Perceptuell analys av webbreklam En metod för att undersöka uppmärksammande av reklaminnehållsförändringar på webbsidor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Perceptuell analys av webbreklam En metod för att undersöka uppmärksammande av reklaminnehållsförändringar på webbsidor"

Transkript

1 Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms Universitet Magisteruppsats 20 poäng HT 2011 Perceptuell analys av webbreklam En metod för att undersöka uppmärksammande av reklaminnehållsförändringar på webbsidor Perceptual analysis of web advertisements A method for analysing perception of advertising content changes on web pages Författare: Daniel Steffner Handledare: Jacob Palme

2 ii

3 Abstract The increase in web usage and the importance of the web is climbing relentlessly. Better understanding of what may influence how changes in web ads are detected is of great value to advertisement makers to better reach consumers with messages, to HMI researchers who want to understand how people interact with the web as a medium, as well as perception researchers who wants to understand how perceptual phenomena are realized in the medium of the web. The purpose of this study is to evaluate validity and reliability of the testing methodology that makes use of the perceptual phenomena change blindness to measure how well changes in web ads are detected. What types of web ad designs in terms of placement, colouring and whether a person is depicted in the ad makes it harder or easier to detect changes. And finally to compile recommendations based on the result of the study to improve design and placement of web ads. 20 students were tested with computerized slide shows put together in three categories of change in web ads. Rensinks flicker paradigm was used as the change method. To validate this study the results were compared to CTR results from the website Web4Health. The results showed that placement of web ads on the right hand side on webpages may be advantageous in order to make webpage visitors notice changes in content. Colour choice does not seem to effect how well content changes are noticed. Keywords: web, perception, attention, marketing iii

4 Sammanfattning Användningen av webben och webbens betydelse ökar hela tiden. Bättre förståelse för vad som påverkar hur förändringar i webbreklam uppfattas är av stort värde för reklammakare för att lättare nå konsumenter med budskap, för HMI-forskare som vill förstå hur människor interagerar med webbmediet samt för perceptionsforskare som vill förstå hur perceptuella fenomen gör sig gällande i webbmediet. Syftet med denna undersökning är att: - Utvärdera validitet och reliabilitet för undersökningsmetodiken som använder det perceptuella fenomenet förändringsblindhet för att mäta hur väl förändringar i webbreklam uppfattas. -Påvisa vilka typer av utformningar av webbreklam vad gäller placering, färgval samt om innehållet utgörs av en bild av en person gör det svårare respektive lättare att uppmärksamma förändringar. Slutligen, att sammanställa rekommendationer baserat på resultaten från undersökningen för att förbättra design och placering av webbannonser. 20 studenter testades med datoriserade bildspel utformade i tre kategorier av förändring i webbreklam. Rensinks flicker paradigm användes som förändringsmetod. För att validera denna metodik jämfördes dess resultat med CTR-resultat från webbplatsen Web4Health. Resultaten visade att placering av webbreklam till höger på webbsidor kan vara fördelaktigt för att besökarna ska lägga märke till innehållsförändringar men att färgval inte verkar påverka hur väl innehållsförändringar uppfattas. Nyckelord: webb, perception, uppmärksamhet, marknadsföring iv

5 Förord Jag vill tacka min handledare Jacob Palme för all hjälp med detta arbete. Lars Endrin för all hjälp med att tygla CCount och Web4Health. Alla undersökningsdeltagare för deras medverkan och värdefulla feedback, samt min familj för all uppmuntran och stöd. Den här uppsatsen tillägnas min dotter Freja som kommer att växa upp med ständig tillgång till webben och dess framtid av fascinerande, konstigt, skrämmande och underbart innehåll. v

6 Innehållsförteckning Perceptuell analys av webbreklam!""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!#! $"! %&'(&))*+,(-./(#0'!"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!$! $"$! 1&22/0030*!""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!$! $"4! 5,(607(#0'*7&8&-8#30!"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!$! $"9! 5,(607(#0'*2.#07:&8!"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!$! $";! 5.#<-&(!)/(/7#'=!""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!$! 4"! E0.&70#0'!"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!$! 4"$! 4"4! FG+8&!3<:!+(H'&*86..0#0'!""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!9! 4"9! IJ'(60*0#0'/(!"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!9! 4";! K&837!""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!9! 4">! L))*/8*&0*!7#*)3*#8#30!""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!9! 9"! B&3(#!""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!9! ;"! K&837!""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!M! ;"$! L8+3(=0#0'!/J!N&22/0030*&(!"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!M! ;"4! L07&(*,-0#0'*7&.8/'/(&!"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!O! ;"9! P8#*-/!+(H'3(!"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!Q! ;";! K/8&(#/.!"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!Q! ;">! ;"M! >"! M"! M"$! WJ&(&0*86==&.*&!=&../0!)&(<&)8#30*&X)&(#=&08!3<:!+,(*,-!)H! N&22)./8*&0!1&2;U&/.8:!"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!$9! M"4! 5&.-6..3(!"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!$;! M"9! CH7!J#7!7&*#'0!/J!N&22/0030*&(!""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!$;! M";! O"! C&+&(&0*&(!"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!$M! Q"! %#./'3(!"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!$Q! Figurförteckning vi

7 1. Begreppsförklaring 1.1 Webbannons En bild eller text placerad på en webbsida för att annonsera en produkt eller tjänst. 1.2 Förändringsdetektion Att uppmärksamma att en förändring sker eller har skett. I denna undersökning avses förändring av visuella intryck på webbsidor. 1.3 Förändringsblindhet Att inte uppmärksamma att någonting har förändrats på grund av att uppmärksamheten har störts av något annat visuellt stimulus. 1.4 Flicker paradigm En metod för att konstruera förändringsblindhet genom att med ett artificiellt flimmer (eng. flicker) förta det direkta visuella stimulus av att ett objekt i en bild förändras eller försvinner. 1.5 Click through rate (CTR) CTR är ett sätt att mäta hur attraktiv en länk är på en webbplats. CTR erhålls genom att dela antal användare som klickade på en given länk med antalet visningar av samma länk. Om en länk visas 100 gånger och en person klickar på den så skulle CTR bli 1% (1 / 100). 1.6 HMI-forskare Forskare inom maskin-människointeraktion. 1.7 Proto-objekt Enkla abstrakta representationer av verkliga objekt. Skapas i visuella kortex (i hjärnan) när vi ser något. 2. Inledning 2.1 Bakgrund Användningen av webben och webbens betydelse ökar hela tiden. Två miljarder människor världen över använder internet och siffran bara fortsätter att stiga (Internet World Stats, 2011). I webbreklambranchen råder hård konkurrens och det blir allt svårare att sticka ut i den stora innehållsmängden och nå fram med sitt budskap. Reklammakarnas metoder blir allt mer sofistikerade och de tvingas ständigt till effektivisering, rationalisering och nya strategier. Samtidigt växer webbreklammarknaden snabbt. De totala internetreklaminvesteringarna i Sverige uppgick till 5,7 miljarder kronor under 2010, en ökning på 14,5 procent jämfört med motsvarande period 2009 (IRM, 2011). Bättre förståelse för vad som påverkar hur förändringar i webbreklam uppfattas är av stort värde för reklammakare för att lättare nå konsumenter med budskap, för HMIforskare som vill förstå hur människor interagerar med webbmediet, samt för 1

