UNDERART hyllning till en kraschlandning Idé & regi: Olle Sandberg

Transkript

1 LÄRARHANDLEDNING UNDERART hyllning till en kraschlandning Idé & regi: Olle Sandberg Illustration: Sepidar Hosseini 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. Inledning s Bakgrund till föreställningen s Inför föreställningen s. 5 Tematisk förberedelse Förberedelse inför besöket 4. Tema 1: Efter föreställningen s. 7 Övning: Att gå tillbaka till föreställningen Diskussion: Nycirkus som formspråk Övning: Metaforer Övning: Dramaturgi och tematik Övning : Att skapa sin egen version av minnen från föreställningen 5. Tema 2: Den kollektiva kreativa processen s. 9 Diskussion & Övning: Självbild och kreativitet - att låta rummet förnya perspektivet Övning: Paketet Övning: Hövdingen Övning: Individen lyfts fram av kollektivet Övning: Skapa en scen - en kreativ kollektiv process utifrån en instruktion 6. Tema 3: Kropp, kontroll & impuls s.12 Övning: Gör tvärtemot instruktion Övning: Dråplig namnkull Övning: Ta över ett namn Övning&diskussion: Ett nervigt samtal mellan kropp och hjärna Övning&diskussion: Skyddsreflexer och tillit Övning: Kulan - en övning i kroppskontroll Övning: Hjärnan, jonglering och närvaro 2

3 Hej Välkommen att ta del av lärarhandledningen till föreställningen UNDERART - hyllning till en kraschlandning i regi av Olle Strandberg. Materialet innehåller förslag på frågor och övningar som ni kan göra både före och efter föreställningen. Vi råder er att förbereda eleverna inför besöket eftersom upplevelsen av föreställningen blir starkare om man har tagit del av den historia som föreställningen bygger på. Vi vill inspirera er att tillsammans med eleverna leka med de olika konstnärliga uttrycksmedlen som nycirkusen rymmer och fördjupa er i teman och frågor som föreställningen har väckt. Tema 1: Efter föreställningen är ett ämnesöverskridande pass där eleverna får bearbeta föreställningen både i tanke och kropp, som individ och i grupp. Tema 2: Den kollektiva kreativa processen går in på frågor kring kreativitet och samarbete - två centrala begrepp i nycirkus men även för läroprocesser i skolan. Detta pass kan man ta in som ett delmoment i alla ämnen. Det finns som inspiration för dig som vill utmana och inspirera dina elever till att tänka självständigt och outside the box eller för dig som behöver stärka samarbetet i gruppen t. ex. inför ett större grupparbete i ditt ämne. I tema 3: Kropp, kontroll & impuls utgår vi från föreställningens tematik och formspråk för att genom olika övningar utforska hur hjärna och kropp hänger ihop via nervsystemet. Detta tema kanske känns nära till hands för dig som är idrottslärare eller ämneslärare inom de naturvetenskapliga områdena, men glöm inte bort att forskning har visat att elever som har gjort impuls och koordinationsövningar innan t. ex. prov har gjort bättre ifrån sig. Att använda delar av övningarna innan uppsatsskrivning eller nationalprov kanske inte är en dum idé? Det är viktigt att varje övning får ta tid. Du kan välja att göra ett tema i sin helhet men räkna då med att lägga flera lektionstimmar på detta. Du kan också ta ut övningar från olika delar av handledningen och skapa ditt eget pass. Välj det som känns lustfyllt. Fyra bilagor medföljer handledningen: Bilaga 1: Programbroschyren till UNDERART. Olle berättar om sin krasch, tiden efter, och om föreställningens processarbete. Programmet ligger till grund för lärarhandledningen. Bilaga 2: Bildmaterial som ligger till grund för övningar i Tema 1. Bilaga 3: Instruktionsblad till eleverna Skapa en scen - en kollektiv kreativ process Bilaga 4: Information om Cirkus Cirkörs verksamhet Handledningen är framtagen av Annelie Arffman och Helena Lambert för Cirkus Cirkör. Trevlig läsning 3

4 Bakgrund till föreställningen UNDERART - hyllning till en kraschlandning bygger på Olle Strandbergs egen historia om den krasch som förändrade hans liv. Olle, hade varit en del av Cirkus Cirkörs verksamhet sedan 12-årsåldern, först som elev, sedan som artist, och var van att göra det som alla cirkusartister gör varje dag - att utsätta sig själv för risk. När han 21 år gammal skulle värma upp inför cirkusföreställningen Havfruen på Dansens Hus i Stockholm blev något i hans beräkning fel. Han skulle ha landat på fötterna efter en volt men hamnade i stället på huvudet, bröt nacken och blev förlamad från halsen och neråt. Det var en omskakande, omvälvande smäll som hade kunnat vara slutet. Istället blev det en omstart och en väg framåt. Olle beskriver UNDERART som en hyllning till sin kraschlandning. Olyckan hände i december I dag är Olle Strandberg helt återställd. Illustration: Sepidar Hosseini 4

5 Inför föreställningen Föreställningen UNDERART följer inte en normativ berättartråd där man kan följa en handling med början, mitten, slut. Underart berättar i bilder och tillstånd, vilket ger publiken frihet att uppleva, känna och skapa sina egna tolkningar. Tematisk förberedelse Lyssna på Nina Solomins intervju med regissören till UNDERART, Olle Strandberg och serieskaparen Åsa Grennvall i Vi-podden (se länk nedan). Samtalet utgår från begreppet OMSTART. Hur startar man om efter en svår olycka? Efter en traumatisk barndom? Länk till Vi-podden: Och/eller, läs föreställningens programbroschyr (bilaga 1) högt tillsammans med eleverna. Där beskriver Olle med egna ord den historia som ligger till grund för föreställningen. Materialen ger en spännande ingång till föreställningens tematik och gör eleverna aktiva i att förstå och reflektera under föreställningens gång. Men ingen tolkning kommer att vara den andra lik. Tänk på att det inte finns någon objektiv sanning i en konstnärlig upplevelse, det finns lika många sanningar som det finns människor. Förslag på diskussionsfrågor: Känner du till någon annan kraschlandning i historien - stor som liten - nära som långt bort? Varför kan man hylla en kraschlandning? Förberedelse inför besöket För att eleverna ska vara fokuserade och slippa tillsägelser vid själva besöket är det bra att förbereda dem genom att diskutera såväl publikens som artisternas förutsättningar. Diskutera: Vad tänker ni när ni hör ordet nycirkus? Varför får man inte ha på mobilen under föreställningen? Varför får man inte fotografera under en cirkusföreställning? Hur tror ni artisterna på scen påverkas av publiken? Låt eleverna komma till insikt att de som publik påverkar artisternas arbete på scen. Artisterna hör och känner av allt som publiken gör. Under en cirkusföreställning finns det även en säkerhetsaspekt att ta hänsyn till. En fotoblixt eller en telefonsignal under ett cirkustrick kan störa koncentrationen och leda till en olycka. 5

6 Skapa en nyfikenhet hos eleverna, be dem t. ex. att studera ljussättning, scenografi, färger och hur det ser ut i foajen osv. Gå gärna in på Cirkus Cirkörs hemsida och läs mer om hur arbetet går till och vilka som har arbetat med produktionen. Det finns många funktioner i en produktion som man kanske inte tänker på. Hemsida Cirkus Cirkör: 6

7 Tema 1: Efter föreställningen Efterarbetet startar i elevernas egna bilder och tolkningar av föreställningen. Det finns som sagt ingen objektiv förståelse av föreställningen som vi ska lära ut, utan varje elev har rätt till sin egen konstnärliga upplevelse. Övning: Att gå tillbaka till föreställningen Eleverna får lägga sig ner på golvet utan att nudda någon annans kropp alternativt luta sig tillbaka i sina stolar. Be dem att blunda, tänka tillbaka på föreställningen och låta bilderna rulla. Efter en till flera minuter ber du dem att öppna ögonen och sätta sig upp i sin egen takt. Dela upp eleverna i grupper om fyra och låt dem delge varandra sina bilder. Uppmuntra eleverna till ett aktivt lyssnande, dvs att lyssna utan att avbryta. Samla alla i en cirkel och be grupperna fritt sammanfatta vilka bilder som kom upp. Diskussion: Nycirkus som formspråk Diskutera i helklass eller mindre diskussionsgrupper: Hur många artister deltog på scenen? Vilka karaktärer gestaltade artisterna? (till exempel fiktiva karaktärer/sig själva/ människor/delar av Olle) Gestaltades kraschlandningen i föreställningen? Om ja, hur? Återgå till frågan ni fick innan föreställningen: Varför kan man hylla en kraschlandning? Följdfråga på förra frågan: tycker ni att kraschlandningen hyllades i föreställningen? Vad tänker ni om nycirkus nu efter föreställningen? Stämmer de bilder ni hade innan föreställningen med dem ni har nu? Vilka möjligheter har man i att berätta med nycirkus? Skiljer det sig från talteaterns möjligheter? Om eleverna diskuterar i mindre grupper: gör en kort uppsamling efter varje diskussionspunkt för att gemensamt se vad grupperna har kommit fram till. Övning: Metaforer I Vi-pod intervjun säger Olle att: En volt kan vara bara en volt eller så kan det vara en metafor för något annat, en väldigt viktig sak att göra på scen. Vad är en metafor? Som förberedelse behövs utskrifter av bilderna i bilaga 2. Sätt upp dem på väggen. Eleverna behöver ha penna och papper. Låt eleverna under tystnad gå fram och studera bilderna. Be dem att i en mening skriva ned en tanke om livet som de får när de ser på någon av bilderna. Påpeka gärna att ingen kommer att veta vem som har skrivit vad. Samla ihop deras meningar. Vid tillfälle, sätt ihop meningarna till en dikt. Läs upp dikten i slutet av passet eller vid ett annat tillfälle. 7

8 Fortsätt passet med att eleverna får sätta sig i grupper och diskutera bilderna: Vad tänkte du under momentet när en av artisterna står och balanserar på plankorna? Vad tänkte du under momentet när artisterna kastar upp varandra i luften, gör volter och landar ovanpå varandra? Kan dessa moment tolkas som metaforer för något? I så fall vad? Fanns det ytterligare moment i föreställningen där du såg en tydlig metafor? Samla alla i en ring och låt grupperna berätta vad de har kommit fram till. Cirkus Cirkör tillämpar metaforer till sina cirkusdiscipliner. Läs mer om detta i Bilaga 4. Övning: Dramaturgi och tematik Det här är en berättarövning som avslutas med en diskussion runt dramaturgi kopplat till föreställningen. Grunden för berättarövningar är ett aktivt lyssnande. Till skillnad från samtalet, får lyssnaren inte avbryta berättelsen med frågor eller kommentarer. Respekt och lugn är viktiga faktorer för berättarövningar. Muntligt berättande handlar inte om att lära sig utantill, utan om att se berättelsen framför sig i mentala bilder. Dela upp eleverna i par. Låt dem tillsammans komma på en kort berättelse med följande dramaturgiska linje: risktagande kraschlandning omstart. Det är fritt att förlägga berättelsen i vilken miljö och i munnen på vilka personer man vill. Varje par bygger upp sin historia i tre eller flera mentala bilder. Sätt ihop paren i grupper om fyra. En i varje par berättar berättelsen för det andra paret. Paren jobbar sedan separat med hur berättelsen skulle bli om man berättade den baklänges. Bilda nya grupper om två par. Den andra i paret berättar berättelsen i baklängesdramaturgi. Som ett sista steg, om man vill ägna tid åt denna övning, kan man be paren att ytterligare kasta om den dramaturgiska linjen t. ex. börja berättelsen i mitten för att sedan gå till början och till sist landa i slutet. Diskutera tillsammans hur man kan koppla ovanstående övning till dramaturgin i föreställningen UNDERART Övning : Att skapa sin egen version av minnen från föreställningen Som förberedelse inför denna övning behöver du ha lappar och pennor. Dela ut tre lappar och en penna till varje elev. Eleverna ska enskilt skriva upp en detalj de minns från föreställningen på varje lapp. En detalj kan vara ett ord, en replik, en rörelse, ett trick, en sak, en sekvens som till exempel: han pratade och drack kaffe. Samla in alla lappar. Dela in klassen i nya grupper, 3-5 elever i varje grupp. Dela slumpvis ut ca 10 lappar till varje grupp (det blir eventuellt några lappar över) Varje grupp ska välja ut fem detaljer och sätta ihop till en kort scen med en tydlig början och slut. Instruera grupperna till att börja med att lägga ut alla 10 lapparna på golvet, sedan får varje gruppdeltagare gå fram och okommenterat flytta runt lapparna tills endast fem kvarstår i en handlingsordning som man kan jobba med. Om de fastnar eller tycker att vissa detaljer är svåra att spela upp kan de även berättas fram. Låt eleverna spela upp scenerna under tillåtande former. Poängtera att koncentrationen och ett gemensamt fokus är viktigare än att scenen blir bra. 8

9 Tema 2 : Den kollektiva kreativa processen Det här temat berör frågor kring kreativitet och samarbete - två centrala begrepp i nycirkus men även för läroprocesser i skolan. Detta pass kan man ta in som ett delmoment i alla ämnen. Övningarna finns som inspiration för dig som vill utmana och inspirera dina elever till att tänka självständigt och outside the box eller för dig som behöver stärka samarbetet i gruppen t. ex. inför ett större grupparbete i ditt ämne. Som inspiration inför detta pass läs gärna sidan 5-6 i programbroschyren (bilaga 1) tillsammans med eleverna där Olle Strandberg beskriver vikten av det kollektiva kreativa arbetet och den gemensamma konstnärliga processen med att ta fram föreställningen. För att nå resultat i en kreativ process behöver man ofta gå utanför sin bekvämlighetszon och tänja på gränser. Följande två övningar handlar om att bryta invanda och trygga mönster för att kunna öppna för nya impulser. Diskussion & Övning: Självbild och kreativitet - att låta rummet förnya perspektivet Diskutera med eleverna: Vad är en kreativ person? Vilka yrken anser ni vara kreativa? Varför? Varför är kreativitet viktigt? Fråga eleverna om de tycker att de själva är kreativa personer. Be dem svara endast för sig själva i huvudet inte högt ut. Låt eleverna leta upp en plats/yta i klassrummet där de aldrig har varit förut. Be dem utforska rummet från denna plats. Ser de någonting i/med rummet som de aldrig har tänkt på förut. Be dem ropa ut sina upptäckter. Nu ska eleverna se ut en ny plats i rummet. Be dem sedan att ta sig till den nya platsen på alla tänkbara sätt utom att gå eller springa. Oftast är det ingen elev som misslyckas med övningen utan alla kan hitta ett nytt sätt att färdas och alla kan upptäcka nya detaljer i ett rum. Diskussion: Gå tillbaka till elevernas påstående om dem själva. Berätta för dem att forskning har visat att skillnaden mellan kreativa och icke-kreativa människor är att kreativa människor är de som tror att de är kreativa medan icke-kreativa människor är de som inte tror att de är kreativa. Det viktigt att vi tror på vår kreativa förmåga Övning: Paketet Paketet är en enkel improvisationsövning som görs i en demokratisk cirkel och handlar om att öppna ögonen för kreativitet, ta första bästa impuls utan att tveka eller censurera sig. 9

10 Stå i en cirkel. Börja själv med att slå in ett osynligt paket, visa med händerna och sättet du håller det hur stort det är. Ge det till personen vid din sida, som instrueras i att säga tack, öppna paketet och hitta på vad det är i genom att säga t. ex. Åh, en... hårtork, och sen slå in nästa paket och ge vidare. Som steg två görs övningen på samma sätt med skillnaden att personen som får paketet öppnar och använder innehållet mimiskt, samtidigt som resten av deltagarna ropar ut sina Övning: Hövdingen gissningar på vad det är. Övningen syftar till att undersöka hur man kan skapa gemensamma impulser och rörelser för en hel grupp. Hur kan en grupp människor styras av en person utan att det märks? En elev ska gå ut ur rummet. Resten ställer sig i en ring. Utse en ledare i ringen. Ledaren ska göra rörelser som hela gruppen följer utan att det märks vem som styr. Kalla in personen utanför, låt hen studera gruppen och gissa vem som styr. När hen har gissat rätt, fråga hur det märktes vem som var ledare? Be en annan person gå ut. Låt eleverna komma fram till hur de ska göra för att följa utan att det märks vem som leder. Låt övningen pågå tills eleverna har kommit till insikt om hur man agerar för att vara så samspelta som möjligt. Man kan börja övningen gemensamt men sedan dela upp klassen i två grupper som arbetar parallellt med övningen om det underlättar samspelet. Övningen kan utvecklas genom att man byter ut rörelser med med ljud, ord och tal. Övning: Individen lyfts fram av kollektivet I föreställningen UNDERART lyfts en individs erfarenhet fram och gestaltas av flera artister. I den här övningen kan man få känna på hur det är som individ att lyftas fram av ett kollektiv? Att bli bekräftad, sedd och buren. Övningen är också bra som lyssnarövning. För att en kollektiv kreativ process skall lyckas behöver vi kunna ta instruktioner av varandra, våga testa och lyssna på varandras idéer. Vi behöver också våga uttrycka våra idéer inför varandra. Använd gärna musik till övningen. Välj ut en elev som du vet kan hantera nedanstående övning men gärna inte en av de som är tongivande i klassen. Alla elever ställer sig i en klunga runtom/ bakom den utvalda eleven. Var noga med att det finns avstånd mellan eleverna. Nu skall den utvalda eleven röra sig i rummet i olika riktningar och hastighet och så småningom lägga till mer individuella rörelser. Resten av eleverna skall följa med och förstärka individens val genom att göra exakt likadant. När eleven säger nu skall alla i klungan lyfta eleven från golvet och bära hen till en ny plats i rummet för att där ställa, sätta, lägga ned eleven på ett säkert sätt. Den första eleven som utför övningen kan behöva din handledning. Börja med att bara be eleven gå i olika hastigheter - långsamt, snabbt etc. Introducera allteftersom olika valmöjligheter t. ex. sätta sig ned, krypa, gå baklänges. Efter ett tag kan du be eleven introducera friare rörelser. Låt flera elever pröva. Efter övningen: diskutera gärna med eleverna om de tycker att det finns beröringspunkter mellan övningen och tematik och/eller formspråk i föreställningen UNDERART. 10

11 Övning: Skapa en scen - en kreativ kollektiv process utifrån en instruktion Vill du låta dina elever pröva på en längre kreativ och kollektiv process? Eleverna arbetar i grupp med att ta fram ett sceniskt arbete med hjälp av ett tydligt instruktionsblad i flera steg. Detta är en längre övning som kan ta allt från en till flera lektionstimmar. Man kan självfallet välja att bara göra ett eller några moment av övningen men den blir i sin helhet ett sätt att närma sig UNDERART, både tematiskt och formmässigt och/eller ger ett underlag till vidare diskussioner om hur man kan utveckla samarbeten och kreativt tänkande i skolarbetet. Övningen finns i bilaga 3. Läs genom övningen innan du delar ut den så att du är förberedd på att handleda eleverna i de olika momenten om de skulle behöva din hjälp. Innan eleverna påbörjar övningen: Förbered eleverna på att de kommer få jobba självständigt och tolka instruktionerna fritt. Det finns inga rätt och fel i en kreativ process. En kreativ process handlar om att göra inte att förstå. Förståelsen och analysen kommer oftast efteråt. En kreativ process börjar ofta i en lek där man testar olika idéer. Dela in eleverna i olika grupper. Grupperna kan med fördel innehålla olika antal elever. Processen blir olika beroende på hur många man är som skall dela den vilket kan vara en erfarenhet att tala om efter processen. Hjälp varje grupp att hitta ett rum eller ett utrymme i skolan där de kan jobba ostört. Ge dem en tidsram och en återsamlingspunkt. Dela ut ett instruktionspapper var till varje elevgrupp och låt de gå in i processen. Instruktionerna till eleverna finns i bilaga 3. När ni återsamlas: Varje grupp skall visa sin scen två gånger. En gång med musik och en gång utan. Diskussionsfrågor: Hur påverkar musiken scenen? Ser vi på det som händer annorlunda? Hur var det att arbeta kreativt tillsammans? Trots att alla grupper fått samma instruktioner skiftade uttrycken. Hur kommer det sig? Var det något speciellt moment som fick er att haja till i era kamraters scener? Varför? Kan ni dra en parallell till något liknande i UNDERART? I skolan får man ofta uppgifter med instruktioner som man skall lösa tillsammans i grupper. Hur skiljer sig denna uppgift från skolans? Finns det likheter? Finns det någon erfarenhet av denna övning gällande kreativitet och samarbete som ni kan ta med er tillbaka till skolarbetet? 11

12 Tema 3: Kropp, kontroll & impuls I detta pass använder vi UNDERARTs tematik och formspråk för att genom olika övningar utforska hur hjärna och kropp hänger ihop via nervsystemet. Detta tema kanske känns nära till hands för dig som är idrottslärare eller ämneslärare inom de naturvetenskapliga områdena, men glöm inte bort att forskning har visat att elever som har gjort impuls och koordinationsövningar innan t. ex. prov har gjort bättre ifrån sig. Att använda delar av övningarna innan uppsatsskrivning eller nationalprov kanske inte är en dum idé? Som ingång till denna tematik kan du läsa sida 3 och 4 i programbroschyren tillsammans med dina elever. Där beskriver Olle Strandberg först det fokuserade mentala och kroppsliga tillstånd som cirkusen kräver och sedan, efter kraschen, det repetitiva och monotona rehabiliteringsarbetet för att träna upp nervbanor och få tillbaka kontrollen över kroppen. Följande tre övningar är utmärkta när ni vill leka, skratta och värma upp kropp och tanke tillsammans. Övningarna syftar också till att undersöka hur impulsstyrda vi är och hur svårt det är att gå emot de kommandon som vi är betingade att reagera på. Övning: Gör tvärtemot instruktion Instruera eleverna att de ska gå runt i rummet utan att krocka och prata. När du ropar ut instruktioner ska de göra tvärtemot: STANNA betyder gå, GÅ betyder stanna, KLAPPA betyder stampa med foten en gång, STAMPA MED FOTEN betyder klappa i händerna en gång. Öka svårighetsgraden genom att säga instruktionerna snabbare och snabbare. Övning: Dråplig namnkull Dela in eleverna i par utom en elev som skall vara kullare". Ställ paren i en cirkel, de ska stå tätt men får inte hålla i varandra. Kullaren, som också skall stå i cirkeln, vill ha en partner och ropar högt ut ett namn: Anna Men, då är det inte Anna som ska springa till kullaren, utan det är hennes partner och Anna ska försöka hålla fast sin partner och hindra henne från att springa till kullaren. Det blir många dråpliga situationer när deltagarna inte vet om de ska springa eller hålla fast och istället slänger armarna om varandra. Kullaren ropar ut nya namn med lite tempo, tills hen får en partner, den som förlorat sin partner blir ny kullare osv. Övning: Ta över namn Alla ska gå runt och presentera sig genom att ta i hand och säga sitt namn. Vid varje presentationstillfälle tar man över den andras namn. Anna hälsar på Pelle. Pelle blir Anna och Anna blir Pelle osv. När man får tillbaks sitt eget namn går man och sätter sig. Leken slutar när alla har fått tillbaka sitt namn, vilket nästan aldrig går. Leken slutar ofta med att några står förvirrade och inte vet vilket namn de har. Avsluta leken då, prata om vad man behöver tänka på och prova igen. Efter varje övning : Diskutera hjärna-kropp-impuls, vad som är svårt och hur man behöver tänka och agera för att det ska fungera. 12

13 Övning: Ett nervigt samtal mellan kropp och hjärna Olle Strandberg beskriver hur mycket enkla repetitiva övningar som han fick göra efter kraschen för att få igång finmotoriken kändes som otroligt tunga och svåra. Diskutera: Vad är det som gör att vi lyfter en arm när vi tänker att vi ska lyfta en arm. Hur fungerar nervsystemet? Vad händer med nervsystemet vid bruten nacke? Övningen går ut på att testa följande: Hur många signaler från hjärnan klarar musklerna i kroppen innan jag tappar kontrollen över mina rörelser? I helklass: Be eleverna ställa sig upp. Be dem röra vänster arm uppåt och nedåt. Be dem fortsätta med detta men lägg till att samtidigt titta från höger till vänster med huvudet. Om de klarar detta be dem stampa takten med höger fot. Uppmana dem att stampa foten med olika rytm men fortsätta i samma takt med de andra rörelserna. Som sista moment kan man lägga till att göra en cirkel med höger hand. Om de klarar att koordinera alla fyra rörelser kan du be dem att öka takten. Trösta dem som tyckte övningen var svår med att förklara att dagsformen spelar stor roll för hur bra man klarar av övningen. Som steg två kan du dela upp eleverna i par. Be dem ge varandra instruktioner på samma sätt. Hur många rörelser kan var och en av dem klara av att koordinera samtidigt? Tipsa dem om att göra mindre, enklare rörelser. Räkna ut klassens genomsnitt för hur många rörelser de klarade av att koordinera samtidigt. Gör övningen flera gånger under samma vecka för att se om ni kan förbättra genomsnittet. Övning: Skyddsreflexer och tillit Cirkusartister måste kunna kontrollera sin kropp till det yttersta. De behöver också jobba mycket med sin tillit. I UNDERART kastas Iris Pelz upp i luften av Christopher Schlunks. Hon gör en volt och landar på hans axlar. Detta kräver kroppskontroll, koordination, fokus men också tillit till Christopher - att han är precis lika fokuserad på både det hon och han gör och att han verkligen tar emot henne. I vanliga fall när saker kommer emot oss från luften vill vi ta upp våra armar och skydda oss. Matias Salmenaho skulle misslyckas med sina jongleringskonster om han lät sina skyddsreflexer styra. Den här övningen handlar om att undersöka kroppens skyddsreflexer, hantera sina reflexmässiga impulser och dessutom att känna tillit till gruppen. En elev står i mitten och alla andra runtom, ca 25 cm till en halv meter ifrån hen. Var noga med att avståndet inte överskrider detta. Eleven i mitten skall blunda, våga släppa balansen, luta sig och tas emot av de andras händer. Eleven skall sakta vaggas runt av de andra i gruppen som tryggt och säkert ställer tillbaka personen på fötterna igen mellan varven. Efter ett tag kan man öka avståndet något. Eleven i mitten bestämmer hur mycket. Var noga med att aldrig överskrida 1 meter. I bland händer det att eleven i mitten 13

14 slår ut med armarna när hen faller bakåt. Detta kan man om man vill ta upp till diskussion efteråt men givetvis utan att peka ut någon särskild elev. Eleverna kan sedan få jobba i par. Ge varje par en ögonbindel. En i paret leder den andra runt om i rummet på ett säkert och tryggt sätt. Ett bra sätt att leda varandra är att hålla handflatorna lätt på den icke-seendes skulderblad, som styrs genom lätta tryck till höger och vänster. När den som leder vill stoppa den som blir ledd, för att tex hindra personen från att gå in i en vägg, är signalen att den som leder lättar på trycket från handflatorna. Tempot måste vara lugnt till en början, den som inte ser måste känna total tillit till sin ledare, som ser till att undvika krockar. Låt eleverna samtala om erfarenheten i sitt par. Att diskutera : Hur kändes det att lägga tilliten på någon annan än på dig själv? Hur reagerade din kropp när/om den exempelvis stötte emot en vägg, en bänk etc? Vad har vi för skyddsreflexer? Vilken reflex är det som gör att vi vill slå ut med händerna när vi faller bakåt? Varför finns den? När är det bra att ha skyddsreflexer? När kan reflexerna vara i vägen? Övning: Kulan - en övning i kroppskontroll När street-dansaren Alexander Dam gör sitt sitt danssolo i UNDERART är det som om vi kan följa hans nervbanor utanpå och genom hans kropp vilket är ett ganska typiskt stilgrepp för street-dance. Man kan genom följande övning efterlikna denna dansstil. Man kan börja denna övning genom att studera en bild på nervsystemet. Be eleverna stå upp och föreställa sig att de har en imaginär liten kula i huvudet. Nu skall kulan följa en nervbana, t. ex. från huvudet till vänster hand. Be dem att följa kulans resväg så att det syns som en vågrörelse från huvud till hand. Påminn eleverna om att det inte behöver se snyggt ut. Det handlar om att undersöka och synliggöra nervbanornas väg genom kroppen och att utmana koordinationen mellan hjärnsignaler och kroppsrörelser. Om eleverna nappar på övningen kan du ge dem en ny instruktion t. ex. att låta kulan gå från huvudet hela vägen ned i en fot och sedan tillbaka upp. Testa sedan en mer avancerad resväg för kulan genom kroppen t. ex. från huvudet, genom en arm ut till en hand, tillbaka genom bröstkorgen och över till nästa arm och hand och sedan tillbaka upp i huvudet där kulan gör en cirkel. Dela upp dem två och två eller i mindre grupper och be dem komma på en spännande resväg för kulan genom kroppen. När du märker att de har kommit igång i sina grupper kan du be dem lägga till små stopp på kulans resväg. Eleverna kommer då frysa mitt i en vågrörelse. Detta är ett stilgrepp inom street-dance som kallas för freeze. Du kan också be dem lägga till en kula så att de måste hålla reda på två resvägar samtidigt genom kroppen. Sätt gärna på musik till övningen. Om eleverna vill kan grupperna/paren visa vad de har kommit på för resten av klassen till musik. Man kan också lägga ihop alla gruppernas/parens rörelser till en lång kul-dans. 14

15 Övning: Hjärnan, jonglering och närvaro De här jongleringsövningarna handlar om att öva upp kommunikationen mellan hjärnhalvorna, sin egen närvaro och koncentration. Övningen uppmärksammar också vad som händer när man inte har kontroll utan tvingas vara spontan. Man kan börja dessa övningar med att studera storhjärnan och hur den är uppdelad i två halvor. Den vänstra delen är den del som styr det logiska, analytiska tänkandet. Den högra delen är den del som styr vårt skapande och det känslomässiga. De båda hjärnhalvorna har delvis olika uppgifter även om de samarbetar mycket. Jongleringsövning 1 Du måste här ha två bollar med olika färg. Ställ hela gruppen i en ring. Låt bollen kastas runt i ringen enligt följande: Alla personer ska bara ha bollen en gång. Eleven ska komma ihåg vem hen kastar bollen till och vem hen får den av. När alla har haft bollen en gång så kastar man den en gång till i exakt samma mönster. Fortsätt med detta tills det verkar sitta. Lägg därefter bort bollen. Ta nu boll nummer två, av en annan färg, och låt den gå runt i ett nytt mönster som ni upprepar tills det sitter. Som sista steg ska ni försöka låta båda bollarna med sina respektive mönster kastas runt samtidigt. Börja med den ena bollen och lägg till den andra efter ett tag. Jongleringsövning 2 Följ gärna upp med frågor om hur eleverna tyckte att det gick och varför. Här bör man gärna ha ett antal volleybollar (då de är lättare att fånga) men det går också bra med tennisbollar. Dela in gruppen i grupper om 4-5 deltagare som ställer sig i en ring. Alla grupper får var sin boll. Bollen ska nu kastas/skjutas upp i luften med händerna och den som gör det ska säga ett ord spontant. Personen som tar emot bollen skall genast skjuta upp bollen direkt och måste samtidigt säga ett ord som börjar med den bokstav ordet innan slutade på. Bollen flyger iväg igen och då är det nästas tur att göra samma sak osv. Obs Bollen får aldrig vara stilla och heller aldrig landa på golvet/marken. Inled gärna med att säga att det säkert kommer att dyka upp en massa ord i stunden som inte betyder något och att de orden också är helt okej. Att diskutera: Hur samarbetade hjärnhalvorna i jongleringsövningarna? Vilken hjärnhalva styrde vilka moment i övningarna? I vilka moment tog ena hjärnhalvan respektive den andra över? Varför? Hur är det att ha kontroll respektive att släppa kontrollen. Vad händer när man släpper kontrollen d.v.s. när man låter höger hjärnhalva få mer plats? När är det bra respektive dåligt? 15

16 16