Patientsäkerhetsberättelse för Södersjukhuset 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientsäkerhetsberättelse för Södersjukhuset 2013"

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för Södersjukhuset 2013

2

3 Innehållsförteckning Förord 4 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 6 Uppföljning genom egenkontroll 14 Samverkan för att förebygga vårdskador 14 Riskanalys 15 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 15 Hantering av klagomål och synpunkter 16 Samverkan med patienter och närstående 17 Övergripande mål och strategier för kommande år 18 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3

4 Förord Välkommen att ta del av Södersjukhusets patientsäkerhetsberättelse för Här berättar vi om vårt patientsäkerhetsarbete under året, och ger några exempel på vårt omfattande arbete för förbättrad kvalitet. Patientsäkerhetsberättelsen är till för att Du som medborgare skall få en inblick i hur vi arbetar med ständiga förbättringar för att göra vården så bra som möjligt för Dig. Vi vill att ett högt säkerhetstänkande skall prägla hela vår organisation och allt vi gör. Allt kan vi inte beskriva i den här texten, men vi hoppas att Du skall få en övergripande bild av hur vi arbetar med dessa frågor. Vill Du fördjupa dig ytterligare i våra arbetssätt och resultat hänvisar vi till Södersjukhusets förvaltningsberättelse Några exempel på vad Du finner i den här skriften är: Hur vi arbetar med patientsäkerhet i vår organisation Hur vi följer upp arbetet i organisationen Några av de resultat som uppnåtts Hur vi identifierar och hanterar vårdskador Hur våra medarbetare bidragit till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser Hur patienter och närståendes synpunkter och klagomål som har betydelse för patientsäkerheten har hanterats Hur vi arbetar för att involvera patienter och närstående i patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhetsberättelsen skall ge en bild av hur vi arbetar med säkerhetsfrågor utifrån vår värdegrund För patienten med patienten. Marie Bennermo Chefläkare 4

5 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 God kvalitet i vården innebär att vården är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Södersjukhusets värdegrund uttrycker vår syn på vårt förhållningssätt till patienter, vårt arbete med ständiga förbättringar och vår strävan mot processorienterade arbetssätt. I verksamhetsplanen uttrycker vi våra långsiktiga mål och våra strategier för att nå dem. Ett av våra långsiktiga mål är Säker vård med hög kvalitet. Vi sätter varje år sjukhusövergripande mål i verksamhetsplanen, som sedan bryts ned på verksamhetsområdes- och enhetsnivå. De mål som årligen sätts för kvalitet och patientsäkerhet innefattar nationella uppdrag, uppdrag på landstingsnivå och lokala prioriteringar. Många av våra kvalitetsindikatorer utgår från de nationella indikatorer som tas fram och presenteras av SKL årligen (Sveriges Kommuner och Landsting, Öppna Jämförelser). Inom SLL (Stockholms läns landsting) finns centralt en patientsäkerhetskommitté, som varje år föreslår patientsäkerhetsindikatorer för hela landstingets verksamhet. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Chefläkaren ansvarar för att det bedrivs ett strategiskt patientsäkerhetsarbete i organisationen. Varje verksamhetschef ansvarar för att gällande författningar, riktlinjer och rutiner följs på respektive verksamhetsområde. Södersjukhuset har en central organisation för patientsäkerhetsarbetet med ett sjukhusövergripande patientsäkerhetsråd och lokala patientsäkerhetsgrupper. Det övergripande patientsäkerhetsrådets uppgift är bland annat att identifiera vanliga och allvarliga risker som är gemensamma för många verksamheter inom sjukhuset, och att initiera åtgärder för att minska och eliminera dessa risker. De lokala patientsäkerhetsgrupperna på varje verksamhetsområde har bland annat till uppgift att analysera och hantera avvikelser rapporterade i Händelsevis (landstingets gemensamma IT-system för avvikelserapportering). Södersjukhusets styrelse visar intresse för patientsäkerhetsfrågor inte minst genom att vid varje styrelsemöte få en genomgång av någon av sjukhusets verksamhetschefer, såväl av verksamheten och som av en aktuell Lex Maria anmälan och vilka åtgärder som vidtagits i anslutning till inträffade händelser. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Uppföljning av verksamheten sker fortlöpande mellan sjukhusets vd och verksamhetschefer. Det centrala i uppföljningen är verksamhetsområdets verksamhetsplan innehållande mål inom olika perspektiv, där kvalitet och patientsäkerhet ingår. 5

6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits under 2013 samt vilka åtgärder som genomförts för ökad kvalitet och patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 På Stockholms läns landstings patientsäkerhetsdagar i november presenterade sjukhuset delar av sitt patientsäkerhetsarbete i form av 17 postrar och fyra seminarier, vilket tyder på ett stort engagemang för patientsäkerhet inom samtliga verksamhetsområden. En sjuksköterska från verksamhetsområde Kirurgi vann SLL:s patientsäkerhetspris för sitt arbete med patientinformation och delaktighet. Målen för samtliga 24 kvalitetsindikatorer framtagna av Stockholms läns landsting, SLL, uppnåddes 2013 förutom följande två mål; fyratimmarsmålet på akutmottagningen och målnivån för intagningsodlingar för MRSA. Vi vill särskilt lyfta fram några exempel på kvalitets- och säkerhetsförbättringar som vi arbetat med under året: Akutprocessen Akutmottagningen för vuxna är landets största akutmottagning. Sedan flera år tillbaka arbetar samtliga SLL s akutsjukhus med att korta vistelsetiden på akutmottagningarna för våra patienter. Under året har akutmottagningen och berörda specialiteter deltagit i Sverige kommuner och landstings projekt Akut Förbättring och engagemanget i detta arbete har varit och är fortsatt stort. Nya arbetssätt omfattande hela vuxenakuten prövas med den uttalade målsättningen att korta patienternas vistelsetid på akutmottagningen. Som en del i arbetet med att förbättra flödet för patienter från akutmottagningen arbetar många vårdavdelningar med att öka andelen patienter som skrivs ut från sjukhuset under förmiddagen. Bl.a. införs nya arbetssätt att strukturera rondarbetet, vilket leder till att fler patienter kan skrivas ut före kl. 12. För barnakuten och för gynekologiska akutmottagningen som har sin verksamhet i andra delar av sjukhuset finns också mål för vistelsetid på akutmottagningen, mål som sjukhuset uppfyller. Mål: Andel patienter med vistelsetid på akutmottagningen som är mindre än 4 timmar Målnivå 2013: 76 % Resultat 2013: 56 % Resultat 2012: 58% Strokeprocessen För patienter som insjuknar i stroke (propp eller blödning i hjärnan) är ett snabbt omhändertagande helt avgörande för det fortsatta förloppet. För vissa patienter kan blodproppslösande behandling vara aktuell. Södersjukhuset har mycket goda resultat när det gäller att snabbt ge sådan behandling. Arbete med att kunna erbjuda alla patienter med stroke, vård på en strokeenhet har fortsatt under året. Det är en stor och viktig patientgrupp som vi vill kunna ge ett bra omhändertagande. Mål: Andel behandlade med propplösande behandling skall vara hög Målnivå 2013: Minst 10 % Resultat 2013:15 % Resultat 2012:12 % Mål: Andel patienter med stroke vårdade på strokeenhet Målnivå 2013: 90 % Resultat 2013: 90 % Resultat 2012: 88% 6

7 Höftprocessen I landstinget finns ett övergripande mål att patienter med höftledsfraktur skall opereras inom 24 timmar från ankomsten till sjukhus. För att åstadkomma detta krävs en god planering och ett fungerande samarbete mellan många olika aktörer akutmottagningen, ortopediska verksamheten, röntgen och anestesin. Under året har den här processen fortsatt varit i fokus, och landstingets målnivå för denna indikator har överträffats med marginal. Mål: Andel patienter med höftfraktur som opereras inom 24 timmar skall vara hög Målnivå 2013: 80 % Resultat 2013: 83 % Resultat 2012: 87 % Identifiering av vårdskador I början av året utbildades interprofessionella team inom de medicinska verksamheterna i metoden för markörbaserad journalgranskning. Det innebär att samtliga verksamhets områden inom vuxenvården nu genomför månatliga granskningar. Syftet är att identifiera vårdskador och bakomliggande orsaker för att kunna vidta förbättringsåtgärder. Av de vårdskador som identifieras är vårdrelaterade infektioner fortfarande den vanligaste inom samtliga verksamhetsområden, vilket är bakgrunden till den sjukhusgemensamma satsningen inom området. Varje månad genomförs granskningar av ett slumpmässigt urval av 30 journaler från hela sjukhuset. Mål: Andel vårdskador enligt strukturerad journalgranskning Målnivå 2013: Mindre än 10 Resultat 2013:16 % Vårdrelaterade infektioner I Södersjukhusets verksamhetsplan 2013 och 2014 finns mål för att öka följsamheten till basala hygienrutiner och för att minska andelen patienter som drabbas av vårdrelaterade infektioner. Södersjukhuset har en strävan efter en mycket hög vårdhygienisk standard för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Rutiner finns och sjukhuset deltar i de nationella mätningarna av vårdrelaterade infektioner och följsamheten till basala hygienrutiner. Resultaten återkopplas ner till enhetsnivå. Sjukhuset har en lokal Hygienkommitté, ett STRAMA-råd och ett nära samarbete med Vårdhygien Stockholms län. Förbättringsarbete En särskild sjukhusgemensam satsning för att minska andelen patienter som drabbas av en vårdrelaterad infektion har genomförts under 2012 och 2013, kallad VRISS (Vårdrelaterade Infektioner Ska Stoppas). Satsningen har fokuserat på tre områden: 7

8 1 Ökad följsamhet till basala hygienrutiner Ett av de problem som identifierats inom sjukhuset är för låg följsamhet till att sprita händerna före patientkontakt där undersökningshandskar används. När handskar används vid rätt tillfällen blir det lättare att göra rätt och huvudbudskapet har varit att en nyspritad hand är renare än en undersökningshandske. Föreläsningar har anordnats vid flera tillfällen under rubriken Handsken vän eller fiende?. Två affischer togs fram med texten Handskar Ja och Handskar Nej, med bilder som visade exempel på situationer när undersökningshandskar ska användas respektive inte ska användas. Affischerna skickades ut till samtliga enheter inom sjukhuset som underlag till diskussion. I stort sett samtliga enheter inom sjukhuset har dessutom besökts på personalmöten för att informera om och diskutera när handskar ska användas och när de inte ska användas. Handskar JA Rena händer räddar liv! Handskar NEJ Rena händer räddar liv! Under året att ett Hygiennätverk bildats inom sjukhuset. Där träffas sjukhusets hygienombud regelbundet för att utbyta erfarenheter och lära av varandra. 2 Minskad andel patienter om drabbas av vårdrelaterade urinvägsinfektioner Då urinvägsinfektioner är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna gjordes en särskild satsning för att minska dessa. Sjukhuset utlyste oktober 2012 till Urinblåsans månad. Under månaden genomfördes 1) en föreläsning där risken med övertänjning av urinblåsan lyftes fram samt vikten av rätt katetervård för alla patienter med behov av urinkateter. 2) Kateterverkstäder på sjukhusets kliniska träningscentrum vid ett flertal tillfällen, där både teoretisk och praktisk kunskap förmedlades och 3) ett stort antal enheter besöktes för att informera om viktiga förebyggande åtgärder för att minska risken för urinvägsinfektion. Arbetet under Urinblåsans månad har uppmärksammats med Stockholms läns landstings kvalitetspris Gyllene Äpplet Arbetet inom området har fortsatt under 2013 genom att flera verksamheter har utbildat lokala kateterombud och anordnat lokala kateterverkstäder. Sjukhusgemensamma kateterverkstäder fortsätter att anordnas regelbundet för att upprätthålla kompetensen om hur urinvägsinfektioner kan minskas trots användning av urinkateter. 8

9 3 VRISS-projektet (VårdRelaterade Infektioner Ska Stoppas) Med start september 2012 tom maj 2013 genomförs ett projekt enligt genombrottsmetoden för förbättringsarbete. Sju interprofessionella team från olika verksamheter arbetade med att minska en specifik typ av vårdrelaterad infektion. Teamen arbetade med att öka följsamheten till SKL:s åtgärdsprogram för respektive infektion och med att öka följsamheten till basala hygienrutiner. Flera av teamen valde just urinvägsinfektioner för sitt arbete, men också infektioner i samband med operation och venösa infarter har uppmärksammas. Infektionsverktyget Infektionsverktyget har pilottestats inom sjukhuset sedan hösten Ett införande av verktyget med möjlighet att följa incidens av de vårdrelaterade infektionerna blir ett kraftfullt stöd i arbetet. Infektionsverktyget kommer att breddinföras inom Södersjukhuset under Kompetens och utbildning Vårdhygien Stockholms län genomför regelbundet utbildningar i vårdhygien för undersköterskor/barnsköterskor, sjuksköterskor respektive läkare. I hygiennätverket förmedlas och diskuteras vilka rutiner som gäller och hur följsamheten kan öka. Lokaler och städning Städningen inom sjukhuset sköts av en entreprenör. I avtalet finns ett antal grundkrav när det gäller utbildning. Dessutom finns krav i avtalet på utbildning i: - Städning i vårdmiljö - Basala hygienrutiner - Smittspridning (smitta och smittvägar) - Smittstädning hos infekterad patient. Det finns krav på att städpersonalen följer sjukhusets hygienrutiner. Uppföljning av städningen sker enligt ett kvalitetskontrollsystem enligt fastlagt schema. På vårdavdelningarna sker kontroll fyra gånger/år varav egenkontroll vid två av dessa. På operationsavdelningarna sker kontrollerna varannan månad. 9

10 Patientinvolvering På alla patientbord och i alla väntrum ska foldern Åtta råd för en säkrare vård finnas. I foldern uppmanas patienten att vara aktiv och delaktig i sin vård. Utöver de åtta råden innehåller foldern Fyra viktiga råd om hygien som informerar om hur patienten kan bidra till att minska risken för smittspridning. Sjukhuset har en rökstoppsmottagning, dit alla opererande verksamheter kan remittera patienter inför operation. Det är väl känt att rökstopp inför operationen minskar risken för infektioner och andra komplikationer efter operationen. Uppföljning visar att 36 procent av patienterna som slutade röka inför en planerad operation var rökfria i över 30 dagar. Efter ett år var 20 procent av patienterna som ingick i rökavvänjning fortsatt rökfria. Studier visar att utan hjälp klarar cirka tre till fem procent av att bli rökfria. Resultat vårdrelaterade infektioner Sjukhuset deltar sedan många år i de nationella punktprevalensmätningar som genomförs. Andelen patienter med en vårdrelaterad infektion har minskat de tre senaste åren. Sjukhusets resultat är bättre än genomsnittet i riket och genomsnittet även i Stockholms läns landsting. Mål 2013: Andel patienter som drabbas av en vårdrelaterad infektion skall minska Målnivå 2013: <7 % Resultat 2013: 6,2 % Resultat 2012: 7,1 % % 4 VRI-utvecklingen Antal patienter som drabbas av en vårdrelaterad infektion

11 TUFF Trycksår, Undernäring, Fall Förebyggande arbete Inom de tre områdena i landstingets TUFF-satsning har det förebyggande arbetet fortsatt under Sjukhuset har nätverksgrupper som arbetar särskilt med fall respektive trycksår, med representanter från vårdavdelningarna. Dessa grupper har fortsatt att träffas under året. Syftet med nätverken är att ge deltagarna fördjupad kunskap och möjlighet att dela erfarenheter och tips med varandra för att kunna driva det förebyggande arbetet på sina avdelningar. Trycksår Att göra en riskbedömning i samband med inskrivningen avseende risken att utveckla trycksår, är viktigt för att kunna sätta in förebyggande åtgärder. Andelen patienter som var riskbedömda vid ankomsten har ökat under året. December utlystes till en fokusmånad under rubriken Trycksår Nej tack! och en mängd aktiviteter genomfördes. Föreläsning, trycksårsverkstäder på sjukhusets Kliniska träningscentrum, frågequiz och extra uppföljningar har satt fokus på åtgärder för att förebygga trycksår. Mål: Andel patienter som är riskbedömda enligt Nortonskalan (skala för bedömning av risk för trycksår) skall öka Målnivå 2013: > 51 % Resultat 2013: 79 % Resultat 2012: 51 % Undernäring Att identifiera patienter med undernäring är väsentligt för att kunna sätta in åtgärder under vårdtiden och rapportera problemet vidare i vårdkedjan. Det regionala vårdprogrammet föreskriver att nutritionsbedömningen ska göras inom 24 timmar. Mål: Andel patienter som är nutritionsbedömda inom 24 timmar från ankomsten till vårdavdelningen skall öka Målnivå 2013: > 63 % Resultat 2013: 59 % Resultat 2012: 63 % Fall Fall är en vanlig avvikelse och mycket arbete pågår för att minska risken för fall och skador i samband med fall. Sökord för att dokumentera fall under vårdtiden har införts i journalsystemet under året. Syftet är att bättre kunna följa upp antalet fall och om det fallförebyggande arbetet ger effekt på att antalet fall minskar. 11

12 Kommunikation Det är känt att bristande kommunikationen är en av de vanligaste orsakerna till allvarliga händelser och vårdskador. Mot den bakgrunden påbörjades införandet av SBAR inom sjukhuset under SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation) är ett verktyg för att överföra information på ett strukturerat och säkert sätt. Under året har en särskild satsning genomförts för att öka användningen av SBAR som struktur vid kommunikation om enskilda patienter. En utbildningsfilm har spelats in och regelbundna utbildningar för alla medarbetare har planerats och kommer att genomföras med start våren S B A R SBAR SITUATION Vad är problemet/anledningen till kontakt BAKGRUND Kortfattad och relevant sjukhistoria för att skapa en gemensam helhetsbild av patientens tillstånd fram tills nu. AKTUELLT TILLSTÅND Status Bedömning REKOMMENDATION Åtgärd Tidsram Bekräftelse på kommunikationen Ange... Eget namn Titel Enhet Patientens Namn Ålder Personnummer Jag kontaktar därför... Upplys om... Tidigare och nuvarande sjukdomar av betydelse. Kort rapport av aktuella problem och behandlingar tills nu. -Allergi -Smittorisk Rapportera... A: luftväg B: andning/saturation C: puls/bt D: medvetandegrad orienterad till tid/rum/person, smärta E: temperatur, hud, färg, buk, urinproduktion, yttre skador Alt. enl. MEWS Jag tror att problemet/anledningen till patientens tillstånd är......därför föreslår/efterfrågar jag Omedelbar handläggning Övervakning/förflyttning Utredning/behandling Vårdplanering, hjälpbehov Hur ofta ska jag... Hur länge... När ska jag ta kontakt igen? Har du ytterligare frågor? Är vi överens? 12

13 Patientsäkerhet vid operationer Det är känt att antalet allvarliga komplikationer i samband med kirurgi minskar om checklistan Timeout för säker kirurgi används. Checklistan är utarbetad av WHO och målet med att använda den är ökad patientsäkerhet och bättre kommunikation på operationssalarna. Checklista används på samtliga operationsavdelningar på sjukhuset. Följsamheten till åtgärderna i checklistan följs upp regelbundet. Enkel läkemedelsgenomgång/läkemedelsavstämning Enkel läkemedelsgenomgång/läkemedelsavstämning, en metod framtagen för att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar, har successivt införts inom sjukhusets medicinska specialiteter, med start Samtidigt införs en läkemedelsberättelse till patienten med syfte att ge patienten tydlig information om eventuella läkemedelsändringar som skett under vårdtiden. Arbete pågår för att införa enkel läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse inom samtliga verksamhetsområden med slutenvård. Förbättrad patientövervakning och MIG-team MIG-projektet (Mobil Intensivvårds Grupp) påbörjades 2007 på Södersjukhuset och har successivt införts inom hela organisationen. Regelbunden övervakning av alla inneliggande patienter med ett riskbedömningsinstrumentet MEWS (Modified Early Warning Score) ökar möjligheten att upptäcka en försämring av patientens tillstånd i tid. Om en patient försämras kan vårdavdelningarna få stöd av ett MIG-team som finns tillgängligt dygnet runt, veckans alla dagar. Att införa MEWS och MIG innebär en omfattande utbildningsinsats av alla medarbetare för att säkerställa övervakning enligt fasta sjukhusövergripande rutiner. Uppföljning sker regelbundet för att säkerställa god följsamhet och en fortsatt tillämpning i enlighet med riktlinjen för övervakning. Modified Early Warning Score MEWS Poäng Andnings- < frekvens Puls Systolisktt blodtryck Temp 35 35, , ,1-38,5 > 38,5 CNS Nytill- Alert Reagerar Reagerar Reagerar kommen på tilltal på smärta ej förvirring Urin- Anuri Kraftigt Kraftigt produktion <100 ml minskad ökad /24 h senaste 6 h senaste 6 h Hjärt-Lung-Räddning Tiden till behandling är avgörande för chansen att överleva vid ett hjärtstopp och varje minuts fördröjning minskar chansen till överlevnad. Mot den bakgrunden placerades hjärtstartare ut på vårdavdelningarna under 2012 och på mottagningar och allmänna utrymmen inom sjukhuset under

14 Högriskprojektet Ett arbete har pågått under året med syftet att säkerställa att högriskpatienter som genomgår ett planerat ingrepp får ett optimalt omhändertagande före, under och efter en operation. Ett scoringsystem (Surgical Apgar Score) som används vid slutet av operation för att bedöma risk för postoperativa komplikationer har testats och utvärderats. Säker bukkirurgi Sjukhuset deltar i det av LÖF (Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag) initierade projektet Säker bukkirurgi, ett tvärprofessionellt arbete som sker i samverkan mellan flera verksamhetsområden. I projektet har verksamheten gjort en självvärdering och därefter granskats av ett revisorsteam. Revisorerna har lämnat en skriftlig återföringsrapport med förslag på åtgärder. Arbetet med dessa förbättringsåtgärder kommer att pågå under våren 2014 och ska därefter redovisas till revisorsteamet. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Södersjukhuset deltar i de olika nationella mätningar som genomförs av SKL. Sjukhuset rapporterar också till cirka 80 nationella, regionala och lokala kvalitetsregister för att kunna följa sina resultat över tid och jämföra sina resultat med andra. Patientenkäter genomförs utifrån Vårdval och nationella mätningar. Sjukhuset har under året arbetat med att hitta en enkel metod för att följa upp patienternas uppfattning om vården. Metoden bör kunna ge snabb återkoppling av resultatet till aktuell enhet, för att vara en hjälp i förbättringsarbetet. Ett enkelt verktyg har testats på en mottagning under hösten med positivt resultat. En större test på fem mottagningar påbörjas efter årsskiftet. Vårdskador följs upp genom inrapporterade avvikelser i avvikelsesystemet, och den strukturerade journalgranskningen. Verksamhetsområdenas mål och planerade aktiviteter följs upp vid uppföljningstillfällen tre gånger per år. Utgångspunkten är verksamhetsområdets verksamhetsplan och det arbete inom kvalitet och patientsäkerhet som genomförs för att nå de uppsatta målen. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 3 p 3 Södersjukhuset samverkar med ett stort antal externa aktörer inom vård och kommunal omsorg. Viktiga fora är de regelbundet återkommande mötena med den geriatriska vården i närområdet och företrädare för den kommunala omsorgen. Via Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) har sjukhuset sedan 2011 deltagit i projektet Vårdcoacher, där patienter med många samtidiga sjukvårdskontakter får hjälp att navigera i vården. Sedan starten har även patienter med hjärtsvikt och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) anslutits till projektet. Ett delprojekt finns också inom Sachsska barnsjukhuset. Samverkan med närsjukvården sker via landstingets beslutsstöd VISS och inom flera specialiteter förekommer regelbundna möten för diskussion om remisshantering, vårdnivåer och andra samarbetsformer. 14

15 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalyser genomförs i ökande omfattning inom alla verksamheter för att minimera risker för att en patient ska drabbas av en vårdskada. Riskanalyser genomförs inför större planerade förändringar och riskområden i behov av fördjupad analys uppmärksammas ofta i samband med händelseanalyser. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 p 5 Grunden för ett gott patientsäkerhetsarbete är medarbetare som uppmärksammar och rapporterar avvikelser från ordinarie händelseförlopp. Inom all sjukvårdsverksamhet, såväl internationellt som i Sverige, vet vi att det fortfarande föreligger en underrapportering av händelser som skulle kunna leda till att något går fel i omhändertagandet av patienten. En målsättning är alltså fortfarande att öka antal inrapporterade händelser, för att säkerställa att vi upptäcker vad som skulle kunna gå fel, och kan arbeta aktivt för att åtgärda det. Avvikelser Under året har 4941 avvikelser rapporterats in i landstingets IT-stöd för avvikelserapportering HändelseVis, vilket är en ökning jämfört med året innan. Avvikelserapporteringen är ett av våra viktigaste underlag för förbättringsarbete, där vi kan göra särskilda satsningar på de problemområden som framkommer, och följa upp om de insatser vi gör ger önskat resultat. Av de inrapporterade avvikelserna kom 106 från andra vårdgivare. Antalet rapporterade risker har ökat jämfört med föregående år, vilket är positivt, då det ger oss möjlighet att arbeta mer proaktivt. Vid allvarligare händelser genomförs en händelseanalys och allt oftare involveras patienter och närstående i detta arbete. Exempelvis vid allvarliga händelser inom kvinnosjukvården, träffar verksamhetschefen den drabbade kvinnan både i nära anslutning till händelsen och när utredningen är färdig Handlagda avvikelser

16 Ett stort antal åtgärder har vidtagits utifrån den kunskap analyser av avvikelserapporter, vårdskador och händelseanalyser givit. En ny satsning på SBAR som ett strukturerat sätt att överföra information om patienten har pågått under året, för att minska avvikelser på grund av bristande kommunikation. Flera verksamhetsområden har arbetat med förbättrade utskrivningsrutiner med patient information och checklistor för att inte viktig information till patienten och nästa vårdgivare om den fortsatt vården, ska glömmas bort. Under hösten infördes en rutin för bedömning av patientens tillstånd inför transport till röntgen. Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Det finns olika vägar för våra patienter och närstående att höra av sig med synpunkter och klagomål. Många hör av sig direkt till den verksamhet man besökt, och ärendet hanteras lokalt av berörd chef och medarbetare. Andra hör av sig till sjukhusets patientombudsman via telefon eller e-post, och ärendet skickas sedan vidare till det verksamhetsområde som varit inblandad i händelsen. Alla patienter och närstående skall få återkoppling på sina synpunkter, och vi arbetar med att förbättra våra rutiner för att säkerställa att detta sker på ett snabbt och smidigt sätt! Förutom de ärenden som handläggs på Södersjukhuset sammanställs och redovisas de ärenden vi hanterar som inkommer från Socialstyrelsen, Patientnämnden och LÖF (landstingens ömsesidiga försäkringsbolag). Rutiner för hur klagomål och synpunkter tas omhand finns beskrivna i sjukhusets styrande dokument. Patientärenden Södersjukhuset Ärenden till Löf Socialstyrelsen och HSAN Patientnämnden Lex maria ärenden 546 Antal * Det högre antalet ärenden till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (Löf) 2011 förklaras av ändrade rutiner inom Löf, som innebär att alla ärenden from det året rapporteras till en central funktion inom sjukhuset. 16

17 Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Allt fler verksamhetsområden bjuder in patienter och närstående i det löpande patientsäkerhetsarbetet. Medverkan från patienter i framtagande av informationsmaterial, vid händelseanalyser och i förbättringsarbete är något som vi arbetar med att utveckla. Chefläkare, kvalitetssamordnare och patientombudsman träffar regelbundet representanter från våra patientföreningar. Inom barnsjukvården har ett antal föräldraråd bildats med syftet att föräldrarna ska bidra med synpunkter och konstruktiva förslag till förbättringar av vården. Sachsska Barn- och Ungdomssjukhuset har under året arbetat aktivt med barnkonventionen och spelat in flera filmer för att belysa barns/ ungdomars och föräldrars synpunkter. Flera enheter har övergått till att genomföra överrapporteringen mellan arbetspassen, tillsammans med patienten, för att ge patienten möjlighet att delta i planeringen av vården. Södersjukhusets kommunikationsavdelning arbetar med sociala medier för att underlätta interaktion mellan medborgare och sjukhusets verksamheter. 17

18 Övergripande strategier för kommande år Södersjukhusets målsättning är att integrera patientsäkerhet som en självklar del av vår organisation och våra arbetssätt. Att arbeta med förbättringar av kvalitet och säkerhet är ett långsiktigt arbete där vår strävan är att alltid bli ännu bättre! I sjukhuset långsiktiga mål betonas Säker vård med hög kvalitet som ett av de högst prioriterade målen. Under 2014 kommer arbetet med att stärka området E-hälsa, för en bättre och förenklad interaktion med medborgare och patienter att stärkas, bland annat genom den nya avdelning som bildades 2013 för att särskilt hanterar dessa frågor. En viktig del i det arbetet är utvecklingen av våra tjänster i Mina Vårdkontakter. Vi kommer att ha fortsatt fokus på vårdrelaterade infektioner, och hur vi kan minska vårdskador till följd av dessa. Arbetet med att hitta och förhindra undvikbara vårdskador är ett av våra prioriterade områden. Med syfte att öka kvaliteten och säkerheten i läkemedelsbehandlingen och minska läkemedelsfel i vårdens övergångar kommer enkel läkemedelsgenomgång att införas inom all slutenvård under Arbetet med att förbättra omhändertagandet på vuxenkutmottagningen fortsätter. Nya arbetssätt prövas, utvärderas och införs i syfte att förbättra för såväl våra patienter som medarbetare. Vi på Södersjukhuset vill på olika sätt bli bättre på att involvera patienter och närstående i vårt arbete och hoppas att det skall märkas! Välkommen att vara med på vår resa mot ständiga förbättringar och en säkrare sjukvård! 18

19

20 Marie Bennermo, Chefläkare / Fotogruppen

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014

Patientsäkerhetsberättelse 2014 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Sammanfattning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten 2014 har varit: Registering av risker, förbättringsförslag och avvikelser. Hur vi arbetar med att analysera

Läs mer

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Vårdavtalets kvalitetsindikatorer

Vårdavtalets kvalitetsindikatorer Vårdavtalets kvalitetsindikatorer Andel patienter med stroke som vårdas på strokeenhet Miniminivå/Målnivå 2010 99% 88% 2011 95% 89% 72%/90% 2012 92% 95% 83%/90% Andel patienter insjuknande i hjärninfark

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-29 SN-2014/1132.715 1 (2) HANDLÄGGARE Berntsson Nilsson, Judith Judith.BerntssonNilsson@huddinge.se Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Patientsäker hets berättelse

Patientsäker hets berättelse TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbilnn1nq~na '1"den TIMRÅ KOMMUN Patientsäker hets berättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150223 Ulf Svanberg Skolläkare 1 Innehållsförteckning

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle Agenda Kommunikation SBAR verktyg Implementering Kommunikation muntlig skriftlig Kommunikation ska vara Säker - fullständig Ändamålsenlig vara

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-15 Per-Olov Strid, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen.

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. 1 (5) Akutkliniken, Huddinge Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. Projektrapport från utbildningen Säkra vården Stockholm

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo Datum och ansvarig för innehållet Maria Westling 2015-03-01 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-20 Birgitta Söderström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått 1 Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset Mål ej uppnått Mål Mål uppnått Egenkontroll Uppföljning Orsaksanalys Genomförande Planering Styrdokument

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad Datum och ansvarig för innehållet 20150126 Susann Nilsson Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Kommunikation. SBAR personal - personal SBAR patient - personal. Karlskoga och Örebro 29-30 oktober 2012 Inger Hansen

Kommunikation. SBAR personal - personal SBAR patient - personal. Karlskoga och Örebro 29-30 oktober 2012 Inger Hansen Kommunikation SBAR personal - personal SBAR patient - personal Kommunikation God och säker vård förutsätter en effektiv kommunikation och att informationen överförs korrekt i alla led och vid alla tillfällen

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN 2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-27 Patrik Sjösten Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 0 Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 20140228 Ewa Einerth, verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehåll PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS Fruktvägens Gruppboende Målargränds Serviceboende Långgatans Gruppboende Varpvägens Gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 15/2-2015 Verksamhetschef

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan 2015-02-20 Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 20 februari 2015 Helene Yxhammar Verksamhetschef Vardaga äldreomsorg Sveagatan Mallen är anpassad av Vardaga

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Carina Mattsson Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Agaten

Patientsäkerhetsberättelse för Agaten Patientsäkerhetsberättelse för Agaten År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2014-03-01 Ann-Charlotte Adamsson Verksamhetschef Agaten Omsorg Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Säkert och effektivt teamarbete - CRM 2013-11-05

Säkert och effektivt teamarbete - CRM 2013-11-05 Säkert och effektivt teamarbete - CRM 1 Grundprincip för all vårdverksamhet. Ingen patient ska skadas i vården. Trots detta drabbas cirka 100 000 patienter av vårdskador varje år i Sverige. Socialstyrelsen

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Söndagsgården

Patientsäkerhetsberättelse för Söndagsgården Patientsäkerhetsberättelse för Söndagsgården År 2013 Mia Matthed 2014-01-31 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2013-11-28 Innehållsförteckning

Läs mer

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska Stiftelsen Josephinahemmet Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska Patientsäkerhetsberättelse 2014 0 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

UTBILDNINGSKONCEPT Klinisk bedömning och strukturerad kommunikation i Värmland 2015-2017

UTBILDNINGSKONCEPT Klinisk bedömning och strukturerad kommunikation i Värmland 2015-2017 Klinisk bedömning och strukturerad kommunikation i Värmland 2015-2017 BAKGRUND Ett viktigt led i patientsäkerhetsarbete och gott patientomhändertagande är noggrann, systematisk och strukturerad bedömning

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-22 Beslutad av 1(8) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för division Folktandvården

Patientsäkerhetsberättelse för division Folktandvården Patientsäkerhetsberättelse för division Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 21 jan 2013 Tor Svensson Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

Scandinavian Venous Centre Sverige AB

Scandinavian Venous Centre Sverige AB Patientsäkerhetsberättelse för Scandinavian Venous Centre Sverige AB År 2011 2012-02-21 Verksamhetskoordinatorer Annette Stenberg Marie Ekdahl Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Blackebergs äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Blackebergs äldreboende Patientsäkerhetsberättelse för Blackebergs äldreboende 2012 Datum och ansvarig för innehållet 20130117 Katarina Romehed Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende

Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Angela Wallin Källreda gruppboende 14.12.30 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-07 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Titti Gohed Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2011

Patientsäkerhetsberättelse 2011 1 Patientsäkerhetsberättelse 2011 Patientsäkerhets- och kvalitetsgruppen består av fyra personer: Maria Svensson, kvalitetssamordnare, sammankallande och leder arbetet i gruppen. Dag Salaj from 1/9 2011,

Läs mer

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden

Läs mer

Efterlevnad av patientsäkerhetslagen - uppföljning

Efterlevnad av patientsäkerhetslagen - uppföljning Revisionsrapport Efterlevnad av patientsäkerhetslagen - uppföljning Landstinget Gävleborg Karin Magnusson Emil Ring Efterlevnad av patiensäkerhetslagen - uppföljning Sammanfattning Hösten 2011 genomförde

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Telefon 690 67 14 agneta.lonnemo-calleberg@pan.sll.se

Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Telefon 690 67 14 agneta.lonnemo-calleberg@pan.sll.se Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Telefon 690 67 14 agneta.lonnemo-calleberg@pan.sll.se Patientsäkerhetslagen (2010:659) Bakgrund och framtid Klagomålsinstanser Patientnämnden Socialstyrelsen (klagomål

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2014

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2014 Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2014 Stockholm den 27 februari 2015 Lisa Barnekow Verksamhetschef Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER... 2 ORGANISATORISKT

Läs mer

Från individ till system - utveckling av synen på patientsäkerhet

Från individ till system - utveckling av synen på patientsäkerhet Från individ till system - utveckling av synen på patientsäkerhet Varför dog den lilla flickan undermålig dokumentation Läkemedel sorterade i bokstavsordning Läkemedel i lika förpackningar...... Många

Läs mer

Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Dokumentkategori: Plan Dokumenttyp: Styrande Enhet: Capio St Görans Sjukhus Dokumentägare: Måns Belfrage, Chefläkare Capio S:t Görans Sjukhus Dokumentförfattare: Måns Belfrage Giltigt från: 2011-11-29

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM Anna Kullberg, ssamordnare Handlingsprogram för inklusive avvikelsehantering Mag-tarmmedicinska kliniken 1 Identifiera 2 Rapportera 3 Fastställa och åtgärda orsaker 4 Utvärdera åtgärdernas effekt 5 Sammanställa

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Diarienummer ALN-2013-0246 NHO-2013-0201 Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande ÄLN och NHO

Läs mer