GRANSKNING AV SOTE-LAGFÖRSLAGET. Aki Linden, verkställande direktör, HNS
|
|
- Britt Abrahamsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GRANSKNING AV SOTE-LAGFÖRSLAGET Aki Linden, verkställande direktör, HNS
2 DET ÄR FÖRSTÅELIGT ATT DET FINNS OLIKA UPPFATTNINGAR Ordnandet av SOTE-service är en så omfattande och betydelsefull fråga, att det är förståeligt, att det inom olika interessentgrupper förekommer olika välmotiverade uppfattningar, även om alla betonar gemensamma mål som jämställdhet, hållbarhet, prioritering av förebyggande vård och basservice. Dessa intressentgrupper är bl.a. stora städer, medelstora städer, små kommuner, regioncentrumkommuner, kranskommuner, stora, medelstora och små sjukvårdsdistrikt, naturligtvis olika partier, olika yrkesgrupper, olika serviceproducenter (offentliga, privata osv), socialvården, bas-, special- och arbetshälsovården, FPA, fackföreningar osv.
3 VAD ÄR SJUKHUSEN MEST OROADE FÖR I SOTE-REFORMEN? 1 1. Specialsjukvården uppgår till ca 40 % av social- och hälsovårdsservicen (utan barndagvård). Den är starkt bunden till den internationella forskningens utveckling och till universitetens verksamhet. Ingen förnuftig människa vill att den förebyggande vården försummas och att det pga. det behövs mer vård, eller att folksjukdomar sköts om med dyr toppteknologi. MEN det är också utopistiskt att föreställa sig, att en utvecklad västerländsk stat kunde fungera utan effektiv och täckande sjukhusvård, som också kräver måttligt med resurser på den nuvarande kompetensnivån. I Finland vårdar sjukhusen effektivt och internationellt sett förmånligt, och verkligen inte bara fakturerar kommunerna, som det ibland påstås.
4 VAD ÄR SJUKHUSEN MEST OROADE FÖR I SOTE-REFORMEN? 2 2. Patienter och skattebetalare får nytta av att specialsjukvården ordnas med stort befolkningsunderlag, det går inte att förneka. Ett tillräckligt befolkningsunderlag möjliggör specialisering och centralisering, som säkrar kunnande och kvalitet dygnet runt. I bashälsovården och huvudsakligen också i socialservicen har det inte kunnat påvisas liknande fördelar med storproduktion. Därför är diskussionen om social- och hälsovårdstjänsternas integration tidvis oroande, för åtminstone till en början verkade det så, att då målet var en kommunvis integration kunde det ha som biprodukt att befolkningsunderlagen för ordnande och produktion av specialsjukvård minskade.
5 VAD ÄR SJUKHUSEN MEST OROADE FÖR I SOTE-REFORMEN? 2-4 2) fortsättning: Nu har risken för överdriven splittring blivit betydligt mindre. Mest oroar det i Kymmenedalen och Egentliga Finland, och inte heller i HNS har oron ännu helt gått över. Rätten för områden på basnivå att ordna specialsjukvård är förnuftigt avgränsad i lagförslaget. 3) Effektiva stödtjänster, som grundats i samarbete med kommunerna och som delvis överskrider sjukvårddistriktens gränser, har visat sig vara så effektiva och av hög kvalitet, att de inte får riskeras. 4) Också överdriven och konstgjord konkurrensutsättning i krävande och dejourerande service bör kunna hållas under kontroll.
6 VAD ÄR SJUKHUSEN MEST OROADE FÖR I SOTE-REFORMEN? 5-6 5) Håller vi på att skapa förvaltningsmojänger, som ökar byråkratin och på samma gång riskerar möjligheterna för utvecklingen av det vetenskaps-teknologiska kompetensområdet, dvs. specialsjukvården, som kräver en internationellt sett kvalitativt hög nivå? Sjukhusens managerialisering är ett krävande kunskapsområde. Inte heller i nuläget har det satsats tillräckligt på det i Finland, jämför t.ex. med Frankrike, Storbritannien. Jag vågar också påstå, att en del av bashälsovårdens problem, som tillspetsats under de senaste åren, beror på felaktig ledning av social- och hälsovården på kommunnivå. 6) I många andra länder styrs universitetssjukhusen av universiteten. Ingenstans tillhör de en enskild stad! Finns det en risk att den offentliga sjukhusinstitutionens dragningskraft försvagas?
7 SVÅRT ATT SKAPA EN IDEALMODELL Det är svårt att skapa en IDEALMODELL för social- och hälsovården, där alla mål förverkligas åtminstone med kommuner som bas och med den nuvarande kommunstrukturen. Vilka är alla mål? Sådana är t.ex: direkt demokrati (direkta val för beslutsfattare), finansieringens och ordnandets enhetlighet (beskattningsrätt), horisontell integration (soc-hv), vertikal integration (bas-special), brett befolkningsunderlag (= finansieringsunderlag, specialisering, kunnande), enhetlighet för service och livsmiljö/samhälle (= kommun) Finansiering via flera kanaler är en speciellt betydelsefull utmaning inom hälsovården: staten, kommuner, FPA, arbetsgivare, patienter
8 NÅGONTING MÅSTE VI ALLTSÅ PRUTA PÅ - VAD? 1 I praktiken måste vi pruta på någonting då det görs upp en ny förvaltningsstruktur: endera direkta val eller vertikal integration eller en stor befolkning eller kommunbas eller enhetlighet mellan finansiering och ordnande eller någonting annat Det är (åtminstone än en gång) orsak att påminna om vad kravet på ett stort befolkningsunderlag grundar sig på: På flera specialområden är den kritiska nedre gränsen för befolkningsunderlaget för ett dejourerande sjukhus invånare (bl.a. neurologi, öron-näs-hals, kardiologi, ortopedi&traumatologi osv), därför att för att ordna 24/365 dejourering behövs 7-10 läkare för varje dejourerande specialområde. I Finland har man hittills varit tvungen att på vissa områden klara sig med ett mindre befolkningsunderlag, men dessa måste ses som undantag, inte mål.
9 NÅGONTING MÅSTE VI ALTTSÅ PRUTA PÅ - VAD? 2 Om det skulle byggas servicesystem med ett befolkningsunderlag på minst invånare, där det samtidigt skulle finnas direkt kommunal demokrati och beskattningsrätt, skulle det i vårt land finnas endast 4 (- 6) sådana här KOMMUNER Alternativen är: samkommuner på landskapsbas (med problemen inskränkningar i rösträtten och bristande ägarkontroll över pengar utan husbonde å andra sidan bestämmer alla kommuner tillsammans i ansvarskommunens sote-organ!), ännu större områden (THL:s förslag: områden skulle vara helt löstagna från kommunerna), servicesystem på två nivåer (så som målet i regeringsprogrammet! : en starkare baskommun än nu och specialservice i fem erva-områden), eller små ordnarenheter (kommuner eller samarbetsområden) och(vid behov) stora producenter (vem skulle ha bestämmanderätt?)
10 NU ÄR VI HÄR: LAGFÖRSLAGET ÄR PÅ REMISS En hurudan karta eller modell kommer lagförslaget möjligtvis att leda till? Den formas under olika skeden: lagen stiftas kommunernas förslag statsrådets beslut. SLUTRESULTATET ENLIGT MIN FÖRMODAN: sote-områden: Östra Savolax och Västra Österbotten är inte sote-områden (?), men Kouvola och Salo möjligtvis, Rauma och xxx vill bli sådana, befolkningsgränserna uppfylls inte nu, kommer statsrådet att vara flexibelt? Inom de här kunde finnas områden på basnivå: Nyland 6 (specialregel: undre gräns invånare!), Södra Karelen 1, Södra Kymmenedalen 1, Birkaland 7 (inkl. Jämsä), Egentliga Tavastland1-2, Päijänne-Tavastland 2, Norra Österbotten 1, Norra Savolax 3, Södra Savolax 0-1, Mellersta Finland 0-1, Egentliga Finland 2, Satakunda 1, Vasa svdistrikt 1 + separat Östra Savolax och Västra Österbotten (?)
11 DISKUSSION ON OMRÅDEN PÅ BASNIVÅ 1 Många tycker att det här är lagförslagets största problem. Området på basnivå som behöver en frivillig ansvarskommun skulle stå för ca % av social- och hälsovårdsservicen: all socialservice (speciellt det här har diskuterats) förutom 24 h dejourering, bashälsovård och en liten del av specialhälsovården. Fyra olika typer av sådana här områden/kommuner: 1) traditionella regioncentran, där det nu finns regionsjukhus 2) andra kommuner med fler invånare än ) varav en del är s.k. kranskommuner, om vilka det finns en komplicerad specialregel, jämför den samtidiga tvångsfusionsparagrafen i kommunstrukturlagen 4) kommuner med lite under invånare (t.ex )
12 DISKUSSION ON OMRÅDEN PÅ BASNIVÅ 2 Det uppkommer en situation då dessa kommuner själva bestämmer om sin service på basnivå, men sote-områdets största ansvarskommun inte själv bestämmer om sin egen social- och hälsovårdsservice utan alltid besluter om den tillsammans med soteområdets (landskapets) andra kommuner. Förverkligas här direkt demokrati eller enhetlighet mellan ordnande och finansiering? Sote-områdets sote-organ skulle ha två olika sammansättningar för beslutsfattning, därför att kommuner i ett område på basnivå kan inte delta i beslutsfattning om andra kommuners basnivå. Okomplicerat? Rätt till specialsjukvård är snävt avgränsat bra! Men har man insett det här? Det SAMARBETSAVTAL som Sote-området och kommunerna på basnivå godkänner är viktigt. Finansieringen är komplicerad :t
13 BILDANDE AV SAMKOMMUN Från början fanns det tre villkor, men bärförmåga mm, som var tänkt som ett villkor för ansvarskommunen, togs bort. Var det här klokt? Nu är definitionen helt annan än i bl.a. kommunallagens paragraf om ändring av grundavtalet för samkommun, som kräver en majoritet på 2/3 av kommunernas antal och minst 50 % av invånarantalet. I lagförslaget kan bildandet av samkommun stoppas, om kommuner med sammanlagt 1/3 av områdets befolkning motsätter sig det. Med undantag för ett landskap så är centralkommunens befolkning större än så! Om centralkommunen når över gränsen på 50 %, så blir det ingen samkommun även om centralkommunen också skulle vilja det! Men alltså om 66,7 % av befolkningen och samtidigt minst 50 % av alla kommuner stöder bildandet av samkommun, kan det genomföras.
14 ETT ORGAN VALT MED PROPORTIONELLA VAL Organet är som samkommunen: det fattar besluten om ordnandet av social- och hälsovårdstjänster, är ansvarigt för ekonomin, har en egen bokföring, eget kapital, lyfter lån, ingår avtal, representerar osv. Bildas på basen av kommunalvalens gemensamma resultat. Vad gör egentligen ansvarskommunen!? Inskränkningar i rösträtten finns inte! Hit hör frågan om en kommun kan ge sk koncernanvisningar till sina representanter om hur de skall verka i sote-organ (om detta är möjligt så kan i princip en knapp majoritet i en kommun med knappt 50 % av rösträtten ensam bestämma om sote-områdets ärenden!), å andra sidan finns det inget som hindrar medlemmar att frivilligt bilda majoritet på olika sätt.
15 HELHETEN ÄR NOG KOMPLICERAD Vi har sote-området, dess ansvarskommun och ett gemensamt soteorgan som hör till dess struktur, där alla kommuner (och partier) är proportionellt representerade. Inom sote-området finns område(n) på basnivå, som omfattar en ansvarskommun och möjligen andra kommuner och deras gemensamma organ. Samkommunen skulle (kunde) fortsätta som ägare av fastigheter, byggnader och maskiner. Skulle dessa då hyras av samkommunen? Personalen i sote-områdets nuvarande kommuner och samkommuner skulle flyttas till ansvarskommunens lönelistor. T.ex. i Uleåborg skulle det i stället för de nuvarande arbetarna finnas , varav 75 % skulle vara sote-personal. Är det faktiskt någon som riktigt på allvar har tänkt och menat så här? Det skulle också vara möjligt med en separat kommunal producent eller kommuners gemensamma produceringsbolag, 13. Ok, men mångtydigt!
16 SEDAN FINNS ÄNNU SPECIALANSVARSOMRÅDET Specialansvarsområde (kallas också Erva på finska) skulle vara en samkommun, där varje kommun är representerad i koncernstämman, den skulle ha en egen styrelse. Om specialansvarsområdena stadgas i och Uppgifterna (11 st) huvudsakligen koordinerande, men också: ansvarar för... 3)... centralisering (16 ) rätt att fatta bindande beslut om produktion (39 ) samt i specialansvarsområdets styrelse skulle bl.a. representanter för högskolor delta på ett begränsat sätt då man behandlar frågor om utbildning och forskning, men det sägs ingenting om universitetens representation inom universitetssjukhusen. Det här är en mycket betydande förändring jämfört med tidigare.
17 OM NYLAND STADGAS DET PÅ OLIKA SÄTT Under hela den långa lagberedningsprocessen har det i alla skeden funnits som utgångspunkt som också i regeringsprogrammet att det för det sk. Metropolområdet eller i större utsträckning för Nyland, strävas efter speciallösningar, bl.a. av följande orsaker: 1,5 miljoner människor bor tätt i en enda pendlingsregion (mer än personer pendlar över kommungränserna) fastän det samtidigt finns stora kommuner på området. Man försöker minska segregationsutvecklingen mellan kommunerna med hjälp av planläggning, bostadsbyggande, trafikarrangemang, näringspolitik och prevention. En större andel använder arbetshälsovårdens tjänster än i landet i övrigt, dvs. den egna kommunens service används mindre.
18 OCKSÅ NYLAND SKULLE VARA ETT SOTE-OMRÅDE Den sk. Orpos grupp utgick från att det på varje pendlingsområde endast kan finnas ett sote-område (fastän det där skulle finnas flera sk. starka baskommuner). Nyland är ett pendlingsområde (förutom. Lappträsk, Högfors, Hangö, Raseborg). Erfarenheterna från HNS (förmånlig kostnadsutveckling och i jämförelser verifierat bra kvalitet, t.ex. landets minsta mängd patientskador/ invånare) förespråkar åtminstone ett brett befolkningsunderlag i specialservice, specialisering, centralisering och en långt driven arbetsfördelning. Två olika synpunkter på ansvaret för att ordna service på basnivå: 1) ett brett sote-område skulle ansvara för dem också, 2) kommunerna skulle själva ansvara för dem
19 FÖRESLAGEN MODELL FÖR NYLAND Nyland skulle alltså ha ett sote-område, som omfattar hela landskapet och det skulle kunna finnas HÖGST SEX OMRÅDEN PÅ BASNIVÅ. Ansvarskommunerna för dessa skulle vara Helsingfors, Esbo, Vanda, Hyvinge, Borgå och Lojo. Området på basnivå (alltså inte ansvarskommunen) skulle ha en nedre befolkningsgräns på minst invånare. Modellen skulle alltså vara en ansvarskommunsmodell (också i Mellersta Nyland) och Västra Nyland skulle vara en helhet. Obs! I lagförslaget nämns, att språkförhållanden kan berättiga till undantagsstadgar då man bildar sote-områden och områden på basnivå. Modellen skulle ha två nivåer
20 JÄMLIK SERVICE BÖR SÄKERSTLLAS OCKSÅ I NYLAND Utgångspunkten för hela social- och hälsovårdslagstiftningen har varit att säkerställa jämlikhet. En modell med sex sote-områden (som ansvarar för all social- och hälsovårdsservice) i Nyland, som också har förts fram, skulle vara ett potentiellt steg bakåt mot olikvärdig utveckling. I den modellen skulle det finnas sex regionala serviceordnare som integrerar all service. Då skulle också specialhälsovården delas upp och ordnas av sex olika parter i stället för en, som nuvarande. Fastän dessa skulle ha ett gemensamt produktionsanläggningssjukhus, t.ex. HUCS, skulle modellen betyda, att kommunen eller området själv oberoende av andra kommuner bestämmer hurudan specialsjukvård och i vilken omfattning de erbjuder sina invånare. Det här skulle innebära kommunvisa köer och en differentiering av servicen enligt kommun ( enligt postnummer!) inom sjukhuset.
Kommunförbundet och servicestrukturreformen
Kommunförbundet och servicestrukturreformen Tarja Myllärinen Direktör, social och hälsovåd Finlands Kommunförbund Kommunreformen och strukturreformen i samma takt Ansvaret för ordnandet av uppgifter och
Läs merEN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET
EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,
Läs merBegäran om utlåtande SHM
Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Finlandssvensk samling rf 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Carola Antskog 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning
Läs merFinlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården
Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården Varför räcker inte Paras-projektet? samarbetet mellan socialvården,
Läs merBegäran om utlåtande SHM
Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Närpes stad 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Hans-Erik Lindqvist 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning i
Läs merNya och nedlagda företag
Företag 2014 Nya och nedlagda företag Grundandet av nya företag fortfarande på nedåtgående Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,7 procent under fjärde kvartalet 2013 jämfört med
Läs merI. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8
Svenskspråkig grundläggande utbildning -statistiska uppgifter år 2013 Innehåll I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens verksamhetsområden på Fastlandsfinland åren 2003-2013.1
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2018 Kommunerna i Svenskfinland 2018 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merSV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017
SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när
Läs merFÖRTECKNING ÖVER DELAR AV ARKIV I TINGSRÄTTERNA
BREV Justitieförvaltningsavdelningen Bilaga 4 Domstolsenheten 06.03.2018 OM 3/31/2016 FÖRTECKNING ÖVER DELAR AV ARKIV I TINGSRÄTTERNA Uppgifterna baserar sig på den arkivenkät som gjordes hösten 2017.
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 53/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen, upphävande
Läs merKommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-
Läs merSocial- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt
Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt Riksdagens grundlagsutskott gjorde i sitt utlåtande från 19.2.2015 linjedragningar med
Läs merEnkät till begäran om utlåtande. Anvisningar:
Enkät till begäran om utlåtande Anvisningar: I den elektroniska enkätblanketten kan man röra sig fram och tillbaka genom att klicka på knapparna Föregående eller Nästa. Det är möjligt att skicka in enkäten
Läs merSVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016
Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret
Läs merÅr 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan
Rättsväsende 2014 Konkurser 2013 År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter slutbehandlade domstolarna totalt 3 381 konkursansökningar
Läs merNya och nedlagda företag
Företag 2011 Nya och nedlagda företag Nyetableringarna av företag ökar fortfarande medan nedläggningarna minskar Enligt Statistikcentralen antalet nya företag ökade med 1,4 procent under fjärde kvartalet
Läs merKommunernas och samkommunernas bokslut år 2012
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade
Läs merOnnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt. Kommunförbundet. Kommunens verksamhet:
Kommunförbundet Kommunens verksamhet: Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära uppgifter: Undervisning och kultur Social- och hälsovård Miljöfrågor och teknisk
Läs merHELA LANDET
FÖRHÅLLANDET MELLAN ANTALET STUDERANDE I UTBILDNINGSTILLSTÅNDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET OCH ANTALET STUDERANDE ENLIGT STATSANDELSSYSTEMET (SAS) ÅR 1999 LÄN Uppgifter enligt statis- Årets
Läs merÖver hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare
Befolkning 2011 Sysselsättning 2010 Bakgrundsuppgifter om arbetslösa Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik
Läs merSpråkprogram för Nylands förbund
Lf 2/2012 Ärende nr 23 1 Språkprogram för Nylands förbund BAKGRUND Nylands förbund är en tvåspråkig samkommun som enligt lag ansvarar bl.a. för områdesplanering och regionutveckling i Nyland. Utöver dessa
Läs merRP 194/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 194/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 a och 88 i lagen om fiske, 8 i jaktlagen och 2 i renskötsellagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna
Läs merRiksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi
Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-
Läs merNya och nedlagda företag
Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag minskade i alla landskapen Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 8,3 procent under första kvartalet 2015 jämfört med motsvarande
Läs merNÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet
NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet
Läs merHur påverkar vård- och landskapsreformen servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning?
Hur påverkar vård- och landskapsreformen servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning? DUV-dagarna, Tammerfors 3.2.2019 Johanna Lindholm VAD ÄR VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORMEN? När regeringen
Läs merUniversitetsutbildning 2013
Utbildning 014 Universitets 01 Universitetsstuderande Antalet universitetsstuderande 167 00 år 01 Enligt Statistikcentralens sstatistik var antalet studerande i som leder till universitetsexamen 167 00
Läs merSpråket inom social- och hälsovård
Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets
Läs merKommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas
Läs merHandelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet
Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet BNP-tillväxt för finländska landskap. Rangordning under valda perioder 1984-2007 1984-1994 1995-2005 1995-2007 _ 1 Nyland 1 Nyland
Läs merRegionalräkenskaper 2010
Nationalräkenskaper 2012 Regionalräkenskaper 2010 Ojämn ekonomisk tillväxt i landskapen under de senaste åren De regionala ekonomierna har utvecklats i en mycket ojämn takt under de senaste åren. Under
Läs merLandskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman
Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda 4.10.2017 Stadsdirektör Kristina Stenman Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen 2020 1.1.2020
Läs merHans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt
Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Utmaningarna är många inför genomförandet av Sote-reformen Kanske flera här än inom många andra områden i landet Vi har landets friskaste befolkning
Läs merAntalet läkare ökar. Läkarutvecklingen Antal Kvinnor Specialister Nya Läkare i År läkare % % med. stud. arbetsför ålder
Läkare 2016 Antalet läkare ökar I Finland fanns det 1.1.2016 sammanlagt 28 565 legitimerade läkare. Av dessa var 20 970 läkare i arbetsför ålder (under 65 år) och bosatta i Finland. I vårt land finns 262
Läs merPargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015
Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 BAKGRUNDSUPPGIFTER Respondentens officiella namn Pargas stad Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Patrik Nygrén
Läs merKuntaliitto Kommunförbundet
Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2009 Utgiven i Helsingfors den 31 december 2009 Nr 1751 1764 INNEHÅLL Nr Sidan 1751 om ändring av tingsrättslagen... 7347 1752 om ändring av 18 och 24 kap. i aktiebolagslagen...
Läs merCase: Att lägga ut all socialoch hälsovård i kommunen på entreprenad
Case: Att lägga ut all socialoch hälsovård i kommunen på entreprenad Nordisk tillsynskonferens 2015 Överinspektör för socialvården, gruppledare Kirsi Kaikko Regionförvaltningsverket (RFV) i Östra Finland
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 13 maj 2011 433/2011 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av 4 och 5 i kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för
Läs merKommunikationsministeriets förordning
Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för radiofrekvenser Utfärdad i Helsingfors den 5 juni 2012 I enlighet med kommunikationsministeriets
Läs merUtlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar
27.6.2014 TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Ärende Bakgrund Allmänt Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar FDUV, eller Förbundet De Utvecklingsstördas
Läs merAntalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan
Rättsväsende 2014 2014, november Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter anhängiggjordes under januari november 2014 totalt
Läs merLPAs roll i företagshälsovården för lantbruksföretagare och. Märta Strömberg-Nygård Korsholm 9.5.2012
LPAs roll i företagshälsovården för lantbruksföretagare och aktuellt från LPA Märta Strömberg-Nygård Korsholm 9.5.2012 Företagshälsovården för lantbruksföretagare, historia Lantbruksföretagarna har frivilligt
Läs merSV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017
SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när
Läs merAntalet läkare ökar kraftigt
Läkare 2013 1 Antalet läkare ökar kraftigt Den 1 januari 2013 var antalet legitimerade läkare i Finland 26 144. Av dem var 19 865 läkare i arbetsför ålder (under 65 år) och bodde i Finland. Allt fler läkare
Läs merAntalet konkurser minskade under januari september med 6,4 procent från året innan
Rättsväsende, september Antalet konkurser minskade under januari september med 6,4 procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter anhängiggjordes under januari september totalt 2 278 konkurser,
Läs merNettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovård var 17,9 miljarder euro år Socialoch
Offentlig ekonomi 2016 Kommunekonomi 2015 Nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovård 17,9 miljarder euro år 2015 Nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovård var 17,9 miljarder euro
Läs merKommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan
Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156
Läs merKommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan
Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156
Läs merLag. om ändring av hälso- och sjukvårdslagen
Lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) 3 4 punkten, ändras 39 1 och 3 mom., det inledande stycket i 40 1 mom. och 1
Läs merARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN
ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN Godkänd: Landskapets samarbetsgrupp 23.5.2014 Fastställd: Landskapsstyrelsen 23.6.2014 Ikraftträdande: 1.7.2014 1 kapitel Landskapets samarbetsgrupp
Läs merEn stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare
Befolkning 2010 Sysselsättning 2009 Bagrundsinformation om arbetslösa En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik
Läs merRegeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården
8.3.2018 Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster
Läs merKriterier för pilotförsöken med valfrihet
Kriterier för pilotförsöken med valfrihet 1) Kriterier för deltagande i pilotförsöket med social- och hälsocentraler I projektplanen för den som ansöker om pilotförsök ges det en beskrivning av hur kriterierna
Läs merTingsrätternas avgöranden i civilmål 2013
Rättsväsende 2014 Tingsrätternas avgöranden i civilmål Tingsrätterna avgjorde nästan en halv miljon civilmål år År slutbehandlades 491 700 civilmål i tingsrätterna, vilket är nästan 5 procent fler än året
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2014, januari Utländska turisters övernattningar ökade med 2 procent i januari 2014 De utländska turisternas övernattningar ökade med 2,0 procent och i
Läs merOfta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen
19.5.2016 Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen De ofta ställda frågorna och svaren handlar
Läs merStrategin för åren
Strategin för åren 2019 2020 1Utgångspunkter för strategiarbetet och den nya verksamhetsmiljön Kundfokus Konkurrens om kompetent personal Strategin för åren 2019 2020 ses som en uppdatering av den föregående
Läs merFöreskrift om användningen av frekvenser avsedda för koncessionspliktig radioverksamhet
Kommunikationsverket 74/2018 M 1 (18) Föreskrift om användningen av frekvenser avsedda för koncessionspliktig radioverksamhet Utfärdad i Helsingfors den x månad 2018 Kommunikationsverket har med stöd av
Läs merReformen av social- och hälsovården påverkar inte organiseringen av social- och hälsovården i Landskapet Åland.
Frågor om målen med reformen Målet med reformen av social- och hälsovården är att minska hälso- och välfärdsskillnaderna bland befolkningen samt bromsa upp kostnaderna för tjänsterna med 3 miljarder euro
Läs merKundens valfrihet. Enligt utkastet till regeringsproposition
Kundens valfrihet Enligt utkastet till regeringsproposition 1 - I nuläget är det kommunerna som ordnar de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna. Den 1 januari 2020 överförs ansvaret för att ordna
Läs merBegäran om utlåtande SHM
Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Kronoby kommun 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Benita Fröjdö 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning i organisationen
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2011 Inkvarteringsstatistik 2011, januari Utländska turisters övernattningar ökade med procent i januari I januari 2011 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 535 000 dygn
Läs merKundens valfrihet. Enligt regeringens propositionsutkast och riktlinjerna för valfriheten
Kundens valfrihet Enligt regeringens propositionsutkast och riktlinjerna för valfriheten 1 Ändringar utifrån grundlagsutskottets utlåtande Bland annat: Landskapet behöver inte bolagisera sina egna social-
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, januari Utländska turisters övernattningar ökade med 13 procent i januari 2012 I januari 2012 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 60 000
Läs merSote-beredningsgruppen
Organ: Sote-beredningsgruppen Tid: 26.2.2016 kl 9-11 Plats: Vasa centralsjukhus, mötesrum Roskarl Y-3 Kallade: Gun Kapténs Stefan Svenfors Gösta Willman Anne Ekstrand Malin Brännkärr Mikko Ollikainen Rurik
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2011 Inkvarteringsstatistik 2011, februari Finländska turisters övernattningar ökade med en procent i februari Korrigerad 1842011 De korrigerade punkterna är markerade med rött I februari
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 61/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om tillämpning av vissa förpliktelser i enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform och lag om upphävande av 2 a i socialvårdslagen
Läs mer.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP
16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.
Läs merSparbanken & Sb-Hem. Bostadsmarknaden. Våren 2016
Sparbanken & Sb-Hem Bostadsmarknaden Våren 2016 CENTRALA TEMAN Sparbanksgruppen väntar sig att bostadsmarknaden i Finland i år ska växa 2 5 procent och att priserna ska stiga med totalt 1 2 procent i hela
Läs merLANDSKAPSREFORMENS SITUATION I EGENTLIGA FINLAND. Laura Leppänen förändringsdirektör
LANDSKAPSREFORMENS SITUATION I EGENTLIGA FINLAND Laura Leppänen förändringsdirektör 26.1.2017 VAD INNEBÄR DE NYA LANDSKAPEN? 18 landskap grundas i Finland 1.7.2017. Ansvaret för att arrangera service överförs
Läs merRegionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen
ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen Mittnordenkommitténs höstmöte 16.-17.11.2016
Läs merFinländarnas fritidsresor med övernattning i mars 2011 och förändring på årsnivå, förhandsuppgifter 3/2011-3/2010
Transport och turism 011 Finländarnas resor 011, mars I mars 011 reste finländarna utomlands I mars ökade finländarnas fritidsresor med övernattning utomlands med 1 procent jämfört med motsvarande period
Läs merRegeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster
1 Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster
Läs merTingsrätternas avgöranden i civilmål 2012
Rättsväsende 203 Tingsrätternas avgöranden i civilmål 202 Rekordantal civilmål avgjordes i tingsrätterna år 202 År 202 slutbehandlades 469 000 civilmål i tingsrätterna, vilket är en femtedel fler än året
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.2017 Källa: Timo Aro UTGÅNGSPUNKTER FÖR BORGÅ En av de mest
Läs merBefolkningens utbildningsstruktur 2013
Utbildning 2014 Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Unga kvinnor högt utbildade, den mest välutbildade befolkningen bor i Nyland Före utgången av år 2013 hade 3 164 095 personer avlagt examen inom gymnasieutbildning,
Läs merHälsa för helsingforsbor. Helsingfors hälsovårdscentral
Hälsa för helsingforsbor Helsingfors hälsovårdscentral 2012 Finlands största hälsovårdscentral Hälsovårdscentralen har över 9 000 anställda och över 90 verksamhetsställen på olika håll i Helsingfors. Hälsovårdscentralen
Läs merInkvarteringsstatistik 2012
Transport och turism 2013 Inkvarteringsstatistik 2012 Den utländska efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med 5 procent år 2012 År 2012 ökade efterfrågan på inkvarteringstjänster med 2 procent från
Läs merFinländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012
Transport och turism 0 Finländarnas resor Sommar 0 (...8.0) Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 0 Korrigering.0.0 kl. 0.0. Detta offentliggörande ersätter offentliggörandet Finländarnas
Läs merKonjukturbarometer för Västra Nyland 2014
Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Enkätens bakgrund och genomförande Hösten 2014 utarbetade Företagarna i Finland och Finnvera Abp tillsammans med arbets- och näringsministeriet SME-företagsbarometern,
Läs merÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE
4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats
Läs merSocial- och hälsovårds- och landskapsreformen
Social och hälsovårds och landskapsreformen Centrala ändringar i lagstiftningen om social och hälsovårds och landskapsreformen samt om kundens valfrihet 1 Sinikka Salo Social och hälsovårdsreformens mål
Läs merFörhandsuppgifter om befolkningen
Befolkning 2013 Förhandsuppgifter om befolkningen 2013, mars Den preliminära folkmängden i Finland 5 430 796 i slutet av mars Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var Finlands folkmängd 5 430
Läs merKommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan
Kommunernas skattesatser 2016 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2016 Antal kommuner 181 180 19,5 156 160
Läs merNÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017
NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 Svenska folkpartiet är din röst för ett tvåspråkigt Finland. Vi jobbar genomgående och på alla plan: i kommunen, i din region
Läs merFörhandsuppgifter om befolkningen
Befolkning 2014 Förhandsuppgifter om befolkningen 2014, mars Personer med främmande språk som modersmål fler än svenskspråkiga Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter översteg antalet personer
Läs merNya och nedlagda företag
Företag 2013 Nya och nedlagda företag Allt färre nya företag grundas Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 7,4 procent under första kvartalet år 2013 jämfört med motsvarande period
Läs merUnder den svala sommaren 2015 reste finländarna i Finland och till Centraleuropa
Transport och turism 0 Finländarnas resor 0, Sommar (..-.8.0) Under den svala sommaren 0 reste finländarna i Finland och till Centraleuropa Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter reste finländarna
Läs merFörhandsuppgifter om befolkningen
Befolkning 2014 Förhandsuppgifter om befolkningen 2013, december Antalet födda har sjunkit tre år i rad Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter föddes 58 120 barn i Finland år 2013. Antalet födda
Läs merKommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna
Kommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna Kommun- och stadsdirektörernas konferens 23-24.9, Pargas Linda Grönqvist, teamledare Vi vill synliggöra vår service Vi registerar alla
Läs merFår man vara sjuk på svenska???
Vem vårdar vem? 10.10.2013 Effektiv vård för patientens bästa - på patientens modersmål Vaikuttavaa hoitoa potilaan parhaaksi - potilaan äidinkielellä Stig Stolt Specialplanerare HNS-Servis Får man vara
Läs merFörhandsuppgifter om befolkningen
Befolkning 2014 Förhandsuppgifter om befolkningen 2014, juni Den preliminära folkmängden i Finland 5 460 459 i slutet av juni Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var Finlands folkmängd 5 460
Läs merVEM ANSLUTER SIG TILL KANTA-TJÄNSTERNA Vem ansluter sig till Kanta-tjänsterna. Anvisning för aktörer som ansluter sig till Kanta
Vem ansluter sig till Kanta-tjänsterna Anvisning för aktörer som ansluter sig till Kanta Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Lagstöd för klientuppgifter inom social- och hälsovården... 1 1.2 Lagstöd för elektroniska
Läs merTema och fokus. Tillsammans Finlands 100 år. Finland idag. Finland i framtiden. Alla finländare och Finlands vänner
Tema och fokus Tillsammans 2017 Finlands 100 år Finland idag Finland i framtiden Alla finländare och Finlands vänner 2 En mångfasetterad helhet 3 Sök till det officiella programmet Programförslag. Innehåll,
Läs merUTRÄKNING AV RESULTATET VID RIKSDAGSVALET 2007 ENLIGT DET SY- STEM SOM FÖRESLÅS I REGERINGENS PROPOSITION
Bilaga UTRÄKNING AV RESULTATET VID RIKSDAGSVALET 2007 ENLIGT DET SY- STEM SOM FÖRESLÅS I REGERINGENS PROPOSITION I det följande presenteras en uträkning av resultatet vid riksdagsvalet 2007 i enlighet
Läs mer