minhälsa Hör du dåligt? hjälp finns att få Sörmlands sjukhus byggs om Höjd ålder för fri tandvård Tema

Transkript

1 minhälsa råd om vård från landstinget sörmland nummer 1/2014 Tema HÖRSEL Hör du dåligt? hjälp finns att få Sörmlands sjukhus byggs om Höjd ålder för fri tandvård

2 4. Tema Hörsel. Hörselnedsättning kan ha många orsaker, här presenteras några av dem och hur tillstånden kan botas eller lindras. 6. Hörselvårdsmottagningar finns på tre av länets sjukhus. De hjälper patienter med hörselnedsättning. 8. Birgitta Elbrand fick en örfil av läraren när hon inte hängde med i skolarbetet. Först i 40-års åldern upplevde hon att hon fick livet och människovärdet tillbaka. 10. Godartad lägesyrsel kallas även för Kristallsjuka och ger kraftig men ofta kortvarig yrsel när huvudets läge ändras. Turligt nog är åkomman lätt att bota. 11. Pedagogiska hörselvården och Tolkcentralen hjälper döva och hörselskadade till ett aktivt liv så att de kan delta i samhället på samma villkor som hörande. 12. När Melker skulle fylla fem år miste han hörseln på sitt hörande öra. Ett Cochleaimplantat gör att han kan uppfatta ljud och leva som andra killar i hans ålder. 14. Hörapparater och varseblivningshjälpmedel är några hjälpmedel som kan underlätta vardagen för den som hör dåligt. 22. Lättläst information. 23. Hälsokrysset. En frågetävling. Min hälsa råd om vård ges ut av Landstinget Sörmlands kommunikationsenhet i samverkan med landstingets Läkemedelskommitté. Ansvarig utgivare: Maria Karlsson. Redaktionskommitté: Lena Bosdotter Rosten, Lars Steen, Lars Lundahl och Maria Karlsson. Produktion & grafisk form: JFS & Co AB. Omslagsfoto: Lasse Skog. Birgitta Elbrand mobbades för sin hörselskada som barn. Först i 40-års åldern fick hon människovärdet tillbaka. Tryck: Österbergs. Adress: Min hälsa råd om vård, Nyköping. E-post: kommunikationsenheten@dll.se, fax: , landstingetsormland.se. Min hälsa råd om vård utkommer med tre nummer per år. 2 min hälsa 1/2014

3 Tema Ungefär 1,3 miljoner svenskar upplever att de hör dåligt. Att ha en hörselnedsättning kan vara allt ifrån HÖRSEL att höra lite dåligt till att inte höra något alls. Du kan ha din hörselnedsättning från födelsen eller tidig barndom men du kan också ha fått den senare i livet. I det här numret av Min hälsa kan du bland annat läsa om hur det är att leva med en hörselskada, både som vuxen och som barn. Vi tar upp olika orsaker till hörselnedsättning och vilka behandlingar och hjälpmedel som finns. Du kan även läsa om hälsokontroller för alla 40-, 50-, och 60-åringar i länet och Landstinget Sörmlands största investeringsprojekt genom tiderna. min hälsa 1/2014 3

4 Många orsaker till hörselnedsättning Här presenteras några olika tillstånd som orsakar hörselnedsättning. text Björn LundahlInformationsläkare, Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland Ljud av ganska hög nivå kan skada eller döda hårcellen. Ju fler skadade eller döda hårceller desto sämre hör man. Vaxpropp En av de absolut vanligaste orsakerna till hörselnedsättning är vaxpropp. Hörselgången har många körtlar som bildar sekret och vaxet bildas av att detta sekret blandas med avstötta gamla celler ifrån hörselgången. Vaxets funktion är att skydda hörselgången mot fukt och infektion. Normalt flyttas sakta vaxet mot hörselgångsmynningen men om detta hindras kan en vaxpropp uppkomma. Om man har normal trumhinna och hörselgång fungerar oftast egenbehandling väl med preparat som man receptfritt kan köpa på apotek. Misslyckas det kan man få hjälp på vårdcentral med sin vaxpropp och då kan flera olika metoder användas till exempel spolning av örat eller att man suger rent i örat samtidigt som man ser hur det ser ut i mikroskop. Otosalpingit (vätska bakom trumhinnan) Detta är ett tillstånd med upphävd eller förhindrad luftning av och i mellanörat. Det kan ha flera orsaker till exempel svullnad av örontrumpetens slemhinna, vanligt i samband med övre luftvägsinfektioner och öroninflammationer. Stora polyper bakom näsan kan också vara en orsak. Vuxna märker av detta genom nedsatt hörsel och lockkänsla, hos barn är det oftast omgivningen som märker att barnet hör dåligt. Ofta bubblande, knastrande ljud. Sjukdomen är lätt för din läkare att se 4 min hälsa 1/2014

5 »Hörsnäckan tål ljud av ganska hög nivå men blir nivån alltför hög kan håren på hörselcellerna brytas av och även själva hårcellen kan dö.«då han/hon tittar in i örat såvida det inte finns mycket vax som skymmer. Sjukdomen läker ofta spontant utan att man behöver göra något alls inom en till tre månader. Vuxna kan göra valsalvamanöver genom att hålla för näsan, sluta munnen och försöka blåsa ut. Barn kan ofta mellan tre och sex års ålder prova Otovent som är en liten ballong som används för att utföra tryckutjämning. Vid kvarstående problem efter tre månader hos barn och en månad hos vuxna måste man till öronspecialist för bedömning. Bullerskador Hörsnäckan tål ljud av ganska hög nivå men blir nivån alltför hög kan håren på hörselcellerna brytas av och även själva hårcellen kan dö. Varje hårcell har ett hundratal hår och en tid innan det går av så blir de mjukare. Om man i det läget undviker fortsatt buller kan cellen sannolikt reparera sig och hörselnedsättningen kan då gå tillbaka. När man med åren fått många celler som blivit skadade så får man en ökande hörselnedsättning. Ett enstaka tillfälle med en mycket stark ljudimpuls till exempel en explosion kan orsaka en permanent skada vilket dock är ovanligt. Sudden deafness (Plötslig hörselnedsättning) Detta är en plötslig hörselnedsättning, vilket kan innebära allt ifrån dövhet till lätt hörselnedsättning. Kommer sekundsnabbt eller gradvis under flera dygn. Oftast ensidigt. I de flesta fall är orsaken okänd. Vid detta sällsynta tillstånd behöver man komma akut till öronklinik. Ménières sjukdom Cirka personer har Ménière, flertalet är kvinnor. De typiska symtomen är återkommande yrselattacker (som om man åker karusell), hörselnedsättning och tinnitus. Vanligtvis drabbas bara ena örat, där hörseln gradvis försämras. Många behöver så småningom hörapparat. Man har sjukdomen livet ut men attackerna kommer glesare med åren. Anfallen av yrsel kan försvinna över tid även om hörselnedsättningen och tinnitus är kvar. Orsaken till sjukdomen är inte helt klarlagd men tros bero på att vätsketrycket i innerörat är för högt. Det finns ingen botande behandling. Den behandling man ger är för att minska yrseln. Läkemedelsbiverkan Några exempel på läkemedel som kan påverka hörseln är vattendrivande läkemedel samt de som innehåller acetylsalicylsyra vilka kan ge tillfälliga skador. Aminoglykosider (ges mot svåra infektioner) och vissa cancerläkemedel kan ge bestående hörselskador. «Väldigt förenklat fungerar hörseln så här: Ljudvågor fångas upp av ytterörat samt yttre hörselgången och leds vidare in genom hörselgången till trumhinnan som börjar vibrera. Dessa vibrationer fortplantar sig med hjälp av de tre hörselbenen (hammaren, städet och stigbygeln) till det ovala fönstret. Det ovala fönstret sitter på hörselsnäckans ena sida (på dess andra sida sitter det runda fönstret). Hörselsnäckan består bland annat av en tunnel innehållande vätska. När ljudvågorna får denna vätska att röra sig uppstår ett vågmönster som hårcellerna registrerar och för informationen vidare via hörselnerven till hörselcentrum i hjärnans tinninglob. Först när signalen når hörselcentrum blir man medveten om ljudet. «Balansnerv Hörselnerv Snäcka Båggångar Städ Stigbygel Örontrumpet Hammare Trumhinna illustration kari c. toverud certifierad medicinsk illustratör Hörselgång min hälsa 1/2014 5

6 1 Nya patienter med åldersrelaterad hörselnedsättning kommer till hörselvårdsmottagningen via remiss från sin vårdcentral eller privata allmänläkare. Hörselvårdsmottagning finns på Mälarsjukhuset, Kullbergska sjukhuset och Nyköpings lasarett. Vid första besöket får patienten träffa en audionom som undersöker öronen och tar ett grundligt hörselprov. Därefter diskuterar de patientens hörselsituation utifrån en enkät som patienten fyllt i och tagit med till besöket. Patienten informeras om resultatet av hörselprovet och vilka åtgärder som kan bli aktuella. Det kalllas för att man gör en behovsanalys och besöket tar cirka 70 minuter. Om patienten uppfyller kriterierna och själv önskar en hörapparat rekommenderar vi den modell som är mest lämplig för patienten, samt tar ett avtryck av öronen, säger Malena Nilsson Vid det första besöket på hörselvårdsmottagningen får patienten göra ett grundligt hörselprov. Man behöver väga för- och nackdelar med olika modeller mot varandra för att hitta den apparat som är mest lämplig för varje enskild patient. Det är flera saker att ta hänsyn till; typ och grad av hörselnedsättning, örats och hörselgångens utformning, besvär av klåda eller eksem i öronen, patientens allmäntillstånd och förmåga att hantera små detaljer och patientens egna önskemål. Har man problem med trånga hörselgångar eller med sin finmotorik be- Hörselvårdsmottagningen starten till ett liv med hörapparat En hörapparat är inte ett botemedel utan ett hjälpmedel. Apparaten kan aldrig ersätta den naturliga hörseln. Tekniken har sina begräsningar och det hänger mycket på patienten själv hur bra livet med hörapparat blir, berättar Malena Nilsson, enhetschef på hörselvårdsmottagningen i Landstinget Sörmland. text Lena Bosdotter Rosten illustrationer Linn eldin 6 min hälsa 1/2014

7 2 Hörapparaten provas ut och programeras utifrån hörselprovet och patientens önskemål och behov vid det andra besöket på mottagningen. höver man troligen välja en hörapparat som hänger bakom örat istället för en som sitter i. Audionomerna på hörselvårdsmottagningen förskriver även hörseltekniska hjälpmedel, till exempel slinga till tv och varseblivningshjälpmedel till dörr och telefon, till de patienter som uppfyller kriterierna och som har behov av sådana hjälpmedel. Utprovning av hörapparat sker någon månad efter första besöket på mottagningen. Nu programeras hörapparaten, utifrån hörselprovet och patientens behov och önskemål av olika funktioner och inställningar. Det kan till exempel vara en patient som Efter en tid får patienten komma på återbesök och berätta hur det går att använda sin hörapparat. Om något inte fungerat får de tips och råd hur de istället kan göra. ofta går på teater. Då ser vi till att patienten kan ansluta sin apparat till hörslingor i offentliga lokaler. Vid besöket får patienten lära sig hur apparaten fungerar, hur man byter batterier och filter och mycket mer. Vi uppmanar även patienten till flitig och daglig användning så att vi nästa gång vi ses kan diskutera de erfarenheter som patienten fått under provtiden, både positiva och negativa erfarenheter, säger Malena Nilsson. Malena Nilsson berättar vidare att både patienter och anhöriga ofta tror att det mesta kommer lösa sig bara de får en hörapparat, men det är viktigt att de har rätt förväntningar. Vid besöken hos oss pratar vi också om hörtaktik; som vikten av rätt placering, att vara vänd mot den som pratar, lämpligt avstånd och svårigheter att höra i besvärliga ljudmiljöer som är viktiga aspekter att ta med till ett bättre hörande. Resultatet hänger mycket på patienten själv också. Det gäller att patienten är motiverad och medveten om att det krävs eget arbete för att resultatet ska blir bra. Under en tillvänjningsperiod på cirka tre månader behöver patienten använda hörapparaten all vaken tid för att kunna 3 4 Om patienten därefter får problem med sin hörapparat är de välkomna att kontakta sin hörselvårdsmottagning via telefon, mottagningens servicelåda eller via webben. avgöra i vilka olika situationer apparaten fungerar bra och när den fungerar mindre bra. Mellan sex och tio veckor efter utprovningen är det dags för ett återbesök där patienten får berätta hur det har fungerat att använda hörapparaten. Vid återbesöket vill vi förvissa oss om att patienten är på rätt spår och höra hur de upplever sin situation. Vi ger tips och råd för hur de ska göra om det är något som inte fungerar så bra, säger Malena Nilsson Om särskilda behov finns kallas patienten på ytterligare återbesök till hörselvårdsmottagningen, men det normala är att det inte behövs. Det löpande underhållet av hörapparaterna, som att byta batterier, slangar och filter till exempel, sköter patienterna själva. När patienten får andra problem med sin hörapparat är de välkomna att kontakta sin hörselvårdsmottagning via telefon, mottagningens servicelåda, eller Mina vårdkontakter på Landstinget Sörmlands webbplats. Vi erbjuder våra befintliga patienter tid för ett besök inom en vecka, berättar Malena Nilsson. «min hälsa 1/2014 7

8 Fick en örfil för att hon inte hörde Du är ju precis dum i huvudet! Och så fick åttaåriga Birgitta Elbrand en hård örfil av sin lärare. Varken läraren eller eleven visste att svårigheten att hänga med på lektionerna berodde på en medfödd hörselskada. text ulf bertilsson foto Lasse skog Birgitta Elbrand, 70, bor numera i Katrineholm med sin man. Hon kan idag till och med skämta om sin tragiska barndom och den mardrömslika ångest som förföljde henne ända upp i medelåldern. Hon växte upp i mellersta Norrland med en medfödd defekt på hörselnerverna som var snodda på fel sätt. Men ingen förstod att det var därför hon hade svårt att hänga med och utvecklas i samma takt som de andra barnen. Jag mobbades svårt och höll mig undan så gott jag kunde. Så småningom lärde jag mig att om jag sprang flera mil om dagen så blev jag så trött att jag kunde sova utan att ligga vaken och tänka på om det gör ont att ta sitt liv. Birgitta berättar om skoldagen på Fillanskolan utanför Sundsvall, då hon var åtta år. Hon minns den som om den var igår, fast det är 62 år sedan. Fröken skrev ett tal på svarta tavlan och frågade mig om summan. Men jag hörde inte och lyckades inte gissa mig till vad hon sa. Läraren gav henne en hård örfil samtidigt som hon skrek de andra kan ju svara, du är ju precis dum i huvudet! Utbrottet blev startskottet till pennalismen. Birgitta var ett lovligt villebråd som alla ville sätta tänderna i. I tredje klass tvingades hon byta skola eftersom skolledningen ansåg att du kan inte lära dig något här. Efter ett antal skolbyten och fortsatt 3 Tips! Så kommunicerar du med en hörselskadad Titta på mig, jag läser dina läppar. Tala tydligt, skrik inte. Erbjud modern teknik i möteslokalen. mobbning kom hon i sjuan äntligen till en läkare som upptäckte hörselskadan och som avfärdade att hon var dum i huvudet. Jag fick en hörapparat, men vägrade använda den. Apparaten skrällde och var en signal att jag var mindre värd. Jag fick diagnosen, men lyckades inte bryta de destruktiva mönstren. Enda stället där hon kände sig accepterad under uppväxten var i Timrå IK:s hejaklack i hockeyladan invid E4:an. Där struntade alla i vem man var, bara man höll på Timrå. Birgitta träffade sin man via en kontaktannons. Sören var från Katrineholm och hon flyttade ner, utan att berätta för honom om sitt svarta hål i själen. Jag var inget vidare på att läsa och skriva och hade svårt att få jobb. Och jag vägrade fortfarande bära hörapparat. I 40-årsåldern kom vändningen när hon började på Åsa folkhögskola. Skolan drivs av Landstinget Sörmland och ger människor möjlighet att hitta sin identitet i livet och på arbetsmarknaden. Bo Ekman måste vara världens bästa lärare! Han läste av läget och bad mig skriva ner all skit jag hade i huvudet. 8 min hälsa 1/2014

9 HRF stöttar hörselskadade En biograf som saknar hörslinga. En sammanträdeslokal utan mikrofon. En kommun som tar för lätt på problemen. Vi trycker på för att få till bättre lösningar för våra medlemmar, säger Roland Elfving, ordförande i Hörselskadades Riksförbund i Katrineholm. Birgitta skrev så gott hon kunde, och så mycket och länge att det blev boken Barndomshörselskada åtta års helvete som hon band in själv, med hjälp av en bokbindare i Nyköping. Jag visade den för mina syskon, utan respons. Men det viktigaste var att jag fick skriva av mig mina våndor. När Birgitta Elbrand i 40-års åldern kom i kontakt med Åsa folkhögskola och Hörselskadades Riksförbund upplevde hon att hon fick livet och människovärdet tillbaka. På bilden ses även Roland Elfving, ordförande i HRF Katrineholm. Ungefär samtidigt tog en vän med henne till ett medlemsmöte hos Hörselskadades Riksförbund i Katrineholm. För första gången mötte hon sina gelikar, människor som hörde lika dåligt som hon. Här insåg jag plötsligt att jag kunde bära hörapparat utan att skämmas. Idag är Birgitta en glad och öppen pensionär som trivs med att umgås med andra. Tack vare Åsa folkhögskola och Hörselskadades Riksförbund har jag fått livet och människovärdet tillbaka! «Hörselskadades Riksförbund, HRF, har medlemmar och är Sveriges största organisation för hörselskadade en partipolitiskt obunden folkrörelse som tillvaratar medlemmarnas intressen. HRF är till för alla med nedsatt hörsel, man välkomnar även anhöriga, inte minst föräldrar till hörselskadade barn. Roland Elfving, 75, är mångårig distriktsordförande i HRF i Katrineholm. Han fick en inflammation i innerörat som sexåring och åkte in och ut på sjukhus tills han fick en hörapparat vid 18 års ålder. Som hörselskadad blir man lätt utanför, självförtroendet sviktar, man avstår möten istället för att delta. I HRF ger vi stöd och trygghet så att man vågar använda den teknik som finns, säger han. HRF i Katrineholm har 120 medlemmar, men tar gärna emot fler. Vi har månadsmöten och föreläsningar i vår lokal och vi är ute i samhället och lobbar för våra intressen. Ju fler vi blir, desto tyngre väger våra argument. Roland och de andra i HRF Katrineholm träffar bland annat pensionärsföreningar och söker upp invandrare med hörselproblem. Det är svårt att klara sig om man inte hör. Inte minst om man är invandrare och ska lära sig ett nytt språk... HRF finns även i Eskilstuna, Flen, Gnesta, Nyköping/Oxelösund och Strängnäs. Läs mer om HRF på «min hälsa 1/2014 9

10 Kristallsjukan, eller godartad lägesyrsel, är en tacksam åkomma, i alla fall för en sjukgymnast för det är en av få diagnoser där vi praktiskt taget kan trolla med knäna. text Mikael Blom sjukgymnast, Tunafors vårdcentral Kristallsjuka obehagligt men lätt att bota För patienten, däremot, innebär tillståndet ofta mycket rädsla och obehag. Symtomdebuten är för många hastig och det är vanligt att vakna med symtomen och svårt att komma ur sängen. Första tanken hos den som drabbas brukar vara att det är en stroke eller annan allvarlig sjukdom och detta kan ge upphov till panik. Godartad lägesyrsel är när otoliter, kristallerna, i örats båggångar har hamnat fel och stör balanssinnet. Detta leder till yrsel av varierande grad och kan upplevas som gungande och/eller snurrande fenomen. Yrseln utlöses oftast via lägesändringar såsom när du lägger dig ned i sidoliggande i sängen och ofta åt ena hållet antingen vänster eller höger eller via rörelser av huvudet i upprest läge. Yrseln är ofta kraftig men kortvarig. Det finns många orsaker till varför man kan få yrsel men den vanligaste orsaken är godartad lägesyrsel som på läkarspråk kallas för Benign Paroxysmal Positional Vertigo, BPPV, kan vara bra att veta om du någon gång ser det på en remiss eller journalanteckning. Det tacksamma är att det är ett godartat tillstånd, det vill säga inget farligt. Det är dessutom tacksamt att behandla och ofta räcker ett besök för att minska yrseln eller eliminera den helt. Patienterna upplever detta som magi eftersom de kommit till mottagningen och knappt kunnat stå på benen och lämnar mottagningen i stort sett besvärsfria. Det är en stor fröjd för en terapeut att kunna erbjuda en sådan behandling till någon som är i nöd. Behandlingen utgår från en noggrann genomgång av symtomen där misstanken om BPPV fastställs. Utifrån denna information undersöker sedan terapeuten patienten genom att utföra vissa lägesförändringar som tyvärr provocerar fram symtomen.detta är dock viktigt för att kunna fastställa rätt diagnos. Om misstanken sedan kvarstår utförs behandlingen via en specifik manöver som syftar till att återställa kristallernas läge i båggången och därmed försvinner eller minskar yrseln. Det är även värt att ha i åtanke att tillståndet har ett gott spontant läkningsförlopp även utan behandling men det kan ta viss tid innan man blir bra. Hos en del kan besvären kvarstå mer eller mindre efter behandlingen och då är det vanligt att man som patient får hemövningar att utföra för att påskynda förbättringen. Det är även vanligt att besvären kan återkomma efter ett antal månader, trösten är då att man vet att det inte är något farligt och att det finns en god behandling. Så för dig med yrsel rekommenderar jag att du tar kontakt med din vårdcentral och får den utredd, det kanske är så att det är en lägesyrsel som svarar bra på behandling och du kan bli återställd eller i alla fall förbättrad i dina symtom. Snurra lugnt, och stå stadigt i skorna och låt någon undersöka dig om du har besvär med yrsel. «10 min hälsa 1/2014

11 hjälp till ett aktivt liv I landstingets vårdkedja för personer med hörselnedsättning ingår även Pedagogiska hörselvården och Tolkcentralen. De har i uppdrag att hjälpa hörselskadade och döva till ett aktivt liv för att kunna delta i samhället på samma villkor som hörande. text Lena Bosdotter Rosten Pedagogiska hörselvården ger information, vägledning och stöd till barn och ungdomar samt deras familjer och vuxna med nedsatt hörsel, ljudkänslighet samt tinnitus. Vi är ett komplement till hörselvårdsmottagningen och vi erbjuder fördjupad habilitering/rehabilitering till patienter i alla åldrar med någon form av hörselnedsättning, säger Ola Eriksson enhetschef på Pedagogiska hörselvården. Han berättar att patienterna kommer till Pedagogiska hörselvården via en remiss från någon av landstingets hörselvårds- eller öronmottagningar. Syftet med insatserna är att patienterna ska få en bättre fungerande vardag. Hörselrehabilitering är ett bra stöd för att öka kunskapen kring sin hörselnedsättning, sina hjälpmedel och hantera sina känslor kring det. Man kan även få stöd i att informera anhöriga och andra viktiga personer i sin vardag om hörselnedsättningen. Pedagogiska hörselvården ger också information och stöd vid ansökan om personliga arbetshjälpmedel från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. De har även teckenspråkskurser och provar ut hjälpmedel inom kommunikation, till exempel bild- och texttelefoner samt hörhjälpmedel i förskola/skola. Tolkcentralen ger tolkservice till döva, hörselskadade, vuxendöva och dövblinda. Hit behövs ingen remiss utan alla som själva anser sig ha behov kan höra av sig. Anette Sandberg som är enhetschef på Tolkcentralen berättar att det finns olika typer av tolkmetoder; teckenspråkstolkning, dövblindtolkning och skrivtolkning. De som varit döva från födseln och är teckenspråkiga är vana användare av tolk. Har man däremot fått hörselnedsättning som vuxen kan steget vara långt till att kontakta Tolkcentralen. Tjänsten finns för att underlätta kommunikation och öka delaktigheten i samhället. Vid skrivtolkning används en dator med en extra skärm. Skrivtolken skriver ned det som sägs på datorn och den hörselskadade läser på den fristående skärmen och kan på så vis hänga med i samtalet. Många tror att de bara kan få tolkhjälp i samband med besök inom sjukvården. Det stämmer inte alls, till exempel kan du beställa skrivtolk för familjehögtider, föreningsmöten och arbetsplatsträffar, berättar Anette Sandberg. «Läs mer på Pedagogiska hörselvården på www. landstingetsormland.se/pedagogiskhorselvard och Tolkcentralen på se/tolkcentralen. min hälsa 1/

12 implantat Melker hör med Våren när Melker skulle fylla fem miste han plötsligt hörseln på sitt hörande öra. Men bara några veckor senare fick han en hörapparat och tio månader senare sitt Cochleaimplantat. text Kristina Eder foto alice öberg 12 min hälsa 1/2014

13 Det har nu gått fem år sedan operationen och Melker är en pigg och glad kille som går i en vanlig klass på Djurgårdsskolan i Eskilstuna och tränar handboll på fritiden. När Melker föddes var han döv på ett öra och hade normal hörsel på det andra, förutom att han inte kunde höra de allra högsta diskanttonerna. Året då Melker skulle fylla fem märkte Mirjam och Tomas att han kröp allt närmare rutan när han tittade på TV och verkade ha svårt att höra när de ropade på honom. Eftersom han haft mycket problem med öroninflammationer trodde vi att han kanske fått vätska i örat och att det var därför han hörde sämre. Men en hörselkontroll visade att Melker drabbats av plötslig dövhet på det hörande örat. Vi hade aldrig hört talas om Cochleaimplantat (CI) men eftersom det innebar att Melker kunde få hjälp och inte behövde vara döv tvekade vi aldrig utan tackade ja direkt. Men det var jättesvårt att välja ett av två märken på implantatet, läkarna fick inte rekommendera något och själva hade vi ingen kunskap om vilket som var bäst men idag är vi väldigt nöjda med vårt val, säger Mirjam. Det enda Melker minns från operationen är att han hade ont i huvudet. Under månaderna som följde blev det flera turer till sjukhuset för att successivt koppla in implantatet, en period som han tyckte var lite jobbig. Ibland dunkade det i huvudet för det var så högt ljud, det gjorde ont. Mirjam och Tomas minns den första turen i hissen när utprovningen av CI:n var klar. När hissen stannade sa det pling och Melker frågade vad det var. Det kändes jättehärligt, nu hörde han för första gången även höga diskanttoner. Föräldrarna är mycket nöjda med bemötandet och hjälpen de fått av landstinget. Vi har fått all information och stöttning man kan önska sig och det är vi mycket tacksamma för. För Melker har det från första stund varit självklart att använda CI:n och han tycker det är besvärligt att vara utan. Men det är jobbigt när nån skriker, då gör det ont i öronen. Och när det är pratigt i klassen eller vid maten får jag ont i huvudet. För att underlätta Melkers vardag i skolan finns en hörselslinga och ett system med mikrofoner som lärare och elever använder. Sedan sexårs finns också Birgitta där, hans personliga assistent som varit ett enormt stöd. Att ha en personlig assistent är guld värt eftersom det många gånger blir missförstånd då Melker inte hört vad som har sagts och då finns Birgitta där och reder ut situationen. Eftersom Melker var så pass stor när han förlorade hörseln helt hade han ett stort ordförråd och ett bra tal vilket underlättat skolgången men det gör också att personer runt honom många gånger inte förstår hur dåligt han egentligen hör. Vartefter han blir äldre ställs vi inför nya utmaningar. I år går klassen till badhuset och det är en jobbig miljö för honom eftersom det inte fungerar så bra att använda implantatet där och han har svårt att höra vad lärarna och kompisarna säger. Nu har han också börjat läsa engelska, ett språk som är svårt för döva att lära in. Mirjam och Tomas har därför tittat på alternativ som kan erbjuda honom bra förutsättningar för att lyckas med skolarbetet. När vi föreslår skolan lösningar för att underlätta inlärningen får vi alltid höra att det inte finns några pengar, men det är vi inte intresserade av att höra. För oss är det viktigt att han får en bra utbildning för att kunna fungera i samhället. Oftast har vi dock fått respons på våra förslag så i det stora hela är vi rätt så nöjda. Som alternativ har Mirjam och Tomas sneglat på Birgittaskolan i Örebro, en specialskola för döva barn med undervisning på teckenspråk. Själv är Melker inte intresserad av att byta skola och även föräldrarna är kluvna i frågan. Det känns lite tvetydigt. Det blir lite som en skyddad verkstad och förr eller senare måste han ut i världen och då kanske det blir ännu jobbigare. «Cochleaimplantat Cochleaimplantat, CI, är ett tekniskt hjälpmedel för döva och gravt hörselskadade som möjliggör en ljudupplevelse. Cochleaimplantat är ett alternativ för dem vars hörsel är så dålig att de får begränsad eller ingen hjälp av en vanlig hörapparat. Ljud plockas upp av en ljudprocessor som sitter utanpå örat. Ljudprocessorn omvandlar ljud till signaler som via en liten sändarantenn skickas genom huden till Cochleaimplantat. Cochleaimplantat består av en mottagare med en antenn som tar emot signaler och ett mikrochip som kodar om dessa signaler och skickar dem vidare via en elektrodkabel som leder in i Cochlean där ett antal elektrodkontakter sitter. Elektrodkontakterna stimulerar nervändarna med svaga elektriska pulser. Stimuleringen ger upphov till nervimpulser som går vidare till hjärnan där de ger hörselupplevelser. min hälsa 1/

14 Hjälpmedel kan Hörapparater och andra typer av hjälpmedel kan underlätta vardagen för den som hör dåligt. HjälpmedelscentralenD text Malena Nilsson enhetschef Hörselvårdsmottagningen och Jenny Vokbus, hjälpmedelskonsulent, et finns olika modeller av hörapparater och dessa anpassas till ett eller båda öronen. En hörapparat förstärker ljud och är personligt anpassad efter patientens audiogram. Alla modeller av hörapparater har en mikrofon, förstärkare, högtalare och en specifik signalbehandling och den drivs med ett batteri. Hörapparaten kan anpassas till lindriga, måttliga och grava hörselnedsättningar. Med hjälp av en hörapparat kan personer med hörselnedsättning uppfatta tal, musik och ljud. Det finns olika program att välja beroende på situation. Mikrofonläge (M-läge) betyder att hörapparatens mikrofon tar upp de ljud som finns omkring oss och förstärker ljudet enligt en specifik signalbehandling. Telespolen (T-läge) gör att hörapparaten kan ta upp ljud på elektromagnetisk väg. För att kunna lyssna med en teleslinga krävs att hörapparaten kopplas om till T-läge. Vissa apparater har MT-läge vilket innebär att både mikrofon och telespole fungerar samtidigt. En hörapparat kan inte återge normal hörsel eller tolka det du hör. En hörapparat kan aldrig ersätta ett normalt fungerade öra, vi hör inte med öronen, vi hör, förstår och minns med hörselcentrat i hjärnan. Hörapparatmodeller Den vanligaste modellen är en bakom-örat apparat. Den placeras bakom örat och ljudet leds via hörselgången och mellanörat och in till innerörat genom en plastslang och en individuellt gjuten insats (propp) eller ljudslang. Hörapparaten programmeras individuellt med funktioner som M-läge, T-läge 14 min hälsa 1/2014

15 ge bättre hörsel eller M/T-läge och volymkontroll. Allt-i-örat-apparat, hörapparaten är formgjuten och den sitter inne i hörselgången, det måste finnas tillräckligt utrymme i hörselgången och ytterörat eftersom all teknik sitter inne i örat. Hörapparaten programmeras individuellt med funktioner som M-läge, T-läge eller M/Tlägen och volymkontroll. Hörseltekniska hjälpmedel i Sörmland förskrivs av audionomer på Hörselvårdsmottagningen till de personer som uppfyller kriterierna för att få hjälpmedel till hemmet utprovade. Varseblivningshjälpmedel förstärker signaler i hemmet som kan vara svåra att uppfatta för personer med hörselnedsättning. De signaler i hemmet som kan förstärkas är: Signal från dörrklocka Telefonsignal Signal från brandvarnare Signal från väckarklocka Signal från babyvakt I Sörmland kan mottagare med optisk varseblivning (ljussignal) eller taktil varseblivning (vibration) förskrivas. Lyssningshjälpmedel till telefon En telefonlurförstärkare kan justera upp ljudvolymen i telefonen. Fast eller portabel slinga till TV/ radio Hörslinga överför ljud (trådlöst) till personens hörapparat. Hörslingan förkortar avståndet till det man vill höra och den eliminerar störande bakgrundsljud. Hörseltekniska hjälpmedel för skola och för alternativtelefoni förskrivs i Sörmland av Pedagogiska hörselvården. Skolhjälpmedel Trådlösa system som består av en lärarmikrofon, en elev/kompismikrofon och en elevmottagare. Ljudet som talas in i mikrofonen behandlas innan det når mottagaren, störande bakgrundsljud filtreras bort och talet förtydligas. Hjälpmedel för alternativtelefoni (text- och bildtelefoner) Kan förskrivas till döva, gravt hörselskadade och dövblinda som inte kan kommunicera med vanlig telefon. Kostnad För hörapparater tas det ut en engångsavgift på 850 kr. Förbrukningsartiklar som batterier, vaxfilter och ljudslangar betalar patienten själv. Det tas inte ut någon avgift för hörseltekniska hjälpmedel. «min hälsa 1/

16 Sörmlands sjukhus by Det största investeringsprojektet i Landstinget Sörmlands historia har dragit i gång. Landstinget satsar fyra miljarder kronor de närmsta tio åren på ny- och ombyggnationer på Sörmlands sjukhus. Projektet är en del av landstingets övergripande mål att bli Sveriges friskaste län text Lena Bosdotter Rosten Först ut var Regionsjukhuset Karsudden. Där gick startskottet redan i höstas. I slutet på januari drog arbetet igång på Nyköpings lasarett. Mälarsjukhuset i Eskilstuna och Kullbergska sjukhuset i Katrineholm ligger i startgroparna. Där pågår planering inför nybyggnationerna och viss omflyttning av verksamheter inför och under byggtiden har redan påbörjats. Karsudden Regionsjukhuset Karsudden står inför stora förändringar de kommande åren. Omfattande om- och tillbyggnader ska göras för att uppfylla kraven på säkerhet som Socialstyrelsen ställer för att kunna ta emot patienter för tvångsvård även i framtiden. Landets största sjukhus för rättspsykiatrisk vård byggdes under 1960-talet och har renoverats i mindre omfattning på 1990-talet. Idag är byggnaderna slitna och i behov av renovering för att förbättra säkerheten och miljön för personal och patienter. Den första byggetappen inleddes i höstas då huset med den gamla matsalen revs för att ge plats åt ett helt nytt hus. I det nya huset ska förvaltningsrätten en ny säkerhetsexpedition finnas. Två befintliga hus med vårdavdelningar ska byggas om och samtliga hus ska byggas ihop för att det ska bli enklare och säkrare att ta sig mellan de olika delarna av sjukhuset. Under tiden som Karsudden byggs om ska det nya huset användas till rum för patienter. På så sätt kan Karsudden ha full verksamhet även under byggtiden. Bygget beräknas pågå i tre till fem år. Nyköpings lasarett I slutet på januari drog byggandet av Sörmlands sjukhus Nyköpings lasarett igång. Ett hus håller på att rivas och två nya ska byggas. Bland annat ska sjukhuset få en modern och funktionell akutmottagning, nya operationssalar och ny huvudentré. Rivningsarbetet med en äldre byggnad är igång för att ge plats till en länkbyggnad som bland annat ska innehålla den nya huvudentrén, mottagningar och radiologi. I augusti startar bygget av det nya huset som beräknas vara klart hösten Under byggtiden ska alternativa entréer till höghusets hisshall och trappor användas. Hänvisningsskyltar och entrévärdar finns på plats för att hjälpa besökarna att hitta rätt. På de tomma ytorna som finns utanför den nuvarande akutmottagningen ska det andra huset byggas. Byggstart blir i början av Byggnaden ska bland annat innehålla en ny akutmottagning, operationssalar och sterilcentral. Under byggtiden flyttas akutverksamheten provisoriskt till våningsplanet under radiologen. Ingång och ambulansinfart blir, jämfört med idag, på andra sidan höghuset via Samlingsvägen och Olrog väg tills den nya mottagningen är klar. Flytten beräknas ske under hösten Kullbergska sjukhuset Arbetet pågår för fullt med att planera för att utveckla Sörmlands sjukhus Kullbergska sjukhuset till ett modernt närsjukhus. Bland annat ska den byggnad som idag innehåller bibliotek och expeditoner rivas för att ge plats för ett nytt större hus. Det nya huset ska innehålla en stor och luftig huvudentré som är placerad så att besökarna kan ta sig ända fram med buss. Rivningsarbetet startar vår/sommar Det nya huset beräknas vara klart våren Huset ska även rymma en samlad mottagning. Idag ligger mottagningarna spridda inom sjukhuset men med den nya byggnaden i centrum samlas medicin-, ger/rehab-, kirurg-, ortoped-, urologioch hudmottagningarna koncentrerat på ett plan med gemensam reception. Dessutom ska huset rymma en vårdavdelning med tolv vårdplatser i enkelrum. De nya vårdplatserna ska ligga som en länk vid sidan av befintliga vårdplatser på sjuk- 16 min hälsa 1/2014

17 ggs om för 4 miljarder huset. Det innebär att samtliga vårdplatser på sjukhuset blir koncentrerade på samma vårdplan. Redan i september 2014 tas det första spadtaget för en ny ambulansstation. Den ska ligga utanför sjukhusområdet, borta vid bilprovningen i området Lövåsen. Mälarsjukhuset Mälarsjukhuset har inte gjort någon större genomgripande omstrukturering sedan 1970-talet. Idag ligger många vårdavdelningar långt från diagnostik och behandling och enheter inom samma klinik ligger spridda inom sjukhusområdet. Akutmottagningen är i stort behov av nya större lokaler. Samtidigt behöver operationsverksamheten byggas om, vilket är mycket komplicerat under pågående drift. Att samla vårdplatserna geografiskt och samtidigt öka antalet enkelrum och hygienutrymmen är också högt prioriterat vid planeringen av Sörmlands sjukhus Mälarsjukhuset. I den förstudie som tagits fram över sjukhuset ska två hus rivas, ett nytt byggas och kvadratmeter lokaler ska moderniseras. Totalt genomförs drygt 100 byggprojekt på Mälarsjukhuset under en period på tio år. De två husen som ska rivas för att ge plats för det nya ligger vid gamla huvudentrén. Rivningsarbetet startar våren Det nya huset planeras vara klart Det ska innehålla akutmottagning inklusive akutradiologi, operationsavdelning inklusive sterilcentral samt förlossningsavdelning och vårdavdelningar. «Sörmlands sjukhus Nyköpings lasarett: Förslag från arkitetbyrån Carlstedt på utformning av ett av de nya husen där bland annat en ny huvudentré ska ligga. min hälsa 1/

18 Vid det uppföljande hälsosamtalet träffar Gnestaborna antingen Petra Schlichting eller Louise Frieberg. 18 min hälsa 1/2014

19 Fyller du 40, 50 eller 60 år? Grattis! Då erbjuds du en gratis hälsoundersökning av Landstinget Sörmland. Behöver du hjälp med något slussas du vidare inom vården. Ta chansen! uppmanar Petra Schlichting och Louise Frieberg på Gnesta vårdcentral, som smygstartade redan i höstas. text KARIN REIBRING foto lasse SKOG Jubilarer kan kolla hälsan gratis Att upptäcka och förebygga diabetes typ 2, högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. Det är huvudsyftet med landstingets hälsoprogram. Sedan årsskiftet erbjuds alla sörmlänningar, som fyller 40, 50 eller 60, en gratis hälsoundersökning. Inbjudan kommer per post. Första besöket äger rum plus minus en månad kring födelsedagen. Ingen förberedelse krävs. Däremot ska man vara fastande, det vill säga inte ha ätit timmarna innan. Gnesta är en av fyra vårdcentraler, som testade hälsokontroller redan under hösten. Där arbetar sjukgymnasten Petra Schlichting, distriktssköterskan Louise Frieberg och undersköterskan Susanne Flink med hälsoprogrammet. Första gången träffar besökarna Susanne i labbet. Hon tar blodprov, bokar in hälsosamtal med Petra eller Louise och delar ut enkäten, som fylls i på plats. Hälsoenkäten består av ett 50-tal frågor. De handlar om sjukdomshistoria, medicin, sömn, stress och vila, motion och träning, livskvalitet och socialt nätverk, nikotin, alkohol, matvanor och livssituation. Blodprovet används för att titta på glukos, kolesterol och blodfetter. Susanne mäter midjemått, längd och vikt. Hon kontrollerar också blodtrycket. De sjukdomar vi tittar på hänger mycket ihop med livsstilen, och går att påverka, säger Louise. När enkäten är ifylld skrivs svaren in i ett dataprogram. Ut kommer en profil som man går igenom vid andra besöket. Det sker oftast inom två veckor. Profilen och labproverna är grund för samtalet om hur man eventuellt går vidare. Det som följer sedan ligger utanför själva hälsoprogrammet. Det kan bli att vi bokar tid för läkarbesök. Eller att vi slussar vidare till kuratorsteamet, säger Petra. Gnesta vårdcentral har en livsstilsmottagning. Här kan man få hjälp om man vill sluta röka, gå ner i vikt, träna eller lära sig hantera stress. Målsättningen är att patienten själv ska komma på vad han eller hon behöver. Vi tvingar oss inte på. Av jubilarerna i höstas var det 50 procent som hörsammade inbjudan. Det här är världens chans om du behöver hjälp att ändra dina levnadsvanor! Det är bara dumt att inte ta den, tycker Petra och Louise. Vid behov ordnas tolkhjälp vid de båda besöken. Det är ingen skillnad mellan vad som observeras hos 40-, 50- respektive 60-åringarna. Många är väldigt friska även bland 60-åringarna, säger Petra. Och det är påfallande att även 40-åringar börjat utveckla höga kolesterolvärden och högt blodtryck. Innan tänkte jag spontant att 40-åringarna skulle vara mest stressade. Men så är det inte. Vi upplever inte någon större skillnad mellan åldersgrupperna, berättar Louise. «Eje tog chansen! Suveränt, tänkte Eje Plog, Gnesta, när han lagom till 50-årsdagen fick en inbjudan till hälsokontroll. Jag var inte ett dugg tveksam. Det är bra att få veta hur man ligger till, tyckte Eje och tog sig till vårdcentralen. Alla provresultat var bra förutom kolesterolet som låg för högt. Vid samtalet senare fick jag kostråd. Jag ska ha mindre smör på mackorna och steka i olja istället för smör, berättar Eje. Han arbetar som busschaufför i Stockholm, och motionerar nästan ingenting. Dessutom röker han. Jag uppmanades att ta promenader. Vid hälsosamtalet berättade jag att jag är på väg att sluta röka, säger Eje. Han uppmanar alla berörda att ta chansen att kontrollera sin hälsa. Gör det det är ju gratis! Och du kan få hjälp att förebygga eventuella framtida problem. «min hälsa 1/

20 Höjd ålder för fri tandvård Åldern för fri tandvård har höjts i Sörmland. Alla som är födda 1994 eller senare får möjlighet till fri tandvård till och med det år som de fyller 21 år. För att kunna ta del av den kostnadsfria tandvården måste man vara folkbokförd i Sörmland. Så fungerar tandvården för unga vuxna, år Under 2014 får alla som fyller 20 år fri tandvård och under 2015 gäller den fria tandvården även för dem som fyller 21 år. Alla som bor i Sverige omfattas av ett statligt tandvårdsstöd från och med det år man fyller 20 år. Det innebär att försäkringskassan betalar en viss del av tandvårdskostnaden direkt till den tandvårdsklinik där patienten blir behandlad. Är tandvårdsbidraget redan förbrukat eller om patienten inte vill använda det får man betala en avgift som motsvarar bidraget. Den resterande kostnaden betalas av Landstinget Sörmland fram till och med 31 december det år patienten fyller 20 år (gäller 2014) respektive 21 år (gäller 2015). Specialisttandvård ska utföras av Folktandvården Sörmland och är också kostnadsfri upp till det år du fyller 21 år. Ombyggnation av akutmottagningen på Mälarsjukhuset Puhelinnumero 1177 on valtakunnallinen terveyden- ja sairaanhoidon puhelinneuvontanumero. Neuvontaa saa myös suomeksi ja arabiaksi. Toimi näin: Kun soitat, kuulet ensin tervetulotoivotuksen. Odota hetki ja saat lisätietoja. Puhelinääni toivottaa sinut tervetulleeksi Akutmottagningen på Mälarsjukhuset byggs om och utökas med fler undersökningsrum för att förbättra omhändertagandet och miljön i de nuvarande lokalerna. Under 2014 ska akutmottagningen byggas om och utökas i etapper samtidigt som ordinarie verksamhet ska bedrivas. Redan under våren kommer patienter och anhöriga att märka av arbetet. Det första steget är att göra om väntrumet. I nästa steg startar bygget inne på själva mottagningen. Arbetet beräknas vara klart under Bland annat kommer antalet undersökningsrum att utökas från 15 till 21 stycken. Det kommer även bli britsplatser för att ta emot patienter för bedömning direkt när de kommer till akuten. Inne på mottagningen kommer olika personalteam ta hand om olika patientgrupper. Vägen till röntgen blir kortare då mottagningen expanderar och ansluter till akutröntgenenheten. För patienter som behöver gipsas blir det ett nytt dubbelt så stort gipsrum. De nya undersökningsrummen blir enhetligt utrustade så att det går att göra de vanligaste undersökningarna och behandlingarna oavsett vilket rum patienten befinner sig på. Detta för att undvika kö till specifikt utrustade rum. Ombyggnationen kan göra att det under vissa perioder blir lite stökigt på akuten. Vi hoppas att patienter, anhöriga och personal har överseende med detta, säger verksamhetschef Birgitta Barkne Nilsson. År 2019 kommer en ny byggnad stå klar vid Mälarsjukhuset som bland annat ska innehålla en helt ny akutmottagning. Landstinget bygger nytt och rustar upp Sörmlands sjukhus för att möta framtidens hälso- och vårdbehov. Investeringen är en del i landstingets arbete med att bli Sveriges friskaste län 2025 Du kan läsa mer om arbetet med Sörmlands sjukhus på sidorna i det här numret av tidningen Min hälsa. I följande artikel presenteras sjukvårdsrådgivningen på 1177 för våra finskspråkiga läsare Terveyden- ja sairaanhoidon neuvontaa suomeksi terveyden- ja sairaanhoidon neuvontanumeroon Paina 8, kun haluat neuvoja arabiaksi tai suomeksi ( for advice in Arabic or Finnish ). Ensin kerrotaan tietoja arabiaksi, sitten suomeksi. Kun haluat suomenkielistä neuvontaa, paina 2. Sen jälkeen voit puhua kokeneen ja laillistetun sairaanhoitajan kanssa. Hän vastaa kysymyksiisi, antaa neuvoja ja ohjaa oikeanlaiseen hoitoon suomeksi. Palvelu on avoinna arkisin klo Puhelu maksaa paikallispuhelumaksun. Saat terveyttä ja sairaanhoitoa koskevia tietoja myös osoitteesta Other-languages/Finska Fritt att välja vårdcentral i Uppsala och Västmanlands län Från årsskiftet kan du välja att lista dig på vårdcentraler i Uppsala län. Sedan tidigare finns även möjligheten för alla Sörmlänningar att lista sig på vårdcentraler i Västmanland. Besöker du ofta Uppsala och Västmanlands län eller arbetspendlar dit? För att underlätta din vardag finns nu möjlighet att välja vårdcentral där det passar dig. Sedan årsskiftet 2012/2013 finns ett samverkansavtal med Västmanlands läns landsting om listning över länsgränserna. Nu har landstinget tagit ett steg till och slutit ett samverkansavtal med landstinget i Uppsala. Landstinget Sörmland fortsätter utvecklingen att välja vårdcentral i hela Mälardalen och arbetar för att samma möjligheter på sikt ska finnas även i Stockholm, Örebro och Östergötland. 20 min hälsa 1/2014