Endurant ger nya möjligheter större andel patienter kan behandlas endovaskulärt

Transkript

1 NR ETT NYHETSMAGASIN FRÅN MEDTRONIC AB I SVERIGE Endurant ger nya möjligheter större andel patienter kan behandlas endovaskulärt sid hälsoekonomi får ökat genomslag sid 8 9 lång väntan på sakral nervstimulering sid svensk barnhjärtkirurgi bäst i världen sid

2 E LEDARE: REIDAR GÅRDEBÄCK Positiv pilotstudie: Nervstimulering mot kronisk migrän Strategier och politiska prioriteringar som gynnar patienterna Denna höst har i mångt och mycket präglats av den pågående finanskrisen. Sjukvården påverkas givetvis indirekt av dessa svängningar i konjunkturen men det är inte riktigt så snabba kast som vi via media upplever i finansvärlden. Bakom den medicintekniska utvecklingen ligger tack och lov ett långsiktigt tänkande, vilket gör att nya produkter utvecklas och lanseras även i turbulenta tider som dessa. Det finns idag ett stort fokus kring ämnet hälsoekonomi inom sjukvården. Även här finns mycket att vinna om långsiktighet får råda. Kortsiktigt ekonomiskt tänkande i val av terapier och produkter gynnar inte patienterna och är inte heller försvarbart ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. På ett seminarie som Sveriges Kommuner och Landsting bjöd in till denna höst, informerades det om att hälsoekonomiska analyser kan och bör användas även för medicinska metoder och tekniker precis som det görs på medel. Läs gärna mer om Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE, och deras utredning kring läkemånga diskussioner. Behovet av sakral nervstimulering för patienter med urin- eller analinkontinens ökar denna typ av analyser längre fram i tidningen. Fördelningen av resurser inom alla typer av organisationer är alltid en utmaning och ett ämne för i Sverige. Köerna är dock långa och många operationer skjuts upp när akutkirurgin behöver utrymme. I vårt grannland Danmark är läget annorlunda. På grund av landets politiska prioriteringar och ihärdiga tekniksatsningar görs här löpande ett stort antal implantationer. I Medley ger Måns Bohe, docent och överläkare för bäckenbottenkirurgin i Malmö sin syn på situationen i Sverige medan chefen för den analfysiologiska avdelningen vid Århus Universitetssjukhus, Steen Buntzen, beskriver hur den framgångsrika utvecklingen sett ut i Danmark. Vårdkedjetänkande, centralisering och hårt kliniskt arbete är andra exempel på framgångskonceptet och den här gången tänker jag på svensk barnhjärtkirurgi. Överlevnaden i Sverige för barn med medfödda hjärtfel ligger idag över 99 %, enligt Sune Johansson, barnhjärtkirurg på Lunds Universitetssjukhus. För att förstå hur bra det är kan den siffran jämföras med internationella siffror där % anses vara en acceptabel siffra. Slutligen nu såhär i början på december, när önskelistor skall skrivas och planeringen för var och hur julen skall firas finjusteras, vill jag passa på att redan nu önska er en härlig kommande jul- och nyårshelg! Medley är Medtronics kundmagasin och vänder sig till läkare, övrig sjukvårdspersonal, journalister samt opinionsbildare inom sjukvården. Nu finns möjligheten att prenumerera på Medley via e-post. Anmäl dig på medley@medtronic.com för att få tidningen i pdf-format fyra gånger per år, för att anmäla adressändring eller säga upp din prenumeration. Skriv namn, e-postadress och märk brevet Medleyprenumeration. Medtronic AB innehar utgivningsbevis för Medley som ges ut fyra gånger per år. ansvarig utgivare: Reidar Gårdebäck redaktionschef: Elenore Schmidt foto: Medtronic och Christian Evers text och form: Care of Haus adress: Medtronic AB, Box 1034, Kista tel: fax: e-post: medley@medtronic.com hemsida: SIDA 8 SIDA 10 SIDA 16 Medtronic har bidragit till en pilotstudie där patienter med kronisk migrän som inte lindras av medicinering har behandlats med nervstimulering. Hela 40 procent av patienterna upplevde en tydlig förbättring, vilket innebär att Medtronic kommer att fortsätta med vidare studier av metoden. Den första randomiserade studien av nervstimulering mot kronisk migrän, Onstim, omfattade 66 patienter från nio olika center som följdes under tre månader. Patienterna hade regelbundet 15 eller fler dagar med huvudvärk per månad och svarade inte Rigmor Jensen. på konventionell behandling. Med ONS, occipital nervstimulering, sänds kontrollerade elektriska pulser till området nära de occipitala nerverna i bakhuvudet med syftet att hindra smärtimpulserna att nå hjärnan. En halvering av antalet huvudvärksdagar per månad eller en minskning av smärtnivån med tre steg på en tiogradig skala ansågs vara positiva resultat. Onstimstudien visade att 40 procent av de patienter som fick ONS upplevde en sådan förbättring. möjlig hjälp för liten grupp Det här är en spännande och intressant studie som visar att ONS kan vara ett möjligt alternativ för svårt drabbade huvudvärkspatienter, säger professor Rigmor Jensen verksam vid Danskt Huvudvärkscenter, Neurologisk avdelning på Köpenhamns Universitetssjukhus i Glostrup. Hon påpekar att behandlingen bör förbehållas en liten grupp patienter som inte tål eller inte reagerar på medicinsk behandling. Det är också viktigt att några få centra, ett eller två per land, får bli experter på att använda metoden. Jag tror att resultaten för studien skulle ha blivit ännu bättre, med färre komplikationer, om man behandlat patienterna på ett mindre antal platser och därmed fått mer rutin. Hon berättar också att hon arbetar för att få ett sådant center till Danmark. dansk erfarenhet Rigmor var med när en av hennes patienter med Hortons huvudvärk behandlades i London. Det var mycket intressant att se ingreppet, som kräver erfarenhet, säger Rigmor, och berättar att patienten nu är mycket bättre, men inte besvärsfri. Fler studier bör genomföras med noggrant utvalda patienter, och patienterna måste följas under en längre tid. Rigmor påpekar att det är vanligt att smärtbehandling får snabb effekt som avtar efter några månader och att behandlingsmetoden då misskrediteras. Smärtpatienter som har provat många Studien visar att ONS kan vara ett möjligt alternativ för svårt drabbade huvudvärkspatienter. olika behandlingar behöver få vara förvissade om resultat. Om patienter och centra väljs ut med omsorg är jag över tygad om att vi kan få ett väldefinierat förlopp, och så småningom utveckla behand lingen till fler patientgrupper. Det är viktigt att behandlingen blir en succé från start! E migrän 16 procent av den vuxna befolkningen lider av migrän. Nivån är likartad över hela världen procent av dessa definieras som kroniskt sjuka, vilket innebär stort lidande samt stora omkostnader för samhället. E onstim Studien Occipital Nerve Stimulation for the Treatment of Intractable Migraine, utfördes av Michigan Head Pain and Neurological Institute och presenterades i juni på American Headache Society, AHS, i Boston Medtronic AB. Medtronic är ett av Medtronic Inc registrerat varumärke. Andra varumärken, produktnamn och terapinamn som nämns i Medley är Medtronics eller respektive ägares egendom. 2 3

3 Första svenska mötet för CareLink-användare Några av representanterna på Carelink-mötet var Barbara Jabur Juul-Möller till vänster och Torbjörn Persson samt Maria Hesselstrand till höger. I mitten Greger Ivarsson som höll i mötet. Den oktober höll Medtronic det första mötet för CareLink- användare i Sverige. Samtliga CareLink-centra utom ett fanns representerade. Under mötet fick deltagarna chansen att utbyta erfarenheter och också möjlighet att lära sig mer om det nya användargränssnittet som släpptes dryga månaden efter mötet. Med de nya riktlinjerna kommer vi att lägga in fler devicer på primärpreventiv indikation och CareLink kommer då att medföra tidsbesparingar. En stor fördel med CareLink är att patienten får en bättre arytmiuppföljning genom att jag kan vara noggrannare och får mer tid att i lugn och ro fokusera på problemet, säger Priit Teder. Sedan den första svenska CareLinksändningen gjordes i april förra året är man nu uppe i över sändningar fördelat på cirka 330 patienter. I USA har man hållit på betydligt längre och där har nu mer än patienter gjort över 1 miljon sändningar. Den snabba utvecklingen gör att det är viktigt att ta tillvara varandras erfarenheter, säger Greger Ivarsson, Carelink specialist på Medtronic. Vi in ledde användarmötet med att deltagarna fick komma med önskemål om hur CareLink-systemet skulle kunna förbättras. Av de 18 punkter som kom upp visade det sig att 12 redan uppfylls när det nya gränssnittet tas i bruk. Resterande önskemål är värdefull respons som vi tar med oss till utvecklingsavdelningen. Under mötet fick deltag arna även bekanta sig med CareLinks nya användargränsnitt. En annan nyhet som vi också presenterade är att patienter med Reveal eller pacemaker nu också kan sända data via CareLink. möjlighet till bättre arytmi uppföljning På Arytmikliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala gjorde man sina första sändningar med CareLink i december Dr Priit Teder delade med sig av sina erfarenheter under användar mötet. Vi har inledningsvis låtit våra patienter skicka in data var tredje månad och sedan behållit de ordinarie uppföljningsbesöken, säger Priit Teder. En stor fördel med CareLink är att patienten får en färdig analys när jag ringer upp efter sändningen. Patienten får också en bättre arytmiuppföljning genom att jag kan vara noggrannare och får mer tid att i lugn och ro fokusera på problemet. Tack vare CareLink kan vi öka vårdkvaliteten för dessa patienter och samtidigt kanske också sänka kostnaderna. Om beläggningen på kliniken ökar kan CareLink bidra till att vi kan behålla kvaliteten. Patienten behöver inte komma in lika ofta I Uppsala är erfarenheten att det tar cirka 3 minuter att gå igenom sändningen från en patient som inte har några problem. Vid arytmier eller andra problem kan det dock ta minuter att gå igenom de data som patienten skickat in. CareLink ger överskådlig information och är ett utmärkt instrument för till exempel problempatienter, säger Professor Carina Blomström- Lundqvist. När jag ger en patient någon form av ny behandling, exempelvis förändrad medicinering, behöver patienten normalt komma in efter några veckor så att jag kan se om behandlingen haft önskad effekt. Med CareLink kan patienten sända in sina data istället, vilket förenklar både för mig och för patienten. Med de nya riktlinjerna kommer vi att lägga in fler devicer på primärpreventiv indikation och CareLink kommer då att medföra tidsbesparingar. Dessa patienter behöver sällan komma in till sjukhuset och kan sända in sina data på regelbunden basis. En annan fördel är att de nya CRT-ICD:erna automatiskt ger information om tröskelvärdet från CRT-elektroden. Detta blir ett kvitto på att behandling avges på rätt sätt. Uppföljningskostnaderna kan minska En analys som gjorts av Anna Sohlberg, hälsoekonom på Medtronic, visar kostnadseffektiviteten för användandet av Carelink. Enligt analysen kan landstingets totalkostnader för uppföljning av ICD/CRT-patienterna på Lunds kardiologklinik minska med 20 procent. Analysen innefattar kostnader för uppföljning, sjukresor och införskaffandet av CareLink. ICD-sjuksköterska Barbara Jabur Juul-Möller och Kardiolog Torbjörn Persson delgav erfarenheter vunna i Lund. Vår uppfattning är att CareLink fungerar väl, säger Barbara. Det är bra att systemet är kompatibelt med gamla devicer, vilket gör att vi exempelvis kan följa upp batterikapaciteten på distans även för dessa patienter. Bättre utnyttjande av resurser Med CareLink slipper man i Lund de för tidiga dosbyten som annars ibland kan vara fallet. Systemet gör att man kan följa upp batterikapaciteten mer frekvent på slutet. Tidigare har vi planerat in ett dosbyte och utfört det trots att dosan kanske haft viss batterikapacitet kvar, säger Barbara. CareLink ger oss bättre kontroll över batterikapaciteten och därmed effektivare utnyttjande av devicerna. Det stämmer, fortsätter Torbjörn Persson. Med CareLink kan vi hitta fel snabbare, både vad det gäller tekniska problem och arytmier, och också åtgärda dem fortare. För att få en effektiv dag ser vi till att ha 5 6 patientsändningar att gå igenom vid samma tillfälle. Som det är idag lägger vi ner mycket tid på patienter som inte har några problem för oss att lösa. Framöver tror jag att vi kan koncentrera våra resurser på de patienter som behöver oss, och att vi bara kontaktar patienten om vi ser att det behövs. CareLink-data till journalen E PaceArt är ett program som gör det möjligt att föra över data från devicer och CareLink till system för sjukjournalhantering. Programmet är utvecklat av Medtronic i USA och kan hantera data oberoende av devicetillverkare. Förutsättningen är dock att journalhanteringssystemet baseras på standarden HL7. Mer info om CareLink finns på: arytmier.html 4 5

4 Snabbare diagnoser med Reveal E PLOCK: På Lunds Universitetssjukhus har man satt in Reveal på tvåhundratjugo patienter. Underlaget håller nu på att gås igenom av kardio - logen Thomas Fåhraeus. Många är intresserade av vad Thomas kommer fram till. Han ska presentera resultatet på en konferens i Rom i december. Vi tillhör de som lagt in flest Reveal i världen under de tio år vi hållit på. Nu går jag igenom underlaget för att se hur många gånger Revealdosan har hjälpt oss att upptäcka allvarliga tillstånd. Det är också intressant att se hur många patienter vi snabbare skulle ha kunnat sätta in till exempel pacemakerbehandling på. Från många håll är man intresserad av att höra mer om vad vi kommer fram till. oregelbunda hjärtrytmrubbningar registreras Om en patient får problem med hjärtrytmen så är ofta EKG:et normalt vid ankomst till sjukhuset, säger Thomas. På en 24-timmars avläsning är träffprocenten bara 3 4 procent eftersom flertalet får rubbningarna attackvis hjärtrusningar eller andra arytmier inträffar kanske bara någon gång i månaden. Reveal är som den svarta lådan i ett flygplan. Dosan följer om hjärtat går för fort eller för långsamt och då startar den automatiskt en inspelning av hjärtrytmen eller så kan patienten aktivera den manuellt. Nu har det också kommit två nya typer av Reveal, varav den ena är specialist på förmaksflimmer (Reveal XT) och den andra på svimningsepisoder (Reveal DX). Batteriet räcker i tre år ofta kan vi ställa diagnos inom 6 7 månader. Tidigare lade vi nästan bara in Reveal på svimningspatienter. Över 90 procent hade oklar synkope, och på cirka 55 procent av dessa har vi kunnat ställa arytmidiagnoser. En del behöver pacemaker, andra ICD och för vissa kanske det räcker med läkemedel. Sedan har vi sett att några patienter svimmat av helt andra orsaker. Några hade epilepsi och då ser man att hjärtat slår bra även under svimningen. Så även om man inte får en hjärtdiagnos ger Reveal viktig information. Vi har lagt in Reveal på patienter som behandlas för epilepsi och redan efter några dagar kunnat se att det inte handlat om epilepsi. önskvärt att kunna lägga in reveal på akuten EKG-registreringarna från Reveal har väldigt hög kvalitet och hjälper oss direkt att ställa diagnos när en patient får ett anfall. Patienten får ringa oss när de haft symptom, och då gör vi en avläsning. Ibland finner vi, när patienten kommer tillbaka efter cirka 3 månader, att de har haft hjärtstillestånd cirka 10 sekunder utan att de har märkt så mycket av det. Det varierar väldigt hur länge hjärtat står stilla. Vissa mår jättedåligt om hjärtat står stilla bara 3 sekunder och vissa märker inte när det står stilla 10 sekunder. Kombinationen som kommer nu med Reveal och CareLink är väldigt intressant. Det medför att vi vid behov kan fjärravläsa EKG-registeringarna utan att patienten behöver åka in till sjukhuset. I framtiden ser jag Reveal som en stor diagnostisk hjälp för en relativt billig penning. Det är önskvärt att många sjukhus enkelt kan lägga in en Reveal-dosa, kanske även i samband med ett akutbesök. Intresset för Reveal ökar väldigt fort nu. E optimus ny pta-ballong Medtronics nya PTA-ballong har en ultralåg profil för att underlätta framkomligheten i slingriga och trånga kärl. Dessutom är en hydrofil coating applicerad på ballongen för att minska friktionen i kärlet och öka möjligheterna att komma fram till det område som ska behandlas. Alla Optimusballonger, till och med 8 mm storlek, är kompatibla med 5F introducers. Ballongskaftet är utformat för bra support och en snabb uppblåsning och tömning av ballongen. E ökad säkerhet för icd-patienter LIA Lead Integrity Alert är en ny mjukvara som kan laddas ner Medtronics ICD:er och som ökar säkerheten för ICD-patienter. Med LIA minskar risken för att patienten får en inadekvat chock vid begynnande elektrodproblem betydligt säger Fredik Gadler, överläkare Karolinska sjukhuset i Solna. Mjukvaran är framtagen för att snabbare kunna upptäcka eventuella elektrodproblem så att de kan åtgärdas innan felaktig funktion uppstår. E pacemakern 50 år Vi uppmärksammar att det i år är 50 år sedan den första pacemakern implanterades. Implantationen genomfördes av dr Åke Senning på Karolinska sjukhuset i Solna och pacemakern var konstruerad av ingenjör Rune Elmqvist. Sedan dess har mer än pacemakers opererats in bara i Sverige. Kombinationen som kommer nu med Reveal och CareLink är väldigt intressant. Det medför att vi vid behov kan fjärravläsa EKG-registeringarna. Export AP har fått förbättrade egenskaper Nu lanseras en utvecklad version av Medtronics aspirationskateter, Export AP. Den bygger på föregångaren Export XT, men har bättre framkomlighet, mindre benägenhet att knicka eller vikas och högre aspirationskapacitet. Den utvecklade aspirationskatetern demonstrerades för första gången på Transcatheter Cardiovascular Therapeutics, TCT, i Washington DC i mitten av oktober. De läkare som hade tillfälle att testa den konstaterade att den är mycket lätthanterlig. Hela kateterväggen är förstärkt tack vare att den är flätad med varierad täthet. Det både bidrar till att den är lätt att föra in och motverkar att den knickas eller viks. Framkomligheten underlättas också av att det hydrofila skiktet har förlängts, från 30 till 40 cm. Medtronic har lyckats att behålla samma ytterdiameter på katetern som på Export XT, men samtidigt öka aspi rationskapaciteten genom att göra inner diametern större, berättar David Kangas, marknadschef för Coronary Vascular i Norden. Aspirationshastigheten har på så sätt ökats med över 15 procent, från 45 kubik centimeter per minut till 52. Exportkateterns karaktäristiska mjuka snedfasade spets finns kvar även i den nya versionen, liksom de två 30 cc-sprutorna. 6 7

5 Hälsoekonomiska analyser nu även för medicinska metoder och tekniker På ett seminarium som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, bjöd in till presenterades förutsättningar för att göra hälsoekonom iska beräkningar för hjälpmedel och läkemedelsnära produkter. Slut satsen var att sådana analyser går att göra och bör göras. Hälsoekonomiska studier har tidigare framför allt gjorts för läkemedel. För ett år sedan gav SKL uppdraget till Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE, att göra en utredning om liknande analyser är möjliga att göra även inom andra områden. Bakgrunden var att SKL konstaterat att kravet på att visa en god samhällsekonomisk effektivitet av insatsen som gäller för läkemedel även bör gälla för medicinska metoder och tekniker. Tillsammans med Swedish Labtech och Hjälp medels institutet valdes fyra produkter ut för analys; insulinpumpar, eldrivna rullstolar, trycksårsmadras ser i samband med höftfrakturer samt hörapparater. IHE kom fram till att samma analysmetoder som används inom läkemedelsområdet skulle kunna användas för att analysera hjälpmedelsanvändningen, men inte med samma krav på underlag och analysmetoder. De påpekar bland annat att analysen ska ha relevanta jämförelsealternativ, ett samhällsekonomiskt perspektiv och att nyttan bör presenteras i antalet vunna kvalitetsjusterade levnadsår, QALY. Välbesökt seminarium På seminariet som gick av stapeln den 22 oktober deltog bland annat medicinska rådgivare och hjälpmedelschefer. Förutom själva rapporten och bakgrunden till den presenterade Svante Norgren, verksamhetschef på Karolinska Sjukhuset, tankar om hur klinikerna kan använda sig av hälsoekonomiska underlag i sin verksamhet. Dagen avslutades med en paneldebatt mellan olika aktörer. De nio punkterna som rapporten utmynnar i är en god hjälp för landsting och kommuner att få fram bättre underlag och studier. Mycket god kostnadseffektivitet för insulinpumpar Insulinpumpar är ett av de exempel på behandlingsmetoder som utvärderats i rapporten. Utvärderingen visar dels att det går att utvärdera insulinpumpar från ett hälsoekonomiskt perspektiv, dels hur kostnadseffektiva insulinpumpar är. Användning av insulinpumpar ger en mycket god kostnadseffektivitet för typ 1-diabetiker som har svårigheter att kontrollera sin blodsockernivå. Vid tre av de fyra olika scenarier som studerats är insulinpump dominant, det vill säga behand lingen ger både lägre kostnader och bättre hälsa för patienten. Kostnadseffektiviteten har redovisats ur ett sjukvårdsperspektiv, det vill säga enbart vårdkostnaderna. Dessa kostnader kan delas in i två kategorier, kostnaden för blodsockerkontroll samt kostnaden för de olika komplikationer som kan uppstå. Anledningen till att insulinpumpar är en så kostnadseffektiv behandling för typ 1-diabetiker är att den förbättrade blodsockerkontroll som behandlingen ger leder till färre komplikationer som följd av diabetessjukdomen. Färre komplikationer innebär inte bara en förbättrad livskvalitet för patienten utan även minskade kostnader för sjukvården. Trots att analysen är avgränsad till ett sjukvårdsperspektiv visar den att insulinpumpar är kostnadseffektiva. Om analysen hade haft ett samhällsekonomviskt perspektiv skulle även indirekta kostnader för att personen eventuellt inte kan arbeta fullt ut ha räknats med. Rapporten konstaterar att den förbättring av livskvaliteten som en insulinpump ger inte heller kunnat räknas in i skattningen av patientnyttan med behandlingen, mätt i antalet kvalitetsjusterade levnadsår. Ulrika Eriksson, handläggare, Sveriges Kommuner och Landsting Min förhoppning är att den här rapporten ökar medvetenheten hos landsting och kommuner, som har kommit olika långt i sin utveckling av utvärderingsorganisationer. Målet är att det ska vara en del i den ordinarie verksamheten. Därför är det också viktigt att det inte känns som ett begränsat projekt från vår sida utan är en del av den långsiktiga utvecklingen. De nio punkterna som rapporten utmynnar i är en god hjälp för landsting och kommuner att få fram bättre underlag och studier. Nu arbetar vi vidare med frågan inom de nätverk för upphandling och det samarbete mellan HTA-organisationer som vi har. Ordförklaring: HTA: Health Technology Assessment. Utvärderingsorganisation vars uppgift är att sprida effektiva metoder och tekniker i vård och omsorg. May Blom, processledare, Stockholms läns landsting Inom vår organisation arbetar vi just nu med att bygga upp ett HTA-center. Vi ska förstås dra nytta av den kunskap som finns, och göra det på bästa sätt. Den här dagen har gett mig otroligt mycket! Jag har fått med mig tankesättet, vilka nätverk och vilken organisation som krävs. Jag har också förstått vikten av att hälsoekonomiska utvärderingar får spela en roll i upphandlingar. Kunskaperna från de studier som presenterades här idag kan vi förhoppningsvis överföra till att studera andra hjälpmedel och produkter. Det är viktigt att man använder sig av kunskapen som tas fram inom industrin och att det förs en dialog mellan politiker, beställare, proffessionen och industrin. Våra beslut måste bygga på evidensbaserad kunskap för att patienterna ska få en så bra och säker sjukvård som är möjligt. Margareta Nilsson, ordförande Svenska Diabetesförbundet Jag hoppas verkligen att det hälsoekonomiska tänkandet får ett ökat genomslag inom vården, det skulle betyda mycket för våra patienter på sikt. Vi har till exempel sett studier som visar att blodsockerkontroll medför färre komplikationer, och då bör givetvis pengar investeras för att minska komplikationsrisken. Fördelen med de hälsoekonomiska bedömningarna är just att man väger in även de mjuka effekterna och på så sätt ser vilka vinster som verkligen åstadkoms. Förutsättningen är förstås att beräkningarna görs på ett kunnigt sätt. 8 9

6 Sakral nervstimulering lång väntelista för analinkontinenta Analinkontinens i TV lyfte sakral nervstimulering i Danmark Behandling med sakral nervstimulering vid anal inkontinens är betydligt vanligare i Danmark än i Sverige. Förklaringen finns i landets politiska ambitioner och i den ihärdiga satsningen på tekniken från bland annat Århus Universitetssjukhus. Från TV-rutan fick man också oväntat stark draghjälp. Behovet av sakral nervstimulering för patienter med urin- eller anal inkontinens ökar i Sverige. Köerna är dock långa och många operationer skjuts upp när akutkirurgin behöver utrymme. Måns Bohe, docent och överläkare, är chef för bäckenbottenkirurgin i Malmö. Här ger han sin syn på situationen i Sverige. Enligt min bedömning erbjuder vi dessutom alldeles för få sakral nervstimulering. Svår urin- och analinkontinens samt tömningsproblem är invalidiserande handikapp. Sakral nervstimulering med Medtronics Interstimteknik används på patienter med urininkontinens, analinkontinens och anala tömningsproblem, säger Måns Bohe. Genom att implantera en elektrod i sakralnerven och sedan stimulera nerven elektriskt via en subkutant placerad stimulatordosa kan många patienter med dessa problem avsevärt öka sin livskvalitet. Vi har många patienter på väntelistan. Listan har varit svår att beta av, och enligt min bedömning erbjuder vi dessutom alldeles för få sakral nervstimulering. Svår urin- och analinkontinens samt tömningsproblem är invalidiserande handikapp, men dessa tillstånd är inte livshotande och hamnar ofta längst ner på åtgärdslistan. Detta beror dels på trycket på sjukvården och dels på kostnadsproblematiken. Arbetar utanför akutflödet En orsak finns i själva organisationen, säger Måns. De läkare som implanterar är ofta de som också utför akut- och cancerkirurgin. Många gånger får planerade implantationer ställas in när livshotande fall behöver operationsutrymme. I Malmö har vi löst det så att jag enbart sysslar med bäckenbottenproblematik jag utför inga akuta operationer. Och gruppen omkring sysslar inte med det akuta flödet. Nu ser vi över möjligheten att flytta implantationerna i Malmö till en mindre operationsenhet på sjukhuset eller till ett annat sjukhus, säger Måns. Det skulle medföra en annan fokusering och att vårt implantationsflöde inte störs av akutfall. Det som fortfarande måste förhandlas om är kostnaden vem ska betala för implantatet? Om man ser på hur priset på pacemakers har sjunkit med tiden kan vi förmodligen förvänta oss något liknande om volymerna för sakral nerv - stimulering ökar. Jag tror att våra guidelines för sakral nervstimu lering kommer att ändras redan nu rekom menderas vi att tidigt testa om sakral nervstimu lering är lämpligt för patienten. Vet inte om att hjälpen finns Många äldre lever med svår urin- eller analinkontinens eftersom de tidigare har fått höra att de inte kan bli hjälpta, säger Måns. Sakral nervstimulering kan vara ett alternativ för dem. Den yngre generationen, till exempel de som drabbats av förlossningsskador, är mer medvetna om vilka alternativ som finns. Patientorganisationer skulle kunna vara en viktig del i informationsflödet ut till de äldre och också för att upplysa samhället om vilka invalidiserande och skamfyllda tillstånd det egentligen handlar om. Sakral nervstimulering i Sverige E Implantation med sakral nervstimulering för anal inkontinens utförs i Malmö, Linköping, Danderyd, Uppsala, SU/ Östra sjukhuset i Göteborg och i Umeå. E Bäckenbottencentrum i Malmö består av kirurg, gynekolog, urolog, bäckenbottenteraupeter och psykiatrier. E Mer info om sakral nervstimulering finns på: incontinence/inkontinens.html Chefen för den analfysiologiska avdelningen vid Århus Universitetssjukhus, överkirurgen Steen Buntzen, var en ledande kraft när tekniken blev tillgänglig i landet. Vi blev intresserade av Medtronics Interstimteknik och ville ha behandlingsmodellen till vårt förfogande, säger Steen Buntzen. Sakral nervstimulering var en revolution när det gäller behandling av analinkontinens. Nu har vi en ny dagkirurgisk avdelning där vi implanterar tre dagar i månaden. I Danmark har patienterna rätt till den bästa behandlingen som går att få, fortsätter Steen. Vi har dessutom en behandlingsgaranti på en månad. Även om tekniken är kostsam så är behandlingen den bästa därmed har patienterna rätt till den enligt vårt politiska system. Kan vi inte erbjuda tekniken har patienterna rätt att söka hjälpen utomlands något som blir mycket dyrare. Ökad kännedom är en process För att öka kännedomen om sakral nervstimulering började vi en lång informationsprocess, säger Steen. Vi skrev artiklar och besökte olika sjukvårdskategorier strategin var att tala med alla som ville lyssna på oss. För några år sedan tog ett populärt danskt tv-program Läkarens bord upp hur framgångsrikt sakral nervstimulering varit för analinkontinenta. Responsen blev enorm remissflödet steg avsevärt veckorna efteråt. Operationsutrymme på mindre sjukhus Efter inslaget fick vi en ny situation att hantera, säger Steen. Politikerna fick lösa den ekonomiska aspekten och vi upprättade en dag varannan vecka där vi opererade 6 personer per gång. För att inte tynga ner centraloperationsavdelning började vi fundera över en annan lösning. Vi fann ett nedläggningshotat sjukhus nära Århus där vi kunde arbeta ostört. Efter några år ville våra politiker att vi skulle arbeta i Århus igen. Nu har vi en ny dagkirurgisk avdelning där vi implanterar tre dagar i månaden, totalt arton ingrepp, med stabila resultat. Vi är uppe 200 patienter som implanterats för analinkontinens och omkring 40 för svår förstoppning och andra tarmåkommor. Jag förstår Måns Bohe väldigt väl (se artikeln intill). Det är ett stort problem att få in dessa patienter i operationsgången. I Norge har man anammat vår modell och använt mindre nedläggningshotade sjukhus. Teknik med potential för mera De senaste åren har vi provat tekniken med framgång på patienter med andra tarmproblem, säger Steen. Som exempel kan jag nämna svår förstoppning, irritabel tjocktarmssyndrom, neurologiska åkommor och vid kirurgi efter ändtarmscancer eller framfall. Vi har också deltagit i en stor europeisk studie med positiv utkomst. Resultaten publiceras i dagarna

7 Addis Cardiac Hospital: Utveckling i Afrikas hjärta Fikru Maru, överläkare på S:t Görans sjukhus i Stockholm, har grundat Addis Cardiac Hospital i Etiopien ett toppmodernt privatägt sjukhus som välkomnats varmt och som står inför en spännande utvecklingsfas. Sjukhuset innefattar 26 bäddar varav sex är avsedda för intensivvård. Sjukhus med motsvarande kardiologisk kompetens fanns inte tidigare i Östafrika. Cirka sex procent av Etiopiens invånare har möjlig het att betala för privat sjukvård, vilket motsvarar drygt 5 miljoner människor. Dessa har fram till nu begett sig exempelvis till Thailand, Indien, Sydafrika eller Saudi-Arabien för hjärtmedicinsk vård. addis CardiaC hospital E SJukhuset startades 2006 med privata medel från bland annat det statliga riskkapitalbolaget Swedfund International AB vars uppgift är stimulera tillväxt och bekämpa fattigdom i tredje världen genom att göra lönsamma investeringar. Medtronic AB lånar ut pacemakerprogrammerare till Addis Cardiac Center. För mer information: kontakta Dr Fikru Maru. Afrika kallas allt oftare den kommande kontinenten, säger Fikru Maru. Intresset för Afrika och Etiopien ökar från företag och investerare i takt med att konkurrensen i och från Asien hårdnar. Tillgången på råvaror och billig arbetskraft i Etiopien är stor. Sjukvården är dock eftersatt och den hjärtmedicinska verksamheten är närmast obefintlig. Detta i ett skede där många i den företagsamma medelklassen utvecklar västerländska sjukdomar i samma takt som de tar efter våra levnadsvanor. Medelklassen bär Etiopiens utveckling framåt genom att de ofta driver företag och på så sätt skapar arbetstillfällen och konsumtion. utveckling genererar ökat behov av sjukvård Behovet av hjärtmedicinsk vård från medelklassen är stort och det ökar hela tiden, säger Fikru. Under de första fyra månaderna hade vi 2700 patienter. Ryktet om vår existens har spridits från mun till mun, men också via den publicitet vi har fått från inhemska media. Många etablerade företag och de som önskar etablera sig vill ha tillgång till kvalificerad vård. Bland annat har en rad utländska företag, ambassader och Etiopiens motsvarighet till Telia tecknat avtal med oss. Vi har också haft patienter från ett flertal intilliggande länder. stort kompetensbehov Etiopien är ett av Östafrikas största länder med över 82 miljoner invånare. Idag finns det bara cirka 2000 läkare i landet varav ungefär tio är kardiologer. På landets tre universitet utbildas det totalt drygt 200 läkare varje år. Hälften av dessa lämnar landet och tar anställning i till exempel USA och Europa. Följden blir att man inte gärna skickar sina läkare utomlands för vidareutbildning och praktik. Detta är givetvis ett paradoxalt problem. Ett sätt att behålla läkare är att bygga privata sjukhus som Addis Cardiac Hospital, dels för att lönen ofta är bättre och dels för att kvalitativ praktik då kan fås inom landet. Det här är ett sätt för mig att ge något till mitt ursprungsland och människorna där, säger Fikru. Biståndspengar är viktigt, men de ger ofta mer hjälp för dagen än skapar arbetstillfällen och bärkraftig utveckling. Vårt sjukhus har all tänkbar Sjukhuset kommer att på sikt utveckla en unik kompetens, säger Fikru Maru. Vi kommer att få möta både befintliga inhemska infektionssjukdomar och de moderna välfärdssjukdomarna. service från förebyggande vård, diagnostisering, operativa ingrepp och rehabilitering till viktiga basfunktioner som tvätteri, cafeteria och ambulansverksamhet. Sjukhuset bidrar starkt till att höja landets kardiologiska kompetens och kapacitet, och har också skapat drygt 60 nya arbetstillfällen. välutrustat angio-labb Fikru kontaktade István Herzfeld, kardiolog på Södersjukhuset i Stockholm, och frågade om inte han ville starta upp ett PCI-labb på sjukhuset i Etiopien. István tackade ja och tillbringade tre månader på Addis Cardiac Center tillsammans med angiosjuksköterskan Annika Berglund för att starta igång verksamheten. Att man har erfarenhet och kunskap är inget att skryta med. Det är bara ett tecken på att man blivit gammal, säger István Herzfeld lite skämtsamt. Utbildning och kunskapsöverföring är vad vi lite äldre kan dela med oss av, och det är också en rådgivande roll jag har nu. Sedan tidigare har vi haft sjuksköterskor och en läkare från Etiopien här som utbildat sig inom angiosidan. Det har visat sig att den utbildningen inte räckte riktigt till för att kunna utföra PCI utan stöd från erfarna kollegor. Därför kändes det som ett naturligt steg att hjälpa till med att bygga upp ett angiolaboratorium. Än så länge åker svenska läkare ner en gång i månaden och utför undersökningar och bistår vid operationer under en veckas tid, säger István. Detta är tänkt att fortgå tills läkarna på sjukhuset känner att de kan klara sig själva. Det gör också att vi säkerställer kvaliteten och kan bidra till att sjukhusets lokala kompetens hela tiden utvecklas. unik kompetens byggs upp Sjukhuset kommer att på sikt utveckla en unik kompetens, säger Fikru Maru. Vi kommer att få möta både befintliga inhemska infektionssjukdomar och de moderna välfärdssjukdomarna som i rask takt utvecklas. Kombinationen ger behov som ingen annan i dag har någon större erfarenhet av. Därför har vi redan nu knutit till oss universitet och företag som är intresserade av att bedriva forsknings- och utvecklingsprojekt. Vi ser även på möjligheterna att bygga ett mycket större privatsjukhus, och också att föra ut vårt koncept till andra afrikanska länder. Ordförklaring PCI: Percutan Coronar Intervention. På PCI-labb utförs coronarangiografier, vilket innebär kartläggning av hjärtats kranskärl med hjälp av intraartäriella kontrastinjektioner. Idag har sjukhuset över 5000 registrerade patienter. Man har utfört drygt 150 PCI och över 100 patienter har fått pacemaker/crt-d/icd-behandling. Annika Berglund till vänster i mitten på mittersta raden. István Herzfeld längst ner till vänster och Fikru Maru längst ner till höger

8 Martin Delle, Johan Formgren och Niklas Nyman, överläkare på angio sektionen vid röntgenavdelningen, och Peter Konrad, överläkare vid kirurgklinikens kärlsektion, var nyfikna på Endurant. Efter att ha implanterat stentgraftet på den första patienten konstaterar de att systemet lever upp till de fördelar som utlovats och ser fram emot att använda det allt mer. Martin Delle, Södersjukhuset AB Endurant ett lätthanterligt och flexibelt stentgraftsystem På Södersjukhuset i Stockholm har röntgenläkaren Niklas Nyman, kärlkirurgen Peter Konrad samt röntgenläkarna Martin Delle och Johan Formgren ett nära samarbete för att varje kärlpatient ska få bästa tänkbara behandling. Vi har många års erfarenhet av föregångaren, Talent. Redan när vi bekantade oss med Endurant i glasmodell märkte vi hur smidigt det är att använda det har låg friktion mot kärlväggen och följer med kärlet även om det är slingrigt, säger Martin. Systemet är intuitivt uppbyggt med logiska handgrepp, vilket minimerar risken för handhavandefel. Den tekniska utformningen bygger på Talentsystemet. Även om det är fler moment kan vi ta med oss kunskaperna därifrån, förklarar Johan, som tillsammans med Niklas gjorde den första implantationen. Andra fördelar som röntgenläkarna nämner är att utbudet av storlekar är större samtidigt som införingssystemet är smalare. Det innebär att både vidare och även smala kärl nu lämpar sig för endovaskulär behandling. Det är också av stor vikt att det nya stentgraftet kräver kortare avstånd för att kunna fästas mellan njurartären och aneurysmets början (proximal hals). Tack vare den kortare stentlängden har det även bättre förmåga att klara svårare krökar och vinklar på kärlen där stentgraftet ska sitta. Allt detta innebär att en större andel patienter nu kan rutinbehandlas endovaskulärt. Tidigare har vi fått säga nej till patienter med svårare anatomier, smala inläggningskärl eller alltför korta proximala halsar, säger läkarna samstämmigt. oftast äldre patienter än så länge Den generella regeln på SÖS är att patienter som är över 70 år kvalificerar sig för endovaskulär behandling. Det finns inte vetenskapliga studier som visar stentgrafternas hållbarhet på längre sikt och därför väljs i första hand öppen kirurgi för yngre patienter. Det finns vissa indikationer att implantera även på yngre patienter, förklarar Martin. För den som är opererad i buken, exempelvis stomiopererad, är öppen kirurgi inte lämplig. Patienter som är hjärt-lungsjuka har svårt att klara ett större kirurgiskt ingrepp, fyller Johan i. Då är endovaskulär behandling ett bra alternativ, eftersom det kan göras med lokalbedövning och patienten kan vara vaken. Patienterna kommer antingen in akut eller har remitterats. Det är inte ovanligt att aneurysmet upptäcks vid en datortomografi (CT) som genomförs av helt annan anledning. Den allmänna screeningen av män som är 65 år och äldre förväntas ge fler patienter till att börja med när det införs i Stockholm under våren 2009, men syftet är förstås att det ska bli färre akuta fall med rupturerat aneurysm. Endurant är ett värdefullt tillskott bland de produkter vi använder på röntgenavdelningen på Södersjukhuset AB i Stockholm, SÖS. Det kommer att bidra till att en större andel av patienterna med aortaaneurysm kan behandlas endovaskulärt. kärlkonferens varje vecka Läkarna från kärlsektionen på kirurgkliniken och från angiosektionen på röntgenavdelningen har ett mycket gott samarbete. Varje vecka hålls en kärlkonferens där de gemensamt beslutar om patienten i fråga är lämplig för öppen kirurgi eller endovaskulär behandling. Vi har alltid patientens bästa i centrum, framhåller Peter Konrad på kirurgkliniken. Kirurger och röntgenläkare har fullt förtroende för varandra och är insatta i behandlingsalternativen. Ingen av behandlingarna anses bättre, utan beslutet styrs helt prestigelöst av behovet. Enbart om åtgärderna är helt utbytbara tas hänsyn även till resurstillgången. Jag ser den endovaskulära behandlingen som ett enormt tillskott, som har breddat både kvalitet och kvantitet. Vårt nära samarbete mellan sektionerna är grunden för att ge patienterna bästa tänkbara behandling, menar Peter. Trenden går mot att andelen endovaskulära åtgärder ökar. En av anledningarna är att patienterna är mer pålästa och begär det, vilket Peter ibland ser som ett etiskt dilemma när patienten enligt praxis är för ung och skulle klara ett kirurgiskt ingrepp. Johan påpekar att målet inte är att så många som möjligt ska behandlas endovaskulärt. Det är oerhört viktigt att kompetensen inom kirurgin hålls på en hög nivå, för att klara de svåra fall då det verkligen krävs en skicklig och van kirurg. uppföljning efter behov På SÖS har uppföljningen efter endovaskulär behandling standardmässigt varit CT efter en månad, ultraljud efter sex månader, CT efter ett år och därefter årligen. Nu har ett stort antal patienter behandlats, både i Sverige och internationellt, och erfarenheten säger att kontrollerna i de flesta fall behöver göras mer sällan. Inom kort kommer SÖS att förändra rutinerna för okomplicerade ingrepp vi denna riktning, men om behov finns utförs i stället fler kontroller. Det endovaskulära teamet på SÖS gör årligen ungefär endovask ulära behandlingar av bukaortaaneurysm. De har använt två olika stentgraftsystem, som de nu har blivit familjära med. Därmed känner de sig mogna att ta in Endurant som ett tredje system. Jag ser framför mig att Endurant helt kommer att ersätta Talentsystemet, säger Martin. Ordförklaringar Aortaaneurysm: sjuklig vidgning (pulsåderbråck) av någon del av aorta. Endovaskulär kirurgi: operativa ingrepp i blodkärl där den plats i kärlet som skall behandlas nås via kärlets hålrum (lumen)

9 Min tro är att barnhjärtkirurger och interventionella kardiologer kommer att utföra mer så kallade hybridoperationer tillsammans i framtiden. Det vanligaste medfödda hjärtfelet är hål i kammarskiljeväggen. Det står för cirka 30 procent av hjärtfelen. Svensk barnhjärtkirurgi tillhör den bästa i världen Överlevnaden i Sverige för barn med medfödda hjärtfel är bland de högsta i världen. Vårdkedjetänkande, centralisering och hårt kliniskt arbete är framgångskonceptet för svensk barnhjärtkirurgi. Dödligheten på nationell nivå för barn med medfödda hjärtfel ligger idag under en procent, säger Sune Johansson, barnhjärtkirurg på Lunds Universitetssjukhus. Internationellt sett är två till tre procent en acceptabel siffra. På åttiotalet låg vi i Sverige på cirka fem procent. En stor del i förbättringen beror på att vi i Sverige, och övriga Skandinavien, är duktiga på samarbete, fortsätter Sune. Vi har platta organisationer och har utvecklat ett vårdkedjetänkande. Hos oss kommunicerar kardiologerna (som utreder patienterna), narkosläkarna, hjärtkirurgerna och intensivvårdteamet med varandra för patientens bästa. I USA och i vissa delar av Europa kan det råda prestige mellan olika avdelningar, och man kan ha vitt skilda filosofier om vad som är bäst för patienten. Centraliseringen en milstolpe Centraliseringen av barnhjärtkirurgin som skedde 1992 var en viktig milstolpe. Idag finns barnhjärtkirurgi i Lund och på Sahlgrenska i Göteborg. Tidigare fanns det även i Uppsala och Stockholm. Man insåg från centralt håll att barnhjärt - kirurgin måste hållas på få händer om resultaten skulle bli bättre, säger Sune. Patientföreningen drev också centraliseringsfrågan starkt. Idag har vi en lag om rikssjukvård vilket innebär att högspecialiserad vård ska koncentreras till ett eller två ställen i landet. Det finns få länder utöver de skandinaviska som har centraliserad barnhjärtkirurgi. För några år sedan var jag på ett sjukhus i Miami där man tittat på den svenska modellen. De hade insett att vår modell var den de skulle följa. Sjukhuschefen i Miami gick till och med till domstol och åberopade den svenska erfarenheten för att hindra ett sjukhus från att börja med barnhjärtkirurgi. utveckling genom kliniskt arbete En paradoxal pusselbit i framgången är att vi inte har haft resurser till forskning inom den svenska barnhjärtkirurgin. Det har medfört att vi haft mer tid till att utveckla vårt kliniska arbete. Barnhjärtkirurgi är ganska avancerad kirurgi det är stor skillnad på att operera en vuxen och ett barn som väger 1,5 kg. Ju mer du opererar desto bättre blir du, så enkelt är det. Forskningen behövs självklart. Vi hoppas få större resurser framöver. Vi har haft stor nytta av den tekniska utveckling som skett med bättre diagnostikutrustning och operationsmetoder. hybridoperationer framtiden Min tro är att barnhjärtkirurger och interventionella kardiologer kommer att utföra mer så kallade hybridoperationer tillsammans i framtiden, säger Sune. Operationerna utförs i hybridlabb där man har tillgång till röntgenutrustning. När hjärtat är avstängt har vi begränsad tid på oss, säger Sune. Genom att arbeta samtidigt spar vi tid och kan fokusera på det var och en kan bäst. Vissa hål i kammarskiljeväggen är svåra att komma åt som kirurg. Medan kardiologen tar hand om dessa med kateterteknik, tar kirurgen hand om andra defekter. Med röntgenutrustningen kan vi kontrollera det som görs och även se vad man på intensiven kan förvänta sig efter operationen. Medfödda hjärtfel ett panorama Knappt en procent av barnen som föds idag har någon form av medfött hjärtfel. En del hjärtfel presenterar sig timmar eller dagar efter födseln, medan andra ger sig till känna först senare i livet. Enligt Professor Håkan Berggren, barnhjärtkirurg på Drottning Silvias sjukhus i Göteborg, uppskattar man att det finns cirka 300 olika varianter av medfödda hjärtfel. Man kan kategorisera hjärtfelen i fyra huvudtyper, säger Håkan; shunthjärtfel (ex. hål i kammarskiljeväggen), stenoshjärtfel (förträngningar som reducerar blodflödet och gör att hjärtat får jobba mot motstånd), cyanotiska hjärtfel (blue babies) och mer komplexa hjärtfel (ex. enkammarhjärtan). Det vanligaste medfödda hjärtfelet är hål i kammarskiljeväggen (VSD). Det står för cirka 30 procent av hjärtfelen. Därnäst kommer de barn vars öppenstående ductus inte sluter sig ordentligt. Normalt sett sluts ductus efter tre dagar, men hos procent av barnen med hjärtfel förblir ductus öppen. För prematurfödda barn ska ju egentligen ductus vara öppen och hos dem är det vanligt att vi via ett kirurgiskt ingrepp stänger ductus. Förmaksseptumdeffekt, ett shunthjärtfel, förekommer bland 8 10 procent och är det tredje vanligaste medfödda hjärtfelet. Bland stenoserna är förträngningar i lungartärklaffen vanligast. Man räknar med att det förekommer hos 8 10 procent. Förträngningen gör att blodflödet genom lungorna blir för dåligt så att kroppens syresättning påverkas. Idag ballongdilaterar vi normalt stenosen med kateterburen teknik. felen leder till komplikationer Om det finns en förbindelse i hjärtat eller utanför hjärtat som vid VSD, öppenstående ductus eller förmaksseptumdeffekt, kommer blodet att gå från hjärtats högtryckssida till lågtryckssidan (lung cirkulationen), säger Håkan. Följden av shunt effekten som uppstår blir att blodet inte räcker till systemcirkulationen (svikt) eller att väggarna i lungblodkärlen blir allt tjockare och därmed stiger trycket i lungkretsloppet. Till slut går felet inte att operera, utan man måste göra en lungtransplantation. Det går inte att förutse hur snabb den ut - vecklingen är. Vi har lungtransplanterat alltifrån 5-åringar till vuxna patienter. Exemplet visar tydligt hur viktigt det är att vi upptäcker även relativt enkla hjärtfel tidigt. Skillnaden är enorm vad det gäller att sluta ett hål och att utföra en hjärt-lungtransplantation. Dessbättre sker det knappt att idag att vi missar den typen av hål i hjärtat. Ett av de cyanotiska hjärtfelen, Fallots anomali, förekommer bland 5 10 procent. Det består av ett hål i kammaren och en förträngning ut ur högerkammarens utflöde. Om vi inte opererar detta innan 6 månaders ålder kan förträngningen förvärras så mycket att det leder till att shunten vänder. Slutligen vill jag nämna enkammarhjärtan som tillhör de komplexa fallen. I princip opererar vi dessa i tre steg upp till ungefär tre års ålder. Genom att göra det stegvis minskar vi komplikationerna som hänger ihop med de olika stegen. överlevare en ny patientgrupp Eftersom betydligt fler barn överlever idag jämfört med för tjugo år sedan har det uppstått en ny patientkategori GUCH (Grown Up with Congenital Heart defects). Dessa patienter behöver till exempel byta ut implantat som kan ersättas med Medtronics Contegra. Ordförklaringar Ductus: Ett blodkärl som förbinder vänster lungartär med aorta så att inte blodet passerar genom lungorna. diagnosticering av medfödda hjärtfel E Den vanligaste diagnostiska metoden idag för medfödda hjärtfel är ultraljud. I övrigt använder man sig mest av MR-kamera, datortomografi, hjärtkatetrisering med kontraströntgenundersökningar och diverse isotopundersökningar

10 Deltagare vid Centers of Reference reflekterar Europeiskt kunskapsutbyte om insulinpumpsbehandling och kontinuerlig glukosmätning Nyligen befann sig ett tjugotal diabetesläkare- och sjuksköterskor på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm för att utbyta erfarenheter om kontinuerlig glukosmätning (CGM-mätning). Tvådagarsvistelsen är en del i en serie möten som kallas "Centres of Reference" och som hålls på fem europeiska diabetescenter. Nicole Lindsay på Medtronic i Tolochenaz, Schweiz, ansvarar för att utbildningsprogrammen på de olika diabetescentren blir så bra som möjligt och att det matchar deltagarnas behov. Fem ledande europeiska diabetescenter har valts ut av Medtronic att stå som värdar för var sitt tvådagarsprogam, säger Nicole. Varje center kommer att dela med sig av sina praktiska erfarenheter kring CGM-mätning för barn och ungdomar. Syftet är att utöka deltagarnas kunskap kring insulinpumpsbehandling, CGM-mätning och uppföljningen av de data man får. Det är till exempel oerhört viktigt att kunna välja ut de patienter som behandlingen är lämplig för och sedan se till att patienten själv är motiverad att vara aktiv i behandlingen. Astrid Lingrens Barnsjukhus Astrid Lindgrens Barnsjukhus blev ett av de utvalda centren tack vare att de är Sveriges största barnsjukhus och att de har omfattande erfarenhet av behandling med CGM-mätning. Nicole Lindsay, till vänster, ansvarar för utbildningsprogrammen på de olika diabetescentren i Europa och Eva Örtqvist, till höger, var en av föreläsarna på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Eva Örtqvist, diabetesläkare på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, var en av dem som delade med sig av sina erfarenheter kring Medtronics insulinpumpar och utrustning för CGM-mätning. Vi behandlar numera 25 procent av våra 670 stycken typ 1 patienter med CSII-terapi, säger Eva. Tidigare behandlade vi cirka 7 10 procent. Utbildningsprogrammet är ett mycket bra sätt öka kunskaperna om insulinpumpsbehandling och CGM-mätning. Det märktes på frågorna att många tog chansen att diskutera problem från sin egen vardag. Mer om vad som avhandlades på Astrid Lindgrens Barnsjukhus finns i rutan till höger. Ledande center deltar Hittills har vi valt ut ytterligare tre center, fort sätter Nicole Lindsay. Det är The St Marguerite Clinic i Marseille, Bad Heilbrunn nära München och The Royal Bournemouth Hospital i Bournemouth (UK). Centerna är utvalda för att de är ledande i respektive land inom CGM-mätning och CSIIbehandling. Utbildningsprogrammet för varje diabetescenter liknar det på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, men varje center kommer att lyfta fram det unika i sitt arbete. Ordförklaringar CSII-terapi: Continuous Subcutaneous Insulin Infusion CSII, det vill säga pumpbehandling. E Utdrag ur agendan på Astrid Lindgrens Barnsjukhus (Dag 2) Att leva med diabetes ur en tonårings perspektiv Pubertet och IGF-I/GH axis vad kan uppnås med en mer fysiologisk insulintillförsel? Diskussion; hur kan vi hjälpa våra patienter att få bättre metabolisk kontroll och att höja sin livskvalitet? Workshop; avancerad användning av CSII Jämförelse av olika länders guidelines för användandet av insulinpumpar och CGM Diskussion; hur kan vi arbeta i en kontinuerlig läroprocess för barn, föräldrar och personal. Dr Andriani Vazeou, General Childrens Hospital i Aten För mig har det varit väldigt fint att få utbyta erfarenheter här i Stockholm. Ofta är vi mycket upptagna på våra egna avdelningar, och vi har sällan någon att diskutera den senaste tekniken med. Därför är det här ett viktigt tillfälle att ta upp både stora och små problem. Speciellt behandling av tonåringar har varit ett intressant ämne att få höra andra diabetesläkares och -sjuksköterskors åsikter om. Tonåringarna är en erkänt svår grupp att behandla och vi behöver verkligen träffas för att se hur vi kan påverka dem att förändra sina beteenden och öka deras motivation att sköta sin diabetes. De här dagarna har också varit ett bra sätt att fylla på min egen motivation det var inspirerande att få se hur Astrid Lindgrens försöker organisera sitt diabetesarbete på bästa sätt, och även hur de effektiviserar användandet av resurser som personal, pengar och kunskap. Alla som är här, så väl mötesdeltagare som föreläsare, är erfarna vad det gäller behandling med insulinpump och CGM-mätning. Det betyder att de flesta diskussioner och frågor som uppstått verkligen har varit aktuella för mig. E Dr Andriani Vazeou, General Childrens Hospital i Aten Dr Inger Bendtson, Roskilde Hospital Pediatric Clinic, Danmark Att möta personer med stor diabeteserfarenhet från andra länder har varit givande. Vissa tankar och idéer kan jag ta med mig hem till avdelning så att vårt arbete kan förbättras på sikt, men det är De här dagarna har också varit ett bra sätt att fylla på min egen motivation det var inspirerande att få se hur Astrid Lindgrens försöker organisera sitt diabetesarbete på bästa sätt. också väldigt skönt att se att vi faktiskt ligger långt framme och gör många bra saker. Forskningsresultaten som presenterades var intressanta att ta del av. Nu ser jag fram emot att nästa punkt på agendan workshop i avancerad användning av CSII. Dr Birthe Olsen, Glostrop Hospital Pediatric Clinic, Danmark Jag kommer från en mindre klinik därför var det spännande att se hur en betydligt större klinik E Dr Inger Bendtson, Roskilde Hospital Pediatric Clinic, Danmark E Dr Birthe Olsen, Glostrop Hospital Pediatric Clinic, Danmark arbetar. Nästa vecka ska vi köra igång vår del i en europeisk randomiserad studie (SWITCH) som syftar till att mäta bland annat livskvaliteten hos tonåringar som använder CGM-mätning. Därför var resonemanget vi har haft kring hur man kan höja livskvaliteten för barn och ungdomar med diabetes mycket givande. Tidigare har man sagt att det inte ger särskilt bra resultat med CGM-mätning på tonåringar inte för att det är fel på mätarna utan att orsaken ligger i tonåringens inställning och vanor. Här har vi belyst problemet och diskuterat hur vi kan förbättra situationen. Dr Valentino Cherubini, Centro regionale diabetologia pediatrica i Ancona, Italien Det är lätt att känna igen sig här på sjukhuset under rundvandringarna. Mycket är likt vår barnavdelning på sjukhuset i Ancona, men det märks att man på Astrid Lindgrens kommit mycket längre vad vi har gjort. De håller genomgående högre nivå än vad vi gör för tillfället. Det är givande att få se ett sådant bra exempel på utveckling. I övrigt uppskattar jag mycket möjligheten att få utbyta erfarenheter med andra med samma inriktning och därmed liknande problematik. E Dr Valentino Cherubini, Centro regionale diabetologia pediatrica i Ancona, Italien

11 Enkelt ingrepp med snabb rehabilitering vid Spinal stenos Nu, när jag har gjort 18 ingrepp av det här slaget, tar det mig minuter. Jeremy Wyon är specialist inom ortopedi och spinalkirurgi. Han använder Diam för att sära på kotorna vid lätt till måttlig spinal stenos med nervrotssymtom som orsakas av en mjukdelsförträngning av ryggradskanalen. Detta ingrepp gör han alltid under lokalbedövning. Yvonn Bergström är en av de patienter han behandlat. stabiliseringssystem E Medtronic har tre olika system för dynamisk stabilisering och absorberad belastning, Diam, X-Stop och Aperius. Diam är en Medtronic- produkt från starten. X-Stop och Aperius från företaget Kyphon, som nu ägs av Medtronic, såldes tidigare via distributör men finns nu hos Medtronic. Det är bilden från magnetröntgen som tillsammans med symtombilden och de kliniska undersökningsfynden avgör om behandlingen är aktuell, förklarar Jeremy, som använder Diam likt en kudde, interspinal spacer, som håller isär kotorna för att minska patientens smärta. Röntgenbilden måste visa att det enbart är en mjukdelsförträngning av kanalen och att det inte har blivit någon förkalkning i ligamenten eller ledkapslarna. Symtomen måste vara relaterade till det segment som är sjukt och till nerven som är i kläm, och förträngningen måste minska när kotorna spänns isär, till exempel när patienten böjer sig framåt. Det är ett litet ingrepp. Jag brukar ge en mycket lindrig dos av ett snabbverkande morfindropp. Patienten ligger i sidoläge och kutar rygg för att spänna isär kotorna så mycket som möjligt. Jag går igenom fascian, håller muskeln åt sidan och petar in implantatet mellan utskotten. En stor fördel med metoden är att jag aldrig går in i spinalkanalen och därmed inte opererar runt nerverna. Nu, när jag har gjort 18 ingrepp av det här slaget, tar det mig minuter. vinna tid till operation De patienter som vinner mest med denna behandling är ofta i 60-årsåldern och har fortfarande bra skelettkvalitet, förträngningarna är lindriga och sitter enbart i mjukdelarna. Riskerna är små och patienten är snabbt åter i arbete. Dessa patienter kan vinna 3 5 år eller ännu mer tills en operation med traditionell kirurgi måste genomföras. På äldre patienter, som kanske har förträngningar i flera nivåer, förkalkningar och lider av osteoporos, är resultatet ofta sämre. Men om det inte är möjligt att operera på grund av hjärtsjukdomar eller annat är det värt ett försök med att åtgärda en eller två nivåer under lokalbedövning. Det värsta som kan inträffa är att det inte hjälper och jag brukar vara försiktig med att lova för mycket. Jeremy ser två tänkbara komplikationer. Att spinalutskottet knäcks för att patienten är benskör samt infektionsrisken. Han har varit med om en av varje. stora volymer men inga studier Eftersom Jeremy gjort den här typen av ingrepp under drygt ett år finns ingen långtidsuppföljning på hans patienter. De kommer på återbesök efter 6 veckor och 3 månader samt följs upp med formulär efter 6 och 12 månader. Jag kan se att de fortfarande är nöjda efter 6 månader, konstaterar han. Internationellt har den här typen av behandling funnits i ungefär tio år och den kom till Sverige ett par år senare. Jeremy är, så vitt han vet, den ende i landet som utför den under lokalbedövning. Det finns flera olika fabrikat på marknaden, av olika material och med olika tekniker för införing. Diam är av ett något mjukare material än de övriga. Teoretiskt tycker jag bättre om det mjuka implantatet, även om jag själv aldrig sett de komplikationer jag läst om med de hårdare implantaten, som sägs kunna erodera in i utskotten så att symtomen återkommer. Det finns inga randomiserade studier på något av de fabrikat som finns. Men det är stora volymer som sätts in för att det är ett enkelt ingrepp. Tyvärr tenderar detta att vidga indikationerna, menar Jeremy. Jag anser inte att behandlingen passar för allt. Genom att den sätts in i många olika sammanhang tror jag att resultaten i de kliniska serier som presenteras kan bli sämre än väntat. På rätt indikation upplever jag att de har en väldigt god effekt. Jag anser att den stora vinsten är som alternativ till traditionell kirurgi vid spinal stenos ett snabbt ingrepp under lokalbedövning, med låg risk och snabb rehabilitering. Men det finns säkert andra användningsområden, tillägger han för säkerhets skull. Jeremy Wyon tillsammans med patienten Yvonn Bergström, som började arbeta igen mindre än två månader efter Diam-implantationen jag är redan mycket rörligare Yvonn Bergström arbetar halvtid som undersköterska på dagkirurgienheten på Länssjuk huset Ryhov i Jönköping. Ont i ryggen har hon haft länge, men för ett år sedan fick hon fruktansvärda smärtor som dessutom strålade ner i högra benet. Smärtan går inte att beskriva. En morgon hade jag så ont att jag svimmade, berättar hon. Snart konstaterades att hon led av spinal stenos. Hon äter inte gärna smärtstillande mediciner, men ibland var det nödvändigt. Hon försökte även med vattengymnastik och sjukgymnastik, men inget hjälpte. Jag försökte uthärda på jobbet, och hemma blev det mest att ligga på soffan, säger Yvonn. Jeremy förklarade alternativet med att implantera Diam och Yvonn sattes upp för operation under våren, men på grund av sjuksköterskestrejken blev den framflyttad till efter sommaren. När vi talas vid har det gått sju veckor efter ingreppet. Jag har inte längre ont i benet! Och jag är redan rörligare än jag var före operationen. Jag är lite stel fortfarande, Jeremy säger att det är musklerna som läker. Varje dag är jag ute och går, och jag har just börjat jobba igen. Ett snabbt ingrepp under lokalbedövning, med låg risk och snabb rehabilitering. vidareutbildade sköterskor Medtronic arrangerar årligen Nordic Nurse Academy för sköterskor från hela Norden. Vid årets kurs i Köpenhamn deltog 30 sköterskor. Jeremy Wyon var en av föreläsarna. Jeremy påpekar att vidareutbildning är viktigt för all personal inom vården. Ökad kunskap gör att sjuksköterskorna förstår patienterna bättre och blir mer engagerade. Han föreläste om anatomi och de skador och sjukdomar som kan förekomma samt hur man kan angripa de bakomliggande orsakerna med hjälp av kirurgi. De gick också igenom ett antal patientfall och fick själva bedöma vilken behandling som kunde vara lämplig. Enligt Socialstyrelsens beräkningar kommer det förväntade vårdbehovet att öka med 240 procent. Men antalet doktorer blir inte större, snarare tvärtom. Därför måste vi alla vara effektivare och bättre utbildade. Själv har han tagit konsekvenserna av detta. Han har startat ett företag som ska erbjuda mer effektiv ryggkirurgi och annan vård som en resurs för landstinget. Men det är, som man brukar säga, en helt annan historia

12 Medtronic kundservice Vid hybridingrepp kan läkarna utnyttja det bästa inom både intervention och öppen kirurgi. Crdm Divisionen för Cardiac Rhythm Disease Mangement (CRDM) utvecklar produkter som exempelvis pacemakers och ICD:er, som återställer och reglerar hjärtrytmen samt förbättrar hjärtats pumpfunktion. E Jenny Lidén, tfn E Marie Pettersson, tfn Martin Örnbratt, Siemens Medtronic och Siemens: Gemensam satsning på utrustning till hybridlab Medtronic och Siemens har påbörjat ett samarbete för att kunna erbjuda kunderna innovativa lösningar för hybridlab, det vill säga avancerade operationsrum som är anpassade för att både intervention och öppen kirurgi ska kunna genomföras och även samspela. Medtronic har gedigen erfarenhet och ligger väl framme i utvecklingen inom medicinteknik och i det här fallet utrustning för hjärtoperation. Siemens har motsvarande när det gäller radiologi och angiografi. I den gemensamma lösningen för hybridlab bidrar Siemens med angiografisystemet Artis zeego, som med hjälp av ett robotsystem gör visar värdet av produkterna Gustaf Befrits arbetar nu heltid inom Spinal and biologics i Norden som hälsoekonom, eller reimbursement analyst som han hellre vill kalla det. Min uppgift är att hjälpa våra kunder att se och förstå värdet av Medtronics produkter och att tydliggöra vad de egentligen får för pengarna. Det handlar till exempel om att patienterna får bättre livskvalitet, har mindre smärta, behöver mindre vård och läkemedel och kan återgå till arbete. Det som är en kostnad för kliniken kan ur ett helhetsperspektiv vara en vinst för samhället. nytt utseende! Säkert har många av er redan upptäckt att Medley har fått ett nytt utseende från och med detta nummer. Det finns två anledningar till denna förändring. Först och främst har vi tagit fasta på synpunkter från er via kundundersökningen i våras. Genom tydligare rubriker, citat och bildtexter vill vi därför nu erbjuda bättre ingångar till läsning. För det andra kommer Medtronic framöver att arbeta med ett lite modigare avancerad bildavgivning i operationsverksamheten möjlig. Medtronic bidrar med den kompakta hjärt-lung-maskinen Performer CPB. På det här sättet hoppas vi kunna bistå kärlkirurger världen över i utvecklingen av hybridlab, säger Martin Örnbratt, chef för angiografiverksamheten hos Siemens i Sverige och Finland. Genom och mer inspirerande uttryck i sin marknadskommunikation, något som vi delvis även tagit fasta på för Medleys räkning då vi både vill vara en del av detta nya uttryck och bevara en del av Medley-känslan. Jag hoppas att ni kommer att trivas med det nya utseendet! Elenore Schmidt Redaktionschef Medley donerar blod på arbetstid Som ett led i Medtronics arbete med Corporate Social Responsability ges alla anställda möjlighet att lämna blod på arbetstid. Vi började med blodgivningen nu i höstas, säger Gustaf Befrits, hälsoekonom på Medtronic. Hittills har ett tiotal på huvudkontoret lämnat blod. Som en extra morot lottar vi ut kronor som vinnaren får donera till valfritt välgörenhetsprojekt. Vinner jag blir det nog SOS Barnbyar eller Barncancerfonden som får pengarna, säger Gustaf. samarbetet mellan våra två företag får kunderna tillgång till bredare kunskap och erfarenhet ett plus ett blir mer än två! Vid hybridingrepp kan läkarna utnyttja det bästa inom både intervention och öppen kirurgi och metoderna kan stötta varandra. Det sker en snabb utveckling av de system som används och Sverige ligger väl framme när det gäller avancerade hybridlab. Samarbetet presenterades för första gången vid EACTS-kongressen i Lissabon i oktober. Förutom gemensamma presentationer vid mässor och konferenser kommer Siemens och Medtronic även att erbjuda utbildningar för läkare. Elenore Schmidt, redaktionschef Gustaf Befrits blodgivare och reimbursement analyst på Spinal and biologics i Norden Här är de människor du möter när du ringer till Medtronics kundservice, från vänster Eva-Lena Korhonen, Annelie Westerberg, Susanna Halabi, Thomas Schwebel, Bernadette Clancy-Lindberg, Lisa Helander, Christina Olofsson, Jenny Lidén, Anita Christerson, Marie Pettersson och Thomas Ahlqvist. Kundservice på hög nivå Medarbetarna på Kundservice och lokalt lager på Medtronic i Sverige har helt klart för sig vad målet för deras verksamhet är: Varje kund ska få rätt produkt till rätt plats i rätt tid. Lätt att säga men mer kompli cerat att genomföra här handlar det om kundservice av klass! Vårt uppdrag är att ge bästa tänkbara service till kunden, säger Bernadette Clancy-Lindberg, kundservicechef. Det är många moment att hantera efter vägen, från första frågan om produkten finns tillgänglig till det att kunden har fått sin leverans. Hon räknar upp en del av de arbetsuppgifter som förekommer; kontrollera tillgänglighet, lägga order, besluta om leveranssätt, arrangera transport, bevaka leverans, hantera returer och avvikelser. Detta och mer därtill ska dessutom genomföras på ett professionellt sätt och med trevligt bemötande hur pressad situationen än är. proffsig personal Allt detta ställer höga krav på vår personal, betonar Bernadette. De måste givetvis vara väl insatta i Medtronics produkter och organisation. Det handlar inte om att svara på medicinska frågor, men den som svarar bör ha kännedom om hur produkterna ser ut och används samt om det kommit nyheter eller ersättningsprodukter. När det kommer frågor utanför den egna kompetensen gäller det att kunna säga Jag vet inte men jag vet vem som kan svara på det. Därför arbetar personalen på kundservice i nära samarbete med säljarna på de olika affärsområdena. De måste ha stor förståelse för hur viktig leveransen är för kunden. Dessutom gäller det att vara stresstålig, kunna reagera snabbt och ha god problemlösningsförmåga. Man får inte bli handlingsförlamad av att liv står på spel när det handlar om en brådskande leverans till en pågående operation. teknologi tas tillvara Bernadette förklarar att avdelningen har god hjälp av det affärssystem som används, där de omgående kan se om produkten finns tillgänglig. Normalt levereras produkterna från företagets distributionscenter i Holland påföljande dag, men det finns även ett lokalt akutlager för oförutsedda händelser. Det är också viktigt att samarbeta med ett antal olika logistik- och transportbolag, med bra kontaktnät, korta leveranstider och säkra leveranssätt, som används beroende på situation. Vi har väl definierade och strukturerade processer så att vi alltid vet hur olika händelser ska hanteras. När det kommer till kritan är huvudsaken att kunden får effektiv, snabb och professionell service och känner sig nöjd med lösningen, säger Bernadette. Jag ser framför mig att vi i framtiden kan utnyttja teknologin ännu mer. Idag finns möjligheten till e-fakturering och så småningom kommer e-handel att bli tillgänglig för den som så önskar. Men vår personliga service kommer förstås alltid att finnas kvar! diabetes Diabetes erbjuder insulinpumpbehandling och kontinuerlig glukosövervakning med tillhörande engångsprodukter samt program vara för diabeteshantering. E Anita Christerson, tfn CardiovasCular CardioVascular utvecklar produkter som används i hela hjärt-kärlsystemet samt produkter för bypass-hjärtkirurgi på stillastående och slående hjärtan. I sortimentet ingår exem pelvis stentar, stentgraftsystem och hjärtklaffar. E Lisa Helander, tfn E Susanna Halabi, tfn neuromodulation, ent/nt and navigation Affärsenheten för Neuromodulation har be hand lingar för kronisk smärta, rörelserubbningar samt urologiska och gastrointestinala sjukdomar. Ear, Nose and Throat (ENT) and Neuro logic Technologies (NT) utvecklar produkter för öron-näsa-hals respektive produkter för kraniell neuro - kirurgi. Navigation hjälper kirurgerna att spåra sina instrument under operation med lokaliserings- och bildtagnings teknik. E Christina Olofsson, tfn spinal and biologics Spinal and Biologics utvecklar och tillverkar produkter för en rad störningar på rygg raden. E Eva-Lena Korhonen, tfn physio-control Physio-Control erbjuder externa defibrilla torer, telemedicin samt ett elektroniskt journalsystem för prehospital verksamhet. E Annelie Westerberg, tfn övriga Till avdelningen hör också Thomas Ahlqvist, ansvarig för lokalt lager, och Thomas Schwebel, central orderhantering. öppettider: måndag torsdag 08:00 17:00 fredag 08:00 16:00 E adress: order.sweden@medtronic.com E orderfax nr:

13 AVSÄNDARE: MEDTRONIC AB BOX KISTA b-post porto betalt Medtronic kundservice Med Relia bygger vi vidare på de grundläggande styrkorna i Medtronics pacemakers Under hösten lanserade Medtronic den nya pacemakerfamiljen Relia som erhållit CE-godkännande i maj. Relia är en ny typ av bas-pacemaker som vänder sig till de flesta patienter med pacemakerbehov. Chef kundservice Bernadette Clancy-Lindberg är chef för Kundservice och logistik på Medtronic i Sverige. E tfn Här är direktnummer till dina kontakt personer på Medtronics kundservice vid orderläggning eller allmänna frågor. E Det är inte alla patienter med bradykardi som har behov av en pacemaker som innehåller samtliga avancerade funktioner som finns tillgängliga på marknaden idag. Med bakgrund till det har våra kunder efterfrågat en bra bas-pacemaker som täcker patienternas grundläggande behov, säger Christer Hjorth, produktspecialist för pacemakers. Med vår nya pacemaker Relia har vi försökt att möta kundernas önskemål. Relia är en användarvänlig och kostnadseffektiv pacemaker som fokuserar på de nödvändigaste funktionerna. Trots detta har Relia ett brett användningsområde och passar i stort sett till alla pacemakerindikationer såsom permanent förmaksflimmer (SSIR) eller AV-block (DDDR). Framtagningen av Relia har också drivit pacemakerutvecklingen vidare varför det också finns några nya funktioner i Relia-familjen, som t.ex ett mer energisnålt datachips. Driftstiden, som är en av de viktigaste parametrarna vid val av pacemaker, förlängs med upp till 20% med detta nya energisnålare datachips. Ordförklaringar Bradykardi långsam hjärtrytm Förmaksflimmer oregelbunden hjärtrytm med förhöjd förmaksfrekvens AV-Block den elektriska signalen blockeras på vägen mellan hjärtats förmak och kamrar Kostnadseffektiviteten i denna nya produkt är en annan fördel för kunderna med tanke på samtliga landstings ansträngda ekonomi. Tidigt i våras lyfte Socialstyrelsen fram primärpreventiv indikation för ICD användning, i sina nya nationella riktlinjer för hjärtsjukvården. Det innebär att antalet patienter med implanterbar defibrillator (ICD) med all säkerhet kommer att öka kraftig under de när- maste åren. Inköp av utrustning för deviceterapi såsom pacemakers och ICD:er, påverkar klinikernas budget direkt och mer kostnadseffektiva produkter ökar naturligtvis förutsättningarna för sjukvården att följa denna typ av riktlinjer, menar Geir Falck, vårdenhetschef för verksamhetsområde kardiologi, division medicin, Landstinget Gävleborg. funktionalitet i relia E Användarvänlighet: automatisk inställning, Quick Look II meny, Implant detect. E Patientsäkerhet: lead monitor elektrodövervakning, Capture management, Search AV+ premierar egen överledning till kammaren. E Kostnadseffektivitet: energisnålare datachips ökad driftstid med upp till 20%.