8 perceptionsforskare som vill förstå hur perceptuella fenomen gör sig gällande i webbmediet. Perceptuell analys av webbreklam har traditionellt fokuserat på mätning av vad som uppmärksammas när individer betraktar en webbsida och vilka visuella egenskaper som lockar betraktarens uppmärksamhet när hon först möter sidan (Nielsen & Pernice, 2010). I takt med att webben blir mer och mer dynamisk, både vad gäller design och struktur, blir det allt viktigare att även undersöka hur väl förändringar av webbsidors reklaminnehåll uppmärksammas. Förändringsdetektion på webbsidor är därför av stort intresse vad gäller webbreklam. Dels så till vida att webbsidors innehåll omsätts i hög takt men även att webbens struktur, hypertext, möjliggör snabb navigering fram och tillbaka mellan olika sidor. Det är därför viktigt att undersöka hur väl individer märker förändringar på webbsidor när de navigerar runt på dessa samt hur olika typer av förändringar uppfattas i denna kontext. En vanlig hantering av webbreklam är att en webbsidas reklamelement dynamiskt byts ut när sidan i fråga laddas om i användarens webbläsare. En webbsida visas, ett kort avbrott i visningen följer detta visuella intryck när sidan laddas om varpå en delvis ändrad sida presenteras. Detta scenario är perpetuellt identiskt med flicker paradigm inom perceptionsforskning kring förändringsblindhet, vilket öppnar upp för möjligheten att använda den etablerade testningsmetodiken inom detta område (Rensink, 2002) för att undersöka aspekter av hur individer detekterar förändringar. En tidigare studie som undersökte förändringsblindhet på webbsidor med hjälp av testningsmetodiken kring flicker paradigm visade att det var lättare att upptäcka en förändring i ett webbsideelement som inte består av en bild av en person än en med en bild av en person och att det är svårare att lokalisera en förändring på vänster sida än på höger. Webbsidornas komplexitet föreföll inte vara avgörande för detektionstiden, och stora förändringar var lättare att se än små. Att olika typer av förändringar var olika svåra att upptäcka kan tyda på att fokuserad uppmärksamhet är olika känslig för olika typer av förändringar (Steffner, 2007) (Steffner & Schenkman, 2012). Denna studie undersökte webbmediet i sin helhet och fokuserade inte specifikt på webbreklam. Det kan därför vara av intresse att gå vidare med att studera ett mindre och mer isolerat område. Webbannonsering är ett område inom webbreklambranchen som är i stort behov av en bättre teoretisk grund. En webbannons är en bild eller text placerad på en webbsida för att annonsera en produkt eller tjänst. När en användare klickar på webbannonsen länkas användaren vidare till en annan webbsida som tillhör annonsen och saluför det som annonseras. Vanligtvis erhåller en webbplats (webbplats A) en liten provision från en annan webbplats (webbplats B) när en användare klickar på en webbannons till webbplats B från webbplats A. På grund av detta är det önskvärt att skapa så effektiva webbannons som möjligt. En webbannons effektivitet mäts i om den lyckas fånga användares uppmärksamhet eller ej, om användaren väljer att klicka på annonsen och om detta leder till köp. Det intuitiva antagandet är att en webbannons som fångar användares uppmärksamhet kommer att klickas på i större utsträckning än en webbannons som inte fångar uppmärksamhet, vilket i sin tur kan leda till inköp. Det är även önskvärt som stor annonsplats med återkommande besökare att ha en stor uppsättning omväxlande webbannonser till sin webbplats. Detta möjliggör större reklamintäkter samtidigt som en liten yta av varje webbsida upptas av reklam. 2

9 Genom att applicera testningsmetodiken kring flicker paradigm på webbsidor med omväxlande webbannonser kan vi undersöka vilka aspekter av webbannonsers visuella utformning och placering på webbsidor som påverkar hur väl de uppmärksammas. 2.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna undersökning är att: -Utvärdera validitet och reliabilitet för undersökningsmetodiken som använder det perceptuella fenomenet förändringsblindhet för att mäta hur väl förändringar i webbreklam uppfattas. -Påvisa vilka typer av utformningar av webbreklam vad gäller placering, färgval samt om innehållet utgörs av en bild av en person gör det svårare respektive lättare att uppmärksamma förändringar. Slutligen, att sammanställa rekommendationer baserat på resultaten från undersökningen för att förbättra design och placering av webbannonser. 2.3 Avgränsningar Denna undersökning kommer att fokusera på textannonser som i vissa fall även innehåller en bild av en person. Det finns tidsmässiga begränsningar som hindrar att flera typer av webbreklam analyseras i denna studie. Det är även så att problematiken med förändringsdetektion inte uppstår vad gäller animerade annonser och popups/popunders då dessa, genom sin animering och rörelse på skärmen, påkallar användarens uppmärksamhet. 2.4 Metod Eftersom en del av syftet med denna undersökning är att utvärdera en specifik undersökningsmetodik kommer inte andra, för ämnesområdet relevanta, metoder att användas annat än som validering. Arbetets empiri utgörs av ett experiment med försöksdeltagare som får se bildspel med webbsidor där ett element av en webbsida som består av en av tre kategorier av webbannonser förändras (kategoriuppdelning i färg, placering eller om en bild av en person finns med) och med musen klicka på den förändring de eventuellt uppmärksammar. Träff/miss på det förändrade området av webbsidan samt detektionstid registreras. Experimentet genomförs med en dator som ställs i ordning för ändamålet och försöksdeltagarna testas en och en. För att validera denna metodik jämförs resultaten med klickresultat från webbplatsen Web4Health där identiska annonser har presenterats för webbplatsens besökare. 2.5 Uppsatsens disposition För att komma åt den grundläggande problematiken med förändringsdetektion av webbreklam redovisas inledningsvis området, tidigare studier och metoder. Därefter behandlas området från ett övergripande teoretiskt perspektiv som omfattar förändringsdetektion och förändringsblindhet, begrepp hämtade från perceptionsforskning samt dess relevans för problemområdet. Teorin följs av den empiriska studien, i vilken de fyra kategorierna av webbreklamsförändring testas. Arbetet avslutas med en diskussion kring de slutsatser som erhållits genom att kombinera teori och empiri. 3. Teori En förändring kan vara svår att upptäcka. Att inte upptäcka att någonting har förändrats, förändringsblindhet (change blindness), handlar om förändringar i visuella 3

10 scener, samt hur dessa förändringar sker utan att scenernas iakttagare hinner uppfatta dessa. Människor lagrar inte så många detaljer av sin visuella omvärld i minnet, utan vår förmåga att upptäcka visuella förändringar handlar ofta om uppmärksamhet (O Regan, 2007). För att se att någonting förändras är det nödvändigt att vara uppmärksam på det som förändras. Bara för att en uppenbar förändring sker i vår omgivning betyder det inte att vi nödvändigtvis har förmåga att upptäcka det. Förändringsblindhet började utforskas under 1950-talet och 1960-talet. Exempelvis French (1953) som undersökte positionsförändringar i enkla fält av punkter, Wallach & Lewis (1966) som testade omflyttningar av objekt under ögonrörelser. I slutet av 1970-talet började förändringsblindhet studeras mer systematiskt av George McConkie och hans kollegor. De fokuserade på att undersöka förändringar som gjordes på ord och text under snabba ögonrörelser (McConkie & Zola, 1979). En av McConkies studenter, John Grimes, utvidgade området till att även studera förändringar i visuella scener. Grimes (1996) visade att människor även missar stora förändringar om de introduceras i scenen under en ögonrörelse. I ett uppmärksammat försök misslyckas flera deltagare med att upptäcka att två personer i ett fotografi byter huvud med varandra (Grimes 1996). Vidare utforskning av detta delområde gjordes även senare av bland annat Henderson & Hollingworth (1999) och McConkie & Currie (1996) med skillnaden att dessa använde mer realistiska stimuli. Dessutom testade de upprepade, snarare än enskilda, förändringar vilket möjliggjorde att tidmätningar kunde användas som prestationsmått i försöken. Med början under senare delen av 1980-talet visade forskningen kring förändringsblindhet att även andra typer av visuella avbrott än ögonrörelser kunde ge upphov till försämrad förmåga att upptäcka förändringar. Pashler (1988) visade att det var svårt att upptäcka förändringar som lades in i fält av bokstäver då bildskärmen som detta visades på flimrade mellan att vara igång och avstängd, även då avbrottet var så kort som 67 millisekunder. Rensink, O'Regan & Clark (1997) utvecklade användningen av flimmer till en teknik i det så kallade flicker paradigmet (flicker paradigm). Detta består av att två bilder av en scen visas i en upprepad sekvens där ett kort avbrott (80 millisekunder), bestående av en tom bild, visas efter varje bild. Med dessa mellanliggande tomma bilder på plats kunde stora förändringar göras i scenen utan att dessa upptäcktes. Rensink, O'Regan & Clark (1997) var de som introducerade termen förändringsblindhet (change blindness). Den allmänt accepterade förklaringen till förändringsblindhet är nära sammankopplad med hur det visuella korttidsminnet fungerar. Visuell information förmedlas via en uppmärksamhetsberoende 'flaskhals' till en struktur för visuell korttidslagring som har låg kapacitet. För att den visuella informationen ska kunna bearbetas tillräckligt för att en förändring ska uppfattas krävs därför obruten uppmärksamhet på det som betraktas (O Regan, 2007). Den modell för visuell uppmärksamhet som överensstämmer med de perceptuella karakteristika som förändringsblindhet uppvisar är koherensteori (Rensink, 2000). Enligt koherensteorin verkar visuell uppmärksamhet i följande tre steg: 1. Innan fokuserad uppmärksamhet har uppnåtts sker en tidig lågnivåbehandling, i visuella kortex, av synfältet. Strukturerna som resulterar ur denna behandling, så kallade proto-objekt, kan beskriva flera aspekter av den visuella scenens struktur. De har dock en begränsad spatial och temporal sammanhållning: Proto-objekten är 4

11 flyktiga och byts lätt ut av nya stimuli som uppstår på samma ställe. 2. Fokuserad uppmärksamhet verkar som en hand som greppar tag om flera protoobjekt från denna konstant återuppbyggande process. Medan de hålls kvar är de del av ett koherensfält, vilket representerar ett separat objekt. Detta fält bildas genom feedback mellan proto-objekt på låg nivå och en knutpunkt på mellannivå. Sammanhållningen (koherensen) som bildas på detta sätt möjliggör att det separata objektet kan bestå kontinuerligt över kortare avbrott. Detta gör att när ett nytt stimulus når dess plats upplevs detta som att objektet förvandlas. 3. För att släppa uppmärksamheten bryts den upprättade feedback loopen. Fältet tappar då sin sammanhållning och representationen av objektet löses upp i sina beståndsdelar av flyktiga proto-objekt. Förändringsblindhet kan förklaras med två huvudsakliga komponenter: hur information från en scen kodas i minnet och hur en "visuell transient" drar uppmärksamheten till det område där förändringen sker. "Visuella transienter" är snabba förändringar i ljusstyrka eller färg på näthinnan. Dessa uppstår när snabba rörelser och framträdanden sker i en representation, som registreras i de första nivåerna i det visuella systemet och ögonblickligen tillkallar vår uppmärksamhet. När en förändring sker skapas en "transient" som ger information om att, samt var, en händelse har skett. För att kunna upptäcka vad förändringen består i krävs inkodad information i det visuella systemet före och efter förändringen för att jämföra. Genom detta kan oförmågan att upptäcka förändringar (förändringsblindhet) förklaras med att en (eller båda) dessa system misslyckats. Antingen har förändringens "transient" eller dess inkodning störts och därmed orsakat förlust av information som behövs för förändringsdetektion (Gegenfurtner & Sperling, 1993). En annan typ av förändring utgörs av att ett objekts semantiska identitet ändras. Detta kan åstadkommas genom att exempelvis omarrangera dess beståndsdelar, eller genom att ersätta objektet med ett annat objekt. Om förändringen är sådan att det övergripande framträdandet hos objektet bevaras (det vill säga samma övergripande storlek eller form), så är förändringen vanligtvis mycket svår att upptäcka (Rensink, 2002). Ett exempel på förändringsblindhet när den erhålls genom störd inkodning: Många trafikolyckor kan bero på denna typ av fenomen. Förare som kör på gångtrafikanter mitt i sitt synfält, bilar rakt framför sig eller till och med tåg (Trick et al, 2004). I dynamiska miljöer som dessa uppstår förändringsblindhet ofta i samband med korta heltäckande avbrott i det visuella kontinuumet, såsom en blinkning, en ögonrörelse eller ett så kallat flicker (flyktig glimt, fladder), det vill säga en maskering av förändring genom ett annat snabbt visuellt stimulus som bryter uppmärksamheten. Rensink's flicker paradigm (Rensink, O'Regan & Clark, 1997) illustrerar denna form av förändringsblindhet genom att en originalbild (A) visas, följt av en mask (en tom bild) varpå en förändrad bild (A') visas, följt av ännu en mask, för att därefter börja om från början (se figur 1). 5

12 Figur 1. Rensink s flicker paradigm. En mask (M) visas mellan bilderna A och A'. Masken förtar den lokala rörelsesignal som skulle uppstå genom en direkt övergång mellan originalbilden (A) och den förändrade bilden (A'). Notera att objektet som i A utgörs av ett torn av bron längst ut till höger saknas i A. Den tomma bilden (masken) förtar den lokala rörelsesignal som skulle uppstå! genom en direkt övergång mellan originalet (A) och den förändrade bilden (A'). Flicker paradigmet skapar på detta sätt heltäckande "transienter" vilka hindrar att en förändring upptäcks, förutsatt att förändringen inte är helt central i synfältet. Detta medför att uppmärksamheten inte dras till förändringen. Förändringen måste istället detekteras av en långsammare process på högre nivå. Man blir helt enkelt tvingad att leta bland bildernas objekt för att upptäcka skillnaden mellan A och A vilket är mycket svårare. Flicker paradigm och förändringsblindhet kan hjälpa oss att testa vilka förändringar som är lätta respektive svåra att upptäcka. Som Rensink beskriver det; Istället för att använda fokuserad uppmärksamhet till att hjälpa förtydliga vad förändringsblindhet är, kan förändringsblindhet användas för att tydliggöra vad fokuserad uppmärksamhet är. (Rensink, 2000). Detta kan ge information om hur vi kan utforma medier, i detta fall webben, för att lättare stödja det sätt på vilket människor uppfattar och bearbetar visuella stimuli. Detta skulle i sin tur göra att vi kan utveckla medierna till att bli mer tydliga och lättanvända vilket är av stort värde för till exempel internetanvändare, data- och systemvetare, webbreklammakare samt perceptions- och medieforskare. 4. Metod 4.1 Utformning av webbannonser För att undersöka vilka utformningar av webbannonser som är lättare respektive 6

13 svårare att upptäcka förändringar i, appliceras Rensink's flicker paradigm på webbsidor med webbreklamelement utformade och indelade i tre olika kategorier: Färg. Är det lättare att upptäcka förändringar i webbreklam med en färg som avviker från resten av webbsidans färg? Marknadsföringsexperiment har visat att annonser som till sin utformning smälter in bland övrigt innehåll på den webbsida de placerats på leder till fler klick (Marketing Experiments Journal, 2007). En annan studie visar att annonser som genom färgkontrast sticker ut på en webbsida ökar hågkomsten av dessa annonser (Fox, Smith & Shaikh, 2010). Intressant nog rekommenderar Google färgkontrast som en effektiv strategi på webbsidor som domineras av mörka färger men inte annars (Google Adsense, inget datum). Denna typ av visuella stimuli med färgkontraster kan antas underlätta uppmärksamhet. Det förväntas därför att annonsutformningar där annonsen har en avvikande färg från resten av webbsidans färg underlättar att en förändring upptäcks. Som avvikande testfärg från webbsidornas standardfärger väljs röd definierat som det 8-bitars hexadecimala värdet ff0000 i RGB-färgskalan. Placering. Är det lättare att upptäcka förändringar om webbreklamen placeras till vänster på webbsidor än till höger? Tidigare undersökningar har visat att betraktare av bildskärmar har föredragit att söka av skärmarna i enlighet med sin läsriktning (Zelinsky, 1996). Eyetracking-undersökningar stödjer dessa resultat och visar även att webbanvändare tenderar att läsa av webbsidor i ett F-mönster. Två horizontella avläsningar, vänster till höger, följt av ett lodrätt, uppifrån och nedåt (Nielsen, 2006). I och med att vi i svenska språket, liksom i engelska och andra europeiska språk, läser från vänster till höger kan detta inverka på var vi börjar betrakta webbsidor. I detta fall förväntas det leda till att förändringar placerade till vänster på webbsidor upptäcks lättare än till höger. På samma sätt är det rimligt att motsvarande tendens för höger sida skulle gälla för dem i vars språk man läser från höger till vänster. Person. Är det lättare att se förändringar i webbreklam som innehåller en bild av en person än som inte innehåller en bild av en person? Det råder oenighet kring huruvida vi är predisponerade att lättare lägga märke till och känna igen ansikten än övriga objekt (Xu, 2005). Medan vissa resultat tyder på att så är fallet, visar andra att vi snarare lägger märke till och känner igen det vi är experter på. Så medan vi alla har blivit experter på ansikten kan vi även ha samma förmåga att upptäcka och känna igen exempelvis fåglar och bilar om det är något vi har studerat under lång tid (Xu, 2005). Det kan därför vara intressant att se vilket utslag en jämförelse mellan förändringar med/utan bilder av personer ger inom ramen för denna undersökning. Med utgångspunkt i den gemensamhet som finns i igenkännandet av ansikten kan det förväntas att förändringar med en bild av en person är lättare att upptäcka än de utan en bild av en person. En tidigare studie kring förändringsblindhet på webbsidor visade dock att det var lättare att upptäcka en förändring i ett webbsideelement som inte består av en bild av en person, än en med en bild av en person (Steffner, 2007) (Steffner & Schenkman, 2012). Det förväntas därför att förändringar av webbreklam som inte innehåller en bild av en person är lättare att upptäcka än de med bild av en person. 4.2 Undersökningsdeltagare 20 studenter (6 kvinnor, 14 män), 19 till 30 år gamla (medelålder 23,35 år) från Dataoch systemvetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet erhölls genom 7

14 tillgänglighetsurval samt genom att de erbjöds kompensation i form av chokladbitar för att medverka i undersökningen. De bjöds även på dryck i form av mineralvatten eller läsk under pausen i försöken. Samtliga undersökningsdeltagare angav att de hade god syn eller använde glasögon eller linser. Deltagarna hade alla mycket god datorvana och hade regelbundet använt webben under 6 till 15 års tid. 4.3 Etiska frågor Undersökningsdeltagarna informerades om undersökningens syfte, och hur försöket skulle gå till. Information om att det var frivilligt att ställa upp på försöket och att det när som helst gick att avbryta medverkandet gavs till respektive undersökningsdeltagare. Deltagarna fick även möjlighet att ställa frågor kring eventuella oklarheter innan försöket startades. 4.4 Material Till försöket användes ett testprogram med 22 datoriserade bildspel där 18 av dessa innehöll en uppsättning av en webbsida (A) och en modifierad webbsida (A') samt två masker som separerade dessa bilder (flicker paradigm) (se figur 1). Skillnaden mellan A och A' bestod i att bland de objekt som ingick i A var ett borttaget i A'. Det vill säga, samtliga förändringar bestod i att ett objekt på respektive webbsida i bildspelen försvann. De 18 bildspelen skapades vart och ett till att ingå i en av tre kategorier, där varje kategori av bildspel var utformad till att testa en av de tre typerna av förändringar beskrivna i inledningen (färg, placering och person). Varje kategori innehöll sex bildspel i vilka en typ av förändring skedde. Dessa bildspel inom varje kategori var i sin tur indelade i två underkategorier. Varje underkategori bestod av tre bildspel. Underkategorierna utgjorde motpoler inom varje förändringskategori och skillnaden i detektionstid mellan underkategorierna utgjorde mätningen av vilket alternativ inom varje förändringskategori som var lättast respektive svårast att upptäcka. Indelningsstrukturen för de olika bildspelen presenteras i en översikt i figur 2. 8

15 Figur 2. Indelning av bildspel i kategorier och underkategorier. 22 bildspel utformades till 18 för test och fyra för kontroll. De 18 bildspelen för test ingick i en av tre olika kategorier beroende på vad de utformats till att testa. Dessa kategorier bestod i sin tur av vardera två motstående underkategorier vilka var uppbyggda av 3 bildspel var. Fyra övriga bildspel utgjorde kontroller (se figur 2) och bestod av bildpar utan någon förändring. Det vill säga, uppsättningen i dessa bildspel bestod av par av webbsidor innehållande (A) och (A) samt de två maskerna. Som ett exempel visas hur ett bildspel är uppbyggt av en webbsida i form av en bild (A) och en förändrad bild (A') i figur 3. Figur 3. Bildspelens uppbyggnad av två bilder av en webbsida. Notera reklamobjektet i den högra delen av webbsidan som skiljer de båda bilderna åt. Exemplet här är bildspelet Höger1. Bildspelen presenterades för undersökningsdeltagarna på en bärbar dator (Macbook Pro) med 17 tums diagonal bildyta med skärmupplösningen 1920x1200 bildpunkter och uppdateringsfrekvensen 60 Hertz i ett rum med tänd fullgod rumsbelysning. 9

16 4.5 Procedur Undersökningsdeltagarna informerades genom skriftlig instruktion om att de i varje försöksomgång skulle få se ett bildspel med en bild som flimrar. Samt att det i flera av försöksomgångarna skulle ske någon förändring av någon detalj i bilden medan bilden visas. Undersökningsdeltagarnas uppgift var att visa att de, i förekommande fall, kunde upptäcka eventuella förändringar. Detta skulle ske genom att klicka med datormusen i området där förändringen var lokaliserad. Vidare instruerades undersökningsdeltagarna om att i fall de inte upptäckte någon förändring skulle försöksomgången avslutas efter 60 sekunder, varpå en ny försöksomgång skulle presenteras. I dessa fall fick de veta om bilden var oförändrad (kontroll) eller om de inte hade upptäckt förändringen. Avsikten med detta var att minska deltagarnas eventuella stress eller förvirring över sina prestationer. Innan försöket påbörjades fick undersökningsdeltagarna genomföra en uppvärmningsövning med fyra bildspel för att de lättare skulle förstå försökets uppgift. Deltagarna informerades även om att de gärna fick ställa frågor innan och efter försöket eller i samband med övningsuppgiften. När försöket väl påbörjats, var det viktigt att de endast fokuserade på bilderna som visades och inte lät sig distraheras av annat. Undersökningsdeltagarna testades enskilt med bildspelen i slumpmässig ordning. I bildspelen visades respektive ingående bild och modifierade bild, innehållande förändringen, under 240 millisekunder var. Maskerna visades var och en under 80 millisekunder (se figur 1). Varje bildspels visningstid var maximalt 60 sekunder. Visningstiderna hölls i enlighet med Rensink et al s beskrivning (Rensink et al, 1997). Deltagarna betraktade ett bildspel i taget och fick med hjälp av datormusen ange om något ändrades och i så fall vad som förändrades mellan de ingående webbsidorna. Programmet som presenterade bildspelen registrerade undersökningsdeltagarnas svarsindikering med musen på bildskärmen i form av koordinater. Även detektionstiden registrerades. Då hälften av bildspelen hade visats hölls en cirka fem minuter lång paus. Efter det att samtliga bildspel hade visats fick deltagarna fylla i ett kort frågeformulär samt fritt ställa frågor. Varje deltagares försökstid hade bestämts till 45 minuter. 4.6 Jämförelse med klickresultat från webbplatsen Web4Health För att validera den ovan beskrivna metodiken jämfördes dess resultat med click through rate (CTR) resultat från webbplatsen Web4Health där besöksstatistik har inhämtats för webbannonser, indelade i samma utformningskategorier som de beskrivna i försöket ovan, vilka har presenterats för webbplatsens besökare. Under en veckas tid per utformningskategori ändrades utvalda annonser på Web4Health och klickstatistik för dessa perioder sammanställdes och jämfördes med tidigare statistik för lika långa perioder. Skillnader i CTR räknades ut och användes för att mäta skillnad i inverkan av färg, placering samt om en bild av en person fanns med i reklamen eller ej. Webbannonserna på Web4Health bestod av Adsense-annonser i samarbete med Google samt annonser som skapas av Jacob Palme som administrerar webbplatsen Web4Health. För att inhämta statistik från Adsense-annonserna användes Google Adsense (www.google.com/adsense/) och för att inhämta statistik från webbplatsens egna annonser användes CCount (CCount, 2011). 10

17 5. Resultat Genomsnittliga detektionstider (i millisekunder) för varje bild visas i figur 4 tillsammans med standardavvikelser, utliggare (värden som ligger mellan 1,5 och 3 boxlängder från den övre kvartilen) och extremvärden (värden som ligger mer än 3 boxlängder från den övre kvartilen). Som synes varierar medelvärdena för tiderna inte så mycket över de olika bildtyperna. Högsta genomsnittliga detektionstid hade bildtypen Person3 (7268ms) vilken visade en webbsida där en bild placerad högt upp på sidan innehållande två personer utgjorde det som förändrades. Lägsta genomsnittliga detektionstid hade Höger2 (2121ms) vilken visade en webbsida med en förändring placerad längst ut till höger. Figur 4. Genomsnittliga detektionstider (millisekunder) per bild. Boxarna anger standardavvikelser. (o) representerar utliggare, värden som ligger mellan 1,5 och 3 boxlängder från den övre kvartilen. (*) representerar extremvärden, värden som ligger mer än 3 boxlängder från den övre kvartilen. Nummervärdena intill utliggare och extremvärden identifierar vilka data dessa representerar. En närmare granskning av de uppställda bildtypskategorierna jämförda parvis visade att det även här förekom skillnader (se figur 5). 11

18 Figur 5. Genomsnittliga detektionstider (millisekunder) inom de parvisa kategorierna med förändringar. Boxarna anger standardavvikelser. (o) representerar utliggare, värden som ligger mellan 1,5 och 3 boxlängder från den övre kvartilen. (*) representerar extremvärden, värden som ligger mer än 3 boxlängder från den övre kvartilen. Nummervärdena intill utliggare och extremvärden identifierar vilka data dessa representerar. En envägs beroende variansanalys bekräftade att bilderna upptäcktes olika snabbt. F(5) = 5,711 P < 0,001. De uppföljande post-hoc testen (parvisa jämförelser) påvisade signifikanta (! = 0,05) skillnader mellan de uppställda paren bildtyper 'Höger' och 'Vänster' (p = 0,011) där en förändring på höger sida var lättare att upptäcka. Mellan 'Person' och 'Utan person' (p = 0,005) där det var lättare att se en förändring som inte bestod av en bild av en person. Det förelåg inte någon signifikant skillnad mellan de uppställda paren bildtyper Neutral och Röd. Ingen bilds förändring misslyckades att upptäckas. Genomsnittliga detektionstiden för undersökningsdeltagarna var 4457ms med standardavvikelsen 1701ms. Lägsta individuella genomsnittliga detektionstid hade undersökningsdeltagare 16 med 4160ms och högsta hade undersökningsdeltagare 2 med 5429ms. Baserat på hur deltagarna 2 och 16 svarat i frågeformuläret samt med underlag från anteckningar från försöket skiljer de sig åt på några punkter men hade även flera gemensamma egenskaper. Båda personerna angav att de använt webben regelbundet under cirka 8 års tid, samt att de besöker flera av de i försöket ingående webbsidorna varje vecka. Försöksperson 2 och 16 var båda 20 år gamla. Den förra beskrev att hon försökte se hela sidan, om det gick att se någon förändring direkt. Den senare beskrev att han nästan direkt såg vilka webbsidor som hade en förändring. Deltagare 2 upplevde försöket som ganska enkelt men beskrev det som irriterande att bilderna flimrade och att det var bra att det ingick en paus i undersökningen för att vila 12

19 ögonen. Deltagare 16 skrev att försöket inte var svårt och fortsatte med att tillägga att det var ett kul försök. Bland de övriga deltagarna beskrev 11 av dem att de följde en strategi som gick ut på att först försöka betrakta hela bildskärmen (som nr 18). En av dessa deltagare uppgav vidare att de sedan började söka mer detaljerat. Tre av de övriga deltagarna beskrev att de började direkt med att söka på detaljnivå. Tre av deltagarna betraktade skärmen uppifrån och nedåt. Två andra deltagare betraktade skärmen från vänster till höger och en från höger till vänster. En av deltagarna beskrev sitt tillvägagångsätt som att han såg försöket som ett spel, där han snabbt försökte skanna av bilderna och klicka på dem. Två andra deltagare kommenterade att de delvis upplevde försöket som ett spel. Samtliga deltagarna angav att de upplevde svårigheten i försöket som lätt eller ganska lätt. Två deltagare uttryckte, liksom deltagare 2, att försöket var ansträngande för ögonen. Jämförande data från webbplatsen Web4Health sammanställdes och t-test påvisade signifikant (! = 0,05) skillnad i click through rate (CTR) gällande placering där annonser på höger sida fick 0,080 procentenheter högre CTR än annonser på vänster sida t(6) = 3,220 P = 0,018. Förändring i färg visade en mindre skillnad där rött gav 0,062 procentenheter högre CTR än neutralt färgval och var inte statistiskt signifikant. Förändring i kategorin person visade också en mindre skillnad i CTR. Annonser innehållande en bild utan en person fick 0,055 procentenheter högre CTR än annonser innehållande bilder med personer och var inte statistiskt signifikant. 6. Diskussion och slutsats 6.1 Överenstämmelse mellan perceptionsexperiment och försök på webbplatsen Web4Health Syftet med denna undersökning var att: Utvärdera validitet och reliabilitet för undersökningsmetodiken som använder det perceptuella fenomenet förändringsblindhet för att mäta hur väl förändringar i webbreklam uppfattas. Påvisa vilka typer av utformningar av webbreklam vad gäller placering, färgval samt om innehållet utgörs av en bild av en person gör det svårare respektive lättare att uppmärksamma förändringar. Slutligen, att sammanställa rekommendationer baserat på resultaten från undersökningen för att förbättra design och placering av webbannonser. Den signifikanta skillnaden i detektionstid mellan de tre olika kategorierna av förändringar visar att olika typer av förändringar i webbreklam är olika svåra att upptäcka. De parvisa jämförelserna visade att förändringar på höger sida av webbsidor är lättare att upptäcka än på vänster sida. Att förändringar som inte innehåller en bild av en person är lättare upptäcka än de med en bild av en person, samt att det inte finns en signifikant skillnad i hur lätt det är att upptäcka förändringar mellan webbreklam som till färgen passar in bland övrigt webbsideinnehåll eller webbreklam som har en avvikande färg. Dessa resultat bekräftas i två av tre fall av jämförande data från Web4Health. Där visade det sig att det fanns en signifikant skillnad i CTR mellan placering av webbreklam på höger sida, vilket gav högre CTR, än på vänster sida. På Web4Health visade det sig också att färgval inte gav en signifikant skillnad i CTR. Men även gällande kategorin person erhölls ingen 13

20 signifikant skillnad i CTR mellan webbreklam innehållande en bild av en person och webbreklam utan bild av en person. Vi visade tidigare gällande förändringar i generellt webbinnehåll (både reklam och annat innehåll) med kategorierna placering (vänster/höger) samt person (med/utan bild av person) att förändringar på höger sida och i bilder utan personer är lättare att upptäcka (Steffner, 2007) (Steffner & Schenkman, 2012). Detta stärker reliabiliteten kring testerna med kategorierna placering och person men validiteten gällande kategorin person bör ifrågasättas baserat på resultaten från Web4Health. 6.2 Felkällor En möjlig felkälla i testerna med Web4Health med avseende på kategorin person var att just testerna med dessa annonser inte gick att mäta med Adsense som användes för övriga kategorier. Ett alternativt verktyg, CCount, användes i stället. Nackdelen med detta är att databehandlingen från Adsense och CCount gick till på olika sätt. Adsense rapporterar sammanställd CTR medan CCount räknar antal klick som sedan får räknas om manuellt till CTR med hjälp av visningsstatistik från webbplatsen. Det kan därför finnas en diskrepans i underlaget för CTR mellan kategorin person och övriga kategorier. En nackdel att testa med röd färg är att de vanligaste formerna av färgblindhet påverkar perception av rött och grönt och drabbar 7-10% av alla män (colourblindness.com/sv/, inget datum). Färgblindhet kan därmed vara en felkälla i delområdet färg i denna undersökning. Ytterligare undersökningar behövs för att bekräfta om förändringar i webbreklam som innehåller bilder av personer upptäcks lättare eller svårare än i webbreklam som inte innehåller bilder av personer. Eller om det inte finns någon signifikant skillnad. Tills dess bör slutsatser i detta delområde av undersökningen vara försiktiga. 6.3 Råd vid design av webbannonser Baserat på resultaten från denna studie kan två konkreta rekommendationer kring design och utformning av webbreklam ges: Placera webbreklamen till höger på webbsidor om du vill att dina läsare ska lägga märke till innehållsförändringar. Om reklam på en webbsida ligger mestadels, eller uteslutande, till vänster kan det därför vara värt att testa genomslaget i CTR av en förflyttning till höger sida. Detta kan åstadkommas genom att först samla in CTR för en period och sedan jämföra med CTR för lika lång period då reklaminnehållet har flyttats. Färgval verkar inte påverka hur väl innehållsförändringar uppfattas. Det kan därför till exempel vara fördelaktigt att välja den estetiskt sett mest tilltalande färgen eller den färg som passar in bäst i webbsidans övergripande design. 6.4 Vidare undersökningar Denna studie har fokuserat på webbreklam men fenomenet förändringsblindhet understryker vikten av god design allmänt inom människa- datorinteraktion. Även då relativt snabba kommunikationsnätverk används präglas interaktionen mellan datoranvändare och webbläsare av förändringar åtskilda av korta avbrott. En 14

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Måldriven, informationscentrerad webbdesign

Måldriven, informationscentrerad webbdesign Måldriven, informationscentrerad webbdesign Linus Forsell Digitala Distributionsformer vid Högskolan Väst, Trollhättan, Sverige linus.forsell@student.hv.se 1 Abstrakt I den här essän kommer måldriven och

Läs mer

uppmärksamhet Riktad och delad Riktad Relationships between attentional concepts and general states of arousals Selective attention

uppmärksamhet Riktad och delad Riktad Relationships between attentional concepts and general states of arousals Selective attention Relationships between attentional concepts and general states of arousals Uppmärksamhet: Psykologiska perspektiv http://viscog.beckman.uiuc.edu/flashmovie/15.php Riktad och delad uppmärksamhet Selective

Läs mer

LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1. Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen

LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1. Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1 Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen 3-30-2010 Sammanfattning Vår frågeställning är hur viktiga är de första och sista orden som presenteras

Läs mer

"Arg först"-effekten

Arg först-effekten "Arg först"-effekten En eye-trackingstudie Eva Bjerke, evabj710 Anton Brunberg, antbr036 Hongzhan Hu, honhu753 Fanny Molander, fanmo828 Johanna Neander, johne920 Tanja Rastad, tanra467 Linnea Wahlberg,

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Algebra Del 1 Upprepade mönster Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Det är välkänt att barn långt innan de börjat skolan utforskar och skapar mönster på olika sätt och med olika material. Ofta skapas

Läs mer

Sökbeteende i en webbutik ögonrörelsemätningar vid val av produkt

Sökbeteende i en webbutik ögonrörelsemätningar vid val av produkt Sökbeteende i en webbutik ögonrörelsemätningar vid val av produkt Karolina Franc, Jonathan Karlsson, Malin Lundström, Malin Persson, Jonas Sandin, Malin Vester Linköping, 2011 Tre olika produktkategorier

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Egenskaper för digitala läromedel och film

Egenskaper för digitala läromedel och film Egenskaper för digitala läromedel och film Digitala läromedel Detta är en sammanställning av vad man bör beakta vid framställning av digitala läromedel för att nå största möjliga tillgänglighet.. Det som

Läs mer

- en expertanalys. av Anna Olvenmyr

- en expertanalys. av Anna Olvenmyr IT-universitetet i Göteborg MDI. Interaktionsdesign - en expertanalys av Anna Olvenmyr Grafiska Gränssnitt, 5 poäng 2003-10-27 Inledning och kategorisering...3 Utvärdering indelad i kategorier...4 Impression/

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY Redovisning Redovisning av projekten Skriftligt i form av en slutrapport ( till handledaren via Urkund senast 11/4 (veckan innan påsklovet) Alla

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

www.grade.com LUVIT LMS Quick Guide LUVIT Composer

www.grade.com LUVIT LMS Quick Guide LUVIT Composer www.grade.com LUVIT LMS Quick Guide LUVIT Composer LUVIT Composer LUVIT Composer är ett verktyg för att enkelt skapa snyggt innehåll direkt i LUVITs kurser. Verktyget innehåller designade mallar som du

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING AVSNITT 2 IDENTITET OCH FÖRVÄXLINGSRISK KAPITEL 5 DOMINERANDE

Läs mer

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: THE ROLE OF WORKING MEMORY, COMPLEX EXECUTIVE FUNCTION AND METACOGNITIVE STRATEGY TRAINING Avdelningen för psykologi Mittuniversitetet

Läs mer

Fuktighet i jordmåner. Variansanalys (Anova) En statistisk fråga. Grafisk sammanfattning: boxplots

Fuktighet i jordmåner. Variansanalys (Anova) En statistisk fråga. Grafisk sammanfattning: boxplots Fuktighet i jordmåner Variansanalys (Anova) Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson Januari 2012 A 1 A 2 A 3 12.8 8.1 9.8 13.4 10.3 10.6 11.2 4.2 9.1 11.6 7.8 4.3 9.4 5.6 11.2 10.3

Läs mer

Från Smart TV till Smartare upplevelse Av: Kim Huber och Connie Huanca

Från Smart TV till Smartare upplevelse Av: Kim Huber och Connie Huanca Från Smart TV till Smartare upplevelse Av: Kim Huber och Connie Huanca System vi undersökte Den system vi valde att undersöka var en av de senaste smart tv som finns i markanden och var nämnd till bästa

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Simulering av brand i Virtual Reality

Simulering av brand i Virtual Reality Simulering av brand i Virtual Reality Bakgrund Användningen av virtual reality (VR, virtuell verklighet) som ett forskningsverktyg inom brandteknik och utrymning har på senare tid visat sig vara mycket

Läs mer

Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet?

Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet? Översikt Selektiv uppmärksamhet Vad är uppmärksamhet? Vardagsdefinition På vilket sätt märks den i psykologiska experiment? Dess roll i mänsklig informationsbearbetning Äldre synsätt Moderna teorier Samverkan

Läs mer

Snabbmanual: Analysen

Snabbmanual: Analysen Snabbmanual: Analysen 2007-08-06 1 Analysen När man öppnar en Analys genom att klicka på en miniatyr i listgränssnittet eller på en länk i en rapport öppnas ett webbläsarfönster och innehållet laddas (kräver

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18

Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Innehåll Inledning... 3 Fakta... 4 Innehåll... 4 Texthantering... 4 Granskning och versionshantering...

Läs mer

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0 Webbtillgänglighet Webbtillgänglighet Att göra webbinnehåll så att de är tillgängliga för alla oavsett vilka funktionsnedsättningar man har Att göra webbinnehåll tillgängligt oavsett vilken in- och utmatningsutrustning

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Grundkurs i PowerPoint 2003

Grundkurs i PowerPoint 2003 1(206) Grundkurs för Microsoft PowerPoint 2003 Med detta kursmaterial hoppas jag att du får en rolig och givande introduktion till presentationsprogrammet PowerPoint. Många menar att PowerPoint endast

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Gör en egen webbplats

Gör en egen webbplats I det här avsnittet får du lära dig att bygga en egen minsida lägga till text och bilder skapa en egen design lägga till en bakgrund på webbplatsen I nästa nummer får du hjälp att bygga en större webbplats

Läs mer

Utformning av FUBkoll. i förhållande till utvecklingsstörning

Utformning av FUBkoll. i förhållande till utvecklingsstörning Utformning av FUBkoll i förhållande till utvecklingsstörning Webbplatsen FUBkoll vänder sig direkt till personer med utvecklingsstörning, en nedsatt begåvningsförmåga, varför dess utformning och innehåll

Läs mer

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss?

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Förra föreläsningen Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Beräkningsmässig kognitiv neurovetenskap Simulering av modeller kan ge insikt i mänskligt tänkande Kognitiva fenomen Simulering beräkningsprinciper

Läs mer

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al.

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Översikt Human Action Cycle Konceptuella modeller Metaforer ikoner Emotionell design Antropomorfism Agenter

Läs mer

UPPGIFT 1 WILL ROGERS FENOMEN

UPPGIFT 1 WILL ROGERS FENOMEN UPPGIFT 1 WILL ROGERS FENOMEN Will Rogers (1879-1935) var en amerikansk komiker känd för bland annat följande citat: When the Okies left Oklahoma and moved to California, they raised the average intelligence

Läs mer

Instruktion/råd för muntlig presentation

Instruktion/råd för muntlig presentation Instruktion/råd för muntlig presentation Som läkare kommer du många gånger under ditt yrkesliv att behöva hålla muntliga presentationer. Det kan vara presentation av egen forskning på konferenser, utvecklingsarbete

Läs mer

Slumpförsök för åk 1-3

Slumpförsök för åk 1-3 Modul: Sannolikhet och statistik Del 3: Att utmana elevers resonemang om slump Slumpförsök för åk 1-3 Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Andreas Eckert, Linnéuniversitetet I följande text beskrivs

Läs mer

I den tidigare filen Manual Editor belystes grunderna för enkel uppdatering samt editorns utformning.

I den tidigare filen Manual Editor belystes grunderna för enkel uppdatering samt editorns utformning. Sida 1 av 23 Editor, Avancerad I den tidigare filen Manual Editor belystes grunderna för enkel uppdatering samt editorns utformning. Detta dokument syftar till att hjälpa dig som vill jobba mer aktivt

Läs mer

Manipulation med färg i foton

Manipulation med färg i foton Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se

Läs mer

1. Abstrakt... 2 2. Introduktion... 2 3. Problemspecificering... 2 4. Vår teknik... 3 4.1 Designval... 3 4.2 Abstract Colour Visualization... 5 5.

1. Abstrakt... 2 2. Introduktion... 2 3. Problemspecificering... 2 4. Vår teknik... 3 4.1 Designval... 3 4.2 Abstract Colour Visualization... 5 5. 1. Abstrakt... 2 2. Introduktion... 2 3. Problemspecificering... 2 4. Vår teknik... 3 4.1 Designval... 3 4.2 Abstract Colour Visualization... 5 5. Realisering av Abstract Color Visualization... 7 6. Diskussion...

Läs mer

Miljön i Windows Vista

Miljön i Windows Vista 1 Miljön i Windows Vista Windows Aero Windows Aero (Aero Glass), som det nya utseendet eller gränssnittet heter i Vista, påminner mycket om glas och har en snygg genomskinlig design. Det är enklare att

Läs mer

Eye tracking analysera din kommunikation och sälj mer

Eye tracking analysera din kommunikation och sälj mer Eye tracking analysera din kommunikation och sälj mer 1 2 Skapa iögonfallande information och sälj mer Ser dina kunder det du verkligen vill att de ska läsa på fakturan, hemsidan eller i appen? Eller missar

Läs mer

Gör en egen webbplats

Gör en egen webbplats I det här avsnittet får du lära dig att bygga en egen minsida lägga till text och bilder skapa en egen design lägga till en bakgrund på webbplatsen I nästa nummer får du hjälp att bygga en större webbplats

Läs mer

The sexy job in the next 10 years will be statisticians, said Hal Varian, chief economist at Google. And I m not kidding.

The sexy job in the next 10 years will be statisticians, said Hal Varian, chief economist at Google. And I m not kidding. Kunskapsprov i KUSK The sexy job in the next 10 years will be statisticians, said Hal Varian, chief economist at Google. And I m not kidding. Yet data is merely the raw material of knowledge. We re rapidly

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD

EXAMINATION KVANTITATIV METOD ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till

Läs mer

Språkmöte främjar hjärnan. Emanuel Bylund Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholm universitet

Språkmöte främjar hjärnan. Emanuel Bylund Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholm universitet Språkmöte främjar hjärnan Emanuel Bylund Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholm universitet I vilken utsträckning formas hjärnans förmåga av erfarenheter? Taxiförare i London är hela tiden sysselsatta

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

Kurs 5:1 Att presentera med PowerPoint del 1

Kurs 5:1 Att presentera med PowerPoint del 1 Kurs 5:1 Att presentera med PowerPoint del 1 STUDENTDATORUTBILDNINGEN MALMÖ HÖGSKOLA Att presentera med bildspel, del 1 Här är en kort vägledning som kan hjälpa dig i ditt arbete med att skapa en presentation.

Läs mer

Nyheter i PowerPoint 2010

Nyheter i PowerPoint 2010 Nyheter i PowerPoint 2010 Nytt utseende Programfönstret i Office 2010 har ett nytt utseende. Likt Office 2003 är Arkiv tillbaka. Som i Office 2007 finns det flikar och grupper i det övre verktygsfältet.

Läs mer

INNEHÅLL ALLMÄNT... 2

INNEHÅLL ALLMÄNT... 2 INNEHÅLL ALLMÄNT... 2 POWERPOINT... 2 KOMMA IGÅNG MED POWERPOINT... 3 SKAPA EN PRESENTATION... 4 INFOGA... 5 Kopiera kalkylbladsceller från Microsoft Excel till en presentation...5 Dela information mellan

Läs mer

ATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK

ATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK ATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK Helene Brogeland Vektorgrafik och animation VT 2014 2014-04-29 Inledning Före aktuell kurs hade jag bara en vag uppfattning av innebörden av vektorgrafik och hade aldrig jobbat

Läs mer

Snabbguide till GlobalTwitcher (Juni 2012)

Snabbguide till GlobalTwitcher (Juni 2012) Snabbguide till GlobalTwitcher (Juni 2012) Denna snabbguide är avsedd att hjälpa nya medlemmer att komma igång med huvudfunktionerna på GlobalTwitcher (GT). Siten innehåller dock ett stort antal funktioner

Läs mer

Spel som interaktiva berättelser

Spel som interaktiva berättelser Spel som interaktiva berättelser Finns många typer av interaktivt berättande; ska titta närmare på spel eftersom de exemplifierar en rad aspekter av interaktivt berättande väldigt tydligt. Kan förstå spel

