Njurfunk. Forskning kan förbättra njursjukvården - läs artiklar sid 5, 6 och 8.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Njurfunk. Forskning kan förbättra njursjukvården - läs artiklar sid 5, 6 och 8."

Transkript

1 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Forskning kan förbättra njursjukvården - läs artiklar sid 5, 6 och 8. Insamlingsstiftelsen Njurfonden stöder forskning med en miljon - se sid 12. Nummer 1, 2015 Årgång 42

2 Det är ditt liv, det är ditt beslut Hembehandling 1 ett möjligt första 2 alternativ för många patienter hemma RR2013_016SE Baxter Medical AB Referenser: 1. Med hembehandling avses här peritonealdialys och hemhemodialys., 2. Heaf J. NDT Vol.17, 2002, Blagg CR. Nephrology Vol. 10, 2005

3 Ordf. Håkan Hedman Anders Billström Sven-Erik Hammarlund Reine Johansson Rolf Mattisson Björn Nilsson Tina Pajunen Lars Åke Pellborn Åsa Torstensson INNEHÅLL 5 Transplantationsforskning - Dr Håkan Gäbel 6 Transplantation utan immunhämmande behandling. När kan det bli aktuellt - Dr David Berglund, Uppsala 8 Hur går det till att odla en mänsklig njure utanför kroppen? Prof. Suchitra Sumitran-Holgersson 12 En miljon utdelat till njurforskning - från Insamlingsstiftelsen Njurfonden 13 Diaverum arrangerar gruppresa för dialyserande - se annons 14 Förbättringar i statliga tandvårdsstödet Barn- & Föräldragruppens arbetsagrupp: Anna Holsteinson Kristina Andersson- Holgersson Lars Rönnqvist Peter Pernäng Guye Rydell Ungdomsgruppens arbetsgrupp: Anna Cagner Frej Jacobsson Njurfunks redaktion: Isabel Brattkull Anna-Lisa Lampinen Rolf Mattisson Medicinskt sakkunniga: Håkan Gäbel - transplantation Nils Grefberg - njurmedicin Kerstin Engdahl Anna-Lisa Lampinen Inger Rosenström Ansvarig utgivare: Håkan Hedman Ställföreträdande ansvarig utgivare: Rolf Mattisson Layout: Anna-Lisa Lampinen Beräknade utgivningstider: Tredje veckan i mars, juni, september och december. Manus- och annonsstopp: Nr 1: 1 februari Nr 2: 1 maj Nr 3: 1 augusti Nr 4: 1 november Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och förkorta manus vid behov. Manus resp. tillhörande foton/illustrationer i Word-format resp. jpeg-format, skickas till: CD med manus /illustrationer skickas till: Njurfunk, Njurförbundet, Annonser: Anna-Lisa Lampinen, tel E-post: Annonspriser: Helsida kr, Baksida kr, Halvsida kr, Kvartssida kr. Upplaga: ca 4800 ex. Prenumerationspris 4 nr (1 år): 280 kr. Lösnummerpris: 70 kr. ISSN TALTIDNING: Har du svårt att läsa tidningen? Njurfunk finns även att få som taltidning på CD eller CD-Daisy. Hör av dig till kansliet, , eller till din regionförening. Omslag: Snödroppar Tryckeri: Edita Bobergs AB Personer markerade går att nå via e-post med adressen (observera att å & ä skrivs a, ö skrivs o) Njurförbundet Postadress: Njurförbundet, Box 1386, Sundbyberg Besöksadress: Sturegatan 4A, Sundbyberg E-post: Hemsida: Tel: Plus-och bankgiro: Pg , Bg allmänt inkl. prenumerationer, Alwallsfonden, Rekreationsfonden och Amelie Ersmarkers fond. Insamlingsstiftelsen Njurfonden Forskningsstftelse - adm. av Njurförbundet Se annons omslaget eller information på Tel: Box 1386, Sundbyberg NjurFunk nr Innehållet i NjurFunk lagras/publiceras elektroniskt. Förbehåll mot detta accepteras i princip ej. För ej beställt material ansvaras ej.

4 Ledare Individanpassad dialys ett av de viktigaste kraven I Svenskt Njurregisters (SNR) senaste årsrapport redovisas att personer i Sverige är i aktiv uremivård. Av dessa har personer dialys och resterande har ett fungerande njurtransplantat. Det är positivt att majoriteten av njursjuka i aktiv uremivård är transplanterade. För de flesta som påbörjar dialys är nog en lyckad transplantation den största drömmen. Tyvärr ser verkligheten annorlunda ut. Bristen på donerade organ utgör det största hindret för transplantation och innebär att patienter blir bortprioriterade till förmån för yngre personer, som bedöms ha mindre risk för medicinska komplikationer. Endast en femtedel av landets dialyserande beräknas ha medicinska förutsättningar att klara en transplantation. Detta avspeglar sig på väntelistan som visar att ungefär 15 procent av alla, som har dialys, är accepterade för en transplantation. Även om en transplantation ger störst frihet och hög livskvalitet, så kan man leva ett mycket gott liv med dialys idag. Bland Njurförbundets viktigaste uppgifter är därför att verka för att dialyserande får en individanpassad behandling av högsta kvalitet och att de flesta hinder som begränsar rörelsefriheten och livskvaliteten undanröjs. Möjligheten att kunna få gästdialys utan begränsning och resor till och från dialys utan tidsfördröjning är frågor, som har stor betydelse för livskvaliteten, då man har dialys. Medicinsk rehabilitering är en bortglömd fråga och något som saknas helt om man har varit långvarigt sjuk, är dialyserande och behöver extra stöd för att komma igång igen. Njurvårdens kvalitetsregister, SNR, är ett viktigt underlag och verktyg i förbundets arbete för att kunna påverka utvecklingen inom dialysområdet. Siffrorna i SNR visar att njurvården är ojämlik och att det är avgörande var man bor i landet för att kunna få den bästa dialysen. I SNR finns olika kvalitetsparametrar som jämförelseunderlag. Dialysaccesser, d v s tillgången till blodbanan, är en kvalitetsparameter. I SNR kan man utläsa, att det råder alltför stora variationer mellan sjukvårdshuvudmän och kliniker beträffande om patienterna har en AV-fistel eller CDK. Målet är att så många som möjligt ska ha en fungerande AV-fistel vid start i dialys, för att minimera risker för olika former av komplikationer, exempelvis infektioner. Man kan även konstatera att fler män än kvinnor har en AV-fistel, utan att det finns en naturlig förklaring till könsskillnaden. Att mäta och registrera dialysdosen är ett annat sätt att jämföra kvaliteten. Bland njurmedicinare i världen råder det stor enighet om att dialysfrekvensen bör vara tre behandlingar per vecka. Så är inte alltid fallet i Sverige. Alla får inte dialys tre gånger per vecka och långt ifrån alla kliniker uppnår måluppfyllelsen kt/v >2 (ett matematiskt uträknat mått på dialyskvaliteten). Det råder också varierande skillnader på läns- och kliniknivå beträffande antalet dialyser och variationen är så stor som mellan 2,6 och mer än 4 dialyser per vecka i genomsnitt. Dialysfrekvensen är en kontroversiell fråga och uppfattningarna om antalet dialyser per vecka varierar inom professionen i Sverige. Det får dock aldrig uppstå en situation där ekonomi eller resurser styr dialysfrekvensen. Patienten ska själv alltid vara delaktig och ha ett avgörande inflytande över hur ofta och när han eller hon vill ha sin dialys. Alla, utan undantag, ska erbjudas minst tre dialyser per vecka samt kunna ha möjlighet att aktivt medverka i sin behandling. De skillnader i dialyskvalitet, som råder i landet, är inte acceptabla. För många av Njurförbundets medlemmar är alla frågor, som sammantaget är förknippade med dialys, synnerligen viktiga och ska därför hamna högt på dagordningen i både förbundet och regionföreningarna. Ingen njursjuk ska i Sverige behöva lida skada på grund av för dålig dialyskvalitet. Håkan Hedman H å k a n H e dm a n För bu n d sor dför a n de 4 NjurFunk nr

5 Transplantationsforskning De forskningsfonder som Njurförbundet tagit initiativ till har under lång tid delat ut forskningsmedel till olika projekt, som berör njursjukdom och transplantation. Njurfunk kommer att presentera artiklar av forskare som tilldelats medel ur forskningsfonderna Gelinfonden och Njurfonden. I detta nummer presenterar vi artiklar av David Berglund och Suchitra Sumitran-Holgersson. I föregående nummer av Njurfunk, nr på sidan 11, redogörs för de anslag om sammanlagt kronor som under 2014 utdelats av Stiftelsen Lars-Erik Gelins minnesfond till 9 forskare. De forskare som tilldelades medel under 2014 nämns alla med sina namn och med projektens beteckningar. Stiftelsen Lars-Erik Gelins minnesfond Stiftelsen grundades 1981, ett år efter professor Lars-Erik Gelins bortgång. Lars-Erik Gelin är en av pionjärerna inom transplantationsområdet i Sverige och han byggde upp transplantationsverksamheten på Sahlgrenska sjukhuset redan Inom några år blev transplantationsenheten på Sahlgrenska en av de ledande i världen för njurtransplantationer. Stiftelsens huvuduppgift är att dela ut bidrag till vetenskapliga forsknings- och utvecklingsprojekt som rör transplantationer av organ. Stiftelsen delar också ut stipendier som möjliggör studieresor för sjukvårdspersonal. För information se Här finns bland annat upplysningar om hur man ansöker om forskningsbidrag, ansökningsblankett och deadline för ansökningar. 1 miljon kronor finns nu tillgängliga för utdelning under Deadline för ansökningar är den 31 mars Insamlingsstiftelsen Njurfonden 1981 grundade Njurförbundet sin forskningsfond med medel som insamlats i samband med förbundets Radiohjälpskampanj året innan. Fonden fick senare namnet Njurfonden. Behovet av medel för njurforskning är stort och det behövs en stark och brett förankrad nationell forskningsfond. Njurförbundet tog därför initiativet att grunda en forskningsstiftelse tillsammans med Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening och Svensk Transplantationsförening. Under 2013 grundades Insamlingsstiftelsen Njurfonden. Njurförbundet har fört över insamlade medel från den gamla Njurfonden till Insamlingsstiftelsen. Mer information finns på Från hemsidan hämtas följande: En miljon kronor utdelat till njurforskning. Den första utdelningen från Njurfonden beslutades den 8 december 2014 och elva erfarna forskare får vara med och dela på en miljon kronor. Vid utlysningen poängterades att yngre disputerade forskare kommer att prioriteras, vars projekt kan komma att få klinisk betydelse inom en femårsperiod. Den prioriteringen beslutades av styrelsen inför utdelningen 2014 och är inte prejudicerande för de kommande utdelningarna. Under rubriken Forskning - beviljade anslag omnämns de elva forskare som under 2014 tilldelats anslag om sammanlagt en miljon kronor. De finns även presenterade i detta nummer av Njurfunk - se sid. 12. En grannlaga uppgift Vi har bett några av de experter, som ingår i de kommittéer som har att bedöma inkomna ansökningar och att tilldela forskarna medel, att redogöra för vem som deltar i arbetet och vilka överväganden man gör. Finns risk för jävssituationer? Det är tvivelsutan en viktig, svår och grannlaga uppgift. En artikel kommer i ett senare nummer av Njurfunk. Artiklar av forskare som tilldelats forskningsmedel Njurfunk kommer att fortlöpande publicera artiklar av forskare som tilldelats medel ur forskningsfonderna. Vi börjar detta nummer med artiklar av David Berglund och Suchitra Sumitran-Holgersson. Det bör påpekas att dessa två artiklar redogör för pågående forskningsarbete; framtiden får utvisa vilken betydelse dessa projekt kommer att få. Från de två fonder som ovan nämnts utdelas årligen cirka 2 miljoner kronor som bidrag till forskningsprojekt. Från dessa fonder har under åren delats ut cirka 30 miljoner kronor sammanlagt, 15 miljoner från vardera fonden. Fonderna visar på ett övertygande sätt hur de medel används, som skänks till minne av en närstående eller vän som varit njursjuk och som eventuellt blivit transplanterad. Det finns också skattefinansierade forskningsanslag. Andra forskningsanslag Det skall nämnas att det finns andra forskningsanslag. Medicinska forskningsrådet, som det tidigare hette, uppgick år 2001 i Vetenskapsrådet Ett av sju ämnesområden är Medicin och Hälsa. Medicinska forskningsrådet är tillsammans med de medicinska fakulteterna den huvudsakliga finansiären till medicinsk och njurmedicinsk forskning i Sverige. Te x t:h å k a n Gä be l Tr a nspl a n tat ionsk i ru rg M e dic i nskt sa k k u n n ig i Tr a nspl a n tat ionsf r åg or i Nj u r f u n k NjurFunk nr

6 Transplantation utan immunhämmande behandling - När kan det bli aktuellt? När det gäller att förhindra avstötning, så måste i princip alla transplanterade fortfarande ha livslång behandling för att trycka ned immunförsvaret. Detta är inte ofarligt. David Berglund har i sin läkar- och forskargärning fokuserat på att få främmande organ att uppfattas som kroppsegna, vilket benämns tolerans, och att helt slippa använda immunhämmande läkemedel. Transplantation av organ förbättrar livet dramatiskt för mer än patienter i världen varje år. Behovet av njurtransplantationer är störst och utgör idag ca 70% av alla organtransplantationer. I oktober 2014 firades det 50-åriga jubiléet för den första njurtransplantationen i Sverige. Mycket har hänt under dessa 50 år, men när det gäller att förhindra avstötning så måste i princip alla transplanterade fortfarande ha livslång behandling för att trycka ned immunförsvaret. Ett hägrande mål Att uppnå tolerans är en stor utmaning, men det ser hoppfullt ut. Sir Roy Calne, en brittisk pionjär inom transplantation, beskrev det som att tolerans ligger precis runt hörnet, men det kan vara ett väldigt långt hörn. Jag kommer i denna artikel beskriva den forskning, som vi bedriver för att nå detta hägrande mål. Jag säger vi för det är viktigt att poängtera vilken laginsats forskningsarbete är, där jag är en av många som bidrar till den gemensamma insatsen. Att utföra denna typ av forskning är dessutom kostsamt. Jag är mycket tacksam för det stöd både Njurfonden och Gelinfonden har givit våra projekt. Immunförsvarets viktiga uppgifter Orsaken till att tolerans är svår att uppnå är att immunförsvaret instinktivt reagerar, när något främmande kommer in i kroppen. Utan denna reaktion skulle vi avlida till följd av infektioner. Immunförsvaret hjälper också till att minska risken för cancer, genom att angripa celler som uppvisar tecken till canceromvandling. Den ideala situationen är att endast immunförsvarets angrepp mot transplantatet hämmas, samtidigt som infektions- och cancerförsvaren är intakta. I ytterst sällsynta fall kan detta inträffa mer eller mindre spontant. Spontan tolerans Vi har deltagit i internationella samarbeten, där dessa ovanliga fall av spontan tolerans har samlats in och analyserats i detalj. I Europa har vi i storleksordningen 1 till 5 patienter per njurtransplanterade, som inte tar någon immunhämmande behandling överhuvudtaget. Det är alltså mycket få patienter, som idag lever med fungerande njurtransplantat utan att ta immunhämmande behandling. Orsakerna att dessa patienter har slutat med behandlingen är många, men kan grovt delas in i två huvudgrupper: non-compliance (dvs där patienter mot läkares inrådan slutar ta sina mediciner) och livshotande komplikationer orsakade av den immunhämmande behandlingen (främst cancer). David Berglund Risk för katastrof Tyvärr går det idag inte att ge transplanterade patienter rådet att sluta med sin behandling. Det leder nästan alltid till katastrof, där organet stöts bort. Men vi jobbar för att få fram nya analyser, som ska kunna förutsäga detta och förhoppningsvis ge oss ett verktyg att säkert kunna sätta 6 Njurfunk nr

7 ut (eller åtminstone kraftigt minska) den immunhämmande behandlingen. Jag känner dock viss tveksamhet till, hur snabbt denna utveckling kommer att gå. Söker skräddarsydd behandling Vi kan inte enbart förlita oss på, att ha kvar samma immunhämmande behandling och hoppas att kunna anpassa den bättre för varje patient. Målet bör vara högre satt, där vi anstränger oss för att utveckla nya strategier för att hämma avstötning och helst nå tolerans. Min gissning är dessutom, att en god klinisk uppföljning under lång tid framöver kommer vara det bästa verktyget för att säkerställa, att transplantatet fungerar bra. Men vi framhärdar i våra försök att hitta laboratorieanalyser, som kan skräddarsy behandlingen för varje enskild patient, oavsett vilken specifik behandling det gäller, och vi har helt klart kommit en bra bit på väg. Celler som kan styra immunförsvaret Jag ska nu beskriva den forskning vi fokuserar mest på: att ta fram helt nya behandlingar för att uppnå tolerans och därmed ersätta den traditionella immunhämmande behandlingen. Detta gör vi genom att utveckla cellterapier, som har potentialen att lära kroppen uppfatta transplantatet som kroppseget. En cellterapi är precis som det låter: en behandling med celler. Cellerna kan antingen erhållas från den egna kroppen eller från någon annan person. Fördelen med celler är att de är smartare än traditionella läkemedel, de har många komplexa funktioner och kan dessutom vandra till de platser, där de gör störst nytta. I någon mening kan de fungera som dirigenter och styra immunförsvaret på ett mer intrikat sätt än vanliga läkemedel. De två celltyper vi arbetar mest med i detta avseende är så kallade regulatoriska T celler (Tregs) och mesenchymala stromaceller (MSC). Celler som skyddar mot det egna immunförsvaret Regulatoriska T-celler (Tregs) finns naturligt förekommande hos alla människor. De har förmågan att skydda kroppen från sitt eget immunförsvar. Utan Tregs skulle immunförsvaret nämligen angripa den egna kroppen så kraftigt att vi skulle avlida. Det finns barn, som föds med en nedsatt funktion i sina Tregs. Dessa barn måste ofta genomgå en benmärgstransplantation (och på så sätt få ett nytt immunförsvar) för att överleva. Lyckligtvis är detta extremt ovanligt, men det visar på vilken central betydelse Tregs har för immunförsvaret. Vi har deltagit i utvecklingen av metoder för att framställa Tregs ur de vita blodkropparna, som cirkulerar i blodbanan. Denna teknik är tämligen avancerad och ett exempel på hur det går till, när man handplockar Tregs, visas i Figur 1. När vi väl har renframställt Tregs, så får de genomgå en upplärningsprocess, där de kommer att lära sig känna igen även det främmande organet som kroppseget (detta görs genom att använda speciella celler från organdonatorn). Under denna process kommer Tregs också att föröka sig och bli mångdubbelt fler. Därefter kan de ges tillbaka till organmottagaren i syfte att skydda organet från resten av immunförsvaret. Celler som skyddar mot inflammation och reparerar Mesenchymala stromaceller (MSC) finns också naturligt hos alla människor och förekommer bland annat i benmärgen, där de bidrar till att benmärgen kan producera alla celler som finns i immunförsvaret. Ur ett transplantationsperspektiv har MSC flera önskvärda egenskaper, bland annat är de anti-inflammatoriska och kan bidra till att reparera skadad vävnad. Även MSC kan renframställas, men inte riktigt på samma sätt som Tregs. Istället utnyttjar man att MSC har förmågan att fastna på en plastyta och kan därmed urskilja MSC från flertalet övriga celler. När man sedan odlar cellerna i rätt näringsämnen, vilket ofta tar 2 till 3 veckor, så kommer de att föröka sig. När odlingen avslutas har man en ren sammansättning av MSC, som kan ges till patienter. Figur 1. Denna cellsorterare bygger på s k mikroflödesteknik (från engelskans microfluidics) och består av två motsatta kammare, benämnda A och B, som omger en kanal med vätska, benämnd C (Panel 1). I vätskan finns vita blodkroppar, ur vilka Tregs ska renas fram. När en Treg ska sorteras ut från de övriga cellerna kommer en tryckgivare, benämnd P, att trycka på kammare A (Panel 2). Detta leder till att Treg föses försiktigt åt sidan och kan samlas upp i en separat kanal (den övre kanalen i Panel 3). Övriga celler, som inte är Tregs, kommer att fortsätta rakt fram och hamna i soptunnan. NjurFunk nr

8 Donatorsceller Det går alldeles utmärkt att erhålla MSC från levande donatorer. Just nu etablerar vi även en process, där MSC kan framställas från avlidna organdonatorer, i samarbete med forskargruppen vid Karolinska Institutet ledd av professor Katarina Le Blanc. Detta är ett viktigt arbete, eftersom det sannolikt finns fördelar med att erhålla MSC från samma person, som donerar ett organ. MSC är nämligen väldigt fredliga celler och kan bidra till att visa upp donatorns unika utseende utan att starta ett skadligt immunförsvar. Det skulle i praktiken innebära att de attackceller, som normalt orsakar en avstötning, kommer att inta ett viloläge, vilket leder till att transplantatet skyddas. Organ- och benmärgstranplantation samtidigt Avslutningsvis vill jag kort nämna strategin att kombinera organ- och benmärgstransplantation, vilket pionjeras av bl a professor David Sachs från Harvard (som var opponent när jag försvarade min avhandling). Detta kan tveklöst leda till tolerans och har redan lyckats vid ett antal tillfällen. Utmaningen är att skapa utrymme för den benmärg, som ska transplanteras samtidigt som organet (både benmärg och organ erhålls från samma donator). För att skapa detta utrymme, måste man ge en inte ofarlig förbehandling av lite starkare läkemedel. Målet är inte nödvändigtvis att den nya benmärgen ska ta över helt, som vid klassisk benmärgstransplantation, utan snarare att den ska samexistera tillräckligt länge med patientens egen benmärg för att ge ett bestående skydd för organet. Det optimala är att hitta en skonsam förbehandling, som ger tillräckligt lång tid av denna samexistens. I slutet av 2014 var jag på besök på Harvard för att titta på deras behandling och det ser helt klart lovande ut. Flera kliniker är nu intresserade av att prova denna strategi även i Sverige. Hur går det till att odla en mäns Professor Suchitra Sumitran-Holgersson berättar om stamcellsforskningens framsteg redan i dagsläget och om målet att skapa möjligheter i framtiden att öka antalet njurtransplantationer genom odlade organ, som inte kräver immunosuppression. I sin forskningsgrupp har de redan lyckats skapa blodkärl och även venklaffar, som framgångsrikt använts vid tre tillfällen. Svenska studier planeras Vår förhoppning är att under år 2015 kunna behandla de första patienterna, som genomgår njur- eller levertransplantation, med Tregs och MSC. Detta kommer att göras inom ramen för studier och cellerna kommer inledningsvis att testas var för sig. Dessutom kommer vi att jämföra olika administrationssätt, där cellerna antingen ges i en ven eller direkt in i transplantatets artär. På sikt ser vi möjliga vinster med att kombinera behandlingarna, så att samma patient kan erbjudas både Tregs och MSC. Vi och många internationella kollegor ser positivt på chanserna, att denna behandling kan förbättra situationen för organmottagare. Och det skulle vara mycket glädjande att kunna bidra till längre och friskare liv för alla, som genomgår en transplantation. Te x t: Dav i d Be rglu n d L ä k a r e o c h for sk a r e Se kt ion e n för K l i n isk I m m u nol o gi A k a de m isk a s j u k h uset, Uppsa l a Foto o c h I l lust r at ion: P r i vat Suchitra Sumitran-Holgersson 8 Njurfunk nr

9 klig njure utanför kroppen? Transplantationer av organ och celler är för närvarande standardbehandling för slutstadiet av organsvikt. Men bristen på donerade organ, avstöttning av det transplanterade organet samt kontroll och uppföljning av den immunhämmande behandlingen är stora kliniska problem. Njursjukdomar är en av världens vanligaste sjukdomar och är en betydande folkhälsofråga. Tyvärr är tillgängliga behandlingsalternativ långt ifrån optimala, då de inte kan bota orsaken till skadorna utan bara lindra genom dialysbehandling. Njurtransplantation är en bra behandling för sådana patienter, men hindras dock av en kronisk brist på lämpliga donatorer. Ny vävnadsteknik För att lösa organbristen har min forskargrupp utvecklat en ny vävnadsteknik (tissue engineering, TE) tillsammans med ett multidisciplinärt team av högt kvalificerade och erfarna läkare, stamcellsbiologer, biotekniker, och experter på cellernas yta. Denna vävnadsteknik bygger på att cellerna i ett donerat organ, som inte är lämpat för transplantation, avlägsnas så att bara det komplexa, tredimensionella nätverket av stödjevävnad och blodkärl kvarstår, det kalllas decellularisering. Med den nuvarande tekniken för decellularisering avlägsnar vi DNA, cellmaterial och proteiner på cellernas yta med hjälp av detergenter (tvålliknande kemikalier) från stödjevävnadena. Samtidigt bevaras bindningsställen, strukturen och blodkärlens kanaler. I detta skelett av stödjevävnad kan sedan patientens egna celler sås ut och tillåtas befolka strukturen, vilket kalllas recellularisering. På så vis byggs ett ersättningsorgan upp, som inte stöts bort efter att det opererats in. En idealisk plattform En sådan naturlig stödjevävnad är biokemiskt och geometriskt en idealisk plattform för organregeneration, dvs. återskapande av ett organ. Den har både grundläggande komponenter, t.ex. proteiner, och tillväxtfaktorer samt så kallade signalsubstanser bevarade. Den bibehåller ett blodkärlssystem, som - när den implanteras i kroppen - upprätthåller normalt blodtryck, och på ett optimalt sätt kan driva utvecklingen av stamceller till en celltyp, som är specifik för ett organ. Med andra ord representerar den naturliga stödjevävnaden en god miljö för celltillväxt, då den innehåller all nödvändig information som behövs för tillväxt och funktion. Denna banbrytande teknik inom återskapande medicin har tillåtit min forskargrupp att utnyttja och uppskatta fördelarna med att bevara den naturliga stödjevävnadens proteiner för att återskapa organ. Stödjevävnaden styr organutvecklingen Eftersom stödjevävnadens proteiner styr organutveckling, reparation och förnyelse är de ett lovande alternativ till konstgjorda byggnadsställningar och en grund för återskapande processer. Genomspolning av organ med kemikalier genom blodkärlen kallas för perfusion-decellularisering och skapar en tredimensionell anatomisk arkitektur med blodkärl. Tanken bakom att använda naturligt material är, att vävnadsspecifika proteiner ger fotavtryck av tidigare bosatta celler. Nytt blodkärl skapat Min forskargrupp, tillsammans med kirurgen Michael Olausson, har för första gången i världen med hjälp av en sådan strategi ersatt blodkärlet mellan levern och tunntarmen hos patienter, där blodkärlet varit igensatt och obrukbart. Därigenom har patienterna klarat sig utan levertransplantation och sluppit livslång immunhämmande behandling. Fördelen med denna teknik är att immunhämning kan undvikas, eftersom det är patientens egna celler. NjurFunk nr

10 Diagram visar odling av ett nytt blodkärl med stamceller på en stomme Bild 2 Bilden visar en grisnjure som min forskargrupp har lyckats decellularisera med olika kemikalier. Hela decellulariseringsprocessen tar ungefär 2 veckor. En decellulariserad njure kan frysas ner och tas upp när som helst för att sedan regenereras med patientens stamceller. Stamceller kan tas från patientens benmärg. I de nedre bilderna kan man se många små blåfärgade kärnor/celler i en vanlig njure (till vänster), medan alla blå kärnor/celler är borta i den decellulariserade njuren (till höger), men stödjevävnadens proteiner finns fortfarande kvar. I våra senaste försök har vi nu lyckats få mänskliga stamceller att växa fast i grisnjurar. När alla analyser är klara kommer vi att publicera våra resultat i en vetenskaplig tidskrift. Normal grisnjure Decellulariserad grisnjure 10 Njurfunk nr

11 Använda ett djurs stödjevävnad Genom att avlägsna djurvävnad via decellularisering, skulle det teoretiskt gå att producera en stomme med en naturlig intakt struktur för ny vävnadsregenerering, som ger minimal aktivering av immunsystemet. Om vi lyckats med att bygga ett nytt mänsklig organ, genom att använda ett djurs stödjevävnad (t.ex. gris), som inte ger upphov till avstötning eller infektioner, kan det ge en obegränsad tillgång till stödjevävnad i framtiden. Min forskargrupp undersöker nu möjligheten att använda vävnad från djur. Njurar anpassade till individen Vi ser stora möjligheter att anpassa tekniken, som använts för att göra blodkärl, till att skapa nya individanpassade njurar, där vi redan har en del lovande resultat. Denna regenererade njurvävnad med mänskliga stamceller kan bli aktuell för patienter i behov av njurtransplantation. Denna teknik kommer att ha stora fördelar för dessa patienter, då man helt kan slippa livslång behandling med immunhämmande mediciner. ( bild 2). Anpassa tekniken till njurvävnad För att anpassa tekniken till njurvävnad, ser vi ett behov av att vidareutveckla teknikerna för att ta bort och lägga till celler dvs. decellularisering och recellularisering. Vi vill även skapa en odlingsmiljö med god övervakning för att möjliggöra långtidsodling av organ. Utmaningen med decellulariseringsprocessen är, att avlägsna cellernas alla delar i ett organ samtidigt som strukturen skall bevaras och behålla sin tredimensionella arkitektur med det rikliga nätverket av tunna blodkärl. Därför kommer vi att fortsätta utföra en systematisk decellulariseringsstudie, för att hitta ett optimalt tillvägagångssätt. Målet är att uppnå idealiska förutsättningar för att skapa ny vävnad, dvs vävnadsregeneration. Regeneration med stamceller har även utmaningar, som konsten är att hitta rätt typ av stamceller att befolka den decellulariserade strukturen med. Men även att kunna styra cellerna så, att de mognar och bygger upp hela strukturen så,att det till slut bildas en fungerande vävnad. Detta kräver en längre tids odling, där det är av stor vikt att noga kunna följa vad som händer i odlingen. Det är även viktigt att utveckla ett skonsamt övervakningssystem baserat på sensorer, som inte förstör odlingen. Detta är fokus för vår nuvarande forskning i projektet. Efter projektets slut räknar vi med att ha skapat en mänsklig/djurnjure befolkad med mänskliga stamceller. Det kommer att vara ett stort genombrott för njurtransplantation och en möjlighet att minska organbristen. Te x t: Suc h i t r a Su m i t r a n-hol gersson MSC, P hd P rof e ssor of Tr a nspl a n tat ion Biol o gy L a bor at ory for Tr a nspl a n tat ion a n d R e ge n e r at i v e M e dic i n e Sa h l gr e nsk a Sci e nc e Pa r k G öt e borg Foto o c h I l lust r at ion e r: P r i vat Nästan 1,5 miljon kronor i gåvor till Njurfonden Insamlingsstiftelsen Njurfonden samlade under 2014 in cirka 1,4 miljoner kronor och under den första månaden 2015 hade det influtit nästan kronor. Njurfonden kommer under 2015 att satsa på information, som ökar insamlingen för viktig forskning. Bland annat kommer Njurfonden att ansöka om att få bli förmånstagare i Postkodlotteriet. Se mer på Annons med information om Njurfonden i detta nummer på omslagets sista sida. Transplantationer räddar liv! Det behövs mycket forskning. Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins Minnesfond ger bidrag till transplantationsforskning Bankgiro: NjurFunk nr

12 En miljon kronor utdelat till njurforskning Den första utdelningen från Insamlingsstiftelsen Njurfonden beslutades den 8 december 2014 och elva erfarna forskare får vara med och dela på en miljon kronor. Vid utlysningen inför 2014 års utdelning poängterades att yngre disputerade forskare kommer att prioriteras, vars projekt kan komma att få klinisk betydelse inom en femårsperiod. Följande forskare och projekt har vardera tilldelats kronor: Annette Bruchfeld Karolinska Universitetssjukhuset. Studier av den kolinerga antiinflammatoriska effektorvägen vid inflammation, hypertoni och njursjukdom. David Berglund Uppsala universitet. Förbättrad behandling av njurtransplanterade patienter - cellterapi med kroppsegna regulatoriska T-celler. Max Bell Karolinska Universitetssjukhuset. Kronisk njurskada efter intensivvård i Sverige. En nationell multicenterstudie. Kerstin Ebefors, Sahlgrenska Akademin. Nytt mål för terapi vid IgA nefrit. Martin Eugén Johansson Lunds universitet. Spridda tubulära celler (SC) driver regeneration vid den humana njurens svar på akut och kronisk skada. Tomas Lorant Uppsala universitet. Reparation och skyddande av organ för transplantation. Eva Nordström Skånes universitetssjukhus i Lund. Mekanismer bakom blödningar och trombos vid njursvikt-identifiering av biomarkörer. Följande forskare och projekt har vardera tilldelats kronor: Olof Hellberg, Universitetssjukhuset i Örebro. Effekter av aldosteronblockad på hjärtrytmrubbningar hos dialysbehandlade. Mei Ling Lim Karolinska Institutet. Biokonstruerade njurar. Zivile Bèkàssy Barn- och ungdomssjukhuset i Lund. Ny njurspecifik mekanism för komplementaktivering och relevans vid njursjukdom. Maria Pereira Uppsala universitet. Diabetes efter transplantation hur orsakas det av immunsuppressiva medel? 12 Njurfunk nr

13 Diaverum Holiday EXPERIENCE DIALYSIS-FRIENDLY HOLIDAYS IN CASCAIS * PORTUGAL A GREAT ESCAPE WORTH EXPLORING WITH THE SAFETY OF DIAVERUM & VIRTUS VITA This is included in the rate Accommodation 15 days 14 nights in Eden Hotel 4* on Breakfast Board Basis. Apartment style, luxurious & spacious rooms (26 sq. meters) with showers to assist people with kinetic disabilities. Round-trip transfers from/to airport to hotel. The transfers are executed with deluxe air-conditioned buses. Round-trip transfers from/to hotel to dialysis clinic. The transfers are executed with deluxe air-conditioned buses. EXTRA SERVICES Air tickets starting from 280 Direct flights operated by TAP Airlines Virtus Vita Super Globy Travel Insurance - 50 Euros per person. HOTEL & ROOM FACILITIES Indoor & Outdoor pool Room Kitchenette, LCD TV and Balcony Jacuzzi & Fitness Center Free Wi-Fi Please note: Airfare not included! FIRST COME FIRST SERVE: Please make your booking till 13 th April 2015 latest. Offer valid period 1/09/15 15/09/15 Duration 15 days/14 nights Hotel Eden Hotel 4* Prices (per person on Breakfast Board Basis) Double Room/Apartment style Single Room/Apartment style 1,220 1,690 For more information about booking: Mr. Nick Perakis phone: NjurFunk nr

14 Förbättringar i statliga tandvårdsstödet Den 1 januari 2013 infördes kompletterande regler för det statliga tandvårdsstödet i tandvårdsförsäkringen, särskilt tandvårdsbidrag (STB). I Njurfunk nr presenterades reglernas innebörd för njursjuka och här nedan på nytt, granskat och kompletterat med ändringar. Reglerna från 2013 berör personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar, som ökar risken för försämrad tandhälsa. Nya förändringarna från 1 september 2014 inom det statliga tandvårdsstödet presenteras. Fortfarande kan kostnaderna för tandvård bli höga, men med de nya förbättringarna från 1 september 2014 ges möjlighet till ett bättre högkostnadsskydd vid stora behandlingsinsatser. Nyheter i stödet i det statliga tandvårdsstödet Fortfarande kan många drabbas av höga tandvårdskostnader, men de nya reglerna kan ge stöd till fler behandlingssituationer, som kan beröra njursjuka. Från 1 september 2014 gäller vidgade regler för vilka behandlingar, som stöds i högkostnadsskyddet. Reglerna för det ekonomiska stödet i högkostnadsskyddet för det statliga tandvårdsstödet är desamma som tidigare. De ytterligare behandlingar, som nu ingår, är bl.a. kronor och implantatkonstruktioner längre bak i munnen, behandling av smärta i käkled och käkmuskler samt mer avancerad behandling vid tandlossning. Tandvårdsstöd för vuxna Vi presenterar de olika tandvårdsstöden som gäller och vad de kan innebära för njursjuka. Ersättningssystemen för tandvård till personer som är 20 år och äldre delas upp i statligt tandvårdsstöd och tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift. Det statliga stödet omfattar alla svenskar och består av ett allmänt tandvårdsbidrag (ATB), ett särskilt tandvårdsbidrag (STB) och ett högkostnadsskydd. Tandläkaren kan själv se i regelverket, om en behandling innefattas i det statliga tandvårdsstödet,och ersättningen betalas ut av Försäkringskassan som en delbetalning av vården. Tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift avser behandling av särskilda tillstånd vid vissa sjukdomar och diagnoser. Behandling måste i de flesta fall prövas hos landstinget och patientkostnaden ingår i högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvård. Tandvård till hälso- och sjukvårdavgift administreras av landstingen och består av Oral kirurgi Tandvård till vissa sjuka och funktionshindrade Tandvård som led i sjukdomsbehandling Nödvändig tandvård och uppsökande verksamhet. Under hösten 2012 fattades beslut om den tredje delen av tandvårdsreformen. Reglerna för detta gäller från 1 januari 2013 och på Försäkringskassans hemsida finns detaljerad information om dessa. Se under Tandvård. Eller se på 1177.se som också har bra information för patienter. Allmänt tandvårdsbidrag Redan tidigare finns gällande regler om Allmänt tandvårdsbidrag, ATB, som generellt erbjuder 300 kr om året till alla som är år eller från fyllda 75 år samt 150 kr per år till dem som är år. Bidraget kan även sparas i två år så att man använder båda bidragen det andra året. Det betalas ut direkt till tandläkare eller tandhygienist som del av kostnaden för behandlingen. Högkostnadsskydd i det statliga tandvårdsstödet Även ett högkostnadsskydd för höga tandvårdskostnader finns, som generellt gäller för alla. Det baseras på statligt fastställda referenspriser. Priset tandläkaren tar ut kan variera och därmed kostnaden för behandlingen. För tand- 14 Njurfunk nr

15 vård upp till 3000 kr får man betala hela kostnaden. Om kostnaderna överstiger kr, får man 50 % av kostnaden som överstiger kr upp till kr och 85 % av kostnaden som överstiger kr. Allt beräknas utifrån referenspriser. Om tandläkaren har ett högre pris än referenspriset, får patienten betala mellanskillnaden. Som patient har man rätt att begära kostnadsförslag för behandlingen. Det kan då ge bättre uppfattning om tandläkarens priser och var slutnotan hamnar. Ersättningen från det statliga tandvårdsstödet betalas sedan direkt till tandläkaren som del av kostnadstäckning. Ett tips i informationen från Försäkringskassan är att, om man har en omfattande behandling framför sig under en period eller flera kostsamma behandlingar, kan det vara fördelaktigt att rapportera till Försäkringskassan, att man börjar en ny ersättningsperiod från att den första behandlingen sker, för att få del av det mer omfattande stödet på 85%. Skyddet är nämligen baserat på ett år efter att den första åtgärden är klar. Det här skyddet är viktigt för många med njursjukdom, som redan då de diagnostiseras kan ha stora problem med sin tandhälsa p.g.a. långvarig medicinering eller andra skäl. Om då ekonomin samtidigt kraftigt hade försämrats p.g.a. sjukskrivning, sjukbidrag eller låg ålderspension, så hade en del tidigare svårt att alls genomföra nödvändiga tandvårdsåtgärder. Förhoppningsvis ökar högkostnadsskyddet möjligheterna. De vidgade reglerna från september 2014 kan ha betydelse för många njursjuka med stora tandvårdsbehov och kostnader t. ex. i samband med återställande av tänder, som avlägsnats i samband med infektionssanering inför transplantation och behöver i efterhand återställas. Även karies kan vara ett problem för dem, som har medicinerat länge med läkemedel som skapat muntorrhet. Särskilt tandvårdsbidrag Det särskilda tandvårdsbidraget omfattar ett antal diagnoser och behandlingssituationer. Av dem kan jag dra slutsatsen att åtminstone följande kriterier berör njursjuka: Muntorrhet på grund av långvarig läkemedelsbehandling Dialysbehandling Immunsupprimerad på grund av läkemedelsbehandling Genomgått organtransplantation Det är de kriterier som berör många av våra medlemmar, men det kan finnas fler, eftersom många njursjuka har andra sjukdomar och funktionshinder eller behandlingar, som tas upp i förteckningen, t.ex. diabetes. Särskilt tandvårdsbidrag innebär att man kan få 600 kr NjurFunk nr

16 per halvår till förebyggande tandvård t.ex. undersökning och rengöring. Man kan dela upp bidraget under det halvåret i flera tillfällen om man önskar, men man kan inte spara det till kommande halvår eller senare. 1 januari och 1 juli påbörjas ny period. För det särskilda tandvårdsbidraget krävs läkarintyg av behandlande läkare om den sjukdom eller funktionsnedsättning som bidraget gäller. Intyget lämnas till din tandläkare eller tandhygienist som underlag för att använda bidraget för behandlingen. De sköter sedan kontakterna med Försäkringskassan och får ersättningen direkt därifrån. Om du har haft samma tandläkare en längre tid, som väl känner till din sjukdom, kan tandläkaren bestämma om det behövs läkarintyg eller inte. Om din tandläkare bedömer att du inte har rätt till det Särskilda tandvårdsbidraget, kan du själv begära förhandsprövning hos Försäkringskassan, som då beslutar om du har rätt till bidraget eller inte. Det är en stödform, som inte täcker de tandvårdskostnader, som man kan ha för att laga sina tänder, utan riktar sig till förebyggande åtgärder för bättre munhälsa. Det innebär att man tillsammans med det allmänna tandvårdsbidraget kan få kronor per år av staten att använda till förebyggande tandvård och undersökningar. Tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift Det fanns i den tidigare tandvårdsförsäkringen för njursjuka, som inför en njurtransplantation behövde infektionssanering, möjlighet att få det bekostat som en del i högkostnadsskyddet för öppenvård genom sjukvårdshuvudmannen. Det finns kvar i de nuvarande tandvårdsstöden. Så även oralkirurgisk behandling, som en del njurtransplanterade behövde till följd av att tandköttet påverkades av medicineringen. En förbättring av tandvårdsskyddet nu är, att tandvård som ett led i sjukdomsbehandling omfattar även infektionssanering på grund av allvarlig sjukdom, medicinering eller allvarligt nedsatt immunförsvar, som orsakat förändringar i munslemhinnan. Den skrivningen bör även kunna omfatta de njursjuka i tidigt skede av njursvikt, som har immunosuppressiv medicinering för sin grundsjukdom, dialyserande som har kraftigt försämrat allmäntillstånd och behöver infektionssanering och/eller njursjuka, som har immunsuppressiv medicinering efter en transplantation. Tillämpningen regleras av varje landsting. En stor brist i stödet för tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift, som funnits tidigare och fortfarande finns, är att det inte självklart är så, att man får utdragna tänder i samband med infektionssanering inför en transplantation ersatta efter transplantationen inom högkostnadsskyddet för öppenvård. För sådan behandling får istället högkostnadsskyddet inom det statliga tandvårdsstödet användas. Det har från den 1 september 2014 ytterligare utökats och förbättrats, se ovan. Abonnemangstandvård Man kan teckna avtal med sin tandläkare om abonnemangstandvård till ett fast pris under tre år och använda både det allmänna och särskilda tandvårdsbidragen som delbetalning. Det skall omfatta undersökningar, utredningar, hälsofrämjande insatser som t ex borttagande av tandsten, behandlingar av sjukdoms- och smärttillstånd, reparativ vård d.v.s. lagning av hål och insättande av kronor. Däremot kan inte abonnemangstandvård ingå i högkostnadsskyddet. 16 Njurfunk nr

17 Det är upp till var och en att diskutera detta med sin behandlande tandläkare. Kanske är det en prisvärd och trygg situation för den som har bra tand- och munhälsa, men ev. mer osäker för den som har stora tandvårdsbehov och riskerar att behöva större åtgärder. Det kan ju påverka bedömningen av det fasta priset. Jag har ingen erfarenhet av att medlemmar tecknat abonnemangstandvård tidigare, för den möjligheten har funnits länge. Tidigare fanns inget högkostnadsskydd, som hade betydelse i sammanhanget. Mer information Medvetet har jag sammanfattat och kommenterat endast det som jag kan se direkt berör njursjukdom och jag hoppas att det då kan underlätta läsningen av den mer detaljerade informationen på De har även en broschyr med övergripande information som heter Om du behöver tandvård, som kan skrivas ut från deras hemsida. Den finns även som lättläst version och som ljudfil. TLV-Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket är den myndighet som beslutar om referenspriser för olika tandvårdsåtgärder. Deras hemsidesadress är och under Tandvård finns under Referensprislista till höger på sidan en pdf-fil med detaljerad referensprislista för olika åtgärder. Det kan vid större åtgärder vara till hjälp för att bedöma kostnader och prisnivå hos den egna tandläkaren. Mer information om tandvård finns även på Där finns också en prisjämförelsetjänst där du kan jämföra priser hos olika tandläkare. Information om särskilt tandvårdsbidrag finns på adressen Tandvård till hälso-och sjukvårdsavgift beskrivs på adressen Om du är missnöjd efter tandvårdsbehandling Om du är missnöjd med den tandvård eller det pris du fått betala ska du vända dig först till din tandläkare och, om ni inte kan komma överens, till landstingets patientnämnd (eller förtroendenämnd) om det gäller folktandvård eller till Privattandläkarnas förtroendenämnd om det gäller privat tandvård. Alla privattandläkare är dock inte anslutna till den. Om du anser dig vara felbehandlad kan du vända dig till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, Te x t: A n na-lisa L a m pi n e n O m bu d sm a n Ba r bro H jä r pe, O d on t ol o gisk u t r e da r e / Ta n dl ä k a r e, h a r r e diger at o c h kom pl et t e r at a rt i k e l n,tlv- Ta n dvå r d s o c h L ä k e m e delsför m å nsv e r k et, I l lust r at ion:c l i pa rt o c h TLV NxStage Hem-HD TryggHeT Över 6000 patienter i världen använder NxStage Hem-HD Används i Sverige, Finland, Norge och Danmark Verklig Hem-HD Enda maskinen som är utvecklad för Hem-HD effektivitet Dokumenterat effektiv i HemmeT Tar liten plats Låg ström och vattenförbrukning enkelhet Lätt att lära sig för patienten och enkel att lära ut för sköterskan ProVTagNiNg Endast vid uppstart DeSiNfekTioN Varken desinfektion eller baktprover krävs frihet Behandling kan genom föras alla tider på dygnet Inga taxiresor mobil Enkelt att besöka vänner på annan ort och att semestra i vilket Eu land du vill TekNik Nästan inget servicebehov Endast 230 V och befintlig vattenkran i hemmet krävs behandlingskostnad kostar som PD NjurFunk nr Att kunna genomföra min behandling i hemmet ger en känsla av frihet. Har börjat använda sommarstugan igen och tänker åka till Spanien på semester. Mår bättre, tycker att jag kan bestämma mer över mitt liv. SVERIGE: Nordic Medcom AB, Box 491, SE Borås. Tel: NORGE: OneMed AS, tel: , DANMARk: Nordic Medcom, tel: , SuOMESSA: Carbonex Oy, puh: ,

18 Kenneth Johansson vald till ny ordförande i Donationsrådet Heidi Stensmyren har varit ordförande i Donationsrådet sedan Under 2014 valdes hon till ordförande i Läkarförbundet och begärde då att få bli entledigad från Donationsrådet. Regeringen har nu utsett landshövdingen i Värmland, Kenneth Johansson, till ny ordförande. Kenneth Johansson har tidigare bland annat varit riksdagsledamot för Centern och ordförande i Socialutskottet. Övriga ledamöter i Donationsrådet är: Håkan Hedman, ordförande i Njurförbundet Mali Sjetne, vävnadskoordinator, Vävnadsbanken i Lund Åsa Sandgren Åkerman, handläggare SKL Cecilia Diamant, donationsansvarig sjuksköterska, Norrlands universitetssjukhus Per Lindner, transplantationskirurg och verksamhetschef, Sahlgrenska universitetssjukhuset Michael Wanecek, donationsansvarig läkare, överläkare på Capio S:t Görans Sjukhus En vakant plats i Donationsrådet kommer under våren att besättas av en riksdagsledamot. Fakta om Donationsrådet Donationsrådets uppgift är att ge stöd och vara rådgivande i Socialstyrelsens donationsfrämjande arbete. Donationsrådet ska tillsammans med Socialstyrelsen medverka till att göra Sverige bättre på organ- och vävnadsdonation. Ledamöterna är utsedda av regeringen. Donationsrådet ska i regelbundna möten med Socialstyrelsen följa utvecklingen på området och påtala behov av förändring. Donationsutredningen (S 2013:04) Njurförbundet följer den pågående utredningen om donations- och transplantationsfrågor som leds av Anders Milton, tidigare njurmedicinare i Uppsala. Förbundet håller en kontinuerlig dialog med utredaren och sekretariatet och lyfter fram de frågor som är väsentliga för Njurförbundets medlemmar. I november 2014 deltog företrädare för Njurförbundet tillsammans med andra berörda patientorganisationer i ett möte med utredningen. Utredningen ska presentera sina förslag den 1 oktober Högsta antalet njurtransplantationer någonsin Antalet organdonationer har aldrig tidigare varit så många som under 2014, redovisar Svensk Transplantationsförening i sin årliga statistik. 166 organdonationer under 2014 i jämförelse med 151 året innan. Stockholmsregionen står för ökningen och hade 15 fler donatorer under 2014, en ökning med nära 60 procent. 19 fler njurtransplantationer utfördes i landet under 2014 och det totala antalet hamna- de på 440, vilket är all time high. 151 transplantationer utfördes med en levande givare vilket motsvarar 34 procent av det totala antalet njurtransplantationer. Njurförbundet finns representerat i SNR:s styrelse genom ordföranden Håkan Hedman. Hela årsrapporten finns på SNR:s hemsida. 18 Njurfunk nr

19 Njurförbundet säger bestämt nej till betalning för njurar Frågan om ekonomisk ersättning i samband med donation av njurar från levande givare har aktualiserats många gånger under åren. Vid Medicinska Riksstämman i Stockholm den 4 december i fjol medverkade ordföranden Håkan Hedman i ett seminarium med titeln Pengar vid donation vad är rimligt?. Arrangör var Statens Medicinskt Etiska Råd (SMER). Håkan Hedman framhöll att förbundets grundprinciper är, att en njurdonation ska vara en altruis- tisk handling. Ersättning får enbart ske för verifierbara kostnader samt att pengar aldrig får vara ett påtryckningsmedel vid donation av organ, vävnader eller könsceller. Vidare anser förbundet att donatorn ska bekräftas av sjukvården och samhället för sin insats. Seminariet och Njurförbundets uttalanden fick stor uppmärksamhet i medierna, bland annat i radions nyhetssändningar. Ojämlika väntelistor för njurtransplantationer Under 2014 gjorde Njurförbundet en sammanställning av väntetiderna för njurtransplantationer vid de fyra olika transplantationsenheterna i landet. Resultatet visade att det råder stora skillnader i väntetider mellan enheterna, i vissa fall upp till mer än ett år. Orsaken till de stora skillnaderna beror på regionala variationer beträffande tillvaratagande av organ från avlidna. Ett lågt antal organdonationer i berörda upptagningsområden påverkar direkt väntetiderna för transplantationer. I syfte att uppnå mer jämlik väntetid vill Njurförbundet, att frågan om en nationell väntelista för njurtransplantationer utreds. Den pågående donationsutredningen har tagit till sig frågan och ett förslag för- 210x143annons pdf :01:56 väntas komma i sambandet med att utredningen presenterar sitt betänkande den 1 oktober. Frågan fick ny aktualitet vid årsskiftet då Njurförbundets utredning uppmärksammades i medierna, bland annat av Sveriges Radio-Ekot. Under januari i år hade företrädare för landets transplantationsenheter ett möte och diskuterade väntelistorna för njurtransplantationer, efter att Njurförbundet hade uppmärksammat dem på problemet. Det finns nu vissa förslag till förändringar, som kan komma att införas, som ur patientsynpunkt skapar en mer jämlik väntetid för dem, som väntar på en njurtransplantation. YOU &ME NJURFÖRBUNDET Ge den som gåva och den blir till en gåva för många YOU&ME - du och jag, har kommit till som en hyllning till livet. Glasnjurarna är speciellt formgivna för Njurförbundet av Pamela Lindgren och handgjutna i ett svenskt glasbruk. Att ge bort en njure är något av NjurFunk det finaste nr en människa kan göra. Stöd Njurförbundets verksamhet genom att köpa en glas eller 19 silvernjure tillverkade i Sverige! Beställ i vår webbshop på Box 1386, Sundbyberg, Sweden

20 Utredningen om högspecialiserad vård (S 2014:11) Njurförbundets ordförande Håkan Hedman ingår som en av de externa experterna i utredningen om högspecialiserad vård. Måns Rosén, professor och f.d. direktör på SBU, har fått regeringens uppdrag att leda utredningen. En viktig målsättning för utredningen är att skapa förutsättningar för en så kvalitativt god specialistvård som möjligt. Bland annat finns det många studier som visar att hög volym ger större erfarenhet, bättre resultat och mindre komplikationer. Resultatet av utredningen kommer sannolikt att innebära förändringar i sjukvårdens organisation och att etablerade strukturer försvinner. I januari i år arrangerade utredningen en workshop med deltagare från 13 olika patientorganisationer i syfte att kunna ta del av patientföreträdarnas uppfattning om utredningens målsättning. Utredningen ska vara klar den 25 november kronor till Njurförbundet från Humanfonden Njurförbundet är en av de anslutna organisationerna till Swedbank Robur Humanfond, som förvaltas av Swedbank Robur AB. Humanfonden är en ideell aktiefond där två procent av fondens värde årligen delas ut till de anslutna organisationerna. Fonden placerar huvudsakligen i svenska aktier och har uppsatta kriterier för hållbarhet och etik vid placering. Inför Alla hjärtans dag den 14 februari fick Njurförbundet mottaga kronor, som är 2% av avkastningen på medlemmarnas sparande under fjolåret. Via Njurförbundets hemsida kan man ansluta sitt fondsparande till Humanfonden och välja att stödja förbundets verksamhet. SNR:s årsrapport visar att fler väljer hemdialys Njurvårdens kvalitetsregister, Svenskt Njurregisters (SNR) årsrapport, presenterades under slutet av Vid 2013 års utgång var 9051 patienter i aktiv uremivård (dialys eller transplantation), 5194 hade ett fungerande njurtransplantat, en ökning med 146 personer hade bloddialys, varav 143 har hemdialys. 833 hade peritonealdialysbehandling (PD). Rapporten visar även att 54 fler dialyserande, HD och PD, hade valt att sköta sin behandling själv hemma. Medelåldern för samtliga i aktiv uremivård var 59,5 år. En positiv iakttagelse från SNR är att dödligheten bland dialyserande stadigt har minskat under den senaste 20 -års perioden från nästan 30 procent per år till cirka 20 procent. För transplanterade har dödligheten legat konstant kring 2,5 procent. Glomerulonefrit är den vanligaste orsaken som leder till uremi medan diabetesnefropati är den vanligaste diagnosen bland njursjuka som inleder aktiv uremivård. Sedan år 2000 har antalet dialyserande ökat med 35 procent samtidigt som antalet personer med ett fungerande njurtransplantat har ökat med 59 procent. Årsrapporten visar att det fortfarande råder regionala skillnader beträffande olika kvalitetsvariabler och att inte alla kliniker i landet uppnår kvalitetsmålen. SNR:s rapporter är därför ett viktigt instrument för att kunna höja kvaliteten inom njurvården. Njurförbundet finns representerat i SNR:s styrelse genom ordföranden Håkan Hedman. Hela årsrapporten finns på SNR:s hemsida. Kontaktmannamöte om njurregistret SNR Svenskt Njurregister arrangerade i slutet av november 2014 sitt årliga kontaktmannamöte på Arlanda utanför Stockholm. Deltagarna var i första hand de sjuksköterskor på klinikerna som till vardags sköter inrapporteringen av statistikunderlaget till registret. SNRs styrelse informerade om arbetet med registret samt resultatet som är en viktig feedback till alla deltagarna för det stora arbetet de lägger ner på underlaget. På SNRs hemsida finns mer information om vilka som ingår i styrelsen och statistiken för njursjukvården i hela landet i olika avseenden som berör njursjukvårdens kvalitet. Registret har fått stor betydelse för att klinikerna kan se hur det ser ut för deras del och i jämförelse med andra kliniker och kan då se om de har behov av att se över och förbättra vården i vissa avseenden. Njurförbundet kunde delta på mötet med några representanter. Registret har hittills hela tiden blivit allt bättre och omfattar allt fler njursjuka och har kunnat utökas med särskilt register för njursjuka i tidigt skede och även ett för accesser, d v s olika lösningar för tillgång till blodbanan vid dialysbehandlingen. 20 Njurfunk nr

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Välkommen till Försäkringskassan Den här broschyren tar kortfattat upp vilka förmåner som finns från socialförsäkringen när det gäller tandvård. Bland annat kan du läsa om tandvårdsbidragen,

Läs mer

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Det tredje steget i tandvårdsreformen. Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan

Det tredje steget i tandvårdsreformen. Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan Det tredje steget i tandvårdsreformen Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan Nytt tandvårdsstöd för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar Bakgrund

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Statens tandvårdsstöd

Statens tandvårdsstöd Statens tandvårdsstöd Maria Pettersson Cheftandläkare Ersättningssystem Hälso- och sjukvårdsavgift F Landstingen Nödvändig tandvård Tandvård till vissa sjukdomsgrupper Oral kirurgi som kräver sjukhusresurs

Läs mer

Lättläst. Om du behöver tandvård

Lättläst. Om du behöver tandvård Lättläst Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Datum 150603. Ej närvarande: Håkan Hedman, ordförande Njurförbundet/Livet som gåva (HH)

Datum 150603. Ej närvarande: Håkan Hedman, ordförande Njurförbundet/Livet som gåva (HH) Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr 1.4-7015/2015 1(5) Ämne Donationsrådet Sekreterare Marianne Törnblom Datum 150603 Tid 10:00-14:00 Deltagare Kenneth Johansson, ordförande (KJ) Michael Wanecek, överläkare,

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Maria Fäldt Ta hand om din mun En god munhälsa är viktigt för att må

Läs mer

Det statliga tandvårdsstödet

Det statliga tandvårdsstödet Det statliga tandvårdsstödet Tandvårdsstödet omfattar alla som bor i Sverige från och med den 1 juli det år hon eller han den fyller 20 år. Det innehåller ett allmänt tandvårdsbidrag och ett skydd mot

Läs mer

Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Läs mer på 1177.

Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Läs mer på 1177. Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Läs mer på 1177.se/tander Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar

Läs mer

Tandvårdstöd genom hela livet

Tandvårdstöd genom hela livet Tandvårdstöd genom hela livet Alla tandvårdsstöd i Sverige och i Västra Götaland Statligt tandvårdsstöd som administreras av Försäkringskassan K B Fri tandvård för barn och ungdomar och för unga vuxna

Läs mer

Tandvård. Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård

Tandvård. Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård Tandvård Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller

Läs mer

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter 1 Landstingsstyrelsens förvaltning Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42 Yttrande över departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för

Läs mer

2011-03-31. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på förslaget.

2011-03-31. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på förslaget. 2011-03-31 Socialdepartementet Mats Nilsson S2010/8847/HS Remiss Departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer med sjukdom och funktionsnedsättning. Förslag om tredje

Läs mer

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till?

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till? Tandvårdshjälpen vilket stöd har jag rätt till? Tandvård under 20 år Barn och ungdomar har rätt till avgiftsfri tandvård till och med sista december det år de fyller 19 år. Första besöket på en tandvårdsmottagning

Läs mer

Ordföranden har ordet

Ordföranden har ordet Årsredovisning 2014 Innehållsförteckning Siffror i korthet....................... 3 Vi ger utdelning...4 Forskare berättar...6 Patienter berättar...2 Förvaltningsberättelse 2014...12 Jämförande nyckeltal....12

Läs mer

Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19)

Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19) Sundbyberg 2007-06-25 Vår referens: Karin Sandström Diarienummer 07-153 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19)

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Uppsökande tandvård i kommunen

Uppsökande tandvård i kommunen Uppsökande tandvård i kommunen Anneli Schippert & Inger Svensson Innehåll 1. Bakgrund, syfte, mål 2. Ansvarsfördelning 3. Handläggning 4. Munhälsovårdserbjudande/munhälsoremiss 5. Nödvändig tandvård/intyg

Läs mer

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras:

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras: 1. Vad är EULID? Transplantation med organ från levande givare innebär fördelar jämfört med organ från avlidna. Europa behöver ett standardiserat regelverk angående levande donatorer. Donation från levande

Läs mer

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar Tredje steget Nytt tandvårdsst rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar ttningar 2012 11 08 Statligt tandvårdsstöd Tandvårdsstödet från staten Försäkringskassan Landstingen/Regionen

Läs mer

Njurfunk. Transplantationsjubileum i Stockholm 50 år sedan första njurtransplantationen -sid 5

Njurfunk. Transplantationsjubileum i Stockholm 50 år sedan första njurtransplantationen -sid 5 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Transplantationsjubileum i Stockholm 50 år sedan första njurtransplantationen -sid 5 Gambro 50 år Dialysbehandlingen utvecklades från 1964 - sid 10 Nummer 4, 2014 Årgång

Läs mer

Högkostnadsskydd för tandvård

Högkostnadsskydd för tandvård Högkostnadsskydd för tandvård Alla som bor i Sverige omfattas av ett tandvårdsstöd. I tandvårdsstödet finns ett högkostnadsskydd som gör att du vid större behandlingar bara behöver betala en del av kostnaden

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

GODA ANLEDNINGAR. till att bevara ditt barns stamceller. Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller från navelsträngen

GODA ANLEDNINGAR. till att bevara ditt barns stamceller. Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller från navelsträngen Ring 040-692 23 27 eller gå in på stemcare.se om du vill bevara ditt barns stamceller 5 GODA ANLEDNINGAR till att bevara ditt barns stamceller Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller

Läs mer

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Tandvård till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Landstinget ansvarar för att personer med stort omvårdnadsbehov till följd av sjukdom och/eller funktionshinder erbjuds råd och hjälp

Läs mer

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-10-09 Dnr: 140072/10 1(1) Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer

Läs mer

Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013

Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 1 Innehåll Inledning 3 Förbundets organisation 3 Information 4 Förbundets fonder 6 Intressepolitik 8 Ungdomsverksamheten 11 Barn- och föräldraverksamheten 11 Rehabilitering

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

Årsredovisning 2014 Verksamhetsberättelse 2014

Årsredovisning 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 1 Innehåll Inledning 3 Förbundets organisation 3 Information 4 Förbundets fonder 6 Intressepolitik 8 Ungdomsverksamheten 10 Barn- och föräldraverksamheten 11 Rehabilitering 11

Läs mer

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Rapport Dnr 2006/1488 1(9) Maj 06 Avd för vård och omsorg Bertil Koch Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Uppföljning

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Tredje steget. Förändringar inom Tandvård som led i kortvarig sjukdomsbehandling. Höjd beloppsgräns för förhandsbedömningar inom Nödvändig tandvård

Tredje steget. Förändringar inom Tandvård som led i kortvarig sjukdomsbehandling. Höjd beloppsgräns för förhandsbedömningar inom Nödvändig tandvård 1 2012-12-17 2/2012 Tredje steget Förändringar inom Tandvård som led i kortvarig sjukdomsbehandling Nya anvisningar Höjd beloppsgräns för förhandsbedömningar inom Nödvändig tandvård Barn- och ungdomstandvård

Läs mer

Landstingets tandvårdsstöd enligt 1999 års tandvårdsreform. Utdrag gällande F-tandvård. Version 2013 01 01

Landstingets tandvårdsstöd enligt 1999 års tandvårdsreform. Utdrag gällande F-tandvård. Version 2013 01 01 Landstingets tandvårdsstöd enligt 1999 års tandvårdsreform Version 2013 01 01 Utdrag gällande F-tandvård Landstingets tandvårdsstöd, anvisningar, 2013 1 Allmänt 4 Vuxentandvård som finansieras av landstinget

Läs mer

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 8 9 10 12 Vår verksamhetsidé och vision Med patienten i fokus Hur ofta ska man besöka

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

Maj-Britt Rosèn. Tandhygienist Folktandvården Falköping. CÄT Centrum för äldretandvård

Maj-Britt Rosèn. Tandhygienist Folktandvården Falköping. CÄT Centrum för äldretandvård Maj-Britt Rosèn Tandhygienist Folktandvården Falköping CÄT Centrum för äldretandvård Frisk i munnen hela livet Frisk i munnen hela livet Normal åldrande i munnen Tänderna blir mörkare Tandhalsar/rotytor

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Tandvårdsstöd i Sverige 2013

Tandvårdsstöd i Sverige 2013 Tandvårdsstöd i Sverige 2013 Statligt tandvårdsstöd Regeringens reform 1 juli 2008 FÖRSÄKRINGSKASSAN Allmänt tandvårdsbidrag, ATB Högkostnadsskydd Tredje steget Genom tredje steget i tandvårdsreformen

Läs mer

Kontrollera dina tänder regelbundet!

Kontrollera dina tänder regelbundet! Årgång 18 Nummer 69 MIN TANDLÄKARE/vågmästarEplatsens implantat och tandhälsovård Tandläkarna Maria Zachrisson, Claes Gustafsson, Lucas Bertilsson, Christian Stangenberg samt tandhygienist Beatrice Björck

Läs mer

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Skilda världar Det finns en lång tradition av att separera tandvård från övrig hälso- och sjukvård i Sverige Olika ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över slutbetänkandet Friskare tänder till rimliga kostnader (SOU 2007:19)

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över slutbetänkandet Friskare tänder till rimliga kostnader (SOU 2007:19) Ledningsstaben Klas Lindström 2007-05-03 LiÖ 2007-299 Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över slutbetänkandet Friskare tänder till rimliga kostnader (SOU 2007:19) Regeringen tillsatte under 2005 en utredning

Läs mer

Intentionerna bakom utformning vad händer nu? Samhällsodontologisk förening 2014-10-16

Intentionerna bakom utformning vad händer nu? Samhällsodontologisk förening 2014-10-16 Landstingens tandvårdsstöd Intentionerna bakom utformning vad händer nu? Samhällsodontologisk förening 2014-10-16 Intentionerna bakom landstingens tandvårdsstöd- hur tänkte man? Tandvårdsförsäkring i omvandling

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

MAS riktlinje. 1 Bakgrund VÄRMDÖ KOMMUN

MAS riktlinje. 1 Bakgrund VÄRMDÖ KOMMUN MAS riktlinjer för hälso- och 9ukvård Detta styrdokument beslutades av Finansierlngsnämnden för äldreomsorg 2011 09 07 63 Dnr 11 FNÄ/131 MAS riktlinje Munhälsa oc tandvård 1 Bakgrund Landstingen har genom

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Ledningsstaben Klas Lindström 2006-09-25 LiÖ 2006-539 Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Regeringen

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. God tandvård till rimlig kostnad

Foto: Mattias Ahlm. God tandvård till rimlig kostnad Foto: Mattias Ahlm God tandvård till rimlig kostnad Att ha friska tänder borde vara en självklarhet. Jag får väldigt många brev och samtal från människor som avstår från att gå till tandläkaren av rädsla

Läs mer

Prislista. Stina Hellman

Prislista. Stina Hellman Prislista Välkommen till vår mottagning! Här kan du läsa om våra priser och det statliga tandvårdsstödet. Fråga gärna oss i tandvårdsteamet om du vill veta mera. Vi kallar dig till undersökning med jämna

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

SPRINGTIME/TLV TANDLÄKARE OM TANDVÅRDSSTÖDET

SPRINGTIME/TLV TANDLÄKARE OM TANDVÅRDSSTÖDET SPRINGTIME/TLV TANDLÄKARE OM TANDVÅRDSSTÖDET Bakgrund & Genomförande BAKGRUND & SYFTE Syftet med undersökningen är att kartlägga landets tandläkare och vårdgivare bedömer att tandvårdsstödet fungerar idag,

Läs mer

År 2015 Nr 1 februari

År 2015 Nr 1 februari 1 T-Journalen År 2015 Vinterfrukt? Nr 1 februari Foto: Per Z OBS!! På sid 11 finns inbjudan till ÅRSMÖTE söndag den 8 mars kl. 12.00! Med detta nummer medskickas även inbetalningskort för medlemsavgift

Läs mer

Njurfunk. God Jul och Gott Nytt År! Tidning för Njurförbundet. Nummer 4, 2013 Årgång 40

Njurfunk. God Jul och Gott Nytt År! Tidning för Njurförbundet. Nummer 4, 2013 Årgång 40 Njurfunk Tidning för Njurförbundet God Jul och Gott Nytt År! Nummer 4, 2013 Årgång 40 Det är ditt liv, det är ditt beslut Hembehandling 1 ett möjligt första 2 alternativ för många patienter hemma 2013-02-15

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD)

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) INLEDNING Organdonation är en del av intensivvården i Sverige. När en patient under

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne 2005-04-12 Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne Dessa riktlinjer föreslås komplettera cirkulär 1998:209, Svenska kommunförbundet/landstingsförbundet och ligga till grund för lokala överenskommelser,

Läs mer

för sls aktuellt 2010/2011

för sls aktuellt 2010/2011 annonsprislista & utgivningsplan för sls aktuellt 2010/2011 UTBILDNING Den Medicinska riksstämman den 25 27/11 Sidan 13 14 VETENSKAP Epigenetik: både arv och miljö har betydelse Sidan 5 KVALITET Lovisa

Läs mer

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7 Anvisningar N 2013-01-01 Landstingets tandvårdsstöd Nödvändig tandvård (N-tandvård) Sidan 1 av 7 Tandvårdsgruppen Anvisningar för landstingets tandvårdsstöd avseende nödvändig tandvård till vissa äldre

Läs mer

Stina Hellman. Prislista

Stina Hellman. Prislista Prislista Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder Pris Referenspris *) 101 Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare 820 775 103 Akut eller kompletterande undersökning, utförd

Läs mer

Vikarierande bedömningstandläkare

Vikarierande bedömningstandläkare 2010-12-20 2/2010 Nationella riktlinjer Barn- och ungdomstandvård Vikarierande bedömningstandläkare Tandvårdens hemsida Informationsansvarig: Klas Lindström Tel. 010-103 70 84 e-post klas.lindstrom@lio.se

Läs mer

Stina Hellman. Friska tänder för livet! Prislista

Stina Hellman. Friska tänder för livet! Prislista Friska tänder för livet! Prislista Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder Pris Referenspris *) 101 Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare 775 745 102 Fullständig undersökning

Läs mer

Nationella biobanken för navelsträngsblod

Nationella biobanken för navelsträngsblod Nationella biobanken för navelsträngsblod Anders Fasth Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och Avd för pediatrik, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet En svensk nationell biobank för navelsträngsblod

Läs mer

punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken

punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken Svensk tandvård i världsklass Att vårda sina tänder är ett livsprojekt. Den tandhälsa som du har i dag är till stor del ett resultat av hur du tidigare

Läs mer

Prislista. Tandläkare Ström

Prislista. Tandläkare Ström Prislista Välkommen till vår mottagning! Här kan du läsa om våra priser och det statliga tandvårdsstödet. Fråga gärna oss i tandvårdsteamet om du vill veta mera. Vi kallar dig till undersökning med jämna

Läs mer

Att donera en njure. Information om utredning och ingrepp

Att donera en njure. Information om utredning och ingrepp Att donera en njure Information om utredning och ingrepp Att donera sin njure Denna information riktar sig till dig som funderar på att donera din ena njure till en njursjuk närstående. Vanligen är det

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning livet / Vem har rätt till hjälpen?... 2 Behovet av omvårdnad avgör... 2 Oavsett om man bor i särskilt boende eller hemma... 2 livet / Vad har man rätt till?... 3 Hjälpen består av

Läs mer

Effektrapport 2014. Antagen av styrelsen 26 september 2014

Effektrapport 2014. Antagen av styrelsen 26 september 2014 Effektrapport 2014 Antagen av styrelsen 26 september 2014 Författare: Hélène Benno 1(5) 1. Vad vill er organisation uppnå?... 2 2. I vilket organisatoriskt sammanhang verkar er organisation?... 2 3. Vilka

Läs mer

INFObladet. Nya. 2014 nr 2

INFObladet. Nya. 2014 nr 2 Nya INFObladet 2014 nr 2 Njurförbundet Västsverige inbjuder till föreningsmöte, 18 oktober kl 9.30, på Scandic Crown, Göteborg, med tema Dina rättigheter när du är sjuk Dagen startar med kaffe klockan

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Maj 2014 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Varför

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Bästa tänkbara tandvård i en lugn och trygg miljö. Prislista

Bästa tänkbara tandvård i en lugn och trygg miljö. Prislista Bästa tänkbara tandvård i en lugn och trygg miljö Prislista Välkommen till vår mottagning! Här kan du läsa om våra priser och det statliga tandvårdsstödet. Fråga gärna oss i tandvårdsteamet om du vill

Läs mer

Tandläkare Mona Nilzén. Prislista

Tandläkare Mona Nilzén. Prislista lista lista Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder Referenspris 101 Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare 775 775 103 Akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläkare

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Slå hal på myterna om tandvård

Slå hal på myterna om tandvård Slå hal på myterna om tandvård Privattandläkarna slår 13 hål på lika många myter. Men det är väl ändå så att dåliga tänder går i arv, eller? Det största hotet mot sanningen är inte lögnen, utan myten,

Läs mer

Cystinos Rapport från frågeformulär

Cystinos Rapport från frågeformulär Cystinos -9-9 Orofacial funktion hos personer med Cystinos Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper,

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Njurfunk. Nationella Njurkonferensen lockade många deltagare. Tidning för Njurförbundet. Nummer 2, 2010 Årgång 37

Njurfunk. Nationella Njurkonferensen lockade många deltagare. Tidning för Njurförbundet. Nummer 2, 2010 Årgång 37 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Nationella Njurkonferensen lockade många deltagare Nummer 2, 2010 Årgång 37 Digital Center AB Peritonealdialys Miljömärkta peritonealdialysprodukter Annons Fresenius

Läs mer

Njurfunk. Nationella Njurkonferensen -se bilaga sid 19. Sommarveckan i Tällberg för njursjuka barn och deras familjer - sid 36

Njurfunk. Nationella Njurkonferensen -se bilaga sid 19. Sommarveckan i Tällberg för njursjuka barn och deras familjer - sid 36 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Nationella Njurkonferensen -se bilaga sid 19 Sommarveckan i Tällberg för njursjuka barn och deras familjer - sid 36 Nummer 3, 2012 Årgång 39 Det är ditt liv, det är ditt

Läs mer

en av världens största hjälporganisa- tioner.

en av världens största hjälporganisa- tioner. Detta är LIONS Lions uppgift är att skapa och upprätthålla en anda av samförstånd mellan jordens folk gällande humanitära behov, genom frivilliginsatser med lokalt engagemang och internationell samverkan.

Läs mer

Årsredovisning. Årets verksamhet i sammandrag

Årsredovisning. Årets verksamhet i sammandrag Årsredovisning 2010 01 22 2011 06 30 Årets verksamhet i sammandrag Summa inbetalningar och räntor kr 1 304 954:51 Avsatt till forskningen kr 1 100 000:- Uppstartskostnader kr 23 914:- = 1,83 % Information

Läs mer

Njurfunk. Dags att ändra lagen om organtransplantationer. Tidning för Njurförbundet

Njurfunk. Dags att ändra lagen om organtransplantationer. Tidning för Njurförbundet Njurfunk Tidning för Njurförbundet Dags att ändra lagen om organtransplantationer - läs debattartikel av Torbjörn Tännsjö och ledaren av Håkan Hedman Nummer 3, 2010 Årgång 37 Digital Center AB Peritonealdialys

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Möjligheternas Västra Götaland

Möjligheternas Västra Götaland Västra Götalandsregionen Vänersborg 2010-06-14 Möjligheternas Västra Götaland Gratis tandvård upp till 25 år 2 (8) Innehållsförteckning Tandstatus en hälsofråga... 3 Skillnaderna i tandhälsa har tydliga

Läs mer

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv Program för Världsparkinsondagen, den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv 13.00 Välkomsthälsning Inledning 13.10 Det svenska Parkinsonregistret Enkät om

Läs mer

Prislista. Tandvårdsteam Framtidens Tandvård

Prislista. Tandvårdsteam Framtidens Tandvård Prislista Välkommen till vår mottagning! Här kan du läsa om våra priser och det statliga tandvårdsstödet. Fråga gärna oss i tandvårdsteamet om du vill veta mera. Vi kallar dig till undersökning med jämna

Läs mer

I utveckling 2013. KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE

I utveckling 2013. KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE gerodonti I utveckling 2013 inbjudan till konferens i Stockholm den 24-25 april 2013 VÅRA TALARE Oral Care Mikael Zimmerman Docent Klinisk oral diagnostik & övergripande odontologiskt ansvarig Mun-H-Center

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer