Energiplanering på Simskäla ENERGIPLANERING PÅ SIMSKÄLA. Innehåll. Inledning Summering

Transkript

1 ENERGIPLANERING PÅ SIMSKÄLA Energiplanering på Simskäla Innehåll 1 Inledning 2 2 Summering 3 3 Fakta 4 4 Förebilder 11 5 Risker och hot 15 6 Kultur, identitet och uppfattningar 15 7 Möjligheter 16 8 Handlingsplan 17 1 (17) ENERGIPLANERING PÅ SIMSKÄLA Christian Pleijel christian@pleijel.ax Tel

2 1 Inledning Små öar lever i en liten skala. I ett ösamhälle som vårt hänger alla frågor och svar intimt ihop, här bor möjligheterna och problemen vägg i vägg. Genom sin litenhet och avgränsning är en ö ett begripligt, fattbart system samtidigt som den ofta saknar egenmakt och resurser. Vi som bor här skapar ekologiska fotavtryck på vår ö och vi skapar ekologiska svall i vårt hav som återverkningar av den energi vi tillsammans förbrukar, det vatten vi använder och det avfall vi producerar. En liten ö är en sociobiotop som lever under stränga villkor vilket besökarna som bara ser sommar, sol och glitt- rande vatten, inte alltid förstår. Vi vill bli fler som bor här, men hotas av avfolkning. Vi marknadsför vår ö som en plats att leva på och som en plats att besöka, men är starkt beroende av yttre faktorer så som vattenmiljön, transportsystem och högre politiska makt. År 2014 gick vi genom vårt medlemskap i Skärgårdarnas Riksförbund SRF och därmed European Small Islands Federation (ESIN) med i EUprojektet Smilegov, som syftar till att göra en energiplan för öar en Island Sustainable Energy Action Plan (ISEAP), på EUspråk. Energiplanen behöver vara en del av öns utvecklingsplan och ta hänsyn till att en litet ösamhälle har speciella förutsättningar och särskilda behov: befolkningstalen ska visa hela den mänskliga belastningen på ön sjötransporterna är en avsevärd del av öns energikonsumtion utsläppens balans mot kolsänkan bör inkludera havsytan runt ön, annars blir inte beräkningar av öns ekologiska fotavtryck rättvisande bristen på egenmakt och resurser gör det svårt att planera en liten ö har stort behov av nätverk, goda samarbeten och stöd på lokal, kommunal, regional, statlig och europeisk nivå Vi vill att vår särart som liten ö, som mikrosamhälle, ska bli accepterad, bedömd och inkluderad i våra planer. Vårt ösamhälle har stor betydelse för Ålands iden- titet, kultur, natur och miljö. Denna handling är ett underlag för hållbar energi- planering där vi ser energifrågan som en viktig och sammanbindande faktor för vår utveckling. Sottunga i september 2015 Mikael Lindholm och Christian Pleijel 2 (17)

3 2 Sammanfattning Basår 2015 Befolkning 35/65 invånare E N E R G I K O N S U M T I O N Uppvärmning 180 MWh Färjan 812 MWh Privat sjötrafik 133 MWh Vägtrafik 181 MWh Näringsliv MWH Summa energiåtgång MWh Per capita/35 66,457 kwh Per capita/65 35,785 kwh 1 U T S L Ä P P Uppvärmning Färjan Privat sjötrafik Vägtrafik Näringsliv Summa utsläpp Växande kolreservoar 68 ton CO2e 214 ton CO2e 27 ton CO2e 45 ton CO2e 58 ton CO2e 412 ton CO2e 340 ton CO2e L O K A L E N E R G I P R O D U K T I O N Vindkraftverk 1 MWh Solceller 3,75 MWh Havs/jordvärme 770 MWh Ved 200 MWh Summa lokal energiproduktion 975 MWh H A N D L I N G S P L A N (1) Planera för ett vindkraftverk i egen regi. Kan utredas med egen kompetens (Lundells bror). Finansieringsmöjligheter förutom privat kapital? (5 år) (2) Ta upp diskussion med landskapets trafikavdelning om ny motor i färjan (810 år). 1 Europeiskt snitt är kwh/person/år men då ingår varken färjor eller näringsliv. Rensat för dessa är Simskälas energikonsumtion 17,323 kwh per år och person 3 (17)

4 3 Fakta 3.1 Geografi Karta över skärgården mellan Åland och Egentliga Finland Simskäla är en skärgård i Vårdö kommun på Åland bestående av två huvudöar, ett stort antal mindre holmar, kobbar och skär samt en by, allt omfattande ca 2,000 ha landområden varav huvudöarna utgör drygt hälften, och c:a 12,000 ha vattenområde Kort historik Simskäla är befolkat sedan senmedeltid (åtminstone 1400tal)et. Högsta befolk- ningsnumerären var runt år 1900 då här bodde 230 personer. Simskäla är ett starkt varumärke tack vare Anni Blomqvists böcker om Stormskärs Maja Befolkning Simskäla har 35 bofasta invånare året om i 13 hushåll. Simskäla har också en deltidsbefolkning som består av dels fritidsboende (30 stugor med 50 personer som bor 100 dagar om året på Simskäla), dels sommargäster (70 stugor med 200 personer som bor 30 dagar om året på Simskäla). Belastningen the human pressure på öns färskvattenbrunnar, energisystem, avlopp och avfallshantering, postutbärning, telefonnät, hälsovård, räddnings- kår och brandförsvar ( blåljusfrågor ), samt vägar och färjor bör kalkyleras en- ligt följande: Fastboende (365 dagar) Fritidsboende (100 dagar) Sommarboende (30 dagar) Summa (17)

5 Det befolkningstal som bör användas om man vill räkna ut öns ekologiska fotav- tryck är delat med 365 = 65. Ur ekologiskt och infrastrukturellt perspek- tiv är Simskälas invånartal inte 35 utan Administration Simskäla är en av 9 byar i Vårdö kommun och ingen egen administrativ enhet. Det finns ingen kommunal service på ön utan såväl skola, barndagvård som äldreboende finns på fasta Vårdö. 3.5 Näringsliv Stormskärs värdshus Simskäla har tre jordbrukare: en med inriktning på grönsaksodling i växthus, en som har fårskötsel och en som har köttdjur av rasen highland cattle. Det finns stuguthyrare och ett värdshus med upplevelseturism som fiske och jakt. 3.6 Transporter S J Ö T R A F I K Simskälaleden går från Sandö på norra Vårdö till södra Simskäla. Farledens längd är meter. Leden trafikeras av linfärjan 121 SIMSKÄLA längd 32 m, bredd 8 m, djup 2,4 m. Byggd i Mariehamn år 1986, lastar 60 ton, gör 8 knop och tar 14 personbilar eller 1 långtradare och 70 passagerare. Överfarten tar 7 minuter och körs på anrop (ej tidtabell). En linfärja är ett mycket kostnadseffektivt fartyg. De små anonyma arbetshästarna som körs av en enda man utför ett mycket viktigt arbete i skärgården. Det finns åtta linfärjor på Åland varav sex går i trafik på sina respektive linjer och två är reservfärjor. 5 (17)

6 Färjan har sedan 2011 två Scania 6cyindriga commonrail dieselmotorer på 258 kw/st med en genomsnittlig förbrukning på 11,5 l/h. Simskälas två huvudöar med färjeleden markerad nertill Man åker gratis på alla linfärjor. År 2014 var resandevolymerna följande: Passagerare Fordon Cyklar I privat ägo finns på Simskäla 65 mindre fritidsbåtar (<20 hk) och 20 större båtar/snipor (>20 hk) som körs i medeltal 20 h/år. V Ä G T R A F I K På Simskäla finns 43 fordon (22 privatbilar och 1 taxibil, 10 fyrhjulingar/mc och 10 traktorer som kör uppskattningsvis km/år (beräkningen uträknad på basis av den kända på drivmedelsförbrukningen, se 1.7 b). 3.7 Energikonsumtion Simskälas invånare och besökare konsumerar energi i huvudsak för (a) upp- värmning, (b) transporter och (c) kommunalteknik (vatten och avlopp). (a) Uppvärmning P R I V A T De fastboendes 13 hushåll värms med olja & luftvärmepump (1), jord/bergvärme (3), flis (2) och ved kombinerat med luftvärmepump (7). Sommarstugorna värms med ved och el samt finns 56 minivindkraftverk. N Ä R I N G S L I V Växthusodlingen använder MWh/år av vilka 750 MWh produceras lokalt med ett kollektorsystem i havet och 250 MWh tas ur elnätet för att 6 (17)

7 (b) driva pumparna. Värdshuset förbrukar 20 MWh per år som produceras i en bergvärmeanläggning vilken kräver 10 MWh/år för att drivas (el). Den totala förbrukningen på Simskäla är: Energislag Förbrukning Energiinnehåll Olja (2014) 4 m 3 48 MWh El (2013) kwh 550 MWh Ved m MWh Summa 760 MWh I genomsnitt går c:a 60 procent av energiförbrukningen för en bostadsfas- tighet till uppvärmning av huset. Omkring 20 procent går till varmvatten (dusch, disk mm). Resterande 20 procent går till hushållsel: kylskåp, tvättmaskin, belysning och andra elapparater. Transporter S J Ö T R A F I K Färjans bruttovikt Gångtimmar/år Bränsleåtgång/h Bränsleåtgång/ton Energiåtgång/MWh Simskäla färja m/s 121 Simskäla 60 ton h 23 liter 70 ton 114 MWh 4 1m 3 ved väger c:a 300kg och innehåller c:a kwh vid fukthalt 20% x 75% verkningsgrad 7 (17)

8 1 ton diesel motsvarar i energi 1,01 toe (ton oljeekvivalenter) vilket är 11,63 MWh 5, alltså är 70 ton diesel 812 MWh. De fritidsbåtar som redovisats ovan förbrukar årligen liter bensin liter diesel vilket motsvarar kwh = 133 MWh. V Ä G T R A F I K De privata fordon som redovisats ovan förbrukar årligen liter bensin (varav 1/3 till småmaskiner som motorsågar etc) samt liter diesel. Summa energiåtgång räknat i watt: kwh = 181 MWh. (c) Kommunalteknik Vatten Vattnet på Simskäla kommer från enskilda borrade brunnar, både för permanent och fritidsboende. Bara några liter används till dricksvatten och matlagning av de totalt cirka 160 liter som vi använder varje dag. De flesta har tvättmaskin och dusch vare sig det är ett permanent boende eller ett fritidsboende, när det gäller diskmaskin och badkar är det snarare de åretruntboende som har det. 3.8 Utsläpp Utsläpp från Simskälas invånare består av avlopp, avfall och växthusgaser (CO2ekvivalenter), de senare ska balanseras mot öns förmåga att lagra kol. (a) (b) Avlopp På öar är den övervägande del av avloppen enskilda och många av dem undermåliga, vilket gäller även på Simskäla. Simskälas samlade avlopp kan beräknas till är 160 liter x 65 mandagar x 365 = nästan 4 miljoner liter färskvatten som blir avloppsvatten varje år. Den största delen är BDT (bad, disk och tvätt), en mindre del är toalettavfall som innehåller bakte- rier, fosfor och kväve samt medicinrester. På Simskäla finns vattenrening för inkommande dricksvatten men inte för utgående avloppsvatten. Avfall I medeltal producerar en finländare 457 kg avfall per person och år vilket också får anses gälla på Simskäla. Hälften av avfallet (drygt 200 kg) går till kompost. Av återstoden återvinns 153 kg varav 35 kg tidningar, 12 kg kar- tonger, 1,5 kg metallförpackningar, 5 kg plast, drygt 100 aluminiumburkar och 19 kg glas. Mängden grovavfall är i snitt 160 kg per person (17)

9 (c) Om vi räknar med motsvarande 65 bofasta produceras det således sam- manlagt 30 ton avfall per år som måste föras härifrån. På fasta Åland finns en rationell hantering av sopor som innebär att man t ex kan sälja dem som bränsle till svenska fjärrvärmeanläggningar och till billig material- återvinning. Riktigt så enkelt är det inte på Simskäla där mängderna är små och transporterna långa. Växthusgaser Sedan 1800talets mitt har de mänskliga utsläppen av koldioxid lett till att halterna av koldioxid i atmosfären ökat från 270 ppm (miljondelar) till 380 ppm. Parallellt med detta har jordens medeltemperatur ökat med nästan en grad. De gaser som bidrar till växthuseffekten kallas växthusgaser och de viktigaste gaserna är koldioxid (CO2), kväveoxid (NO), metan (CH4), freoner, vattenånga och ozon. Koldioxid är den volymmässigt mest förekommande växthusgasen med sammanlagt 389 ppm 6 i mars Trots att andelen metan i atmosfären är mycket mindre, så är metan en 25 gånger mer effektiv växthusgas jämfört med koldioxid. Det är därför viktigt att inkludera alla växthusgaser i en diskussion kring temperaturökning och minskningspotential. För att mäta värmepotentialen hos olika växthusgaser används CO2ekvivalenter (CO2e) som jämför andra gaser med koldioxidens värmande effekt. En koldioxidekvivalent anger mängden av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan. Påverkan av till exempel 1 kg metan motsvarar klimatpåverkan av 21 kg koldioxid. U P P V Ä R M N I N G Förbrukning Utsläpp Olja 48 MWh 13 ton El 180 MWh 39 ton 7 Ved 162 MWh 16 ton Summa utsläpp från uppvärmning 68 ton CO2e. S J Ö T R A F I K Färjans årliga förbrukning ger utsläpp om 214 ton CO2e. Fritidsbåtarna utsläpp är 200 gram C02 per kwh för utbordare med mindre motorstyrka än 20 hk och 25 gram C02 större än 20 hk 8. 6 ppm: parts per million, miljondelar, används ofta som ett mått på halten av koldioxid i atmosfären. 7 Covenant of Mayors How to develop a SEAP Guidebook, table 5/Finland (2010) 9 (17)

10 Generellt gäller regeln att ju mindre motorn är desto större är effektuttaget. Den vanligaste belastningen på en motor är 8090 % av maxeffekten (motorstyrkan). De mindre motorerna går ca 90 % och de större motorerna ca 60 % av driftstiden på detta effektuttag. Övrig tid förekommer tomgångs och låglastkörning, vilket innebär att uttaget är ca 20 % av maxeffekten. Med 20 drifttimmar per år körs 2taktarna <20 hk timmar per år och >20 hk 500 timmar per år vilket ger utsläpp om 27 ton CO2e. V Ä G T R A F I K Med en emissionsfaktor om 167 g/km CO2e kan vägtrafikens utsläpp på Simskäla beräknas till 45 ton/år. För motordrivna arbetsredskap (gräsklippare, motorsågar och liknande är utsläppen 200 gram/kwh men har ej beräknats skilt. N Ä R I N G S L I V Växthusen och värdshuset förbrukar 270 MWh el = 58 ton CO2e. K O L L A G R I N G Kollagring beskriver förmågan att absorbera och lagra koldioxid i ett ekosystem. Haven och skogarna är de viktigaste naturliga kollagren. Skogens kolsänka varierar beroende på trädslag, dikningar, hyggen, med mera, men ett ungfärligt värde på skogens kolsänka är 1,7 ton/ha skog. Man säger att Åland är koldioxidneutralt vid maximalt 2 ton CO2 per per- son och år 9. Simskälas 200 ha skog är således en kolsänka om 340 ton. Haven tar upp koldioxid från atmosfären, i högre grad ju större avstånd från ekvatorn, men det är ytterst komplext att beräkna effekten. Eftersom en ö defintionsmässigt är ett stycke land omgivet av vatten borde vattenarean inräknas i öns area (Simskäla är 14 km 2 varav 2 km 2 land) och i beräkningarna av öns kolsänka. Simskälas totala utsläpp är 412 ton CO2e varav hälften (52%) kommer från färjetrafiken, en sjättedel (17%) från uppvärmning, 11% från vägtrafiken och 7% från den privata sjötrafiken. Simskälas skog gör ön nästan koldioxidneutral Omställning Åland Strategisk planering för en hållbar framtid (17)

11 3.9 Energiproduktion Simskäla får sin energi från (a) importerad el via nätet, (b) importerad olja/bensin/brännolja/diesel som kommer med färjans bränsletur (c) lokalt producerad energi så som vindenergi, bergvärme, jordvärme, luftvärmepumpar och solceller, lokalt producerad energi i from av (d) ved). (a) (b) Importerad energi Simskäla försörjs med en elkabel från Vårdö/Sandö som kommer i land i sundet mellan Östra och Västra Simskäla. En ny kraftledning har byggts till Mikael Lundells växthus. Årligen förbrukas 550 MWh. Mängden importerade flytande bränslen är som redovisats ovan: olja 4 m 3, bensin liter och diesel liter. Lokalt producerad energi Vind: på Simskäla finns fem små, privata vindkraftverk. Sol: det finns 15 privata installerade solceller/paneler. Mikael Lundells växthus hämtar energi genom ett kollektorsystem med 20 kilometer slangar utlagda i en vik och 56 pumpar. För varje kwh som åt- går för pumpningen får Lundell ut 4 kwh i värmeenergi. Han använder 1,000 MWh årligen varav han producerar 750 MWh själv och behöver 250 MWh för att driva systemet (pumparna). Det skulle åtgå 100 m 3 brännolja för att producera motsvarande värme till växthusen. Stormskärs värdshus har ett eget jordvärmesystem som använder 10 MWh el per år och som ger 20 MWh. En stor del av de fastboendes uppvärmning kommer från ved, som simskälaborna traditionsenligt fäller i egen skog på vintern. Därmed tas en lokal tillgång tillvara, skogen hålls i skick och det gör vedhuggaren också. Mängden ved är 180 m 3. 1m 3 väger c:a 300 kg och innehåller c:a kwh vid fukthalt 20%. 180 m 3 har alltså ett energiinnehåll om drygt kwh men sedan kommer det an på hur energin omvandlas till värme i huset = vilken panna som används och hur, och så går en del energi ut i rök. En modern panna har en verkningsgrad om 7585%. 11 (17)

12 ENERGIPLANERING PÅ SIMSKÄLA 4 Förebilder Öar som kan tjäna som förebild till Iniö, som har en jämförbar storlek (yta, be folkning) och en intressant,lärorik situation är till exempel tyska Neuwerk, Drvenik Mali i Kroatien, Farmakonisi i Grekland, skotska Eigg i Hebriderna, Fet lar på Shetlandsöarna och Samsø i Danmark. 4.1 Neuwerk 4.4 Eigg Neuwerk ligger i Waddensee10 och har en yta om 3 km2 och en befolkning om 39 invånare. Man kan gå till ön eller åka vagn från Cuxahen till ön vid lågvatten. 4.2 Drvenik Mali Ön ligger 15 km utanför Trogir och har en befolkning om 54 personer på 3,3 km2. Till skillnad från Neuwerk behövs här en lång färjeförbindelse. 4.3 Famakonisi En 3,8 km2 stor ö belägen öster om Lipsi i Dodekaneserna (Lipsi är den ö som skol barnen från Sottunga besökte år 2008). Öns befolkning var 74 år 2001 och 10 år Vad hände? Hur kunde dt gå så? 10 Hur man läser av en ö, sidan 58 och (17) ENERGIPLANERING PÅ SIMSKÄLA På Eigg bor 85 vuxna och 11 barn på 30 km2. Ön köptes av en privatperson (Keith Schalenberg från Yorkshire) för en och en kvarts miljon pund år 1975 men han för lorade den i en skilsmässa och måste köpa tillbaks den från sin fru för en miljon pund. Hans relation till Eigg borna var dock inte längre densamma varför han sålde ön till en tysk konstnär för en och en halv miljon pund år Konstnären ifråga var synnerligen svårfångad och öborna ville köpa ön åt sig själva. De grundade The Eigg Heritage Trust och lyckades med stöd från The Scottish Highland Council och The Scottish Wild life Trust samt med egna insamlade

13 medel, köpa ön för en och en halv miljon pund år Säljaren visade sig över- raskande vara en affärsman i Hong Kong. Nu när Eiggborna äger sin egen ö har tar de stora gröna steg mot framtiden. Efter att i årtionden ha använt diesel generato- rer för att producera el, bildades Eigg Electric 2008 som fick igång öns första elnät My island uses as much energy in a year as a ferry does in a week, säger Camille Dressler som bor här. Eigg har tre hydrolektriska generatorer (som producerar el i de vattenfall som bildas av de extrema skyfallen) och fyra vindgeneratorer under berget An Sgurr. Men eftersom det händer att det inte reg- nar jämt är elen ransonerad till ett mo- mentant uttag om 5 kilowatt per invånare. Det är vad som behövs för att koka tevat- ten och köra en tvättmaskin, eller för att tända femtio 100 watts lampor. Alla har mätare hemma för att hålla koll på sin el och man lär sig snabbt att sprida ut för- brukningen över dygnet. Företag får ta ut 10 kw. 4.5 Fetlar Fetlar hör till Shetlandsöarna och har en befolkning om 62 på en yta om 4 km Samsö Danska staten bjöd för 20 år sedan in kommuner att komma in med en plan för hur man kunde förverkliga klimat- målen på befintlig teknologi. Samsøs plan var bäst och man satte igång på 90 talet. Planen skulle omfatta förslag för att skapa den värme som behövs, den el som behövs och hur transporter skulle skötas (mål 35 % förnyelsebar energi år 2035). Värme Samsøs värmeprojekt skapades utan statlig ersättning. Det finns idag 4 decentraliserade värmeverk, tre som eldas med halm och ett som eldas med flis och använder solpaneler. 65 % av öns värmebehov täcks, nätver- ket (grid) sträcker sig 67 km från verken. Halmen måste finnas på ön annars ingen business. En regnig höst var det kritiskt. Man bör göra worst case scenario. Flis och solpanelvärmeverket, som låg på Nordön, besöktes. Har en 45 m 3 hög, isolerad vattentank som buffert, vattnet 80 grader. Förser 220 hus med värme apriloktober i huvudsak med solfångare och resten av tiden med flispanna. En reservoljepanna finns för underhållsav- brott. Fliset kommer från ön och produ- ceras i en flistugg som kommer från fast- landet nu och då. Askan levereras till jordbruket. Besök också på Bundby halmvärme- verk som förser 230 hus med värme i 13 (17)

14 en omkrets på 6 km. Verket ägs av brukarna och en styrelse bestämmer priset på värmen. Detta verk hade det lägsta priset. skiner, Halmbalarna (vete) gjordes i gemensamma bal- ningsmaskiner, 600 kg per bal, mots- varar en tunna olja. Ingen buffrande vattentank, men skulle behövas. En person sköter detta på deltid.. En lång transportör skall fyllas en gång per dag, ca 1013 balar under vintern och 67 under annan tid. Ballager- byggnaden måste fyllas två gånger per år, dvs halm ska lagras också på andra ställen. Verkets effekt 1600 kw. Priset på värme i Danmark svagt stigande, men här har det planat ut, idag ca 10 % billigare än allmän pris- nivå. Hantverkare på ön klarar underhållet av värmeverken. Vattnet ut till brukare 80 grader, kommer tillbaka som 40 grader, förlusterna ca 40%. Samsø har vindmöllor till lands och till havs. En andel kostade DKK (430 ). Lånades i bank, som fick kapi- talet tillbaka på 7 år och aktien lösgjor- des från panten och gavs åt ägaren. Åt- minstone 5 av de landbaserade ägs av befolkningen. Landmöllorna skapar 2300 MWh/per år per 1 MW effekt, havsmöllorna 3500 MWh. Till havs är de 85 m höga, på land lägre. Till havs byggdes möllorna för att få CO2balans för oljebaserade transport- redskap och färjor. 5 av 10 möllor ägs av kommunen, kostade 180 Millioner Dkr för kommunen. Havsbaserade ger mera energi än vad som förbrukas på trans- porter. CO 2 reduktion ligger på 140 %. Byggdes på ett grunt område söder om ön, 10 x 2,3 MW Underhållet måste fås utifrån. De land- baserade gör ön självförsörjande på el. Elbilar På rundturen besöktes även äldreboen- det och vi fick se hemtjänstens 10 nya elbilar som laddas med solpaneler byggda som ett biltak. Skillnader och likheter Den största skillnaden mellan Dan- marks förhållande till Samsö och Fin- lands förhållande till sina öar är att Danmark uppmuntrar sina lokalsam- hällen att bli mer hållbara medan Finland inte kommit lika långt. Stöd- systemen för förnyelsebar energi är generösare i Danmark än i Finland. Öbefolkningen är enligt beskrivning- en vi fick dock ganska lika i båda reg- ioner och har ofta en konservativ hållning till nytänkande vilket gör det viktigt att få med nyckelpersoner i projekten för att skapa förtroende. 14 (17)

15 5 Risker och hot Att den fasta befolkningen minskar från 35 till 20. Att inte barnen vill flytta tillbaks. Turlista och nattstopp i färjetrafiken. Vattenmiljön. 6 Kultur, identitet och uppfattningar Det är inte så långt i kilometer och sjömil räknat till Simskäla bara drygt en kilometer. Överfarten tar 7 minuter, exklusive väntetid. Den som är van att färdas 70 km/h upplever sig ha färdats 8 kilometer mil på 7 minuter, inte 1 kilometer. Därför känns Simskäla (liksom de flesta öar) långt bort. Vi erfar tid, inte kilometer. Vi upplever ön som avlägsen och det är upple- velsen och som bestämmer uppfattningen, inte kartboken. Vi upplever att Simskäla ligger på en mils avstånd från land, som i detta fall också är en ö (Vårdö). 15 (17)

16 7 Möjligheter Simskäla har deltagit i workshop den 4 september 2013, workshop den 2223 januari 2014 och workshop i augusti Workshop 1 Denna workshop inledde ESINs engagemang i Smilegov och genomfördes med en stor del av klustret i Mariehamn den 4 september. 7.2 Workshop 2 Genomfördes i Nagu den 17 september 2015 med Nagu, Iniö och Simskäla. 16 (17)

17 7.3 Workshop 3 Den 25 augusti 2015 genomfördes workshop 3 på Sottunga med Björn Rönnlöf, Mikael Lindholm och Christian Pleijel igenom de Simskälas möjligheter att ut- vecklas som samhälle: Turism, främst genom att bygga en gästhamn Odlingar även förädling av produkter t ex äpplen Samarbeten med organisationer som verkar för friluftsturism, hållbarhet och småskalighet t ex Friluftsfrämjandet När det gäller energikonsumtion och sin energiproduktion så är följande två projekt mest intressanta: Ett vindkraftverk, som växthusen och värdshuset tänka sig att bygga i egen regi. Den kan vara ett andelslag där fler simskälabor kan ansluta sig. Att minska färjans energiåtgång och utsläpp genom att gå över till diesel- elektrisk drift (laddning på natten skulle räcka vintertid, sommartid behövs en hjälpkärra). Det skulle kunna minska oljeåtgången från nuvarande 70 m 3 till 20 m 3 och minska utsläppen med 75%. Samma åtgärd skulle kunna göras på landskapets andra linfärjor: Björkö, Seglinge, Ängösund, Embarsund. Detta skulle minska risken för besparingsåtgärder av typen turlista och natt- stopp. 8 Handlingsplan Beslöts att göra följande: 1 Planera för ett vindkraftverk i egen regi. Kan utredas med egen kompetens (Lundells bror) Finansieringsmöjligheter förutom privat kapital? 2 Ta upp en diskussion med landskapets trafikavdelning om ny motor i färjan Inom 5 år Inom 810 år 17 (17)