Patientsäkerhetsberättelse för Södersjukhuset 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientsäkerhetsberättelse för Södersjukhuset 2013"

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för Södersjukhuset 2013

2

3 Innehållsförteckning Förord 4 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 6 Uppföljning genom egenkontroll 14 Samverkan för att förebygga vårdskador 14 Riskanalys 15 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 15 Hantering av klagomål och synpunkter 16 Samverkan med patienter och närstående 17 Övergripande mål och strategier för kommande år 18 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3

4 Förord Välkommen att ta del av Södersjukhusets patientsäkerhetsberättelse för Här berättar vi om vårt patientsäkerhetsarbete under året, och ger några exempel på vårt omfattande arbete för förbättrad kvalitet. Patientsäkerhetsberättelsen är till för att Du som medborgare skall få en inblick i hur vi arbetar med ständiga förbättringar för att göra vården så bra som möjligt för Dig. Vi vill att ett högt säkerhetstänkande skall prägla hela vår organisation och allt vi gör. Allt kan vi inte beskriva i den här texten, men vi hoppas att Du skall få en övergripande bild av hur vi arbetar med dessa frågor. Vill Du fördjupa dig ytterligare i våra arbetssätt och resultat hänvisar vi till Södersjukhusets förvaltningsberättelse Några exempel på vad Du finner i den här skriften är: Hur vi arbetar med patientsäkerhet i vår organisation Hur vi följer upp arbetet i organisationen Några av de resultat som uppnåtts Hur vi identifierar och hanterar vårdskador Hur våra medarbetare bidragit till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser Hur patienter och närståendes synpunkter och klagomål som har betydelse för patientsäkerheten har hanterats Hur vi arbetar för att involvera patienter och närstående i patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhetsberättelsen skall ge en bild av hur vi arbetar med säkerhetsfrågor utifrån vår värdegrund För patienten med patienten. Marie Bennermo Chefläkare 4

5 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 God kvalitet i vården innebär att vården är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Södersjukhusets värdegrund uttrycker vår syn på vårt förhållningssätt till patienter, vårt arbete med ständiga förbättringar och vår strävan mot processorienterade arbetssätt. I verksamhetsplanen uttrycker vi våra långsiktiga mål och våra strategier för att nå dem. Ett av våra långsiktiga mål är Säker vård med hög kvalitet. Vi sätter varje år sjukhusövergripande mål i verksamhetsplanen, som sedan bryts ned på verksamhetsområdes- och enhetsnivå. De mål som årligen sätts för kvalitet och patientsäkerhet innefattar nationella uppdrag, uppdrag på landstingsnivå och lokala prioriteringar. Många av våra kvalitetsindikatorer utgår från de nationella indikatorer som tas fram och presenteras av SKL årligen (Sveriges Kommuner och Landsting, Öppna Jämförelser). Inom SLL (Stockholms läns landsting) finns centralt en patientsäkerhetskommitté, som varje år föreslår patientsäkerhetsindikatorer för hela landstingets verksamhet. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Chefläkaren ansvarar för att det bedrivs ett strategiskt patientsäkerhetsarbete i organisationen. Varje verksamhetschef ansvarar för att gällande författningar, riktlinjer och rutiner följs på respektive verksamhetsområde. Södersjukhuset har en central organisation för patientsäkerhetsarbetet med ett sjukhusövergripande patientsäkerhetsråd och lokala patientsäkerhetsgrupper. Det övergripande patientsäkerhetsrådets uppgift är bland annat att identifiera vanliga och allvarliga risker som är gemensamma för många verksamheter inom sjukhuset, och att initiera åtgärder för att minska och eliminera dessa risker. De lokala patientsäkerhetsgrupperna på varje verksamhetsområde har bland annat till uppgift att analysera och hantera avvikelser rapporterade i Händelsevis (landstingets gemensamma IT-system för avvikelserapportering). Södersjukhusets styrelse visar intresse för patientsäkerhetsfrågor inte minst genom att vid varje styrelsemöte få en genomgång av någon av sjukhusets verksamhetschefer, såväl av verksamheten och som av en aktuell Lex Maria anmälan och vilka åtgärder som vidtagits i anslutning till inträffade händelser. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Uppföljning av verksamheten sker fortlöpande mellan sjukhusets vd och verksamhetschefer. Det centrala i uppföljningen är verksamhetsområdets verksamhetsplan innehållande mål inom olika perspektiv, där kvalitet och patientsäkerhet ingår. 5

6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits under 2013 samt vilka åtgärder som genomförts för ökad kvalitet och patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 På Stockholms läns landstings patientsäkerhetsdagar i november presenterade sjukhuset delar av sitt patientsäkerhetsarbete i form av 17 postrar och fyra seminarier, vilket tyder på ett stort engagemang för patientsäkerhet inom samtliga verksamhetsområden. En sjuksköterska från verksamhetsområde Kirurgi vann SLL:s patientsäkerhetspris för sitt arbete med patientinformation och delaktighet. Målen för samtliga 24 kvalitetsindikatorer framtagna av Stockholms läns landsting, SLL, uppnåddes 2013 förutom följande två mål; fyratimmarsmålet på akutmottagningen och målnivån för intagningsodlingar för MRSA. Vi vill särskilt lyfta fram några exempel på kvalitets- och säkerhetsförbättringar som vi arbetat med under året: Akutprocessen Akutmottagningen för vuxna är landets största akutmottagning. Sedan flera år tillbaka arbetar samtliga SLL s akutsjukhus med att korta vistelsetiden på akutmottagningarna för våra patienter. Under året har akutmottagningen och berörda specialiteter deltagit i Sverige kommuner och landstings projekt Akut Förbättring och engagemanget i detta arbete har varit och är fortsatt stort. Nya arbetssätt omfattande hela vuxenakuten prövas med den uttalade målsättningen att korta patienternas vistelsetid på akutmottagningen. Som en del i arbetet med att förbättra flödet för patienter från akutmottagningen arbetar många vårdavdelningar med att öka andelen patienter som skrivs ut från sjukhuset under förmiddagen. Bl.a. införs nya arbetssätt att strukturera rondarbetet, vilket leder till att fler patienter kan skrivas ut före kl. 12. För barnakuten och för gynekologiska akutmottagningen som har sin verksamhet i andra delar av sjukhuset finns också mål för vistelsetid på akutmottagningen, mål som sjukhuset uppfyller. Mål: Andel patienter med vistelsetid på akutmottagningen som är mindre än 4 timmar Målnivå 2013: 76 % Resultat 2013: 56 % Resultat 2012: 58% Strokeprocessen För patienter som insjuknar i stroke (propp eller blödning i hjärnan) är ett snabbt omhändertagande helt avgörande för det fortsatta förloppet. För vissa patienter kan blodproppslösande behandling vara aktuell. Södersjukhuset har mycket goda resultat när det gäller att snabbt ge sådan behandling. Arbete med att kunna erbjuda alla patienter med stroke, vård på en strokeenhet har fortsatt under året. Det är en stor och viktig patientgrupp som vi vill kunna ge ett bra omhändertagande. Mål: Andel behandlade med propplösande behandling skall vara hög Målnivå 2013: Minst 10 % Resultat 2013:15 % Resultat 2012:12 % Mål: Andel patienter med stroke vårdade på strokeenhet Målnivå 2013: 90 % Resultat 2013: 90 % Resultat 2012: 88% 6

7 Höftprocessen I landstinget finns ett övergripande mål att patienter med höftledsfraktur skall opereras inom 24 timmar från ankomsten till sjukhus. För att åstadkomma detta krävs en god planering och ett fungerande samarbete mellan många olika aktörer akutmottagningen, ortopediska verksamheten, röntgen och anestesin. Under året har den här processen fortsatt varit i fokus, och landstingets målnivå för denna indikator har överträffats med marginal. Mål: Andel patienter med höftfraktur som opereras inom 24 timmar skall vara hög Målnivå 2013: 80 % Resultat 2013: 83 % Resultat 2012: 87 % Identifiering av vårdskador I början av året utbildades interprofessionella team inom de medicinska verksamheterna i metoden för markörbaserad journalgranskning. Det innebär att samtliga verksamhets områden inom vuxenvården nu genomför månatliga granskningar. Syftet är att identifiera vårdskador och bakomliggande orsaker för att kunna vidta förbättringsåtgärder. Av de vårdskador som identifieras är vårdrelaterade infektioner fortfarande den vanligaste inom samtliga verksamhetsområden, vilket är bakgrunden till den sjukhusgemensamma satsningen inom området. Varje månad genomförs granskningar av ett slumpmässigt urval av 30 journaler från hela sjukhuset. Mål: Andel vårdskador enligt strukturerad journalgranskning Målnivå 2013: Mindre än 10 Resultat 2013:16 % Vårdrelaterade infektioner I Södersjukhusets verksamhetsplan 2013 och 2014 finns mål för att öka följsamheten till basala hygienrutiner och för att minska andelen patienter som drabbas av vårdrelaterade infektioner. Södersjukhuset har en strävan efter en mycket hög vårdhygienisk standard för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Rutiner finns och sjukhuset deltar i de nationella mätningarna av vårdrelaterade infektioner och följsamheten till basala hygienrutiner. Resultaten återkopplas ner till enhetsnivå. Sjukhuset har en lokal Hygienkommitté, ett STRAMA-råd och ett nära samarbete med Vårdhygien Stockholms län. Förbättringsarbete En särskild sjukhusgemensam satsning för att minska andelen patienter som drabbas av en vårdrelaterad infektion har genomförts under 2012 och 2013, kallad VRISS (Vårdrelaterade Infektioner Ska Stoppas). Satsningen har fokuserat på tre områden: 7

8 1 Ökad följsamhet till basala hygienrutiner Ett av de problem som identifierats inom sjukhuset är för låg följsamhet till att sprita händerna före patientkontakt där undersökningshandskar används. När handskar används vid rätt tillfällen blir det lättare att göra rätt och huvudbudskapet har varit att en nyspritad hand är renare än en undersökningshandske. Föreläsningar har anordnats vid flera tillfällen under rubriken Handsken vän eller fiende?. Två affischer togs fram med texten Handskar Ja och Handskar Nej, med bilder som visade exempel på situationer när undersökningshandskar ska användas respektive inte ska användas. Affischerna skickades ut till samtliga enheter inom sjukhuset som underlag till diskussion. I stort sett samtliga enheter inom sjukhuset har dessutom besökts på personalmöten för att informera om och diskutera när handskar ska användas och när de inte ska användas. Handskar JA Rena händer räddar liv! Handskar NEJ Rena händer räddar liv! Under året att ett Hygiennätverk bildats inom sjukhuset. Där träffas sjukhusets hygienombud regelbundet för att utbyta erfarenheter och lära av varandra. 2 Minskad andel patienter om drabbas av vårdrelaterade urinvägsinfektioner Då urinvägsinfektioner är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna gjordes en särskild satsning för att minska dessa. Sjukhuset utlyste oktober 2012 till Urinblåsans månad. Under månaden genomfördes 1) en föreläsning där risken med övertänjning av urinblåsan lyftes fram samt vikten av rätt katetervård för alla patienter med behov av urinkateter. 2) Kateterverkstäder på sjukhusets kliniska träningscentrum vid ett flertal tillfällen, där både teoretisk och praktisk kunskap förmedlades och 3) ett stort antal enheter besöktes för att informera om viktiga förebyggande åtgärder för att minska risken för urinvägsinfektion. Arbetet under Urinblåsans månad har uppmärksammats med Stockholms läns landstings kvalitetspris Gyllene Äpplet Arbetet inom området har fortsatt under 2013 genom att flera verksamheter har utbildat lokala kateterombud och anordnat lokala kateterverkstäder. Sjukhusgemensamma kateterverkstäder fortsätter att anordnas regelbundet för att upprätthålla kompetensen om hur urinvägsinfektioner kan minskas trots användning av urinkateter. 8

9 3 VRISS-projektet (VårdRelaterade Infektioner Ska Stoppas) Med start september 2012 tom maj 2013 genomförs ett projekt enligt genombrottsmetoden för förbättringsarbete. Sju interprofessionella team från olika verksamheter arbetade med att minska en specifik typ av vårdrelaterad infektion. Teamen arbetade med att öka följsamheten till SKL:s åtgärdsprogram för respektive infektion och med att öka följsamheten till basala hygienrutiner. Flera av teamen valde just urinvägsinfektioner för sitt arbete, men också infektioner i samband med operation och venösa infarter har uppmärksammas. Infektionsverktyget Infektionsverktyget har pilottestats inom sjukhuset sedan hösten Ett införande av verktyget med möjlighet att följa incidens av de vårdrelaterade infektionerna blir ett kraftfullt stöd i arbetet. Infektionsverktyget kommer att breddinföras inom Södersjukhuset under Kompetens och utbildning Vårdhygien Stockholms län genomför regelbundet utbildningar i vårdhygien för undersköterskor/barnsköterskor, sjuksköterskor respektive läkare. I hygiennätverket förmedlas och diskuteras vilka rutiner som gäller och hur följsamheten kan öka. Lokaler och städning Städningen inom sjukhuset sköts av en entreprenör. I avtalet finns ett antal grundkrav när det gäller utbildning. Dessutom finns krav i avtalet på utbildning i: - Städning i vårdmiljö - Basala hygienrutiner - Smittspridning (smitta och smittvägar) - Smittstädning hos infekterad patient. Det finns krav på att städpersonalen följer sjukhusets hygienrutiner. Uppföljning av städningen sker enligt ett kvalitetskontrollsystem enligt fastlagt schema. På vårdavdelningarna sker kontroll fyra gånger/år varav egenkontroll vid två av dessa. På operationsavdelningarna sker kontrollerna varannan månad. 9

10 Patientinvolvering På alla patientbord och i alla väntrum ska foldern Åtta råd för en säkrare vård finnas. I foldern uppmanas patienten att vara aktiv och delaktig i sin vård. Utöver de åtta råden innehåller foldern Fyra viktiga råd om hygien som informerar om hur patienten kan bidra till att minska risken för smittspridning. Sjukhuset har en rökstoppsmottagning, dit alla opererande verksamheter kan remittera patienter inför operation. Det är väl känt att rökstopp inför operationen minskar risken för infektioner och andra komplikationer efter operationen. Uppföljning visar att 36 procent av patienterna som slutade röka inför en planerad operation var rökfria i över 30 dagar. Efter ett år var 20 procent av patienterna som ingick i rökavvänjning fortsatt rökfria. Studier visar att utan hjälp klarar cirka tre till fem procent av att bli rökfria. Resultat vårdrelaterade infektioner Sjukhuset deltar sedan många år i de nationella punktprevalensmätningar som genomförs. Andelen patienter med en vårdrelaterad infektion har minskat de tre senaste åren. Sjukhusets resultat är bättre än genomsnittet i riket och genomsnittet även i Stockholms läns landsting. Mål 2013: Andel patienter som drabbas av en vårdrelaterad infektion skall minska Målnivå 2013: <7 % Resultat 2013: 6,2 % Resultat 2012: 7,1 % % 4 VRI-utvecklingen Antal patienter som drabbas av en vårdrelaterad infektion

11 TUFF Trycksår, Undernäring, Fall Förebyggande arbete Inom de tre områdena i landstingets TUFF-satsning har det förebyggande arbetet fortsatt under Sjukhuset har nätverksgrupper som arbetar särskilt med fall respektive trycksår, med representanter från vårdavdelningarna. Dessa grupper har fortsatt att träffas under året. Syftet med nätverken är att ge deltagarna fördjupad kunskap och möjlighet att dela erfarenheter och tips med varandra för att kunna driva det förebyggande arbetet på sina avdelningar. Trycksår Att göra en riskbedömning i samband med inskrivningen avseende risken att utveckla trycksår, är viktigt för att kunna sätta in förebyggande åtgärder. Andelen patienter som var riskbedömda vid ankomsten har ökat under året. December utlystes till en fokusmånad under rubriken Trycksår Nej tack! och en mängd aktiviteter genomfördes. Föreläsning, trycksårsverkstäder på sjukhusets Kliniska träningscentrum, frågequiz och extra uppföljningar har satt fokus på åtgärder för att förebygga trycksår. Mål: Andel patienter som är riskbedömda enligt Nortonskalan (skala för bedömning av risk för trycksår) skall öka Målnivå 2013: > 51 % Resultat 2013: 79 % Resultat 2012: 51 % Undernäring Att identifiera patienter med undernäring är väsentligt för att kunna sätta in åtgärder under vårdtiden och rapportera problemet vidare i vårdkedjan. Det regionala vårdprogrammet föreskriver att nutritionsbedömningen ska göras inom 24 timmar. Mål: Andel patienter som är nutritionsbedömda inom 24 timmar från ankomsten till vårdavdelningen skall öka Målnivå 2013: > 63 % Resultat 2013: 59 % Resultat 2012: 63 % Fall Fall är en vanlig avvikelse och mycket arbete pågår för att minska risken för fall och skador i samband med fall. Sökord för att dokumentera fall under vårdtiden har införts i journalsystemet under året. Syftet är att bättre kunna följa upp antalet fall och om det fallförebyggande arbetet ger effekt på att antalet fall minskar. 11

12 Kommunikation Det är känt att bristande kommunikationen är en av de vanligaste orsakerna till allvarliga händelser och vårdskador. Mot den bakgrunden påbörjades införandet av SBAR inom sjukhuset under SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation) är ett verktyg för att överföra information på ett strukturerat och säkert sätt. Under året har en särskild satsning genomförts för att öka användningen av SBAR som struktur vid kommunikation om enskilda patienter. En utbildningsfilm har spelats in och regelbundna utbildningar för alla medarbetare har planerats och kommer att genomföras med start våren S B A R SBAR SITUATION Vad är problemet/anledningen till kontakt BAKGRUND Kortfattad och relevant sjukhistoria för att skapa en gemensam helhetsbild av patientens tillstånd fram tills nu. AKTUELLT TILLSTÅND Status Bedömning REKOMMENDATION Åtgärd Tidsram Bekräftelse på kommunikationen Ange... Eget namn Titel Enhet Patientens Namn Ålder Personnummer Jag kontaktar därför... Upplys om... Tidigare och nuvarande sjukdomar av betydelse. Kort rapport av aktuella problem och behandlingar tills nu. -Allergi -Smittorisk Rapportera... A: luftväg B: andning/saturation C: puls/bt D: medvetandegrad orienterad till tid/rum/person, smärta E: temperatur, hud, färg, buk, urinproduktion, yttre skador Alt. enl. MEWS Jag tror att problemet/anledningen till patientens tillstånd är......därför föreslår/efterfrågar jag Omedelbar handläggning Övervakning/förflyttning Utredning/behandling Vårdplanering, hjälpbehov Hur ofta ska jag... Hur länge... När ska jag ta kontakt igen? Har du ytterligare frågor? Är vi överens? 12

13 Patientsäkerhet vid operationer Det är känt att antalet allvarliga komplikationer i samband med kirurgi minskar om checklistan Timeout för säker kirurgi används. Checklistan är utarbetad av WHO och målet med att använda den är ökad patientsäkerhet och bättre kommunikation på operationssalarna. Checklista används på samtliga operationsavdelningar på sjukhuset. Följsamheten till åtgärderna i checklistan följs upp regelbundet. Enkel läkemedelsgenomgång/läkemedelsavstämning Enkel läkemedelsgenomgång/läkemedelsavstämning, en metod framtagen för att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar, har successivt införts inom sjukhusets medicinska specialiteter, med start Samtidigt införs en läkemedelsberättelse till patienten med syfte att ge patienten tydlig information om eventuella läkemedelsändringar som skett under vårdtiden. Arbete pågår för att införa enkel läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse inom samtliga verksamhetsområden med slutenvård. Förbättrad patientövervakning och MIG-team MIG-projektet (Mobil Intensivvårds Grupp) påbörjades 2007 på Södersjukhuset och har successivt införts inom hela organisationen. Regelbunden övervakning av alla inneliggande patienter med ett riskbedömningsinstrumentet MEWS (Modified Early Warning Score) ökar möjligheten att upptäcka en försämring av patientens tillstånd i tid. Om en patient försämras kan vårdavdelningarna få stöd av ett MIG-team som finns tillgängligt dygnet runt, veckans alla dagar. Att införa MEWS och MIG innebär en omfattande utbildningsinsats av alla medarbetare för att säkerställa övervakning enligt fasta sjukhusövergripande rutiner. Uppföljning sker regelbundet för att säkerställa god följsamhet och en fortsatt tillämpning i enlighet med riktlinjen för övervakning. Modified Early Warning Score MEWS Poäng Andnings- < frekvens Puls Systolisktt blodtryck Temp 35 35, , ,1-38,5 > 38,5 CNS Nytill- Alert Reagerar Reagerar Reagerar kommen på tilltal på smärta ej förvirring Urin- Anuri Kraftigt Kraftigt produktion <100 ml minskad ökad /24 h senaste 6 h senaste 6 h Hjärt-Lung-Räddning Tiden till behandling är avgörande för chansen att överleva vid ett hjärtstopp och varje minuts fördröjning minskar chansen till överlevnad. Mot den bakgrunden placerades hjärtstartare ut på vårdavdelningarna under 2012 och på mottagningar och allmänna utrymmen inom sjukhuset under

14 Högriskprojektet Ett arbete har pågått under året med syftet att säkerställa att högriskpatienter som genomgår ett planerat ingrepp får ett optimalt omhändertagande före, under och efter en operation. Ett scoringsystem (Surgical Apgar Score) som används vid slutet av operation för att bedöma risk för postoperativa komplikationer har testats och utvärderats. Säker bukkirurgi Sjukhuset deltar i det av LÖF (Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag) initierade projektet Säker bukkirurgi, ett tvärprofessionellt arbete som sker i samverkan mellan flera verksamhetsområden. I projektet har verksamheten gjort en självvärdering och därefter granskats av ett revisorsteam. Revisorerna har lämnat en skriftlig återföringsrapport med förslag på åtgärder. Arbetet med dessa förbättringsåtgärder kommer att pågå under våren 2014 och ska därefter redovisas till revisorsteamet. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Södersjukhuset deltar i de olika nationella mätningar som genomförs av SKL. Sjukhuset rapporterar också till cirka 80 nationella, regionala och lokala kvalitetsregister för att kunna följa sina resultat över tid och jämföra sina resultat med andra. Patientenkäter genomförs utifrån Vårdval och nationella mätningar. Sjukhuset har under året arbetat med att hitta en enkel metod för att följa upp patienternas uppfattning om vården. Metoden bör kunna ge snabb återkoppling av resultatet till aktuell enhet, för att vara en hjälp i förbättringsarbetet. Ett enkelt verktyg har testats på en mottagning under hösten med positivt resultat. En större test på fem mottagningar påbörjas efter årsskiftet. Vårdskador följs upp genom inrapporterade avvikelser i avvikelsesystemet, och den strukturerade journalgranskningen. Verksamhetsområdenas mål och planerade aktiviteter följs upp vid uppföljningstillfällen tre gånger per år. Utgångspunkten är verksamhetsområdets verksamhetsplan och det arbete inom kvalitet och patientsäkerhet som genomförs för att nå de uppsatta målen. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 3 p 3 Södersjukhuset samverkar med ett stort antal externa aktörer inom vård och kommunal omsorg. Viktiga fora är de regelbundet återkommande mötena med den geriatriska vården i närområdet och företrädare för den kommunala omsorgen. Via Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) har sjukhuset sedan 2011 deltagit i projektet Vårdcoacher, där patienter med många samtidiga sjukvårdskontakter får hjälp att navigera i vården. Sedan starten har även patienter med hjärtsvikt och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) anslutits till projektet. Ett delprojekt finns också inom Sachsska barnsjukhuset. Samverkan med närsjukvården sker via landstingets beslutsstöd VISS och inom flera specialiteter förekommer regelbundna möten för diskussion om remisshantering, vårdnivåer och andra samarbetsformer. 14

15 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalyser genomförs i ökande omfattning inom alla verksamheter för att minimera risker för att en patient ska drabbas av en vårdskada. Riskanalyser genomförs inför större planerade förändringar och riskområden i behov av fördjupad analys uppmärksammas ofta i samband med händelseanalyser. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 p 5 Grunden för ett gott patientsäkerhetsarbete är medarbetare som uppmärksammar och rapporterar avvikelser från ordinarie händelseförlopp. Inom all sjukvårdsverksamhet, såväl internationellt som i Sverige, vet vi att det fortfarande föreligger en underrapportering av händelser som skulle kunna leda till att något går fel i omhändertagandet av patienten. En målsättning är alltså fortfarande att öka antal inrapporterade händelser, för att säkerställa att vi upptäcker vad som skulle kunna gå fel, och kan arbeta aktivt för att åtgärda det. Avvikelser Under året har 4941 avvikelser rapporterats in i landstingets IT-stöd för avvikelserapportering HändelseVis, vilket är en ökning jämfört med året innan. Avvikelserapporteringen är ett av våra viktigaste underlag för förbättringsarbete, där vi kan göra särskilda satsningar på de problemområden som framkommer, och följa upp om de insatser vi gör ger önskat resultat. Av de inrapporterade avvikelserna kom 106 från andra vårdgivare. Antalet rapporterade risker har ökat jämfört med föregående år, vilket är positivt, då det ger oss möjlighet att arbeta mer proaktivt. Vid allvarligare händelser genomförs en händelseanalys och allt oftare involveras patienter och närstående i detta arbete. Exempelvis vid allvarliga händelser inom kvinnosjukvården, träffar verksamhetschefen den drabbade kvinnan både i nära anslutning till händelsen och när utredningen är färdig Handlagda avvikelser

16 Ett stort antal åtgärder har vidtagits utifrån den kunskap analyser av avvikelserapporter, vårdskador och händelseanalyser givit. En ny satsning på SBAR som ett strukturerat sätt att överföra information om patienten har pågått under året, för att minska avvikelser på grund av bristande kommunikation. Flera verksamhetsområden har arbetat med förbättrade utskrivningsrutiner med patient information och checklistor för att inte viktig information till patienten och nästa vårdgivare om den fortsatt vården, ska glömmas bort. Under hösten infördes en rutin för bedömning av patientens tillstånd inför transport till röntgen. Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Det finns olika vägar för våra patienter och närstående att höra av sig med synpunkter och klagomål. Många hör av sig direkt till den verksamhet man besökt, och ärendet hanteras lokalt av berörd chef och medarbetare. Andra hör av sig till sjukhusets patientombudsman via telefon eller e-post, och ärendet skickas sedan vidare till det verksamhetsområde som varit inblandad i händelsen. Alla patienter och närstående skall få återkoppling på sina synpunkter, och vi arbetar med att förbättra våra rutiner för att säkerställa att detta sker på ett snabbt och smidigt sätt! Förutom de ärenden som handläggs på Södersjukhuset sammanställs och redovisas de ärenden vi hanterar som inkommer från Socialstyrelsen, Patientnämnden och LÖF (landstingens ömsesidiga försäkringsbolag). Rutiner för hur klagomål och synpunkter tas omhand finns beskrivna i sjukhusets styrande dokument. Patientärenden Södersjukhuset Ärenden till Löf Socialstyrelsen och HSAN Patientnämnden Lex maria ärenden 546 Antal * Det högre antalet ärenden till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (Löf) 2011 förklaras av ändrade rutiner inom Löf, som innebär att alla ärenden from det året rapporteras till en central funktion inom sjukhuset. 16

17 Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Allt fler verksamhetsområden bjuder in patienter och närstående i det löpande patientsäkerhetsarbetet. Medverkan från patienter i framtagande av informationsmaterial, vid händelseanalyser och i förbättringsarbete är något som vi arbetar med att utveckla. Chefläkare, kvalitetssamordnare och patientombudsman träffar regelbundet representanter från våra patientföreningar. Inom barnsjukvården har ett antal föräldraråd bildats med syftet att föräldrarna ska bidra med synpunkter och konstruktiva förslag till förbättringar av vården. Sachsska Barn- och Ungdomssjukhuset har under året arbetat aktivt med barnkonventionen och spelat in flera filmer för att belysa barns/ ungdomars och föräldrars synpunkter. Flera enheter har övergått till att genomföra överrapporteringen mellan arbetspassen, tillsammans med patienten, för att ge patienten möjlighet att delta i planeringen av vården. Södersjukhusets kommunikationsavdelning arbetar med sociala medier för att underlätta interaktion mellan medborgare och sjukhusets verksamheter. 17

18 Övergripande strategier för kommande år Södersjukhusets målsättning är att integrera patientsäkerhet som en självklar del av vår organisation och våra arbetssätt. Att arbeta med förbättringar av kvalitet och säkerhet är ett långsiktigt arbete där vår strävan är att alltid bli ännu bättre! I sjukhuset långsiktiga mål betonas Säker vård med hög kvalitet som ett av de högst prioriterade målen. Under 2014 kommer arbetet med att stärka området E-hälsa, för en bättre och förenklad interaktion med medborgare och patienter att stärkas, bland annat genom den nya avdelning som bildades 2013 för att särskilt hanterar dessa frågor. En viktig del i det arbetet är utvecklingen av våra tjänster i Mina Vårdkontakter. Vi kommer att ha fortsatt fokus på vårdrelaterade infektioner, och hur vi kan minska vårdskador till följd av dessa. Arbetet med att hitta och förhindra undvikbara vårdskador är ett av våra prioriterade områden. Med syfte att öka kvaliteten och säkerheten i läkemedelsbehandlingen och minska läkemedelsfel i vårdens övergångar kommer enkel läkemedelsgenomgång att införas inom all slutenvård under Arbetet med att förbättra omhändertagandet på vuxenkutmottagningen fortsätter. Nya arbetssätt prövas, utvärderas och införs i syfte att förbättra för såväl våra patienter som medarbetare. Vi på Södersjukhuset vill på olika sätt bli bättre på att involvera patienter och närstående i vårt arbete och hoppas att det skall märkas! Välkommen att vara med på vår resa mot ständiga förbättringar och en säkrare sjukvård! 18

19

20 Marie Bennermo, Chefläkare / Fotogruppen

SÖDERSJUKHUSETS PATIENTSÄKERHETS- BERÄTTELSE 2011

SÖDERSJUKHUSETS PATIENTSÄKERHETS- BERÄTTELSE 2011 SÖDERSJUKHUSETS PATIENTSÄKERHETS- BERÄTTELSE 2011 Södersjukhusets patientsäkerhetsberättelse 2011 Innehåll Förord 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PATIENTSÄKERHETS- BERÄTTELSE 2012

SÖDERSJUKHUSETS PATIENTSÄKERHETS- BERÄTTELSE 2012 SÖDERSJUKHUSETS PATIENTSÄKERHETS- BERÄTTELSE 2012 Södersjukhusets patientsäkerhetsberättelse 2012 Innehållsförteckning Förord 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Södersjukhuset 2014

Patientsäkerhetsberättelse för Södersjukhuset 2014 Patientsäkerhetsberättelse för Södersjukhuset 2014 Innehållsförteckning Förord 5 Övergripande mål och strategier 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 8 Struktur för uppföljning/utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2012 Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-31 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne

Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne År 2015 2016-02-28, Jens Enoksson, regional chefläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2012 Gruppen för verksamhetsutveckling Leif Tallstedt, chefläkare

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2012 Gruppen för verksamhetsutveckling Leif Tallstedt, chefläkare Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2011 Stockholm 1/3 2012 Gruppen för verksamhetsutveckling Leif Tallstedt, chefläkare 2 (11) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhet Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt

Läs mer

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen?

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen? MEWS Modified Early Warning Score Varför ska vi kunna det på röntgen? Bakgrund Dödsfall på sjukhus är i många fall både förutsägbara och möjliga att förebygga. Studier har visat att många patienter uppvisar

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-24 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Bild 1 Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning i patientsäkerhet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 2016-02-12 Annika Hull Laine, centrumchef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 4 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014. Datum och ansvarig. Britta Svensson 2015-02-28

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014. Datum och ansvarig. Britta Svensson 2015-02-28 TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 Datum och ansvarig Britta Svensson 2015-02-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-21 Anita Segerslätt Lars Tengryd Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Fagersta 2014-02-28 Lennart Nyman Verksamhetschef Mitt Hjärta i Bergslagen AB Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016

Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016 Godkänt den: 2016-11-16 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Akademiska sjukhuset Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016 Innehåll Bakgrund...2 Organisation

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 2012-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade

Läs mer

Resultat Akutkliniken

Resultat Akutkliniken KVALITETSREDOVISNING 211 Resultat 155 12-3-16-1:49 211 Avvikelserapportering Tidsperiod: 211 Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet AlphaQuest. 211 21 Antal 31 324 Analys:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-24 Carin Mork-Brandén Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig fr o

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för 2015-03-04 Patientsäkerhetsberättelse för Trehörna Omsorger AB År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2013 140219 Helena Sjöberg verksamhetschef Annica Ringmyr skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Anna Lennhammar skolsköterska 2(5) 1 Verksamhetens

Läs mer

Patientsäkerhet. inom Stockholms läns landsting 2013

Patientsäkerhet. inom Stockholms läns landsting 2013 Patientsäkerhet inom Stockholms läns landsting 2013 Sammanfattning av landstingets patientsäkerhetsarbete Patientsäkerhet är en högt prioriterad fråga inom Stockholms läns landsting. Därför har man fattat

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: Patientsäkerhetsberättelse År 2015 (2015-01-01 2015-10-31) Morkullevägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-19 Stella Georgas Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner

Läs mer

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen.

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. 1 (5) Akutkliniken, Huddinge Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. Projektrapport från utbildningen Säkra vården Stockholm

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015 Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015 2016-02-22 Morvarid Moaven Verksamhetschef för hälso- och sjukvården 1 Innehållsförteckning Sammanfattning.. 3 Övergripande mål och strategier..4

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Rapport Markörbaserad journalgranskning

Rapport Markörbaserad journalgranskning Rapport Markörbaserad journalgranskning 201301-201306 Bakgrund Markörbaserad journalgranskning har använts i Sverige sedan 2007. Det innebär att dokumentationen från ett slumpmässigt urval av avslutade

Läs mer

Program Patientsäkerhet

Program Patientsäkerhet PROGRAM 1 (5) INLEDNING Landstinget Västmanland arbetar målmedvetet för att öka patientsäkerheten och successivt utveckla en säkerhetskultur, som kännetecknas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare Victoria Vård & Hälsa Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-02-13 Annika Berglund Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-26 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-11 Helena Dahlstedt Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. Datum och ansvarig för innehållet 160215 Åsa Sandblom Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Nutritionsdagen 2015

Nutritionsdagen 2015 Nutritionsdagen 2015 Agneta Andersson Sveriges Kommuner och Landsting agneta.andersson@skl.se Nutritionsdagen 5 maj i Umeå Föreskrift om förebyggande av och behandling vid undernäring Vad svarade SKL:

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. Datum och ansvarig för innehållet 150219 Åsa Sandblom Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun 2013 2014-08-25 Marie Blad Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska/ Hälso- och sjukvårdsstrateg Socialförvaltningen Vallentuna kommun 1 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Uppföljning av mål för vårdrelaterade skador

Uppföljning av mål för vårdrelaterade skador LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-06-25 72 Dnr PS 2011-0033 Uppföljning av mål för vårdrelaterade skador Förslag till beslut Produktionsstyrelsen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

STORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen

STORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen STORFORS KOMMUN Bilaga 5 Kommunstyrelsen 2016-03-21 74 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheter som lyder under Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-03-01 Helen Curry 1 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum

Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-14 Annika Hull Laine, centrumchef för barn- och kvinnocentrum Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Stockholm den 2 januari 2016 Lisa Barnekow Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för Patientsäkerhetsberättelse för 2015 Stockholm 2016-03-15 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Resultat Akutkliniken

Resultat Akutkliniken KVALITETSREDOVISNING 213 Resultat 65 14-4-1-9:9 213 Översikt patientsäkerhetsarbete 5 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 4 3 2 1 31 346 289 Avvikelserapportering är ett viktigt verktyg i

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2014 2015-02-12

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2014 2015-02-12 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2014 2015-02-12 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset

Läs mer

Markörbaserad journalgranskning

Markörbaserad journalgranskning Markörbaserad journalgranskning Resultatrapport från Division Närsjukvård granskning Jan-Dec 05 PATIENTSÄKERHETRÅDET 0 UPPRÄTTAD 06-04-9 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN ROSE-MARIE NÄSLUND Bakgrund Markörbaserad

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Kreativt avbrott Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kreativt avbrott Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kreativt avbrott Sahlgrenska Universitetssjukhuset http://www.youtube.com/watch?v=lxk7phzsias 130426 Ingela Wennman Utvecklingschef SU Kvalitetsbarometern Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ing-Marie Bergbrant

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse 2011 Forshaga 2012-02-06 Anders Olsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer