Begäran om yttrande över självvärdering av kvalitetsarbetet vid Umeå universitet

Transkript

1 Umeå universitet, Umeå Strategisk planerare Telefon: E-post: REMISS Dnr 2008/1938 Sid 1 (18) Kanslichefer Förvaltningschef Överbibliotekarie Föreståndare UPC Begäran om yttrande över självvärdering av kvalitetsarbetet vid Umeå universitet Vi är tacksamma för era synpunkter på det universitetsgemensamma kvalitetsarbetet och på det utkast till självvärdering som bifogas. Utgångspunkt för självvärderingen och era svar bör vara högskoleverkets bedömningsgrunder (bilaga). Svar önskas senast den 10 december. Självvärderingen ska enligt Högskoleverkets anvisningar omfatta högst 20 sidor och innehålla både beskrivande, reflekterande och analyserande delar. Redovisningen ska ge en tydlig bild av hur kvalitetssystemet är uppbyggt, på vilket sätt arbetet bedrivs, hur vi vet att det fungerar, vilka förändringar som vidtagits till följd av kvalitetsarbetet, vilka resultat som uppnåtts samt vilka utvecklingsinsatser som planeras. Självvärderingen ska avslutas med en sammanfattning där styrkor och förbättringsområden beskrivs för varje del av det redovisade kvalitetsarbetet. Arbetet med självvärderingen kommer att pågå till mitten av januari för att sedan presenteras i Universitetsstyrelsen den 19 februari. Vänliga hälsningar Anders Wennström Strategisk planerare Kurt Allan Andersson Kvalitetssamordnare För kännedom Lars Lustig Åsa Bergenheim Bilagor Högskoleverkets anvisningar (Länk) HSV:s bedömningsgrunder 1

2 SJÄLVVÄRDERING AV KVALITETSARBETET Inledning Detta är Umeå universitets självvärdering av kvalitetsarbetet vid lärosätet som är gjord på uppdrag av Högskoleverket Högskoleverket genomförde 2003 den senaste granskningen och bedömningen av kvalitetsarbetet vid Umeå universitet. Vi denna granskning betonades att: Kvalitetsarbetet vid Umeå universitet, framför allt centralt, ger ett mycket positivt intryck. Det är välorganiserat och systematiskt, i bemärkelsen att man kontinuerligt granskar verksamheten och att granskningarna leder till förbättringar. Det finns en medvetenhet om betydelsen av att få organisationen att fungera som en helhet. Strategier för ett ökat studentinflytande och en större jämställdhet utvecklas, och ledare på olika nivåer utbildas för att bättre klara sitt arbete. Samverkan med det omgivande samhället är utmärkt. Samtidigt visade HSV på att det fanns en förbättringspotential och gav därför rekommendationer (inkluderas här) inför det fortsatta kvalitetsarbetet vid lärosätet. I denna självvärdering tar vi avstamp i HSVs rekommendationer 2003 och visar på hur kvalitetsarbetet vid Umeå universitet utvecklats under perioden fram till Självvärderingsrapporten inleds med en beskrivning av genomförandet av självvärderingen följt av en beskrivning av organisationen och strukturen på kvalitetsarbete och kvalitetssystem. De sju kriterierna som utgör HSVs bedömningsgrunder är de centrala delarna i denna självvärdering. Varje bedömningsgrund tar avstamp i HSVs granskning 2003 och de rekommendationer för det fortsatta kvalitetsarbetet följs av en beskrivning av våra strategier, utveckling och resultat fram till Självärderingen avslutas med en sammanfattning. Hur har självvärderingen gått till? OBS endast på idéstadiet. Utgått från de 7 kriterierna Bjudit in berörda enheter och fakulteter till att ge deras bedömning av hur Umeå universitet i förhållande till de 7 kriterierna Sammanställning gjordes utifrån de erhållna svaren Analys inom ledningen av styrkor och svagheter. Kommunicering och dialoger kring analysen (fakulteter, enheter, studentorganisationer, fackliga företrädare förslag till självvärdering ut på remiss Slutgiltig självvärdering togs av styrelsen Tryckning av självvärderingen och distribution till fakulteter, kårer, fack samt inst och enheter Motivet för detta arbetssätt var att på ett effektivt och konkret sätt kunna få olika nivåers input om hur de ser på våra styrkor och svagheter HSVs rapport kommer att kommuniceras till alla nivåer En gemensam utvärdering och analysering kommer att ske på workshop-basis och inkludera alla nivåer inom universitetet. 2

3 Nuläge TEXT FRÅN CARINA D Umeå universitetet en framgångssaga Umeå universitetet kan liknas vid den fula ankungen som utvecklades till en svan när universitetet invigdes, kallades det av en del, lite föraktfullt, för akademien i storskogen. Och kanske var det förståeligt. På den tiden var avståndet till akademierna i södra Sverige långt såväl geografiskt som akademiskt. Under närmare femhundra år hade Sveriges nordligaste universitet legat i Uppsala. Umeå universitet blev landets femte i ordningen. Med en stor del entusiasm och pionjäranda blandat med norrländsk beslutsamhet byggdes universitetet upp. Ur grundstenarna ett vetenskapligt bibliotek, en tandläkar- och medicinutbildning växte fem fakulteter fram men också en speciell atmosfär som än i dag är levande. Studenter, forskare och lärare men också besökare pratar om närheten och det informella klimatet som råder. De kallar det för Umeåandan. Från de första årens blygsamma studenter har antalet studenter nu stabiliserat sig runt En måttstock på universitetet som framgångsrik tillväxtmotor är befolkningssiffrorna för Umeå som ökat med 45 procent, från invigningsårets till dagens invånare. Umeå universitet finns inte bara i Umeå. I dag har vi verksamhet i hela Norrland och studenterna kommer från hela Sverige och världen. På 1970-talet blev universitetet känt som det röda universitetet på grund av studenternas starka vänstersympatier. I dag är studenterna inte rödare än på andra håll. Tiderna har ändrats och universitetet har med sina dryga 40 år på nacken lämnat ungdomen, mognat och blivit medelålders. Nu är det forskningsresultaten som ger rubriker. Trots att åren gått är viljan att förändra och förbättra lika levande som under nybyggartiden och jakten på sanning och ny kunskap är intensivare än någonsin. Kvalitetssäkringssystemets uppbyggnad och funktion Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet vid Umeå universitet syftar till att utveckla utbildning, forskning och samverkan. Umeå universitet ska hålla en hög och internationellt konkurrenskraftig kvalitet på hela sin verksamhet. Vi ska utveckla ett kvalitetssystem som kännetecknas av enkelhet och nytta och därigenom har hög intern legitimitet. Vi ska skaffa kunskaper om hur väl vår verksamhet fungerar och om den motsvarar de mål som är uppsatta. Kvalitetssystem för Umeå universitet - för ökad kvalitet och konkurrenskraft Kvalitetssystem för Umeå universitet är universitetsstyrelsens instrument för att säkra och höja kvaliteten vid Umeå universitet. Det består av övergripande principer, arbetsfördelning och komponenter som avses ha en viss varaktighet. Kvalitetssystemet omfattar all verksamhet som universitetet bedriver utbildning, forskning, samverkan och konstnärligt utvecklingsarbete samt administrativa verksamheter. Kvalitetssystemet bygger på en aktiv medverkan av anställda och studenter. Det är en naturlig del i vår strävan att effektivisera arbetet och utveckla vår konkurrenskraft. 3

4 På varje nivå utformas ett lokalt kvalitetssystem för den egna verksamheten. Det ska beskriva kvalitetsarbetets mål, organisation och ansvarsförhållanden samt strategier för förankring, genomförande och uppföljning. Ansvar Ansvaret för universitetets arbete med att säkra och utveckla kvaliteten integreras i universitetets ordinarie verksamhet och ansvaret ska följa linjen universitetsledning fakultetsledningar prefekt. Det högsta ansvaret för det gemensamma kvalitetsarbetet ska ligga på prorektor Åsa Bergenheim (avseende utbildning), vicerektor Marianne Sommarin (avseende forskning) och förvaltningschef Siv Olofsson (avseende administrativa processer). Planeringsenheten ska tillhandahålla det centrala handläggarstödet avseende kvalitetsfrågor. Systembeskrivning (text ur Kvalitetssystemet) Kvalitetssystemet vid Umeå universitet ska ha en enkel struktur för att ge tydlighet och genomskinlighet för användarna, både när det gäller uppbyggnad såväl som uppföljning, utveckling och återkoppling. Systemet är uppbyggt av: Lagar och förordningar samt lokala policys, planer och regler Lagar och föreskrifter sätter de yttre gränserna för arbetet med kvalitetsfrågor på alla nivåer inom universitetet. Universitetets utvecklingsprogram (6-åriga) Utvecklingsprogrammet, Vision 2010, beskriver universitetets framtida färdriktning och vilka mål Umeå universitet ska ha uppnått Här ingår en framtidsvision och övergripande strategier för att förverkliga visionen. Handlingsplaner (3-åriga) Handlingsplan för perioden konkretiserar utvecklingsprogrammets visioner i specifika projekt med definierade mål, finansiering och ansvarsfördelning. Kvalitetsbaserat resursfördelningssystem Fakulteterna ska senast 2008 ha egna resursfördelningssystem för forskning och forskarutbildning baserade på tydliga och transparenta kvalitetskriterier. Starka och framstående områden inom forskning och utbildning Starka forskningsområden utses för perioder om 4 år och årligen utses och premieras framstående utbildningsmiljöer. Genom att identifiera och stödja stimuleras sådana områden och miljöer över hela universitetet. Universitetsstyrelsens verksamhetsuppdrag (1-åriga) Årliga verksamhetsuppdrag riktas till fakulteter och institutioner samt enheter. De baseras på utvecklingsprogrammet och handlingsplan samt de uppdrag som kommer från regeringen. Lokala kvalitetssystem Alla fakulteter, institutioner och enheter ska utforma kvalitetssystem för den egna verksamheten, och ska vid extern och intern uppföljning (se nedan) kunna visa hur man arbetar med utveckling, uppföljning och återkoppling inom nyckelområdena (utbildning, forskning, konstnärlig verksamhet och samverkan med omgivande samhälle) samt med ledningsfunktioner och administration. 4

5 Systemet stöder uppföljning, utveckling och återkoppling genom: Regleringsbrev I regleringsbrevet anges vissa mål för kvalitet i verksamheten respektive kvalitetsarbetet, samt hur återrapportering ska ske. Högskoleverkets kvalitetssäkringssystem Högskoleverket har regeringens uppdrag att svara för kvalitetssäkring av den svenska högskolan. För perioden införs ett delvis nytt nationellt kvalitetssäkringssystem som innehåller granskningar av lärosätenas kvalitetsarbete, ämnes- och programutvärderingar, examensrättsprövningar, tematiska studier samt utseende av framstående utbildningsmiljöer. Resultatet av granskningarna återkopplas av högskoleverket till olika nivåer på universitetet. Uppföljning av beslut Alla protokollförda, ej rutinmässiga beslut, ska ange när och hur beslutet följs upp. Årliga dialoger Kvalitetsarbete och verksamhetsuppdrag följs årligen upp och återkopplas genom dialoger. Fakulteterna genomför dialoger med institutioner och rektor genomför dialoger med fakulteter, enheter och kommittéer. Arbets- och studiemiljöundersökningar Återkommande undersökningar ska följa upp och ligga till grund för utveckling av verksamheten. Därför utförs studerandeundersökningar, miljöundersökningar samt studentuppföljningsundersökningar. Enheten för planering, budget och kvalitet (PBK) har det övergripande ansvaret för doktorand-/handledarundersökningar och enheten för personal och organisationsutveckling (POU) för arbetsmiljöundersökningar. Fakulteterna har ansvaret för studerande- och studiemiljöundersökningar och fakulteterna tillsammans med programråden har ansvar för studentuppföljningsundersökningar. Internrevisionen Internrevisionen har en oberoende ställning inom universitetets organisation och granskar olika aspekter av kvalitetsarbetet utifrån en riskanalys. Internrevisionens arbete rapporteras löpande till rektor och universitetets styrelse. Kollegial fakultetsgranskning (Audit) Från och med 2008 erbjuds en återkommande kollegial granskning av fakulteternas arbete med att utveckla och höja kvaliteten i sin verksamhet. Arbetssättet bygger på att fakulteterna granskar varandras befintliga kvalitetsdokument. Syftet är att bidra till utveckling och höjd kompetens vad gäller kvalitetsarbete både inom den granskade fakulteten och bland de granskande kollegorna. Resultatet följs upp av rektor, som återkopplar till fakulteterna. Självvärdering Alla självvärderingar som ingår i HSVs granskningar ska ha kommunicerats med fakultetsledningen. De enheter som inte ingår i HSVs granskning av kvalitet och kvalitetsarbete ska vart sjätte år göra en självvärdering, i syfte att belysa verksamhetens kvalitet. Självvärderingen rapporteras till närmast överordnad instans, som ansvarar för återkoppling till den granskade enheten. 5

6 Forskningsutvärdering Universitetet värderar regelbundet forskningen för att stimulera till och sörja för kvalitetsutveckling. Vart 4:e år genomförs internationella utvärderingar där de starka områdenas vetenskapliga kvalitet och konkurrenskraft bedöms och jämförs med andra områden inom universitetet. Ansvars- och arbetsfördelning Ansvaret för kvalitetsarbetet följer universitetets ordinarie struktur. Verksamhetsansvariga chefer ansvarar för planering, genomförande och uppföljning av kvalitetsarbetet, vilket normalt ska ske inom ramen för ordinarie verksamhet och budget. Universitetsledning Universitetsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att verksamheten vid Umeå universitet når hög kvalitet, såväl i utbildning som i forskning och det konstnärliga utvecklingsarbetet. Kvalitetsarbetet leds av rektor eller den rektor utser. Uppföljning av kvalitetsarbetet ingår i den årliga uppföljningen av all verksamhet. Fakultetsnämnd Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för att säkra och utveckla kvaliteten inom sitt ansvarsområde. Fakultetsnämnden ansvarar för att ta fram anvisningar för kvalitetsarbetets inriktning, organisation och ansvarsfördelning inom fakulteten. Uppföljning av kvalitetsarbetet ingår i den årliga uppföljningen av all verksamhet. Institutions- och enhetsnivå Prefekter, föreståndare och andra chefer har ansvar för att säkra och utveckla kvaliteten inom sitt ansvarsområde. Varje institution/enhet vid Umeå universitet ska ha ett kvalitetssystem där anvisningar för kvalitetsarbetet på den lokala nivån ges. Här anges riktning, organisation och ansvarsfördelning av kvalitetsarbetet inom verksamhetsområdet. Uppföljning av kvalitetsarbetet ingår i den årliga uppföljningen av all verksamhet. Gemensamma funktioner Cheferna för Universitetsbiblioteket, Bildmuseet och Universitetsförvaltningen har det övergripande ansvaret för att säkra och utveckla kvaliteten inom sina ansvarsområden genom att ta fram anvisningar för kvalitetsarbetets inriktning, organisation och ansvarsfördelning. Uppföljning av kvalitetsarbetet ingår i den årliga uppföljningen av all verksamhet. Utvärdering Utvärdering av kvalitetssystemet ska ske vart tredje år och med en första utvärdering år

7 1: Kontinuerligt kvalitetsarbete HSVs bedömning 2003 kom fram till att det finns ett övergripande system för kvalitetsarbete vid Umeå universitet, men att det inte har fått genomslag i hela organisationen. Det behövs ett fortsatt arbete med att integrera fakulteter och institutioner i kvalitetsarbetet och att utveckla studentinflytandet. UmU har efter HSVs senaste granskning aktivt jobbat med att förbättra kvalitetsarbetet. Vår strategi för att lyckas med detta har varit att arbeta på flera fronter. Arbetet med Bolognaanpassningen har även varit till stor hjälp för att bygga upp nya strukturer för förnyelse av verksamhet på alla nivåer vid UmU. Exempelvis kan institutionerna ha centrala roller i samverkan med fakultetsledningarna och förvaltningen för att driva utvecklingen framåt. Universitetsledningen har haft en central roll för att driva på och visa på betydelsen av kvalitet och kvalitetsarbete. Strukturerat arbete En viktig utgångspunkt för att nå ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete har varit att strukturera arbetet på alla nivåer. Vår utgångspunkt har varit att grunden för vårt kvalitetsarbete och det som ska genomsyra arbetet på alla nivåer utgår från Universitetets utvecklingsprogram Vision 2010, som beskriver universitetets framtida färdriktning och vilka mål universitetet ska ha uppnått Här ingår en framtidsvision och övergripande strategier för att förverkliga visionen. För att förverkliga Vision 2010 och säkerställa lärosätets konkurrensförmåga har visionen konkretiserats i Handlingsplan Handlingsplanen innehåller direkta och kraftfulla satsningar inom universitetets tre huvudområden, forskning, utbildning och samverkan. Drygt 200 miljoner kronor satsas under treårsperioden. Planen konkretiseras i drygt 40 delprojekt med definierad finansiering och ansvarsfördelning. Flertalet av dessa projekt har ett direkt och klart uttalat mål att utveckla kvalitet och kvalitetsarbete. Projekten följs upp varje tertial och resultatet rapporteras till rektor och styrelsen. Handlingsplanens projekt involverar personal på alla nivåer inom universitetet. Framtagandet av ett gemensamt kvalitetssystem för Umeå universitet samt förbättring av verksamhetsplanering är två andra viktiga delar i förstärkningen av vårt kvalitetsarbete på alla nivåer vid Umeå universitet. Besluten om ett gemensamt kvalitetssystem och lokala kvalitetssystem på fakulteter och institutioner samt tillhörande verksamhetsplaner är åtgärder som garanterar ett kontinuerligt kvalitetsarbete (se avsnittet xx). Resultat: Vi ser idag en helt annan medvetenhet och förståelse för betydelsen av ett systematiskt arbetssätt inom planerings- och kvalitetsområdet. Alla institutioner och fakulteter utarbetar egna kvalitetssystem och har en systematiserad verksamhetsplanering som relaterar till utvecklingsprogrammet. I dagsläget har hälften av projekten i handlingsplanen slutförts och resultaten av dem har implementerats på olika sätt i verksamheterna. Några av de viktigaste resultaten är inrättande av ett kvalitetssystem, Utveckling av Campus och Mätning av universitetets internationella genomslagskraft Kunskaper Vi har satsat på att förstärka kunskapen om den egna organisationen. Här har våra återkommande studier varit ovärderliga för att få ett mått på hur kvaliteten utvecklas och vilka områden som behöver förbättras Två större studier genomfördes 2004 och 2006 där prefekters syn på kvalitetsarbete inom grundutbildning och forskning analyserades samt vilka behov som enligt prefekterna fanns på institutionsnivå. Vi har återkommande medarbetarenkäter (som 7

8 är.), studentbarometrar (som är.) och uppföljning av doktorander och deras handledare (som är.). Resultat: En viktig slutsats av dessa uppföljningar är att vi måste arbeta aktivt för att få ett heltäckande kvalitetsarbete i utbildning, forskning och samverkan samt i gemensamma stödfunktioner. Studierna visar även på inom vilka områden insatser behövs Ekonomiska satsningar Direkta ekonomiska insatser för att förbättra det kontinuerliga kvalitetsarbetet har gjorts. Bl a så avsätts omkring en procent av universitetets ersättning för utbildning för att höja kvaliteten som utbildningsuniversitet. Fyra procent av universitetets interna forskningsresurs nyttjas för nysatsningar och strategiska initiativ inom forskning, forskarutbildning och samverkan. De insatser som prioriterades under 2007 var arbetet med tolv starka forskningsområden och kvalitetsbaserad resursfördelning. De dryga 200 miljoner som är avsatta till handlingsplanprojekt har i många fall direkt koppling till kvalitet. Resultat: Arbetet med kvalitetsbaserad resursfördelning har hittills resulterat i ökad transparens över hur resurser fördelas samt ökat fokus på publiceringar, externa medel och genomsnittlig studietid. Universitetsledningen är övertygad om att ett ökat fokus på dessa områden kommer att ytterligare förbättra kvaliteten. Förankring och dialoger Det har varit en viktig strategi från universitetsledningens sida att förankra vårt kvalitetsarbete samt förståelse för nyttan med kvalitet och ett kontinuerligt kvalitetsarbete. Umeå universitet har en utvecklad struktur för hur aktuell och relevant information sprids mellan ledning och medarbetare och vice-versa vilket inkluderar direkta sk dialogträffar med fakulteter och träffar med institutioner och prefekter och informationsutbyte via webb och e-post. På fakultetsnivå samt institutionsnivå finns liknande inarbetade strukturer och rutiner för kommunikation. Universitetsledningen har även utvecklat uppföljningsrutiner av verksamhetens projekt och mål. Under uppbyggnaden av vårt kvalitetssystem och verksamhetsplaner för att förbättra vårt kvalitetsarbete, så hade Vice-rektor för kvalitetsfrågor och kvalitetskommittén en viktig uppgift, bl a genom direkta möten och träffar med fakulteter och institutionsledare för att diskutera kvalitetsfrågor. Utbildning inom kvalitetsområdet har skett på alla nivåer genom vår personalenhet (POU), Planeringsenheten (PE). POU och universitetspedagogiskt centrum (UPC) har även arbetat med att utveckla ledarskapet, våra lärare och handledares pedagogiska egenskaper. Resultat: Det samlade arbetet med utbildnings- och forskningsstrategier, kvalitetssystem och verksamhetsplanering/ uppföljning har medfört helhetssyn, fokusering och tydlighet inom hela universitetet när det gäller kvalitetsfrågor. Rapportering finns idag inbyggt i planeringsoch uppföljningsprocessen på ett naturligt sätt. Uppföljning och utvärdering Större fokus har under de senaste åren riktats mot att kontinuerligt följa upp projekt, beslut och verksamheter. En viktig del i detta har varit att se över vårt regelverk med styrdokument. Internrevisionen har förstärkts med mer personal och har därmed kunnat öka och vidga granskningsområdet utanför ekonomiområdet, för att inkludera områden som t ex uppföljning av individuella studieplaner, kursvärderingar och riskanalys. Verksamhetsuppdragens betydelse i uppföljningsarbetet har förstärkts. I uppdragen sätts fokus på de av ledning och 8

9 styrelse prioriterade områdena samt på de krav som ställs genom regeringen, HSV mfl utomstående aktörer. Forsknings- och utbildningsuppföljningar/utvärderingar är viktiga för det kontinuerliga kvalitetsarbetet och utförs inom forskning/utbildning. Exempel på de större utvärderingarna som gjorts är Kemi, Humanistiska fakulteten och lärarutbildningen. Under 2008 genomfördes även den första kollegiala fakultetsgranskningen, där TekNat fakultetens kvalitetsarbete granskades internt av fyra andra fakulteter. Resultatet: Idag åtföljs större beslut av en uppföljningsstrategi. Utvärderingar av t ex Kemi och lärarutbildningen har resulterat i större satsningar på kvalitetssidan, med bl a nyrekryteringar och resurstillskott. Hur går vi vidare? Vi lägger nu grunden för fortsättningen via våra Utbildnings- och forskningsstrategier vid Umeå universitet genom att ta fasta på de resultat som uppnåtts, de frågor som återstår, samt de behov vi har för framtiden. Dvs de strategier och mål som finns för perioden De strategiska målen konkretiseras i 36 uppföljningsbara delmål. Vi har även inlett ett arbete med att vidareutveckla studentnöjdhetsbarometer och kursutvärderingssytem för att ytterligare kunna utveckla kvaliteten i våra utbildningar i samråd med studenterna. Karriärbidrag är en bidragsform som för att stödja yngre framstående forskare ska även ytterligare utveckla kopplingen på lokal nivå till universitetsgemensamma mål och strategier. Här en viktig del att förstärka dialogerna mellan olika nivåer, t ex mellan fakulteter och institutioner. 2: Systematisk granskning och revidering av utbildningar HSVs bedömning 2003 är att kursvärderingar kan bli betydligt mer givande för många av universitetets institutioner även om det finns exempel på mycket bra arbete. Umeå universitets strategi är att all utbildning ska baseras på samarbete mellan lärare och övrig personal samt studenter och den ska präglas av en strävan till ömsesidigt förtroende och ansvarstagande. Kurs- och programutvärderingar Ansvaret för program- och kursutvärderingar ligger på fakultetsnämnderna och varje prefekt är ansvarig för att undervisande lärare genomför kursvärderingar/ utvärderingar. Program och kurser genomgår en ständig förändring, även om arbetsmetoder varierar mellan fakulteter och institutioner och att det mesta av arbetet inte är synliggjort och formaliserat. Till exempel så har både TekNat och Samfak systematiskt gått igenom sina utbildningar. Vi arbetar nu med att synliggöra detta arbete mer och till 2009 kommer det att ligga ett verksamhetsuppdrag till fakulteterna att se övers sina utbildningar Studenternas roll Under perioden har vi stärkt studenternas roll (se policy för studentinflytande) och antagit ett pedagogiskt handlingsprogram ( ). Fakultets- och universitetsövergripande arbeten pågår för att utveckla kurs- och programutvärderingar. Inom Bolognaarbetet ingick ett stort arbete med att skriva nya utbildningsplaner, uppdatera kursplaner samt utveckla nya program och kurser på avancerad nivå. MER; MER 9

10 Regler och riktlinjer Umeå universitet har genomfört ett omfattande arbete med företrädare för fakulteterna, studenterna, förvaltningen och universitetsledningen i vår strävan att kontinuerligt öka kvaliteten på våra utbildningar och ha en hög anställningsbarhet för studenterna. En mycket viktig del i detta har varit att analysera vårt breda utbud av utbildningar, flest antal kursstillfällen i landet, och säkerställa att dessa har en hög kvalitet. Ett viktigt instrument har varit att utveckla granskning och revidering av utbildningar. Detta arbete byggde vidare på de erfarenheter och goda resultat vi erhållit från den sk DEC-gruppen, som är en arbetsgrupp vilken medverkar i fördelningen av medel till decentraliserade utbildningar (utbildning med fasta studiegrupper utanför UmU campus) Flex (blandning av campus-webb, men även annan ort). Innan medlen fördelas gör DEC-gruppen en ordentlig konsekvensanalys av de utlokaliserade utbildningarnas innehåll, arbetslivsrelevans etc. Resultatet av arbetet kom att ligga till grund för ett rektorsbeslut i mars 2008 att införa en handläggningsordning för att inrätta, bjuda ut, ställa in, revidera eller avveckla utbildningar. Dessutom infördes kriterier för att inrätta, revidera eller avveckla utbildningar och för att besluta om nollintag, samt rekommendationer avseende ansvar, uppgifter och sammansättning för programråd. Sedan tidigare finns även mallar för både kursplaner och utbildningsplaner för att säkerställa att de uppfyller de formella kraven. Kursutvärderingar vad kan vi säga här? Textsnutt kommer från Nils Resultat: Idag sker ett kontinuerligt och systematiskt förbättringsarbete vid fakulteter, programråd och institutioner när det gäller såväl utbildningsprogram som fristående kurser. Efter 6 månader tillämpas och fungerar handläggningsordningen och kriterierna vid inrättande av nya kurser och program. Hur går vi vidare? Inom ramen för Kvalitetsutveckling av utbildningar vid Umeå universitet pågår ett projekt som syftar till att följa upp efterlevnaden av handläggningsordningen och kriterierna och vara till stöd för att implementera dem. Flera utvecklingsprojekt pågår parallellt för att systematiskt granska och revidera utbildningar. 3: Bedömning och examination av studerande Rektor tog beslut 2005 (revidering 200) om regler och riktlinjer för betyg och examination vid Umeå universitet. Utgångspunkten för föreskrifterna är att examinationen ska upplevas rättssäker och att regler och rutiner ska vara tydliga för såväl studenter som lärare och administratörer. Examinationen är både en form av myndighetsutövning och ett led i studentens lärandeprocess. De centrala reglerna finns tillgängliga för studenter, lärare och administratörer via studentcentrum. På hemsidan finns även universitetets kursplanemall med regler för vad som ska framgå av kursplaner med avseende på bland annat examination men även förväntade studieresultat. Bolognaprocessen har blivit ett mycket viktigt kvalitetsprojekt och inneburit att fakulteter och institutioner anpassat sina utbildningsplaner för kurser och program. Ett viktigt inslag i arbetet var att formulera tydliga utbildningsmål och förväntade studieresultat. Inför förändringarna i högskoleförordningen den 1 januari 2007 startade ett gemensamt utvecklingsarbete som berörde alla delar av universitetet. 10

11 Universitetspedagogiskt centrum (UPC) har fortlöpande stött med sina pedagogiska utbildningar i praktiska frågor om bedömning och examination. UPC har genomfört ett antal verkstäder om förväntade studieresultat (2006) och om examination av förväntade studieresultat (2008). Resultatet??????? Fakultetsnämnderna har ett stort ansvar för att följa upp arbetet med bedömning och examination på de enskilda institutionerna. Hur vet vi att det fungerar? Gör vi uppföljningar/utvärderingar? Vilka resultat har vi sett? Vilka utmaningar har vi? Hur går vi vidare? 4: Personalens kompetens och möjligheter till kompetensutveckling HSVs bedömning 2003 är att de satsningar som universitetet gör för att få fler kvinnliga ledare är bra men att de inte räcker. Det är viktigt att fördjupa analysen. UmU har i stort väl fungerande verksamhet när det gäller kompetensutveckling, som har anpassats och utvecklats under perioden efter senaste utvärderingen. En viktig strategi har varit och är fortsättningsvis att verka genom cheferna. Under många har vi haft en väl etablerad chefsutbildning som utvärderats både internt och externt och funnits väl fungerande. Stora insatser har gjorts i samband med organisationsförändringar, ekonomiska omställningar på institutioner och enheter osv. Pedagogiska kunskaper Vi har även arbetat med att våra utbildningar ska ha ett tydligt vetenskapligt perspektiv och hög pedagogisk nivå. En konkurrenskraftig utbildning såväl nationellt som internationellt kräver en hög pedagogisk och vetenskaplig kompetens bland våra lärare. För att vi ska kunna fördjupa utbildningarnas kvalitet och ge våra studenter en utbildning med stark forskningsanknytning måste det vetenskapliga perspektivet vara tydligt och de vetenskapliga kompetenserna sätta sina avtryck i utbildningen. UmU har därför beslutat om ett Pedagogiskt handlingsprogram som ska garantera att Universitetets kvalitets- och utvecklingsarbete rörande den pedagogiska verksamheten bedrivs systematiskt och målmedvetet i en strävan till ständig förbättring. Bland de konkreta åtgärder som genomförts är att den pedagogiska utbildningen för lärare utökats till 10 veckor så att den bättre motsvararverksamhetens behov och överensstämmer med nationella riktlinjer. Ett pedagogiskt och språkligt stöd till inhemska lärare för undervisning på engelska är beslutat. Ett kompetensutvecklingsprogram inom IKT till stöd för lärande har även startats. 11

12 Kompetensförsörjningsplan En förbättringsåtgärd har varit att vi numer medvetet följer ålderstrukturen bland personalen. Vid en närmare granskning uppmärksammades vissa personalkategorier med mindre bra åldersstruktur. Fakulteterna fick under 2007 uppgiften att analysera framtida pensionsavgångar och ta fram en strategi för konkurrenskraftig rekrytering av professorer och lektorer med hänsyn till verksamhetens utveckling. Fakulteterna skulle där speciellt beakta målet att andelen kvinnor som män ska vara minst 40% av nyrekryterade professorer, minst 40% av nyrekryterade lektorer, minst 40% av nyrekryterade forskarassistenter och minst 40% av nyrekryterade forskarstuderande under perioden Universitetets generationsväxling är unik, aldrig tidigare har liknande stora pensionsavgångar hanterats. Ett projekt genomfördes därför i syfte att stärka det strategiska arbetet och för att stimulera systematiskt och målinriktat arbete med området kompetensförsörjningen. Rektor antog en Strategisk kompetensförsörjningsplan Målen i planen syftar till att understödja institutionernas eget kompetensförsörjningsarbete och utgår ifrån de visions- och strategidokument som är vägledande för vår verksamhet. Med dessa prioriterade mål förenklas även analys- och uppföljningsarbetet. Målen i kompetensförsörjningsplanen för området kärnverksamheten är: 1. Attraktiva karriärvägar för nyligen disputerade skapas. 2. Antalet anställningar dimensioneras utifrån institutionens kompetensförsörjningsbehov. 3. Våra lärare ska ha hög vetenskaplig kompetens som kontinuerligt säkras genom kompetenshöjning och kompetensväxling. 4. Innehav av postdoktorsanställning och internationell erfarenhet från andra universitet ska vara meriterande vid tillsättning av lektorer och professorer. 5. Anställningskommittéerna ska ha en enhetlig organisation och ett enhetligt arbetssätt som syftar till ett effektivare rekryteringsarbete. 6. Den sneda könsfördelningen i de yngre åldersgrupperna på lektorsnivå ska utjämnas. I kompetensförsörjningsplanen finns ett uppdrag från rektor till alla fakulteter, institutioner och enheter att utarbeta planer för kompetensförsörjningen med utgångspunkt i verksamhetens mål. Det innebär att varje fakultet måste ta fram ett konkret och kvantifierat underlag som visar behovet av karriärbefattningar för disputerade lärare inom olika områden. Detta måste bygga på underlag från samtliga institutioner och andra enheter inom respektive fakultet. Det aktuella arbetstidsavtalet reglerar i vilken omfattning arbetstid kan avsättas för kompetensutveckling. Kompetenssatsningar Ett av våra mål i handlingsplanen för Umeå universitet är att vi ska ha lärare med hög vetenskaplig kompetens och att andelen disputerade lärare ska öka, för att ge våra studenter en konkurrenskraftig utbildning med stark forskningsanknytning. Anställning av adjunkter ska föregås av en noggrann prövning. Målsättningen är att andelen disputerade lärare uppgår till minst 66 procent. I dag ligger siffran på 54 procent. Universitetet har avsatt 18 mnkr som riktas till tillsvidareanställda adjunkter som (1) bedöms ha goda möjligheter att nå doktorsexamen inom en relativt snar framtid förutsatt att man ges den tid man behöver, (2) kan antas komma att vara verksamma i grundutbildningen ett flertal år. Medlen är en förstärkning av fakultetens egna satsningar på kompetensutveckling av lärare. På alla nivåer inom universitetet finns ett mål att öka andelen kvinnor med chefsuppdrag och en rad aktiviteter genomförs för att stödja detta mål. Exempel på detta är det universitetsövergripande Utvecklingsprogram för kvinnor i forskarkarriären som startades 12

13 under 2007 i samarbete med fakulteten för skogsvetenskap vid SLU. Andra exempel är de kvinnliga nätverk med temat ledarskap som har fortsatt; SUHF:s nätverk Kvinnor och ledarskap samt Kvinnor i Karriären (KIK 1 & 2). Det tvååriga programmet Nyfiken på ledarskap?! på teknisk-naturvetenskaplig fakultet som avslutades under våren 2006 lever vidare som ett aktivt nätverk. Umeå universitet genomför även chefsförsörjningsinsatser gentemot blivande ledare med speciella satsningar på kvinnor som är intresserade av att utöva ledarskap. Resultat: Högre andel disputerade lärare 2007 och fler lärare som gått högskolepedagogisk utbildning år Våra satsningar på att kompetensutveckla anställda adjunkter till att disputera och att i möjligaste mån rekrytera en disputerad lärare vid nyanställningar har gett resultat. Redan under 2006 visar kurvan en brytning och en tydlig ökning av antalet lektorer i förhållande till adjunkter. Umeå universitet är ett av landets mest jämställda lärosäten där alla personalkategorier förutom professorerna når upp till jämställdhetsmålen. Trots att endast 20 procent av våra professorer är kvinnor ligger vi i topp jämfört med övriga lärosäten. Umeå universitet har en uttalad ambition att fram till 2012 öka antalet kvinnliga professorer från nuvarande 20 procent till 30 procent. Hur går vi vidare? Satsningen på strategisk kompetensförsörjning kommer måste fortsätta och uppföljning bör ske av att all personal har planer för sin kompetensförsörjning. Utrymmet för kompetensutveckling inom ramen för arbetstidsavtalet behöver också följas upp. 5: Lärandemiljö, resurser och stöd till de studerande HSV bedömning 2003 är att att UmU ska prioriterat egna, lokala mötesplatser framför gemensamma och centrala. Universitetet bör använda byggnadernas utformning för att underlätta samarbeten mellan olika enheter. Gränsöverskridande verksamheter förutsätter att det finns ställen där människor från olika kunskapsområden kan mötas och därigenom stimuleras till nya tankar och idéer. Campus 2004 tillsattes den sk Campusidégruppen som genomförde ett omfattande arbete för att utveckla campus. Campusidégruppens slutrapport innehöll förslag till många åtgärder för att förverkliga visionen om ett levande campus. För att genomföra detta tillsattes en projektledare med uppgift att ta fram konkreta förslag på insatser för ett förbättrat campus. Slutrapporten från 2007 innehåller förslag om 216 att-satser, varav ett 10-tal är prioriterade, till hur Umeå universitet skapar goda förutsättningar för levande campusområden. Det rör sig om allt från aktiviteter och arrangemang som skapar mervärde för studenterna till tillgången till grupprum. I begreppet ett levande campus inbegrips även en högkvalitativ lärandemiljö, resurser och stöd till de studerande. Under realiseras rapportens förslag. Resultat: Umeå universitets campus har haft en positiv utveckling. Vi har idag ett väl samlat campus där vi utvecklat och förbättrat både standard och användning av lokaler, med bättre lokaler för både olika typer av undervisning och för studenternas behov av lokala samlingsplatser, grupprum mm. 13

14 Utrustning Sedan några år tillbaka är strategin att vid Umeå universitet ska IKT vara en självklarhet i all utbildning. Utrustning och teknik, dvs tekniska hjälpmedel ska kunna vara en integrerad del i undervisningen. För att nå dit krävs både att tekniken finns och att lärare har kunskaper om hur teknikerna används. Universitetsservice har inventerad befintlig utrustniong mm inom IKT-området och nu pågår inom ramen för Flexutbildningsprojektet en inventering at kommande behov och planer som finns på institutioner och enheter inom universitetet. Resultat? Bibliotek Biblioteket har utvecklats. Under de senaste åren har Umeå universitetsbibliotek strävat efter att forma lokaler, teknik och verksamhet för att bättre kunna tillfredsställa våra användares behov. Verksamheten har präglats av omfattande ny- och ombyggnationer för att skapa ändamålsenliga lokaler. Stora personella och tekniska investeringar har också gjorts inom ITområdet. Allt detta har skett för att utveckla UB både som lärande- och forskningsmiljö och som digitalt bibliotek. För att utveckla studenternas informationskompetens har de återkommande undervisning förlagd till biblioteket. Studenter och lärare har möjlighet till kontinuerligt pedagogiskt stöd av bibliotekarier som genom samverkan är insatta i programmens uppläggning. Resultat: Utformningen av gamla och nya lokaler bl a i Universum har accentuera UB:s utveckling som central mötesplats inom universitetet. Bibliotekets arbete med att öka tillgängligheten för bl a läshandikappade uppmärksammades med ett hedersomnämnande när Tal- och punktskriftsbiblioteket utsåg Årets Daisybibliotek. Hälsa och stöd I anslutning till campus finns norra Europas största idrottsanläggning, IKSU, som erbjuder både studenter och anställda träningsmöjligheter. Alla anställda vid universitetet har kraftigt subventionerade träningsmöjligheter. UmU bedriver ett förebyggande och hälsofrämjande arbete avseende studenters hälsa och välbefinnande som har inneburit att tiden för individuella samtal har minskat till förmån för mer utåtriktad verksamhet. Stöd avseende studenternas studier bedrivs både på central och på lokal nivå. Vid den centrala studievägledningen finns bl.a. samordnare för handikappstöd, internationella koordinatorer. Centralt finns även Språk- och studieverkstad. Här planeras nu en central student-nöjdhetsundersökning. Hur går vi vidare? Under de närmaste tre åren vill vi att UB ska präglas av ett intensifierat arbete inom följande områden: webb- och söktjänster, användarundervisning, e-resurser, e-publicering, digitalisering, information och marknadsföring och kundtjänst. Samtidigt som vi satsar extra inom dessa områden strävar vi efter att kontinuerligt utveckla, effektivisera och höja kvaliteten även på bibliotekets övriga verksamheter. En viktig komponent i detta blir att göra kundundersökningar (studenter, lärare och forskare). Behovet av stöd till det ökande antalet studenter som läser utanför Campus bör undersökas. IKT, informations- och kommunikationsteknik, är och kommer att bli en allt viktigare komponent inom utbildningarna vid universitetet, i synnerhet när det gäller distansutbildning. IKT-användningen och IKT-kompetensen bland lärarna är dock ojämn och den pedagogiska användningen av IKT ska därför både utvecklas och spridas. Drift och förvaltning av ITsystem ska samordnas centralt så snart det finns flera intressenter inom systemet. Kompetensutvecklingsprogram inom IKT till stöd för lärande 14

15 6: Insamling och användning av nyckeltal och annan information Umeå universitet har en lång tradition av att på olika nivåer samla in nyckeltal och annan information av statistisk karaktär. Uppgifterna används för att följa upp hur universitetet ligger i förhållande till uppsatta mål för utbildning, forskning och samverkan samt omvärldsbevakning, d.v.s. för att få en bild av hur universitetet står sig i den nationella och internationella konkurrensen. Exempelvis kan nämnas att vi årligen gör ett antal tematiska jämförelser med andra lärosäten. Nyckeltal används bl.a. som effektivitetsindikatorer och visar både absoluta nivåer och förändringar eller rörelseriktningar. Umeå universitets syn på nyckeltal är att de ska vara begränsade till antalet, enkla att använda och tolka och lätta att jämföra över tid. Sedan 2007 finns en gemensam verksamhetsplan för universitetet. Som knyter samman regleringsbrev, utvecklingsprogram, handlingsplan , kvalitetssystem, verksamhetsuppdrag, policys med universitetets vision, strategiska mål och delmål. Ett av syftena med verksamhetsplanen var att öka fokus på mätbara resultat, dvs. nyckeltal och annan information. Idag tas nyckeltal fram centralt genom planeringsenheten. Uppgifternas validitet ökar om uppgifterna samlas in centralt eftersom risken är stor att fel saker jämförs om uppgifterna tas fram lokalt på de enskilda institutionerna. Följande är en lista på nyckeltal och statistik. Listan har fastställts av rektor. Planeringsenheten distribuerar uppgifterna till fakulteterna och institutionerna. Söktryck, per program Antal förstahandssökande per plats. Antal sökande tas fram via VHS statistiksida. Antal platser tas fram via Ladok. Antal helårsstudenter, per program Avser helårsstudenter per kalenderår. Tas fram ur Ladok. Personer kvarstående i programutbildningar efter 2 år, per program Uppgiften köps från SCB. Förvärvsfrekvens, per program Uppgiften köps från SCB. Mäter arbetskraftsdeltagande för examinerade studenter under en längre tidsperiod, ungefär under en femårsperiod. Definitionen i detta sammanhang bygger på att SCB:s utbildningsregister samkörs mot arbetskraftsregistret. Antal examinerade forskarstuderande, per fakultet Uppgiften tas fram ur Ladok. Publiceringar, per institution (i enlighet med nationell modell resursfördelning) Vi avvaktar den nationella modellen. Externa medel, per institution (i enlighet med nationell modell resursfördelning) Tas fram ur Raindance. Andel disputerade lärare, per institution Avser lärare enligt högskoleförordningen. Tas fram ur Primula, av POU. Myndighetskapital per institution, i procent av ekonomisk omslutning Tas fram ur Raindance. 15

16 Resultatet av arbetet med nyckeltal och annan statistik är att samtliga nivåer inom universitetet har fått en ökad medvetenhet om vikten av nyckeltal och annan information. Fakultetskanslierna använder sig av nyckeltal för att följa institutionernas verksamhet och institutionerna använder sig i ökad omfattning av nyckeltal för att följa sin egen verksamhet. Hur går vi vidare? Nästa steg har inletts vilket innebär införandet av ett ledningsinformationssystem som ska knyta samman de administrativa systemen. När ledningsinformationssystemet sjösätts kommer ledande befattningshavare runt om på universitetet att på ett betydligt enklare sätt kunna följa sin egen verksamhet via nyckeltal och annan information. För universitetet gemensamt kommer ytterligare nyckeltal och statistikuppgifter att tas fram så att exempelvis kraven i årsredovisning samt uppföljning av styrelsens delmål klaras. 7: Information till allmänheten UmU har en långsiktig planering av utbildningskommunikation till allmänheten med en väl uppbyggd organisation kring informationsenheten och fakulteterna. Årligen genomförs en marknadsundersökning för att mäta hur kommunikationsstrategin lyckas. Vi följer även webbstatistiken från år till år. Genom att kontinuerligt mäta och utvärdera genom olika sorters analyser och fokusgrupper så kan vi bättre utveckla och tillfredsställa våra målgrupper. UmU har en mycket väl fungerande informationsspridning, vilket verifieras i genomförda undersökningar. En kartläggning har genomförts av studentrekryteringsprocessen för att kunna utveckla arbete med att erbjuda potentiella studenter ännu bättre service. Arbetet bygger på tre faser: väcka intresse, möta intresse och behålla intresse. Vi har fortsatt utveckla konceptet nio intresseområden som hjälp till de som inte vet vad de ska välja genom att bland annat sortera in alla program och ämnen under nio intresseområde. Det finns även möjlighet att göra ett kompletterande utbildningstest. Både testet och de nio intresseområdena bygger på de metoder som studie- och yrkesvägledare jobbar efter. Den generella men tydliga trenden idag är att allt fler studenter väntar in det sista med sin anmälan till högskolan eller söker till universitet efter ansökningstidens utgång. Vi har anpassat oss till denna tydliga trend genom att numera vara tillgängliga hela året med ansökningsfrågor och att det genomföra sista minuten-kampanjer. Hur går vi vidare? Målen och strategierna för informationsinsatserna ska förbättras så att. Sammanfattning Bedömningsgrunder Vg vänd! BILAGA 16

17 Bedömningsgrunder vid utvärdering av lärosätenas kvalitetsarbete 1 1. Kontinuerligt kvalitetsarbete Lärosätets ska bedriva ett aktivt och kontinuerligt kvalitetsarbete. Det ska finnas ett övergripande kvalitetsdokument som styr kvalitetsarbetet på alla nivåer och som beskriver kvalitetsarbetets mål, organisation och ansvarsförhållanden, samt strategier för förankring, genomförande och uppföljning. Av dokumenten ska det tydligt framgå hur verksamhetens kvalitet säkras och kontinuerligt förbättras i samverkan med alla berörda, inklusive de studerande. Verksamheten ska kunna visa på konkreta resultat av kvalitetsarbetet. 2. Systematisk granskning och revidering av utbildningar Lärosätet ska ha ett system för periodiskt återkommande granskningar och revideringar av alla utbildningar. Syftet med dessa granskningar är att säkra utbildningarnas mål, progression, kvalitet och aktualitet i relation till omvärld och aktuell forskning. Systemet ska även innefatta strategier och kriterier för kvalitetssäkring av nya utbildningar. Lärosätet ska redovisa hur utbildningar inrättas, följs upp och avvecklas. 3. Bedömning och examination av studerande All bedömning och examination av de studerande ska ske utifrån målen i examensordningen och lokalt formulerade mål (förväntade studieresultat). Bestämmelser, tillvägagångssätt och kriterier för bedömning och examination ska vara tydligt formulerade och tillgängliga för de studerande. All examination ska genomföras på ett professionellt sätt. Det innebär att examinationen ska vara individuell, tillförlitlig och relevant och utgå från vedertagen kunskap om bedömning och betygssättning. Examinationen ska utformas så att den uppfattas både som kunskapskontroll och som ett inlärnings- och utvecklingstillfälle. 4. Personalens kompetens och möjligheter till kompetensutveckling Lärosätet ska säkerställa att all personal har de kvalifikationer och den kompetens som krävs för den aktuella verksamheten. Strategiska planer ska finnas för personalens ämnesmässiga och pedagogiska kompetensutveckling. Uppgifter om lärarnas tid för forskning inom ramen för anställningen ska finnas tillgängliga. Översyn av lärarkapacitet och lärarkompetens ska göras regelbundet. 5. Lärandemiljö, resurser och stöd till de studerande Lärosätet ska säkerställa att all undervisning bedrivs i en lärandemiljö där de studerande har tillgång till ändamålsenliga lokaler, bibliotek med aktuell och relevant litteratur samt nödvändig utrustning. De studerande ska också ha tillgång till olika former av stöd, exempelvis studievägledare, kuratorer och annan rådgivande eller stödjande personal. Det ska finnas ett system för att kontinuerligt granska och förbättra lärandemiljön och stödet till de studerande. 6. Insamling och användning av nyckeltal och annan information Varje nivå i lärosätets organisation ska på ett systematiskt sätt samla in och analysera nyckeltal och annan relevant information om sin verksamhet. Exempel på information som bör samlas in är uppgifter om söktryck, genomsnittlig studietid, andel som avlägger examen samt uppgifter om anställning efter utbildningen. Även uppgifter f3d5914ec html 17

18 om lärarkapacitet och lärarkompetens bör samlas in och sammanställas. Informationen bör presenteras i tidsserier för att möjliggöra trendanalyser. Informationen ska utgöra underlag för beslut om verksamhetens framtid. 7. Information till allmänheten Lärosätet ska regelbundet sammanställa och publicera information om de utbildningar som erbjuds. Informationen ska innehålla aktuella uppgifter om utbildningarnas innehåll, undervisning och examination samt annan information av betydelse för de studerandes val av utbildning. Informationen ska vara saklig, korrekt och lättillgänglig. 18