BARN SOM ANHÖRIGA Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BARN SOM ANHÖRIGA Slutrapport"

Transkript

1 BARN SOM ANHÖRIGA Slutrapport

2 SLUTRAPPORT BARN SOM ANHÖRIGA Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Syfte & mål... 3 Övergripande mål... 3 Delmål... 3 Omfattning, strategi och genomförande... 5 Avgränsningar Projektorganisation Projektets genomförande Resultat Effekt, slutsatser och rekommendationer Att låta den nya kunskap som forskningen kommit fram med och de blandade erfarenheter som utvecklingsregionerna har erhållit få läggas till grund för ett eget fortsatt förbättringsarbete. Ta vara på de kontakter som kan hjälpa till på vägen Samarbete Utvecklingsområden, Implementering och systematisk uppföljning

3 Slutrapport Projektnamn Projektledare Linda Frank Projektperiod Sammanfattning Med stöd från Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), har Jönköpings län fått möjligheten att genomföra ett unikt och synnerligen angeläget utvecklingsarbete för barn som anhöriga. Detta arbete berör ett stort antal barn och familjer och en lång rad verksamheter i landstinget och länets kommuner tillsammans med idéburna organisationer. Utan den inspiration och stöd, ekonomiskt och kompetensmässigt, hade de insatser vi idag kan summera aldrig varit möjliga att genomföra av egen kraft. Den insikt, som de flesta som på något sätt varit involverad i projektet bär med sig, är att det spelar roll hur vi möter den förälder eller barn som drabbats, en insikt som väl överensstämmer med de nya forskningsrön som kommit fram under tiden. Det är nu ett stort ansvar att hålla det arbetet levande som uppnåtts och fortsatt sprida den kunskap och erfarenhet som vi vunnit. Den samverkan och nätverk i landet som det här utvecklingsprojektet också medfört kommer att bidra till att göra den fortsatta resan innehållsrik och konstruktiv. Bakgrund I Jönköpings län ville vi bli bättre på att ge ett bra bemötande och stöd till barn och ungdomar när deras föräldrar är allvarligt sjuka, har ett missbruk eller oväntat avlider. Forskningsrön pekar samstämmigt på att barn och unga i dessa livssituationer själva löper betydande risk för ohälsa på både kort och lång sikt och att skolresultaten för många barn hotas. Landstinget i Jönköping valdes ut av Socialstyrelsen som en av fyra utvecklingsregioner i landet för att utveckla detta viktiga område i ett projekt Nka och Linnéuniversitetet har utgjort den nationella projektledningen för regionerna. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen 2 g HSL ska hälso- sjukvården särskilt beakta barn som anhörigas behov av information, råd och stöd. Ytterst handlar det om att barn och unga själva upplever att de får det stöd som de behöver. Socialtjänsten har ett allmänt ansvar för barns förhållanden. Enligt 5 kap. 1 SoL ska socialnämnden verka för att barn växer upp under trygga och goda förhållanden och sörja för att barn får det stöd och skydd som de behöver. Enligt 14 kap. 1 SoL är bl. a yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården skyldiga att anmäla till socialnämnden om d i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Flera artiklar i FN:s konvention om barnets rättigheter är tillämpliga som utgångspunkt för information, råd och stöd till barn och unga som anhöriga. 2

4 Barndialogen är ett forum i länet för samverkan och förbättringsarbete kring frågor som rör barn och unga. De upparbetade strukturer som genom en rad olika processer växt fram inom Barndialogen har underlättat att föra in nya arbetsmodeller kring barn som anhöriga. Centra för metodutveckling såväl inom kommunerna/regionförbundet som Landstinget har varit stödjande och aktiva i arbetet. Det finns också ett stort engagemang generellt inom politiken för samverkan i barnfrågor. Andra förutsättningar av betydelse var att Jönköpings län från 2015 utgör en egen region där strategiska frågor kring barn och unga hanteras systemövergripande. Det samarbete som under lång tid utvecklats mellan landstinget, kommunerna i länet och idéburna organisationer bygger på förtroende, ansvar och en långsiktighet vilket varit en god grund för arbetet med barn som anhöriga. Syfte & mål Syftet var att utveckla och implementera arbetssätt som uppmärksammar och tillgodoser barns behov och rätt till information, råd och stöd enligt hälso- och sjukvårdslagen (2 g ) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5 ) utifrån den samverkan som finns mellan landstinget, kommunerna och ideella organisationer i Jönköpings län kring barns hälsa och livssituation, långsiktigt och länsövergripande. Detta syfte har projekttiden igenom hållits levande och aktuellt. Övergripande mål Projektplanens uppsatta mål har stått fast; Barn och unga, inom den berörda målgruppen, ska själva uppleva att de erhållit den information, råd eller stöd som de behöver. Projektet ska bidra till att det i all berörd kommunal och landstingsverksamhet kontinuerligt finns kompetens och rutiner för att tillgodose barns behov och rätt till information, råd och stöd som anhöriga. Rutinerna ska vara kända av berörda medarbetare. Konventionen om barnets rättigheter har varit utgångspunkt för insatserna. I samverkan med SKL har kurser kring Barnets rätt i teori och svensk praktik genomförts i Jönköping. I länet finns nu ett drygt 60-tal personer utbildade, för att uppmärksamma och värna barns rättigheter och där barn som anhöriga utgör en viktig grupp. Delmål Nedan redovisas viktiga händelser relaterat till de uppsatta delmålen. 3

