SÖDERSJUKHUSETS PATIENTSÄKERHETS- BERÄTTELSE 2012

Transkript

1 SÖDERSJUKHUSETS PATIENTSÄKERHETS- BERÄTTELSE 2012

2 Södersjukhusets patientsäkerhetsberättelse 2012 Innehållsförteckning Förord 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 5 Uppföljning genom egenkontroll 11 Samverkan för att förebygga vårdskador 11 Riskanalys 12 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 12 Hantering av klagomål och synpunkter 13 Samverkan med patienter och närstående 14 Övergripande mål och strategier för kommande år 15 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3

3 Några ord från chefläkaren Det här är Södersjukhusets patientsäkerhetsberättelse för Här berättar vi om vårt patientsäkerhetsarbete under året, och några exempel på vårt omfattande arbete för förbättrad kvalitet. Patientsäkerhetsberättelsen är till för att du som medborgare ska få en inblick i hur vi arbetar med ständiga förbättringar för att göra vården så bra som möjligt för dig. Vi vill att ett högt säkerhetstänkande ska prägla hela vår organisation och allt vi gör. Allt kan vi inte beskriva i den här texten, men vi hoppas att du ska få en övergripande bild av hur vi arbetar med dessa frågor. Vill du fördjupa dig ytterligare i våra arbetssätt och resultat hänvisar vi till Södersjukhusets förvaltningsberättelse Några exempel på vad du finner här skriften är: Hur vi arbetar med patientsäkerhet i vår organisation Hur vi följer upp arbetet i organisationen Några av de resultat som uppnåtts Hur vi identifierar och hanterar vårdskador Hur hälso- och sjukvårdspersonalen bidragit till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser Hur patienter och närståendes synpunkter och klagomål som har betydelse för patientsäkerheten har hanterats Hur vi arbetar för att involvera patienter och närstående i patientsäkerhetsarbetet Vi hoppas att du ska uppskatta den här sammanställningen, och att den ska ge en bild av hur vi arbetar med säkerhetsfrågor utifrån vår värdegrund För patienten med patienten. Anna Nergårdh Chefläkare

4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 God kvalitet i vården innebär att vården är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Södersjukhusets värdegrund uttrycker vår syn på vårt förhållningssätt till patienter, vårt arbete med ständiga förbättringar och vår strävan mot processorienterade arbetssätt. I verksamhetsplanen uttrycker vi våra långsiktiga mål och våra strategier för att nå dem. Ett av våra långsiktiga mål är Säker vård med hög kvalitet. Vi sätter varje år sjukhusövergripande mål i vår verksamhetsplan, som vi sedan bryter ner till verksamhetsområdes- och enhetsnivå. De mål som årligen sätts för kvalitet och patientsäkerhet innefattar nationella uppdrag, uppdrag på landstingsnivå och lokala prioriteringar. Många av våra kvalitetsindikatorer utgår från de nationella indikatorer som tas fram och årligen presenteras av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, Öppna Jämförelser. Inom SLL, Stockholms läns landsting, finns centralt en patientsäkerhetskommitté, som varje år föreslår patientsäkerhetsindikatorer för hela landstingets verksamhet. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Chefläkaren ansvarar för att det bedrivs ett strategiskt patientsäkerhetsarbete i organisationen. Varje verksamhetschef ansvarar för att gällande författningar, riktlinjer och rutiner följs på respektive verksamhetsområde. Södersjukhuset har en central organisation för patientsäkerhetsarbetet med ett sjukhusövergripande patientsäkerhetsråd och lokala patientsäkerhetsgrupper. Det övergripande patientsäkerhetsrådets uppgift är bland annat att identifiera vanliga och allvarliga risker som är gemensamma för många verksamheter inom sjukhuset, och att initiera åtgärder för att minska och eliminera dessa risker. De lokala patientsäkerhetsgrupperna på varje verksamhetsområde har bland annat till uppgift att analysera och hantera avvikelser rapporterade i Händelsevis (landstingets gemensamma ITsystem för avvikelserapportering). Södersjukhusets styrelse visar intresse för patientsäkerhetsfrågor, inte minst genom att vid varje styrelsemöte få en genomgång av någon av sjukhusets verksamhetschefer, såväl av verksamheten och som av en aktuell Lex Maria anmälan och vilka åtgärder som vidtagits i anslutning till inträffade händelser. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Uppföljning av verksamheten sker fortlöpande mellan sjukhusets vd och verksamhetschefer. Det centrala i uppföljningen är verksamhetsområdets verksamhetsplan innehållande mål inom olika perspektiv, där kvalitet och patientsäkerhet ingår. 4

