Patientsäkerhetsberättelse Södersjukhuset 2015

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse Södersjukhuset 2015

2

3 Innehållsförteckning Förord 5 Övergripande mål och strategier 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 8 Struktur för uppföljning/utvärdering 9 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under året 11 Hur vi arbetar med ständiga förbättringar Vad vi gjort under året för att öka patientsäkerheten fyra särskilda satsningsområden Vistelsetid på akutmottagningen Vårdrelaterade infektioner Trycksår Dokumenthantering Övriga områden vi arbetat med under året för att öka patientsäkerheten Samverkan för att förebygga vårdskador 26 Riskanalys 27 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 28 Hantering av klagomål och synpunkter 30 Samverkan med patienter och närstående 32 Övergripande mål och strategier för kommande år 34

4

5 Förord Södersjukhusets Patientsäkerhetsberättelse är till för att du som patient, närstående och medarbetare skall få en inblick i hur vi arbetar med ständiga förbättringar för att göra vården så bra som möjligt för våra patienter. Här berättar vi om vårt patientsäkerhetsarbete under året, och ger några exempel på vårt omfattande arbete för förbättrad kvalitet i vården. En stark säkerhetskultur ska prägla hela vår organisation. Hög patientsäkerhet är en av sjukhusets viktigaste prioriteringar och det ska märkas i allt vi gör. I den här rapporten får du en övergripande bild av hur vi arbetar med dessa frågor. Vill du fördjupa dig ytterligare i våra arbetssätt och resultat, finns mer att läsa i Södersjukhusets årsrapport för I Patientsäkerhetsberättelsen kan du läsa om : Mål och satsningsområden Hur vi följer upp patientsäkerhetsarbetet i organisationen Hur vi arbetar med patientsäkerhet i vår organisation och vad vi gjort under året Några av de resultat som uppnåtts Hur vi identifierar och hanterar vårdskador Hur våra medarbetare bidragit till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser Hur vi hanterar patienter och närståendes synpunkter och klagomål som har betydelse för patientsäkerheten Hur vi arbetar för att involvera patienter och närstående i patientsäkerhetsarbetet Vi hoppas att du efter att ha läst Patientsäkerhetsberättelsen ska ha fått en tydlig bild av hur vi arbetar med patientsäkerhetsfrågor utifrån vår värdegrund För patienten med patienten. Marie Bennermo Chefläkare

6 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 God kvalitet i vården innebär att vården är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Södersjukhusets värdegrund uttrycker vår syn på vårt förhållningssätt till patienter, vårt arbete med ständiga förbättringar och vår strävan mot processorienterade arbetssätt. I verksamhetsplanen uttrycker vi våra långsiktiga mål och våra strategier för att nå dem. Södersjukhusets värdegrund Sjukhusets värdegrund För patienten - med patienten är ett stöd för hur vi som arbetar på Södersjukhuset fattar beslut och agerar. I grunden handlar det om att alltid sätta patientens bästa i fokus, oavsett yrkesroll. Vi behöver alltid ställa oss frågan: Blir det här bra för patienten? Värdegrunden bygger på fyra principer: Patienten först Respekt för individen Undvik slöseri Samhällsansvar I värdegrunden betonas att patientsäkerhet ska vara ett prioriterat område i alla situationer, för att våra patienter ska känna sig trygga. Under 2015 har ett arbete påbörjats med att filma vardagsberättelser. Det är medarbetarnas berättelser om händelser i jobbet som inneburit något positivt och gjort skillnad för en patient. Syftet är bl.a. att göra värdegrunden konkret och vardagsnära. Ett nytt diskussionsmaterial har också tagits fram som underlag för dialog i personalgruppen om händelser när medarbetare upplevt att agerandet utifrån värdegrunden gjort skillnad. 6

7 Långsiktiga mål Södersjukhuset har tre långsiktiga mål: Säker vård med hög kvalitet Ingen ska vänta i onödan Det mest attraktiva valet De långsiktiga målen bryts ner till mål och målnivåer för det kommande året. Mål och mätetal 2015 för säker vård med hög kvalitet Andel patienter som drabbas av vårdskador ska vara mindre än 12 procent Andel patienter som drabbas av vårdrelaterade infektioner ska vara mindre än 6,2 procent Korrekt handdesinfektion före patientkontakt ska ske till minst 80 procent Andel patienter som får en uppdaterad läkemedelslista vid utskrivningen ska vara minst 86 procent Andel kvalitetsindikatorer i Öppna jämförelser där SÖS är bättre än genomsnittet ska vara minst 50 procent Särskilda satsningar under året har fokuserat på: att minska vistelsetiderna på akutmottagningen att minska vårdrelaterade infektioner att förebygga trycksår att införa ett dokumenthanteringssystem Rutiner för att ta fram mål för året Sjukhusets ledningsgrupp börjar under våren arbetet med nästa års mål. Sjukhusets långsiktiga mål är utgångspunkten och mål, målnivåer och aktiviteter för kommande år är klara i september. Därefter börjar arbetet med att bryta ner målen ute på verksamhetsområdena. Även enheterna formulerar mål och aktiviteter som stödjer sjukhusets och verksamhetsområdets mål. Mina Utmaningar Alla chefer arbetar tillsammans med sina medarbetare med att formulera Mina utmaningar, en personlig utmaning som är kopplad till varje långsiktigt mål. Utmaningen ska beskriva områden som den enskilde medarbetaren vill förbättra under året för att bidra till att sjukhuset når de uppsatta målen. För målet säker vård med hög kvalitet innebär detta att cirka 4000 personliga utmaningar har formulerats. Hur väl medarbetaren lyckades med sina utmaningar följs upp av respektive chef i det årliga utvecklingssamtalet. 7

8 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Chefläkare och verksamhetschefer Chefläkaren ansvarar för att ett strategiskt patientsäkerhetsarbete bedrivs i organisationen. Varje verksamhetschef ansvarar för att gällande författningar, riktlinjer och rutiner följs på respektive verksamhetsområde och att vården är säker och har god kvalitet. Patientsäkerhetsråd och patientsäkerhetsgrupper Södersjukhuset har en central organisation för patientsäkerhetsarbetet med ett sjukhusövergripande patientsäkerhetsråd och lokala multiprofessionella patientsäkerhetsgrupper inom varje verksamhetsområde. Det sjukhusövergripande patientsäkerhetsrådets uppgift är bland annat att skapa en helhetsbild av patientsäkerheten inom Sös utifrån rapporterade vårdskador och identifierade risker, föreslå och initiera åtgärder samt höja kunskapsnivån och medvetenheten om patientsäkerhet inom sjukhuset. Patientsäkerhetsrådet är ett rådgivande organ till vd i patientsäkerhetsfrågor och ska regelbundet rapportera det löpande arbetet till sjukhusets ledningsgrupp. Råd och kommittéer ger stöd Som stöd i patientsäkerhetsarbetet finns också ett antal andra råd och kommittéer inom sjukhuset, bl.a. Omvårdnadsrådet, HLR-rådet, Nutritionsrådet, Läkemedelsrådet och Hygienkommittén. Dessutom träffar chefläkaren regelbundet vårdutvecklarna som finns inom verksamhetsområdena, för diskussion om olika satsnings- och utvecklingsområden. Vårdutvecklarna är en viktig resurs i patientsäkerhetsarbetet. Ansvar för avvikelserapporterna Sjukhuset använder det SLL-gemensamma avvikelsehanteringssystemet HändelseVis. Avvikelserapporterna tas emot av första linjens chef som ansvarar för analys, handläggning och åtgärder. Allvarliga och vanliga avvikelser kan lämnas till den lokala multiprofessionella patientsäkerhetsgruppen. Gruppens uppgift är att analysera avvikelserna och föreslå åtgärder. För att få en samlad bild av risker, negativa händelser och vårdskador inom verksamheten tar de också del av resultat från t.ex. händelseanalyser och strukturerad journalgranskning. Beslut om de åtgärder gruppen föreslår tas av första linjens chef alternativt verksamhetschefen. Ansvar för att ta emot synpunkter och klagomål Sjukhusets patientombudsman tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående. Den berörda verksamheten ansvarar för utredning av det inträffade och för att svara patient/närstående. Chefläkaren ansvarar för beslut om Lex Maria-anmälan i samråd med berörd verksamhetschef. Södersjukhusets styrelse Styrelsen har till uppgift att följa utvecklingen kring patientsäkerhetsfrågor och får vid varje styrelsemöte en genomgång av någon av sjukhusets verksamhetschefer. Vid styrelsemötena presenteras också en aktuell Lex Maria-anmälan och vilka åtgärder som vidtagits i anslutning till inträffade händelser. 8

9 Struktur för uppföljning/utvärdering och egenkontroll SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Uppföljning av verksamheten sker mellan sjukhusets vd och verksamhetschefer vid ett antal möten under året. Vid uppföljningsmötena deltar även chefläkare med ansvar för kvalitet och patientsäkerhet. Det centrala i uppföljningen är hur verksamhetsområdet uppfyllt mål och genomfört aktiviteter enligt verksamhetsplanen. Ett av uppföljningsmötena har fokuserat på hur man inom verksamhetsområdet använder resultaten i relevanta kvalitetsregister som underlag för förbättringsarbete, och vem som ansvarar för det arbetet. Uppföljning av viktiga patientsäkerhetsområden Områden som är viktiga för patientsäkerheten följs upp regelbundet för utveckling och förbättring. Exempel på områden som följs upp: Andel patienter som drabbas av vårdskador Andel patienter som drabbas av vårdrelaterade infektioner Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Andel patienter som drabbas av trycksår Andel patienter som är nutritionsbedömda Andel patienter som är riskbedömda avseende risken för fall och andel patienter med ökad fallrisk, där förebyggande åtgärder finns dokumenterade Andel riskpatienter som odlas för MRSA (meticillinresistena staphylococcus aureus) Vistelsetiden på akutmottagningen De flesta av dessa uppföljningar initieras från kvalitetsavdelningen, som också sammanställer resultaten och återkopplar resultatet på enhetsnivå och verksamhetsområdesnivå inom två veckor. Resultaten presenteras alltid tillsammans med tidigare resultat för att varje enhet ska kunna följa sin utveckling över tid. 9

10 Uppföljning av vårdskador Vårdskador följs upp systematiskt genom att många verksamhetsområden med slutenvård (exkl. barnsjukvården) granskar journaler per månad. På sjukhusövergripande nivå granskas 30 journaler per månad för att följa sjukhusets utveckling av vårdskador över tid. Resultatet presenteras som andel vårdtillfällen med vårdskada. Granskningsteamen från alla verksamhetsområden träffas en gång per termin för att dela erfarenheter med varandra och också beskriva vilka åtgärder som vidtagits med anledning av resultatet. Vårdskada: Lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. SFS 2010:659 Risker, tillbud och negativa händelser följs upp via de inrapporterade avvikelserapporterna i HändelseVis. Årsvisa sammanställningar görs på sjukhus- och verksamhetsområdesnivå. En sjukhusgemensam mall finns för att sammanställa alla beslutade åtgärder utifrån avvikelserapporter och genomförda händelseanalyser med uppgift om vem som ansvarar för genomförandet och när det ska vara klart. Sammanställningen är ett verktyg för att följa upp att åtgärderna också genomförs. Patientombudsmannen följer antal ärenden till olika instanser som t.ex. Lex Mariaanmälningar, övriga ärenden till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO), ärenden till Patientnämnden och Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF). De sammanställs och delges verksamhetscheferna. Uppföljning via kvalitetsregister Sjukhuset rapporterar till cirka 80 nationella, regionala och lokala kvalitetsregister för att kunna följa upp resultat över tid och för att jämföra Södersjukhusets resultat med andra. Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting presenterar varje år öppna jämförelser där landstingens och i många fall även sjukhusens resultat från kvalitetsregister jämförs. Uppföljning av patientens synpunkter på vården Sjukhuset deltar i de nationella mätningarna av patienternas synpunkter på vården. Ett arbete pågår med att testa även andra metoder för att följa upp patienternas uppfattning av vården. Metoden ska vara enkel för patienterna att använda och ge regelbunden och snabb återkoppling till enheten för att vara ett stöd i förbättringsarbetet. Alla stora mottagningar har gjort en uppföljning under hösten Uppföljning av patientsäkerhetskulturen I årets medarbetarenkät inkluderas fyra frågor som speglar patientsäkerhetskulturen. Syftet var att se resultatet av de förbättringsåtgärder som genomförts efter patientsäkerhetskulturmätningen

11 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits under året SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Hur vi arbetar med ständiga förbättringar AC T PDSA Y DO STU D Systematiskt förbättringsarbete Inom alla verksamheter pågår ett ständigt arbete för att förbättra vården. Många enheter använder idag förbättringstavlor där medarbetarna uppmuntras att skriva upp sina förbättringsidéer. Dessa gås igenom vid regelbundna möten och ansvariga för arbetet utses. PDSA-cykeln (Plan, Do, Study, Act) används i förbättringsarbetet. PL AN En mall som ger stöd i förbättringsarbetet har tillsammans med vårdutvecklarna anpassats för sjukhuset under året. Tre personer har deltagit i Kvalitetsregistercentrums (QRC) coachingutbildning under Utbildningen ger fördjupade kunskaper om systematiskt förbättringsarbete, verktyg och modeller för förbättringsarbete och hur en coach bäst stöder ett förbättringsteam. Målet är att fler vårdutvecklare ska få möjlighet att delta i utbildningen. Södersjukhusets kvalitetspris För att stimulera uppföljning av resultat i vården och ett kontinuerligt förbättringsarbete med patientens bästa i fokus, har sjukhuset ett eget kvalitetspris gick priset till sjukhusets Ultraljudsmottagning. Där har vården samlats kring patienter med pulsåderbråck i buken. Patienten har hela tiden kontakt med en enda mottagning, vilket bl.a. innebär att inga patienter riskerar att hamna mellan stolarna mellan de olika enheter som tidigare varit involverade i patientens vård. 11

12 Vad vi gjort under året för att öka patientsäkerheten fyra särskilda satsningsområden Vistelsetid på akutmottagningen Långa vistelsetider på akutmottagningen innebär en patientsäkerhetsrisk. Med målsättningen att korta patienternas vistelsetid infördes ett nytt teambaserat arbetssätt i moduler i november 2014, på dagtid fram till klockan 21 måndag till fredag. Det nya arbetssättet visade på positiva resultat med kortare vistelsetider och förbättrad arbetsmiljö under de timmar som det pågick. I november 2015 utökades det nya arbetssättet till att även gälla nattetid från måndag klockan 07 till lördag klockan 07. Ytterligare positiva effekter har setts på vistelsetiden även om det inte hunnit påverka vistelsetiden på årsbasis, då införandet nattetid gjordes så sent som i november. Planen är att från och med februari 2016 ska det nya arbetssättet gälla dygnet runt sju dagar i veckan. Flödet från akutmottagningen till vårdavdelning måste effektiviseras och ett förbättringsarbete är planerat till våren Redan idag arbetar många vårdavdelningar med bl.a. nya sätt att strukturera rondarbetet för att kunna skriva ut de patienter som ska åka hem, tidigare på dagen. Mål: Andel patienter med vistelsetid på akutmottagningen (vuxna) som är mindre än 4 timmar ska vara minst 79 procent Resultat 2015: 55 procent (Resultat 2014: 52 procent) Arbetet i modulen börjar med att man presenterar sig för varandra, sedan jobbar man ihop i samma vårdlag hela dagen. 12

13 Vårdrelaterade infektioner I Södersjukhusets verksamhetsplan 2015 finns mål för att öka följsamheten till basala hygienrutiner och för att minska andelen patienter som drabbas av vårdrelaterade infektioner. Södersjukhuset har en strävan efter en mycket hög vårdhygienisk standard för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Sjukhuset har en lokal Hygienkommitté, en STRAMA-grupp (Samverkan mot antibiotikaresistens) och ett nära samarbete med Vårdhygien Stockholms län. Då vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan, identifierad via den strukturerade journalgranskningen inom alla verksamhetsområden, startade sjukhuset en särskild satsning 2012, ett arbete som fortsatt sedan dess. Satsningen fokuserade initialt på tre områden: 1) Minska andelen patienter som drabbas av vårdrelaterade urinvägsinfektioner (UVI) Urinvägsinfektioner är en av de vanligaste infektionstyperna och förekommer inom i stort sett samtliga verksamheter. Den vanligaste orsaken till urinvägsinfektioner inom vården är behovet av kvarliggande kateter (KAD) i urinblåsan, varför ett fokus i satsningen är rätt användning och skötsel av KAD. Ett stort antal aktiviteter genomfördes inom området bl.a. så kallade kateterverkstäder, där teoretisk och praktisk kunskap om katetervård förmedlades. Efter den initiala satsningen har kateterverkstäder anordnats återkommande. Flera verksamhetsområden har utsett kateterombud på sina vårdavdelningar och kompetenskort för katetrisering och blåsövervakning. Även under 2015 har nya kateterombud utbildats och nya kateterskolor anordnats. Ett verksamhetsområde har bedrivit ett aktivt förbättringsarbete under året för att minska de vårdrelaterade urinvägsinfektionerna, framförallt med fokus på patienter med KAD. 2) Förbättringsarbete på enhetsnivå I det s.k. VRISS-projektet (VårdRelaterade Infektioner Ska Stoppas) deltog sju interprofessionella team från olika verksamhetsområden på Södersjukhuset. De arbetade med att minska någon typ av vårdrelaterad infektion. Därefter har förbättringsarbetet fortsatt på olika sätt ute på enheterna. 3) Öka följsamheten till basala hygienrutiner Fokus har varit att öka användningen av handdesinfektion före patientkontakt bl.a. genom att minska överanvändningen av undersökningshandskar. Många enheter har arbetat aktivt under 2015 med att öka följsamheten till de basala hygienrutinerna. Exempel på aktiviteter är fokusveckor eller fokusmånader då medarbetarna bl.a. fått testa sin handhygien med hjälp av handchecklampan och delta i andra aktiviteter som t.ex. tipspromenader och frågesporter, allt för att sätta fokus på hygienfrågorna och att öka kunskapen. Extra uppföljningar genomfördes också under fokusperioderna. 13

14 Nya satsningsområden har tillkommit 4) Katetrar i blodbanan Förra året hade sjukhuset fokus på att förebygga infektioner orsakade av katetrar i blodbanan. Aktiviteter som genomförts är bl.a. föreläsning och så kallade infartsverkstäder med teoretisk och praktisk träning av handhavande med stort fokus på hygienfrågorna. 5) Patienter och närståendes handhygien Under 2015 har arbetet fokuserat på att finna metoder och arbetssätt för att förbättra informationen till patienter och besökare om vikten av god handhygien. En pilottest med nytt informationsmaterial och nya skyltar pågår på en vårdavdelning. 14

15 Övriga områden i handlingsprogrammet för VRI inom SLL Kompetens och utbildning Vårdhygien Stockholms län genomför regelbundet utbildningar i vårdhygien för undersköterskor/barnsköterskor, sjuksköterskor respektive läkare samt en särskild utbildning för chefer. I sjukhusets hygiennätverk förmedlas och diskuteras vilka rutiner som gäller och hur följsamheten kan öka. Lokaler och städning Städningen inom sjukhuset sköts av en entreprenör. I avtalet finns ett antal grundkrav när det gäller utbildning. Dessutom finns krav i avtalet på utbildning i: Städning i vårdmiljö Basala hygienrutiner Smittspridning (smitta och smittvägar) Smittstädning hos infekterad patient. Det finns krav på att städpersonalen följer sjukhusets hygienrutiner. Uppföljning av städningen sker enligt ett kvalitetskontrollsystem enligt fastlagt schema. På vårdavdelningarna sker kontroll fyra gånger/år, varav egenkontroll vid två av dessa. Utöver detta genomförs stickprovskontroller på vårdavdelningar, mottagningar och allmänna ytor. Dessutom utförs regelbundet så kallad ATP-mätning direkt efter städning för att kvalitetssäkra att rätt metod och material har använts. På operationsavdelningarna sker kontrollerna varannan månad. Under hösten 2015 påbörjades ett arbete med att revidera sjukhusets rutiner för den städning som vårdpersonalen utför. Det gäller framförallt städning i den patientnära miljön, där rutinerna behöver bli mer strukturerade. Rutiner för uppföljning av städresultatet kommer att ses över. Patientinvolvering På alla patientbord och i alla väntrum ska foldern Åtta råd för en säkrare vård finnas. I foldern uppmanas patienten att vara aktiv och delaktig i sin vård. Utöver de åtta råden innehåller foldern en sida med Fyra viktiga råd om hygien som informerar om hur patienten kan bidra till att minska risken för smittspridning. Utöver det finns nu den nya foldern Skydda dig mot smitta som alla patienter får ta del av. Sjukhuset har en rökstoppsmottagning, dit alla opererande verksamheter kan remittera patienter inför operation. Det är väl känt att rökstopp inför operationen minskar risken för infektioner och andra komplikationer efter operationen. Resultat Andelen patienter med en vårdrelaterad infektion har minskat under tre år men ökade 2015 av oklar anledning. Sjukhusets resultat är ändå fortfarande bättre än genomsnittet i riket och även genomsnittet i Stockholms läns landsting. De vårdrelaterade infektioner som bedömts ha uppkommit under vårdtiden på sjukhuset har dock inte ökat. Den andelen var fyra procent både 2014 och

16 VRI-utvecklingen på SÖS över åren 12 10,6% Andel patienter i % % 7,8% 8,8% 7,1% Totalt Uppkommna på SöS 6,2% 6,2% 4,1% 7,6% 4,0% 0 HT Mål: Andel patienter som drabbas av en vårdrelaterad infektion skall minska till mindre än 6,2 procent Resultat 2015: 7,6 procent (Resultat 2014: 6,2 procent) 16

17 Trycksår Trycksår är en allvarlig vårdskada och vår strävan är att minska antalet patienter som utvecklar trycksår under vårdtiden på Södersjukhuset. En hög andel av patienterna bedöms avseende risken för trycksår vid ankomsten till avdelningen, vilket är en förutsättning för att kunna sätta in förebyggande åtgärder tidigt. Vid årets två punktprevalensmätningar av trycksår besöktes i stort sett alla avdelningar av en vårdutvecklare, samma dag som mätningen gjordes, för att ge snabb återkoppling på resultatet. Då fördes samtal om resultatet, om det fanns mer avdelningen kunnat göra för de patienter som hade trycksår, om det fanns tydliga och kända rutiner för förebyggande åtgärder, och nödvändig utrustning för tryckavlastning. Ett resultat av avdelningsbesöken blev att en förteckning med bilder och tips togs fram med lämpliga metoder för hälavlastning respektive lägesändring i säng, då det identifierades som förbättringsområden. I samband med årets mätningar uppmanades avdelningarna att göra en kontroll av sina tryckavlastande madrasser, eftersom madrasserna förlorar sin tryckavlastande förmåga efter ett antal år. Många avdelningar har efter inventeringen köpt in nya och bättre trycksårsförebyggande madrasser. Under året har också Kvalitetsavdelningen fortsatt att erbjuda trycksårsronder, vilket också genomförts på ett antal avdelningar under året. Ronden innebär en genomgång av avdelningens struktur som gäller rutiner, utrustning, ansvar, introduktion av nyanställda med mera, med fokus på att förebygga trycksår. Rutiner för strukturerad riskbedömning i form av en checklista för övervakning av bl.a. trycksår under långa operationer har tagits fram. Ett nätverk med såransvariga på enheterna träffas regelbundet för att dela erfarenheter och tips med varandra för att kunna driva det förebyggande arbetet på sina avdelningar. Mål: Andel patienter som är riskbedömda enligt Nortonskalan (skala för bedömning av risk för trycksår) skall vara minst 70 procent Resultat 2015: 87 procent (Resultat 2014: 88 procent ) 17

18 Dokumenthantering Ett omfattande arbete har genomförts under 2015 för att införa ett dokumenthanteringssystem. Aktuella riktlinjer som är lätta för medarbetarna att hitta när de behövs i det dagliga arbetet, har stor betydelse för att kunna ge en säker vård. Gemensamma rutiner har tagits fram för bland annat vad olika typer av dokument ska heta, rutiner för vem som ska fastställa riktlinjer, hur ofta de ska revideras och hur vi säkerställer att det görs. Ett dokumenthanteringssystem innebär också att äldre versioner av riktlinjer finns kvar och det går att följa upp när en riktlinje reviderats. Ett arbete har pågått under hösten 2015 med att uppdatera och förbereda alla nuvarande riktlinjer för den nya strukturen. IT-stödet för dokumenthantering har blivit fördröjt och kommer att införas under vårterminen Samtliga dokument i dokumenthanteringssystemet kommer enkelt att kunna hittas via sjukhusets nya intranät som lanseras under våren. Övriga områden vi arbetat med under året för att öka patientsäkerheten Säker kommunikation Det är känt att bristande kommunikation är en av de vanligaste orsakerna till allvarliga händelser och vårdskador. För att information ska överföras korrekt vid all överrapportering använder sjukhuset SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation), ett verktyg för att överföra information på ett strukturerat och säkert sätt. Under året har arbetet fortsatt med att öka användningen av SBAR som struktur vid kommunikation om enskilda patienter. Många verksamheter använder nu SBAR vid all överrapportering mellan arbetspass och vid rapport från akutmottagningen och vårdavdelningen. Olika typer av rapportmallar utformade enligt SBAR används för att ge stöd i att ge och ta emot rapport enligt SBAR. Vid utbildning och träning av akuta situationer används SBAR. Flera verksamheter använder också SBAR som struktur för ronden. För att alla nyanställda ska få kunskap om SBAR, har fyra utbildningstillfällen genomförts även 2015, med teori och möjlighet till att praktiskt träna att ge rapport enligt SBAR. 18

19 Läkemedel Enkel läkemedelsgenomgång är en metod för att bl.a. förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar och för att säkerställa att patienten får rätt läkemedel. Metoden infördes inom all slutenvård under Fortfarande finns behov av att öka följsamheten till rutinen. I samband med inskrivningen ska en genomgång av patientens samtliga läkemedel göras och inom 24 timmar ska en aktuell läkemedelslista vara upprättad. Vid utskrivningen ska patienten få en uppdaterad läkemedelslista och en läkemedelsberättelse. Den ska ge tydlig information om aktuella läkemedel och eventuella läkemedelsändringar som skett under vårdtiden. Ett av sjukhusets mål under året har varit att öka andel patienter som får en uppdaterad läkemedelslista vid utskrivningen. En vårdavdelning på Södersjukhuset har varit med och testat den nya SLL-gemensamma journalmallen för läkemedelsberättelse, en mall som ännu inte införts. Inom ett av Södersjukhusets verksamhetsområden har man anställt en klinisk farmaceut för att ge stöd i arbetet med läkemedelsgenomgångar med målet att minska läkemedelsfelen. Mål: Minst 86 procent av patienterna ska få en uppdaterad läkemedelslista vid utskrivningen Resultat 2015: 88 procent 19

20 Fall och fallskador Fall är den enskilt vanligaste avvikelsen och under 2015 har 272 fall rapporterats, vilket är en liten ökning jämfört med året innan. Alla patienter ska vid ankomsten till avdelningen riskbedömas avseende risken för fall och förebyggande åtgärder sättas in när fallrisk identifierats. Under hösten genomfördes en uppföljning på samtliga vårdavdelningar av andelen patienter som fallriskbedömdes inom 24 timmar. Resultatet var 84 procent, vilket visar på en hög medvetenhet om vikten av att förebygga fall. Alla avdelningar arbetar aktivt för att förhindra fall och fallskador. Exempel på åtgärder är inköp av sängar som kan sänkas extra lågt och tillsyn en gång i timmen av patienter med demenssjukdom och ökad fallrisk. Flera verksamhetsområden har en särskild fokusgrupp för fall som arbetar med åtgärder och aktiviteter för att minska antalet patienter som faller och skadar sig. Kompetenskort för fallprevention, fokusmånader och regelbundna utskick av nyhetsbrev om fall för att hålla frågan aktuell är andra exempel. Av samtliga fall innebar 186 att patienterna skadades på något sätt. De vanligaste skadorna är hematom och sårskada, men ett litet antal patienter drabbades av allvarliga skador bl.a. höftfraktur. Ett nätverk med representanter från enheterna träffas regelbundet för att dela erfarenheter och tips med varandra för att kunna driva det förebyggande arbetet på sina avdelningar. Undernäring Att identifiera patienter med undernäring är väsentligt för att kunna sätta in åtgärder under vårdtiden och rapportera problemet vidare i vårdkedjan. Undernäring ökar risken för komplikationer och därför är nutritionsbehandling en viktig del av vården. Nutritionsbedömningen ska göras inom 24 timmar från ankomsten till sjukhuset för att vid behov kunna sätta in nutritionsbehandling tidigt. Sjukhuset har ett nutritionsråd som driver nutritionsfrågorna inom sjukhuset. Måltidsprojektet arbetar dels med planeringen inför att sjukhuset ska bygga ett eget kök för patientmaten och dels med att uppmärksamma måltidens betydelse. Samtliga vårdavdelningar har måltidsansvariga personer för att sätta större fokus på måltiderna. De måltidsansvariga har fått en omfattande utbildning. Att maten serveras på ett tilltalande sätt har betydelse för patienternas näringsintag, men också deras välbefinnande. Ett verksamhetsområde har anordnat särskilda nutritionsveckor med undervisning och andra aktiviteter för att uppmärksamma vikten av att säkerställa att patienter får fullgod näringstillförsel. Nätverk finns inom sjukhuset för nutritionsansvariga sjuksköterskor och ett särskilt nätverk för de måltidsansvariga. Mål: Andel patienter som är nutritionsbedömda inom 24 timmar från ankomsten till vårdavdelningen skall vara minst 70 procent Resultat 2015: 70 procent (Resultat 2014: 70 procent) 20

21 Basal omvårdnad Avvikelser som rör basal omvårdnad har lett till att en checklista för kontroll av omvårdnaden vid början av varje arbetspass, togs fram av Södersjukhusets omvårdnadsråd och implementerades på hela sjukhuset. Checklistan stödjer en god struktur för att se till att patientens behov blir tillgodosedda. Checklistan kan även användas av chefer och omvårdnadsansvariga sjuksköterskor för att säkerställa att god omvårdnad ges. Ett arbete har påbörjats för att utarbeta en kvalitetsstandard som beskriver varför de olika åtgärderna i checklistan är viktiga och lyfter fram aktuell forskning som ger stöd för åtgärderna. Patientsäkerhet vid operationer WHO har utarbetat en checklista för säkra operationer som i studier visat sig leda till färre komplikationer i samband med operation. Checklistan innebär att de som deltar vid operationen tillsammans går igenom ett antal punkter och bl.a. stämmer av att obligatoriska åtgärder är vidtagna och eventuella risker är identifierade, innan operationen kan starta. Checklistan används på samtliga operationsavdelningar på Södersjukhuset. Följsamheten till åtgärderna i checklistan följs upp regelbundet. 21

22 Hjärt-lung-räddning (HLR) Tiden från hjärtstopp till behandling med hjärtstartare är avgörande för chansen att överleva vid ett hjärtstopp och varje minuts fördröjning minskar chansen till överlevnad. Mot den bakgrunden har hjärtstartare placerats ut på vårdavdelningar och mottagningar samt allmänna utrymmen inom sjukhuset. Under förra året anställdes en HLR-koordinator på sjukhuset, vilket innebär att vi nu kan arbeta mycket mer aktivt med HLR-frågorna. Målet är att patienter som drabbas av hjärtstopp inom sjukhuset ska få en snabb och optimal behandling. För att uppnå målet är det avgörande att alla medarbetare får utbildning och regelbunden träning i hjärt-lung-räddning och hantering av hjärtstartaren. Utbildningen genomförs av lokala instruktörer som ska finnas inom samtliga enheter. Sjukhuset genomför minst fyra utbildningar av nya instruktörer per år. 22

23 Patientövervakning, riskbedömning och MIG-team Regelbunden övervakning av alla inneliggande patienter med riskbedömningsinstrumentet MEWS (Modified Early Warning Score) ökar möjligheten att upptäcka en försämring av patientens tillstånd i tid. Om en patient försämras kan vårdavdelningarna få stöd av ett MIG-team (Mobil IntensivvårdsGrupp) som finns tillgängligt dygnet runt, veckans alla dagar. MIG-teamet består av en läkare och en sjuksköterska med intensivvårdskompetens som kommer till avdelningen och bedömer patienten och föreslår fortsatt behandling. Införandet av MEWS och MIG påbörjades redan 2007 och innebar en omfattande utbildningsinsats av alla medarbetare för att säkerställa övervakningen enligt fasta sjukhusövergripande rutiner. Utbildningar genomförs fortsättningsvis två gånger per termin så att alla nyanställda kan ta del av utbildningen. Uppföljning sker regelbundet för att säkerställa god följsamhet och en fortsatt tillämpning av riktlinjen för övervakning. Alla vårdavdelningar har kontaktpersoner för MIG och de träffas i ett nätverk någon gång per termin. Högriskmottagningen Högriskmottagningen är en gemensam mottagning där kirurg och anestesiolog träffar patienter som bedöms ha hög risk för komplikationer i samband med en planerad operation i tjock- eller ändtarmen. Inför en planerad operation görs en riskbedömning enligt en särskild mall, för att identifiera patienter med hög risk för komplikationer. Dessa patienter utreds extra noggrant inför operationen. Patient och närstående kallas därefter till ett samtal med kirurg och anestesiolog om risker, prognos och olika behandlingsalternativ. Patienten får en tid på sig för att i lugn och ro ta ställning till om operationen ska genomföras som planerat eller om andra alternativ ska väljas. Dödligheten för patienter i den aktuella gruppen har minskat och idag har Södersjukhuset en låg 30-dagarsdödlighet. Från slutenvård till dagkirurgi Patienter med blåscancer som tidigare opererats på centraloperation och därefter vårdats inom slutenvården, opereras nu i dagkirurgi. Operationen genomförs med skonsammare anestesiologiska metoder, väntetiderna till operation har förkortats samt att behandling inom öppenvård minskar risken för vårdskador som t.ex. vårdrelaterade infektioner. Dessutom har utrymme på centraloperation och vårdplatser frigjorts till patienter med större behov. Teamträning Att kunna arbeta i team är en av de kärnkompetenser som vårdpersonal behöver ha för att kunna arbeta på ett patientsäkert sätt. Teamträning genomförs i ökande omfattning inom sjukhuset enligt CEPS, som är en modell för teamträning och simulering som bygger på interprofessionellt och interdisciplinärt samarbete. Fokus i CEPS-modellen är lagarbete och kommunikation och särskild vikt läggs vid att hela teamets kompetens utnyttjas. I CEPSkurserna tränas omhändertagandet av ett nyfött sjukt barn, men även äldre barn, den gravida kvinnan, den nyförlösta kvinnan, akuta situationer med hinder i luftvägen och patienten som vårdas på intensivvårdsavdelningen. Under året har teamträning på akutrummet på akutmottagningen påbörjats. Träningen sker i verklighetstrogen miljö på sjukhusets kliniska träningscentrum (KTC) eller på den aktuella enheten med mobil utrustning. Alla övningar filmas och en viktig del i lärandet är återkoppling med hjälp av filmen. Ett arbete har också genomförts med utveckling av teamarbetet på förlossningsavdelningen. 23

24 Patientsäkerhetskultur Säkerhetskulturen har stor betydelse för patientsäkerheten. En stark säkerhetskultur är förknippat med färre vårdskador. Kulturen avspeglar sig i hur ledning och medarbetare ser på och hanterar risker i verksamheten genomförde samtliga verksamheter en enkätundersökning av patientsäkerhetskulturen och handlingsplaner togs fram. Två tydliga förbättringsområden identifierades på sjukhusövergripande nivå: Återkoppling och kommunikation kring de avvikelser medarbetarna rapporterar 2015 har medlemmarna i Södersjukhusets övergripande Patientsäkerhetsråd besökt Patientsäkerhetsgrupperna inom samtliga verksamheter. Syftet var att ta del av hur de organiserat sitt arbete med patientsäkerhet, bl.a. kring avvikelsehantering och därefter sprida goda exempel. Ett annat syfte var att höra vilket stöd de behöver från Patientsäkerhetsrådet. Många enheter har bildat lokala patientsäkerhetsgrupper för att kunna arbeta mer aktivt med enhetens avvikelser. De anordnar bl.a. fokusmånader inom områden med många avvikelser, för att öka medvetenheten kring vanliga risker och för att arbeta med förbättringar. Flera verksamhetsområden har regelbundna konferenser framförallt för läkargruppen, där allvarliga händelser diskuteras för att lära och kunna förbättra. Bättre stöd till medarbetare som varit involverad i en allvarlig händelse var ett annat förbättringsområde som identifierades. Patientsäkerhetsrådet har utarbetat en ny information till medarbetarna med bl.a. uppgifter om var och av vem man kan få olika typer av stöd. Dessutom har den checklista vid allvarlig händelse, som funnits sedan tidigare, kompletterats med en del om vad chefen behöver tänka på när det gäller de medarbetare som varit involverade. För att följa upp resultatet av åtgärderna användes fyra av frågorna om patientsäkerhetskultur, i årets medarbetarenkät. Resultatet visar att en förbättring har skett när det gäller återkoppling av avvikelser och fler anger att medarbetare som varit involverad i en allvarlig händelse får stöd. Patientsäkerhetsvecka Under en vecka i oktober satte Patientsäkerhetsrådet fokus på patientsäkerheten inom sjukhuset. Följande aktiviteter anordnades under veckan: De postrar som var med på SLL:s patientsäkerhetskonferens under våren, med exempel på Södersjukhusets patientsäkerhetsarbete, fanns uppsatta i huvudentrén under veckan. Varje dag under veckan anordnades föreläsningar för medarbetarna. En särskild föreläsning anordnades för chefer om chefens betydelse för patientsäkerheten. Den nya patientsäkerhetsutbildningen för samtliga medarbetare som tagits fram inom SLL och finns i Lärtorget introducerades. Varje dag under lunchtid stod någon av sjukhusets verksamhetschefer och samtalade med besökare och patienter i huvudentrén och ställde frågor om vad som är viktigast för att känna sig säker vid kontakt med Södersjukhuset och vården i allmänhet. 24

25 Vårdskador Den journalgranskning som genomförs regelbundet inom många verksamhetsområden med slutenvård för vuxna, syftar till att identifiera vårdskador och ge underlag för förbättringsarbete. De sjukhusövergripande granskningarna genomförs i första hand för att kunna följa andelen vårdskador inom sjukhuset för att se om patientsäkerhetsarbetet leder till en minskning. Mål: Andel vårdskador ska vara mindre än 12 procent Resultat 2015: 7,8 procent 25

26 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 Södersjukhuset samverkar med ett stort antal externa aktörer inom vård och kommunal omsorg. Viktiga fora är de regelbundet återkommande mötena med den geriatriska vården i närområdet och företrädare för den kommunala omsorgen i Stockholms stad. Beslutsstödet VISS Samverkan med närsjukvården sker via landstingets beslutsstöd VISS (vårdinformation i södra Stockholm) och inom flera specialiteter förekommer regelbundna möten för diskussion om remisshantering, vårdnivåer och andra samarbetsformer. SVEA-projektet Under året har det så kallade SVEA-projektet (Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt) fortsatt. Målet med SVEA är att skapa bättre förutsättningar för alla patienter att känna sig trygga i övergången mellan olika vårdgivare och uppleva bättre kontinuitet och koordination i vården. Under 2015 har flera samverkansmöten genomförts med olika kommuner och vårdcentraler. Ett riskbedömningsinstrument för att tidigt kunna identifiera patienter med behov av extra stöd när ansvaret överförs från sjukhuset till primärvården alternativt kommunen, har testats på två avdelningar. Ett pågående projekt är att försöka ta fram en gemensam översikt i journalsystemet för att samla information som har med planeringen för patienten att göra. Här ingår förutom Södersjukhuset, Nackageriatriken och primärvården i Nacka kommun. Vårdsamordnare Två stora verksamhetsområden har anställt vårdsamordnare, för att förbättra utskrivningsprocessen. Detta är erfarna sjuksköterskor/distriktssköterskor som stöder två till tre avdelningar var. Vårdsamordnaren deltar i planeringen av patientens fortsatta vård och omsorg och sköter samordningen med vårdcentraler och kommuner, samt kontakter med närstående. De har mer tid att fördjupa sig i patientens situation och planeringen kan starta i ett tidigare skede. De står också för kontinuerlig kompetensutveckling till övriga medarbetare kring vårdplanering och Webcare. När planeringen blir bättre ökar chanserna att patienten känner sig trygg vid utskrivningen och risken för återinskrivning minskar. Samverkan med geriatriken På akutmottagningen arbetar ett antal distriktssköterskor för att genom god samverkan med framförallt geriatriken ge våra äldre akut sjuka patienter ett bra omhändertagande. De försöker i många fall att ordna plats direkt inom geriatriken så att patienten slipper flytta mellan olika avdelningar. Chefläkaren träffar regelbundet cheferna för de fyra geriatriska klinikerna som är våra närmaste samarbetspartners, ett par gånger per termin. Denna grupp träffar också företrädare för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och ansvarig politiker. Syftet är att genom denna dialog på sikt förbättra patientens väg genom vården. 26

27 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalyser genomförs i ökande omfattning inom alla verksamheter för att minimera risker för att patienter ska drabbas av vårdskada. Medarbetare rapporterar risker i avvikelsehanteringssystemet HändelseVis och riskområden i behov av fördjupad analys uppmärksammas ofta i samband med händelseanalyser. Riskanalyser genomförs bl.a. inför större förändringar. Under 2015 har en gemensam mall för riskanalyser som omfattar patientsäkerhet, arbetsmiljö, miljö och säkerhet tagits fram och införts. Många förändringar påverkar flera av dessa områden samtidigt. Exempel på riskanalyser som genomförts under året: Fallskador Flytt av gynekologins operationsavdelning under en period Alla verksamheter gjorde en riskanalys inför ett planerat strömavbrott i samband med omläggningen av sjukhusets kraftförsörjning. Arbetsrutiner som varit föremål för ett antal avvikelserapporter 27

28 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 SOSFS 2011:9, 5 kap 3, SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Grunden för ett gott patientsäkerhetsarbete är medarbetare som uppmärksammar och rapporterar risker och avvikelser från ordinarie händelseförlopp. Inom all sjukvårdsverksamhet, såväl internationellt som i Sverige, vet vi att det fortfarande föreligger en underrapportering av händelser som skulle kunna leda till att något går fel i omhändertagandet av patienten. En målsättning är alltså fortfarande att öka antal inrapporterade händelser, för att säkerställa att vi upptäcker vad som skulle kunna gå fel, och då kunna arbeta aktivt för att åtgärda det. Avvikelserapportering Under året har 4229 vårdavvikelser rapporterats in i HändelseVis, vilket är en minskning med ca 600 avvikelser jämfört med föregående år. Definition av olika typer av vårdavvikelser Det som rapporteras som en vårdavvikelse kan vara: Risk Inget har hänt, men det fanns en risk för att en patient kunde ha drabbats Tillbud Något har hänt och en patient kunde ha drabbats Negativ händelse Något har hänt och en patient har drabbats. Av samtliga avvikelser gällde 852 negativa händelser, vilket innebär att en patient kommit till skada på något sätt. Flest avvikelser rapporteras inom områdena Behandling/Omvårdnad och Dokumentation/informationsöverföring. 28

29 Avvikelser Behandling /omvårdnad Utredning/bedömning IT/teknik/MT Tillgänglighet Dokumentation 388 Läkemedel 106 Vårdhygien Bemötande Patientolycksfall Ett stort antal åtgärder har vidtagits inom verksamhetsområdena efter analys av avvikelserapporter, vårdskador och händelseanalyser. Här följer några exempel: Åtgärder för att öka följsamheten till SBAR för säker kommunikation Åtgärder för att förebygga lunginflammation hos sängliggande patienter Utbildning kring skötsel av steril instrumenthantering vid endoskopi Åtgärder för att förebygga tryckskador under operation Kontrollsystem för att undvika att patienter inte blir kallade för uppföljning och återbesök som planerat Åtgärder för att säkerställa rätt ordination och administrering av läkemedel Många avvikelserapporter inom ett verksamhetsområde har beskrivit brister som gäller rapportering, registrering och dokumentation. En Rätt-från-mig-kampanj genomfördes under hösten där de aktuella problemen uppmärksammades på olika sätt. 29

30 Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Det finns olika vägar för våra patienter och närstående att höra av sig med synpunkter och klagomål. Många hör av sig direkt till den aktuella verksamheten och ärendet hanteras lokalt av berörd chef och medarbetare. Andra hör av sig till sjukhusets patientombudsman via telefon eller e-post, och ärendet skickas sedan vidare till det verksamhetsområde som varit inblandat i händelsen. Alla patienter och närstående skall få återkoppling på sina synpunkter, och vi arbetar med att förbättra våra rutiner för att säkerställa att detta sker på ett snabbt och smidigt sätt. Förutom de ärenden som handläggs på Södersjukhuset sammanställs och redovisas de ärenden vi hanterar som inkommer från IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg), Patientnämnden och landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF). Pål Björkman, patientombudsman 30

31 Patientärenden Antal Lex Maria-ärenden IVO, övriga ärenden Ärenden till Löf Patientnämnden Det högre antalet ärenden till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) 2011 förklaras av ändrade rutiner inom LÖF, som innebär att alla ärenden from det året rapporteras till en central funktion inom sjukhuset. Patientenkäten Södersjukhusets strävan är att patienterna ska känna sig välkomna och trygga och få bästa tänkbara sjukvård. I värdegrunden betonas att allt vi gör ska genomsyras av att värdet för patienten alltid ska komma i första hand. Patienternas uppfattning om vården på sjukhuset är viktig att följa upp. Under 2015 har ett arbete pågått med att hitta en enkel metod för att få patienternas synpunkter på vården. Metoden ska vara enkel att använda och ge snabb återkoppling till enheterna, så att det blir ett underlag för förbättringsarbetet. Under hösten 2015 hade alla stora mottagningar den så kallade Happy-or-not på sin mottagning under några veckor. Alla ställde frågan Kan du rekommendera den här enheten till andra?. Cirka 1700 patienter besvarade frågan. Mål: Minst 90 procent av patienterna inom öppenvården skulle kunna rekommendera mottagningen helt och hållet till andra Resultat 2015: 88 procent Låt-oss-veta Patienter och närstående har också alltid möjlighet att lämna synpunkter via Låt oss veta -korten som finns på sjukhuset. Patient eller närstående skriver ner sina synpunkter och lämnar kortet på den aktuella enheten eller i receptionen i huvudentrén. Varje enhet arbetar med förbättringar utifrån inkomna synpunkter. 31

32 Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Personcentrerad vård Under hösten har vårdfilosofin Personcentrerad vård introducerats inom sjukhuset bland annat på vd:s chefsdagar. Personcentrerad vård innebär ett förhållningssätt där patienten betraktas som en partner och en viktig del i teamet som tillsammans planerar vården. Forskning visar att när patienten får vara en partner i vården blir vårdtiderna kortare, patienterna nöjdare och vårdskador och komplikationer minskar, bl.a. drabbas färre patienter av trycksår. En vårdavdelning har arbetat personcentrerat under en period i ett pilotprojekt. Utvärderingen visade att patienterna upplevde sig delaktiga i sin vård i mycket stor utsträckning och återinskrivningarna minskade. Många andra enheter har inspirerats till att påbörja förbättringsarbeten för att öka patienternas möjlighet till delaktighet. Åtta råd för en säkrare vård I foldern Åtta råd för en säkrare vård uppmanas patienten att vara aktiv och delaktig i sin vård. Patienten är den enda som ser och vet allt som händer och kan genom att följa de åtta råden bidra till sin egen säkerhet vid kontakt med vården. Foldern med de åtta råden ska finnas på alla patientsalar och i alla väntrum. Patientmedverkan vid händelseanalyser Vid händelseanalyser involveras patienten i stor utsträckning idag, oftast via en intervju om hur patienten uppfattade det inträffade. Patient och närstående bjuds oftast in även när analysen är klar för att gå igenom vad som hände och troliga orsaker till det inträffade. Sjukhuset har tydliga rutiner för hur en patient som drabbats av en vårdskada, ska informeras och vilken uppföljning som ska ske tillsammans med patienten. Patienten ska bjudas in till ett samtal om det inträffade och också erbjudas uppföljande samtal vid behov. Patientmedverkan i förbättringsarbete I arbetet med att förbereda Södersjukhuset inför Framtidens hälso- och sjukvård har ett Patient- och närståenderåd bildats. Rådet har haft fyra möten under året då deltagarna fått ge sina synpunkter på frågeställningar från de olika projekt som pågår. En patientföreträdare ingår i projektet kring Bröstcentrum och kan där bidra med synpunkter på vad som fungerar bra respektive mindre bra i dagens process. Allt fler verksamhetsområden bjuder in patienter och närstående i det löpande patientsäkerhetsarbetet utöver deltagandet i händelseanalyser. Medverkan från patienter i framtagande av informationsmaterial och i förbättringsarbete är något som vi arbetar med att utveckla. 32