PM Bedömning av geotekniska förhållanden från okulära iakttagelser. Haninge kommun. Dalarö etapp 1 FÖRHANDSKOPIA. Stockholm

Transkript

1 PM Bedömning av geotekniska förhållanden från okulära iakttagelser Haninge kommun FÖRHANDSKOPIA Stockholm

2 PM Bedömning av geotekniska förhållanden från okulära iakttagelser Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status FÖRHANDSKOPIA Lars Jansson Sarah Simson Anders Westin Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan Stockholm Telefon Fax Organisationsnummer

3 Sammanfattning Detta PM är en sammanställning av resultaten från en ytgeoteknisk betraktelse som är utförd i Schweizerdalen, på Dalarö, inför en utbyggnad av det allmänna vatten- och spillvattenledningsnätet till de boende i området. Bedömningarna i denna rapport kan avvika från verkligheten. Vid djupare schakt eller om ledningar som är känsliga för sättningar ska anläggas rekommenderas en geoteknisk undersökning. i

4 Innehållsförteckning 1. Uppdrag och syfte Underlag för karteringen Utförd ytkartering Befintlig omgivning Befintliga ytgeotekniska förhållanden Gränövägen Malmvägen Mörtövägen Nämdövägen Prästövägen Runmarövägen Ängsövägen Befintliga grund- och markvattenförhållanden Rekommendationer och kommentarer Stabilitet Sättning Schakt Grundläggning Rekommendationer för vidare projektering... 6 Tabeller Hittar inga figurförteckningsposter. Figurer Figur 1 Utdrag från Jordartskartan Figur 2 Ungefärligt karteringsområde Bilagor Bilaga 1 Jordartskartan Bilaga 2 Ritningsförteckning Bilaga 3 Fältdagbok Bilaga 4 Jorddjupskartan Ritningar Se Bilaga 2. ii

5 PM Ytgeoteknisk kartering 1. Uppdrag och syfte Ramböll Sverige AB har fått i uppdrag av Haninge kommun, genom Camilla Kostamo, att utföras en ytgeoteknisk betraktelse av området i Schweizerdalen, på Dalarö. Där planeras det att anläggas nytt, allmänt vatten- och spillvattenledningsnätet i befintliga vägar. Syftet med betrakelsen är att utreda hur lätt- eller svårschaktat området bedöms vara för de planerade ledningarna, och om det finns eventuella problemområden. Generellt läggs de planerade ledningar i isolerade lådor, vilket innebär att schaktdjupen är kring en meter under befintlig markyta. Dock finns det områden där ledningar förläggs djupare. Uppgifter nedan baseras på en ytlig betraktelse. Hur det exakt är i plan och ser ut på djupet är enbart en bedömning, och kan avvika från verkligheten. Vid djupare schakt krävs dock en geoteknisk undersökning för att fastställa material samt dess egenskaper. 2. Underlag för karteringen Som underlag till karteringen användes Jordartskartan som tillhandahålls av SGU, se även Bilaga 1. Figur 1 Utdrag från Jordartskartan 1. 1 Ungefärligt karterat område är markerat med svart. 1 av 6

6 Underlaget från Jordartskartan visar att området för planerad VA förväntas bestå av postglacial sand, isälvssediment, sandig morän, berg i dagen samt ett mindre område med postglacial lera och torv-/kärrmosse. För resultat från betraktelsen i fält, se kapitel 5 samt ritningar i Bilaga Utförd ytkartering Den ytgeotekniska betraktelsen utfördes under maj 2013 av geotekniker Sarah Simson. Resultatet från denna kartering finns på ritningar tillhörande denna handling, se Bilaga 2. Gränser på ritningarna är ej exakta, utan ger en bedömning på hur det ser ut i området vid ytlig schakt. Karteringen utfördes i läge för befintliga vägar och i ungefärligt stråk för de planerade ledningarna. Övriga, omkringliggande mark är ej karterad. 4. Befintlig omgivning Karteringen för de planerade VA-ledningarna är utförd inom ett område med befintliga småhus. Genom området löper Dalarövägen. I söder angränsar undersökningsområdet mot Sandemarsfjärden och Östersjön. Figur 2 Ungefärligt karteringsområde 2. 2 Ungefärligt område för kartering är markerat med rött. 2 av 6

7 5. Befintliga ytgeotekniska förhållanden 5.1 Gränövägen Gränövägen bedöms ligga på schaktbart friktionsmaterial. Ställvis förekommer dock troligen partier med stenigt/blockigt material. Djup till berg för Gränövägen bedöms vara mellan 5-20 m, se Bilaga Malmvägen Malmvägen bedöms ligga på schaktbart friktionsmaterial. Ställvis förekommer dock troligen partier med stenigt/blockigt material. På kortare sträckor finns även ytnära berg och berg-i-dagen. Det finns även partier där det kan uppkomma vatten i schakten vid höga vattennivåer. Planerad ledning korsar även Dalarövägen, mot Prästövägen, som troligen ligger på packade massor. Grundläggning av denna väg är för närvarande okänd. Djup till berg för Malmvägen bedöms vara mellan 5-20 m, se Bilaga Mörtövägen Större delar av Mörtövägen bedöms ligga på schaktbara massor av friktionsjord. Ett mindre parti bedöms dock vara grundlagt direkt på berg. På kortare partier finns troligen ytnära berg samt berg-i-dagen. Delar av Mörtövägen ligger på uppfyllda massor. För Mörtövägen bedöms djup till berg vara kring 0-3 m, se Bilaga Nämdövägen Utmed Nämndövägen finns sträckor som både bedöms gå i bergskärning och på uppfyllda, schaktbara massor. På sträckor längs vägen finns även ytnära berg och berg-i-dagen. På en mindre sträcka kan det troligen förekomma problem med vatten i schakt vid höga vattennivåer, se ritning. Djup till berg för Nämndövägen bedöms på stora sträckor vara 0-3 m. På en kortare sträcka bedöms djup till berg vara mellan 5-20 m. Se Bilaga Prästövägen Prästövägen samt Ej namngiven väg bedöms ligga på schaktbart friktionsmaterial. Inom flertalet partier bedöms det kunna bli problem med vatten i schakt vid höga vattennivåer. Materialet kan ev. också vara siltigt vilket kräver uppmärksamhet vid schakt. Inom ett område längs med Dalarövägen bedöms det kunna uppkomma stabilitetsproblem för Dalarövägen vid schakt, se ritning. Troligen påverkar Östersjön vattennivån i området. För Prästövägen bedöms djup till berg vara kring 5-10 m, se Bilaga 4. 3 av 6

8 5.6 Runmarövägen Större delen av Runmarövägen bedöms ligga på schaktbara massor bestående av friktionsjord. En mindre sträcka går dock i bergskärning, se ritning. På en kortare sträcka finns även ytnära berg samt berg-i-dagen, se ritning. Djup till berg för Runmarövägen bedöms generellt vara 5-20 m. På en kortare sträcka bedöms dock djup till berg vara 0-3 m. Se Bilaga Ängsövägen Utmed Ängsövägen finns sträckor som både går i bergskärning samt på uppfyllda massor. På sträckor finns även ytnära berg och berg-i-dagen. I dess norra del bedöms ett lösjordområde förekomma, där det vid schakt kan bli problem med vatten i schakten samt släntstabilitetsproblem. För Ängsövägen bedöms djup till berg generellt vara 0-3 m. På en kortare sträcka i norr bedöms djupet till berg vara kring 5-10 m. Se Bilaga Befintliga grund- och markvattenförhållanden Information om grundvatten- och markvattennivå inom det undersökta området är i dagsläget okänt. Troligen påverkar Östersjön grundvattennivån i områdets södra delar. 7. Rekommendationer och kommentarer 7.1 Stabilitet Vid djupare schakt bör stabilitetsförutsättningarna utredas. För att upprätthålla stabilitet kan schaktsläde eller stålspont krävas, om flacka slänter ej kan nyttjas eller utrymmesbrist finns eller där lösa jordarter förekommer. 7.2 Sättning Det är okänt i dagsläget om det pågår sättningar inom undersökt område. Eventuella planerade självfallsledningar i lösjordområden kan få problem med sättningar. Information om lösjordens sammansättning samt egenskaper saknas, och bör utredas om ledningar som är känsliga för rörelser ska anläggas i dessa områden. Tänkbara höjningar av marknivån bör ej utföras ovan självfallsledningar i lösjordområden utan att en geoteknisk utredning utförts. 4 av 6

9 7.3 Schakt Eventuella schakt- och fyllningsmassor får ej lagras i hög närmare än 10 m från schakt. Schakt ska utföras så att skador på befintliga konstruktioner och anläggningar ej uppkommer. Problem med hydraulisk bottenupptryckning kan uppkomma vid djupare schakt i lerområden. Där det finns friktionsjord under grundvattennivån i schaktbotten föreligger risk för s.k. hydrauliskt grundbrott. Detta ska beaktas vid schakt. Det är i dagsläget okänt om jordlagrens sammansättning. Flytjordsproblem i jordar med siltskikt och siltiga jordlager kan uppstå vid schakt under grundvattennivån eller i vattenmättad jord. Vid eventuell grundvattensänkning kan dock sättningar av befintliga konstruktioner och anläggningar uppkomma. Detta bör utredas innan arbetet påbörjas om grundvattnet ska sänkas av. Vid djupare schakt kan eventuellt spont krävas. Samtliga schaktarbeten ska utföras enligt Arbetsmiljöverkets handbok Schakta säkert, och ska utföras i torrhet. Allt organiskt material ska skiftas ur innan återfyllning och packning utförs. Schaktslänter ska skyddas mot erosion av bl.a. vatten. Schakt får ej utföras på sådant vis att hydrauliskt grundbrott inträffar eller att omgivning påverkas negativt av ev. länshållning i schakt. Vid ev. schakt i torrskorpelera, till grundläggningsnivå, ska slät skopa användas för att ej störa schaktbotten. 7.4 Grundläggning Grundläggningen ska generellt utföras skonsamt för att inte påverka befintliga anläggningar och omgivning negativt. Hänsyn ska tas till befintliga hydrogeologiska förhållanden så att påverkan på grundvattenmagasinet undviks. Stora grundvattenavsänkningar kan påverka omkringliggande, känsliga konstruktioner negativt, med bland annat sättningar. Strömningsavskiljande fyllning kan behöva utföras på valda platser, och lägena för dessa bör utredas då ledningsgenomföring med dess motfyllning kan utgöra en dränerande effekt. 5 av 6

10 7.5 Rekommendationer för vidare projektering Undersökning med markradar kan ge en bättre, och en mer detaljerad bild av var gräns mellan jord- och bergschakt kan utföras. Vid djupare schakt eller där det befaras stabilitetsproblem rekommenderas en geoteknisk undersökning för att utreda säkerheten vid schakt. I områden där det planeras ledningar som är känsliga för sättningar bör en geoteknisk undersökning utföras så att lämplig grundläggning utförs för dessa. Inför vibrationsalstrande arbeten, t.ex. bergschakt, bör riskanalys med avseende på vibrationer och accelerationer upprättas i god tid innan markarbetet påbörjas. Eventuell grundvattennivå ska ej sänkas av innan utredning utförts om detta skulle påverka omgivande mark och anläggningar negativt. Schaktbotten ska innan återfyllning och packning utförs besiktas av sakkunnig geotekniker alt. sakkunnig person. För placering av ledningar ovan frostfritt djup i fuktig, blöt jord kan i tjälfarliga massor/jord ge upphov till tjällyftning, som kan skada ledningarna. Om ledningarna placeras i tjälzonen erfordras någon åtgärd för att förhindra frysning av dessa. 6 av 6

11 Kartan visar utbredningen av jordarter i eller nära markytan. Informationen är anpassad för visning i skala 1:50 000, vilket innebär att minsta ytorna som finns representerade har en diameter på 50m i naturen. Lägesnoggrannheten är vanligtvis bättre än 50 meter. Generaliseringar förekommer. Exempelvis kan områden med många, små, närliggande hällar presenteras som en sammanhängande häll på kartan, och avlagringar som bara täcker små ytor i verkligheten men som har stor betydelse för förståelsen av den geologiska utvecklingen i ett område, som isälvsavlagringar, kan ha överdrivits i kartbilden. Ytterligare information, om till exempel jordarternas utbredning under ytan, finns lagrad i SGUs databas och kan, liksom bland annat kartbladsbeskrivningar, beställas från SGU. Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor: Box Uppsala Tel: E-post: kundservice@sgu.se 0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 km Skala 1: Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet. MS2009/08799 Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnätet i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF 99. Bilaga 1 Sid 1 (1)

12 Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan Stockholm T: F: Teknikområde VA-anläggning Uppdrag Ritningsförteckning Dokumentnummer Sida/Sidor Bilaga 2 1/1 Handläggare Sarah Simson Datum Uppdragsnummer Status Ändringsdatum Bet. Ritningsnummer Bet. Ritningens benämning Skala Datum Ändringsdatum G PLAN YTGEOTEKNISK KARTERING 1: G PLAN YTGEOTEKNISK KARTERING 1: G PLAN YTGEOTEKNISK KARTERING 1: G PLAN YTGEOTEKNISK KARTERING 1: i:\26vap\2613\ \3_teknik\g\dokument\beskrivningar\bilaga2_ritningsförteckning.docx

13 Bilaga 3 FÄLTRAPPORTER MED DAGBOK Enligt SS-EN Uppdrag Uppdragsnummer Rambölls uppdragsledare Beställare Lars Jansson Haninge Kommun DATUM VÄDER 1) UTFÖRT ARBETE 2) SIGNATUR Sol, ca +22 C Ytgeoteknisk kartering SSI Sol, ca +20 C Ytgeoteknisk kartering SSI 1) Temperatur och nederbörd noteras. 2) Endast arbeten i fält anges. Flik: Försättssida med dagbok Sökväg: I:\26VAP\2613\ \3_Teknik\G\Dokument\Beskrivningar\Bilaga3_Fältrapport.xlsx Datum: Uppdrag: Unr: Sida 1 (1)

14 Kartans syfte är att ge en generell bild av jordtäckets mäktighet. Kartan grundas på analys av jorddjupsinformation från brunnsborrningar, undersökningsborrningar, schakter och seismiska undersökningar. För att identifiera områden där jordtäcket är mycket tunt eller saknas helt har information om berg från SGUs jordartskartor använts. Jorddjupet har beräknats genom att interpolera kända jorddjupsdata. Eftersom vissa jordarter uppvisar betydligt större jorddjup än andra har jordartskartan använts som stöd vid denna interpolering. Information om sprickzoner i berggrunden har använts för att ta fram områden med speciellt stora jorddjup. Osäkerheten i beräkningarna ökar med avståndet till punkter med uppmätta jorddjup. Om avståndet exempelvis är flera hundra meter till närmaste observation är osäkerheten i det beräknade jorddjupet betydande. Ny information om jorddjup tillkommer hela tiden vilket gör att kartan successivt kan förbättras. Kartan kommer därför att uppdateras ungefär en gång per år. Uppmätt djup Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor: Box Uppsala Tel: E-post: kundservice@sgu.se 0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 km Skala 1: Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet. MS2009/08799 Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnätet i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF 99. Bilaga 4 Sid 1 (1)