Njurfunk. Forskning kan förbättra njursjukvården - läs artiklar sid 5, 6 och 8.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Njurfunk. Forskning kan förbättra njursjukvården - läs artiklar sid 5, 6 och 8."

Transkript

1 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Forskning kan förbättra njursjukvården - läs artiklar sid 5, 6 och 8. Insamlingsstiftelsen Njurfonden stöder forskning med en miljon - se sid 12. Nummer 1, 2015 Årgång 42

2 Det är ditt liv, det är ditt beslut Hembehandling 1 ett möjligt första 2 alternativ för många patienter hemma RR2013_016SE Baxter Medical AB Referenser: 1. Med hembehandling avses här peritonealdialys och hemhemodialys., 2. Heaf J. NDT Vol.17, 2002, Blagg CR. Nephrology Vol. 10, 2005

3 Ordf. Håkan Hedman Anders Billström Sven-Erik Hammarlund Reine Johansson Rolf Mattisson Björn Nilsson Tina Pajunen Lars Åke Pellborn Åsa Torstensson INNEHÅLL 5 Transplantationsforskning - Dr Håkan Gäbel 6 Transplantation utan immunhämmande behandling. När kan det bli aktuellt - Dr David Berglund, Uppsala 8 Hur går det till att odla en mänsklig njure utanför kroppen? Prof. Suchitra Sumitran-Holgersson 12 En miljon utdelat till njurforskning - från Insamlingsstiftelsen Njurfonden 13 Diaverum arrangerar gruppresa för dialyserande - se annons 14 Förbättringar i statliga tandvårdsstödet Barn- & Föräldragruppens arbetsagrupp: Anna Holsteinson Kristina Andersson- Holgersson Lars Rönnqvist Peter Pernäng Guye Rydell Ungdomsgruppens arbetsgrupp: Anna Cagner Frej Jacobsson Njurfunks redaktion: Isabel Brattkull Anna-Lisa Lampinen Rolf Mattisson Medicinskt sakkunniga: Håkan Gäbel - transplantation Nils Grefberg - njurmedicin Kerstin Engdahl Anna-Lisa Lampinen Inger Rosenström Ansvarig utgivare: Håkan Hedman Ställföreträdande ansvarig utgivare: Rolf Mattisson Layout: Anna-Lisa Lampinen Beräknade utgivningstider: Tredje veckan i mars, juni, september och december. Manus- och annonsstopp: Nr 1: 1 februari Nr 2: 1 maj Nr 3: 1 augusti Nr 4: 1 november Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och förkorta manus vid behov. Manus resp. tillhörande foton/illustrationer i Word-format resp. jpeg-format, skickas till: CD med manus /illustrationer skickas till: Njurfunk, Njurförbundet, Annonser: Anna-Lisa Lampinen, tel E-post: Annonspriser: Helsida kr, Baksida kr, Halvsida kr, Kvartssida kr. Upplaga: ca 4800 ex. Prenumerationspris 4 nr (1 år): 280 kr. Lösnummerpris: 70 kr. ISSN TALTIDNING: Har du svårt att läsa tidningen? Njurfunk finns även att få som taltidning på CD eller CD-Daisy. Hör av dig till kansliet, , eller till din regionförening. Omslag: Snödroppar Tryckeri: Edita Bobergs AB Personer markerade går att nå via e-post med adressen (observera att å & ä skrivs a, ö skrivs o) Njurförbundet Postadress: Njurförbundet, Box 1386, Sundbyberg Besöksadress: Sturegatan 4A, Sundbyberg E-post: Hemsida: Tel: Plus-och bankgiro: Pg , Bg allmänt inkl. prenumerationer, Alwallsfonden, Rekreationsfonden och Amelie Ersmarkers fond. Insamlingsstiftelsen Njurfonden Forskningsstftelse - adm. av Njurförbundet Se annons omslaget eller information på Tel: Box 1386, Sundbyberg NjurFunk nr Innehållet i NjurFunk lagras/publiceras elektroniskt. Förbehåll mot detta accepteras i princip ej. För ej beställt material ansvaras ej.

4 Ledare Individanpassad dialys ett av de viktigaste kraven I Svenskt Njurregisters (SNR) senaste årsrapport redovisas att personer i Sverige är i aktiv uremivård. Av dessa har personer dialys och resterande har ett fungerande njurtransplantat. Det är positivt att majoriteten av njursjuka i aktiv uremivård är transplanterade. För de flesta som påbörjar dialys är nog en lyckad transplantation den största drömmen. Tyvärr ser verkligheten annorlunda ut. Bristen på donerade organ utgör det största hindret för transplantation och innebär att patienter blir bortprioriterade till förmån för yngre personer, som bedöms ha mindre risk för medicinska komplikationer. Endast en femtedel av landets dialyserande beräknas ha medicinska förutsättningar att klara en transplantation. Detta avspeglar sig på väntelistan som visar att ungefär 15 procent av alla, som har dialys, är accepterade för en transplantation. Även om en transplantation ger störst frihet och hög livskvalitet, så kan man leva ett mycket gott liv med dialys idag. Bland Njurförbundets viktigaste uppgifter är därför att verka för att dialyserande får en individanpassad behandling av högsta kvalitet och att de flesta hinder som begränsar rörelsefriheten och livskvaliteten undanröjs. Möjligheten att kunna få gästdialys utan begränsning och resor till och från dialys utan tidsfördröjning är frågor, som har stor betydelse för livskvaliteten, då man har dialys. Medicinsk rehabilitering är en bortglömd fråga och något som saknas helt om man har varit långvarigt sjuk, är dialyserande och behöver extra stöd för att komma igång igen. Njurvårdens kvalitetsregister, SNR, är ett viktigt underlag och verktyg i förbundets arbete för att kunna påverka utvecklingen inom dialysområdet. Siffrorna i SNR visar att njurvården är ojämlik och att det är avgörande var man bor i landet för att kunna få den bästa dialysen. I SNR finns olika kvalitetsparametrar som jämförelseunderlag. Dialysaccesser, d v s tillgången till blodbanan, är en kvalitetsparameter. I SNR kan man utläsa, att det råder alltför stora variationer mellan sjukvårdshuvudmän och kliniker beträffande om patienterna har en AV-fistel eller CDK. Målet är att så många som möjligt ska ha en fungerande AV-fistel vid start i dialys, för att minimera risker för olika former av komplikationer, exempelvis infektioner. Man kan även konstatera att fler män än kvinnor har en AV-fistel, utan att det finns en naturlig förklaring till könsskillnaden. Att mäta och registrera dialysdosen är ett annat sätt att jämföra kvaliteten. Bland njurmedicinare i världen råder det stor enighet om att dialysfrekvensen bör vara tre behandlingar per vecka. Så är inte alltid fallet i Sverige. Alla får inte dialys tre gånger per vecka och långt ifrån alla kliniker uppnår måluppfyllelsen kt/v >2 (ett matematiskt uträknat mått på dialyskvaliteten). Det råder också varierande skillnader på läns- och kliniknivå beträffande antalet dialyser och variationen är så stor som mellan 2,6 och mer än 4 dialyser per vecka i genomsnitt. Dialysfrekvensen är en kontroversiell fråga och uppfattningarna om antalet dialyser per vecka varierar inom professionen i Sverige. Det får dock aldrig uppstå en situation där ekonomi eller resurser styr dialysfrekvensen. Patienten ska själv alltid vara delaktig och ha ett avgörande inflytande över hur ofta och när han eller hon vill ha sin dialys. Alla, utan undantag, ska erbjudas minst tre dialyser per vecka samt kunna ha möjlighet att aktivt medverka i sin behandling. De skillnader i dialyskvalitet, som råder i landet, är inte acceptabla. För många av Njurförbundets medlemmar är alla frågor, som sammantaget är förknippade med dialys, synnerligen viktiga och ska därför hamna högt på dagordningen i både förbundet och regionföreningarna. Ingen njursjuk ska i Sverige behöva lida skada på grund av för dålig dialyskvalitet. Håkan Hedman H å k a n H e dm a n För bu n d sor dför a n de 4 NjurFunk nr

5 Transplantationsforskning De forskningsfonder som Njurförbundet tagit initiativ till har under lång tid delat ut forskningsmedel till olika projekt, som berör njursjukdom och transplantation. Njurfunk kommer att presentera artiklar av forskare som tilldelats medel ur forskningsfonderna Gelinfonden och Njurfonden. I detta nummer presenterar vi artiklar av David Berglund och Suchitra Sumitran-Holgersson. I föregående nummer av Njurfunk, nr på sidan 11, redogörs för de anslag om sammanlagt kronor som under 2014 utdelats av Stiftelsen Lars-Erik Gelins minnesfond till 9 forskare. De forskare som tilldelades medel under 2014 nämns alla med sina namn och med projektens beteckningar. Stiftelsen Lars-Erik Gelins minnesfond Stiftelsen grundades 1981, ett år efter professor Lars-Erik Gelins bortgång. Lars-Erik Gelin är en av pionjärerna inom transplantationsområdet i Sverige och han byggde upp transplantationsverksamheten på Sahlgrenska sjukhuset redan Inom några år blev transplantationsenheten på Sahlgrenska en av de ledande i världen för njurtransplantationer. Stiftelsens huvuduppgift är att dela ut bidrag till vetenskapliga forsknings- och utvecklingsprojekt som rör transplantationer av organ. Stiftelsen delar också ut stipendier som möjliggör studieresor för sjukvårdspersonal. För information se Här finns bland annat upplysningar om hur man ansöker om forskningsbidrag, ansökningsblankett och deadline för ansökningar. 1 miljon kronor finns nu tillgängliga för utdelning under Deadline för ansökningar är den 31 mars Insamlingsstiftelsen Njurfonden 1981 grundade Njurförbundet sin forskningsfond med medel som insamlats i samband med förbundets Radiohjälpskampanj året innan. Fonden fick senare namnet Njurfonden. Behovet av medel för njurforskning är stort och det behövs en stark och brett förankrad nationell forskningsfond. Njurförbundet tog därför initiativet att grunda en forskningsstiftelse tillsammans med Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening och Svensk Transplantationsförening. Under 2013 grundades Insamlingsstiftelsen Njurfonden. Njurförbundet har fört över insamlade medel från den gamla Njurfonden till Insamlingsstiftelsen. Mer information finns på Från hemsidan hämtas följande: En miljon kronor utdelat till njurforskning. Den första utdelningen från Njurfonden beslutades den 8 december 2014 och elva erfarna forskare får vara med och dela på en miljon kronor. Vid utlysningen poängterades att yngre disputerade forskare kommer att prioriteras, vars projekt kan komma att få klinisk betydelse inom en femårsperiod. Den prioriteringen beslutades av styrelsen inför utdelningen 2014 och är inte prejudicerande för de kommande utdelningarna. Under rubriken Forskning - beviljade anslag omnämns de elva forskare som under 2014 tilldelats anslag om sammanlagt en miljon kronor. De finns även presenterade i detta nummer av Njurfunk - se sid. 12. En grannlaga uppgift Vi har bett några av de experter, som ingår i de kommittéer som har att bedöma inkomna ansökningar och att tilldela forskarna medel, att redogöra för vem som deltar i arbetet och vilka överväganden man gör. Finns risk för jävssituationer? Det är tvivelsutan en viktig, svår och grannlaga uppgift. En artikel kommer i ett senare nummer av Njurfunk. Artiklar av forskare som tilldelats forskningsmedel Njurfunk kommer att fortlöpande publicera artiklar av forskare som tilldelats medel ur forskningsfonderna. Vi börjar detta nummer med artiklar av David Berglund och Suchitra Sumitran-Holgersson. Det bör påpekas att dessa två artiklar redogör för pågående forskningsarbete; framtiden får utvisa vilken betydelse dessa projekt kommer att få. Från de två fonder som ovan nämnts utdelas årligen cirka 2 miljoner kronor som bidrag till forskningsprojekt. Från dessa fonder har under åren delats ut cirka 30 miljoner kronor sammanlagt, 15 miljoner från vardera fonden. Fonderna visar på ett övertygande sätt hur de medel används, som skänks till minne av en närstående eller vän som varit njursjuk och som eventuellt blivit transplanterad. Det finns också skattefinansierade forskningsanslag. Andra forskningsanslag Det skall nämnas att det finns andra forskningsanslag. Medicinska forskningsrådet, som det tidigare hette, uppgick år 2001 i Vetenskapsrådet Ett av sju ämnesområden är Medicin och Hälsa. Medicinska forskningsrådet är tillsammans med de medicinska fakulteterna den huvudsakliga finansiären till medicinsk och njurmedicinsk forskning i Sverige. Te x t:h å k a n Gä be l Tr a nspl a n tat ionsk i ru rg M e dic i nskt sa k k u n n ig i Tr a nspl a n tat ionsf r åg or i Nj u r f u n k NjurFunk nr

6 Transplantation utan immunhämmande behandling - När kan det bli aktuellt? När det gäller att förhindra avstötning, så måste i princip alla transplanterade fortfarande ha livslång behandling för att trycka ned immunförsvaret. Detta är inte ofarligt. David Berglund har i sin läkar- och forskargärning fokuserat på att få främmande organ att uppfattas som kroppsegna, vilket benämns tolerans, och att helt slippa använda immunhämmande läkemedel. Transplantation av organ förbättrar livet dramatiskt för mer än patienter i världen varje år. Behovet av njurtransplantationer är störst och utgör idag ca 70% av alla organtransplantationer. I oktober 2014 firades det 50-åriga jubiléet för den första njurtransplantationen i Sverige. Mycket har hänt under dessa 50 år, men när det gäller att förhindra avstötning så måste i princip alla transplanterade fortfarande ha livslång behandling för att trycka ned immunförsvaret. Ett hägrande mål Att uppnå tolerans är en stor utmaning, men det ser hoppfullt ut. Sir Roy Calne, en brittisk pionjär inom transplantation, beskrev det som att tolerans ligger precis runt hörnet, men det kan vara ett väldigt långt hörn. Jag kommer i denna artikel beskriva den forskning, som vi bedriver för att nå detta hägrande mål. Jag säger vi för det är viktigt att poängtera vilken laginsats forskningsarbete är, där jag är en av många som bidrar till den gemensamma insatsen. Att utföra denna typ av forskning är dessutom kostsamt. Jag är mycket tacksam för det stöd både Njurfonden och Gelinfonden har givit våra projekt. Immunförsvarets viktiga uppgifter Orsaken till att tolerans är svår att uppnå är att immunförsvaret instinktivt reagerar, när något främmande kommer in i kroppen. Utan denna reaktion skulle vi avlida till följd av infektioner. Immunförsvaret hjälper också till att minska risken för cancer, genom att angripa celler som uppvisar tecken till canceromvandling. Den ideala situationen är att endast immunförsvarets angrepp mot transplantatet hämmas, samtidigt som infektions- och cancerförsvaren är intakta. I ytterst sällsynta fall kan detta inträffa mer eller mindre spontant. Spontan tolerans Vi har deltagit i internationella samarbeten, där dessa ovanliga fall av spontan tolerans har samlats in och analyserats i detalj. I Europa har vi i storleksordningen 1 till 5 patienter per njurtransplanterade, som inte tar någon immunhämmande behandling överhuvudtaget. Det är alltså mycket få patienter, som idag lever med fungerande njurtransplantat utan att ta immunhämmande behandling. Orsakerna att dessa patienter har slutat med behandlingen är många, men kan grovt delas in i två huvudgrupper: non-compliance (dvs där patienter mot läkares inrådan slutar ta sina mediciner) och livshotande komplikationer orsakade av den immunhämmande behandlingen (främst cancer). David Berglund Risk för katastrof Tyvärr går det idag inte att ge transplanterade patienter rådet att sluta med sin behandling. Det leder nästan alltid till katastrof, där organet stöts bort. Men vi jobbar för att få fram nya analyser, som ska kunna förutsäga detta och förhoppningsvis ge oss ett verktyg att säkert kunna sätta 6 Njurfunk nr

7 ut (eller åtminstone kraftigt minska) den immunhämmande behandlingen. Jag känner dock viss tveksamhet till, hur snabbt denna utveckling kommer att gå. Söker skräddarsydd behandling Vi kan inte enbart förlita oss på, att ha kvar samma immunhämmande behandling och hoppas att kunna anpassa den bättre för varje patient. Målet bör vara högre satt, där vi anstränger oss för att utveckla nya strategier för att hämma avstötning och helst nå tolerans. Min gissning är dessutom, att en god klinisk uppföljning under lång tid framöver kommer vara det bästa verktyget för att säkerställa, att transplantatet fungerar bra. Men vi framhärdar i våra försök att hitta laboratorieanalyser, som kan skräddarsy behandlingen för varje enskild patient, oavsett vilken specifik behandling det gäller, och vi har helt klart kommit en bra bit på väg. Celler som kan styra immunförsvaret Jag ska nu beskriva den forskning vi fokuserar mest på: att ta fram helt nya behandlingar för att uppnå tolerans och därmed ersätta den traditionella immunhämmande behandlingen. Detta gör vi genom att utveckla cellterapier, som har potentialen att lära kroppen uppfatta transplantatet som kroppseget. En cellterapi är precis som det låter: en behandling med celler. Cellerna kan antingen erhållas från den egna kroppen eller från någon annan person. Fördelen med celler är att de är smartare än traditionella läkemedel, de har många komplexa funktioner och kan dessutom vandra till de platser, där de gör störst nytta. I någon mening kan de fungera som dirigenter och styra immunförsvaret på ett mer intrikat sätt än vanliga läkemedel. De två celltyper vi arbetar mest med i detta avseende är så kallade regulatoriska T celler (Tregs) och mesenchymala stromaceller (MSC). Celler som skyddar mot det egna immunförsvaret Regulatoriska T-celler (Tregs) finns naturligt förekommande hos alla människor. De har förmågan att skydda kroppen från sitt eget immunförsvar. Utan Tregs skulle immunförsvaret nämligen angripa den egna kroppen så kraftigt att vi skulle avlida. Det finns barn, som föds med en nedsatt funktion i sina Tregs. Dessa barn måste ofta genomgå en benmärgstransplantation (och på så sätt få ett nytt immunförsvar) för att överleva. Lyckligtvis är detta extremt ovanligt, men det visar på vilken central betydelse Tregs har för immunförsvaret. Vi har deltagit i utvecklingen av metoder för att framställa Tregs ur de vita blodkropparna, som cirkulerar i blodbanan. Denna teknik är tämligen avancerad och ett exempel på hur det går till, när man handplockar Tregs, visas i Figur 1. När vi väl har renframställt Tregs, så får de genomgå en upplärningsprocess, där de kommer att lära sig känna igen även det främmande organet som kroppseget (detta görs genom att använda speciella celler från organdonatorn). Under denna process kommer Tregs också att föröka sig och bli mångdubbelt fler. Därefter kan de ges tillbaka till organmottagaren i syfte att skydda organet från resten av immunförsvaret. Celler som skyddar mot inflammation och reparerar Mesenchymala stromaceller (MSC) finns också naturligt hos alla människor och förekommer bland annat i benmärgen, där de bidrar till att benmärgen kan producera alla celler som finns i immunförsvaret. Ur ett transplantationsperspektiv har MSC flera önskvärda egenskaper, bland annat är de anti-inflammatoriska och kan bidra till att reparera skadad vävnad. Även MSC kan renframställas, men inte riktigt på samma sätt som Tregs. Istället utnyttjar man att MSC har förmågan att fastna på en plastyta och kan därmed urskilja MSC från flertalet övriga celler. När man sedan odlar cellerna i rätt näringsämnen, vilket ofta tar 2 till 3 veckor, så kommer de att föröka sig. När odlingen avslutas har man en ren sammansättning av MSC, som kan ges till patienter. Figur 1. Denna cellsorterare bygger på s k mikroflödesteknik (från engelskans microfluidics) och består av två motsatta kammare, benämnda A och B, som omger en kanal med vätska, benämnd C (Panel 1). I vätskan finns vita blodkroppar, ur vilka Tregs ska renas fram. När en Treg ska sorteras ut från de övriga cellerna kommer en tryckgivare, benämnd P, att trycka på kammare A (Panel 2). Detta leder till att Treg föses försiktigt åt sidan och kan samlas upp i en separat kanal (den övre kanalen i Panel 3). Övriga celler, som inte är Tregs, kommer att fortsätta rakt fram och hamna i soptunnan. NjurFunk nr

8 Donatorsceller Det går alldeles utmärkt att erhålla MSC från levande donatorer. Just nu etablerar vi även en process, där MSC kan framställas från avlidna organdonatorer, i samarbete med forskargruppen vid Karolinska Institutet ledd av professor Katarina Le Blanc. Detta är ett viktigt arbete, eftersom det sannolikt finns fördelar med att erhålla MSC från samma person, som donerar ett organ. MSC är nämligen väldigt fredliga celler och kan bidra till att visa upp donatorns unika utseende utan att starta ett skadligt immunförsvar. Det skulle i praktiken innebära att de attackceller, som normalt orsakar en avstötning, kommer att inta ett viloläge, vilket leder till att transplantatet skyddas. Organ- och benmärgstranplantation samtidigt Avslutningsvis vill jag kort nämna strategin att kombinera organ- och benmärgstransplantation, vilket pionjeras av bl a professor David Sachs från Harvard (som var opponent när jag försvarade min avhandling). Detta kan tveklöst leda till tolerans och har redan lyckats vid ett antal tillfällen. Utmaningen är att skapa utrymme för den benmärg, som ska transplanteras samtidigt som organet (både benmärg och organ erhålls från samma donator). För att skapa detta utrymme, måste man ge en inte ofarlig förbehandling av lite starkare läkemedel. Målet är inte nödvändigtvis att den nya benmärgen ska ta över helt, som vid klassisk benmärgstransplantation, utan snarare att den ska samexistera tillräckligt länge med patientens egen benmärg för att ge ett bestående skydd för organet. Det optimala är att hitta en skonsam förbehandling, som ger tillräckligt lång tid av denna samexistens. I slutet av 2014 var jag på besök på Harvard för att titta på deras behandling och det ser helt klart lovande ut. Flera kliniker är nu intresserade av att prova denna strategi även i Sverige. Hur går det till att odla en mäns Professor Suchitra Sumitran-Holgersson berättar om stamcellsforskningens framsteg redan i dagsläget och om målet att skapa möjligheter i framtiden att öka antalet njurtransplantationer genom odlade organ, som inte kräver immunosuppression. I sin forskningsgrupp har de redan lyckats skapa blodkärl och även venklaffar, som framgångsrikt använts vid tre tillfällen. Svenska studier planeras Vår förhoppning är att under år 2015 kunna behandla de första patienterna, som genomgår njur- eller levertransplantation, med Tregs och MSC. Detta kommer att göras inom ramen för studier och cellerna kommer inledningsvis att testas var för sig. Dessutom kommer vi att jämföra olika administrationssätt, där cellerna antingen ges i en ven eller direkt in i transplantatets artär. På sikt ser vi möjliga vinster med att kombinera behandlingarna, så att samma patient kan erbjudas både Tregs och MSC. Vi och många internationella kollegor ser positivt på chanserna, att denna behandling kan förbättra situationen för organmottagare. Och det skulle vara mycket glädjande att kunna bidra till längre och friskare liv för alla, som genomgår en transplantation. Te x t: Dav i d Be rglu n d L ä k a r e o c h for sk a r e Se kt ion e n för K l i n isk I m m u nol o gi A k a de m isk a s j u k h uset, Uppsa l a Foto o c h I l lust r at ion: P r i vat Suchitra Sumitran-Holgersson 8 Njurfunk nr

9 klig njure utanför kroppen? Transplantationer av organ och celler är för närvarande standardbehandling för slutstadiet av organsvikt. Men bristen på donerade organ, avstöttning av det transplanterade organet samt kontroll och uppföljning av den immunhämmande behandlingen är stora kliniska problem. Njursjukdomar är en av världens vanligaste sjukdomar och är en betydande folkhälsofråga. Tyvärr är tillgängliga behandlingsalternativ långt ifrån optimala, då de inte kan bota orsaken till skadorna utan bara lindra genom dialysbehandling. Njurtransplantation är en bra behandling för sådana patienter, men hindras dock av en kronisk brist på lämpliga donatorer. Ny vävnadsteknik För att lösa organbristen har min forskargrupp utvecklat en ny vävnadsteknik (tissue engineering, TE) tillsammans med ett multidisciplinärt team av högt kvalificerade och erfarna läkare, stamcellsbiologer, biotekniker, och experter på cellernas yta. Denna vävnadsteknik bygger på att cellerna i ett donerat organ, som inte är lämpat för transplantation, avlägsnas så att bara det komplexa, tredimensionella nätverket av stödjevävnad och blodkärl kvarstår, det kalllas decellularisering. Med den nuvarande tekniken för decellularisering avlägsnar vi DNA, cellmaterial och proteiner på cellernas yta med hjälp av detergenter (tvålliknande kemikalier) från stödjevävnadena. Samtidigt bevaras bindningsställen, strukturen och blodkärlens kanaler. I detta skelett av stödjevävnad kan sedan patientens egna celler sås ut och tillåtas befolka strukturen, vilket kalllas recellularisering. På så vis byggs ett ersättningsorgan upp, som inte stöts bort efter att det opererats in. En idealisk plattform En sådan naturlig stödjevävnad är biokemiskt och geometriskt en idealisk plattform för organregeneration, dvs. återskapande av ett organ. Den har både grundläggande komponenter, t.ex. proteiner, och tillväxtfaktorer samt så kallade signalsubstanser bevarade. Den bibehåller ett blodkärlssystem, som - när den implanteras i kroppen - upprätthåller normalt blodtryck, och på ett optimalt sätt kan driva utvecklingen av stamceller till en celltyp, som är specifik för ett organ. Med andra ord representerar den naturliga stödjevävnaden en god miljö för celltillväxt, då den innehåller all nödvändig information som behövs för tillväxt och funktion. Denna banbrytande teknik inom återskapande medicin har tillåtit min forskargrupp att utnyttja och uppskatta fördelarna med att bevara den naturliga stödjevävnadens proteiner för att återskapa organ. Stödjevävnaden styr organutvecklingen Eftersom stödjevävnadens proteiner styr organutveckling, reparation och förnyelse är de ett lovande alternativ till konstgjorda byggnadsställningar och en grund för återskapande processer. Genomspolning av organ med kemikalier genom blodkärlen kallas för perfusion-decellularisering och skapar en tredimensionell anatomisk arkitektur med blodkärl. Tanken bakom att använda naturligt material är, att vävnadsspecifika proteiner ger fotavtryck av tidigare bosatta celler. Nytt blodkärl skapat Min forskargrupp, tillsammans med kirurgen Michael Olausson, har för första gången i världen med hjälp av en sådan strategi ersatt blodkärlet mellan levern och tunntarmen hos patienter, där blodkärlet varit igensatt och obrukbart. Därigenom har patienterna klarat sig utan levertransplantation och sluppit livslång immunhämmande behandling. Fördelen med denna teknik är att immunhämning kan undvikas, eftersom det är patientens egna celler. NjurFunk nr

10 Diagram visar odling av ett nytt blodkärl med stamceller på en stomme Bild 2 Bilden visar en grisnjure som min forskargrupp har lyckats decellularisera med olika kemikalier. Hela decellulariseringsprocessen tar ungefär 2 veckor. En decellulariserad njure kan frysas ner och tas upp när som helst för att sedan regenereras med patientens stamceller. Stamceller kan tas från patientens benmärg. I de nedre bilderna kan man se många små blåfärgade kärnor/celler i en vanlig njure (till vänster), medan alla blå kärnor/celler är borta i den decellulariserade njuren (till höger), men stödjevävnadens proteiner finns fortfarande kvar. I våra senaste försök har vi nu lyckats få mänskliga stamceller att växa fast i grisnjurar. När alla analyser är klara kommer vi att publicera våra resultat i en vetenskaplig tidskrift. Normal grisnjure Decellulariserad grisnjure 10 Njurfunk nr

11 Använda ett djurs stödjevävnad Genom att avlägsna djurvävnad via decellularisering, skulle det teoretiskt gå att producera en stomme med en naturlig intakt struktur för ny vävnadsregenerering, som ger minimal aktivering av immunsystemet. Om vi lyckats med att bygga ett nytt mänsklig organ, genom att använda ett djurs stödjevävnad (t.ex. gris), som inte ger upphov till avstötning eller infektioner, kan det ge en obegränsad tillgång till stödjevävnad i framtiden. Min forskargrupp undersöker nu möjligheten att använda vävnad från djur. Njurar anpassade till individen Vi ser stora möjligheter att anpassa tekniken, som använts för att göra blodkärl, till att skapa nya individanpassade njurar, där vi redan har en del lovande resultat. Denna regenererade njurvävnad med mänskliga stamceller kan bli aktuell för patienter i behov av njurtransplantation. Denna teknik kommer att ha stora fördelar för dessa patienter, då man helt kan slippa livslång behandling med immunhämmande mediciner. ( bild 2). Anpassa tekniken till njurvävnad För att anpassa tekniken till njurvävnad, ser vi ett behov av att vidareutveckla teknikerna för att ta bort och lägga till celler dvs. decellularisering och recellularisering. Vi vill även skapa en odlingsmiljö med god övervakning för att möjliggöra långtidsodling av organ. Utmaningen med decellulariseringsprocessen är, att avlägsna cellernas alla delar i ett organ samtidigt som strukturen skall bevaras och behålla sin tredimensionella arkitektur med det rikliga nätverket av tunna blodkärl. Därför kommer vi att fortsätta utföra en systematisk decellulariseringsstudie, för att hitta ett optimalt tillvägagångssätt. Målet är att uppnå idealiska förutsättningar för att skapa ny vävnad, dvs vävnadsregeneration. Regeneration med stamceller har även utmaningar, som konsten är att hitta rätt typ av stamceller att befolka den decellulariserade strukturen med. Men även att kunna styra cellerna så, att de mognar och bygger upp hela strukturen så,att det till slut bildas en fungerande vävnad. Detta kräver en längre tids odling, där det är av stor vikt att noga kunna följa vad som händer i odlingen. Det är även viktigt att utveckla ett skonsamt övervakningssystem baserat på sensorer, som inte förstör odlingen. Detta är fokus för vår nuvarande forskning i projektet. Efter projektets slut räknar vi med att ha skapat en mänsklig/djurnjure befolkad med mänskliga stamceller. Det kommer att vara ett stort genombrott för njurtransplantation och en möjlighet att minska organbristen. Te x t: Suc h i t r a Su m i t r a n-hol gersson MSC, P hd P rof e ssor of Tr a nspl a n tat ion Biol o gy L a bor at ory for Tr a nspl a n tat ion a n d R e ge n e r at i v e M e dic i n e Sa h l gr e nsk a Sci e nc e Pa r k G öt e borg Foto o c h I l lust r at ion e r: P r i vat Nästan 1,5 miljon kronor i gåvor till Njurfonden Insamlingsstiftelsen Njurfonden samlade under 2014 in cirka 1,4 miljoner kronor och under den första månaden 2015 hade det influtit nästan kronor. Njurfonden kommer under 2015 att satsa på information, som ökar insamlingen för viktig forskning. Bland annat kommer Njurfonden att ansöka om att få bli förmånstagare i Postkodlotteriet. Se mer på Annons med information om Njurfonden i detta nummer på omslagets sista sida. Transplantationer räddar liv! Det behövs mycket forskning. Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins Minnesfond ger bidrag till transplantationsforskning Bankgiro: NjurFunk nr

12 En miljon kronor utdelat till njurforskning Den första utdelningen från Insamlingsstiftelsen Njurfonden beslutades den 8 december 2014 och elva erfarna forskare får vara med och dela på en miljon kronor. Vid utlysningen inför 2014 års utdelning poängterades att yngre disputerade forskare kommer att prioriteras, vars projekt kan komma att få klinisk betydelse inom en femårsperiod. Följande forskare och projekt har vardera tilldelats kronor: Annette Bruchfeld Karolinska Universitetssjukhuset. Studier av den kolinerga antiinflammatoriska effektorvägen vid inflammation, hypertoni och njursjukdom. David Berglund Uppsala universitet. Förbättrad behandling av njurtransplanterade patienter - cellterapi med kroppsegna regulatoriska T-celler. Max Bell Karolinska Universitetssjukhuset. Kronisk njurskada efter intensivvård i Sverige. En nationell multicenterstudie. Kerstin Ebefors, Sahlgrenska Akademin. Nytt mål för terapi vid IgA nefrit. Martin Eugén Johansson Lunds universitet. Spridda tubulära celler (SC) driver regeneration vid den humana njurens svar på akut och kronisk skada. Tomas Lorant Uppsala universitet. Reparation och skyddande av organ för transplantation. Eva Nordström Skånes universitetssjukhus i Lund. Mekanismer bakom blödningar och trombos vid njursvikt-identifiering av biomarkörer. Följande forskare och projekt har vardera tilldelats kronor: Olof Hellberg, Universitetssjukhuset i Örebro. Effekter av aldosteronblockad på hjärtrytmrubbningar hos dialysbehandlade. Mei Ling Lim Karolinska Institutet. Biokonstruerade njurar. Zivile Bèkàssy Barn- och ungdomssjukhuset i Lund. Ny njurspecifik mekanism för komplementaktivering och relevans vid njursjukdom. Maria Pereira Uppsala universitet. Diabetes efter transplantation hur orsakas det av immunsuppressiva medel? 12 Njurfunk nr

13 Diaverum Holiday EXPERIENCE DIALYSIS-FRIENDLY HOLIDAYS IN CASCAIS * PORTUGAL A GREAT ESCAPE WORTH EXPLORING WITH THE SAFETY OF DIAVERUM & VIRTUS VITA This is included in the rate Accommodation 15 days 14 nights in Eden Hotel 4* on Breakfast Board Basis. Apartment style, luxurious & spacious rooms (26 sq. meters) with showers to assist people with kinetic disabilities. Round-trip transfers from/to airport to hotel. The transfers are executed with deluxe air-conditioned buses. Round-trip transfers from/to hotel to dialysis clinic. The transfers are executed with deluxe air-conditioned buses. EXTRA SERVICES Air tickets starting from 280 Direct flights operated by TAP Airlines Virtus Vita Super Globy Travel Insurance - 50 Euros per person. HOTEL & ROOM FACILITIES Indoor & Outdoor pool Room Kitchenette, LCD TV and Balcony Jacuzzi & Fitness Center Free Wi-Fi Please note: Airfare not included! FIRST COME FIRST SERVE: Please make your booking till 13 th April 2015 latest. Offer valid period 1/09/15 15/09/15 Duration 15 days/14 nights Hotel Eden Hotel 4* Prices (per person on Breakfast Board Basis) Double Room/Apartment style Single Room/Apartment style 1,220 1,690 For more information about booking: Mr. Nick Perakis phone: NjurFunk nr

14 Förbättringar i statliga tandvårdsstödet Den 1 januari 2013 infördes kompletterande regler för det statliga tandvårdsstödet i tandvårdsförsäkringen, särskilt tandvårdsbidrag (STB). I Njurfunk nr presenterades reglernas innebörd för njursjuka och här nedan på nytt, granskat och kompletterat med ändringar. Reglerna från 2013 berör personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar, som ökar risken för försämrad tandhälsa. Nya förändringarna från 1 september 2014 inom det statliga tandvårdsstödet presenteras. Fortfarande kan kostnaderna för tandvård bli höga, men med de nya förbättringarna från 1 september 2014 ges möjlighet till ett bättre högkostnadsskydd vid stora behandlingsinsatser. Nyheter i stödet i det statliga tandvårdsstödet Fortfarande kan många drabbas av höga tandvårdskostnader, men de nya reglerna kan ge stöd till fler behandlingssituationer, som kan beröra njursjuka. Från 1 september 2014 gäller vidgade regler för vilka behandlingar, som stöds i högkostnadsskyddet. Reglerna för det ekonomiska stödet i högkostnadsskyddet för det statliga tandvårdsstödet är desamma som tidigare. De ytterligare behandlingar, som nu ingår, är bl.a. kronor och implantatkonstruktioner längre bak i munnen, behandling av smärta i käkled och käkmuskler samt mer avancerad behandling vid tandlossning. Tandvårdsstöd för vuxna Vi presenterar de olika tandvårdsstöden som gäller och vad de kan innebära för njursjuka. Ersättningssystemen för tandvård till personer som är 20 år och äldre delas upp i statligt tandvårdsstöd och tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift. Det statliga stödet omfattar alla svenskar och består av ett allmänt tandvårdsbidrag (ATB), ett särskilt tandvårdsbidrag (STB) och ett högkostnadsskydd. Tandläkaren kan själv se i regelverket, om en behandling innefattas i det statliga tandvårdsstödet,och ersättningen betalas ut av Försäkringskassan som en delbetalning av vården. Tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift avser behandling av särskilda tillstånd vid vissa sjukdomar och diagnoser. Behandling måste i de flesta fall prövas hos landstinget och patientkostnaden ingår i högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvård. Tandvård till hälso- och sjukvårdavgift administreras av landstingen och består av Oral kirurgi Tandvård till vissa sjuka och funktionshindrade Tandvård som led i sjukdomsbehandling Nödvändig tandvård och uppsökande verksamhet. Under hösten 2012 fattades beslut om den tredje delen av tandvårdsreformen. Reglerna för detta gäller från 1 januari 2013 och på Försäkringskassans hemsida finns detaljerad information om dessa. Se under Tandvård. Eller se på 1177.se som också har bra information för patienter. Allmänt tandvårdsbidrag Redan tidigare finns gällande regler om Allmänt tandvårdsbidrag, ATB, som generellt erbjuder 300 kr om året till alla som är år eller från fyllda 75 år samt 150 kr per år till dem som är år. Bidraget kan även sparas i två år så att man använder båda bidragen det andra året. Det betalas ut direkt till tandläkare eller tandhygienist som del av kostnaden för behandlingen. Högkostnadsskydd i det statliga tandvårdsstödet Även ett högkostnadsskydd för höga tandvårdskostnader finns, som generellt gäller för alla. Det baseras på statligt fastställda referenspriser. Priset tandläkaren tar ut kan variera och därmed kostnaden för behandlingen. För tand- 14 Njurfunk nr

15 vård upp till 3000 kr får man betala hela kostnaden. Om kostnaderna överstiger kr, får man 50 % av kostnaden som överstiger kr upp till kr och 85 % av kostnaden som överstiger kr. Allt beräknas utifrån referenspriser. Om tandläkaren har ett högre pris än referenspriset, får patienten betala mellanskillnaden. Som patient har man rätt att begära kostnadsförslag för behandlingen. Det kan då ge bättre uppfattning om tandläkarens priser och var slutnotan hamnar. Ersättningen från det statliga tandvårdsstödet betalas sedan direkt till tandläkaren som del av kostnadstäckning. Ett tips i informationen från Försäkringskassan är att, om man har en omfattande behandling framför sig under en period eller flera kostsamma behandlingar, kan det vara fördelaktigt att rapportera till Försäkringskassan, att man börjar en ny ersättningsperiod från att den första behandlingen sker, för att få del av det mer omfattande stödet på 85%. Skyddet är nämligen baserat på ett år efter att den första åtgärden är klar. Det här skyddet är viktigt för många med njursjukdom, som redan då de diagnostiseras kan ha stora problem med sin tandhälsa p.g.a. långvarig medicinering eller andra skäl. Om då ekonomin samtidigt kraftigt hade försämrats p.g.a. sjukskrivning, sjukbidrag eller låg ålderspension, så hade en del tidigare svårt att alls genomföra nödvändiga tandvårdsåtgärder. Förhoppningsvis ökar högkostnadsskyddet möjligheterna. De vidgade reglerna från september 2014 kan ha betydelse för många njursjuka med stora tandvårdsbehov och kostnader t. ex. i samband med återställande av tänder, som avlägsnats i samband med infektionssanering inför transplantation och behöver i efterhand återställas. Även karies kan vara ett problem för dem, som har medicinerat länge med läkemedel som skapat muntorrhet. Särskilt tandvårdsbidrag Det särskilda tandvårdsbidraget omfattar ett antal diagnoser och behandlingssituationer. Av dem kan jag dra slutsatsen att åtminstone följande kriterier berör njursjuka: Muntorrhet på grund av långvarig läkemedelsbehandling Dialysbehandling Immunsupprimerad på grund av läkemedelsbehandling Genomgått organtransplantation Det är de kriterier som berör många av våra medlemmar, men det kan finnas fler, eftersom många njursjuka har andra sjukdomar och funktionshinder eller behandlingar, som tas upp i förteckningen, t.ex. diabetes. Särskilt tandvårdsbidrag innebär att man kan få 600 kr NjurFunk nr

16 per halvår till förebyggande tandvård t.ex. undersökning och rengöring. Man kan dela upp bidraget under det halvåret i flera tillfällen om man önskar, men man kan inte spara det till kommande halvår eller senare. 1 januari och 1 juli påbörjas ny period. För det särskilda tandvårdsbidraget krävs läkarintyg av behandlande läkare om den sjukdom eller funktionsnedsättning som bidraget gäller. Intyget lämnas till din tandläkare eller tandhygienist som underlag för att använda bidraget för behandlingen. De sköter sedan kontakterna med Försäkringskassan och får ersättningen direkt därifrån. Om du har haft samma tandläkare en längre tid, som väl känner till din sjukdom, kan tandläkaren bestämma om det behövs läkarintyg eller inte. Om din tandläkare bedömer att du inte har rätt till det Särskilda tandvårdsbidraget, kan du själv begära förhandsprövning hos Försäkringskassan, som då beslutar om du har rätt till bidraget eller inte. Det är en stödform, som inte täcker de tandvårdskostnader, som man kan ha för att laga sina tänder, utan riktar sig till förebyggande åtgärder för bättre munhälsa. Det innebär att man tillsammans med det allmänna tandvårdsbidraget kan få kronor per år av staten att använda till förebyggande tandvård och undersökningar. Tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift Det fanns i den tidigare tandvårdsförsäkringen för njursjuka, som inför en njurtransplantation behövde infektionssanering, möjlighet att få det bekostat som en del i högkostnadsskyddet för öppenvård genom sjukvårdshuvudmannen. Det finns kvar i de nuvarande tandvårdsstöden. Så även oralkirurgisk behandling, som en del njurtransplanterade behövde till följd av att tandköttet påverkades av medicineringen. En förbättring av tandvårdsskyddet nu är, att tandvård som ett led i sjukdomsbehandling omfattar även infektionssanering på grund av allvarlig sjukdom, medicinering eller allvarligt nedsatt immunförsvar, som orsakat förändringar i munslemhinnan. Den skrivningen bör även kunna omfatta de njursjuka i tidigt skede av njursvikt, som har immunosuppressiv medicinering för sin grundsjukdom, dialyserande som har kraftigt försämrat allmäntillstånd och behöver infektionssanering och/eller njursjuka, som har immunsuppressiv medicinering efter en transplantation. Tillämpningen regleras av varje landsting. En stor brist i stödet för tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift, som funnits tidigare och fortfarande finns, är att det inte självklart är så, att man får utdragna tänder i samband med infektionssanering inför en transplantation ersatta efter transplantationen inom högkostnadsskyddet för öppenvård. För sådan behandling får istället högkostnadsskyddet inom det statliga tandvårdsstödet användas. Det har från den 1 september 2014 ytterligare utökats och förbättrats, se ovan. Abonnemangstandvård Man kan teckna avtal med sin tandläkare om abonnemangstandvård till ett fast pris under tre år och använda både det allmänna och särskilda tandvårdsbidragen som delbetalning. Det skall omfatta undersökningar, utredningar, hälsofrämjande insatser som t ex borttagande av tandsten, behandlingar av sjukdoms- och smärttillstånd, reparativ vård d.v.s. lagning av hål och insättande av kronor. Däremot kan inte abonnemangstandvård ingå i högkostnadsskyddet. 16 Njurfunk nr

17 Det är upp till var och en att diskutera detta med sin behandlande tandläkare. Kanske är det en prisvärd och trygg situation för den som har bra tand- och munhälsa, men ev. mer osäker för den som har stora tandvårdsbehov och riskerar att behöva större åtgärder. Det kan ju påverka bedömningen av det fasta priset. Jag har ingen erfarenhet av att medlemmar tecknat abonnemangstandvård tidigare, för den möjligheten har funnits länge. Tidigare fanns inget högkostnadsskydd, som hade betydelse i sammanhanget. Mer information Medvetet har jag sammanfattat och kommenterat endast det som jag kan se direkt berör njursjukdom och jag hoppas att det då kan underlätta läsningen av den mer detaljerade informationen på De har även en broschyr med övergripande information som heter Om du behöver tandvård, som kan skrivas ut från deras hemsida. Den finns även som lättläst version och som ljudfil. TLV-Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket är den myndighet som beslutar om referenspriser för olika tandvårdsåtgärder. Deras hemsidesadress är och under Tandvård finns under Referensprislista till höger på sidan en pdf-fil med detaljerad referensprislista för olika åtgärder. Det kan vid större åtgärder vara till hjälp för att bedöma kostnader och prisnivå hos den egna tandläkaren. Mer information om tandvård finns även på Där finns också en prisjämförelsetjänst där du kan jämföra priser hos olika tandläkare. Information om särskilt tandvårdsbidrag finns på adressen Tandvård till hälso-och sjukvårdsavgift beskrivs på adressen Om du är missnöjd efter tandvårdsbehandling Om du är missnöjd med den tandvård eller det pris du fått betala ska du vända dig först till din tandläkare och, om ni inte kan komma överens, till landstingets patientnämnd (eller förtroendenämnd) om det gäller folktandvård eller till Privattandläkarnas förtroendenämnd om det gäller privat tandvård. Alla privattandläkare är dock inte anslutna till den. Om du anser dig vara felbehandlad kan du vända dig till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, Te x t: A n na-lisa L a m pi n e n O m bu d sm a n Ba r bro H jä r pe, O d on t ol o gisk u t r e da r e / Ta n dl ä k a r e, h a r r e diger at o c h kom pl et t e r at a rt i k e l n,tlv- Ta n dvå r d s o c h L ä k e m e delsför m å nsv e r k et, I l lust r at ion:c l i pa rt o c h TLV NxStage Hem-HD TryggHeT Över 6000 patienter i världen använder NxStage Hem-HD Används i Sverige, Finland, Norge och Danmark Verklig Hem-HD Enda maskinen som är utvecklad för Hem-HD effektivitet Dokumenterat effektiv i HemmeT Tar liten plats Låg ström och vattenförbrukning enkelhet Lätt att lära sig för patienten och enkel att lära ut för sköterskan ProVTagNiNg Endast vid uppstart DeSiNfekTioN Varken desinfektion eller baktprover krävs frihet Behandling kan genom föras alla tider på dygnet Inga taxiresor mobil Enkelt att besöka vänner på annan ort och att semestra i vilket Eu land du vill TekNik Nästan inget servicebehov Endast 230 V och befintlig vattenkran i hemmet krävs behandlingskostnad kostar som PD NjurFunk nr Att kunna genomföra min behandling i hemmet ger en känsla av frihet. Har börjat använda sommarstugan igen och tänker åka till Spanien på semester. Mår bättre, tycker att jag kan bestämma mer över mitt liv. SVERIGE: Nordic Medcom AB, Box 491, SE Borås. Tel: NORGE: OneMed AS, tel: , DANMARk: Nordic Medcom, tel: , SuOMESSA: Carbonex Oy, puh: ,

18 Kenneth Johansson vald till ny ordförande i Donationsrådet Heidi Stensmyren har varit ordförande i Donationsrådet sedan Under 2014 valdes hon till ordförande i Läkarförbundet och begärde då att få bli entledigad från Donationsrådet. Regeringen har nu utsett landshövdingen i Värmland, Kenneth Johansson, till ny ordförande. Kenneth Johansson har tidigare bland annat varit riksdagsledamot för Centern och ordförande i Socialutskottet. Övriga ledamöter i Donationsrådet är: Håkan Hedman, ordförande i Njurförbundet Mali Sjetne, vävnadskoordinator, Vävnadsbanken i Lund Åsa Sandgren Åkerman, handläggare SKL Cecilia Diamant, donationsansvarig sjuksköterska, Norrlands universitetssjukhus Per Lindner, transplantationskirurg och verksamhetschef, Sahlgrenska universitetssjukhuset Michael Wanecek, donationsansvarig läkare, överläkare på Capio S:t Görans Sjukhus En vakant plats i Donationsrådet kommer under våren att besättas av en riksdagsledamot. Fakta om Donationsrådet Donationsrådets uppgift är att ge stöd och vara rådgivande i Socialstyrelsens donationsfrämjande arbete. Donationsrådet ska tillsammans med Socialstyrelsen medverka till att göra Sverige bättre på organ- och vävnadsdonation. Ledamöterna är utsedda av regeringen. Donationsrådet ska i regelbundna möten med Socialstyrelsen följa utvecklingen på området och påtala behov av förändring. Donationsutredningen (S 2013:04) Njurförbundet följer den pågående utredningen om donations- och transplantationsfrågor som leds av Anders Milton, tidigare njurmedicinare i Uppsala. Förbundet håller en kontinuerlig dialog med utredaren och sekretariatet och lyfter fram de frågor som är väsentliga för Njurförbundets medlemmar. I november 2014 deltog företrädare för Njurförbundet tillsammans med andra berörda patientorganisationer i ett möte med utredningen. Utredningen ska presentera sina förslag den 1 oktober Högsta antalet njurtransplantationer någonsin Antalet organdonationer har aldrig tidigare varit så många som under 2014, redovisar Svensk Transplantationsförening i sin årliga statistik. 166 organdonationer under 2014 i jämförelse med 151 året innan. Stockholmsregionen står för ökningen och hade 15 fler donatorer under 2014, en ökning med nära 60 procent. 19 fler njurtransplantationer utfördes i landet under 2014 och det totala antalet hamna- de på 440, vilket är all time high. 151 transplantationer utfördes med en levande givare vilket motsvarar 34 procent av det totala antalet njurtransplantationer. Njurförbundet finns representerat i SNR:s styrelse genom ordföranden Håkan Hedman. Hela årsrapporten finns på SNR:s hemsida. 18 Njurfunk nr

19 Njurförbundet säger bestämt nej till betalning för njurar Frågan om ekonomisk ersättning i samband med donation av njurar från levande givare har aktualiserats många gånger under åren. Vid Medicinska Riksstämman i Stockholm den 4 december i fjol medverkade ordföranden Håkan Hedman i ett seminarium med titeln Pengar vid donation vad är rimligt?. Arrangör var Statens Medicinskt Etiska Råd (SMER). Håkan Hedman framhöll att förbundets grundprinciper är, att en njurdonation ska vara en altruis- tisk handling. Ersättning får enbart ske för verifierbara kostnader samt att pengar aldrig får vara ett påtryckningsmedel vid donation av organ, vävnader eller könsceller. Vidare anser förbundet att donatorn ska bekräftas av sjukvården och samhället för sin insats. Seminariet och Njurförbundets uttalanden fick stor uppmärksamhet i medierna, bland annat i radions nyhetssändningar. Ojämlika väntelistor för njurtransplantationer Under 2014 gjorde Njurförbundet en sammanställning av väntetiderna för njurtransplantationer vid de fyra olika transplantationsenheterna i landet. Resultatet visade att det råder stora skillnader i väntetider mellan enheterna, i vissa fall upp till mer än ett år. Orsaken till de stora skillnaderna beror på regionala variationer beträffande tillvaratagande av organ från avlidna. Ett lågt antal organdonationer i berörda upptagningsområden påverkar direkt väntetiderna för transplantationer. I syfte att uppnå mer jämlik väntetid vill Njurförbundet, att frågan om en nationell väntelista för njurtransplantationer utreds. Den pågående donationsutredningen har tagit till sig frågan och ett förslag för- 210x143annons pdf :01:56 väntas komma i sambandet med att utredningen presenterar sitt betänkande den 1 oktober. Frågan fick ny aktualitet vid årsskiftet då Njurförbundets utredning uppmärksammades i medierna, bland annat av Sveriges Radio-Ekot. Under januari i år hade företrädare för landets transplantationsenheter ett möte och diskuterade väntelistorna för njurtransplantationer, efter att Njurförbundet hade uppmärksammat dem på problemet. Det finns nu vissa förslag till förändringar, som kan komma att införas, som ur patientsynpunkt skapar en mer jämlik väntetid för dem, som väntar på en njurtransplantation. YOU &ME NJURFÖRBUNDET Ge den som gåva och den blir till en gåva för många YOU&ME - du och jag, har kommit till som en hyllning till livet. Glasnjurarna är speciellt formgivna för Njurförbundet av Pamela Lindgren och handgjutna i ett svenskt glasbruk. Att ge bort en njure är något av NjurFunk det finaste nr en människa kan göra. Stöd Njurförbundets verksamhet genom att köpa en glas eller 19 silvernjure tillverkade i Sverige! Beställ i vår webbshop på Box 1386, Sundbyberg, Sweden

20 Utredningen om högspecialiserad vård (S 2014:11) Njurförbundets ordförande Håkan Hedman ingår som en av de externa experterna i utredningen om högspecialiserad vård. Måns Rosén, professor och f.d. direktör på SBU, har fått regeringens uppdrag att leda utredningen. En viktig målsättning för utredningen är att skapa förutsättningar för en så kvalitativt god specialistvård som möjligt. Bland annat finns det många studier som visar att hög volym ger större erfarenhet, bättre resultat och mindre komplikationer. Resultatet av utredningen kommer sannolikt att innebära förändringar i sjukvårdens organisation och att etablerade strukturer försvinner. I januari i år arrangerade utredningen en workshop med deltagare från 13 olika patientorganisationer i syfte att kunna ta del av patientföreträdarnas uppfattning om utredningens målsättning. Utredningen ska vara klar den 25 november kronor till Njurförbundet från Humanfonden Njurförbundet är en av de anslutna organisationerna till Swedbank Robur Humanfond, som förvaltas av Swedbank Robur AB. Humanfonden är en ideell aktiefond där två procent av fondens värde årligen delas ut till de anslutna organisationerna. Fonden placerar huvudsakligen i svenska aktier och har uppsatta kriterier för hållbarhet och etik vid placering. Inför Alla hjärtans dag den 14 februari fick Njurförbundet mottaga kronor, som är 2% av avkastningen på medlemmarnas sparande under fjolåret. Via Njurförbundets hemsida kan man ansluta sitt fondsparande till Humanfonden och välja att stödja förbundets verksamhet. SNR:s årsrapport visar att fler väljer hemdialys Njurvårdens kvalitetsregister, Svenskt Njurregisters (SNR) årsrapport, presenterades under slutet av Vid 2013 års utgång var 9051 patienter i aktiv uremivård (dialys eller transplantation), 5194 hade ett fungerande njurtransplantat, en ökning med 146 personer hade bloddialys, varav 143 har hemdialys. 833 hade peritonealdialysbehandling (PD). Rapporten visar även att 54 fler dialyserande, HD och PD, hade valt att sköta sin behandling själv hemma. Medelåldern för samtliga i aktiv uremivård var 59,5 år. En positiv iakttagelse från SNR är att dödligheten bland dialyserande stadigt har minskat under den senaste 20 -års perioden från nästan 30 procent per år till cirka 20 procent. För transplanterade har dödligheten legat konstant kring 2,5 procent. Glomerulonefrit är den vanligaste orsaken som leder till uremi medan diabetesnefropati är den vanligaste diagnosen bland njursjuka som inleder aktiv uremivård. Sedan år 2000 har antalet dialyserande ökat med 35 procent samtidigt som antalet personer med ett fungerande njurtransplantat har ökat med 59 procent. Årsrapporten visar att det fortfarande råder regionala skillnader beträffande olika kvalitetsvariabler och att inte alla kliniker i landet uppnår kvalitetsmålen. SNR:s rapporter är därför ett viktigt instrument för att kunna höja kvaliteten inom njurvården. Njurförbundet finns representerat i SNR:s styrelse genom ordföranden Håkan Hedman. Hela årsrapporten finns på SNR:s hemsida. Kontaktmannamöte om njurregistret SNR Svenskt Njurregister arrangerade i slutet av november 2014 sitt årliga kontaktmannamöte på Arlanda utanför Stockholm. Deltagarna var i första hand de sjuksköterskor på klinikerna som till vardags sköter inrapporteringen av statistikunderlaget till registret. SNRs styrelse informerade om arbetet med registret samt resultatet som är en viktig feedback till alla deltagarna för det stora arbetet de lägger ner på underlaget. På SNRs hemsida finns mer information om vilka som ingår i styrelsen och statistiken för njursjukvården i hela landet i olika avseenden som berör njursjukvårdens kvalitet. Registret har fått stor betydelse för att klinikerna kan se hur det ser ut för deras del och i jämförelse med andra kliniker och kan då se om de har behov av att se över och förbättra vården i vissa avseenden. Njurförbundet kunde delta på mötet med några representanter. Registret har hittills hela tiden blivit allt bättre och omfattar allt fler njursjuka och har kunnat utökas med särskilt register för njursjuka i tidigt skede och även ett för accesser, d v s olika lösningar för tillgång till blodbanan vid dialysbehandlingen. 20 Njurfunk nr

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Välkommen till Försäkringskassan Den här broschyren tar kortfattat upp vilka förmåner som finns från socialförsäkringen när det gäller tandvård. Bland annat kan du läsa om tandvårdsbidragen,

Läs mer

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger

Läs mer

Regelverket för tandvården

Regelverket för tandvården Regelverket för tandvården Det finns flera olika tandvårdsstöd Högkostnadsskyddet för tandvård För varje tandvårdsåtgärd som ingår i högkostnadsskyddet finns ett referenspris som ersättningen i högkostnadsskyddet

Läs mer

Det tredje steget i tandvårdsreformen. Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan

Det tredje steget i tandvårdsreformen. Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan Det tredje steget i tandvårdsreformen Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan Nytt tandvårdsstöd för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Lättläst. Om du behöver tandvård

Lättläst. Om du behöver tandvård Lättläst Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Statens tandvårdsstöd

Statens tandvårdsstöd Statens tandvårdsstöd Maria Pettersson Cheftandläkare Ersättningssystem Hälso- och sjukvårdsavgift F Landstingen Nödvändig tandvård Tandvård till vissa sjukdomsgrupper Oral kirurgi som kräver sjukhusresurs

Läs mer

Att donera en njure. En första information

Att donera en njure. En första information Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är

Läs mer

Nya föreskrifter om särskilt tandvårdsbidrag (STB)

Nya föreskrifter om särskilt tandvårdsbidrag (STB) Meddelandeblad Mottagare: Vårdgivare Hälso- och sjukvårdspersonal Tandvårdspersonal Nr 15/2012 December 2012 Nya föreskrifter om särskilt tandvårdsbidrag (STB) Från och med den 1 januari 2013 gäller Socialstyrelsens

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Det statliga tandvårdsstödet

Det statliga tandvårdsstödet Det statliga tandvårdsstödet Tandvårdsstödet omfattar alla som bor i Sverige från och med den 1 juli det år hon eller han den fyller 20 år. Det innehåller ett allmänt tandvårdsbidrag och ett skydd mot

Läs mer

Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Läs mer på 1177.

Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Läs mer på 1177. Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Läs mer på 1177.se/tander Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar

Läs mer

Tandvårdsstöd och Förhandsbedömning. Maria Holmgren

Tandvårdsstöd och Förhandsbedömning. Maria Holmgren Tandvårdsstöd och Förhandsbedömning Maria Holmgren 2016-01-14 Tandvårdsstöden lathund för vårdpersonal Tandvårdsstöd och Förhandsbedömning Regionens tandvårdsstöd regleras av: Tandvårdslagen(1985:125)

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Maria Fäldt Ta hand om din mun En god munhälsa är viktigt för att må

Läs mer

Datum 150603. Ej närvarande: Håkan Hedman, ordförande Njurförbundet/Livet som gåva (HH)

Datum 150603. Ej närvarande: Håkan Hedman, ordförande Njurförbundet/Livet som gåva (HH) Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr 1.4-7015/2015 1(5) Ämne Donationsrådet Sekreterare Marianne Törnblom Datum 150603 Tid 10:00-14:00 Deltagare Kenneth Johansson, ordförande (KJ) Michael Wanecek, överläkare,

Läs mer

Vad kostar det hos tandläkaren. Ann Roosaar Leg tandl Avd f vuxentandvård Odontologiska Inst, KI

Vad kostar det hos tandläkaren. Ann Roosaar Leg tandl Avd f vuxentandvård Odontologiska Inst, KI Vad kostar det hos tandläkaren Ann Roosaar Leg tandl Avd f vuxentandvård Odontologiska Inst, KI Barntandvård Barn och ungdom upp till och med 19 års ålder har fri tandvård och vården betalas av landstinget.

Läs mer

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till?

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till? Tandvårdshjälpen vilket stöd har jag rätt till? Tandvård under 20 år Barn och ungdomar har rätt till avgiftsfri tandvård till och med sista december det år de fyller 19 år. Första besöket på en tandvårdsmottagning

Läs mer

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting Cirkulärnr: 07:39 Diarienr: 07/2235 Handläggare: Håkan Vestergren Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Hälsa och jämställdhet Datum: 2007-09-03 Mottagare: Kommunernas socialnämnder/äldreomsorgsnämnder

Läs mer

Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19)

Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19) Sundbyberg 2007-06-25 Vår referens: Karin Sandström Diarienummer 07-153 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19)

Läs mer

Tandvårdsstöd Förändringar 1 januari 2013

Tandvårdsstöd Förändringar 1 januari 2013 Tandvårdsstöd Förändringar 1 januari 2013 Tredje steget i tandvårdsreformen Patient- och Medborgarservice/Tandvård cheftandläkare Tandvårdsstöden Gäller från 2013 Alla som bor i Sverige har rätt till ett

Läs mer

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter 1 Landstingsstyrelsens förvaltning Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42 Yttrande över departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för

Läs mer

Tandvård. Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård

Tandvård. Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård Tandvård Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller

Läs mer

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval Särskilt tandvårdsstöd Juli 216 Tandvårdsenheten Vårdval 2 Landstingets särskilda tandvårdsstöd Bakgrund Den 1 januari 213 infördes det så kallade Tredje steget som medförde att nya grupper erhåller stöd,

Läs mer

Tandvårdstöd genom hela livet

Tandvårdstöd genom hela livet Tandvårdstöd genom hela livet Alla tandvårdsstöd i Sverige och i Västra Götaland Statligt tandvårdsstöd som administreras av Försäkringskassan K B Fri tandvård för barn och ungdomar och för unga vuxna

Läs mer

2011-03-31. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på förslaget.

2011-03-31. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på förslaget. 2011-03-31 Socialdepartementet Mats Nilsson S2010/8847/HS Remiss Departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer med sjukdom och funktionsnedsättning. Förslag om tredje

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Högkostnadsskydd för tandvård

Högkostnadsskydd för tandvård Högkostnadsskydd för tandvård Alla som bor i Sverige omfattas av ett tandvårdsstöd. I tandvårdsstödet finns ett högkostnadsskydd som gör att du vid större behandlingar bara behöver betala en del av kostnaden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om statligt tandvårdsstöd; SFS 2008:145 Utkom från trycket den 22 april 2008 utfärdad den 10 april 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande

Läs mer

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Tandvård till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Landstinget ansvarar för att personer med stort omvårdnadsbehov till följd av sjukdom och/eller funktionshinder erbjuds råd och hjälp

Läs mer

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras:

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras: 1. Vad är EULID? Transplantation med organ från levande givare innebär fördelar jämfört med organ från avlidna. Europa behöver ett standardiserat regelverk angående levande donatorer. Donation från levande

Läs mer

GODA ANLEDNINGAR. till att bevara ditt barns stamceller. Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller från navelsträngen

GODA ANLEDNINGAR. till att bevara ditt barns stamceller. Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller från navelsträngen Ring 040-692 23 27 eller gå in på stemcare.se om du vill bevara ditt barns stamceller 5 GODA ANLEDNINGAR till att bevara ditt barns stamceller Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller

Läs mer

Valet av rubrik känns lite väl massmedial, och det är vår uppfattning att de fakta som redovisas i rapporten inte ger stöd för en sådan rubrik.

Valet av rubrik känns lite väl massmedial, och det är vår uppfattning att de fakta som redovisas i rapporten inte ger stöd för en sådan rubrik. Riksrevisionen 2012-03-28 Synpunkter på Riksrevisionens utkast till rapport En tandlös reform? Privattandläkarna tackar för visat förtroende och lämnar följande synpunkter på utkastet till rapporten En

Läs mer

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Njurförbundet har till uppgift främja och tillvarata de njursjukas intressen beträffande behandling, vård, rehabilitering och social trygghet med utgångspunkt

Läs mer

att att Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande, Sammanfattning av departementspromemorian, bilaga 1

att att Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande, Sammanfattning av departementspromemorian, bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-02-15 P 21 Handläggare: Bo Persson Yttrande över departementspromemorian - Friskare tänder till rimliga kostnader även för

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar Tredje steget Nytt tandvårdsst rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar ttningar 2012 11 08 Statligt tandvårdsstöd Tandvårdsstödet från staten Försäkringskassan Landstingen/Regionen

Läs mer

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till?

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till? Tandvårdshjälpen vilket stöd har jag rätt till? Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med det år man fyller 20 år. Stödet administreras av Försäkringskassan (gula pusselbitarna).

Läs mer

Uppsökande tandvård i kommunen

Uppsökande tandvård i kommunen Uppsökande tandvård i kommunen Anneli Schippert & Inger Svensson Innehåll 1. Bakgrund, syfte, mål 2. Ansvarsfördelning 3. Handläggning 4. Munhälsovårdserbjudande/munhälsoremiss 5. Nödvändig tandvård/intyg

Läs mer

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana

Läs mer

Njurfunk. Transplantationsjubileum i Stockholm 50 år sedan första njurtransplantationen -sid 5

Njurfunk. Transplantationsjubileum i Stockholm 50 år sedan första njurtransplantationen -sid 5 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Transplantationsjubileum i Stockholm 50 år sedan första njurtransplantationen -sid 5 Gambro 50 år Dialysbehandlingen utvecklades från 1964 - sid 10 Nummer 4, 2014 Årgång

Läs mer

Njurfunk. Håkan Gäbel var tidigt ute. Donationsrekord i fjol Hur mycket dialys? World Transplant Games. Tidning för Njurförbundet

Njurfunk. Håkan Gäbel var tidigt ute. Donationsrekord i fjol Hur mycket dialys? World Transplant Games. Tidning för Njurförbundet Njurfunk Tidning för Njurförbundet Donationsrekord i fjol Hur mycket dialys? World Transplant Games Håkan Gäbel var tidigt ute Nummer 3, 2015 Årgång 42 Det är ditt liv, det är ditt beslut Hembehandling

Läs mer

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/

Läs mer

Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvariga 2015

Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvariga 2015 Inledning I Socialstyrelsens föreskrifter för donation av organ och vävnader lyfts vårdgivarens ansvar för donationsfrämjande arbete särskilt fram. Ledningen av hälso- och sjukvården och tandvården ska

Läs mer

Res med Njurförbundet och Virtus Vitas till Spanien, Torremolinos den 15 september 28 september 2017

Res med Njurförbundet och Virtus Vitas till Spanien, Torremolinos den 15 september 28 september 2017 Res med Njurförbundet och Virtus Vitas till Spanien, Torremolinos den 15 september 28 september 2017 Vem kan anmäla sig Resan riktar sig i första hand till hemodialyserande, peritonealdialyserande och

Läs mer

Yttrande över departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer med sjukdom och funktionsnedsättning (Ds 2010:42)

Yttrande över departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer med sjukdom och funktionsnedsättning (Ds 2010:42) 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Juridik och upphandling Handläggare: Viktoria Skog Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer

Läs mer

Ordföranden har ordet

Ordföranden har ordet Årsredovisning 2014 Innehållsförteckning Siffror i korthet....................... 3 Vi ger utdelning...4 Forskare berättar...6 Patienter berättar...2 Förvaltningsberättelse 2014...12 Jämförande nyckeltal....12

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 8 9 10 12 Vår verksamhetsidé och vision Med patienten i fokus Hur ofta ska man besöka

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. God tandvård till rimlig kostnad

Foto: Mattias Ahlm. God tandvård till rimlig kostnad Foto: Mattias Ahlm God tandvård till rimlig kostnad Att ha friska tänder borde vara en självklarhet. Jag får väldigt många brev och samtal från människor som avstår från att gå till tandläkaren av rädsla

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Höjdpunkter 2014 Uppdaterad grafisk profil Den nya moderna loggan visar även vår samhörighet med Svenska Diabetesförbundet. Armband för forskningen I vårt fortsatta samarbete

Läs mer

Landstingets tandvårsstöd

Landstingets tandvårsstöd Landstingets tandvårsstöd Annika Lindqvist Bedömningstandläkare, Beställarenheten Regelverk Tandvårdslagen SFS 1985:125, SFS 1998:554 Tandvårdsförordningen 1998:1338 Cirkulär 1998:209 SKL Allmänna råd

Läs mer

Tandvårdsstöden. Tandvårdsenheten

Tandvårdsstöden. Tandvårdsenheten Tandvårdsstöden Tandvårdsenheten www.regionostergotland.se/tandvard Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med det år man fyller 20 år. Stödet administreras av Försäkringskassan

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne 2005-04-12 Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne Dessa riktlinjer föreslås komplettera cirkulär 1998:209, Svenska kommunförbundet/landstingsförbundet och ligga till grund för lokala överenskommelser,

Läs mer

Bakgrund. 2012-06-26 Dnr 22501/2011 1(8)

Bakgrund. 2012-06-26 Dnr 22501/2011 1(8) 2012-06-26 Dnr 22501/2011 1(8) Konsekvensutredning över förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om - särskilt tandvårdsbidrag (STB), och - tandvård till personer med stora behov av

Läs mer

T-Journalen. Sid 5 7: Här finns styrelsens förslag till Verksamhetslan för 2016. Verksamhetsplanen tas upp vid årsmötet för fastställande, eventuellt

T-Journalen. Sid 5 7: Här finns styrelsens förslag till Verksamhetslan för 2016. Verksamhetsplanen tas upp vid årsmötet för fastställande, eventuellt 1 T-Journalen År 2016 Nr 1 februari Har Peter Flack blivit medlem i njurföreningen? Nej, så är det inte. Däremot har han tackat ja till att komma och underhålla vid föreningens årsmöte söndagen den 13

Läs mer

SOSFS 2012:16 (M) Föreskrifter. Särskilt tandvårdsbidrag. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:16 (M) Föreskrifter. Särskilt tandvårdsbidrag. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:16 (M) Föreskrifter Särskilt tandvårdsbidrag Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Kort om Socialstyrelsen

Kort om Socialstyrelsen Kort om Socialstyrelsen Socialstyrelsen arbetar för att du ska få tillgång till en god vård och omsorg Det ska inte spela någon roll vem du är eller var du bor i Sverige alla ska ha tillgång till en god

Läs mer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om särskilt tandvårdsbidrag (STB); beslutade den 2012. SOSFS

Läs mer

Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013

Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 1 Innehåll Inledning 3 Förbundets organisation 3 Information 4 Förbundets fonder 6 Intressepolitik 8 Ungdomsverksamheten 11 Barn- och föräldraverksamheten 11 Rehabilitering

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Rapport Dnr 2006/1488 1(9) Maj 06 Avd för vård och omsorg Bertil Koch Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Uppföljning

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

Dagordning 3 dec kl. 13:00 16:00. Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr /2015 1(7) Tid 13:00-16:00, 08:30-12:00. Ämne Donationsrådet

Dagordning 3 dec kl. 13:00 16:00. Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr /2015 1(7) Tid 13:00-16:00, 08:30-12:00. Ämne Donationsrådet Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr 1.4-7015/2015 1(7) Ämne Donationsrådet Sekreterare Marianne Törnblom Datum 151203 151204 Tid 13:00-16:00, 08:30-12:00 Deltagare Kenneth Johansson, ordförande (KJ)

Läs mer

Sedan våren 2016 finns också en regionalt donationsansvarig sjuksköterska, vilket inte tidigare funnits i donationsregionen på flera år.

Sedan våren 2016 finns också en regionalt donationsansvarig sjuksköterska, vilket inte tidigare funnits i donationsregionen på flera år. Svar på interpellation från Marie Morell (M) och Lena Käcker- Johansson(KD) angående Vad görs för att förbättra donationsverksamheten i Östergötland?(Dnr RS 2016-663) Interpellanterna ställer viktiga frågor

Läs mer

Barn. med njursjukdom. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Barn. med njursjukdom. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Barn med njursjukdom Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har ditt barn en njursjukdom? Vad innebär det? Vad är njursvikt? Är det en livshotande sjukdom? Njurarnas uppgift är bland annat att utsöndra

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Assisterad befruktning etiska aspekter

Assisterad befruktning etiska aspekter Assisterad befruktning etiska aspekter SMER:s ställningstaganden Socialutskottet 2013-01- 17 Statens Medicinsk- Etiska Råd (SMER) En ledamot från vardera av riksdagspartierna utom SD (som valt att avstå)

Läs mer

Linneas munhälsa. Anneli Schippert Leg. Tandhygienist, Folktandvården Tingsryd Ulrika Tegsved Leg. Tandhygienist, Folktandvården Alvesta

Linneas munhälsa. Anneli Schippert Leg. Tandhygienist, Folktandvården Tingsryd Ulrika Tegsved Leg. Tandhygienist, Folktandvården Alvesta Linneas munhälsa Anneli Schippert Leg. Tandhygienist, Folktandvården Tingsryd Ulrika Tegsved Leg. Tandhygienist, Folktandvården Alvesta Förbättringsarbete Linnea 5 1. Bakgrund Den 1 januari 1999 infördes

Läs mer

Bakgrund 10/16/2014 TANDVÅRD SOM EN DEL AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRD HÄLSO-OCH SJUKVÅRDSLAGEN OCH TANDVÅRDSLAGEN

Bakgrund 10/16/2014 TANDVÅRD SOM EN DEL AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRD HÄLSO-OCH SJUKVÅRDSLAGEN OCH TANDVÅRDSLAGEN TANDVÅRD SOM EN DEL AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRD HÄLSO-OCH SJUKVÅRDSLAGEN OCH TANDVÅRDSLAGEN Svensk samhällsodontologisk förening 15-16 oktober 2014 Ingegerd Mejàre Varför har vi två separata lagar? Spelar det

Läs mer

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen INSAMLINGSGUIDE Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen 13 Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi - en framtid där diabetes kan botas och

Läs mer

Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Jan Forslid TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-14 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, P 18 1 (3) Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet

Läs mer

Inbjudan till teckning av aktier i. Hansa Medical AB (publ)

Inbjudan till teckning av aktier i. Hansa Medical AB (publ) Inbjudan till teckning av aktier i Hansa Medical AB (publ) Inbjudan till teckning av aktier i Hansa Medical Den 5 mars 2014 beslutade en extra bolagsstämma i Hansa Medical att genomföra en nyemission av

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård INFORMATION 1(5) 6 februari 2006 hs 2005/0005 Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård...1 Bakgrund...1 Pressmeddelande...1 Tandvård

Läs mer

Drygt personer fick nödvändig tandvård och knappt personer fick tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling.

Drygt personer fick nödvändig tandvård och knappt personer fick tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling. DNR 11/5168 2011-12-05 1 (11) Avdelningen för vård och omsorg Håkan Vestergren Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i sjukdomsbehandling

Läs mer

Remissvar Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter

Remissvar Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter BESLUTSUNDERLAG 1/1 Regionstyrelsen Remissvar Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet Ett tandvårdsstöd för alla

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014 Sammanfattning Regeringen beslutade

Läs mer

Njurfunk. Njurförbundet medverkar i Almedalen 2014. Jennies njursvikt upptäcktes för sent - se sid 12. Tidning för Njurförbundet

Njurfunk. Njurförbundet medverkar i Almedalen 2014. Jennies njursvikt upptäcktes för sent - se sid 12. Tidning för Njurförbundet Njurfunk Tidning för Njurförbundet Jennies njursvikt upptäcktes för sent - se sid 12 Njurförbundet medverkar i Almedalen 2014 Nummer 2, 2014 Årgång 41 Det är ditt liv, det är ditt beslut Hembehandling

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Pia Skott Klinikchef och tandläkare 1 Med den äldre patienten i centrum ACT finansieras av Stockholms läns landsting Munhälsan är en del av din livskvalitet

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över slutbetänkandet Friskare tänder till rimliga kostnader (SOU 2007:19)

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över slutbetänkandet Friskare tänder till rimliga kostnader (SOU 2007:19) Ledningsstaben Klas Lindström 2007-05-03 LiÖ 2007-299 Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över slutbetänkandet Friskare tänder till rimliga kostnader (SOU 2007:19) Regeringen tillsatte under 2005 en utredning

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Prislista. Stina Hellman

Prislista. Stina Hellman Prislista Välkommen till vår mottagning! Här kan du läsa om våra priser och det statliga tandvårdsstödet. Fråga gärna oss i tandvårdsteamet om du vill veta mera. Vi kallar dig till undersökning med jämna

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Ledningsstaben Klas Lindström 2006-09-25 LiÖ 2006-539 Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Regeringen

Läs mer

Årsredovisning 2012 Årsredovisning 2013 2012

Årsredovisning 2012 Årsredovisning 2013 2012 Årsredovisning 2013 2012 1 Innehåll Inledning 3 Förbundets organisation 3 Information 5 Förbundets fonder 6 Intressepolitik 8 Ungdomsverksamheten 11 Barn- och föräldraverksamheten 11 Rehabilitering 12

Läs mer

Tredje steget. Förändringar inom Tandvård som led i kortvarig sjukdomsbehandling. Höjd beloppsgräns för förhandsbedömningar inom Nödvändig tandvård

Tredje steget. Förändringar inom Tandvård som led i kortvarig sjukdomsbehandling. Höjd beloppsgräns för förhandsbedömningar inom Nödvändig tandvård 1 2012-12-17 2/2012 Tredje steget Förändringar inom Tandvård som led i kortvarig sjukdomsbehandling Nya anvisningar Höjd beloppsgräns för förhandsbedömningar inom Nödvändig tandvård Barn- och ungdomstandvård

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna. Version

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna. Version LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna. ENHETEN FÖR TANDVÅRDSSTÖD LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar

Läs mer