Energieffektivisering

Transkript

1 Energieffektivisering första steget till ett hållbart företagande! Kartläggning av 10 västerbottniska företag 1

2 redaktör, projektledare ulrika lundberg foto mikael lundgren, bild i norr tryck och layout luleå grafiska

3 Innehåll Förord Sammanfattning Syfte och mål Företag ökar sina resultat genom energikartläggning Kartläggningsmetodiken Genomförda kartläggningar Martinssons trä, Bygdsiljum Bilinvest i Umeå AB, Umeå D.E.M-verk Mekaniska Aktiebolag, Umeå ÅMV Production AB, Åsele AC Cellplast, Dorotea Ansia Camping, Lycksele Tegsnässkidan, Vindeln Handlar n Bastuträsk Grundströms stugby, Ammarnäs Hotell Wilhelmina, Vilhelmina Slutsatser och resultat bilaga 1 - Nenets metodbeskrivning av energikartläggning bilaga 2 - Vad är en energikartläggning och hur går den till?

4 If you think you are too small to make a difference, try sleeping with a mosquito. dalai lama xiv 4

5 Förord Den billigaste energin är den som inte används! Det är nog något som de flesta kan skriva under på och är egentligen en självklarhet. Ändå visar flertalet utredningar och rapporter att arbetet med energieffektivisering inte går tillräckligt fort. Enkla, billiga åtgärder genomförs inte trots att det skulle innebära stora besparingar det gäller för såväl företag, hushåll som inom den offentliga sektorn. Att jobba med energieffektivisering i företag är ett enkelt sätt att öka lönsamheten. Små och medelstora företag kan med förhållandevis enkla medel minska sin energianvändning med procent. Det kan innebära hundratusentals kronor per år för många företag. Det krävs som regel omsättningsökningar på miljonbelopp för att få samma resultat. Det finns många anledningar till varför ett företag ska jobba med energieffektivisering energikostnaden är för många företag redan idag en stor post, och i takt med att energipriserna stiger blir det ännu viktigare att se över sin energianvändning. Idag är det också många kunder som ställer krav på att företag ska jobba strategiskt med energi- och klimatfrågor, så på så sätt kan energieffektivisering också vara en marknadsfördel och ge positiv PR. Om företaget dessutom satsar på förnybar energi stärks aktierna ytterligare ur ett hållbarhetsperspektiv. Inte minst därför att det minskar sårbarheten och beroendet av fossila bränslen, men också för att det kan skapa mervärde lokalt och regionalt. När man studerar företag som jobbat lyckosamt med energieffektivisering framträder ett tydligt mönster, och det är betydelsen av ledningens engagemang. Beslut om att inleda ett arbete med energieffektivisering måste tas på ledningsnivå, och det ska också framgå att det är en prioriterad fråga i företaget. Genom att visa sitt eget engagemang får man andra med sig. Arbetet inleds med en kartläggning av företagets energianvändning att mäta är att veta! När den är gjord framgår hur mycket energin som används och vilka åtgärder som är viktigast att börja med för att inte behöva betala för energi som man egentligen inte behöver. Det finns väl egentligen ingen tid att förlora?! ulrika lundberg projektledare nv eko 5

6 Sammanfattning Nenet är ett regionalt energikontor verksamt i Norrbotten och Västerbotten. Vi jobbar med projekt som rör energieffektivisering, förnybar energi och ökad användning av miljöteknik. Våra viktigaste målgrupper är företag och kommuner. I Norrbotten har Nenet jobbat med energieffektivt företagande sedan 2005, och i och med projektet NV Eko har vi för första gången jobbat i projektform även i Västerbotten. Projektet NV Eko startade i juni 2009 och avslutades i maj NV Eko står för Norrbottens och Västerbottens energi- och klimatoffensiv. Bakgrund till projektet var ett antal viktiga slutsatser: Global energi och klimatpolitik kräver lokalt, strategiskt agerande som bedrivs i nära samverkan mellan det offentliga samhället och det lokala näringslivet. Förnybar energi och miljöteknik är en bra utvecklingsmöjlighet för näringslivet i norra Sverige. Energieffektivisering är en snabb väg till stärkt lönsamhet och ökad hållbarhet i regionens företag. Projektets målgrupper var små och medelstora företag, näringslivsorganisationer och kommuner i Norrbotten och Västerbotten. Syftet med projektet var dels att stärka näringslivet i Norrbotten och Västerbotten och att skapa förutsättningar för en miljödriven och hållbar näringslivsutveckling. Ett annat syfte med projektet var att hjälpa och stötta kommunerna i deras strategiska energi- och klimatarbete, för att på så sätt förbättra regionens förutsättningar att möta de utmaningar som följer med ett förändrat klimat och högre energipriser. Erfarenheter från nationella initiativ har visat att de bästa resultaten uppnås då det offentliga och det privata samverkar. Därför ville vi också skapa nya mötesplatser där båda dessa grupper kunde diskutera näringslivsutveckling ur ett hållbarhetsperspektiv. Följande aktiviteter har genomförts i projektet: Kommunseminarier och rundabordssamtal Företagsseminarier för energieffektivisering Energikartläggningar av företag i Västerbotten Kompetensutveckling för energikartläggare och driftspersonal Omvärldsbevakning Nätverksaktiviteter Databas med energistatistik för länens kommuner Processtöd för framtagande av kommunala energi- och klimatplaner Den här rapporten berör endast den delen som handlar om energikartläggningar som genomförts i projektet. För mer utförlig information om projektet och dess resultat hänvisas till Energikartläggningar i företag genomfördes endast bland företag i Västerbotten, eftersom vi i tidigare projekt redan jobbat med detta i Norrbotten. I rapporten presenterar vi resultatet från tio energikartläggningar i Västerbotten. De medverkande företagen har valts ut dels via företagsseminarier som har anordnats i projektet och dels via uppsökande kontakter. Tre av företagen har även medverkat i Länsstyrelsen i Västerbottens läns satsning på energikartläggning i företag. Energikartläggningarna som har genomförts har följt den modell som har tagits fram i tidigare genomförda projekt i Norrbotten. Modellen har vidareutvecklats i samråd med energi- och klimatrådgivare och experter inom området utifrån de erfarenheter som har gjorts i tidigare projekt. Sammanställningen visar att energianvändningen i de tio kartlagda företagen uppgår till ca 114 GWh per år. Den sammanlagda besparingspotentialen av de föreslagna åtgärderna är ca 6 GWh och de flesta återbetalningstider ligger i spannet mellan 0-5 år. 6

7 Syfte och mål Det som mäts räknas! Vi vet av erfarenhet att åtgärder för att minska eller optimera kvaliteten i den egna energianvändningen är en snabb väg till stärkt lönsamhet och minskad miljöbelastning för företag. I stort sett alla små och medelstora företag kan med relativt enkla medel effektivisera sin energianvändning med procent. Företagens lönsamhet kan på det viset stärkas med hundratusentals kronor per år. En energikartläggning innebär i ett första steg att företagets energianvändning identifieras och mäts. Därefter görs en genomgång på plats för att se vilka energitjuvar som finns och vilka förbättringsområdena är. Detta sammanställs sedan i en skriftlig rapport med förslag på åtgärder som också innehåller uppskattad besparing både vad gäller energi, miljö och ekonomi. Rapporten är ett underlag för att påbörja arbetet med energieffektivisering. Den primära målgruppen har utgjorts av små och medelstora företag i Västerbotten. Vi har försökt välja företag från olika branscher och med geografisk spridning över hela länet. Syftet med energikartläggningarna har varit att öka de västerbottniska företagens lönsamhet, konkurrenskraft och miljöanpassning genom utveckling och förstärkning av det energieffektiva företagandet. I projektet har vi velat visa den potential som finns för företagen att minska både energianvändning och miljöbelastning, men även sprida goda exempel och inspirera andra till att göra detsamma. Ett annat syfte har också varit att utveckla och stärka marknaden för energikartläggare genom att bidra till att skapa en ökad efterfrågan på den här typen av tjänster. Kartläggningarna har gjorts av etablerade konsulter och i något fall har en konsult fungerat som handledare för studenter från Umeå Universitet som gjort kartläggningen som ett examensjobb. Ett krav för deltagande har varit att resultaten är offentliga och har använts för informationsspridning och kunskapsutveckling. Målet var att göra energikartläggningar på 10 företag i Västerbotten. Genom en kartläggning ökar kunskapen om den totala energianvändningen hos företaget och medvetenheten om betydelsen av energikostnaderna för företagets lönsamhet stärks. Åtgärdsförslagen som presenteras i rapporten gör att det blir enklare för företagsledningen att avgöra vilka åtgärder som ska prioriteras, var de gör mest nytta och hur lång återbetalningstiden är (utifrån existerande energipriser). Det kan också vara en hjälp för att kunna kombinera planerat underhåll med energieffektiviserande åtgärder. Det långsiktiga målet är självklart att åtgärder ska genomföras och därigenom stärka företagens konkurrenskraft, samtidigt som miljöbelastningen minskar. 7

8 Företag ökar sina resultat genom energikartläggning Ett företag som har en vinstmarginal om 5 % måste öka sin omsättning med kronor för att åstadkomma en ökning av resultatet med kronor. För många företag kräver en omsättningsökning med kronor stora finansiella insatser. Exempel: Ett företag i norra Sverige har de senaste fem åren haft en medelvinstmarginal om 4 %. För att förbättra resultaträkningen med kronor skulle man behöva öka omsättningen med kronor. För att åstadkomma den ökningen hade företaget varit tvunget att göra investeringar på mellan 1-2 miljoner kronor (marknadsföring, ny maskinpark, produktutveckling etc). Genom en energikartläggning konstaterades att genom investeringar på ca kronor kunde företaget maximalt spara kr/år. En sådan resultatförbättring motsvarar en omsättningsökning om knappt 7 miljoner kronor! Dessutom minskas CO2-utsläppen med ca 275 ton per år. Källa: Exergib(y)rån 2012 Kartläggningsmetodiken Kartläggningsmetodiken har tagits fram i Nenets tidigare projekt och vidareutvecklats i NV Eko. Metoden riktar sig i första hand till konsulter som utför energikartläggningar och är avsedd att ge en generell beskrivning av vad Nenet, baserat på erfarenheter från tidigare arbete, anser att en energikartläggning bör innehålla för att vara ett bra underlag för företagets fortsatta energieffektiviseringsarbete. Metodbeskrivningen kan användas som en handledning för hur man kan gå tillväga. Ett bra komplement till metoden är checklistor vilka man bland annat kan hitta på Energimyndighetens hemsida ( Metodbeskrivning, se bilaga 1 För företagare kan det också vara svårt att veta vad en energikartläggning innebär, och vad man kan förvänta sig att få ut av den. Därför har vi tagit fram en beskrivning av vad en energikartläggning innebär och hur arbetsgången kan se ut. Beskrivningen riktar sig till den som vill göra en energikartläggning på företaget. Vad är en energikartläggning och hur går den till?, se bilaga 2 Båda dokumenten finns att ladda ner på vår hemsida, De miljömässiga effekterna av genomförda åtgärder redovisas i form av minskade koldioxidutsläpp. Effekterna kan beräknas på olika sätt beroende på hur man ser på elen som sparas. Många anser att all el som sparas ska betraktas som marginalel producerad av kolkraftverk så länge koleldade kraftverk ingår i det integrerade europeiska elnätet. Det innebär att varje minskad kwh el motsvarar en minskning av koldioxidutsläppen motsvarande ett kilogram. Ett annat sätt att beräkna miljöeffekten på är att använda el som produceras i Norden, så kallad nordisk elmix. Då antas att all el som används i Sverige är producerad i Norden. Koldioxidutsläppen minskar då med en tiopotens, till 100 gram per sparad kilowattimme, jämfört med marginalel. I denna rapport redovisas koldioxidutsläppen beräknat såväl utifrån marginalel som nordisk elmix. 8

9 Genomförda kartläggningar 9

10 10

11 Martinssons trä, Bygdsiljum Energikartläggare: David Ekevärn, 30 poängs examensarbete vid civilingenjörsutbildningen i energiteknik, Umeå Universitet. Handledare: Hassan Salman, HKS Energy Consulting. Kort om företaget: Martinsons Såg AB är en av Sveriges största familjeägda träförädlingsindustrier och huvudkontoret ligger i Bygdsiljum. Anläggningen i Bygdsiljum omfattas av ett sågverk och ett antal vidareförädlingsfabriker. Årligen tas det emot ca m 3 virke och produceras ca m 3 sågat virke. Virket blir till limträ- och massivträkonstruktioner. I dag finns det totalt ca 400 anställda. Resultat av energikartläggning: Totalt köps ca 23 GWh el/år. Det finns fyra limträfabriker i anläggningsområdet med en energianvändning på MWh/år. Examensarbetet begränsades till att titta enbart på elanvändningen i vissa delfabriker. Exempel på föreslagna energieffektiviseringsåtgärder El Det finns en stor tomgångseffekt, beräknat till 350 kw, som delvis kan förklaras med att vissa maskiner behövs kontinuerligt. Genom att optimera varvtalsstyrningen av motorer till kompressorer och cirkulationspumpar samt minska belysning och ventilationsdrift under natten kan tomgångseffekten minskas. En sådan åtgärd kostar inte mer än några tusen kronor och kan minska tomgångsanvändningen med ca 30%. Detta motsvarar ca MWh per år, ca 4% av den totala användningen. En grundlig utredning av tryckluften behövs för att identifiera behovet i företaget och vilka områden den kan ersättas. En rutin för underhåll av läckaget från tryckluftsledningar bör introduceras. Det kan ge en effektivisering på 20% vilket skulle ge en besparing på ca kr/år. Värme Det finns totalt 22 stycken torkar och varje tork avger 500 m3/h luft med en temperatur på 80 C. Enbart två av dem är utrustade med värmeåtervinning. Om denna luft kyls ner till 60 C ger det ett värmeutbyte på ca MWh per år vilket motsvarar ca 300 ton flis/år. Om den mängden flis skulle säljas istället för att användas till torkarna skulle vinsten bli 3 miljoner kr (räknat på ett flispris på 200 kr/mwh). Procentuell minskning av energianvändningen via föreslagna åtgärder: El: 7%. Värme: 2%. Uppskattad besparingspotential: Ca MWh/år Möjlig CO2-reduktion: Åtgärderna skulle innebära en minskning av koldioxidutsläppen med ton per år (marginalel från europeisk kolkraft), alternativt 160 ton per år (nordisk elmix). Vid värmeåtervinning från torkarna skulle utsläppen av koldioxid minska med ytterligare 347 ton per år i och med den besparade flisen, beräknat på att flisen ersätter eldningsolja. 11

12 Bilinvest i Umeå AB, Umeå Energikartläggare: Anna Joelsson, Sweco Umeå. Kort om företaget: Företaget startades redan 1948 och har sedan 1979 drivits av familjen Edberg. Bilinvest har 20 anställda och de är miljöcertifierade sedan 2001 (ISO14001). Byggnaden är ca 2000 m² i vilken bilförsäljning, verkstad, lager, kontor och personalutrymmen inryms. Resultat av energikartläggning: Under 2011 köptes 186 MWh el och 189 MWh värme. Bilinvest äger vindkraftsandelar till ca 150 MWh och denna elproduktion avräknas varje år. Några månader innan kartläggningen genomfördes byttes ventilationssystemet ut i byggnaden. Exempel på föreslagna energieffektiviseringsåtgärder El Belysningen går att effektivisera; den gamla belysningen bör bytas ut till modernare och effektivare, man bör installera dimmerfunktion och se över nattbelysningen. Att enbart se över nattbelysningen skulle innebära en minskning med 34 MWh/år och det kan göras till en kostnad av kr. För att få koll på vilka baslaster som finns och ger upphov till elanvändning så kan en natt- och helgvandring göras i lokalerna. Värme Nya isolerade portar skulle minska transmissionsförlusterna och värmeanvändningen med 10 MWh/år. Investeringen uppgår till cirka kronor. Papptaken är i behov av att bytas och i samband med det funderar fastighetsägaren på att bygga om taket och med 300 mm ekofiber som tilläggsisolering är det möjligt att spara 21 MWh. Tilläggsisoleringen kostar kr. Procentuell minskning av energianvändningen via föreslagna åtgärder: El: 21%. Värme: 17%. Uppskattad besparingspotential: Sammanlagt ca kr/år. Möjlig CO2-reduktion: Beräknat på marginalel från europeisk kolkraft kan utsläppen minskas med ca 120 ton per år (nästan 12 ton per år räknat på den nordiska elmixen). 12

13 D.E.M-verk Mekaniska Aktiebolag, Umeå Energikartläggare: Axel Olofsson, 15 poängs examensjobb vid högskoleingenjör- byggteknikutbildningen vid Umeå Universitet. Handledare: Hassan Salman, HKS Energy Consulting och Marcel Berkelder, Exergib(y)rån. Kort om företaget: Dem-Verk Mek AB är ett företag beläget i Degernäs, Umeå. Företaget projekterar, konstruerar, tillverkar, ytbehandlar, och monterar väg- och järnvägsbroar, GC-broar och stålstommar. Företaget är miljöcertifierat enligt ISO 14001:2004. Företaget omsätter ca 100 miljoner kr per år och hade 44 stycken anställda år I dag heter företaget Brisab Degernäs. Resultat av energikartläggning: Till uppvärmning användes 697 MWh el och ca 594 MWh olja... Elen används främst till belysning, kompressorer, maskiner i verkstaden, uppvärmning, motorvärmare och dylikt. En mindre del av lokalerna är eluppvärmda. Exempel på föreslagna energieffektiviseringsåtgärder El Belysningen byts ut och förses med rörelsesensorer. Kostnad för att byta belysning uppgår till cirka kronor. Årlig energibesparing är cirka kwh. Tidsstyrning av motorvärmare (20 stycken) skulle innebära en årlig besparing på ca kwh/år (räknat på att 15 platser används kontinuerligt) till en investeringskostnad på cirka kr. Installation av en roterande värmeväxlare skulle effektivisera ventilationen och leda till en besparing på kwh/år. Investeringskostnad är kronor. Återbetalningstiden för denna investering blir ca 2,5 år räknat på en uppvärmningskostnad på 0,75 kr/kwh. Värme Om företaget skulle konvertera sitt värmesystem, från olja till pellets, minskar dess årliga kostnad med kr/år (0,75 kr/kwh för förbränningsolja och pellets ca 0,31 kr/kwh) Procentuell minskning av energianvändningen via föreslagna åtgärder: El: 58%. Värme: 1% och upp till 10% om även värmesystemet konverteras. Uppskattad besparingspotential: Sammanlagt ca kr/år. Möjlig CO2-reduktion: Med föreslagna åtgärder skulle företaget kunna sänka sina koldioxidutsläpp med ca 371 ton per år, räknat på marginalel från europeisk kolkraft, alternativt minskar utsläppen med ca 37 ton per år (räknat på nordisk elmix). 13

14 14

15 ÅMV Production AB, Åsele Energikartläggare: Marcel Berkelder, Exergib(y)rån Kort om företaget: ÅMV Production AB är en verkstadsindustri med två byggnader om nästan m² i Åsele. Verksamhetsområdet innefattar legotillverkning av större plåtarbeten och stålkonstruktioner som stansning, bockning, nibbling, svetsning, nitning, blästring, våtlackering, pulverlackering, montering och reparationsarbeten. Företaget är kvalitets-, miljö-, och ledningscertifierat enligt FR Resultat av energikartläggning: Energitillförseln är separat för båda byggnaderna och består av el och fjärrvärme. Elanvändningen har varierat under åren främst på grund av konjunkturssvängningar. Utifrån energistatistiken för de båda byggnaderna har följande beräkningsvärden antagits: ÅMV 1: El 458 MWh/år och Fjärrvärme 360 MWh/år ÅMV 2: El 690 MWh/år och Fjärrvärme 460 MWh/år Exempel på föreslagna energieffektiviseringsåtgärder El Genom att omprogrammera drifttiden på ventilationen i ÅMV 1 är det möjligt att effektivisera bort ca kwh/år. Kostnaden skulle hamna på ungefär kr. Att varva ner fläktar och sätta värmeåtervinningen i drift skulle ge ytterligare en besparing på ca kwh/ år. Kostnaden för den åtgärden hamnar på kr. Två nya aggregat på ÅMV 2 skulle minska elanvändningen med kwh/år. Här är det svårt att uppskatta kostnaden utan en offert bör inhämtas för investeringskostnaderna. Värme Genom omprogrammering av driften på ventilationen i ÅMV 1 minskar energianvändningen med cirka kwh/år. Omreglering av luftflödena ger en effektivisering med kwh/år. Isolering av takbjälkslaget beräknas ge en minskning med ca kwh/år. Investeringen för att isolera takbjälkslaget är kr. Procentuell minskning av energianvändningen via föreslagna åtgärder: El: 16%. Värme: 60%. Uppskattad besparingspotential: Sammanlagt mellan kr/år. Möjlig CO2-reduktion: En minskad energianvändning på kwh/år ger en koldioxidreduktion på ton räknat på marginalel från europeisk kolkraft (cirka ton räknat på den nordiska elmixen). 15

16 AC Cellplast, Dorotea Energikartläggare: Marcel Berkelder, Exergib(y)rån Kort om företaget: AC Cellplast AB finns i Dorotea och de utvecklar, tillverkar och säljer kundanpassade produkter och system baserade på expanderande cellplast. Företaget har funnits sen 2004/2005. Resultat av energikartläggning: Energianvändningen baseras på 2011 års siffror då elanvändning för produktionen var då 471 MWh. Lokalerna ägs av Dorotea kommun men värmeförsörjningen av hela byggnaden står företaget för. Uppvärmningen sker med olja och de använde 255,5 m Företaget har egen elanvändning men vad som ingår och inte var oklart vid inventeringstillfället. Exempel på föreslagna energieffektiviseringsåtgärder El Effektivisering av ventilationen genom byte av 4 stycken motorer och 2 stycken aggregat skulle minska elanvändningen med 40 MWh/år. Investeringen hamnar på kr. Införande av ett energiledningssystem, med en investeringskostnad på kr, minskar elanvändningen med 18 MWh/år. Värme Effektivisering av ventilation beräknas leda till att värmeanvändningen sjunker med 240 MWh/år. Ytterligare 295 MWh/år kan minskas med en del byggtekniska åtgärder som byte av portar och tilläggsisolering av tak. Att byta portar kostar kr och kostnad för tilläggsisoleringen uppskattas till kr. Energiledningssystemet minskar värmebehovet med 25 MWh/år. Procentuell minskning av energianvändningen via föreslagna åtgärder: El: 12%. Värme: 22%. Uppskattad besparingspotential: Sammanlagt 618 MWh/år. Möjlig CO2-reduktion: Beräknat på marginalel från europeisk kolkraft kan företaget minska sina koldioxidutsläpp med 213 ton per år (motsvarar ca 21 ton koldioxid räknat på den nordiska elmixen). Att konvertera värmesystemet till fjärrvärme i stället för att som idag värma med olja skulle innebära en utsläppsreducering med ca 700 ton per år. 16

17 Ansia Camping, Lycksele Energikartläggare: Marcel Berkelder, Exergib(y)rån Kort om företaget: Ansia Camping AB finns i Lycksele och har 47 stugor och 7 större byggnader. Det finns 5 olika typer av stugor och de övriga byggnaderna är; reception med serveringsdel, kiosk och souvenirshop, lilla hotellet, skotergarage med omklädningsrum, relaxavdelning med bastu och utomhusbadtunnor, konferensanläggning, servicebyggnad samt en kåta med restaurang och kök. Ytterligare en servicebyggnad är under uppförande. Resultat av energikartläggning: Företaget har vidtagit en del åtgärder under åren, t ex har de medvetet satsat på att konvertera från elvärme till fjärrvärme och nästan samtliga byggnader har åtgärdats så de har energieffektiva klimatskal. Exempel på föreslagna energieffektiviseringsåtgärder El Optimering av ventilationen i konferensen och i restaurangen skulle enligt beräkningar kunna minska elanvändningen med 4 MWh/år, till en investeringskostnad på cirka kr. Temperatursänkningar kopplat till bokningssystemet ibland annat stugorna och relaxen ger en minskning av elanvändningen med 25 MWh/år. Införande av ett energiledningssystem till en kostnad av kr, ger ytterligare minskning av elanvändningen med 45 MWh/år. Värme Ventilationsoptimering ger en minskning av värmebehovet med 20 MWh/år. Installation av spjäll i de öppna skorstenarna minskar värmebehovet med 6 MWh/år, till en kostnad på kr. Temperatursänkningar skulle innebära att värmen kan minskas med 115 MWh/år och investeringen för det hamnar på kr (styrsystem som är kopplat till bokningssystemet). Investering i en solvärmeanläggning för tappvarmvattnet skulle minska värmebehovet med 50 MWh/år och medföra en investeringskostnad på kr. Procentuell minskning av energianvändningen via föreslagna åtgärder: El: 10%. Värme: 27%. Möjlig CO2-reduktion: Företaget kan minska sina utsläpp med ca 82 ton per år räknat på marginalel från europeisk kolkraft (motsvarar cirka 8 ton räknat på nordisk elmix). 17

18 18

19 Tegsnässkidan, Vindeln Energikartläggare: Marcel Berkelder, Exergib(y)rån Kort om företaget: Tegsnässkidan AB har två fabriker, en i Granö och en i Vindeln. Företaget tillverkar hantverksmässiga skidor samt kundanpassade emballage och träförbrukningsmaterial m m. En fjärdedel av deras träråvaror exporteras ut i världen. Resultat av energikartläggning: Årligen har anläggningen en elanvändning om 267 MWh och ett värmebehov beräknat till 870 MWh enligt värmeförlustsberäkningarna. Elen används främst för att driva träbearbetningsmaskiner, kompressor, ventilation och belysning. Uppvärmningen sker med egenproducerat spån som eldas i en spånpanna och det har inte gått att fastställa hur stor spånanvändningen är. Exempel på föreslagna energieffektiviseringsåtgärder El Byte av fläktmotorer och produktionsmotorer för ventilation när det gäller ventilationen skulle spara 70 MWh/ år. Investeringskostnaden hamnar på kr. Införande av ett energiledningssystem skulle minska elanvändningen med 20 MWh/år till en kostnad av kr. Värme Värmebehovet kan sänkas något med några mindre investeringar, större besparingar kräver större investeringar. Procentuell minskning av energianvändningen via föreslagna åtgärder: El: 37%. Uppskattad besparingspotential: Sammanlagt 90 MWh/år. Möjlig CO2-reduktion: De föreslagna åtgärderna skulle reducera utsläppen med 8 ton koldioxid per år räknat på den nordiska elmixen. Baseras beräkningarna på marginalel reduceras utsläppen med nästan 82 ton koldioxid per år. 19

20 Handlar n Bastuträsk Energikartläggare: Åke Bergqvist, Sweco, Umeå. Kort om företaget: Fastigheten byggdes 2005 och ligger mitt i byn. Det är en naturlig träffpunkt och förutom dagligvaruhandel är affären ombud för apoteket och systembolaget. Butiken tillhör kedjan Handlarn. Resultat av energikartläggning: Fastigheten använder enbart el och under 2011 användes 237 MWh. Exempel på föreslagna energieffektiviseringsåtgärder El Byte av ventilationsaggregatet beräknas minska elanvändningen med 80 MWh/år och installationskostnaden uppskattas till kr. Byte av kompressorer med nytt ventilationsaggregat kan enligt kartläggningen minska elanvändningen med 30 MWh/år och kostnaden hamnar på cirka kr. Tilläggsisolering av taket skulle kunna minska elanvändningen med 7 MWh/år och det kostar kr att utföra. Procentuell minskning av energianvändningen via föreslagna åtgärder: El: 51%. Uppskattad besparingspotential: Sammanlagt kan företagets energikostnader minskas med ca kr/år. Möjlig CO2-reduktion: Beräknat utifrån att elen som köps in är marginalel kan utsläppen, i och med effektiviseringarna, minskas med ungefär 112 ton koldioxid per år. Är det el som köps in från den nordiska marknaden minskas utsläppen med cirka 11 ton koldioxid per år. 20

21 Grundströms stugby, Ammarnäs Energikartläggare: Åke Bergqvist, Sweco Umeå. Kort om företaget: Grundströms stugby ligger i norra Ammarnäs, Sorsele kommun, och redan på 60-talet började en del av stugorna att hyras ut. Stugbyn har byggts ut och om, idag består den av 15 stycken stugor, en servicebyggnad och 6 stycken husvagnsplatser med el. Resultat av energikartläggning: Under 2011 köptes kwh el. Husen värms med el och är den post som är störst när det gäller energianvändningen. Exempel på föreslagna energieffektiviseringsåtgärder El Genom att tilläggsisolera tak, väggar och installera ett extra glas på alla fönster skulle elanvändningen kunna sänkas med 56 MWh/år och minska kostnaderna med kr/år. Konvertering av värmesystem Ett byte till vattenburet värmesystem och en pelletspanna skulle visserligen öka energianvändningen med en liten del men kostnaden för energin skulle ändå sjunka med ca kr/år. Investeringskostnaden är drygt 1 miljon kronor då det handlar om installation av radiatorer, kulvert, panna m m. Procentuell minskning av energianvändningen via föreslagna åtgärder: El: 34%. Uppskattad besparingspotential: Sammanlagt ca kr/år. Möjlig CO2-reduktion: Föreslagna åtgärder skulle minska utsläppen med 189 ton per år räknat på marginalel (räknat på den nordiska elmixen minskas utsläppen med ca 19 ton per år). 21

22 22

23 Hotell Wilhelmina, Vilhelmina Energikartläggare: Åke Bergqvist, Sweco, Umeå. Kort om företaget: Hotellet ligger i Vilhelmina och har haft hotellverksamhet sedan fastigheten byggdes I början på 80-talet byggdes fastigheten ut och 2005 gjordes ytterligare förändringar med till- och ombyggnationer. Resultat av energikartläggning: 2011 användes 501 MWh el och 643 MWh fjärrvärme. Elen används till belysning, kök, matsal, pumpar, fläktar och relaxen m m. Exempel på föreslagna energieffektiviseringsåtgärder El Byte av flertalet fläktar minskar elbehovet med 108 MWh/år till en investeringskostnad på kr. Installation av pumpstopp i undercentraler sommartid medför en minskning på 3 MWh/år och investeringen för det ligger på kr. Värme En åtgärd som att bygga om ventilationen i köket, installation av värmeåtervinning eller installation av hel-/halvfartsdrift, skulle minska värmebehovet med 124 MWh/ år och investeringen skulle hamna på kr. I dag värms returen till fjärrvärmen i stället för att kylas och om det byggs om minskar värmebehovet med 41 MWh/år. Kostnaden för att bygga om är kr. Att tilläggsisolera taket ovanför restaurangen och köket minskar värmebehovet med 19 MWh/år och kostar kr. Procentuell minskning av energianvändningen via föreslagna åtgärder: El: 22%. Värme: 31%. Uppskattad besparingspotential: Sammanlagt ca kr/år. Möjlig CO2-reduktion: Årligen kan utsläppen minskas med ca 100 ton koldioxid räknat på marginalel från europeisk kolkraft (motsvarar ungefär 10 ton minskade koldioxidutsläpp räknat på nordisk elmix). 23