TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Monica Fyrhammar OLL4352

Transkript

1 TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Monica Fyrhammar OLL4352 Till Landstingsfullmäktiges ledamöter Kopia för kännedom: Samtliga ersättare Landstingets revisorer Landstingsdirektören Förvaltningschefer m.fl. inom ÖLL Landshövdingen Kungörelse om sammanträde med landstingsfullmäktige Örebro läns landstingsfullmäktige kallas till sammanträde tisdagen den 23 oktober 2012 med början kl Sammanträdet beräknas avslutas kl Fika kommer att serveras från kl före sammanträdets start på representationsvåningen utanför sessionssalen. Lokal: Sessionssalen, Rådhuset i Örebro Vid eventuellt förhinder att delta i sammanträdet, kontakta snarast möjligt ledningskansliet, tfn , eller anmäl via e-post till eva.akessonenelo@orebroll.se Raul Björk Ordförande V.g. tänk på allergikerna, undvik stark parfymering! Gruppmöten Partigruppen S, V och MP samlas för överläggning den 23 oktober mellan kl i Sessionssalen, Rådhuset Örebro. Parti SD samlas för överläggning den 22 oktober kl i grupprum Granen, Ledningskansliet, Eklundavägen 2, Örebro. Bilaga: Föredragningslista ÖREBRO LÄNS LANDSTING POSTADRESS Box 1613, Örebro TELE TELEFAX INTERNET E-POST orebroll@orebroll.se POSTGIRO ORGANISATIONSNR

2

3 FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (1) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING LK-planering och administration, MF OLL Sammanträdets öppnande. 2. Upprop. 3. Protokolljustering. 4. Skrivelser till landstingsfullmäktige. 5. Anmälan av interpellationer och frågor. 6. Tid för och tillkännagivande av landstingsfullmäktiges sammanträden under 2013, 12OLL Örebro läns landstings strategi för forskning, 11OLL Ändring av landstingets patientavgiftsregler, 12OLL Delårsrapport januari-augusti 2012 samt helårsprognos för 2012, 12OLL Yttrande över medborgarförslag om psykoterapeutisk behandling hos privatpraktiserande psykoterapeuter, 12OLL Yttrande över medborgarförslag om fairtrade landsting, 12OLL Revisionsberättelser och räkenskaper för stiftelser, föreningar m.fl. 12OLL Nya ägare och nytt aktieägaravtal i MÄLAB, 12OLL Revidering av regional kulturplan i Örebro län , 12OLL Yttrande över motion från Elisabeth Sundström (M) om ett SAMBO-projekt (mellanvårdsboende) i Örebro läns norra länsdel, 12OLL Allmän frågestund för ledamöterna. 17. Besvarande av interpellationer och frågor. 18. Valärenden. 19. Avslutning. Kl Inbjudna för yttrande och behandling av medborgarförslag (2 st)

4

5 ÖREBRO RÅDHUS PLENISALEN - Landstingsfullmäktige Elisabeth Rådström Paavonen, S Anette Persson, S Ingemar Javinder, S Bo V Selling, S Daniel Frisk, S Daniel Spiik, SD Lars-Göran Zetterlund, C Torgny Larsson, S Agneta Nilsdotter, MP Kenneth Nilsson, S Anders Östlund, SD Maria Rönnbäck, C Carina Dahl, S Göran Strömquist, M Kerstin Bergström Camilla Hansén, MP Lars Källström, Christina Pettersson, C Hanne Alvner, M Persson, S Lennart Pettersson, S Helena Frisk, S Catrin Steen, MP Torbjörn Ahlin, C Gunilla Olofsson, M Sölve Persson,S Azra Prepic, S David Kronlid Lennart Carlsson, M Bengt Storbacka, S Mats Gunnarsson, MP Birgitta Malmberg, FP Håkan Söderman, M Arazu Bayazidi, M Andreas Svahn, S Fredrika Jakobsen, S Johan Silfverdal, KD Iréne Lejegren, S Pernilla Calmerfalk, V Kerstin Lundqvist- Mbuche Lameck, M Roger Rådström, S Michelle Ökvist, KD Eriksson, FP Sara Dicksen, M Martin Lind, S Inger Trodell, S Maria Nyberg, V Erik Johansson, FP Eric Viduss, M Lolo Lindström, M Robert Mörk, S Björn Eriksson, S Lasse Sjöberg, S Bo Rudolfsson, KD Svante Gyrulf, M Jenny Steen, S Katarina Raneborn, V Mats Einestam, FP Lotta Olsson, M Lisa Dahlpil, S Eva Jansson, S Ewa Sundkvist, KD Ola Karlsson, M Marie-Louise Forsberg- Sven-Olof Jihad Menhem, V Anna Ågerfalk, FP Alf Rosberg, M Fransson, S Jonas Karlsson, S Reinholdsson, S Gunilla Holmström M 2:e vice ordf. Susanne Stenlund S Vice ordf. Raul Björk, S Ordf. Monica Fyrhammar, sekreterare

6

7 PROTOKOLL 14 (44) Organ Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen Tid för och tillkännagivande av landstingsfullmäktiges sammanträden under år 2013 Diarienummer: 12OLL4139 Handläggare: Kristina Berglund Med hänvisning till bestämmelser i kommunallagen och landstingsfullmäktiges arbetsordning föreslår landstingsstyrelsen landstingsfullmäktige besluta a t t landstingsfullmäktige under år 2013 kallas till sammanträde tisdagen den 26 februari, torsdagen den 25 april, tisdagen den 4 juni, tisdagen den 1 oktober, tisdagen den 29 oktober, samt tisdagen den 26 till onsdagen den 27 november, samt a t t tillkännagivande om sammanträde med landstingsfullmäktige under år 2013 ska införas i Nerikes Allehanda, Nerikes Allehanda Bergslagsposten, Karlskoga Tidning, Karlskoga Kuriren och Länsposten, ETC Örebro och Örebroar n. Delges: Landstingsfullmäktige Ordförandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Marie-Louise Forsberg-Fransson Torbjörn Ahlin

8

9 PROTOKOLL 4 (43) Organ Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen Ny forskningsstrategi för Örebro läns landsting Diarienummer: 11OLL811 Handläggare: Mats Eriksson Ärendebeskrivning Landstingets andra forskningsstrategi Forskningsförankra vården Vårdförankra forskningen gällde ursprungligen för åren men förlängdes att omfatta även Genom att anta en uppdaterad och förlängd version av nuvarande forskningsstrategi att gälla även för 2012 har nämnden för forskning haft möjlighet att arbeta fram en genomarbetad och hållbar strategi. Arbetet har skett dels i en referens- och beredningsgrupp med representant för varje parti i nämnden, dels i nämnden i helhet. Genom föredragningar av experter och genom studiebesök har nämndens ledamöter skaffat sig kunskap som bidragit till framtagandet av forskningsstrategin. Underlag Förslag till forskningsstrategi för Örebro läns landsting , bilaga 140. Uppföljning Forskningsstrategin kommer att ligga till grund för nämnden för forsknings verksamhetsplanering och uppföljning samt för överenskommelser om forskning som träffas med de förvaltningar som erhåller landstingsbidrag för forskning. Ekonomiska konsekvenser De mål som sätts upp i forskningsstrategin avses kunna genomföras inom gällande budgetramar. Vidare är målsättningen ett ökat inflöde av externa forskningsanslag för att ytterligare stärka forskningen. Beredning Nämnden för forskning har vid sitt sammanträde den 26 september 2012 behandlat ärendet. Under överläggningen föreslår Roger Rådström (S) att lägga till en att-sats enligt följande: att strategin omprövas Förslaget biträds av landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta a t t fastställa förslaget till forskningsstrategi för Örebro läns landsting att gälla åren , samt a t t forskningsstrategin ska omprövas Delges: Landstingsfullmäktige Ordförandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Marie-Louise Forsberg-Fransson Torbjörn Ahlin

10

11 FORSKNINGSSTRATEGI Örebro läns landstings strategi för forskning

12 2 Örebro läns landstings värdegrund Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Vår vision Örebro läns landsting står för: hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Det har varit utgångspunkten i arbetet med att utarbeta Forskningsstrategin Landstingets vision för forskning Landstinget arbetar för att skapa goda livsvillkor för länets medborgare. Även om landstingets ansvarsområde är brett är den främsta uppgiften hälso- och sjukvård, vilket också är fokus för forskningen. Den forskning som bedrivs ska genomföras i syfte att ge patienterna bästa möjliga vård och omsorg och den är klinisk och patientnära med hög relevans för landstinget, patienterna och regionen. Landstingets arbete grundas på en humanistisk människosyn med respekt för människors lika värde. Inom forskningen innebär det att vi i alla led betonar jämställdhet och en etisk medvetenhet. Genus, socioekonomiska faktorer, etnicitet och ålder skall beaktas i forskning och vård. Vi ställer oss också bakom de regionala målen för en hållbar utveckling. Syfte Syftet med landstingets forskningsstrategi är att tydliggöra målsättningar, intentioner och prioriteringar vad gäller forskningsområdet. Varför är det viktigt för Örebro läns landsting att bedriva klinisk patientnära forskning? I landstingets uppdrag ingår att garantera medborgarna en hög kvalitet på hälso- och sjukvården och erbjuda högspecialiserad sjukvård till omkringliggande landsting. För att klara det behövs en omfattande och högkvalitativ forskning. Att erbjuda personalen forsknings- och utvecklingsmöjligheter är också nödvändigt för att behålla, och rekrytera nya kompetenta medarbetare. I landstingets uppdrag ingår också att samverka med akademin inom såväl forskning som utbildning. Örebro universitet är Örebro läns landstings självklara primära samverkanspartner. Landstinget har också en roll i det regionala utvecklingsarbetet. I detta arbete är samverkan med andra delar av samhället, såsom näringslivet och länets kommuner, av stor betydelse.

13 3 Förutsättningar för klinisk forskning inom Örebro läns landsting Forskning bedrivs idag, år 2012, inom hela Örebro läns landsting (ÖLL) och befinner sig just nu i en fas med stora möjligheter och utmaningar. Örebro universitet startade i januari 2011 Sveriges nyaste läkarutbildning, och har idag ett brett utbud av vårdutbildningar vilket ger regionen helt nya möjligheter, och behov av, att utveckla den kliniska forskningen. Örebro läns landsting har ett välutvecklat samarbete med Örebro universitet (ÖU). Genom ÖLL får ÖU tillgång till klinisk kompetens och den infrastruktur som är en förutsättning för klinisk forskning och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Byggandet av Campus USÖ med Forskningens och utbildningens hus för oss också lokalmässigt närmare varandra. Inom landstinget sker viss forskning i samverkan med företag inom läkemedels- och den medicintekniska sektorn. Forskning bedrivs också i samverkan med den kommunala vårdoch omsorgssektorn och med andra forskare såväl i Uppsala-Örebroregionen som nationellt och internationellt. Den kliniska forskningen kan och bör inte ske isolerat, utan bör även framledes där det är lämpligt, ske i samverkan med andra aktörer, inom ramen för tydliga samarbetsavtal som tar hänsyn till parternas olika uppdrag och förutsättningar. Landstingets forskningsorganisation Forskningen i landstinget bedrivs oftast av kliniskt verksamma forskare, på den enhet där de arbetar. Till stöd för forskningen har landstinget byggt upp en organisation med ett antal forskningsenheter. De utgör tillsammans en infrastruktur som tillhandahåller många basresurser för forskningen men innehåller också funktioner till stöd för styrning, uppföljning samt omvärldsbevakning och strategiska beslut. Bilaga 1 visar hur forskningsorganisationen är uppbyggd Den följer landstingets förvaltningsstruktur men många av forskningsenheterna har ett landstingsövergripande uppdrag. Politiskt hanteras forskningsfrågorna av nämnden för forskning. Ekonomiska förutsättningar Landstingsintern finansiering I landstingets budget avsätts årligen medel till forskning. Dessa fördelas via nämnden för forskning som tecknar årliga överenskommelser om forskning med landstingets förvaltningar. Forskningsbidraget till förvaltningarna används dels till att erbjuda handledarkompetens och infrastruktur vid de olika forskningscentra som finns och dels till att utlysa anslag som kan sökas för forskningsprojekt. Eftersom läkarutbildningen vid ÖU inte får några statliga medel under uppbyggnadsskedet avsätter landstinget en del av sitt forskningsanslag som bidrag till universitetet, t o m år 2016 då vi räknar med att ÖU ska ha erhållit statligt grundutbildningsanslag för läkarstudenterna. Landstinget avsätter årligen också medel till den regionala forskningsfonden i Uppsala- Örebroregionen.

14 4 Extern finansiering Ett flertal forskare inom ÖLL har anslag från nationella och internationella forskningsfinansiärer (exempelvis Vetenskapsrådet, EUs forskningsprogram etc.). Dessa medel söks direkt av forskarna och disponeras på förvaltningarna eller via universitetet. Stiftelsen för medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset Örebro, den s.k. Nyckelfonden bildades 1989 med det huvudsakliga ändamålet att främja och stödja medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset. Landstinget förvaltar också ett antal donationsstiftelser som årligen förmedlar medel till forskning. Genom en ökad samverkan med näringslivet finns även möjlighet att tillföra forskningsområdet ytterligare medel, vilka skall regleras enligt särskilda regler och avtal och i enlighet med de etiska koder som ställts upp mellan SKL och branschorganisationer 1, 2. Forskningsområden Örebro läns landsting definierar tre viktiga forskningsområden: prevention och folkhälsa, bassjukvård samt högspecialiserad vård. Merparten av forskningen inom landstinget kan beskrivas inom något av dessa områden. Dessutom sätter landstinget upp tre generella kriterier som ska beaktas inom forskningen: klinisk patientnära forskning, samverkan, samt perspektiv på etik, genus, ålder och miljö. Fördelning av forskningsresurserna landstingets forskningsresurser ska prövas mot dessa områden och kriterier som framgår i nedanstående modell. Prevention och folkhälsa Forskningsområden Bassjukvård Högspecialiserad vård Generella kriterier Klinisk patientnära forskning Samverkan Perspektiv på etik, genus, ålder och miljö Modellen innehåller flera begrepp som kan tolkas på olika sätt och gränserna mellan de olika forskningsområdena är till viss mån flexibel. Nämnden för forskning kommer i sin verksamhetsplanering och sina överenskommelser med förvaltningarna att definiera vad som 1 Överenskommelse om samverkansformer mellan Läkemedelsföretag och den offentliga hälso- och sjukvården och dess medarbetare. Tillgänglig från 2 Överenskommelse om samverkansformer mellan medicintekniska företag och medarbetare i den offentliga hälso- och sjukvården. Tillgänglig från

15 5 räknas in i respektive forskningsområde och hur kriterierna ska tolkas. I bilaga 2 finns ordförklaringar och exempel på hur begreppen skulle kunna användas. I de överenskommelser om forskning som tecknas med förvaltningarna kommer att framgå hur stor del av forskningen som bör bedrivas inom respektive forskningsområde. Vid den årliga uppföljningen ska förvaltningarna redovisa hur forskningen bedrivits inom den aktuella fördelningen mellan forskningsområden och hur de generella kriterierna uppfyllts. Modellen kommer också att kunna användas vid bedömning av strategiska forskningssatsningar och forskningsprojekt. Mål för den kliniska forskningen i Örebro läns landsting Förutom den övergripande inriktningen på landstingets prioriterade forskningsområden finns ett antal mål på både kort och lång sikt. Målen, som ska vara uppfyllda senast år 2017, är uppdelade på sju områden. Avsikten är att målen ska vara mätbara men ibland beskriver de en process eller ett tillstånd som inte kan kvantifieras. 1 Den forskning som bedrivs ska vara till nytta för landstinget och länets invånare Forskningen inom ÖLL är klinisk och patientnära. Detta innebär att forskningsresultat snabbt ska kunna tillämpas inom vården i vårt landsting. I förlängningen innebär detta att länets patienter får tillgång till en mer kvalificerad och evidensbaserad vård genom vår forskning. År 2017 gäller följande: Forskningen har ökat i alla förvaltningar från 2011 års nivå. Forskning bedrivs inom de områden som landstinget pekat ut som viktiga utvecklingsområden för de tre forskningsområdena. Landstingets arbete med att samordna den kliniska verksamheten i ett sjukhus på tre ben återspeglas också i samordning och samverkan i forskningen. Den nya modellen för fördelning av forskningsresurser till forskningsområden i enlighet med generella kriterier tillämpas fullt ut för den forskning landstinget finansierar. Ett evidensbaserat arbetssätt är en självklarhet i all hälso- och sjukvård inom landstinget. Ett mångvetenskapligt synsätt tillämpas och perspektiven enligt landstingets värdegrund och vision beaktas i forskningen 2 Forskningsproduktion Forskning mäts exempelvis i antalet publikationer, antalet akademiskt meriterade forskare, citeringsgrad etc. För universiteten är omfattning och kvalitet på forskningen ett viktigt kriterium för tilldelning av medel. Ökad forskningsproduktion är inget självändamål för ÖLL men bidrar till att landstinget kan fortsätta leverera en vård av hög kvalité och till att bygga ett fundament för en framgångsrik läkarutbildning.

16 6 År 2017 gäller följande: Antalet årliga refereegranskade vetenskapliga publikationer från forskare i landstinget har ökat från ca 325 år 2011 till minst Kompetensutveckling genom forskning Utmaningar som hälso- och sjukvården står inför förutsätter en förnyelse av organisation och ledarskap, vilket i sin tur nödvändiggör en systematisk kunskapsutveckling och omvärldsbevakning för hälso- och sjukvårdens ledning. Därför är det viktigt att ledare/chefer inom landstinget värderar och prioriterar forskningskompetens hos medarbetarna och stimulerar att forskning bedrivs på enheten/kliniken och utöver detta att medarbetare exempelvis kan verka som forskningshandledare och delta i forskningskommitténs arbete. År 2017 gäller följande: Alla anställda, oavsett kön, har goda och likvärdiga möjligheter till lärande och att delta i forskning, kompetens- och kvalitetsutvecklingsarbete. Antalet vetenskapligt meriterade medarbetare, dvs. som har avlagt doktorsexamen har ökat från ca 220 år 2011 till minst 270. Forskare finansierade av ÖLL är kliniskt verksamma och har en klinisk förankring. Vetenskaplig kompetens anges som meriterande faktor vid annonsering och tillsättning av alla chefstjänster. 4 Intern och extern finansiering Såväl nationella som internationella forskningsmedel är starkt konkurrensutsatta. För att stimulera forskare att söka externa medel avser ÖLL att konkurrensutsätta en del av de interna forskningsmedlen. År 2017 gäller följande Minst 10 % av landstingets forskningsmedel fördelas i konkurrens. Externt erhållna forskningsmedel har ökat från ca 35 Mkr år 2011 till minst 50 Mkr. 5 Samverkan inom landstinget, länet och regionen Örebro läns landsting bör arbeta för ett ökat samarbete med landstingspartners i Uppsala- Örebroregionen. Samverkan med andra landsting bör resultera i snabbare och säkrare forskningsresultat. Forskningssamverkan med länets kommuner bör också stärkas. År 2017 gäller följande: Antalet projekt som bedrivs i samverkan med andra landsting i regionen har fördubblats jämfört med 2012 Forskningssamverkansprojekt bedrivs med minst en tredjedel av länets kommuner. 6 Samverkan med Örebro universitet Landstinget och universitetet är ömsesidigt beroende av varandra för den kliniska forskningen. Landstinget har tillgång till patienter, klinisk kompetens och infrastruktur medan universitetet står för den nödvändiga akademiska kopplingen. Nuvarande samverkan mellan

17 7 våra två organisationer styrs av upprättade överenskommelser och hanteras i ett antal arbetsgrupper. Samverkanssystemet behöver vidareutvecklas för att öka effektiviteten i forskningsorganisationen. År 2017 gäller följande: Gemensamma riktlinjer och effektiva stödsystem finns för forskning 7 Samverkan med andra aktörer såsom näringsliv/industri Sverige har en lång tradition av medicinskteknisk och läkemedelsutveckling där industri och sjukvård samarbetar. Genom att kombinera företagens tekniska spetskompetens med vårdens kunskap om patienternas behov kan man utveckla tekniker och metoder som effektivare löser vårdens behov. År 2017 gäller följande: Riktlinjer finns för forskningssamverkan med näringslivet Ett system finns för nyttiggörande av forskningsresultat och innovationer ÖLL har en ökad andel forskning som bedrivs i samverkan med industrin Relationer och organisation Forskning ett gemensamt ansvar Det är ett gemensamt ansvar för förtroendevalda och anställda i Örebro läns landsting att utveckla organisationen och arbetsförhållandena, så att ÖLL kan bedriva en stark forskning som bidrar till att ge länets invånare bästa möjliga vård. Politisk ledning Landstingsfullmäktige är högsta beslutande organ som beslutar om inriktningen för Örebro läns landsting som folkhälsoaktör, vårdgivare, arbetsgivare, utbildningsanordnare och initiativtagare/finansiär till forskning. Fullmäktige fördelar de övergripande resurserna och fastställer riktlinjer och policies. Nämnden för forskning har ett ansvar för att följa verksamheten och se till att målsättningarna i strategin, utifrån förutsättningar och angelägenhetsgrad är uppfylld senast Nämnden realiserar detta i de årliga överenskommelserna med förvaltningar om forskning. Landstingets ledningskansli Landstingsdirektören och tjänstemannaorganisationen i ledningskansliets forskningsfunktion ansvarar för att bereda forskningsfrågor så att nämnden kan utöva styrning och uppföljning i enlighet med forskningsstrategin. Chefer Varje förvaltningschef ansvarar för att målen i forskningsstrategin såsom de förtydligats i överenskommelsen om forskning bryts ner i de aktiviteter som behövs för att målen skall genomföras inom respektive verksamhet. Chefer på alla nivåer har ett ansvar för att arbeta för att målen uppfylls i överenskommelsen om forskning, som bygger på forskningsstrategin, och se till att forskningen integreras i den dagliga verksamheten.

18 8 Medarbetare Varje medarbetare har ett eget ansvar för att vara delaktiga i forskningsarbetet och att inhämta kunskap om evidens för den egna verksamheten samt att arbeta utifrån målen i överenskommelsen om forskning som bygger på forskningsstrategin. Uppföljning Uppföljning av målen sker årligen i förvaltningarnas och nämnden för forsknings verksamhetsberättelser enligt en gemensam mall. Under 2015 bör en halvtidsuppföljning av hela forskningsstrategin göras i Nämnden för forskning. Som en följd av denna eller av ändrade yttre förhållanden kan strategin behöva revideras.

19 Bilaga 1. Forskningsorganisationen i Örebro läns landsting 2012

20 Bilaga 2. Ord och definitioner Nedanstående definitioner är hämtade från relevanta källor våren De kan komma att förändras under forskningsstrategins giltighetstid. Bassjukvård Evidensbaserat arbetssätt Etiskt perspektiv Folkhälsa Genusperspektiv Med bassjukvård avses medicinsk handläggning av sjukdomar som sköts inom den kommunala vården, primärvården eller länsdelssjukvården. Bassjukvården fordrar en bred sjukvårdskompetens, vilket understryker vikten av att stimulera multiprofessionell och mångvetenskaplig forskning med utgångspunkt i den kliniska vardagen. 3 En medveten och systematisk strävan att bygga vården på bästa möjliga vetenskapliga grund (evidens). 4 Området forskningsetik omfattar frågor om relationen mellan forskning och etik, om etiska krav på forskaren och etiska krav på forskningens inriktning och genomförande. En mycket viktig del av forskningsetiken rör frågor om hur personer som medverkar i forskning som försökspersoner eller informanter får behandlas. 5 Folkhälsoarbete innefattar planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. En uttalad avsikt är att påverka faktorer (frisk-, skydds- och risk-) och förhållanden (struktur och miljö) som bidrar till en positiv hälsoutveckling på befolkningsnivå. Insatserna kan vara samhälls- och/eller grupp respektive individinriktade. 6 Genusmedicin är vetenskapen om köns- och genusskillnader mellan kvinnor och män vid hälsa och sjukdom. 7 Högspecialiserad vård Sjukvård som samordnas till en enhet med en sjukvårdsregion (regionsjukvård) eller riket (rikssjukvård) som upptagningsområde. 8 Klinisk patientnära forskning Miljöperspektiv Sjukdomsorienterad forskning, d v s forskning som utgår från ett kliniskt problemområde och sker i nära kontakt med patienter eller friska försökspersoner. 9 Landstingets vision om en hållbar utveckling anger riktningen för vårt arbete, som ska bedrivas på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt. Vi värnar miljön och människors hälsa och välbefinnande, nu och i framtiden. 10 Mångvetenskaplig Mångvetenskaplig verksamhet är ett samarbete en interaktion mellan olika kunskapsområden runt ett gemensamt problemområde, 3 Örebro läns landsting 4 Statens beredning för medicinsk utvärdering 5 Vetenskapsrådet. God forskningssed. Rapport Statens folkhälsoinstitut 7 Centrum för genusmedicin, Karolinska Institutet 8 Socialstyrelsens utredning om högspecialiserad sjukvård, Den kliniska forskningens kris och pris. Utredning Örebro läns landsting. Miljö- och hållbarhetsprogram

21 Prevention Samverkan Åldersperspektiv men där respektive forskare stannar inom ramen för sitt eget område. 11 Åtgärd för att förhindra uppkomst av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem. Prevention kan vara primär eller sekundär. 12 Samverkan avser den dialog och samarbete som sker mellan självständiga och sidoordnade samhällsaktörer för att samordnat uppnå gemensamma mål. 13 Den samverkan som avses i landstingets forskningsstrategi är gränsöverskridande, dvs kan ske mellan forskningsenheter och andra forskningsaktörer, mellan sjukhus och kliniker, mellan olika vetenskapliga modeller, mellan professioner, med länets kommuner, med andra landsting i regionen eller landet, med Örebro universitet och andra lärosäten nationellt och internationellt, med industri och näringsliv eller på annat sätt. Med åldersperspektiv avser vi att forskningsfrågorna och -metoderna liksom behovet av forskning förändras över medborgarnas livsspann. 11 Högskoleverkets svensk-engelska ordbok 12 Socialstyrelsens termbank 13 Socialstyrelsen, terminologicentralen

22

23 PROTOKOLL 5 (44) Organ Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen Ändring av landstingets patientavgiftsregler Diarienummer: 12OLL3593 Handläggare: Gunnel Åkesson Ärendebeskrivning Föreslås att landstingets patientavgiftsregler kompletteras så att besöksavgift för indirekt besök ska tas ut även för internetbaserad behandling som ges av även andra kategorier än läkare. Det förslag som landstingsstyrelsen och fullmäktige ska behandla handlar om ändring av avgiftsreglerna och inte om själva införandet av internetbaserad behandling. Uppbyggnaden av den nya behandlingsformen sker inom ramen för befintliga personalresurser och verksamheten beräknas starta i höst. Det bör betonas att det finns en behandlingsansvarig för varje patient som svarar för kontinuerlig kontakt som patienten kan vända sig till vid behov och som också kan kontakta patienten. Underlag Enligt landstingets nuvarande regler gäller besöksavgift 80 kronor för indirekt besök hos läkare. Med indirekt besök menas ett besök som sker utan personlig kontakt och som motsvarar ett läkarbesök och där journalanteckning görs. Avgiften tas ut vid receptförnyelse per telefon, webb/mina vårdkontakter samt för telefonrådgivning som motsvarar ett läkarbesök eller förlängning av sjukintyg samt i andra fall av indirekt kontakt. Avgift gäller även för indirekt receptförskrivning som görs av distriktssköterska. Reglerna innebär alltså indirekt besöksavgift enbart vid läkarkontakt samt för distriktssköterskas receptförskrivning. Förslag till ändring Föreslås nu att reglerna för avgift för indirekt besök kompletteras så att avgiften tas ut även för internetbaserad behandling som ges av andra än läkare. En förutsättning för avgift är att behandlingen ges enligt ett fastställt program. Avgiften blir densamma som för sjukvårdande behandling och tas ut per behandlingsvecka (80 kronor per vecka). Avgiften blir således en del av avgifterna för öppenvård och avgiftsfrihet gäller bland annat för personer under 25 år. Behandlingen omfattas av högkostnadsskydd och frikort. De indirekta besöken registreras i de patientadministrativa systemen och avgiften faktureras under behandlingens gång under tolv veckor. Utöver internetbehandlingen betalar patienten för det inledande besöket. Patienten kommer att informeras om att behandlingen förutsätts pågå under tolv veckor och att patienten debiteras avgift även om patienten uteblivit och inte loggat in. Skälet till detta är det annars finns en risk att patienter inte kommer att engagera sig för att genomföra behandlingen. Psykiatrins behandlare kommer att utföra visst patientarbete även för dem som inte loggar in sig och de resurser som ställs till förfogande blir inte helt utnyttjade ifall patienten uteblir. Noteras bör att i de fall som patienten avslutar behandlingen i förväg eller när det finns ett godtagbart skäl för uteblivande görs ingen debitering. Ordförandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Marie-Louise Forsberg-Fransson Torbjörn Ahlin

24 PROTOKOLL 6 (44) Organ Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen Förändringen av avgiften för indirekt besök avser endast internetbaserad behandling och berör inte andra former av telefon- eller webbrådgivning som ges av andra kategorier än läkare. Bakgrund Primärvården och psykiatrin planerar att under hösten 2012 starta en internetbaserad behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) inledningsvis för vissa depressionstillstånd. Patienten går in på webben under Mina vårdkontakter och länkas till en särskild behandlingsplattform. De som kommer att erbjudas behandlingen är patienter med lindriga och medelsvåra depressioner. Målgruppen är i första hand patienter i primärvården. Erbjudande om deltagande riktas endast till dem över 18 år. Innan en behandlingsserie kan påbörjas ska patienten komma på ett besök för diagnostisk bedömning och för ställningstagande till eventuell självmordsrisk. Som framgår ovan finns en behandlingsansvarig som patienten hela tiden kan vända sig till. Patienten förutsätts arbeta aktivt med behandlingen under de veckor den pågår och ska ha möjlighet att läsa sidor text i veckan och kunna göra praktiska övningar i sin vardag som kan ta ett antal timmar i anspråk. Fördelarna med internetbaserad KBT är bland annat ökad tillgänglighet till psykologisk behandling, fokusering på patientens egna resurser, frigörande av tid för såväl patient som behandlare, avlastning av primärvården och att det ses som en kostnadseffektiv behandlingsmetod. Verksamheten startar i en liten skala, men avsikten är att behandlingsformen ska ingå i landstingets ordinarie vårdutbud. Första året beräknas cirka 150 patienter behandlas och följande år dubbelt så många. Behandlarna finns i primärvården och psykiatrin och är psykologer, kuratorer eller sjuksköterskor med minst grundläggande psykoterapiutbildning i KBT (steg 1). Arbetet sker inom ramen för befintliga tjänster. I det initiala skedet lånar Örebro läns landsting i ett forskningssamarbete utrymme på en IT-plattform av Karolinska institutet. På sikt kommer en nationell IT-lösning att finnas tillgänglig genom landstingens samarbete i Inera. Yrkanden Robert Mörk (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta a t t landstingets patientavgiftsregler för öppenvårdsbesök kompletteras enligt framlagt förslag med giltighet från den 1 november Ordförandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Marie-Louise Forsberg-Fransson Torbjörn Ahlin