ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING FÄBODSANDSVÄGEN, SUNDSVALL

Transkript

1 SUNSVALLS KOMMUN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING FÄBODSANDSVÄGEN, UPPDRAGSNUMMER: PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK (PMGEO) SWECO CIVIL AB GEOTEKNIK MUHAMMAD SHERAZ KHAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING FABODSANDSVÄGEN,

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 OBJEKT 1 2 SYFTE 1 3 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 1 4 UNDERLAG FÖR PROJEKTERINGS PM 1 5 OBJEKTSBESKRIVNING 1 6 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN Topografi Jordlagerföljd Materialparametrar och hållfasthetsegenskaper 3 7 Radonmätning 4 8 Dimensionering och/eller beräkning Sättningsegenskaper 4 9 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Grundläggning Schaktning i jord Grundvattenhantering Återfyllnad och packning Tjäle 6 10 FORTSATT UTREDNING 6 Bilagor B01 SGU Kartor Ritningar G02T Tolkad sektionsritning (A1, Skala 1:100) repo001.docx ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING FÄBODSANDVÄGEN,

3 1 OBJEKT På uppdrag av Sundsvalls kommun, har Sweco Civil AB utfört översiktlig geoteknisk undersökning i ett detaljplaneskede för området Fäbodsandsvägen Sundsvall, Västernorrlands län. 2 SYFTE Syftet med undersökningarna är att i ett detaljplaneskede avgöra markens lämplighet för byggnation när det gäller geotekniska förutsättningar vid förändring av befintlig detaljplan. enligt detaljplanens ändamål (bostad) när det gäller geotekniska samt förutsättningar. Området för detaljplanen ska ändras från bostäder till verksamhetsområde. Utredning av de geotekniska förutsättningarna har skett genom skruvprovtagning (Skr), och CPT-sondering inom området. 3 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR Denna rapport ansluter till SS-EN med nationella bilagor enligt nedan: IEG Rapport 2:2008, Tillämpningsdokument Grunder. IEG Rapport 4:2008, Tillämpningsdokument Dokumenthantering. Geodetiska system: Höjder anges i RH Plankoordinater anges i SWEREF Geoteknisk kategori: Geoteknisk kategori 2 (GK2). 4 UNDERLAG FÖR PROJEKTERINGS PM Översiktlig geoteknisk utredning Fäbodsandsvägen, Sundsvall,, Sweco Civil AB, Sundsvall. 5 OBJEKTSBESKRIVNING Kommunen planerar ett planarbete rörande möjligheterna att förändra detaljplanen från bostäder till verksamhetsområde vid Fäbodsandsvägen, Sundsvall. Inom delar av området har det tidigare funnits bostadshus vilka revs i samband med byggnationen av den nya väg E4. 1 (6) repo001.docx ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING FABODSANDSVÄGEN,

4 6 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 6.1 TOPOGRAFI Det undersökta området är beläget i Skönsmon längs Fridhemsgatan. Mot öster finns väg E4 Sundsvall och mot sydväst ligger en idrottsplats med fotbollsplaner. Höjdnivåerna inom det planerade området varierar mellan +10,5 m och +22,6 m enligt inmätning av borrpunkterna [RH2000]. Området utgörs av skogsmark ovanpostglacial sand och silt. Uppskattat djup till berg är ca 5-10 m från markytan enligt SGU jorddjupskartan, se bilaga B01. Under utsättning har berg i dagen observerats i områdets sydostligaste delar. Undersökt område Figur 1: Översiktskarta, området med rödmarkerade är platsen för undersökning. (Lantmäteriet) 6.2 JORDLAGERFÖLJD Enligt SGU:s jordartskarta utgörs ytjordarterna mestadels av postglacial sand, silt och berg. Strax norr om planområdet (kring punkt SW1501) samt i de sydostligaste delarna av området förekommer ställvis berg i dagen. Se ritning G02T 2 (6) repo001.docx ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING FÄBODSANDVÄGEN,

5 De geotekniska undersökningarna visar att det översta lagret utgörs av ett tunt lager mulljord med växtdelar. Härunder påträffades siltig finsand, sand, finsand och finsandig silt med en mäktighet mellan ca 0,2-1,7 m från markytan. Under detta lager vidtar siltig lera/lerig silt av mycket låg relativ fasthet med en mäktighet av ca 3 m. I punkt SW1505 bedöms sulfidlera påträffas med mäktighet ca 0,7 m och i punkterna SW1503 samt SW1504 bedöms något sulfidsskit siltig lera och sulfidshaltig lera med mäktighet ca 1 m påträffas. Därunder påträffades siltig finsand ner till sondering avbrutits. Under platsbesöket på planområdet noterades berg i dagen i de sydostliga delarna av undersökningsområdet. 6.3 MATERIALPARAMETRAR OCH HÅLLFASTHETSEGENSKAPER Karakteristiska värden för jordens materialegenskaper har bestämts utifrån utförda sonderingar, erfarenhetsvärden samt Trafikverkets: TK Geo 13. Materialegenskaper Karakteristiskt värde Partialkoefficienten m brottgränstillst Partialkoefficienten m bruksgränstillst Siltig finsand/sand/finsandig silt/silt (översta lagret) Tunghet k 1,7 t/m 3 Tunghet under gvy k 0,7 t/m 3 Friktionsvinkel 'k 31º 1,2 1,1 E-modul Siltid lera/lerig silt 4 MPa Tunghet k 1,7 t/m 3 Tunghet under gvy k 0,9 t/m 3 Odränerad skjuvhållfasthet cuk kpa 1,6 1,4 Friktionsvinkel 'k 30º 1,2 1,1 E-modul Siltigfinsand (nedersta lagret) 1-2 MPa Tunghet k 1,8 t/m 3 Tunghet under gvy k 1,0 t/m 3 Friktionsvinkel 'k 33º - 34º 1,2 1,1 3 (6) repo001.docx ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING FABODSANDSVÄGEN,

6 E-modul 20 MPa Tabell 1: Utvärderade materialegenskaper En sammanställning av materialtyp, tjälfarlighetsklass och schaktbarhetsklass för respektive jordart kan ses i tabell 2. Tabell 2: Utvärderade av materialtyp, tjälfarlighetsklass och schaktbarhetsklass hos naturliga jordarter. Jordart Materialtyp Tjälfarlighetsklass Siltig finsand/siltig sand 3B 2 Siltig Lera 5A 4 Lerig silt 5A 4 7 RADONMÄTNING Mätning av radon i jorden har utförts i tre punkter; SW1501, SW1503 och SW1505 den 22 oktober 2015 med radonmätare Markus 10. Inget utslag för markradon har erhållits vid mätningarna. Enligt resultat från utförd mätningar klassificeras området som lågradonmark. 8 DIMENSIONERING OCH/ELLER BERÄKNING 8.1 SÄTTNINGSEGENSKAPER Utifrån de sättningsberäkningar som har utförts för att uppskatta sättningarna vid en grundläggning genom platta vid belastning på markytan med antagen storlek 50 m x 100 m. Sättningsberäkningarna är utförda utifrån punkt SW1502, empiriska värden samt erfarenhetsmässiga värden. Tabell 3: Resultat av sättningsberäkningar Last(kPa) Sättning (cm) 10 2,7 20 5, , (6) repo001.docx ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING FÄBODSANDVÄGEN,

7 9 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 9.1 GRUNDLÄGGNING I det planerade området bedöms sättningsreducerande åtgärder vidtas för grundläggning av byggnader. Några sätt att göra detta kan vara: Grundläggning genom kompensationsgrundläggning. Grundläggning genom ett pålverk av spetsbärande pålar som nedförs till fasta jordlager eller berg och överför huvuddelen av lasten via pålspetsen. 9.1 SCHAKTNING I JORD Generellt gäller att schaktning bör genomföras så att schaktbotten inte blir störd. Nederbörd kan medföra en vattenmättnad i schaktbotten och därmed en bristande bärighet. Schaktbotten och/eller slänter bör härav skyddas mot direkt yttre påverkan. Schaktslänter får inte ställas brantare än 1:1,5. Förekommande siltig jord är flytbenägen i kombination med vatten och störning från schaktning och packning vilket måste beaktas i byggskedet. 9.2 GRUNDVATTENHANTERING Då grundläggningsnivåerna i skrivande stund ej är kända kan schaktning komma att ske under grundvattenytan. Grundvatten omhändertas då lämpligen genom anläggandet av pumpgrop i schakten med principutformning enligt figur 2 och ett etappvis schaktningsförfarande. Figur 2: Princip för hantering av vatten i schakt 5 (6) repo001.docx ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING FABODSANDSVÄGEN,

8 9.3 ÅTERFYLLNAD OCH PACKNING Återfyllnadsmaterialet ska vara fyllnadsmaterial av materialtyp 2 enligt tabell CE/1 i Anläggnings AMA 10. Packning ska ske med packningsutrustning och minsta antal överfarter enligt tabell CE/4 i Anläggnings AMA 07. Under packningsarbetet ska hänsyn tas till eventuella befintliga geokonstruktioner. Eventuella uppstickande block skall avlägsnas för att uppnå detta krav. 9.4 TJÄLE Byggnaderna ska grundläggas på ett frostskyddat sätt. Frostfritt djup beräknas enligt BKR:s Byggvägledning nr 3 Geokonstruktioner figur 6:1 till > 2.5 m. Frostskyddat grundläggning kan utföras antingen genom utskiftning av tjällyftande jord och/eller termisk isolering för att förhindra skadlig tjälnedträngning. 10 FORTSATT UTREDNING Detta utlåtande behandlar endast rekommendationer och synpunkter i ett detaljplaneskede. Kompletterande utredningar bör göras i ett projekteringsskede. Lerans hållfasthetsegenskaper måste utredas vidare samt att utredning av bedömda pållängder kommer krävas. Sweco Civil AB Sundsvallskontoret Geoteknik Muhammad Sheraz Khan Handläggare Robert Jonasson Granskare 6 (6) repo001.docx ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING FÄBODSANDVÄGEN,

9 ' Ortviken Jordartskarta TUNADALVI Sundsvall 20 Skönsmon Kubikenborg Sundsvalls- Tjuvholmen fjärden Jordartskarta 1: : visar jordarternas utbredning i eller nära markytan samt förekomsten av block i markytan. Ytliga jordlager med en mäktighet som understiger en halv till en meter redovisas i vissa fall. Även underliggande jordlager, t.ex. isälvssediment under lera, redovisas i vissa fall, men någon systematisk kartläggning av dessa har inte gjorts. Även vissa landformer, såsom moränbacklandskap, moränryggar och flygsanddyner redovisas. Jordarterna indelas efter bildningsätt och kornstorlekssammansättning. Jordartskarta 1: : visar information ur det SGU anger som databasprodukten Jordarter 1: : I denna produkt ingår jordartskartor framställda med olika metoder och anpassade för olika presentationsskalor. Kortfattad information om karteringsmetod för det aktuella kartutsnittet och lämplig presentationsskala med hänsyn till kartans noggrannhet ges på sidan två av detta dokument. Observera att det som är lämplig skala kan avvika från det valda kartutsnittets skala. För ytterligare information om jordarter, jordlagerföljder, jorddjup m.m. hänvisas till eller SGUs kundtjänst. Berg Postglacial sand Denna karta är automatiskt framställd ifrån SGUs databas med id-nr:mea0laeau S Stadsberget Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor: Box Uppsala Tel: E-post: kundservice@sgu.se ' 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 km Skala 1: Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnät i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF99. Tunt eller osammanhängande ytlager av svallsediment Tunt eller osammanhängande ytlager av lera--silt Tunt eller osammanhängande ytlager av postglacial sand--grus Tunt eller osammanhängande ytlager av svallsediment Tunt eller osammanhängande ytlager av morän Underliggande lager av lera--silt Underliggande lager av postglacial sand--grus Underliggande lager av isälvssediment Underliggande lager av morän Torv Lera--silt Silt Lera Isälvssediment Morän Berg Fyllning

10 ' Ortviken Jordartskarta TUNADALVI Sundsvall 20 Skönsmon Kubikenborg Sundsvalls- Tjuvholmen fjärden Kartläggningen har skett med olika metoder och skiftande geografiskt underlag samt för presentationsskalor från 1: till 1: Detta gör att det finns stora skillnader i kvalitet inom kartan, både vad gäller lägesnoggrannhet och jordarternas indelning. De skillnader i karteringsmetod som tillämpats vid kartläggningen redovisas genom att informationen har delats in i olika karttyper (2 5) i täckningskartan. Gemensamt för alla karttyper är att jordartsobservationerna i fält i huvudsak görs på ca en halv meters djup, dvs. under matjord och jordmån. Informationen bygger på kartläggningar som påbörjades på 1960-talet och pågår än idag. Den tidiga informationen har digitaliserats från tryckta kartunderlag. Resultatet från många kartläggningar har publicerats som tryckta kartor inom SGUs serier Ae, Ak och K och till dessa finns ofta kartbladsbeskrivningar utgivna, vilka innehåller kompletterande information om arbetsmetoder och geologiska förhållanden. Information om dessa beskrivningar finns på Denna karta är automatiskt framställd ifrån SGUs databas med id-nr:mea0laeau S Stadsberget 17 20' Matfors Timrå Sundsvall Njurundabommen Fältkartläggning med detaljerad digital höjdmodell som underlag. Lämplig presentationsskala: 1: (karttyp 2). Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor: Box Uppsala Tel: E-post: kundservice@sgu.se 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 km Skala 1: Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnät i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF99. Flygbildstolkning med detaljerad digital höjdmodell som underlag samt fältkontroller i huvudsak längs vägnätet. Lämplig presentationsskala: 1: (karttyp 3). Fältkartläggning på varierande kartunderlag. Lämplig presentationsskala: 1: (karttyp 4). Flygbildstolkning samt fältkontroller i huvudsak längs vägnätet. Lämplig presentationsskala: 1: (karttyp 5).

11 Kartans syfte är att ge en generell bild av jordtäckets mäktighet. Kartan grundas på analys av jorddjupsinformation från brunnsborrningar, undersökningsborrningar, schakter och seismiska undersökningar. För att identifiera områden där jordtäcket är mycket tunt eller saknas helt har information om berg från SGUs jordartskartor använts. Jorddjupet har beräknats genom att interpolera kända jorddjupsdata. Eftersom vissa jordarter uppvisar betydligt större jorddjup än andra har jordartskartan använts som stöd vid denna interpolering. Information om sprickzoner i berggrunden har använts för att ta fram områden med speciellt stora jorddjup. Osäkerheten i beräkningarna ökar med avståndet till punkter med uppmätta jorddjup. Om avståndet exempelvis är flera hundra meter till närmaste observation är osäkerheten i det beräknade jorddjupet betydande. Ny information om jorddjup tillkommer hela tiden vilket gör att kartan successivt kan förbättras. Kartan kommer därför att uppdateras ungefär en gång per år. Uppmätt djup Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor: Box Uppsala Tel: E-post: kundservice@sgu.se 0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 km Skala 1: Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet. MS2009/08799 Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnätet i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF 99.

12 SWECO Civil AB Södra Järnvägsgatan 37 Box 259, Sundsvall Telefon , Fax