Patientsäkerhetsberättelse för Södersjukhuset 2013

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för Södersjukhuset 2013

2

3 Innehållsförteckning Förord 4 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 6 Uppföljning genom egenkontroll 14 Samverkan för att förebygga vårdskador 14 Riskanalys 15 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 15 Hantering av klagomål och synpunkter 16 Samverkan med patienter och närstående 17 Övergripande mål och strategier för kommande år 18 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3

4 Förord Välkommen att ta del av Södersjukhusets patientsäkerhetsberättelse för Här berättar vi om vårt patientsäkerhetsarbete under året, och ger några exempel på vårt omfattande arbete för förbättrad kvalitet. Patientsäkerhetsberättelsen är till för att Du som medborgare skall få en inblick i hur vi arbetar med ständiga förbättringar för att göra vården så bra som möjligt för Dig. Vi vill att ett högt säkerhetstänkande skall prägla hela vår organisation och allt vi gör. Allt kan vi inte beskriva i den här texten, men vi hoppas att Du skall få en övergripande bild av hur vi arbetar med dessa frågor. Vill Du fördjupa dig ytterligare i våra arbetssätt och resultat hänvisar vi till Södersjukhusets förvaltningsberättelse Några exempel på vad Du finner i den här skriften är: Hur vi arbetar med patientsäkerhet i vår organisation Hur vi följer upp arbetet i organisationen Några av de resultat som uppnåtts Hur vi identifierar och hanterar vårdskador Hur våra medarbetare bidragit till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser Hur patienter och närståendes synpunkter och klagomål som har betydelse för patientsäkerheten har hanterats Hur vi arbetar för att involvera patienter och närstående i patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhetsberättelsen skall ge en bild av hur vi arbetar med säkerhetsfrågor utifrån vår värdegrund För patienten med patienten. Marie Bennermo Chefläkare 4

5 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 God kvalitet i vården innebär att vården är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Södersjukhusets värdegrund uttrycker vår syn på vårt förhållningssätt till patienter, vårt arbete med ständiga förbättringar och vår strävan mot processorienterade arbetssätt. I verksamhetsplanen uttrycker vi våra långsiktiga mål och våra strategier för att nå dem. Ett av våra långsiktiga mål är Säker vård med hög kvalitet. Vi sätter varje år sjukhusövergripande mål i verksamhetsplanen, som sedan bryts ned på verksamhetsområdes- och enhetsnivå. De mål som årligen sätts för kvalitet och patientsäkerhet innefattar nationella uppdrag, uppdrag på landstingsnivå och lokala prioriteringar. Många av våra kvalitetsindikatorer utgår från de nationella indikatorer som tas fram och presenteras av SKL årligen (Sveriges Kommuner och Landsting, Öppna Jämförelser). Inom SLL (Stockholms läns landsting) finns centralt en patientsäkerhetskommitté, som varje år föreslår patientsäkerhetsindikatorer för hela landstingets verksamhet. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Chefläkaren ansvarar för att det bedrivs ett strategiskt patientsäkerhetsarbete i organisationen. Varje verksamhetschef ansvarar för att gällande författningar, riktlinjer och rutiner följs på respektive verksamhetsområde. Södersjukhuset har en central organisation för patientsäkerhetsarbetet med ett sjukhusövergripande patientsäkerhetsråd och lokala patientsäkerhetsgrupper. Det övergripande patientsäkerhetsrådets uppgift är bland annat att identifiera vanliga och allvarliga risker som är gemensamma för många verksamheter inom sjukhuset, och att initiera åtgärder för att minska och eliminera dessa risker. De lokala patientsäkerhetsgrupperna på varje verksamhetsområde har bland annat till uppgift att analysera och hantera avvikelser rapporterade i Händelsevis (landstingets gemensamma IT-system för avvikelserapportering). Södersjukhusets styrelse visar intresse för patientsäkerhetsfrågor inte minst genom att vid varje styrelsemöte få en genomgång av någon av sjukhusets verksamhetschefer, såväl av verksamheten och som av en aktuell Lex Maria anmälan och vilka åtgärder som vidtagits i anslutning till inträffade händelser. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Uppföljning av verksamheten sker fortlöpande mellan sjukhusets vd och verksamhetschefer. Det centrala i uppföljningen är verksamhetsområdets verksamhetsplan innehållande mål inom olika perspektiv, där kvalitet och patientsäkerhet ingår. 5

6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits under 2013 samt vilka åtgärder som genomförts för ökad kvalitet och patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 På Stockholms läns landstings patientsäkerhetsdagar i november presenterade sjukhuset delar av sitt patientsäkerhetsarbete i form av 17 postrar och fyra seminarier, vilket tyder på ett stort engagemang för patientsäkerhet inom samtliga verksamhetsområden. En sjuksköterska från verksamhetsområde Kirurgi vann SLL:s patientsäkerhetspris för sitt arbete med patientinformation och delaktighet. Målen för samtliga 24 kvalitetsindikatorer framtagna av Stockholms läns landsting, SLL, uppnåddes 2013 förutom följande två mål; fyratimmarsmålet på akutmottagningen och målnivån för intagningsodlingar för MRSA. Vi vill särskilt lyfta fram några exempel på kvalitets- och säkerhetsförbättringar som vi arbetat med under året: Akutprocessen Akutmottagningen för vuxna är landets största akutmottagning. Sedan flera år tillbaka arbetar samtliga SLL s akutsjukhus med att korta vistelsetiden på akutmottagningarna för våra patienter. Under året har akutmottagningen och berörda specialiteter deltagit i Sverige kommuner och landstings projekt Akut Förbättring och engagemanget i detta arbete har varit och är fortsatt stort. Nya arbetssätt omfattande hela vuxenakuten prövas med den uttalade målsättningen att korta patienternas vistelsetid på akutmottagningen. Som en del i arbetet med att förbättra flödet för patienter från akutmottagningen arbetar många vårdavdelningar med att öka andelen patienter som skrivs ut från sjukhuset under förmiddagen. Bl.a. införs nya arbetssätt att strukturera rondarbetet, vilket leder till att fler patienter kan skrivas ut före kl. 12. För barnakuten och för gynekologiska akutmottagningen som har sin verksamhet i andra delar av sjukhuset finns också mål för vistelsetid på akutmottagningen, mål som sjukhuset uppfyller. Mål: Andel patienter med vistelsetid på akutmottagningen som är mindre än 4 timmar Målnivå 2013: 76 % Resultat 2013: 56 % Resultat 2012: 58% Strokeprocessen För patienter som insjuknar i stroke (propp eller blödning i hjärnan) är ett snabbt omhändertagande helt avgörande för det fortsatta förloppet. För vissa patienter kan blodproppslösande behandling vara aktuell. Södersjukhuset har mycket goda resultat när det gäller att snabbt ge sådan behandling. Arbete med att kunna erbjuda alla patienter med stroke, vård på en strokeenhet har fortsatt under året. Det är en stor och viktig patientgrupp som vi vill kunna ge ett bra omhändertagande. Mål: Andel behandlade med propplösande behandling skall vara hög Målnivå 2013: Minst 10 % Resultat 2013:15 % Resultat 2012:12 % Mål: Andel patienter med stroke vårdade på strokeenhet Målnivå 2013: 90 % Resultat 2013: 90 % Resultat 2012: 88% 6

7 Höftprocessen I landstinget finns ett övergripande mål att patienter med höftledsfraktur skall opereras inom 24 timmar från ankomsten till sjukhus. För att åstadkomma detta krävs en god planering och ett fungerande samarbete mellan många olika aktörer akutmottagningen, ortopediska verksamheten, röntgen och anestesin. Under året har den här processen fortsatt varit i fokus, och landstingets målnivå för denna indikator har överträffats med marginal. Mål: Andel patienter med höftfraktur som opereras inom 24 timmar skall vara hög Målnivå 2013: 80 % Resultat 2013: 83 % Resultat 2012: 87 % Identifiering av vårdskador I början av året utbildades interprofessionella team inom de medicinska verksamheterna i metoden för markörbaserad journalgranskning. Det innebär att samtliga verksamhets områden inom vuxenvården nu genomför månatliga granskningar. Syftet är att identifiera vårdskador och bakomliggande orsaker för att kunna vidta förbättringsåtgärder. Av de vårdskador som identifieras är vårdrelaterade infektioner fortfarande den vanligaste inom samtliga verksamhetsområden, vilket är bakgrunden till den sjukhusgemensamma satsningen inom området. Varje månad genomförs granskningar av ett slumpmässigt urval av 30 journaler från hela sjukhuset. Mål: Andel vårdskador enligt strukturerad journalgranskning Målnivå 2013: Mindre än 10 Resultat 2013:16 % Vårdrelaterade infektioner I Södersjukhusets verksamhetsplan 2013 och 2014 finns mål för att öka följsamheten till basala hygienrutiner och för att minska andelen patienter som drabbas av vårdrelaterade infektioner. Södersjukhuset har en strävan efter en mycket hög vårdhygienisk standard för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Rutiner finns och sjukhuset deltar i de nationella mätningarna av vårdrelaterade infektioner och följsamheten till basala hygienrutiner. Resultaten återkopplas ner till enhetsnivå. Sjukhuset har en lokal Hygienkommitté, ett STRAMA-råd och ett nära samarbete med Vårdhygien Stockholms län. Förbättringsarbete En särskild sjukhusgemensam satsning för att minska andelen patienter som drabbas av en vårdrelaterad infektion har genomförts under 2012 och 2013, kallad VRISS (Vårdrelaterade Infektioner Ska Stoppas). Satsningen har fokuserat på tre områden: 7

8 1 Ökad följsamhet till basala hygienrutiner Ett av de problem som identifierats inom sjukhuset är för låg följsamhet till att sprita händerna före patientkontakt där undersökningshandskar används. När handskar används vid rätt tillfällen blir det lättare att göra rätt och huvudbudskapet har varit att en nyspritad hand är renare än en undersökningshandske. Föreläsningar har anordnats vid flera tillfällen under rubriken Handsken vän eller fiende?. Två affischer togs fram med texten Handskar Ja och Handskar Nej, med bilder som visade exempel på situationer när undersökningshandskar ska användas respektive inte ska användas. Affischerna skickades ut till samtliga enheter inom sjukhuset som underlag till diskussion. I stort sett samtliga enheter inom sjukhuset har dessutom besökts på personalmöten för att informera om och diskutera när handskar ska användas och när de inte ska användas. Handskar JA Rena händer räddar liv! Handskar NEJ Rena händer räddar liv! Under året att ett Hygiennätverk bildats inom sjukhuset. Där träffas sjukhusets hygienombud regelbundet för att utbyta erfarenheter och lära av varandra. 2 Minskad andel patienter om drabbas av vårdrelaterade urinvägsinfektioner Då urinvägsinfektioner är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna gjordes en särskild satsning för att minska dessa. Sjukhuset utlyste oktober 2012 till Urinblåsans månad. Under månaden genomfördes 1) en föreläsning där risken med övertänjning av urinblåsan lyftes fram samt vikten av rätt katetervård för alla patienter med behov av urinkateter. 2) Kateterverkstäder på sjukhusets kliniska träningscentrum vid ett flertal tillfällen, där både teoretisk och praktisk kunskap förmedlades och 3) ett stort antal enheter besöktes för att informera om viktiga förebyggande åtgärder för att minska risken för urinvägsinfektion. Arbetet under Urinblåsans månad har uppmärksammats med Stockholms läns landstings kvalitetspris Gyllene Äpplet Arbetet inom området har fortsatt under 2013 genom att flera verksamheter har utbildat lokala kateterombud och anordnat lokala kateterverkstäder. Sjukhusgemensamma kateterverkstäder fortsätter att anordnas regelbundet för att upprätthålla kompetensen om hur urinvägsinfektioner kan minskas trots användning av urinkateter. 8

9 3 VRISS-projektet (VårdRelaterade Infektioner Ska Stoppas) Med start september 2012 tom maj 2013 genomförs ett projekt enligt genombrottsmetoden för förbättringsarbete. Sju interprofessionella team från olika verksamheter arbetade med att minska en specifik typ av vårdrelaterad infektion. Teamen arbetade med att öka följsamheten till SKL:s åtgärdsprogram för respektive infektion och med att öka följsamheten till basala hygienrutiner. Flera av teamen valde just urinvägsinfektioner för sitt arbete, men också infektioner i samband med operation och venösa infarter har uppmärksammas. Infektionsverktyget Infektionsverktyget har pilottestats inom sjukhuset sedan hösten Ett införande av verktyget med möjlighet att följa incidens av de vårdrelaterade infektionerna blir ett kraftfullt stöd i arbetet. Infektionsverktyget kommer att breddinföras inom Södersjukhuset under Kompetens och utbildning Vårdhygien Stockholms län genomför regelbundet utbildningar i vårdhygien för undersköterskor/barnsköterskor, sjuksköterskor respektive läkare. I hygiennätverket förmedlas och diskuteras vilka rutiner som gäller och hur följsamheten kan öka. Lokaler och städning Städningen inom sjukhuset sköts av en entreprenör. I avtalet finns ett antal grundkrav när det gäller utbildning. Dessutom finns krav i avtalet på utbildning i: - Städning i vårdmiljö - Basala hygienrutiner - Smittspridning (smitta och smittvägar) - Smittstädning hos infekterad patient. Det finns krav på att städpersonalen följer sjukhusets hygienrutiner. Uppföljning av städningen sker enligt ett kvalitetskontrollsystem enligt fastlagt schema. På vårdavdelningarna sker kontroll fyra gånger/år varav egenkontroll vid två av dessa. På operationsavdelningarna sker kontrollerna varannan månad. 9

10 Patientinvolvering På alla patientbord och i alla väntrum ska foldern Åtta råd för en säkrare vård finnas. I foldern uppmanas patienten att vara aktiv och delaktig i sin vård. Utöver de åtta råden innehåller foldern Fyra viktiga råd om hygien som informerar om hur patienten kan bidra till att minska risken för smittspridning. Sjukhuset har en rökstoppsmottagning, dit alla opererande verksamheter kan remittera patienter inför operation. Det är väl känt att rökstopp inför operationen minskar risken för infektioner och andra komplikationer efter operationen. Uppföljning visar att 36 procent av patienterna som slutade röka inför en planerad operation var rökfria i över 30 dagar. Efter ett år var 20 procent av patienterna som ingick i rökavvänjning fortsatt rökfria. Studier visar att utan hjälp klarar cirka tre till fem procent av att bli rökfria. Resultat vårdrelaterade infektioner Sjukhuset deltar sedan många år i de nationella punktprevalensmätningar som genomförs. Andelen patienter med en vårdrelaterad infektion har minskat de tre senaste åren. Sjukhusets resultat är bättre än genomsnittet i riket och genomsnittet även i Stockholms läns landsting. Mål 2013: Andel patienter som drabbas av en vårdrelaterad infektion skall minska Målnivå 2013: <7 % Resultat 2013: 6,2 % Resultat 2012: 7,1 % % 4 VRI-utvecklingen Antal patienter som drabbas av en vårdrelaterad infektion

11 TUFF Trycksår, Undernäring, Fall Förebyggande arbete Inom de tre områdena i landstingets TUFF-satsning har det förebyggande arbetet fortsatt under Sjukhuset har nätverksgrupper som arbetar särskilt med fall respektive trycksår, med representanter från vårdavdelningarna. Dessa grupper har fortsatt att träffas under året. Syftet med nätverken är att ge deltagarna fördjupad kunskap och möjlighet att dela erfarenheter och tips med varandra för att kunna driva det förebyggande arbetet på sina avdelningar. Trycksår Att göra en riskbedömning i samband med inskrivningen avseende risken att utveckla trycksår, är viktigt för att kunna sätta in förebyggande åtgärder. Andelen patienter som var riskbedömda vid ankomsten har ökat under året. December utlystes till en fokusmånad under rubriken Trycksår Nej tack! och en mängd aktiviteter genomfördes. Föreläsning, trycksårsverkstäder på sjukhusets Kliniska träningscentrum, frågequiz och extra uppföljningar har satt fokus på åtgärder för att förebygga trycksår. Mål: Andel patienter som är riskbedömda enligt Nortonskalan (skala för bedömning av risk för trycksår) skall öka Målnivå 2013: > 51 % Resultat 2013: 79 % Resultat 2012: 51 % Undernäring Att identifiera patienter med undernäring är väsentligt för att kunna sätta in åtgärder under vårdtiden och rapportera problemet vidare i vårdkedjan. Det regionala vårdprogrammet föreskriver att nutritionsbedömningen ska göras inom 24 timmar. Mål: Andel patienter som är nutritionsbedömda inom 24 timmar från ankomsten till vårdavdelningen skall öka Målnivå 2013: > 63 % Resultat 2013: 59 % Resultat 2012: 63 % Fall Fall är en vanlig avvikelse och mycket arbete pågår för att minska risken för fall och skador i samband med fall. Sökord för att dokumentera fall under vårdtiden har införts i journalsystemet under året. Syftet är att bättre kunna följa upp antalet fall och om det fallförebyggande arbetet ger effekt på att antalet fall minskar. 11

12 Kommunikation Det är känt att bristande kommunikationen är en av de vanligaste orsakerna till allvarliga händelser och vårdskador. Mot den bakgrunden påbörjades införandet av SBAR inom sjukhuset under SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation) är ett verktyg för att överföra information på ett strukturerat och säkert sätt. Under året har en särskild satsning genomförts för att öka användningen av SBAR som struktur vid kommunikation om enskilda patienter. En utbildningsfilm har spelats in och regelbundna utbildningar för alla medarbetare har planerats och kommer att genomföras med start våren S B A R SBAR SITUATION Vad är problemet/anledningen till kontakt BAKGRUND Kortfattad och relevant sjukhistoria för att skapa en gemensam helhetsbild av patientens tillstånd fram tills nu. AKTUELLT TILLSTÅND Status Bedömning REKOMMENDATION Åtgärd Tidsram Bekräftelse på kommunikationen Ange... Eget namn Titel Enhet Patientens Namn Ålder Personnummer Jag kontaktar därför... Upplys om... Tidigare och nuvarande sjukdomar av betydelse. Kort rapport av aktuella problem och behandlingar tills nu. -Allergi -Smittorisk Rapportera... A: luftväg B: andning/saturation C: puls/bt D: medvetandegrad orienterad till tid/rum/person, smärta E: temperatur, hud, färg, buk, urinproduktion, yttre skador Alt. enl. MEWS Jag tror att problemet/anledningen till patientens tillstånd är......därför föreslår/efterfrågar jag Omedelbar handläggning Övervakning/förflyttning Utredning/behandling Vårdplanering, hjälpbehov Hur ofta ska jag... Hur länge... När ska jag ta kontakt igen? Har du ytterligare frågor? Är vi överens? 12

13 Patientsäkerhet vid operationer Det är känt att antalet allvarliga komplikationer i samband med kirurgi minskar om checklistan Timeout för säker kirurgi används. Checklistan är utarbetad av WHO och målet med att använda den är ökad patientsäkerhet och bättre kommunikation på operationssalarna. Checklista används på samtliga operationsavdelningar på sjukhuset. Följsamheten till åtgärderna i checklistan följs upp regelbundet. Enkel läkemedelsgenomgång/läkemedelsavstämning Enkel läkemedelsgenomgång/läkemedelsavstämning, en metod framtagen för att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar, har successivt införts inom sjukhusets medicinska specialiteter, med start Samtidigt införs en läkemedelsberättelse till patienten med syfte att ge patienten tydlig information om eventuella läkemedelsändringar som skett under vårdtiden. Arbete pågår för att införa enkel läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse inom samtliga verksamhetsområden med slutenvård. Förbättrad patientövervakning och MIG-team MIG-projektet (Mobil Intensivvårds Grupp) påbörjades 2007 på Södersjukhuset och har successivt införts inom hela organisationen. Regelbunden övervakning av alla inneliggande patienter med ett riskbedömningsinstrumentet MEWS (Modified Early Warning Score) ökar möjligheten att upptäcka en försämring av patientens tillstånd i tid. Om en patient försämras kan vårdavdelningarna få stöd av ett MIG-team som finns tillgängligt dygnet runt, veckans alla dagar. Att införa MEWS och MIG innebär en omfattande utbildningsinsats av alla medarbetare för att säkerställa övervakning enligt fasta sjukhusövergripande rutiner. Uppföljning sker regelbundet för att säkerställa god följsamhet och en fortsatt tillämpning i enlighet med riktlinjen för övervakning. Modified Early Warning Score MEWS Poäng Andnings- < frekvens Puls Systolisktt blodtryck Temp 35 35, , ,1-38,5 > 38,5 CNS Nytill- Alert Reagerar Reagerar Reagerar kommen på tilltal på smärta ej förvirring Urin- Anuri Kraftigt Kraftigt produktion <100 ml minskad ökad /24 h senaste 6 h senaste 6 h Hjärt-Lung-Räddning Tiden till behandling är avgörande för chansen att överleva vid ett hjärtstopp och varje minuts fördröjning minskar chansen till överlevnad. Mot den bakgrunden placerades hjärtstartare ut på vårdavdelningarna under 2012 och på mottagningar och allmänna utrymmen inom sjukhuset under

14 Högriskprojektet Ett arbete har pågått under året med syftet att säkerställa att högriskpatienter som genomgår ett planerat ingrepp får ett optimalt omhändertagande före, under och efter en operation. Ett scoringsystem (Surgical Apgar Score) som används vid slutet av operation för att bedöma risk för postoperativa komplikationer har testats och utvärderats. Säker bukkirurgi Sjukhuset deltar i det av LÖF (Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag) initierade projektet Säker bukkirurgi, ett tvärprofessionellt arbete som sker i samverkan mellan flera verksamhetsområden. I projektet har verksamheten gjort en självvärdering och därefter granskats av ett revisorsteam. Revisorerna har lämnat en skriftlig återföringsrapport med förslag på åtgärder. Arbetet med dessa förbättringsåtgärder kommer att pågå under våren 2014 och ska därefter redovisas till revisorsteamet. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Södersjukhuset deltar i de olika nationella mätningar som genomförs av SKL. Sjukhuset rapporterar också till cirka 80 nationella, regionala och lokala kvalitetsregister för att kunna följa sina resultat över tid och jämföra sina resultat med andra. Patientenkäter genomförs utifrån Vårdval och nationella mätningar. Sjukhuset har under året arbetat med att hitta en enkel metod för att följa upp patienternas uppfattning om vården. Metoden bör kunna ge snabb återkoppling av resultatet till aktuell enhet, för att vara en hjälp i förbättringsarbetet. Ett enkelt verktyg har testats på en mottagning under hösten med positivt resultat. En större test på fem mottagningar påbörjas efter årsskiftet. Vårdskador följs upp genom inrapporterade avvikelser i avvikelsesystemet, och den strukturerade journalgranskningen. Verksamhetsområdenas mål och planerade aktiviteter följs upp vid uppföljningstillfällen tre gånger per år. Utgångspunkten är verksamhetsområdets verksamhetsplan och det arbete inom kvalitet och patientsäkerhet som genomförs för att nå de uppsatta målen. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 3 p 3 Södersjukhuset samverkar med ett stort antal externa aktörer inom vård och kommunal omsorg. Viktiga fora är de regelbundet återkommande mötena med den geriatriska vården i närområdet och företrädare för den kommunala omsorgen. Via Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) har sjukhuset sedan 2011 deltagit i projektet Vårdcoacher, där patienter med många samtidiga sjukvårdskontakter får hjälp att navigera i vården. Sedan starten har även patienter med hjärtsvikt och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) anslutits till projektet. Ett delprojekt finns också inom Sachsska barnsjukhuset. Samverkan med närsjukvården sker via landstingets beslutsstöd VISS och inom flera specialiteter förekommer regelbundna möten för diskussion om remisshantering, vårdnivåer och andra samarbetsformer. 14

15 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalyser genomförs i ökande omfattning inom alla verksamheter för att minimera risker för att en patient ska drabbas av en vårdskada. Riskanalyser genomförs inför större planerade förändringar och riskområden i behov av fördjupad analys uppmärksammas ofta i samband med händelseanalyser. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 p 5 Grunden för ett gott patientsäkerhetsarbete är medarbetare som uppmärksammar och rapporterar avvikelser från ordinarie händelseförlopp. Inom all sjukvårdsverksamhet, såväl internationellt som i Sverige, vet vi att det fortfarande föreligger en underrapportering av händelser som skulle kunna leda till att något går fel i omhändertagandet av patienten. En målsättning är alltså fortfarande att öka antal inrapporterade händelser, för att säkerställa att vi upptäcker vad som skulle kunna gå fel, och kan arbeta aktivt för att åtgärda det. Avvikelser Under året har 4941 avvikelser rapporterats in i landstingets IT-stöd för avvikelserapportering HändelseVis, vilket är en ökning jämfört med året innan. Avvikelserapporteringen är ett av våra viktigaste underlag för förbättringsarbete, där vi kan göra särskilda satsningar på de problemområden som framkommer, och följa upp om de insatser vi gör ger önskat resultat. Av de inrapporterade avvikelserna kom 106 från andra vårdgivare. Antalet rapporterade risker har ökat jämfört med föregående år, vilket är positivt, då det ger oss möjlighet att arbeta mer proaktivt. Vid allvarligare händelser genomförs en händelseanalys och allt oftare involveras patienter och närstående i detta arbete. Exempelvis vid allvarliga händelser inom kvinnosjukvården, träffar verksamhetschefen den drabbade kvinnan både i nära anslutning till händelsen och när utredningen är färdig Handlagda avvikelser

16 Ett stort antal åtgärder har vidtagits utifrån den kunskap analyser av avvikelserapporter, vårdskador och händelseanalyser givit. En ny satsning på SBAR som ett strukturerat sätt att överföra information om patienten har pågått under året, för att minska avvikelser på grund av bristande kommunikation. Flera verksamhetsområden har arbetat med förbättrade utskrivningsrutiner med patient information och checklistor för att inte viktig information till patienten och nästa vårdgivare om den fortsatt vården, ska glömmas bort. Under hösten infördes en rutin för bedömning av patientens tillstånd inför transport till röntgen. Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Det finns olika vägar för våra patienter och närstående att höra av sig med synpunkter och klagomål. Många hör av sig direkt till den verksamhet man besökt, och ärendet hanteras lokalt av berörd chef och medarbetare. Andra hör av sig till sjukhusets patientombudsman via telefon eller e-post, och ärendet skickas sedan vidare till det verksamhetsområde som varit inblandad i händelsen. Alla patienter och närstående skall få återkoppling på sina synpunkter, och vi arbetar med att förbättra våra rutiner för att säkerställa att detta sker på ett snabbt och smidigt sätt! Förutom de ärenden som handläggs på Södersjukhuset sammanställs och redovisas de ärenden vi hanterar som inkommer från Socialstyrelsen, Patientnämnden och LÖF (landstingens ömsesidiga försäkringsbolag). Rutiner för hur klagomål och synpunkter tas omhand finns beskrivna i sjukhusets styrande dokument. Patientärenden Södersjukhuset Ärenden till Löf Socialstyrelsen och HSAN Patientnämnden Lex maria ärenden 546 Antal * Det högre antalet ärenden till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (Löf) 2011 förklaras av ändrade rutiner inom Löf, som innebär att alla ärenden from det året rapporteras till en central funktion inom sjukhuset. 16

17 Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Allt fler verksamhetsområden bjuder in patienter och närstående i det löpande patientsäkerhetsarbetet. Medverkan från patienter i framtagande av informationsmaterial, vid händelseanalyser och i förbättringsarbete är något som vi arbetar med att utveckla. Chefläkare, kvalitetssamordnare och patientombudsman träffar regelbundet representanter från våra patientföreningar. Inom barnsjukvården har ett antal föräldraråd bildats med syftet att föräldrarna ska bidra med synpunkter och konstruktiva förslag till förbättringar av vården. Sachsska Barn- och Ungdomssjukhuset har under året arbetat aktivt med barnkonventionen och spelat in flera filmer för att belysa barns/ ungdomars och föräldrars synpunkter. Flera enheter har övergått till att genomföra överrapporteringen mellan arbetspassen, tillsammans med patienten, för att ge patienten möjlighet att delta i planeringen av vården. Södersjukhusets kommunikationsavdelning arbetar med sociala medier för att underlätta interaktion mellan medborgare och sjukhusets verksamheter. 17

18 Övergripande strategier för kommande år Södersjukhusets målsättning är att integrera patientsäkerhet som en självklar del av vår organisation och våra arbetssätt. Att arbeta med förbättringar av kvalitet och säkerhet är ett långsiktigt arbete där vår strävan är att alltid bli ännu bättre! I sjukhuset långsiktiga mål betonas Säker vård med hög kvalitet som ett av de högst prioriterade målen. Under 2014 kommer arbetet med att stärka området E-hälsa, för en bättre och förenklad interaktion med medborgare och patienter att stärkas, bland annat genom den nya avdelning som bildades 2013 för att särskilt hanterar dessa frågor. En viktig del i det arbetet är utvecklingen av våra tjänster i Mina Vårdkontakter. Vi kommer att ha fortsatt fokus på vårdrelaterade infektioner, och hur vi kan minska vårdskador till följd av dessa. Arbetet med att hitta och förhindra undvikbara vårdskador är ett av våra prioriterade områden. Med syfte att öka kvaliteten och säkerheten i läkemedelsbehandlingen och minska läkemedelsfel i vårdens övergångar kommer enkel läkemedelsgenomgång att införas inom all slutenvård under Arbetet med att förbättra omhändertagandet på vuxenkutmottagningen fortsätter. Nya arbetssätt prövas, utvärderas och införs i syfte att förbättra för såväl våra patienter som medarbetare. Vi på Södersjukhuset vill på olika sätt bli bättre på att involvera patienter och närstående i vårt arbete och hoppas att det skall märkas! Välkommen att vara med på vår resa mot ständiga förbättringar och en säkrare sjukvård! 18

19

20 Marie Bennermo, Chefläkare / Fotogruppen