5 En projektorganisation med styrgrupp och referensgrupp skapades och tjänster för projektsamordning tillsattes. Modellen har valts för ett examensarbete våren 2014 kopplat till Högskolans projektledarutbildning, som ett gott exempel på en projektorganisation. Bilaga 1. Utvärderingsmetoder togs fram i samverkan med Hälsohögskolan i Jönköping. Bilaga 1, enkät till verksamheterna samt följebrev. En långsiktig uppföljning av implementeringen i landstingets verksamheter pågår även efter projekttidens slut. En kartläggning av behov av förbättringsområden genomfördes och aktörer identifierades. Nyckelpersoner för att stödja projektet identifierades liksom behov av kompetensstöd. Handlingsplaner inom berörda verksamheter (19 delprojekt) upprättades. 19 delprojekt startade upp inom landstinget, i kommunerna och bland idéburna organisationer. I sina slutrapporter redovisar så gott som samtliga en god måluppfyllelse. Barndialogen//Delprojekt En länskonferens i Jönköping Tillsammans för barn som anhöriga genomfördes på högskolan i april i syfte att ge frågan och projektet uppmärksamhet. Ca 250 personer i huvudsak från länet deltog. Lärandeseminarier valdes som metod för länsövergripande tvärsektoriellt lärande och nätverksbygge. Genomförande och resultat redovisas via länken /Lärandeseminarier Utveckling av informationsmaterial och omfattande informations- och kommunikationsinsatser präglade året Planering för nationell konferens i Jönköping hösten Information, stöd, kommunikation, dokumentation, analys och spridning av utvecklingsarbetet. En viktig kanal för implementeringsarbetet utgörs av barnombuden inom landstinget. Ca 250 personer ingår nu i barnombudsnätverket. En grundutbildning kompletterar från i år de regelbundna nätverksträffarna för att på ett mer strukturerat sätt stödja barnombuden i sin uppgift att få barnkonventionen i praktik. Barnombudets roll Bilaga 2, program grundutbildning. 4

6 Under våren har arbetet för fortsatt nationell spridning påbörjats med t ex Vårdguiden 1177.se, Försäkringskassan samt akutverksamheterna. En handbok för introduktion till genombrottsmetoden Förändring, förbättring, lärande! skrivs i samverkan mellan SKL, Allmänna Barnhuset, kommuner i Västra Götaland och Landstinget i Jönköpings län. Här finns lärandeseminarierna kring barn som anhöriga beskrivna som ett gott exempel Övergripande uppgifter för projektledningen har bl. a varit att anordna utbildningar/konferenser, informera, kommunicera och skapa nätverk, kartlägga, utveckla informationsmaterial göra ny kunskap och erfarenhet känd samt bidra till att skapa rutiner i/mellan verksamheterna. Se mall 2 sid 12, Resultat av projektledningens insatser. Barndialogen är webbplatsen för all information om projekt. Barndialogen Att rapportera vunnen kunskap/erfarenheter är ett annat mål som också förverkligats genom information och föreläsningar inom och utanför länet samt via press och radio. Landstingsnytt nr 1, sid Landstingsnytt nr 2, sid Pulsen nr 1 sid Artiklar införda i Jönköpings Posten, Bilaga 3 Omfattning, strategi och genomförande 19 delprojekt med geografisk fördelning i länet och balans mellan psykiatri, missbruk, somatiska sjukdomar, funktionsnedsättningar, skador och oväntad död. Såväl landstinget, kommuner i länet samt ideella organisationer har varit ansvariga i de olika projekten. Avsaknad av evidens och erfarenhet var en viktig anledning till utvecklingsprojektens tillkomst. Samtliga delprojekt har erhållit ekonomiskt stöd. Projektledarna (ca 20 personer) har bjudits in vid tre tillfällen under projekttiden för att byta erfarenheter om det egna och hämta ny kunskap från det nationella arbetet. De är en viktig kontakt inte minst genom sina egna betydande nätverk och inför planering av spridning till övriga länet. Mot bakgrund av den kunskap som idag finns om förbättringsarbete och komplexa problem har utgångspunkten byggt på mångfald och samverkan. Nedan redovisas i; Mall 1 omfattning och strategi för delprojekt Mall 2 övergripande insatser. En slutrapportering av samtliga delprojekten redovisas i bilagor. 5

7 Mall 1. Delprojekt omfattning och strategi Ansvarig Inriktning/rubrik Målgrupp omfattning Ekonomi projektbidrag Måluppfyllelse Bilaga nr LANDSTING Hörselhabiliteringen Kartlägga antal barn till döva föräldrar i länet. Identifiera interventioner, öka kunskapen om barn till döva bland personal i barnverksamheter. Informationsmaterial till pedagoger, barn och till barnens döva föräldrar Ja Bilaga A Rapporten i sin helhet Hörande barn till döva eller teckenspråkiga föräldrar (pdf) Kuratorsenheten, Länssjukhuset Ryhov Genom gruppverksamhet förhindra/reducera ohälsa hos barn och ungdomar som är anhöriga till svårt sjuka föräldrar eller till föräldrar som dör. Utbildning Barn i sorg, Randiga huset. Målgruppen för utbildningsprogrammet har varit kuratorer inom hälso- och sjukvård, skolkuratorer, skolsköterskor, Vårsol samt övrig personal inom hälsooch sjukvård. Det övergripande syftet har varit att ge deltagarna ökad kunskap kring barns reaktioner på förlust genom dödsfall, vid kris och trauma samt hur man utformar och leder stödgrupper för barn i sorg Ja Bilaga B+ Utvärdering av kurs om kris- och sorgebearbetning av Randiga Huset 6

8 Ansvarig Inriktning/rubrik Målgrupp omfattning Ekonomi projektbidrag Måluppfyllelse Bilaga nr Onkologkliniken, Länssjukhuset Ryhov Skapa samtalsmiljöer. Framtagande av informationsmaterial. Systematiskt bjuda in barn som anhöriga för information. Barn/ungdomar som anhöriga ska känna sig välkomna till kliniken. Vår personal ska ha en inbjudande attityd. Barn/ ungdomar ska få information och bjudas in till kliniken för att delta vid anhörigs behandling Ja Bilaga C Psykiatriska kliniken, Länssjukhuset Ryhov Beardslee-utbildning Personal inom psykiatri, socialtjänst och ideella föreningar Ja Bilaga D Rehabmedicinska kliniken, Länssjukhuset Ryhov Skapa en välkomnande miljö för barn och öka den samlade kompetensen. ska känna en trygghet i sjukhusmiljön Ja Bilaga E Vuxenhabiliteringen, Länssjukhuset Ryhov Inhämta kunskap för att utveckla metoder och rutiner i arbetet med barnen och deras föräldrar. Föräldrar som har en utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan. Att arbeta förebyggande så att barnen ges möjlighet till ett bra vuxenliv. Detta i samverkan med övriga berörda myndigheter, föreningar m.m Ja Bilaga F 7

9 Ansvarig Inriktning/rubrik Målgrupp omfattning Ekonomi projektbidrag Måluppfyllelse Bilaga nr KOMMUNER Anhörigkonsulent Jönköpings kommun En samverkan kring anhörigstöd. inom alla socialtjänstens verksamheter Ja Bilaga G Eksjö Habo Anhörigstöd Eksjö kommun. Att bygga upp ett professionellt stöd till barn som anhöriga. Högre kompetens inom personalen för att identifiera och bemöta barn som anhöriga. Personal inom kommun och primärvård hittar sätt att arbeta där Barn som anhöriga blir ett gemensamt ansvar. Barnombud utses i ett stort antal verksamheter Bilaga H Ja Bilaga I Jönköping, fritid och utbildningsförvaltningarna En sammanställning av stöd till barn som anhöriga för personal och en fickfolder till elever vart man vänder sig om man vill ha hjälp Utbildning av personal inom barn- och utbildningsförvaltning, fritidsförvaltning samt i viss mån socialtjänsten Ja Bilaga J Räddningstjänsten Utveckla metoder vid akuta händelser där barn drabbas. Öka kunskap i kåren. Utbildning av befäl inom Räddningstjänsten i F-län för att där räddningstjänsten gör en insats bättre kunna uppmärkamma och möta barns behov Ja Bilaga K 8

10 Ansvarig Inriktning/rubrik Målgrupp omfattning Ekonomi projektbidrag Måluppfyllelse Bilaga nr Tranås Utveckling och utvärdering av familjestöd vid psykisk ohälsa. Minska psykisk ohälsa hos barn och ungdomar vars förälder lider av psykisk ohälsa/psykisk sjukdom eller har en beroendeproblematik. Målgruppen är barn/ ungdomar i åldrarna 0-20 år som har en förälder eller nära anhörig som vårdats på den psykiatriska vårdavdelningen i Eksjö och/eller fått kontakt med den psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Tranås Delvis Bilaga L Vaggeryd Vetlanda Bättre stöd till barn som anhöriga i Vaggeryds kommun genom samverkan. Kartläggning och riktlinjer för stöd till barn. Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården. Samarbete mellan socialtjänst och BUförvaltning Att ha kunskap, information och god förankring både för de som aktivt möter föräldrar och barn och för ledningen är en förutsättning för god samverkan. Upprepade utbildningssatsningar till personal inom socialförvaltning, BUförvaltning samt vård- och omsorgsförvaltning för att genom intern och extern samverkan bedriva ett effektivt arbete för att upptäcka och stötta barn till personer med riskbruk, missbruk och beroende Delvis Bilaga M Ja Bilaga N 9

11 Ansvarig Inriktning/rubrik Målgrupp omfattning Ekonomi projektbidrag Måluppfyllelse Bilaga nr ÖVRIGA Hälsohögskolan Att upprätta en uppsatsbank med relevans för Barn som anhöriga. Utveckla en modell för att vetenskapligt implementera och utvärdera en ny intervention föra att ge information till barn som anhöriga inom somatisk sjukvård. Studenter vid Hälsohögskolans olika program. Samverkan med personal inom onkologkliniken Utbildningsinsatser för personal inom kommun o landstinget Ja Bilaga O a+b Regionförbundet Informationsmaterial till barn i HVB-vård (hem för vård eller boende) om sina rättigheter till råd och stöd. En informationsbok har tillsammans med en grupp barn tagits fram till barn som är placerade i familjehem. Den ska hjälpa enskilda socialsekreterare att på ett åldersadekvat och tilltalande sätt informera barnet om dess rättigheter och situation som familjehemsplacerad Ja Bilaga P 10

12 Ansvarig Inriktning/rubrik Målgrupp omfattning Ekonomi projektbidrag Måluppfyllelse Bilaga nr Svenska kyrkan Teateri Vårsol Skapa resursgrupp för barn som anhöriga. Öka kunskap och skapa barngrupper. Samverka med kommun, landsting och ideella föreningar En teaterföreställning om att öka förståelse och kunskap kring psykisk ohälsa och suicid. Publiken möter tankar, hopp, ilska, Bottenlös sorg men också deras styrka och mod att gå vidare i livet. Barngruppsverksamhet vid allvarlig sjukdom och sorg. Samverkan med kommun och landsting. Vi ser projektet Barn som Anhöriga som en hjälp för oss att vässa vår kompetens och få upp frågorna omkring Barns och Ungas hälsa på bordet inom kyrkan. Syftet med föreställningen är att; öka kunskapen och förståelsen hos och för; barn och unga som har en förälder med psykiska problem eller som har mist en förälder personal som jobbar med barn till vuxna med psykiska problem, barn och vuxna kring suicid och suicidprevention. Målgruppen är bland annat barn till föräldrar med psykisk ohälsa och barn till separerade föräldrar. Barn i sorg innefattar även målgruppen barn som mist syskon och barn med svårt fysiskt sjuka föräldrar eller syskon Ja Bilaga Q Ja Bilaga R Ja Bilaga S 11

13 Mall 2. Övergripande insatser projektledning och styrgrupp (organisation, dokumentation, aktiviteter) ORGANISATION Tidslinje För att ge en överblick av viktiga händelser över tid beskrivs arbetet i en kronologisk översikt, så kallad Tidslinje. (Redovisas under mätbara resultat). Ekonomi Bilaga nr/länk Bilaga 4 Ekonomiredovisning inlämnas efter vår slutkonferens. DOKUMENTATION Bilaga nr länk Policydokument ska göras mer känt Om barn som anhöriga och använt i verksamheterna och i politiken. Uppdaterad år 2012 Handlingsplan barn och unga (Barnombudsorganisation) Bilaga 5 Kvalitetssystem för barns rätt till en god och likvärdig Bilaga 6 hälso- och sjukvård (barn som anhöriga ingår) GRIDD för verksamhetsuppföljning Bilaga 7 Familjeformulär inkl rutinbeskrivning Familjeformulär Familjeformuläret är ett dokument för att identifiera minderåriga barn till patienter. Uppdraget var att göra det mer känt och använt i verksamheterna. Framtagande av KVÅ-koder har under året genomförts av Socialstyrelsen. Familjeformuläret ingår nu som en generell blankett i landstingets IT- system och hanteras efter kända rutiner. Material framtaget i projektet utöver det som beskrivs i Informationsmaterial delprojekten Information till barn 4-10 år att rita och skriva i när Bilaga 8 förälder är sjuk. Min bok Information till föräldrar., när någon Bilaga 9, 10 i familjen är sjuk samt Råd till skola och förskola. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk Stickan Bilaga 11 Information till personal Vägledning Bilaga 12 till personal om barn som anhöriga enligt 2g hälso- och sjukvårdslagen Barndialogens websida Barndialogen/Barnkonventionen 12

14 AKTIVITETER Bilaga nr/länk Konferens 1 Bilaga 13 och 14 (utvärdering) Konferens 2 Bilaga 15 Studiebesök, information, presentation (enl tidslinjen) UTBILDNINGAR Lärandeseminarier kring barn som anhöriga. Ett omfattande utbildningsarbete genomförts för att upprätta samverkan och goda rutiner i länet. Sex team (drygt 60 personer) från landstinget, kommunerna och frivilligorganisationer har deltagit i utvecklingsarbetet enligt genombrottsmetod; - Akutprocess och plötslig död - Syskon som anhöriga - 2 team med långvarig/kronisk process - Vuxenpsykiatri - Barn med en förälder som har funktionsnedsättning. Bilaga nr/ länk Lärandeseminarier Nätverket för barnombud i länet samlas regelbundet för information om ny kunskap och erfarenhetsutbyte 3-4 ggr per år. En grundkurs för nya barnombud genomförs årligen. Avgränsningar Avgränsningar i projektet har inte varit aktuellt. Istället har arbetet också kommit att integrera insatser till syskon som anhöriga, vilka inte omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (2 g ). Projektorganisation Examensarbete: Studenter vid Tekniska Högskolan i Jönköping har inom kursen Projektledning 30hp 2014 valt att som ett examensarbete beskriva Framgångsfaktorer i samverkansprojekt. En analys av projektet Barn som anhörig. Bilaga 1 Projektledning: projektledare 75 % tjänst och administrativ samordnare 100 % tjänst med ansvar för planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter och arrangemang i projektets regi, administration, kontakter internt och externt och utformning av material. En huvuduppgift har varit att driva arbetet mot uppsatta mål. Styrgrupp med representationen från primärvård, vuxenpsykiatri och specialistsjukvård barn och vuxna, regionförbundet, socialförvaltning, landstingets kansli och Högskolan. Styrgruppen har i bästa samverkan fungerat som ett arbetande och beslutande forum för projektet. Styrgruppen övergår efter projekttiden i en processgrupp inom Barndialogen. 13

15 Samverkansaktörer med strategiska funktioner från arbetsplatser/organisationer i länet är på olika sätt kopplade till projektet, var och en med sitt nätverk. Nätverken möjliggör en fördjupning och synkronisering av utvecklingsarbete/kompetenshöjning i länet i olika frågor. Exempel på företrädare; Akutmottagningar, ambulansen, anhörigsamordnare, elevhälsan, barn- och ungdomshälsan, barnombud, BUP, barn och utbildningsförvaltning, bårhus, etiska råden, familjecentraler, folkhälsoplanerare, fritidsförvaltning, frivården, funktionshinderomsorgen, Frälsningsarmén, Futurum, hjärtsjukvården, hörselhabilitering, IT, IVA, kuratorer, missbruksvården, barnkliniken, kirurgkliniken, landstingets ledning, länsbiblioteken, onkologen, ortopedkliniken, palliativ vård, patientinformation, patientstödjare, primärvårdsledning, Qulturum, rehab. medicinska kliniken, Rädda Barnen, räddningstjänsten, sjukhusbibliotek, sjukhuskyrkan, spädbarnsverksamheten, Svenska kyrkan, sjukvårdsledningar, socialtjänsten, spädbarnsverksamhet, Teateri, vuxenpsykiatrin, vuxenhabilitering. Stödresurser inom landstingets kansli har varit behjälpliga med olika kompetens såsom ekonomi, information samt metodstöd för förbättringsarbete. Plattformar för samverkan mellan kommunerna, landstinget och ideella organisationer där frågan är känd och hanteras är; landstingets ledning, sjukvårdens förvaltningsledning, Ledningsgrupp för samverkan kommun-landstinget, Barndialogens styrgrupp, medicinska programgrupper, FAKTA-grupper, SKLs projekt psykisk hälsa barn och unga (PSYNK). Den organisatoriska strukturen har fungerat mycket väl. Projektets genomförande Utvecklingsarbetets genomförande har ovan beskrivits för delprojekt och projektledning. Fler insatser av betydelse pågår i länet där flera utgör permanenta verksamheter med barn som anhöriga som viktiga målgrupper. Anhörigkonsulenter. Samverkan med anhörigkonsulent/samordnare i flera kommuner har etablerats. En förhoppning är att det nationella spridningsarbetet kan medverka till ytterligare fördjupning och att samtliga kommuner ingår i detta utvecklingsarbete. Pågående projekt inom Regionförbundet Jönköpings län, primärkommunal samverkan och SKL Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården. En synkronisering av de båda närliggande projekten sker via styrgruppen. Gemensam länskonferens hölls i maj Det fortsatta samarbetet pågår för att starta en Brygganliknande organisation i Jönköpings kommun. Barn- och ungdomshälsan är en enhet i Jönköpings sjukvårdsområde som öppnades i augusti 2012, för att möta barn 6-18 år med lindrig psykisk ohälsa och psykosomatiska besvär. och deras föräldrar är en viktig målgrupp. Barn- och ungdomshälsan, Jönköpings län 14

16 Den palliativa vården har ett ansvar att uppmärksamma barnens situation och skapa rutiner kring detta. Det har kommit till uttryck genom anpassad fortbildning för samtlig personal i ett hospice i Jönköping samt deltagande i lärandeseminarium. Att inrätta en barnanpassad miljö som inbjuder till samtal är ett av huvudmålen. Kartläggning av strukturer för stöd vid oväntad död hos förälder eller vårdnadshavare. Ett kompletterande uppdrag från Socialstyrelsen till landstinget i Jönköpings län har resulterat i denna rapport. Socialstyrelsen När förälder oväntat avlider resultat och slutsatser från tre kartläggningar om ansvar samt strukturer för information och stöd. När förälder oväntat avlider - Socialstyrelsen Samverkansteam för föräldrar i behov av särskilt stöd under graviditet, förlossning och tidigt föräldraskap. Team upprättats i länet med syfte att samverka utifrån den enskilda familjens behov för att erbjuda optimal vård och omsorg med fostrets/barnets och familjens bästa i fokus. Fakta-dokument Spädbarnsverksamheten. Målgruppen för verksamheten är familjer med ofödda barn eller spädbarn upp till ett år där det finns brister eller en risk för brister i anknytningen mellan barn och föräldrar. Spädbarnsverksamheten erbjuder också råd, stöd och handledning till enskild personal om anknytning samspel. Spädbarnsverksamheten i Jönköpings län I samråd med förvaltningsledningen i Östergötland fördjupas samverkan i projektet inom Regionalt Cancercentrum, (RCC), för insatser till barn vars föräldrar drabbats av cancer talet kontaktsköterskor i regionen, inklusive Landstinget i Kalmar, deltog vid en inspirationsdag i september med uppföljning i december. Arbetet pågår En viktig kontakt har etablerats med IKEA som bidrar med gosedjur till sjuka barn och barn som är anhöriga. Vid nyår överlämnades inte mindre än djur till våra enheter för att hitta hem till nya små ägare. Resultat Framförallt har utvecklingsarbetet medfört att frågan om information, råd och stöd till barn som anhöriga enligt HSL 2 g har gjorts känd för verksamheter i länet som enligt lag ska uppfylla denna skyldighet. Arbetet har också fört med sig ett stort antal medaktörer som anslutit längs vägen. Vetskapen om att vi alla kan fylla en funktion för att underlätta för barn i dessa svåra livssituationer har tillsammans med nya forskningsrön inneburit att ett stort allmänintresse och medvetenhet har väckts. Lokala media har på en rad olika sätt uppmärksammat och följt frågan. Sammantaget kommer detta att innebära en efterfrågan bland invånarna på att vård och omsorg även tillgodser barns behov i dessa situationer. Styrgruppen anser att den övergripande måluppfyllelsen utifrån projektansökan är mycket god. Projektet har fört in en ny kunskap i Jönköpings län. Vägarna som valts för att erbjuda kompetensstöd har varit många, behovsanpassade och verksamhetsnära. Den stora kunskap 15

17 och engagemang som många personer med olika funktioner och bakgrund besitter, är en oerhörd resurs och tillgång för länet. Mätbara resultat I mall 1 och 2 framkommer många exempel på mätbara resultat efter projektets slut i form av organisation, samverkan, utbildnings- och informationsinsatser, material och dokumentation. Utifrån tidslinjen kan följande aktiviteter, i huvudsak kopplat till projektledningens ansvarsområde, grupperas och samlas. Informationsmöten externt 77 tillfällen < 10 personer personer personer 29 > 50 personer Styrgruppsmöten 21 Projektledningsmöten 28 varav 5 konferenser Övriga planerings- och 16 informationsmöten Teaterföreställningar 12 En viktig grund har lagts för framtida fortsatt utvecklingsarbete i denna och andra viktiga frågor kring barns och ungas hälsa och positiva utveckling. Effekt, slutsatser och rekommendationer Nya välfungerande samarbetsgrupper har skapats verksamheter emellan. Vi har fått kunskap om en gemensam viktig fråga. Nu gäller att ta ansvar för implementering och spridning i länet. I den systematiska uppföljning som en forskargrupp inom kort inleder kommer Futurum att delta med flera personer. En fortsatt medverkan i det nationella projektledningsarbetet ger återklang också i Jönköpings län. Vad har varit svårt, oförutsett, intressant eller nytt? Dessa komponenter ingår naturligt i ett utvecklingsarbete och tillhör vardagens uppgifter att söka lösa. En förutsättning har varit att avsätta resurserna för projektledning. Vilka erfarenheter har ni fått av projektet/utvecklingsarbetet. Vad har gått som planerat? Har något fungerat bättre än förväntat? Vad har inte gått som planerat? Erfarenheterna har också redovisats ovan. Det positiva engagemang som människor har visat har varit så mycket större än förväntat, med lång erfarenhet från förbättringsarbete. 16

18 Är lagstiftningen nu känd i organisationen? Vi saknar en fullständig överblick, men spridningseffekterna är betydande och arbetet kommer att fortsätta efter projekttiden. Se bilaga O. Den nationella konferensen i Jönköping i höst kommer också att vara en god draghjälp för att hålla arbetet levande. Är framarbetade strukturer och arbetssätt förankrade? Ja. Vilka rekommendationer kan du ge till andra som vill genomföra ett liknande utvecklingsarbete? Att låta den nya kunskap som forskningen kommit fram med och de blandade erfarenheter som utvecklingsregionerna har erhållit få läggas till grund för ett eget fortsatt förbättringsarbete. Ta vara på de kontakter som kan hjälpa till på vägen. Samarbete Samverkan mellan samhällets olika aktörer är viktig för att öka förutsättningarna för att barn som far illa eller har problem ska kunna få den hjälp som de behöver. Vi önskar fördjupa vårt arbete för målgruppen barn som anhöriga inom alla våra verksamheter genom att; synkronisera pågående utvecklingsarbete / kompetenshöjning i länet inom och mellan olika verksamheter inom kommuner, Landstinget och idéburna organisationer. Vi har idag kommit olika långt inom olika verksamheter. skapa en struktur för implementering av nationella handläggningsråd på länsnivå i syfte att sträva efter en evidensbaserad praktik. göra en fördjupad kartläggning och utvärdering av pågående insatser. påbörja forskning kring barn som anhöriga i samverkan med FoU-enhet och högskolorna erbjuda barn och unga information, stöd utifrån deras erfarenheter och kunskap enligt barnkonventionen (artikel 12) finna samverkansformer med brukarorganisationer med fokus på barns behov. Utvecklingsområden, Implementering och systematisk uppföljning Med undantag från anpassat stöd till familjer med utländsk/minoritetsbakgrund har de planer som beskrevs i ansökan genomförts under projekttiden. Det kvarstår dock att få samtliga enheter att få rutiner i drift. En sådan uppgift är t ex ifyllande av familjeformulär. 17

19 1177.se Ett material kring psykisk ohälsa framtaget av Vårdguiden för barn mellan 8 och 12 år kommer att lanseras vid konferensen. Med koppling till barnkonventionen hittar man här; fakta, frågor o svar, filmer, animeringar, intervjuer och kontaktvägar om man vill ha hjälp. En planering med samma upplägg pågår även för områden allvarliga och långvariga sjukdomar som cancer, neurologiska sjukdomar, diabetes, astma, hjärtsjukdomar. Andra möjliga områden är palliativ vård samt oväntad död/suicid. Försäkringskassan (FK) Ett intresse för utvecklingsarbete med FK Höglandet har framkommit om barn som anhöriga. Viktigt att involvera nationellt utvecklingscenter för FK. Rutiner för handläggare att ge anhörigstöd bör upprättas med utgångspunkt från SASSAM (kartläggning av social situation för planering av rehabilitering), samordnad individuell plan (SIP) behöver göras känd. Våld i nära relationer är ett viktigt perspektiv liksom inom habilitering att uppmärksamma syskon. Medaktörer är AF och rehab samordnare. Spridning till landstingen om barn som anhöriga I samband med informationsrundan till landstingen erbjuda lärandeseminarier för att organisera anhörigarbetet. Underlaget utgörs av de erfarenheter och resultat som kommit fram efter utvecklingsregionernas arbete. Målgrupper; psykiatri, primärvård, specialistvård, akutvård gärna verksamhetsutvecklare med kunskap i förbättringsarbete. Kursupplägg; 2 heldagar internat, 2 x½ dag via videolänk samt 1 heldag summering. Ett förslag är följande uppdelning av landsting/regioner med ca 8-10 personer per team. Ca 60 personer per kurs är ett bra antal. Förändring, förbättring, lärande! Den nya handboken Förändring, förbättring, lärande! Introduktion och inspiration till förbättringsarbete och genombrottsmetoden med exempel hämtade från barn som anhöriga, passar bra att introducera vid kurserna. Ambulans och akutsjukvård Planering för utvecklingsarbete inom akutsjukvården rörande barn som anhöriga har påbörjats. Målgrupp ambulans, akutmottagningar, IVA samt primärvård. Polis och brandkår är också viktiga aktörer, en rad andra kan tillkomma under resans gång. En nationell grupp med kompetenta och engagerade personer med olika yrkesbakgrund kommer att bildas för att ta fram gemensamma rutiner och riktlinjer för att möta barns behov i dessa situationer. Arbetsformer Lärandeseminarier eller workshops i samarbete med Qulturum. Kan eventuellt utmynna i en nationell konferens med akut och prehospital vård i Sverige. Vi som blev kvar en föreställning om att vilja leva när någon annan har bestämt sig för att dö. Föreställningen utgör ett av de mer omfattande delprojekten inom. Inför våren 2015 är 40 nya föreställningar bokade och ytterligare ett 20-tal på gång. 18

20 Hemsjukvård Vi har för avsikt att bjuda in den nu kommunaliserade hemsjukvården i länet till samråd om möjliga behov och önskemål av kompetenshöjning kring barn som anhöriga för att i projektets regi vid behov kunna erbjuda fortbildning under våren. Besked inväntas. Biblioteken I samråd med länets läsambassadör och länsbibliotekarier planeras temat barn som anhörig att lyftas på olika sätt i bibliotekens utbud och verksamheter, i samband med undervisning på grundskolan och i form av skrivarkurser. Dela erfarenheter och sprida Vi välkomnar tillfällen att göra och ta emot studiebesök från landet så som pågått under hela projekttiden. Särskilt ska nämnas att barn som anhörigarbetet presenterades då Qulturum i juni stod värd för ett möte med företrädare för sjukvårdssystem från hela världen. Hur tänker ni gå vidare? Länsövergripande genom Barndialogen och den tidigare styrgruppen. Nationellt under ledning av Nka och Socialstyrelsen med fortsatt lärande och spridning av god kunskap och erfarenhet. Vilka är framgångsfaktorerna? Förutsättningarna att förmedla behovet och värdet av insatser till barn som anhöriga har varit extremt goda. De nationella kartläggningar som skett parallellt och vilkas resultat stöder behovet av insatserna har ytterligare lyft betydelsen och underlättat arbetet. Människor har lätt att förstå innebörden och behovet av budskapet. Men återigen har ett helhjärtat ledningsstöd gett mandat och skapat arbetsglädje. Hur tänker ni kring systematisk uppföljning? Som en oerhört viktig del av satsningen som nu är på gång. De strukturella förutsättningarna går hand i hand med det övergripande målet att barn och familjer ska känna att de får det de behöver. Hur ska införandearbetet i organisationen läggas upp? Hur ska det leva kvar, leva vidare? Genom redan etablerade strukturer i organisationen och genom upparbetad samverkan. Beslut fattas på högsta ledningsnivå för landstinget och kommunerna och Barndialogen utför uppdragen. Uppföljning sker övergripande och på lång sikt genom det kvalitetssystem som skapats för barns rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län. Spridning av utvecklingsprojektets resultat Resultat har spridits via; Barndialogens websida, informationstillfällen, utbildningar, studiebesök från när och fjärran, media, lärandeseminarier, workshops, nätverk, konferenser, 19

Barnombud. Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011. Barnet som patient, anhörig och länsinvånare

Barnombud. Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011. Barnet som patient, anhörig och länsinvånare Barnombud Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011 Barnet som patient, anhörig och länsinvånare Kunskap att möta frågor, tankar och känslor hos barn Nätverk ca 250 personer Länsgemensamma utbildningsinsatser

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Akutprocessen Höglandet Samverkan mellan:

Akutprocessen Höglandet Samverkan mellan: Akutprocessen Höglandet Samverkan mellan: Ann Simonsson, akuten. Susanne Rydén, akuten. Camilla Karlsson, ambulansen. Lenita Petersson, ambulansen. Irene Forsberg, elevhälsan. Gunilla Ågren, elevhälsan.

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Nationell satsning sker på utvecklingsarbete som stödjer barn och unga som har föräldrar med olika svårigheter. I hälso- och sjukvårdslagen har lyfts in barns särskilda

Läs mer

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 1(10) Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 att Barnrond vid sjukhus vårdcentraler och folktandvård Separat beskrivning för genomförande

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15 Nationellt kompetenscentrum anhöriga Hässleholm 7 oktober -15 Anhörigområden Anhöriga till äldre Anhöriga till barn och unga med flerfunktionsnedsättning Arbetsgivare för anhöriga Anhöriga till personer

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården 2012-2014

Stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården 2012-2014 Stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården 2012-2014 Inledning Socialstyrelsen har i uppdrag att under perioden 2011-2014 i samråd med Statens Folkhälsoinstitut (FHI) och Sveriges Kommuner

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Dokumentation Konferensen Riktlinjer och styrdokument i hälso- och vården 28 29 november 2013

Dokumentation Konferensen Riktlinjer och styrdokument i hälso- och vården 28 29 november 2013 Dokumentation Konferensen Riktlinjer och styrdokument i hälso- och vården 28 29 november 2013 Innehållsförteckning 1. Socialstyrelsen och Nka 2. Landstinget Dalarna 3. Landstinget i Jönköpings län 4. Västra

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Nationell konferens. Barn som anhöriga 2014. En bro för gemensamt lärande och samverkan

Nationell konferens. Barn som anhöriga 2014. En bro för gemensamt lärande och samverkan Nationell konferens Barn som anhöriga 2014 En bro för gemensamt lärande och samverkan Under 2012-2014 har Socialstyrelsen tillsammans med Nationellt kompetenscentrum anhöriga på regeringens uppdrag lett

Läs mer

Se till mig som liten är

Se till mig som liten är Se till mig som liten är -Barn som anhörig Christina Polland 2014-10-07 FLÖDE Barn som anhöriga Barn- och ungdomshälsan Psykosociala enheter Socialtjänst Familjeformulär/ annan inventering görs på avdelning/

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 ( 12 ) GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 (13) Darienr/Dplankod LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Vad ska vi prata och samtala om?

Vad ska vi prata och samtala om? Vad ska vi prata och samtala om? Om Länsstyrelsen och våra uppdrag Om mäns våld mot kvinnor Läget i länet Kommande lagstiftning Vad gör Operation Kvinnofrid och vad kan Länsstyrelsen erbjuda Regional strategi

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister Projektplan Barnets rättigheter i vårdnadstvister Stiftelsen Allmänna Barnhuset planerar att tillsammans med Socialstyrelsen, FoU i Väst/GR och region Örebro starta ett utvecklingsprojekt kring barn som

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa

Kompetenslyftet ehälsa Kompetenslyftet ehälsa Januari 2011 december 2013 Slutrapport Ann-Marie Bönström, Projektledare Bakgrund Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt och

Läs mer

Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län

Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län Invest Region Jönköping Ur Missbruksutredningen,

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne 2008-09-15 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet? Demokratisamordnare Sundsvalls kommun Årlig demokratidag med LUPP-fokus LUPP Utbildning, BK, Demokrati. Ungt inflytande Ungdomsprojekt (jobba med delaktighet utifrån sitt intresse) Demokratiprojekt för

Läs mer

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen Samverkan för att rädda liv i praktiken Jönköpingsmodellen Margit Ferm Socionom, ordförande i SPES & vice ordförande i NSPH och projektledare YMHFA Jönköpings län Jönköpings län 10 475 km² (2,5% av Sverige)

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Uppdrag Den delregionala ledningsgruppens uppdrag är att kontinuerligt och enligt Västbus

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/11 N Y T T F R Å N SIKTA SIKTA- Skånes missbruks och beroendevård i utveckling ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370 Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Nationell konferens. Barn som anhöriga 2014. En bro för gemensamt lärande och samverkan

Nationell konferens. Barn som anhöriga 2014. En bro för gemensamt lärande och samverkan Nationell konferens Barn som anhöriga 2014 En bro för gemensamt lärande och samverkan Under 2012-2014 har Socialstyrelsen tillsammans med Nationellt kompetenscentrum anhöriga på regeringens uppdrag lett

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland. Konferens; Kunskap till praktik 11-12 november 2014

Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland. Konferens; Kunskap till praktik 11-12 november 2014 Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland Konferens; Kunskap till praktik 11-12 november 2014 Regional stödstruktur plattform i Halland Uppdragsgivare Chefsgrupp Halland Kommunchefer RD Kommunberedning

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin Snabba reaktioner vid risk för suicid Suicidpreventivt arbete i Jönköpings län Hälso- och sjukvård (2003-2014) Landstinget har FAKTA-dokument och vårdprogram - Kliniska riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län PROJEKTPLAN REVIDERAD 2011-12-01 Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen och

Läs mer

Oatum 2011-03-17. Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK

Oatum 2011-03-17. Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK I II ~ Landstinget DAlARNA CENTRAL FÖRVALTNING Hälso- och sjukvårdsenheten Gunilla Apell Oatum 2011-03-17 Ertdalum BeteckningJdiarienr LD11/010711(4) Er beteckning RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN

Läs mer

Barndialogen Verksamhetsberättelse för 2014 med framåtblickar

Barndialogen Verksamhetsberättelse för 2014 med framåtblickar Barndialogen Verksamhetsberättelse för 2014 med framåtblickar Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Information och kommunikation... 3 Barndialogens ledning... 3 Barnkonventionen... 4

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets

Läs mer

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014 Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet Region Halland 5 nov 2014 Vilken kompetens behövs för att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Styrgruppsmöte barn och unga 2013-12-04

Styrgruppsmöte barn och unga 2013-12-04 MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare 023-77 70 77 britta.johnsson@regiondalarna.se Datum 2013-12-04 Styrgruppsmöte barn och unga 2013-12-04 Närvarande: Tina Jäderbrant (punkt 1-7, 10, 11), Gunilla

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Läs mer

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24 Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer