PM GEOTEKNIK TÖCKSMARKS BÖN 1:226 M. FL. ÅRJÄNGS KOMMUN Upprättad av: Johan Stjärnborg

Transkript

1 PM GEOTEKNIK TÖCKSMARKS BÖN :6 M. FL. ÅRJÄNGS KOMMUN 05-- Upprättad av: Johan Stjärnborg

2 PM GEOTEKNIK Årjängs kommun Kund Årjängs kommun Konsult WSP Samhällsbyggnad Box Karlstad Besök: Lagergrens gata 8 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Johan Stjärnborg WSP Sverige Niklas Larsson WSP Sverige Angelika Lunnari Årjängs kommun (6)

3 Innehåll Objekt 4 Ändamål 4 3 Underlag 4 4 Tidigare undersökningar 4 5 Geoteknisk fältundersökning 4 6 Geotekniska förhållanden 5 6. Topografi och områdesbeskrivning 5 6. Mark- och Jordlagerförhållanden Geohydrologiska förhållanden 5 7 Bedömningar och rekommendationer 5 7. Schaktning 5 7. Grundläggning Sättningar och stabilitet Övrigt 6 BILAGOR: Bilaga Bilaga Bilaga 3 Plankarta detaljplan Jordartskarta SGU Jorddjupskarta SGU 3 (6)

4 Objekt På uppdrag av Årjängs kommun har WSP Samhällsbyggnad utfört en översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan vid Töcksmarks Bön :6 m.fl. Ändamål Denna PM redovisar resultat från utförd undersökning (platsbesök), samt ger geotekniska rekommendationer inför framtida markanvändning. 3 Underlag Underlag för denna PM har erhållits av Årjängs Kommun i form av karta med begränsat geografiskt område samt planerad markanvändning, se Bilaga. Underlag har också hämtats från SGU:s kartarkiv i form av jordarts- och jorddjupskartor, se Bilaga och 3. Som orienteringskarta har sattelitbilder från Google Earth använts. 4 Tidigare undersökningar WSP har utfört geotekniska fältundersökningar med borrbandvagn i andra projekt i Töcksfors. Närmsta undersökningen ligger vid Västra Bön :9, utförd 986. Arkivborrningar finns även hos Sweco. Dessa ligger som närmast vid köpcentrat söder om E8. Dessa borrningar tyder på varierande markförhållanden från berg i dagen till upp emot 0 5 m djup lera. 5 Geoteknisk fältundersökning WSP har utfört geoteknisk fältundersökning i form av fältbesök Denna fältundersökning utfördes av Johan Stjärnborg och Niklas Larsson från WSP Samhällsbyggnad, Karlstad. Torvpartier har undersökts med medhavda sticksonder för hand. 4 (6)

5 6 Geotekniska förhållanden 6. Topografi och områdesbeskrivning Terrängen utgörs av ett höjdparti som är högst i nordost och lutar nedåt i sydlig riktning mot E8 samt västerut. Det är mestadels barrskog i utredningsområdet samt industritomter. 6. Mark- och Jordlagerförhållanden Större delen av området har legat över nivån för högsta kustlinjen, detta betyder att finsediment som silt och lera inte avsatts här. I lägre belägna delar av området har dock finsediment avsatts. Området ligger i klimatzon, enligt AMA Anläggning 3, RA CBB/. Enligt jordartskarta från SGU består området till största delen av Morän och ytligt berg. I mitten av det södra området finns även tunt eller osammanhängande lager av lera-silt representerat. Enligt SGU:s jorddjupskarta är jorddjupen ringa, 0-m. Fältbesöket bekräftar i stort SGU:s jordartskarta. Jordarterna består till största delen av morän. I terrängen syns även block med varierande förekomst och storlek. I vissa lågpartier i terrängen har ytvatten ansamlats och organiska jordar som dy och torv förekommer. Mäktigheten på dessa är dock ringa, som mest m tjockt vid ett sankmarksområde i norra delen. I mitten av det södra området finns ett stort dike. I dikets botten finns lera. Lerans mäktighet är inte undersökt. Vid fältbesöket togs en del fotografier av terrängen. Dessa är tagna enligt Figur nedan. 5 (6)

6 Figur. Fotografier är tagna ungefär vid röda prickar. Pilen visar riktning. Fotografierna redovisas nedan, med tillhörande kort beskrivning: 6 (6)

7 Bild. Norra områdets östra gräns. Industritomt samt skog. Industritomten utgörs av fyllning med okänd tjocklek. Bild. I skogen finns små lokala områden med sankmark och vatten. Här är mäktigheten av torven/dyn ca 0,5 m. Vattendraget fortsätter söderut i riktning mot E8 och övergår nära E8 till ett stort dike, se Bild 3 och 4. 7 (6)

8 Bild 3. Kuperad terräng. Block syns i markerna. Jorden består under vegetationsjordlagret av morän. Bild 4. Vatten har ansamlats vid skogskanten. Dock ligger berget ytligt här. 8 (6)

9 Bild 5. Ställvis finns mycket block och sten ansamlat. Bild 6. I detta område har skog avverkats och marken består av fyllning eller naturlig jord av friktionsmaterial. En väg syns längre fram. 9 (6)

10 Bild 7. Kuperad terräng. Block syns i markerna. Jorden består under vegetationsjordlagret av morän. Bild 8. Våtmarksområde. Jorden består av organisk jord, torv/dy. Jorddjupet mättes som mest till ca m innan stopp mot fast botten inträffade. Under den lösa organiska jorden finns morän. 0 (6)

11 Bild 9. Höjdpartiet avslutas tvärt i riktning västerut, med stora block eller bergsskrevor. Bild 0. Foten av höjdpartiet. Norra områdets västra gräns. Moränen övergår till silt-lera i väst (åkermarken). (6)

12 Bild. Tydlig gräns mellan olika jordarter. Till höger i bilden kommer höjdpartiet med morän och block. Till vänster syns åkerlandskap med silt och lera, se även jordartskartan, Bilaga. Bild. Terrängen sluttar nedåt mot E8. Vid platsen där fotografiet togs ifrån syns berg i dagen. (6)

13 Bild 3. Stort dike i södra områdets mittendel. I botten på diket utgörs jorden av lera. Lermäktigheten är okänd. 3 (6)

14 Bild 4. Leran i botten på diket. Bild 5. Bild på diket mellan södra och norra området. Här fanns ingen lera i diket. Jorden utgörs här av sand. 4 (6)

15 Bild 6. På bilden syns en bergsrygg. Berget är ursprängt i etage för industritomten. 6.. Geohydrologiska förhållanden Områdets topografi samt jordens sammansättning gör att inga större mängder grundvatten finns bundet till jorden. Ställvis förekommer sank mark vid vattenansamlingar. 7 Bedömningar och rekommendationer 7. Schaktning I området förekommer mycket block och schaktbarheten bör för kalkylering förutsättas vara klass 5 i moränområden enligt Schaktbarhet Klassificeringssystem -85 (R30:985). Sankmarksområden tillhör klass. Rekommendationer för släntlutning i schakter beror på schaktens storlek, djup och hur länge schakten ska stå öppen. I moränen bör stora schakter inte ha brantare släntlutning än :,5. Det bör observeras att moränen sannolikt är en siltig morän och blir flytbenägen vid vattenöverskott. Problem med schaktslänter som flyter ut kan då uppstå vid regn eller schakt under grundvattenytan. En 5 (6)

16 åtgärd vid utflytning av schaktslänter kan vara att lägga en fiberduk i slänten och fylla slänten med ett lager makadam. 7. Grundläggning Allt organiskt material inom detaljplaneområdet bör schaktas ur och ersättas med friktionsmaterial före byggnation. Vid torvmarksområden bör dränering av vattnet ske före byggnation. Grundläggning av byggnader i området kan ske med platta på mark på packad fyllning på fast lagrad morän eller plansprängt berg. Vid grundläggning av byggnader i lerområdet (södra mittendelen) bör detta föregås av en geoteknisk fältundersökning med borrbandvagn. Detta för att fastställa mäktighet och bärighet. Byggnader bör grundläggas på tjälfritt djup med kapillärbrytande grundläggningsmaterial eller frostisoleras. Tjälfritt djup ligger på,5 m i området. Schaktbotten för grundläggning av byggnader bör besiktigas och godkännas av beställarens geotekniker före byggnation påbörjas. 7.3 Sättningar och stabilitet Uppfyllningar inom området bedöms ske utan risk för stora marksättningar eller brott i jorden. Undantaget är dock lerområdet vid södra mittendelen. Stabilitets- och sättningsproblem kan uppstå vid stora uppfyllningar i detta område. En geoteknisk utredning kan bli aktuell om sådant planeras. 7.4 Övrigt Markradonundersökning bör utföras i området för att utesluta högradonmark, eller kanske klassificera marken som lågradonmark. Sannolikt är det normalradonmark. November 05 Johan Stjärnborg Geotekniker WSP Sverige AB WSP Samhällsbyggnad Direkt: / Växel: (6)

17 35,5 5,9 5 30, ,65 38,3 33, ,09 36,8 3, ,8 37,4 36,76 7,6 8,6 38,4 30,5 30,7 8, 30,5 3 NATUR 3,8 3,9 3, , 8,9 +40,5 3,39 4,4 3,99 9, 30,6 +4,6 5,5 30,4 4, 30,6,7 3,6 60,3 37,3 37,5 33,6 33,8 35,7 33,9 33,6 37, 37,4 33,9 33,9 37,4 37, ,5 37, 54, ,9 37,9 37,9 54,44 37,4 37,7 38,4 30,5 30,7 8, 30,5 3 3,8 3,9 3, , 8,9 +40,5 3,39 4,4 3,99 9, 30,6 +4,6 5,5 30,4 4, 30,6,7 3,6 60,3 37,3 33,6 37,5 33,8 35,7 33,9 33,6 37, 37,4 33,9 33,9 37,4 37,4 37,5 37, 54, ,9 37,9 54,44 37,9 37,4 37, > > HYTTEVÄGEN :44 3 3: :44 3 3: S:6 0 V40 :00> :39>4 :6 J e = p :00> :39>4 : S:6 : :3 :69 S50 V50 6 :3 : HYTTEVÄGEN 35 8 S50 S50 :400 s 3-3 :9 V3 S50 V3 :408 8 S00 V BRUSERUDSVÄGEN :67 :396 :397 :5 :7> :9 :68 Plankarta Översiktskarta D300 0 S00 :33 S00 D400 S00 :37 8 S50 V3 S50 D400 :340 3 D300 3 u V00 D300 :39> 8 Skala :4000 (A3) INDUSTRIVÄGEN :39> 3 D00 V00 D300 4 J SANDVIKSVÄGEN 36 e = p 00 :73> :43 V00 S0 TA90 :55 5 TA90 S :39> V63 D500 PARKVÄGEN :44 u D500 D000 S00 D : 48 : NATUR 6 3 :6 :38 J e = p LOKALGATA V00 V50 4 S S00 30 V50 S50 u :3 5 JHK J e = p e = p S60 V00 V00 :54 D00 :398 D400 :49 E8 E8 56 :376> : OSÄKERT LÄGE PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom område med nedanstående beteckningar. Där beteckningar saknas gäller bestämmelser inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. GRÄNSER Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser LOKALGATA Lokalgata NATUR Naturområde Kvartersmark J JH UTNYTTJANDEGRAD Industri Industri, handel och kontor S0 S S0 V :338 :7> D60 0 : : D300 BRUSERUDSVÄGEN S :33 S00 D400 S00 :37 8 S50 V3 S50 D400 :340 3 D300 3 V00 D300 :39> 8 INDUSTRIVÄGEN :39> 3 D00 V00 D300 4 :396 SANDVIKSVÄGEN 36 :43 :73> Illustrationskarta (förslag på utformning) UTNYTTJANDEGRAD e = 40 V00 S0 TA90 :55 5 V63 TA90 S :39> D500 PARKVÄGEN : D500 7 D000 S00 D : 48 : :6 :38 Största byggnadsarea i procent av fastighetsarea BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Byggnad får inte uppföras u Marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar MARKENS ANORDNANDE Utfart Körbar förbindelse får inte uppföras PLACERING, UTFORMNING OCH UTFÖRANDE Utseende Nybebyggelse ska anordnas med sedumtak V00 V50 4 S V50 S S00 :3 5 S60 V00 V00 :54 D00 :398 D400 :49 E8 E8 56 :376> : OSÄKERT LÄGE S0 Placering p Byggnader skall placeras minst 6 meter från lokalgata och minst 4,5 meter från fastighetsgräns Utformning 0.0 STÖRNINGSSKYDD Verksamheter får inte vara störande för omgivningen ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 0 år från den dagen planen vinner laga kraft Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän platsmark S S0 V :338 D600 F :3 Högsta totalhöjd i meter F Till planen hör: Plankarta Planbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för TÖCKSMARKS - BÖN :6 M.FL. Årjängs kommun Värmlands län Samrådshandling Upprättad dec 04 Angelika Lunnari Kommunarkitekt Årjängs kommun Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Beslutsdatum Samråd Granskning Antagande Laga kraft Instans

18 Bryngelsbyn 5' 3 Östegård ' 36 Jordartskarta Töck 0,5 40,64 Delebråten Sanda Jordartskarta :5 000 : visar jordarternas utbredning i eller nära markytan samt förekomsten av block i markytan. Ytliga jordlager med en mäktighet som understiger en halv till en meter redovisas i vissa fall. Även underliggande jordlager, t.ex. isälvssediment under lera, redovisas i vissa fall, men någon systematisk kartläggning av dessa har inte gjorts. Även vissa landformer, såsom moränbacklandskap, moränryggar och flygsanddyner redovisas. Jordarterna indelas efter bildningsätt och kornstorlekssammansättning. Jordartskarta :5 000 : visar information ur det SGU anger som databasprodukten Jordarter :5 000 : I denna produkt ingår jordartskartor framställda med olika metoder och anpassade för olika presentationsskalor. Kortfattad information om karteringsmetod för det aktuella kartutsnittet och lämplig presentationsskala med hänsyn till kartans noggrannhet ges på sidan två av detta dokument. Observera att det som är lämplig skala kan avvika från det valda kartutsnittets skala. För ytterligare information om jordarter, jordlagerföljder, jorddjup m.m. hänvisas till eller SGUs kundtjänst. Berg Vatten och strandlinjer Tunt eller osammanhängande ytlager av lera--silt Tunt eller osammanhängande ytlager av morän Torv Töcksmark V Bön 3,46 Töcksfors Ö Bön Lera--silt Postglacial sand Morän Berg Fyllning Vatten Denna karta är automatiskt framställd ifrån SGUs databas med id-nr:ztv4onj6h Ärtetjärn Skarbol 5,7 Stenbyn Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor: Box Uppsala Tel: E-post: kundservice@sgu.se Sandviken 49,9 30' Kvarnb. 55,65 Skålerud ' 54' ,5,0,5,0,5km Skala : ' Hajom Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnät i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF99.

19 Bilaga ' 77, Jorddjupskarta 39,46 84,95 Ulvenäs 95,3 Elovsbyn Gottersbyn 79,67 3,87 Kroken Bryngelsbyn 6605 sälv en Töresbyn 6605 Kro k 49,9 Östegård Stallarebyn Töck 4,0 0,5 Häljebyn Sanda 40,64 Bangstad Uppskattat djup till berg (m) 36,0 Bergerud Delebråten 49,6 Skrädene Öbyn Vältan Töcksfors Leken 30' 6600 Nedre Hån 33,90 3,46. Töcksmark Övre Hån 0 Ö Bön Sandviken Backa 49,9 Leverbyn Ärtetjärn 55,65 Skarbol Pö rte b 9,06 3 b. Edet > ,6 V Bön Kv ar n 3,6 Uppmätt djup 6, Skålerud 30' Backen Hajom 5,7 Stenbyn Prästgården Karsland Upprannsön Upprann Holmedal Dusserud 08,93 Månstad Gårdtveten 50' 09,8 35 Låssbyn Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor: Box Uppsala Tel: E-post: kundservice@sgu.se 58,5 9, 38,74 Upprann ,47 0, Denna karta är automatiskt framställd ifrån SGUs databas med id-nr:inoji0gyv Tveten Otte rb Kartans syfte är att ge en generell bild av jordtäckets mäktighet. Kartan grundas på analys av jorddjupsinformation från brunnsborrningar, undersökningsborrningar, schakter och seismiska undersökningar. För att identifiera områden där jordtäcket är mycket tunt eller saknas helt har information om berg från SGUs jordartskartor använts. Jorddjupet har beräknats genom att interpolera kända jorddjupsdata. Eftersom vissa jordarter uppvisar betydligt större jorddjup än andra har jordartskartan använts som stöd vid denna interpolering. Information om sprickzoner i berggrunden har använts för att ta fram områden med speciellt stora jorddjup. Osäkerheten i beräkningarna ökar med avståndet till punkter med uppmätta jorddjup. Om avståndet exempelvis är flera hundra meter till närmaste observation är osäkerheten i det beräknade jorddjupet betydande. Ny information om jorddjup tillkommer hela tiden vilket gör att kartan successivt kan förbättras. Kartan kommer därför att uppdateras ungefär en gång per år. 0 3 Skala : km 7,85 Såviken 6595 Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnät i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF99.