Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetares insatser inom kriminalvårdsområdet. Visionsrum, lekmannaövervakare, besökare på häkten och anstalter

Transkript

1 Framtid i frihet Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetares insatser inom kriminalvårdsområdet Visionsrum, lekmannaövervakare, besökare på häkten och anstalter Människor till stöd för andra Besökare på anstalt: Det finns inga hela människor Bättre framtid i cirkelform Så funkar det

2 Stöd att komma tillbaka Björne Bergmark är en av cirka lekmannaövervakare i landet. Genom åren har han haft flera olika uppdrag och stöttat många. Visst har det varit tufft ibland erkänner Björne, men han har aldrig känt att han vill lägga av. Han ger exempel på när det har gått riktigt bra. Ja, senast idag har jag tackat av en kille som fått jobb och ska bli pappa. Jag har lärt känna många personer som det har gått jättebra för. Och ibland är det några som åker på behandlingshem. Det är bara positivt. Jag har en bakgrund i nykterhetsrörelsen och blev rekommenderad av en kompis, berättar Björne på bred skånska. Jag hade haft uppdrag som kontaktperson innan, men nu är jag övervakare. En del klienter har behövt mer uppmärksamhet än andra. En del behöver framför allt mer socialt stöd. Det kan handla om att gå med klienterna till socialen och att följa med och träffa arbetsgivare. Sånt som tydligt ingår i Björne är lekmannaövervakare i Malmö. uppdraget för vad en övervakare ska göra. Jag bara finns där som en länk mellan frivården och klienten. Jag tror att de flesta uppskattar det. Man kan ringa till Björne och slippa gå till frivården, skrattar han. Det var frivården som blev tipsad och hörde av sig till Björne. Frivården är den del av Kriminalvården som har hand om personer som avtjänar straff eller så kallade påföljder i frihet. Alla klienter i frivården som ska övervakas har en handläggare, en tjänsteman som kallas frivårdsinspektör. Men klienten kan också få en lekmannaövervakare, som Björne. En person utanför Kriminalvården som ska fungera som stöd och kontroll under tiden personen står under övervakning. En viktig tanke med lekmannen som övervakare är att han eller hon ska stå för vanlig medmänsklig kon- takt, i motsats till kontakterna med myndighetspersoner. För att bli lekmannaövervakare krävs ingen särskild utbildning och det spelar ingen roll vad man arbetar med. Däremot krävs ett genuint intresse för människor, ett sunt förnuft och uthållighet. Innan en lekmannaövervakare kan bli godkänd ska han eller hon genomgå en intervju hos frivården. Dessutom kontaktar frivården referenser och gör en kontroll i belastningsregistret. Alla uppdrag har egentligen i grunden varit likadana, berättar Björne, men när man lär känna personen blir man engagerad och vill slussa och guida dem för att de ska hitta rätt till exempel till utbildning och invandrarmyndigheter. Övervakaren ska vara lätt att nå även utanför kontorstid. Det är tänkt att han eller hon ska stärka

3 klientens anknytning till det vanliga livet och även fungera som förebild och modell i samtal och handling. Kontakten kan i bästa fall bidra till att stärka den dömdes sociala nätverk på lång sikt, eftersom de ibland håller kontakten även när övervakningen är avslutad. Men som övervakare har lekmannen också en kontrollerande uppgift att lämna rapporter till frivården om hur det går för klienten. Tanken är bland annat att risken för återfall i brott ska kunna uppmärksammas tidigt. Det har aldrig uppstått situationer som inte gått att lösa, tycker Björne. Det största problemet var faktiskt en invandrarkille som inte fick legitimation och som inte kunde öppna bankkonto och hamnade i ett slags moment 22. Men i det fallet konstaterade Björne att det inte var hans uppgift att lösa det problemet, andra fick ta över. Men självklart har det varit tufft ibland. Ja, det har varit när de har ringt mig när de hamnat i svåra situationer. Då får man be dem att lugna ner sig. Det kan vara en livskris, gräl med grannarna eller plötslig bostadslöshet. Orsaker som gör att de hamnar i panik. Har du aldrig tänkt, nej nu lägger jag av? Nej, aldrig. Björne berättar att kontakten med frivården i Malmö fungerar utmärkt. Kontakten är personlig och konkret, säger han nöjt. Men det beror nog på att jag själv är väldigt konkret och tydlig även i kontakten med klienterna. Det är ju inte jag som har skyldigheter brukar jag säga. Jag är tydlig och talar om att det här är din uppgift, inte mitt ansvar. Vad är din drivkraft? Jag tycker om när det går bra för människor som har haft det svårt. Både givandet och tagandet, förklarar Björne snabbt och utan att tveka. Text: Karin Engberg Foto: Li Fernstedt Vad är en lekman? Ordet kommer av grekiskans laikos som tillhör folket. En person som varken hör till prästerskapet, ett kloster eller en orden. I överförd bemärkelse används ordet som beteckning för en inom området oskolad person. En ickespecialist. Nationalencyklopedin och Wikipedia. Förbund ger trygghet och gemenskap Rikförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS) är ett förbund för bland annat lekmannaövervakare. RFS har föreningar som verkar inom kriminalvårdsområdet på cirka 40 orter i landet. I de föreningarna finns även många medlemmar som är besökare på anstalter och häkten. - Om du har ett uppdrag som lekmannaövervakare och det saknas en förening på din ort kan vi hjälpa till med att starta upp en förening, säger Jenny Gudmarsson som är riksförbundets ombudsman för medlemmar inom kriminalvårdsområdet. Då hör man av sig till vårt kansli. Vi inom RFS har sedan många år ett nära samarbete med många frivårdskontor runt om i landet, både när det gäller att ge stöd till våra medlemmar som är lekmannaövervakare, men också när det gäller att rekrytera och utbilda lämpliga personer till nya uppdrag. Syftet är naturligtvis att hjälpa klienterna att komma bättre ut - vilket även är Kriminalvårdens vision. I det arbetet fyller många av RFS medlemmar en viktig roll genom att bidra med personligt engagemang och stöd. Cirka hälften av dem som är dömda till skyddstillsyn eller är villkorligt frigivna och står under övervakning har en lekmannaövervakare. I dagsläget finns det cirka lekmannaövervakare i hela landet. Frivården är den del av Kriminalvården som ansvarar för så kallade påföljder i frihet. Frivården finns med redan när klientens utslussning planeras. De ser till att de klienter som behöver får en lekmannaövervakare. Rekryteringsarbetet av lekmannaövervakare ser olika ut från ort till ort. Frivårdsinspektörerna kan söka i en databas med personer som tidigare haft uppdrag som lekmannaövervakare. Ibland handlar det om att sätta upp lappar och affischer eller att arrangera informationsträffar på till exempel universitet och högskolor. Jenny Gudmarsson, RFS ombudsman inom kriminalvårdsområdet. I Stockholmsområdet finns det ett nära samarbete mellan regionens tre frivårdskontor Fridhemsplan, Sollentuna och Södertörn. Frivårdsinspektörer i Stockholmsområdet brukar träffas ett par gånger varje termin och utbyta erfarenheter och planera gemensamma aktiviteter. De arrangerar bland annat temakvällar och bjuder in alla lekmannaövervakare till fortbildning. Fakta om lekmannaövervakare Personer som är dömda för brott och har suttit på anstalt kan få stöd av en lekmannaövervakare. Det finns cirka lekmannaövervakare i hela landet. Målet för Kriminalvården och frivården är att så många klienter som möjligt ska få stöd av en lekmannaövervakare. Det är personer som är beredda att finnas till hands för klienten utanför kontorstid. Lekmannaövervakarens uppgift är att lyssna och vara ett stöd som klienten kan vända sig till och känna förtroende för. Ibland får övervakarna särskilda uppdrag, exempelvis att stötta klienten i kontakten med vårdgivare, psykiatri eller arbetsförmedling. De ska vara goda förebilder och visa på alternativ till en kriminell livsstil. Källa: kriminalvarden.se

4 Det finns inga h Mena El Farouqi brinner för att hjälpa andra och har gått på kurs för att kunna utföra sitt uppdrag som besökare på Högsboanstalten. När Mena gjorde årets första besök på Högsboanstalten efter helgerna möttes hon av en allvarlig stämning. Det var en som hade dött, så de var ledsna, börjar Mena berätta. Det var särskilt en man som var mycket ledsen över att hans vän precis hade gått bort. Han skyllde på vården. Mena El Farouqi tillhör en av Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetares besökgrupper. Hon har tidigare ingått i en grupp som besökte Sagsjöanstalten i Lindome, en anstalt för kvinnor med inriktning mot missbruk. Sedan en tid ingår hon i en annan besökgrupp som går till Högsboanstalten i Västra Frölunda. Där är det bara manliga klienter som får behandling mot missbruk. SAMTAL OCH AKTIVITETER När besöksgruppen kommer brukar intagna gå ner till matsalen och fika och cirka 20 stycken brukar stanna kvar för att träffa besöksgruppen. Inte alltid, men ibland arrangerar de bingo eller frågesport, men oftast blir det mest samtal. Det blir olika vad man talar om, säger Mena, ibland spelar de en stund och har roligt och ibland pratar vi om lite mer allvarliga saker. Det är inte bara RFS besökgrupp som träffar de intagna, föreningen Kris kommer på måndagar och en kristen besöksgrupp gör också regelbundna besök. Varje besöksgrupp består av 6-8 personer. Hälften av dem turas om att göra besök varannan vecka. Ibland hoppar Mena in extra i stället för någon som blivit sjuk. Det fungerar som bäst när det kommer 3-4 besökare åt gången. Då kan de sitta vid flera olika bord. INTE DÖMA Vad brukar klienterna vilja tala om? Missbrukare brukar skylla sin situation på andra människor. Vissa har fått mer insikt och vill tala om framtiden. Kvinnor pratar om familjen och vad de ska göra i framtiden. De unga killarna vill ha snabba pengar och leva ett annat liv. Killar talar ofta om vad de har gjort och varför. Vi är inte där för att döma dem, vill de prata om sig själva så gör de det, säger Mena. KUNSKAPSKRAV PÅ BESÖKARNA Alla i besöksgruppen var tvungna att gå på kurs för att bli godkända som besökare. Kursen var bra, betonar Mena. Den hölls på kvällstid för 5-6 personer på initiativ av Göteborgs frivilliga samhällsarbetare, i ABF:s lokaler. På kursen fick de blivande besökspersonerna bland annat träffa representanter som kom och föreläste från frivården och socialtjänsten. De diskuterade till exempel olika gränser och vad som är rätt och fel att göra i olika situationer. För alla fungerar det inte. Mena berättar att de hade problem med en ung tjej som var opassande Visste du att: Ungefär 15 av RFS 90 lokalföreningar organiserar besök på häkten eller anstalter. Ofta är det våra föreningar för lekmannaövervakare som bildar besöksgrupper om det finns behov på orten. Det finns 31 häkten, 7 häktesfilialer och 55 anstalter i Sverige. Källa: RFS och kriminalvarden.se klädd. Det var inte lämpligt att gå klädd väldigt urringat och i korta kjolar i den miljön konstaterade besöksgruppen. Hon fick sluta. Mena är svensk medborgare sedan många år, men har rötter i Marocko och hennes modersmål är arabiska. Hon har valt att alltid tala svenska med alla på anstalten, men berättar gärna om sin bakgrund för den som är nyfiken. Besöken ger mig väldigt mycket tillbaka, säger hon. Och klienterna är tacksamma för besöken. Hon märker det bland annat på att de säger det själva och att de tackar och hälsar. Det är trevligt tycker hon. INGÅR I NÄTVERK Mena är själv förtidspensionär och har täta kontakter med sjukvården för sin egen del, samtidigt brinner hon för att hjälpa andra. Hon är till exempel kontaktperson åt en kvinna. Ofta går hon på föreläsningar som lokalföreningen Göteborgs frivilliga samhällsarbetare arrangerar för sina medlemmar och ibland hjälper hon föreningen med att göra utskick. Hon säger att hon har en känsla av att hon ingår i ett nätverk. Jag känner mig inte arbetslös, säger hon med stolthet i rösten. Det ger ingen lön, man delar erfarenheter med andra och jag har en del kunskap att dela med mig av som andra inte har. Hon berättar att en intagen man sade till henne Vi som är trasiga människor vill träffa någon som är hel. Mena berättar att hon svarade mannen: Det finns inga hela människor, alla har problem på olika sätt. Text: Karin Engberg Foto: Li Fernstedt

5 ela människor Besökare ger mänsklig kontakt Mena El Farouqi besöker Högsboanstalten en vintermörk eftermiddag. Foto: Li Fernstedt Cirka 15 av RFS omkring 90 lokalföreningar organiserar besök på häkten eller anstalter. Jenny Gudmarsson, RFS ombudsman inom kriminalvårdsområdet, ser gärna att fler människor ansluter sig till besöksgrupperna eller startar upp på orter där det finns behov: Det behövs fler besökare och besöksgrupper! Jag hoppas att människor kommer att vilja fortsätta engagera sig och bidra till att människor som befinner sig i häkte eller anstalt ges bättre förutsättningar att komma tillbaka till samhället. Ofta är det föreningar för lekmannaövervakare som tar initiativ och bildar besöksgrupper om det finns behov. Det måste alltid ske i samarbete med personalen på anstalten eller häktet. Det är inte heller ovanligt att lekmannaövervakare och kontaktpersoner rekryteras ur besöksgrupperna för att vara ett stöd för den som kommer ut eller är villkorligt frigiven. På så sätt kan medlemmarna vara en medmänsklig resurs och kontakt för klienterna, både under häktestiden och anstaltstiden, och efteråt när de kommit ut efter avtjänat straff. Säkerheten är viktig och besökarna genomgår självklart kontroller och visitationer när de kommer och går. Personuppgifterna på dem som ingår i grupperna måste kontrolleras i belastningsregistret och godkännas. För att få en väl fungerande verksamhet bör alla i gruppen också ha genomgått någon form av introduktion eller utbildning. Vissa anstalter och häkten ställer krav på detta. På en introduktion bör man bland annat ta upp frågor om sekretess, droger och respekten för den personliga integriteten. 5

6 Studiecirkel för bättre framtid talar om möjliga vägar ut på arbetsmarknaden. Att skapa en meningsfull fritid är något man kan påbörja redan innanför murarna och här har ABF redan nappat och varit med och startat upp flera andra studiecirklar på anstalten. Det har hittills blivit kurser i afrikansk dans, stickning och måleri. Eftersom deltagandet i Bättre Framtid väcker frågor är det bra om någon ur personalen är med och kan se vad som händer. Det viktigaste att tänka på när man startar en studiecirkel i Bättre Framtid är enligt Elisabeth: Att hitta bra resurspersoner är det viktigaste. Vi har anlitat samma personer om igen och de blir bättre förberedda för varje gång. Sedan har jag och Allan varit en bra kombination, han som socialarbetare och lärare, och jag med mina erfarenheter av missbruk och kriminalitet. Allan Eriksson och Elisabeth Lindgren utanför anstalten Hinseberg. Allan Eriksson och Elisabeth Lindgren från Örebro frivilliga samhällsarbetare var med och startade upp den första studiecirkeln i Bättre Framtid på Hinseberg Sedan dess har de genomfört en cirkel varje termin. Gruppen med intagna på anstalten och studiecirkelledarna träffas en gång i veckan totalt 11 gånger. De tar upp ett ämne i taget, diskuterar, ställer frågor och lyssnar på inbjudna myndighetspersoner. I tur och ordning går de igenom de viktigaste framtidsfrågorna: vad som händer vid frigivningen, ekonomi, arbete, utbildning, bostad, fritid med flera. Att få möta representanterna från myndigheterna och ställa frågor betyder mycket för deltagarna, säger Allan Eriksson. Principen är att få in delar av samhället utanför på anstalten. Tillsammans går vi till exempel igenom Kriminalvårdens ansvar vid frigivningen, familjekontakter och relationer, fortsätter Allan. Många har barn och vi brukar till exempel diskutera hur mycket och vad de ska berätta för sina barn. Vid det tillfället har vi med en representant från Bryggan, en förening för barn till intagna. De ger råd och tips om vad som är bra ur barnens perspektiv. Att få ordning på ekonomin är viktigt och därför bjuder vi in en skuldsanerare. En arbetsförmedlare och en representant från MOA deltar också. MOA står för mod, ork och arbete och är en verksamhet inom Örebro kommun, vuxenutbildning och arbetsmarknad. MOA samarbetar med Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och socialtjänsten. MOA:s representant kommer och En intagen bläddrar i materialet till studiecirkeln Bättre Framtid. De flesta som ställer upp som resurspersoner gör det inom sina arbeten och kommer gärna, säger Allan. Till exempel socialtjänsten. När vi ringer och säger att vi kör en cirkel i Bättre Framtid och undrar om de vill vara med så ställer de gärna upp och ofta med samma representant. Framgångsfaktorer för studiecirkeln: Det är bra att vara två ledare så att kursen kan hållas varje vecka även om någon får förhinder. Det är viktigt att ha bra kontakt med de anställda på anstalten. Det är viktigt att ha tillgång till bra resurspersoner utifrån, myndighetspersoner som ställer upp. Foto: Alexander von Sydow Kontakt och material På hittar du alla föreningar inom RFS om du vill komma i kontakt med våra besöksgrupper eller föreningar för lekmannaövervakare. Där kan du också beställa utbildningsmaterial som vi tagit fram i samarbete med NBV och Kriminalvården.

7 Visionsrum på anstalt Idag finns cirka 25 visionsrum och RFS arbetar sedan flera år för att skapa fler. Ett väl fungerande samarbete mellan Kriminalvården, intagna och frivilligorganisationer är avgörande för väl fungerande visionsrumsverksamhet. Ett visionsrum är en plats där intagna och klienter kan samla information och få inspiration till förändring. I visionsrummen kan man arrangera möten, föreläsningar och andra aktiviteter, såsom exempelvis studiecirklar. Runt om i landet finns idag cirka 25 visionsrum som utgör en länk in i anstalten, häktet eller frivården för exempelvis myndigheter, organisationer och föreningar och som möjliggör för Kriminalvårdens intagna och klienter att aktivt arbeta med sin framtid och planera inför frigivning. Sedan flera år arbetar RFS för att skapa fler visionsrum. Syftet med visionsrummen är att ge intagna och klienter en möjlighet att knyta positiva kontakter med samhället utanför: skapa sociala nätverk, se arbetsmöjligheter och hitta fritidsintressen. RFS har ett samordningsansvar för arbetet med visionsrummen. Arbetet med att skapa väl fungerande visionsrum sker i samarbete med Hela Människan, IOGT-NTO, Kriminalvården, Kriminellas revansch i samhället (Kris), Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV) och Sveriges Kristna Råd. Varje visionsrum sköts om genom ett samarbete mellan olika parter: en eller flera intagna fungerar som inre koordinator på anstalten en eller flera frivilligorganisationer fungerar som yttre koordinator och samarbetar med inre koordinator och personal när det gäller att förse visionsrummet med material och planera aktiviteter en eller flera medarbetare på anstalten, häktet eller frivården är formellt utsedda till ansvariga kontaktpersoner för visionsrummet Visionsrummet bör vara tillgängligt på regelbundna schemalagda tider, så att intagna och klienter väl känner till öppettider och rutiner. De inre koordinatorernas roll är att ta fram material och att vägleda och informera andra intagna. Inre koordinator kan tillsammans med yttre koordinator och ansvarig personal bjuda in externa gäster, såsom myndighetspersoner eller representanter från olika föreningar, att delta på möten eller hålla föreläsningar. Visionsrummen invigs och certifieras av en representant från Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare. Visionsrummen ska fokusera på och lämna information om följande huvudområden: sysselsättning ekonomi bostad fritid missbruk och kriminalitet Vad är ett visionsrum? Ett visionsrum är ett särskilt rum på anstalt, häkte eller frivårdskontor där de intagna eller frigivna får stöd att planera sitt liv i frihet. Rummet ska vara utrustat med information som kan vara till hjälp för att förbereda en framtid utan droger och kriminalitet. Ibland arrangeras möten och andra aktiviteter i visionsrummen. Syftet är att ge de intagna möjlighet att knyta positiva kontakter med samhället utanför: skapa sociala nätverk, hitta fritidsintressen och se arbetsmöjligheter. Idag finns det cirka tjugofem visionsrum runt om i landet. Några riktigt avgörande framgångsfaktorer, enligt RFS: 1) Gott samarbete mellan flera aktörer, minst tre parter. 2) Att de intagna kan känna delaktighet och engagemang och utöva inflytande över hur visionsrummen utformas. Det höjer motivationen. De intagna själva ska kunna säga: Det här kanske vi skulle behöva. 3) En viktig part är organisationen på utsidan, till exempel RFS eller Kris. Det behövs bra organisationer utanför som har ett brett kontaktnät och bra kontaktytor. 4) Att det finns ett reellt stöd från Kriminalvården och att visionsrummen finns med i Kriminalvårdens budget. Hur ser en idealisk process ut för att komma igång med ett visionsrum? Personalen sätter sig ner tillsammans med intagna och bestämmer var på anstalten visionsrummet ska placeras. Sedan tar de kontakt med RFS och bokar tid för ett nätverksmöte. På nätverksmötet med RFS representant deltar flera personer, till exempel ansvarig chef, kriminalvårdsinspektör eller kriminalvårdare, representant från en frivilligorganisation med besöksverksamhet samt präst, lärare eller bibliotekarie på häktet eller anstalten. Grundläggande krav finns på hur visionsrummet ska utformas, men mycket kan variera utifrån behov. Så småningom bokar de ansvariga tid för att certifiera och inviga visionsrummet. Invigningen brukar i regel ske efter ett par möten med RFS representant. Exempel på lyckade aktiviteter i visionsrummen: Studiecirklar, till exempel Bättre Framtid. Med stöd från ett studieförbund kan man till en låg kostnad genomföra studiecirklar i nästan alla ämnen. Berättande i olika former som till exempel skrivkurser. Det finns en massa lokala erfarenheter man kan ta tillvara. Motivationsgrupper där en person håller i gruppmöten och motiverar till förändring och utveckling.

8 Bilda förening Är ni en grupp lekmannaövervakare på en ort som vill bilda en lokalförening ansluten till Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare? Ta kontakt med oss på kansliet för att få material och information. Vi hjälper er att komma igång. Börja med att ta del av våra stadgar och etiska riktlinjer. Ladda ner Föreningshjälpen från vår webbplats med allt ni behöver veta. Föreningshjälpen ger praktiska tips och råd till exempel om hur det går till att bilda styrelse, hur man söker medlemskap i riksförbundet och påbörjar verksamheter på er ort. Ni kan välja att vara en förening som är öppen för medlemmar med andra lagreglerade frivilliguppdrag. Läs mer om det i stadgarna och på webbplatsen Medlemmar i de föreningar som ansluts till RFS får automatiskt en kris- och olycksfallsförsäkring samt möjligheter till erfarenhetsutbyte och gemenskap. Dessutom bjuder RFS på årsavgiften första medlemsåret! Kontakta RFS ombudsman inom kriminalvårdsområdet på om du vill veta mer. Beställa material Följande material kan beställas från RFS kansli eller rfs.se: Ja, jag beställer: En möjlig väg, porto 20 kronor. Framtidshoppet, porto 30 kronor. Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Frejgatan Stockholm Följande material kan beställas från Kriminalvården: Ja, jag beställer: Titel Namn Kurs för lekmannaövervakare, best.nr 4757 Att vara besökare på häkte och anstalt, best.nr 4967 Kriminalvården Huvudkontoret Förlaget Norrköping Observera att det är frivården som tilldelar uppdrag som lekmannaövervakare. Anmäl ditt intresse för att bli lekmannaövervakare på närmaste frivårdskontor. Frivården gör sedan en lämplighetsbedöming och kontroller i belastningsregistret. Frivårdskontoren hittar du på Du behövs - bli medlem! Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS) är ett partipolitiskt och religiöst obundet riksförbund som består av medlemmar i cirka 90 lokala föreningar. Medlemmarna har uppdrag som kontaktpersoner eller kontaktfamiljer, stödfamiljer, stödpersoner, gode män, förvaltare, lekmannaövervakare, besökare på häkten och anstalter. När du ansluter dig till oss får du automatiskt en grundläggande olycksfalls- och krisförsäkring. Som god man eller förvaltare har du även möjlighet att teckna en extra försäkring som ger rättsskydd och skydd vid förmögenhetsskada i ditt uppdrag. Vi stödjer våra medlemmar så att de kan utföra sina uppdrag på bästa sätt och verkar för kvalitet och rättssäkerhet för våra huvudmän och brukare. Våra medlemmar får löpande information, utbildning och möjligheter till gemenskap. Läs mer och bli medlem på Adress Postnummer och ort Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Frejgatan 75, Stockholm , 8