig upptäckt: Rä t t i ns atse r i r ätt t id fö rebyg ger an dr a h äls op ro bl em och skapar förutsättningar för en fungerande tillvaro. Därför ska vi uppmuntra allmänheten att testa sin hörsel samt arbeta för att fler erbjuds regelbundna hörselkontroller, bland annat på jobbet. Att stärka individen: Vi behöver avstigmatisera hörselskador, så att fler vågar och vill söka den hjälp de behöver. Det är ju först när jag får insikt om min hörselskada, mina behov och begränsningar, som kan jag gå vidare och förbättra min tillvaro. Här finns mycket att göra, inte minst i arbetslivet. Utvecklad allmän hörselvård: federationen för mänsk liga rättigheter för personer med funktionsned sättning, och gen omfört en unik och framgångsrik kampanj för bättre ljudmiljö. Hörselvård light Men samtidigt Samtidigt ser Jan-Peter Strömgren en oroande utveckling inom hörselvården, som hotar att allvarligt försämra förutsättningarna för hörselskadade. Det blir svårare för hörselskadade att få del av de möjligheter som finns, i takt med att hörselvården utarmas. Det blir allt vanligare med en splittrad hörselvård light, medan fördjupad rehabilitering har hamnat på undantag. Hela yrkes - grupper försvinner ur hörselvården, och med dem viktig kunskap. Dessutom skjuter samhället över en allt större del av hjälpmedelskostnaden på den enskilde; tillgången till hörselvård blir en plånboksfråga. Starka, delaktiga, jämlika För fyra år sedan deklarerade Jan-Peter Strömgren att HRF ska vara en befrielserörelse. Och det gäller än: Allt vårt arbete handlar om att skapa förutsättningar för att hörselskadade ska kunna vara trygga, starka, delaktiga och jäm lika med andra fria att leva sina liv, utan onödiga hinder. Är det en utopi? Nej, hävdar Jan-Peter Strömgren. En utma n - ing, men ingen utopi. n *Citatet: De första raderna ur En berättelse om två städer av Charles Dickens (1859).w Tillgång till allsidig hörselrehabilitering är livsviktigt för oss hörselskadade. Jag är djupt oroad över den nedrustning vi ser i dag och de stora skillnaderna mellan olika delar av landet, och jag är övertygad om att vi står inför en hård strid om rätten till hörselvård. Men HRF är starka i den här frågan vi vet vad vi pratar om, till skillnad från många politiker. Ett tillgängligt samhälle: Dagligen stängs vi hörselskadade ute i olika sammanhang på grund av bristande tillgänglighet. Det är oförsvarligt. I dag finns det bra lösningar i form av textning, kommunikationssystem, ljudmiljöåtgärder med mera. Därför kräver HRF ny lagstiftning som slår fast att bristande tillgänglighet är diskriminering. Forskning och utveckling: Forskning och utveckling har central för betydelse för hörselskadades framtid. Men det är också viktigt att klinisk verksamhet inom hörselvården får möjlighet att utveckla nya behandlingar och arbetsmetoder. En stark organisation: Det är viktigt att HRF fortsätter att utvecklas, så att vi förblir en stark och angelägen organisation. Därför ser jag fram emot den organisationsutredning som nu planeras. Vi behöver ta reda på hur vi bäst möter framtidens utmaningar. Jan-Peter Strömgren kommer hela tiden tillbaka till medlemmarnas engagemang: Medlemmarna är en viktig drivkraft, som för HRF framåt. Men vårt arbete handlar inte bara om de som har löst medlemsavgift. Ända sedan starten 1921 har vår organisation varit en drivande, samhällspolitisk kraft för alla hörselskadade. Och det ska vi fortsätta vara. 7

8 FOTO: BLUEGREEN PICTURES/JOHNÉR En ledfyr i snålblåsten HRF värnar rätten till hörselvård efter behov Alla hörselskadade har rätt till hörselvård efter behov. Men denna rättighet hotas nu av snabba, omvälvande valfrihets reformer, som sätter ekonomiska och ideologiska intressen före hörsel skadades bästa. Det blåser kring svensk hörselvård. Debattens vågor går höga och oron för totalhaveri sprider sig bland olika yrkesgrupper inom hörselvården. Men mitt i stormen står HRF på stadig grund och värnar odiskutabla värden. Vårt fokus är ett enda: Hur kan hörselskadade garanteras bästa möjliga hörselvård? Den stormiga hörselvårdsdebatten handlar om så kallat vårdval (möjlighet att själv välja mellan flera olika privata, auktoriserade vårdgivare) och fritt val av hjälpmedel (att landstinget ger ett bidrag till inköp av hjälpmedel på den privata marknaden). I Stockholms län och i Skåne har man infört både vårdval och fritt val av hjälpmedel. I Uppsala län har man infört vårdval och flera andra 8 landsting överväger att följa efter. HRF har riktat kritik mot fritt val, och har påtalat brister i vårdvalssystemen. Ansvariga politiker har emellertid varit påfallande ointresserade av att genomföra oberoende utredningar och konsekvensanalyser. Den sakliga kritiken har framför allt bemötts med ett flitigt användande av honnörsordet valfrihet. I korthet anser HRF att det ska finnas en samhällsfinansierad hörselvård som håller hög kvalitet, är likvärdig i hela landet, bygger på en sammanhållen vårdkedja och bedrivs långsiktigt. Landstingens hörapparatsortiment ska hålla hög kvalitet och vara brett och flexibelt. Ingen ska behöva köpa hörapparater privat för att landstinget inte kan erbjuda de hjälpmedel han/hon behöver. Ingen ska behöva hamna i en situation där den egna plånboken blir avgörande för möjligheten att få den vård och de hjälpmedel han/hon behöver. Den som ändå vill köpa hörapparater privat ska givetvis kunna göra det, men köpet ska då inte subventioneras med offentliga medel. Skattemedel ska gå till att stärka den offentliga hörselvården, anser HRF, så att denna kan hålla hög och jämn kvalitet. Vid vårdval sker hörapparatutprovningar vid många olika privata mottagningar, vilket gör att kötiden blir kortare. Problemet är att mottagningarna oftast har både ett landstingsfinansierat och ett privat sortiment, och i sin marknadsföring häv-

9 dar många av mottagningarna att deras privata hörapparater är bättre. De audionomer som jobbar här hamnar lätt på dubbla stolar. Å ena sidan ska audionomen ge saklig information och se till patientens bästa. Å andra sidan är han eller hon en säljare, som ska dra in intäkter till ett vinstdrivande företag. Följaktligen upplever en del audionomer att de behöver hänvisa patienter till företagets privata, dyrare sortiment, även om det finns likvärdiga hörapparater inom det offentliga. I de landsting som har fritt val är denna risk ännu större. Här blir landstingets hörselcheck (fritt val-rekvisition) en uppmuntran till den enskilde att köpa hörapparater privat. På så sätt avhänder sig landsting sitt ansvar för en del invån a- res habilitering, rehabilitering och hjälpmedel ett ansvar som är fastställt i hälsooch sjukvårdslagen. De nya vårdvalsystemen innebär att hörapparatutprovningen särskiljs från den övriga rehabiliteringen. Risken finns att färre får fördjupad rehabilitering och, på sikt, att hörselvården utarmas och förlorar kompetenser. Audiologerna (läkare med hörsel som specialitet) och hörselingenjörerna blir allt färre, samtidigt som det kliniska underlaget för forskning och teknisk utveckling vid hörselklinikerna minskar. Detta är synnerligen allvarligt, eftersom det är mycket svårt att återuppbygga kompetens som gått förlorad. HRF har bevakat hörselvården under hela 2000-talet och har påtalat brister och behov i åtta uppmärksammade rapporter. Denna bevakning kommer vi att fortsätta med. Den stormiga utveckling vi nu ser inom hörselvården gör att HRF behövs, som en pålitlig ledfyr som visar vägen till de grundläggande värden och förutsättningar som god hörselvård bygger på oavsett om den bedrivs i offentlig eller privat regi. n John Wayne bor inte här är den senaste i raden av HRF-rapporter om hörselvården. Titeln syftar på att Sverige inte är ett laglöst Vilda Västern, även om det det kan verka så med landstingens alla godtyckliga beslut om hörselvården. 9

10 De här konferenserna borde alla gå på, sa Maria Andersdotter, arbetsmiljöingenjör på Commodia AB, som deltog på HRFs ljudmiljökonferens i Östersund. Kampanjen som fick hela Sverige att efterlysa ljudsmart samtalsmiljö Med kampanjen Befria samtalet ville HRF väcka opinion mot dåliga ljudmiljöer, för ett samtalsvänligt Sverige. Och det lyckades. Nu har myndigheter, skyddsombud, företagshälsovård och media vaknat. Ljudmiljöfrågan har blivit synlig. 10 Dålig ljudmiljö drabbar hörselskadade särskilt hårt. Men störande ljud påverkar också väldigt många andra på ett negativt sätt. Det gör till exempel att vi får svårt att minnas, prestera och koncentrera oss. Vi riskerar stress, trötthet och olika hälsoproblem. HRFs mål med Befria samtalet-kampanjen var därför att etablera ljudmiljöfrågan som en viktig miljöfråga för hela samhället, inte bara som en tillgänglighetsfråga för hörselskadade. Så blev det också. HRFs landsomfattande ljudmiljö turné , med konferenser, medieutspel, reklam och intresse politiskt påverkansarbete, väckte en stark opinion och ny medvetenhet om både problem och lösningar. I län efter län spred vi vårt budskap: Bra ljudmiljö är bra för alla. Även i media blev genomslaget stort, med över artiklar och inslag inom loppet av ett år. De 21 konferenserna runt om i landet samlade cirka deltagare: arkitekter, byggnadsinspektörer, skyddsombud, skolledare, företagshälsovård, miljöinspektörer med flera. Det har gett många ringar på vattnet. Boverket ser över byggreglerna, Sveriges Kommuner och Landsting satsar på att öka ljudmiljökompetensen ute i landet, det startas ljudmiljöprojekt i skolor... Ja, HRF fick till och med Ljudpriset 2011 av Svenska Akustiska Sällskapet. Nu fortsätter HRFs arbete för bättre ljudmiljö. Vi driver krav på skärpt lagstiftning och nya riktvärden, vi efterlyser bättre utbildning för nyckelpersoner och mycket annat. Det är fortfarande en bra bit kvar till det ljudsmarta samhället men vi är på väg. n Läs mer på Skolor/förskolor och öppna kontor har ofta stora problem med ljudmiljö. Dålig ljudmiljö på grund av dålig rumsakustik och stora barngrupper gör att allt fl er elever och lärare använder hörselskydd. Morgan Alling var en av tio kändisar som gav sitt stöd till kampanjen genom att vara med i HRFs reklamfi lmer om samtalsstörande ljud. FOTO: LENNART MAGNUSSON FOTO: RUTH

11 Några viktiga frågor som HRF driver Kakofonien: en larmrapport Kakofonien är en larmrapport, bokstavligt talat. Här presenterar HRF unika undersökningar som visar vidden av vårt vanligaste miljöproblem störande ljud. Kakofonien visar bland annat att: Varannan arbetstagare har problem med ljudmiljön på jobbet. Hela 44 procent har svårt att höra vad andra säger. Två av tre lärare/förskollärare tycker att ljudmiljön är ett problem varje dag/varje vecka. Över hälften har svårt att höra eleverna i klassrummet. 57 procent av dem som jobbar i kontorslandskap tycker att ljudmiljön är störande. Varannan person har svårt att höra på caféer/restauranger. 47 procent undviker ställen där de vet att ljudmiljön är dålig och en av tre har lämnat caféer/restauranger på grund av dålig ljudmiljö. Rapporten bygger till stora delar på undersökningar bland allmänheten samt bland medlemmar i fem fackförbund (HRF/Novus Opinion). Läs hela rapporten på n FOTO: ERIKA WESTMAN Hörselvård för alla. Hörselvården ska hålla hög kvalitet och vara likvärdig i hela landet när det gäller innehåll och kostnader. Det är ett krav som HRF kommer att fortsätta driva. Ingen ska behöva hamna i en situation där plånboken blir avgörande för möjligheten att få vård och hjälpmedel. Regelbundna hörselkontroller. Vi ska arbeta för att fler testar sin hörsel. Arbetstagare, elever, äldre, nyanlända flyktingar/invandrare alla behöver regelbundna hörselkontroller. Genom att upptäcka hörselskador och sätta in åtgärder så tidigt som möjligt går det att förebygga andra hälsoproblem. Bristande tillgänglighet är diskriminering. Varje dag utestängs hörselskadade på grund av bristande tillgänglighet, till exempel dålig ljudmiljö, brist på textning eller att det saknas fungerande hörteknik. HRF kräver därför lagstiftning som slår fast att bristande tillgänglighet är diskriminering. Det är en fråga om respekt, demokrati och mänskliga rättigheter. Mer hjälpmedel i arbetslivet. D etfi n n s cirka hörselskadade i yrkesverksam ålder. Många saknar hjälpmedel FOTO: EVA WERNLID/NORDIC PHOTOS på arbetsplatsen, och sliter med att höra, till exempel på möten. Men HRF har fått igenom en översyn av reglerna för arbetshjälpmedel och fortsätter nu jobba för att det ska bli enklare för hörsel skadade att få de lösningar och det stöd de behöver. En bättre skola för hörselskadade och döva. Många hörselskadade elever har det tufft, på grund av bristande stöd. Det är därför glädjande att HRF har fått starkt gehör för vårt förslag om en nationell samordnare för skolan för hörselskadade och döva. Nu ska vi arbeta vidare för att denna samordning permanentas och att det etableras regionala resurscentran för hörselskadade och döva elever. Vi vill också förbättra möjligheterna för hörselskadade barn att lära sig teckenspråk och gå i förskola/ skola med teckenspråkiga miljöer. Bättre ljudmiljö och god hörbarhet. Vi fortsätter vårt arbete för att sprida kunskap och driva krav på skärpt lagstiftning (läs mer t. v.). Vi ska också arbeta för god hörbarhet med väl fungerande tekniska lösningar, till exempel kommunikationssystem, teleslinga och motsvarande. 11

12 Ett hörseltest betyder så mycket FOTO: OEM IMAGES/MATTON Ett enkelt hörseltest kan bli en av görande vändpunkt i livet det första steget mot en bättre tillvaro. HRFs hörseltest på webben och i telefon är ett enkelt sätt att ta reda på hur det ligger till med din hörselhälsa. Har du svårt att höra ibland? Höjer du volymen på tv:n? Frågar du ofta om? Eller har du en anhörig som har börjat höra dåligt? Nu är det enkelt att testa hörseln. Över har redan gjort HRFs hörseltest på webben: HRF har också ett hörseltest i telefon på Webbtestet är kostnadsfritt. Att göra HRFs hörseltest i telefon kostar 28 kronor, varav 10 kronor går till hörselforskningen. Båda dessa hörseltest är utvecklade av Forskningsinstitutet Hörselbron och mäter hur bra du uppfattar tal i olika grader av brus. Resultatet ger dig en indikation på hur du hör och om det är dags att kontakta vården för en grundligare hörselundersökning. För få hörselkontroller En hörselnedsättning kommer ofta smygande, och många dröjer därför ofta alldeles för länge innan de söker hjälp. En tredjedel av landets arbetstagare har inte testat hörseln på över tio år. Det visar en Novusundersökning som HRF låtit göra (2011). Särskilt utsatta är kvinnor; sju av tio kvinnor uppger att de aldrig får göra hörselkontroller på jobbet. Bland äldre finns ingen allmän hörsel screening, trots att mer än var tredje person över 75 år hör dåligt. För få hörselkontroller Att under lång tid slita med att uppfatta vad som sägs innebär en oerhörd påfrestning. Sådan hörselstress och kommunikationsundernäring kan leda till allvarliga hälsoproblem. HRF arbetar för att fler ska få regelbundna hörselkontroller, så att hörselförsämringar upptäcks så tidigt som möjligt. Rätt åtgärder i rätt tid är ett effektivt sätt att förebygga ohälsa. n HRF banar väg för ny forskning och utveckling Hur uppstår tinnitus? Går det att bota nedsatt hörsel? Det finns många olösta hörselgåtor, och HRF bidrar till sökandet efter svar. Hörselskador är ett av våra största folkhälsoproblem. Det påverkar vardagen för ungefär 1,4 miljoner människor, bara i Sverige. Ändå avsätts ganska lite samhällsresurser till forskning om hörsel. Därför har HRF instiftat Hörselforskningsfonden och startat Forskningsinstitutet Hörsel bron. Via Hörselforskningsfonden delar vi ut anslag till medicinsk, beteendevetenskaplig och teknisk forskning. Det kan till exempel handla om orsaker till hörselskador och hur de kan botas, effektivare diagnosmetoder, bättre kommunikation, samt utveckling av HÖRSELFORSKNINGSFONDEN HRF ANNO 1989 hjälpmedel och behandlingsmetoder som kan ge hörselskadade en bättre tillvaro. Forskningsinstitutet Hörselbron bedriver forskning inom teknisk audiologi. Här arbetar forskare bland annat med att utvärdera hörapparater och utprovningsprocesser samt att utveckla nya, tekniska lösningar. Stöd HRFs insamling till förmån för hörselforskningen genom en gåva på pg Läs mer på FOTO: CECILIA HALLIN 12

13 Frågor om hörsel? Hörsellinjen ger dig svar om det mesta Jag hör inte vad min man säger vad ska jag göra? Varför är min tinnitus värre vissa dagar? Hur ska jag välja förskola för min hörselskadade dotter? Hörsellinjen ger dig svar och råd om det mesta, snabbt och enkelt. Det finns cirka 1,4 miljoner människor med hörsel skador i Sverige i alla åldrar, i alla delar av samhället. Det innebär att det finns många, många frågor om hörsel och ofta är det svårt att veta vart man ska vända sig för att få pålitliga svar. Därför behövs Hörsellinjen, en kostnadsfri informationstjänst som drivs av Hörselskadades Riksförbund (HRF) och som står fri från alla vinstintressen. Här kan alla få information och rådgivning om det mesta som rör hörsel: hörapparater, tinnitus, hjälp me del, tolkning, ljudmiljö, textning, Menières sjukdom, hörsel implantat, olika kommu ni kationslösningar och mycket annat. Hos Hörsellinjen är ingen fråga för liten, ingen fråga för stor. Aktuell vägledning Du kan ställa frågor till Hörsellinjen på webben, i ett formulär på Du kan också ringa på vardagar, klockan Vanlig samtalstaxa gäller. De som svarar hos Hörsellinjen är utbildade hörselinformatörer, som alla har egen erfarenhet av vad det innebär att leva med en hörselskada. De följer utvecklingen inom hörselområdet, i nära samarbete med HRFs sakkunniga ombudsmän, för att kunna ge aktuell vägledning om de olika resurser och möjligheter som finns för hörselskadade. Alla som kontaktar Hörsellinjen kan vara anonyma och informatörerna som jobbar här har självklart tystnadsplikt. Nästan har fått svar Ungefär personer per år kontaktar Hörsellinjen. Sammanlagt har nästan människor fått råd och stöd sedan starten hösten Det är inte bara hörselskadade som kontaktar Hörsellinjen, utan också anhöriga, vänner, arbets kamrater, skyddsombud, skolpersonal, organisa tioner, myndigheter och många andra. En stor andel av de hörselskadade som hör av sig har inte haft kontakt med hörsel - vården eller med HRF tidigare. Att vända sig till Hörsellinjen är ofta första steget mot en bättre hörselsituation. Ny webb Hösten 2012 lanserar HRF nya horsellinjen.se en helt ny webbplats med massor av sökbar information om hörsel. Där kom mer du att kunna hitta svaret på många av dina frågor om hörsel. Hörsellinjen är en kostnadsfri tjänst. För att kunna fortsätta denna viktiga verksamhet behöver HRF ditt stöd. Ge ditt bidrag på plusgiro: eller gå in på Nio frågor till Hörsellinjen l Jag vaknar inte av min väckarklocka längre. Vad ska jag göra? Får inte komma för sent till jobbet fler gånger! l Vad är egentligen skillnaden mellan TSS och teckenspråk? l Är det farligt att ha hörapparat med telespole? Kan den elektromagnetiska strålningen vara skadlig? l Är det sant att min tinnitus försvinner om jag bara låter bli att stressa? l Vilken är den bästa hörapparaten? l Jag ska segla till Spanien med min sambo, men vill inte ha på mig hörapparaterna när det blåser hårt. Hur ska vi kunna prata med varandra till sjöss? l Jag har hört att musik man gillar inte är skadlig. Stämmer det? l Jag har kraftig hörselnedsättning och jättejobbig tinnitus. Kan CI vara en lösning för mig? l Min chef pratar så otydligt när vi har möten på jobbet. Men andra hör honom. Är det något fel på mina hörapparater? Svaren på frågorna ovan hittar du på Fråga på webben när du vill. Telefontid: vardagar kl Vanlig samtalstaxa. FOTO: ANNA EMILIA LUNDGREN/JOHNÉR 13

14 Marianne Persson och Anita Klintberg i HRF-föreningen i Karlskoga Degerfors. FOTO: BO WALLDÉN Välkommen som medlem! Hör du dåligt? Har du tinnitus eller Menières sjukdom? Är du ljudöverkänslig? Eller är du kanske förälder till ett hörselskadat barn? Oavsett vem du är har du mycket att vinna på att bli medlem i Hörselskadades Riksförbund (HRF). Ett viktigt stöd. Vi hörs bättre ju fl er vi är. Genom att vara medlem ökar du HRFs möjligheter att skapa ett bättre samhälle för hörselskadade. Möjlighet att påverka. Som medlem kan du vara med och väcka opinion, påverka beslutsfattare, förändra och förbättra. Aktuell tidning. Tidningen Auris kommer direkt hem i brevlådan till dig som är medlem, åtta nummer per år med nyhe- ter och reportage. Auris fi nns även på webben: I gott sällskap. I HRFs föreningar får du råd, stöd och möjlighet att träffa andra för att utbyta tips och erfarenheter. Rabatter och förmåner. Som medlem har du tillgång till förmåner och rabatter på bland annat telefoner, hotell och datasupport. Läs mer på Linda Skugge: Tonårstystnaden är hemsk. Barngnäll kom tillbaka! Buller i vården Ljudsanering på intensiven Skadad av larm: Operatör fick rätt till livränta Idde Schultz om sin hörselskada: Jag tvingades ändra livsstil Nya rön Hörselimplantat kan hjälpa allt fler Tysta leksaker Förskollärare startade företag 5 söker tips till dig som jobb auris1202s1.indd :06:59 TIDSKRIFT FÖR HÖRSELSKADADE NUMMER 2, APRIL 2012 ÅRGÅNG 91 Vi ses väl på Facebook? Nu kan du få nyheter och tips från HRF på Facebook! Gå bara in och klicka på Gilla/Like-knappen på vår Facebook-sida: Gilla-knappen hittar du även på HRF har också fl era diskussionsgrupper på Facebook. Du hittar grupperna genom att söka på: Hörselskadades Riksförbund (HRF) HRF: Menières sjukdom HRF: Tinnitus HRF: Cochlea-implantat Över 90 år på hörsel skadades sida. Den 23 februari 1921 föddes den organisation som senare skulle komma att heta Hörselskadades Riksförbund (HRF). Under åren som gått har vi drivit skolor för hörselskadade barn (bilden), startat svensk hörselvård och fått igenom tillgänglighetsreformer, som teleslingan och text i tv. Från Skolan för döva småbarn ( ) 14

15 Visste du att 1,4 miljon människor i Sverige hör dåligt. att cirka 55 procent av alla hörselskadade är i yrkesverksam ålder (16 64 år). att över personer har hörapparat. att ungefär 15 procent av befolkningen har tinnitus. FOTO: PER MÄKITALO/JOHNÉR Över givare stödjer HRF FOTO: KENTAROO TRYMAN/NATURBILD Gabriel Prudencio och Juan Francisco Lizeca är medlemmar i APANH, en boliviansk organisation för familjer med hörselskadade barn, som HRF samarbetar med. En mer jämlik värld för hörselskadade HRFs engagemang slutar inte vid Sveriges gränser. Som en av världens största hörselskadeorganisationer är vi en drivande kraft i arbetet för att skapa en värld som är mer tillgänglig och jämlik för hörselskadade. I Bolivia har HRF inlett ett utvecklingssamarbete tillsammans med en organisation för familjer med hörselskadade barn. Målet är att ge barnen en bättre start i livet. HRF spelar också en aktiv roll som medlem i International Federation of Hard of Hearing People (IFHOH), European Federation of Hard of Hearing People (EFHOH) och Nordiska Hörselskadeorganisationernas Samarbetskommitté (NHS). Bland annat har vi bidragit till arbetet med den nya FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Letar du efter smart teknik? HRF Hörteknik erbjuder ett brett urval av hörseltekniska produkter med hög kvalitet, till förmånliga priser. Välkommen till vår webbshop på eller ring HRFs arbete för hörselskadade i Sverige och världen är möjligt tack vare stöd från enskilda givare. Ungefär människor runt om i landet skänker små och stora summor till stöd för vår verksamhet. Dina och andras gåvor till HRF går bland annat till insatser för att ge hörselskadade barn en bättre skola, hörselvård av hög kvalitet i hela landet, bättre ljudmiljö, mer text i tv, bättre tolktjänst, utvecklade hörselkontroller och många andra viktiga frågor. Vi bedriver också insamling till förmån för hörselforskningen, vår informationstjänst Hörsellinjen och ett utvecklingsprojekt för att skapa en bättre tillvaro för hörselskadade barn i Bolivia. HRF har ett så kallat 90-konto, vilket innebär att vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vill också du vara med och stödja HRFs arbete? Det kan du göra genom att sätta in en gåva på plusgiro eller bankgiro Välkommen att läsa mer om olika sätt att stödja HRF, som privatperson och som företag, på Tack ditt stöd behövs! Snart kommer nya Vill du läsa nyheter om hörselfrågor? Vill du veta mer om HRF? Då är du välkommen till Under 2012 lanserar HRF en helt ny webb på med ett större utbud av information om HRF och de frågor vi driver. Samtidigt lanseras nya HRFs informationswebb med fakta om hörsel och hörselskador. Det finns alltså mycket att se fram emot! Men redan innan nylanseringen hittar du senaste nytt om hörsel på 15

16 Testa din hörsel på eller horseltest.se Testa din hörsel på eller horseltest.se Testa 090 eller