5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits under 2012 samt vilka åtgärder som genomförts för ökad kvalitet och patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Patientsäkerhetsarbetet har följt den struktur som beskrivits i tidigare stycke även under För flertalet av de kvalitetsmål som ingår i sjukhusets vårdavtal har en förbättring skett, även i de fall målnivå inte uppnåtts. Vi vill särskilt lyfta fram några exempel på kvalitets- och säkerhetsförbättringar som vi arbetat med under året: Höftprocessen I landstinget finns ett övergripande mål att patienter med höftledsfraktur ska opereras inom 24 timmar från ankomsten till sjukhus. För att åstadkomma detta krävs en god planering och ett fungerande samarbete mellan många olika aktörer: akutmottagningen, ortopediska verksamheten, röntgen och anestesin. Under året har den här processen fortsatt varit i fokus, och landstingets målnivå för denna indikator har överträffats med marginal. Mål: Andel patienter med höftfraktur som opereras inom 24 timmar skall vara hög Målnivå 2012:71 procent Resultat 2012: 87 procent Resultat 2011: 80 procent Strokeprocessen För patienter som insjuknar i stroke (propp eller blödning i hjärnan) är ett snabbt omhändertagande helt avgörande för det fortsatta förloppet. För vissa patienter kan blodproppslösande behandling vara aktuell. Södersjukhuset har mycket goda resultat när det gäller att snabbt ge sådan behandling. Arbete med att tillskapa tillräckligt många vårdplatser med särskilt inriktning på strokepatienter har genomförts under året, och inför 2013 är vår förhoppning att vi ska bli ännu bättre på omhändertagandet av denna stora och viktiga patientgrupp genom fler vårdplatser inriktade särskilt på stroke. Mål: Andel behandlade med propplösande behandling ska vara hög Målnivå 2012: Minst 10 procent Resultat 2012:12 procent Resultat 2011:17 procent Mål: Andel patienter med stroke vårdade på strokeenhet Målnivå 2012: 90 procent Resultat 2012: 88 procent Resultat 2011: 80 procent Akutprocessen Akutmottagningen för vuxna är en av landets största akutmottagningar. Sedan flera år tillbaka arbetar samtliga SLL:s akutsjukhus med att korta vistelsetiden på akutmottagningarna för våra patienter. Under året har Södersjukhuset öppnat tio nya vårdplatser i anslutning till akutmottagningen för att underlätta flödet för de patienter som är i behov av inläggning inom slutenvården. Under maj månad öppnades också Se och behandla, en utflyttning av omhändertagandet av de mindre sjuka patienterna i en närliggande lokal till stora akutmottagningen. Trots detta är 5

6 vistelsetiden på akutmottagningen för vuxna fortfarande för lång. Under 2013 arbetar akutmottagningen tillsammans med övriga verksamhetområden med verksamhet på akutmottagningen i ett projekt ordnat av SKL; Akut förbättring. I och med detta projekt kommer hela akutmottagningen att ändra arbetssätt, och därmed korta väntetiderna, och öka såväl patientnöjdheten som förbättra arbetsmiljön på akutmottagningen. För barnakuten och för gynekologiska akutmottagningen som har sin verksamhet i andra delar av sjukhuset finns också mål för vistelsetid på akutmottagningen, mål som sjukhuset uppfyller. Mål: Andel patienter med vistelsetid på akutmottagningen som är mindre än 4 timmar Målnivå 2012: 79 procent Resultat 2012: 58 procent Resultat 2011: 59 procent Patientsäkerhetskulturen En viktig del av arbetet med att förbättra säkerheten inom sjukvården är att vara medveten om vilken kultur, vilket synsätt, som råder i organisationen när det gäller säkerhetsfrågor. Under 2012 har de verksamhetsområden som inte genomförde mätning av patientsäkerhetskulturen med den av SKL nationellt rekommenderade enkäten 2011, gjort detta. Sjukhuset har fortsatt särskilt höga värden för samarbetet inom enheten, öppenhet i kommunikationen och återföring och kommunikation kring avvikelser. Resultatet är ett viktigt underlag för diskussioner i våra medarbetargrupper, för förståelse för kulturens betydelse för att uppnå hög patientsäkerhet och för förbättringsarbete. Målsättningen var att samtliga verksamhetsområden under 2011 och 2012 skulle genomföra kulturmätningen. Samtliga verksamhetsområden utom ett har genomfört mätningen. Identifiering av vårdskador Under 2012 har samtliga opererande specialiteter på sjukhuset fortsatt arbetet med regelbundna journalgranskningar i enlighet med SKL:s nationella handbok. Syftet är att identifiera vårdskador och bakomliggande orsaker till att dessa uppstår, och utifrån det arbeta med förbättringsåtgärder. En sjukhusövergripande granskning av tre månader slutenvård har också genomförts under året inom ramen för SKL:s patientsäkerhetssatsning. Under 2013 kommer även de medicinska specialiteterna på sjukhuset att införa metoden. Mål: Andel opererande verksamheter som infört strukturerad journalgranskning med GTT (Global Trigger Tool) Målnivå 2012: 100 procent Resultat 2012: 100 procent Vårdrelaterade infektioner Södersjukhuset har en strävan efter en mycket hög vårdhygienisk standard för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Sjukhuset deltar sedan många år i de nationella punktprevalensmätningar som genomförs. Under 2011 visar mätningen att andelen patienter med en vårdrelaterad infektion har sjunkit från 9,4 procent under våren till 8,3 procent vid höstens mätning. Under 2012 har resultatet ytterligare förbättrats då det genomsnittliga värdet av de genomförda mätning- 6

7 arna är 7,1 procent. Sjukhusets resultat är bättre än genomsnittet i riket och genomsnittet även i SLL. Ett aktivt förbättringsarbete pågår inom många enheter med hygienronder, inrättande av hygienombud och utbildning via landstingets webbaserade hygienutbildningen. En särskild sjukhusgemensam satsning på att minska andelen patienter som drabbas av en vårdrelaterad infektion har genomförts under 2012, kallad VRISS 2012 (Vårdrelaterade Infektioner Ska Stoppas). Satsningen har fokuserat på tre områden: 1. Ökad följsamhet till basala hygienrutiner I samband med den internationella handhygiendagen i maj gick startskottet till ett arbete med att öka följsamheten till basala hygienrutiner. Då anordnades en aulaföreläsning med temat Handsken vän eller fiende?. Ett av de problem som identifierats inom sjukhuset är för låg följsamhet till att sprita händerna före patientkontakt där handskar används. När handskar används vid rätt tillfällen blir det lättare att göra rätt; en nyspritad hand är renare än en undersökningshandske. Vår avsikt med det här delområdet är också att understryka vikten av att alla medarbetare i vården inte bara gör rätt, utan också har teoretisk kunskapsbakgrund och förståelse för varför det är rätt att göra på ett visst sätt. 2. Minskad andel patienter som drabbas av vårdrelaterade urinvägsinfektioner Då urinvägsinfektioner är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna gjordes en särskild satsning för att minska dessa. Sjukhuset utlyste oktober till Urinblåsans månad. Under månaden genomfördes en rad aktiviteter: Föreläsning under temat Urinblåsan viktigare än du tror, där risken med övertänjning av urinblåsan om den överfylls lyftes fram. Vi har patientgrupper som genomför regelbundet självtappning av urin, och de drabbas av återkommande urinvägsinfektioner. Föreläsningen innehöll också ett avsnitt om vikten av rätt katetervård för alla patienter med behov av urinkateter. Kateterverkstad anordnades på sjukhusets kliniska träningscentrum vid ett flertal tillfällen. Vid varje tillfälle fanns fyra olika stationer: 1) Hematuri (blodig urin) 2) Intern katetrisering 3) Raka och krokiga rör tips och råd om svårigheter vid katetrisering och 4) repetition av hur man bäst sätter en urinkateter och kontrollerar att urinblåsan verkligen töms. Vid varje station fick deltagarna ta del av både teori och praktisk kunskap. Verkstäderna besöktes av cirka 200 personer och blev mycket uppskattade. Information på arbetsplatsträffar (APT) Alla chefer fick erbjudande om en kort information på ett APT om åtgärder för att minska andelen urinvägsinfektioner på sin enhet. Många enheter och läkarmöten besöktes under oktober och november. Vår avsikt med det här delomådet var, förutom det praktiska handhavandets betydelse, även att lyfta fram kombinationen av medarbetares patientnära forskning med praktisk klinisk verksamhet, då en sjuksköterska på sjukhuset nyligt disputerat inom området. Arbetet under Urinblåsans månad har uppmärksammats med Stockholms läns landstings kvalitetspris Gyllene Äpplet. 3. VRISS-projektet (VårdRelaterade Infektioner Ska Stoppas) Med start september 2012 och under 8 månader framöver genomförs ett projekt enligt den så kallade genombrottsmetoden för förbättringsarbete. Sju interprofessionella team från olika verksamheter arbetar med att minska en specifik typ av vårdrelaterad infektion. Teamen arbetar med öka följsamheten till SKL:s åtgärdsprogram för respektive infektion och med att öka följsamheten till basala hygienrutiner. Flera av teamen har valt just urinvägsinfektioner för sitt arbete, men också infektioner i samband med operation och venkatetrar uppmärksammas. 7

8 Effekten av hela satsningen på VRISS 2012, punkt 1-3 ovan, kommer att följas upp under 2013 avseende mätbara reslutat. Redan under 2012 har resultaten gällande VRI förbättrats, vilket sannolikt beror på uppmärksamheten på området. Satsningen har också uppmärksammats i media, till exempel Svensk sjuksköterskeförenings tidning Omvårdnadsmagasinet och Dagens Samhälle. Mål: Andel patienter som drabbas av en vårdrelaterad infektion ska minska Målnivå 2012: <8,8 procent Resultat 2012: 7,1 procent Resultat 2011: 8,8 procent TUFF Trycksår, Undernäring, Fall Förebyggande arbete Inom de tre områdena i landstingets TUFF-satsning fortsätter det förebyggande arbetet under Sjukhuset har nätverksgrupper som arbetar särskilt med fall respektive trycksår, med representanter från samtliga vårdavdelningar. Dessa grupper har fortsatt att träffas under året. Syftet med nätverken är att ge deltagarna fördjupad kunskap och möjlighet att dela erfarenheter och tips med varandra för att kunna driva det förebyggande arbetet på sina avdelningar. Hösten 2011 bytte Södersjukhuset journalsystem, vilket innebar förändrade dokumentationsrutiner. En effekt blev att riskbedömningarna inte dokumenteras i samma utsträckning som tidigare. En förbättring har skett under Mål: Andel patienter som är riskbedömda enligt Nortonskalan (skala för bedömning av risk för trycksår) ska öka Målnivå 2012: >45 procent Resultat 2012: 45 procent respektive 51 procent vid årets två mätningar Resultat 2011: 83 procent resp 85 procent Att identifiera patienter med undernäring är väsentligt för att kunna sätta in åtgärder under vårdtiden och rapportera problemet vidare i vårdkedjan. Det regionala vårdprogrammet föreskriver att nutritionsbedömningen ska göras inom 24 timmar. Mål: Andel patienter som är nutritionsbedömda inom 24 timmar från ankomsten till vårdavdelningen ska öka Målnivå 2012: >45 procent Resultat 2012: 63 procent Resultat 2011: 49 procent Kommunikation För att minska riskerna vid muntliga överrapporteringar påbörjades införandet av SBAR (Situation, Background, Assessment and Recommendation) som verktyg för säker kommunikation inom sjukhuset under Arbetet fortsatte under 2011, och även Under 2013 planeras en särskild satsning för att uppmärksamma SBAR på nytt och regelbundna utbildningar för alla medarbetare kommer att genomföras. 8

9 Patientsäkerhet vid operationer WHO:s checklista för säkra operationer används på samtliga operationsavdelningar. Följsamheten till åtgärderna i checklistan följs upp regelbundet med stickprovskontroller. Säker förlossning Södersjukhusets kvinnoklinik initierade och deltog i ett nationellt projekt angående säker förlossning 2010, som bland andra åtgärder innebar en omfattande extern revision. Projektet slutfördes under 2010 och innebar att ett antal rutiner förändrades. Under 2011 genomfördes journalgranskningar och stickprover för att säkerställa följsamhet till de nya riktlinjerna. Under 2012 har en särskild satsning på förstföderskornas förlossning genomförts. Satsningen har varit intensiv under året och resulterat i fortsatt färre andel kejsarsnitt och lägre andel snitt efter igångsättning i denna grupp. Läkemedelsavstämningar Läkemedelsavstämning, en metod framtagen för att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar, infördes på sjukhusets akutvårdsavdelning (AVA) under Samtidigt införs en läkemedelsberättelse till patienten med syfte att ge patienten tydlig information om dennes läkemedel och eventuella läkemedelsändringar som skett under vårdtiden. Under 2011 infördes metoden på en vårdavdelning inom verksamhetsområde Internmedicin och under 2012 har ytterligare två vårdavdelningar infört läkemedelsavstämning. Metoden är komplex och innebär en process i ett flertag steg som ska genomföras och dokumenteras under patientens vårdtid. Uppföljning genom stickprov en gång/månad genomförs på samtliga fyra vårdavdelningar. En utmaning är att få följsamhet till alla steg i processen. Mål: Införande av läkemedelsavstämning och läkemedelsberättelse Målnivå 2012: Införande på ytterligare två internmedicinska vårdsavdelningar Resultat 2012: Målet är uppnått, vilket innebär att akutvårdsavdelningen och tre internmedicinska vårdavdelningar nu arbetar med läkemedelsavstämning. Förbättrad patientövervakning och MIG-team MIG-projektet (Mobil Intensivvårds Grupp) påbörjades 2007 på Södersjukhuset och har successivt införts inom hela organisationen. Att införa MIG innebär en omfattande utbildningsinsats av alla medarbetare för att säkerställa övervakningen enligt fasta sjukhusövergripande rutiner och bedömning utifrån ett riskbedömningsinstrument. Uppföljning sker månadsvis för att säkerställa god följsamhet och en fortsatt tillämpning i enlighet med riktlinjen för övervakning. Arbetet med införande av MIG har uppmärksammats, bland annat på SKL:s patientsäkerhetskonferens i januari Under 2011 och 2012 har samtliga verksamhetsområden anslutits till MIG, och utbildning erbjuds återkommande till samtliga medarbetare. Hjärt-Lung-Räddning Tiden till behandling med hjärtstartare är avgörande för chansen att överleva vid ett hjärtstopp och varje minuts fördröjning minskar chansen till överlevnad. Mot den bakgrunden har ett beslut fattats att samtliga vårdavdelningar och mottagningar ska ha en halvautomatisk hjärtstartare i närområdet. Tidigare har hjärtstartare till övervägande del hanterats och förvarats av den personal som larmas till ett hjärtstopp, och det finns då en risk för fördröjning. 9

10 Ett större antal hjärtstartare har placerats ut på sjukhuset 2011 och 2012, till samtliga vårdavdelningar. Sjukhusets mottagningar kommer att få tillgång till hjärtstartare under Utlokaliserade vårdplatser Arbetet med att tillskapa fler vårdplatser och säkerställa att alla vårdplatser vid varje tillfälle används på bästa möjliga sätt har fortsatt under Ett av målen med arbetet är att minska antalet patienter som vårdas på annan enhet än den som utifrån diagnos är mest rätt. Variationen under året har varit stor, och sammanhänger med infektionstrycket i samhället, halksäsong, vinterkräksjuka och situationen för andra vårdgivare i vårdkedjan. Det interna arbetet med hantering av vårdplatser innefattar nya rondrutiner, utskrivning kontinuerligt under dagen, förbättrad kontakt med andra vårdgivare och god kontroll över in- och utflöde i verksamheten under dagen. Antalet har varierat mellan 24 och 183 patienter varje månad under 2012, med ett snitt på 73 patienter per månad. Från och med september månad 2012 rapporterar alla landets akutsjukhus månatligen antal överbeläggningar och utlokaliserade patienter till SKL. Mål: Antal utlokaliserade patienter ska minska Målnivå 2012 : Antal utlokaliserade patienter ska vara högst 50 per månad, i snitt. Resultat 2012: 73 i snitt/månad Resultat 2011: 67 i snitt/månad Viktigt att uppmärksamma är att antal utlokaliserade patienter varierar stort under året, och att många månader vårdades få patienter som utlokaliserade. Antal satellitpatienter/månad Mål 2012: Högst 50 satellitpatienter/månad Utfall Mål Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 10

11 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Södersjukhuset deltar i de olika nationella mätningar som genomförs av SKL. Sjukhuset deltar också i ett stort antal nationella och regional kvalitetsregister. Patientenkäter genomförs såväl lokalt för det egna förbättringsarbetet som utifrån Vårdval och nationella mätningar. Våra patienter är generellt mycket nöjda med bemötandet och med helhetsintrycket av vården, men det framkommer också områden där vi på olika sätt kan förbättra oss. Resultatet i patientenkäten presenteras som ett PUK-värde (PUK = Patientupplevd kvalitet). Höga värden eftersträvas Patientenkäten 2012, Slutenvård Resultatet presenteras som ett PUK-värde (PUK = Patientupplevd kvalitet) Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 3 p 3 Södersjukhuset samverkar med ett stort antal externa aktörer inom vård och kommunal omsorg. Viktiga fora är de regelbundet återkommande mötena med den geriatriska vården i närområdet och företrädare för den kommunala omsorgen. Via Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) har sjukhuset sedan 2011 deltagit i projektet Vårdcoacher, där patienter med många samtidiga sjukvårdskontakter får hjälp att navigera i vården. Under året har även patienter med hjärtsvikt och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) anslutits till projektet. Ett delprojekt finns också inom Sachsska barn- och ungdomssjukhuset. 11

12 Samverkan med närsjukvården sker via landstingets beslutsstöd VISS och inom flera specialiteter förekommer regelbundna möten för diskussion om remisshantering, vårdnivåer och andra samarbetsformer. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalyser genomförs i ökande omfattning inom alla verksamheter för att minimera risker för att en patient ska drabbas av en vårdskada innan något har hänt. Riskanalyser genomförs inför större planerade förändringar och riskområden i behov av fördjupad analys uppmärksammas i samband med händelseanalyser enligt SKL s modell. Övergripande riskanalyser genomförs av enheter som Sjukhusservice och Medicinsk Teknik, men också utgående från vårdverksamheterna. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 p 5 Grunden för ett gott patientsäkerhetsarbete är medarbetare som uppmärksammar och rapporterar avvikelser från ordinarie händelseförlopp. Inom all sjukvårdsverksamhet, såväl internationellt som i Sverige, vet vi att det fortfarande föreligger en underrapportering av händelser som skulle kunna leda till att något går fel i omhändertagandet av patienten. En målsättning är alltså fortfarande att öka antal inrapporterade händelser, för att säkerställa att vi upptäcker vad som skulle kunna gå fel, och kan arbeta aktivt för att åtgärda det. Sjukhusets ledningssystemet säkerställer att följande styrande dokument finns: Rutin för att anmäla till myndighet i enlighet i gällande författningar Rutin att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt fastställa och åtgärda orsakerna samt följa upp vidtagna åtgärders effekt Rutin att sammanställa och återföra negativa och positiva erfarenheter från avvikelsehantering till personal och andra berörda Rutin för att använda erfarenheterna från avvikelsehantering i det förebyggande riskarbetet Rutin för att ta tillvara förslag och klagomål från patienter, närstående och personal Avvikelser Under året har 3934 avvikelser rapporterats in i landstingets IT-stöd för avvikelserapportering HändelseVis. Avvikelserapporteringen är ett av våra viktigaste underlag för förbättringsarbete, där vi kan göra särskilda satsningar på de problemområden som framkommer, och följa upp om de insatser vi gör ger önskat resultat. Delaktighet i utformningen av systemet är också en viktig fråga för sjukhuset. 12

13 Inrapporterade avvikelser Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Det finns olika vägar för våra patienter och närstående att höra av sig med synpunkter och klagomål. Många hör av sig direkt till den verksamhet man besökt, och ärendet hanteras lokalt av berörd chef och medarbetare. Andra hör av sig till sjukhusets patientombudsman via telefon eller e-post, och ärendet skickas sedan vidare till det verksamhetsområde som varit inblandat i händelsen. Alla patienter och närstående ska få återkoppling på sina synpunkter, och vi arbetar med att förbättra våra rutiner för att säkerställa att detta sker på ett snabbt och smidigt sätt! Förutom de ärenden som handläggs på Södersjukhuset sammanställs och redovisas de ärenden vi hanterar som inkommer från Socialstyrelsen, Patientnämnden och LÖF (landstingens ömsesidiga försäkringsbolag). Rutiner för hur klagomål och synpunkter tas omhand finns beskrivna i sjukhusets styrande dokument. 13

14 Antal LexMariaärenden Socialstyrelsen och HSAN Ärenden till Löf Patientnämnden Patientärenden Södersjukhuset *Det högre antalet ärenden till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, Löf, 2011 förklaras av ändrade rutiner inom Löf, som innebär att alla ärenden från och med det året rapporteras till en central funktion inom sjukhuset. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Alltfler av våra verksamhetsområden bjuder in patienter och närstående i det löpande patientsäkerhetsarbetet. Medverkan från patienter i framtagande av informationsmaterial, vid händelseanalyser och i förbättringsarbete är något som vi vill utveckla mera! Chefläkare, kvalitetssamordnare och patientombudsman träffar regelbundet representanter från våra patientföreningar. Kvinnoklinken arbetar med system för överrapportering mellan vårdpersonal med patientens aktiva medverkan. Sachsska barn- och ungdomssjukhuset etablerar föräldraråd. Södersjukhusets kommunikationsavdelning arbetar med sociala medier för att underlätta interaktion mellan medborgare och sjukhusets verksamheter. I arbetet med framtida nybyggnation på Södersjukhuset finns medborgarrepresentanter aktivt med i processen.

15 Övergripande strategier för kommande år Södersjukhusets målsättning är att integrera patientsäkerhet som en självklar del av vår organisation och våra arbetssätt. Att arbeta med förbättringar av kvalitet och säkerhet är ett långsiktigt arbete där vår strävan är att alltid bli ännu bättre! I sjukhuset långsiktiga mål betonas Säker vård med hög kvalitet som ett av de högst prioriterade målen. Under 2013 kommer arbetet med att stärka området e-hälsa, för en bättre och förenklad interaktion med medborgare och patienter, att stärkas, bland annat genom att en ny avdelning som särskilt hanterar dessa frågor bildas. En viktig del i det arbetet är utvecklingen av våra tjänster i Mina Vårdkontakter. Vi kommer att ha fortsatt fokus på vårdrelaterade infektioner, och hur vi kan minska vårdskador till följd av dessa. Arbetet med att hitta och förhindra undvikbara vårdskador är ett av våra prioriterade områden. Arbetet med att förbättra vårt omhändertagande på Akutmottagningen med allt fler sökande och i trånga lokaler fortsätter. Under våren ändrar vi arbetssätt på hela vuxenakutmottagningen i syfte att förbättra för såväl våra patienter som medarbetare. Vi på Södersjukhuset vill på olika sätt bli bättre på att involvera patienter och närstående i vårt arbete och hoppas att det ska märkas! Välkommen att vara med på vår resa mot ständiga förbättringar och en säkrare sjukvård!

16 SJUKHUSBACKEN 10, STOCKHOLM, TEL SL BUSS 3, 4, 164, PENDELTÅG STOCKHOLM SÖDRA Södersjukhuset 2013