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. A. Lägg grunden: Prioritera Strukturera - Fokusera

Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. A. Lägg grunden: Prioritera Strukturera - Fokusera Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. Bra konverteringsgrad är det superlim som binder ihop alla parter i en lönsam affär. Annonsörer som kan räkna hem sina kampanjer, återförsäljare

Läs mer

Falska minnen på kort tid

Falska minnen på kort tid Falska minnen på kort tid Kognitionspsykologiska datorlaborationer 729G05 Lärare: Felix Koch Handledare: Magnus Emilsson Helen Feyz Magnus Jonsson Erik Claesson Marcus Johansson Sammanfattning Det här

Läs mer

Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers

Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers Anna-Lisa Osvalder Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers Forskning och undervising inom Människa-maskinsystem/Ergonomi/Teknisk design Arbete och teknik på människans

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Mappar och filer för webbsidor

Mappar och filer för webbsidor Mappar och filer för webbsidor I de4a dokument illustreras det hur du kan arbeta med mappar och filer, då du skapar webbsidor och ska publicera dem för uppgi=erna. Det visas också hur du skickar in redovisningar

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Välkommen till Studiekanalen.se

Välkommen till Studiekanalen.se Välkommen till Studiekanalen.se Det här produktbladet beskriver besökarens (elevens) väg till utbildningen, hur de matchas mot rätt skola och utbildning. Det beskriver även hur utbildningsanordnaren kan

Läs mer

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter Perception Pär Nyström www.babylab.se Upplägg Syn / Hörsel / Lukt / Smak / Känsel Från sensation till perception till kognition Summering Sensorik och perception Olika slags perception När ett sinnesorgan

Läs mer

Quick Start Guide Snabbguide

Quick Start Guide Snabbguide Quick Start Guide Snabbguide C Dictionary Quick Start Thank you for choosing C Dictionary and C-Pen as your translation solution. C Dictionary with its C-Pen connection will make translation easy and enable

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

SÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum

SÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum SÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum BILAGA 1 PILOTSTUDIER I BESKUGGNINGSLÅDAN I våra pilotstudier använde vi den beskuggningslåda som nyttjats inom projektet Gråfärger och rumsupplevelse. 1 Beskuggningslådan

Läs mer

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell

Läs mer

Sellport.se. Sellport.se PORTALEN FÖR SÄLJVERKTYG OCH SÄLJUTBILDNING. Sellport.se

Sellport.se. Sellport.se PORTALEN FÖR SÄLJVERKTYG OCH SÄLJUTBILDNING. Sellport.se Sellport.se Sellport.se PORTALEN FÖR SÄLJVERKTYG OCH SÄLJUTBILDNING. Sellport.se skapar en samlingsplats på nätet som underlättar för försäljningschefer och säljare att hitta bland de bästa säljverktygen

Läs mer

Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring

Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring Av alla besökare i en webbutik är det statistiskt sett bara en liten andel som handlar något. Tänk om du kunde återengagera den stora andelen potentiella

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR UPPDRAGSGIVARE: IT-CENTER VÅR REFERENS: STEFAN JOHANSSON TEL.: 0708-23 10 64 E-POST: stefan.johansson@funkanu.se INNEHÅLL: LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR _ Funka Nu AB Finnbodavägen 2, 131 31

Läs mer

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Under mars månad i år svarade ni på en undersökning gällande Kommuners användning av sociala medier som utfördes som del av ett examensarbete

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Google AdWords. Gustav Bergman

Google AdWords. Gustav Bergman Google AdWords Gustav Bergman Kort om Kanban Marketing Internetkampanjer Sociala medier Sökmotoroptimering (SEO) Webbyrå Kunder: Egmont Tidskrifter, Julius Biljettservice, LRF media, AF Borgen, Softhouse

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet?

Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet? Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign Kognition och perception

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

GUIDE FÖR POWERPOINT PRESENTATIONER MICROSOFT OFFICE, POWERPOINT 2007

GUIDE FÖR POWERPOINT PRESENTATIONER MICROSOFT OFFICE, POWERPOINT 2007 GUIDE FÖR POWERPOINT PRESENTATIONER MICROSOFT OFFICE, POWERPOINT 2007 Vänligen tänk på miljön före du skriver ut denna manual. Behöver du den på papper? Hannu Sääskilahti hannu.saaskilahti@hanken.fi ÖPPNA

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3 Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign 120420 Kognition

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen Sofia Johansson Utvecklingsarbete för barnmorske (YH)-examen Utbildningsprogrammet för vård Vasa, 2014 UTVECKLINGSARBETE I BARNMORSKEKUNSKAP

Läs mer

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen

Läs mer

SCRATCH är ett nytt programmeringsspråk som gör att du kan skapa dina egna interaktiv historier, animationer, spel, musik och konst.

SCRATCH är ett nytt programmeringsspråk som gör att du kan skapa dina egna interaktiv historier, animationer, spel, musik och konst. version 1.4 SCRATCH är ett nytt programmeringsspråk som gör att du kan skapa dina egna interaktiv historier, animationer, spel, musik och konst. Dra gå blocket i Scripts-området. Klicka på blocket för

Läs mer

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Telefonjour: Ulrik Olofsson, 09-10, 0702-646392 Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Kognitiv psykologi Skrivningsdatum 061102 Skrivtid 08-12 Inga hjälpmedel Skriv namn och personnummer överst på varje

Läs mer

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Working with parents. Models for activities in science centres and museums Working with parents. Models for activities in science centres and museums 1 Index PRATA OM VETENSKAP FLYTA OCH SJUNKA... 3 1. Kort översikt över workshopens aktiviteter... 3 2. Mål och syfte... 3 3. Viktiga

Läs mer

n-abler PRO STYRKULA Handledning

n-abler PRO STYRKULA Handledning Underhåll n-abler PRO har inga utbytbara eller reparerbara delar. Om reparation blir nödvändig var vänlig kontakta er leverantör. n-abler PRO STYRKULA För ytterligare information eller frågor, kontakta

Läs mer

LUVIT LMS Quick Guide LUVIT Composer

LUVIT LMS Quick Guide LUVIT Composer www.grade.com LUVIT LMS Quick Guide LUVIT Composer LUVIT Composer LUVIT Composer är ett verktyg för att enkelt skapa snyggt innehåll direkt i LUVITs kurser. Verktyget innehåller designade mallar som du

Läs mer

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR I följande dokument hittar ni information om hur ni administrerar er nya hemsida. Manualen går endast igenom grundläggande administration. För mer avancerad redigering

Läs mer

IT-körkort för språklärare. Modul 9: Rätta skrivuppgifter

IT-körkort för språklärare. Modul 9: Rätta skrivuppgifter IT-körkort för språklärare Modul 9: Rätta skrivuppgifter Innehåll I. Rätta uppgifter i Word... 3 Markera fel med färger snabbt och enkelt... 3 Använd Words rättningsverktyg skriv kommentarer... 4 Gör ändringar

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Vad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition

Vad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 6 Länklistor 9 Övningar 10 Repetition 11 Kortfattad repetition 9 6 Inledning Välkommen till Nyfiken

Läs mer

Vad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring?

Vad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring? Uppsala Universitet 2 januari 2009 Företagsekonomiska institutionen Företagsekonomi D Magisteruppsats Handledare: Konstantin Lampou Vad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring? - en fallstudie om Google

Läs mer

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt. Kom igång Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.se/login Nu dyker en ruta upp på skärmen. Fyll i ditt användarnamn och lösenord och klicka på "logga in". Nu

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Studie av gränssnittsprototyp i projektet Webbklustring - användarupplevelsen

Studie av gränssnittsprototyp i projektet Webbklustring - användarupplevelsen LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för Datavetenskap Studie av gränssnittsprototyp i projektet Webbklustring - användarupplevelsen Namn E-mail Evelina Rennes evere305@student.liu.se INNEHÅLL INNEHÅLL

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer