Vittnesmål från vårdkrisen Patienter, personal och anhöriga berättar

Transkript

1 Vittnesmål från vårdkrisen Patienter, personal och anhöriga berättar En rapport från Kriskommissionen för den skånska sjukvården

2 Rekommendationer Med utgångspunkt i det som framkommer i denna rapport samt den allmänna utveklingen inom den skånska sjukvården lägger kriskommissionen för den skånska sjukvården fram följande rekommendationer. 1) Inför ett moratorium över flyttkarusellen Vi kräver ett stopp för den skånska flyttkarusellen. Beslut fattas nu utan underlag, riskbedömningar och konsekvensanalyser. Förvaltningsrätten menar att besluten med stor sannolikhet är olagliga. Samtidigt läggs hårda sparbeting på hela sjukvården och anställningsstoppet innebär en mycket ansträngd situation på många avdelningar. Avbryt den pågående flyttkarusellen i den skånska sjukvården. 2) Utöka antalet vårdplatser Antalet vårdplatser är avgörande för en patientsäker vård. År 2011 bedömdes vårdplatsbehovet i Region Skåne uppgå till cirka 100 nya platser, förutsatt att det så kallade niopunktsprogrammet för effektiviseringar genomfördes fullt ut. Istället har antalet minskat med cirka 140 platser. Vänsterpartiet kräver att antalet vårdplatser utökas för att minska, och inom kort eliminera, överbeläggningar och utlokalisering av patienter. 3) Häv anställningsstoppet Anställningsstoppet på SUS som infördes i augusti 2012 innebär en omöjlig situation på många avdelningar. Sjukdomsfrånvaro får inte ersättas, vikariat får inte förlängas, pensionsavgångar och föräldraledigheter ersätts inte. ST-läkare som fullgjort sin utbildning får inte anställas. Personalen går på knä och sjukfrånvaron är alarmerande hög på många platser. Kompetensflykt hotar när personal säger upp sig. Anställningsstoppet är en stel konstruktion som tillkommit för att värna om låg skatt, inte om att sjukvårdspersonalen ska ges förutsättningar för att göra ett gott arbete. Utan personalen stannar sjukvården och Vänsterpartiet kräver att anställningsstoppet hävs. 4) Ta konsekvenserna av misslyckandet Fusionsprocessen där sjukhusen i Malmö och Lund slogs ihop har skapat stora problem. Den har lett till personalflykt, försämrade vårdflöden och att besluten fattas längre ifrån verksamheten. Det är nödvändigt att ta konsekvenserna av misslyckandet på allvar och ta initiativ till att återupprätta kvaliteten i bemötande och behandling av patienterna. En process för återupprättande av kompletta sjukhus, som samarbetar, i Malmö och Lund bör inledas. 5) Återupprätta förtroendet Krisen inom sjukvården är också en förtroendekris. Dialogen med professionerna och de fackliga organisationerna behöver förbättras för att skapa de breda konsensus som är nödvändigt inom sjukvårdens framtid. Det gäller också att öppna upp sig för den kunskap som finns inom forskarsamhället kring exempelvis sammanslagningar av stora sjukhus. Det måste vara ett slut på fler beslut utan riskanalyser och konsekvensbeskrivningar. 4

3 Vårdplatsbristen och patientsäkerheten Antalet vårdplatser på svenska sjukhus har minskat under en lång rad år. Det är i grunden en positiv utveckling som beror på att den genomsnittliga vårdtiden för patienter har minskat drastiskt, från 8 dagar år 1992 till 6 dagar år Minskade vårdtider beror på utvecklingen inom sjukvården effektivare behandlingsmetoder och mediciner är ett exempel, den tekniska utvecklingen är en annan. Förskjutningen från sluten till öppen vård har också bidragit till denna utveckling. 8 Samtidigt kan man konstatera att tillräckligt antal vårdplatser fortfarande är avgörande för att kunna upprätthålla patientsäkerhet och en god arbetsmiljö. Diagrammet nedan visar utvecklingen av antalet vårdplatser i Sverige mellan Diagram 1: Antal vårdplatser i riket totalt år , inkluderar vårdplatser för specialiserad somatisk vård och specialiserad psykiatrisk vård. Källa: Socialstyrelsen 2012 Man kan där utläsa att antalet vårdplatser har minskat från till , vilket över hela tioårsperioden innebär en minskning på ungefär 12 % 9. Denna minskning kan i sin tur relateras till beläggningsgraden under samma period. 7 Från sjukhussäng till e-hälsa, 2010:7, SKL 8 Från sjukhussäng till e-hälsa, 2010:7, SKL 9 Öppen jämförelse och utvärdering av överbeläggningar, delrapport :27, Socialstyrelsen 13

4 Diagram 2: Beläggningsgrad 10 i riket, år Källa: Socialstyrelsen 2012:28 Diagrammet visar att beläggningsgraden mellan har ökat från %. En jämförelse mellan det minskade antalet vårdplatser och den ökade beläggningsgraden visar de i praktiken är lika stora 11. Under perioden har befolkningen ökat med 6 % och antalet äldre över 65 år med 13 %. Denna statistik tyder på att den medicinsk-tekniska utvecklingen kan förklara delar, men långt ifrån hela, minskningen av antalet vårdplatser. Samma tendenser ser man i jämförelsen mellan utvecklingen av antalet vårdplatser, vårdtillfällen, vårddagar och medelvårdtid: 10 Beläggningsgraden beräknas utifrån vårdtid i dagar i förhållande till antal vårdplatser gånger 365. Vårdtiden beräknas som utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. 11 Öppen jämförelse och utvärdering av överbeläggningar, delrapport :28, Socialstyrelsen 14

5 Diagram 3: Antal vårdplatser, vårdtillfällen, vårddagar och medelvårdtid Index 2000 = 100 Överbeläggning och utlokalisering Källa:Från sjukhussäng till e-hälsa, 2010:8, SKL Två viktiga begrepp när man pratar om vårdplatser är överbeläggningar och utlokaliseringar. Överbeläggning är det som sker när en inskriven patient vårdas på en plats som inte uppfyller de krav som ställs på en disponibel vårdplats. 12 En disponibel vårdplats har en fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö. 13 Överbeläggning kan rent praktiskt se ut så som att patientsängar placeras alltför tätt i ett rum eller rent utav i korridorer eller på toaletter. Utlokalisering innebär att en patient behandlas på en annan vårdenhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten. Det kan till exempel innebära att en patient som borde vara inskriven på en internmedicinsk avdelning istället läggs på öron, näsa- och halsavdelningen. Risker med överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter Socialstyrelsen har i en rapport (2012) kartlagd några av de risker som uppstår vid överbeläggning och utlokaliseringar av patienter. Undersökningen lyfter fram 8 riskfaktorer och visar att det på grund av den ständiga bristen på vårdplatser har vårdpersonalen accepterat situationen, och problemet med antalet vårdplatser betraktas nu som ett normaltillstånd. 14 Denna normalisering av vårdplatsbristen innebär därför också en normalisering av patientsäkerhetsrisker. Vidare lyfts bristande strukturer, 12 Öppen jämförelse och utvärdering av överbeläggningar, delrapport :12, Socialstyrelsen. 13 Ibid. 14 Öppen jämförelse och utvärdering av överbeläggningar, delrapport :14, Socialstyrelsen 15

6 kommunikation, dokumentation, lokaler och medicinsk kompetens fram som riskfaktorer. Slutligen bedöms stress och den otrygga arbetsmiljö som vårdplatsbristen skapar vara en risk då personalen bedömer att det påverkar deras möjlighet att genomföra sina arbetsuppgifter. Risker som uppkommer vid vårdplatsbrist: 1. Dödlighet Studier som påvisar en ökad dödlighet pekar på risker vid en ökad väntetid och en för tidig utskrivning 2. Smärtlindning och felmedicinering Överbeläggningar inom akutsjukvården leder till att patienter får vänta längre på smärtlindring och/eller får för lite lindring 15. En studie visar också att det finns ett samband mellan överbeläggning och felmedicinering (fel dosering, frekvens, varaktighet eller läkemedel) 3. Smittspridning Ökad risk för spridning av multiresistenta bakterier, bland annat på grund av att stressad personal blir sämre på att följa hygienföreskrifter. 4. Patientnöjdhet Patienter som tvingas till längre väntetider och placeringar i korridorer är mindre nöjda. Det kan också leda till situationer med hot och våld. 5. Personalnöjdhet Stress och ett försämrat säkerhetsklimat (hot och våld) minskar personalnöjdhet och trivsel. 6. Hjärtsjukdom Överbeläggningar minskar möjligheten för patienter med hjärtåkommor att få vård som är lättillgänglig och tidsenlig samt håller god kvalitet 7. Luftvägssjukdomar samt antibiotikabehandling vid lunginflamation Patienter med luftvägssjukdomar kan få vänta längre på behandling, får en sämre kvalitet eller ingen vård alls på grund av överbeläggningar. Vårdplatssituationen i den skånska sjukvården Under 2010 genomförde Socialstyrelsen tillsammans med Arbetsmiljöverket en granskning av Region Skånes akutsjukhus. Man konstaterade då att antalet överbeläggningar och utlokaliseringar hade ökat sedan året innan. Detta ledde till att en regionen i början av 2011 tillsatte en utredning för att analysera vårdplatsproblematiken i Region Skåne med fokus på akutsjukhusen. Slutrapporten som författades av den medicinska rådgivaren Sven Oredsson i samråd med förvaltningscheferna på de aktuella enheterna. I rapportens inledning är man tydlig med hur situationen ser ut: I genomsnitt har de fyra största sjukhusen i Region Skåne (SUS, Helsingborg, CSK och Ystad) varje dag minst 50 överbeläggningar och 40 utlokaliserade patienter. Detta innebär att patientsäkerheten är hotad. Åtgärder måste vidtas för att minimera antalet 15 Öppen jämförelse och utvärdering av överbeläggningar, delrapport :18, Socialstyrelsen 16

7 överbeläggningar och eliminera utlokaliserade patienter [kurs. i originalet]. 16 Man skriver vidare att Överbeläggning och utlokalisering av patienter är idag ett stort problem i vården och en bidragande orsak till vårdskador och dålig arbetsmiljö. Samtidigt som behovet av vårdplatser minskar på grund av kortare vårdtider och ökad andel dagvård medför befolkningsökning och ökad andel äldre att behovet av vårdplatser ökar. 17 Under perioden minskade antalet vårdplatser i Region Skåne med 150 stycken, vilket motsvarar ungefär 3,7 %. 18 Under samma tid ökade befolkningen med 6,6 % och antalet akuta vårdtillfällen med 17 %. 19 Beläggningsgraden varierade från avdelning till avdelning. Inom flera specialiteter som internmedicin, kirurgi och ortopedi noterades beläggningsgrader över 95 %, vilket innebär att beläggningen ibland överskrider 100 %.. 20.En nyligen genomför undersökning visar att överbeläggningen ökar när medelbeläggningen överstiger 90 %, vilket i Region Skånes fall skulle vara en realitet då medelbeläggningen under 2010 låg på 94 % (SUS, Helsingborg, CSK och Ystad). 21 Tabell 1: Vårdplatsbehov under de kommande 5 åren utifrån befolkningsutveckling, åldersutveckling, kortare medelvårdtid och lägre beläggningsgrad. Källa: Överbeläggning och utlokaliserade patienter i Region Skåne med fokus på patientsäkerhet, 2011:8. Region Skåne, Koncernkontoret Framtidens vårdplatsbehov i Skåne I Oredssons rapport utgår man från antalet vårdplatser år 2011 och gör utifrån detta en beräkning på vårdplatsbehovet de kommande fem åren. I denna beräkning utgår man ifrån En befolkningstillväxt på 1,3 % per år En ökning av andelen personer i åldern Överbeläggning och utlokaliserade patienter i Region Skåne med fokus på patientsäkerhet, 2011:1. Region Skåne, Koncernkontoret 17 Ibid s Ibid s Ibid. 20 Ibid 21 Ibid 17

8 Detta bygger på siffror från Statistiska Centralbyrån och utveckling de närmsta föregående åren. Denna demografiska utveckling visar enligt rapporten på ett behov av ytterligare cirka 255 vårdplatser de kommande fem åren. 22 Dock räknar man med en fortsatt effektivisering och utveckling av vården: En minskning av antalet vårddygn från 4,8 till 4,6 minskar behovet med 85 platser. Man skriver vidare att [m]ed hänsyn till att antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter kraftigt ökar när beläggningsgraden på vårdavdelningarna överstiger 90 % bör det vara en målsättning att minska nuvarande beläggningsgrad från 94 % till 90 %. För Region Skåne innebär en sådan minskning av beläggningsgraden ett behov av ca 80 nya vårdplatser. 23 Allt som allt beräknas det totala vårdplatsbehovet de kommande 5 åren vara 250 nya platser. Åtgärdsplan för att reducera behovet av nya platser För att minska behovet av nya vårdplatser tog man i Oredssons utrednning fram ett åtgärdsprogram bestående av nio punkter. Betydelsen av de olika åtgärderna varierar mellan de olika sjukhusen. 1. Ökad satsning på patientsäkerhet för att minska antalet vårdskador 2. Omfördelning av vårdplatser från specialiteter med låg beläggning till specialiteter med hög beläggning 3. Utbyggnad av avancerad sjukvård i hemmet 4. Ökad andel dagkirurgi/dagvård bland annat genom förändring av ekonomisk styrmodell 5. Förbättrat samarbete med kommun och primärvård för snabbare övertag av utskrivningsklara patienter 6. Ökad kompetens på akutmottagningarna 7. Förändrat arbetssätt så att fler patienter kan skrivas ut på förmiddagar och under helger 8. Ökad följsamhet till vårdprogram/riktlinjer 9. Möjlighet att vid specifika tillfällen utöka antalet vårdplatser Oredsson menar att om dessa nio åtgärder genomförs och får avsedd effekt kommer vårdplatsbehovet att stanna vid 105 nya platser under fem år (se tabell 1 nedan). 22 Ibid 23 Ibid 18

9 Tabell 2: Behov av vårdplatser i Region Skåne Källa: Överbeläggning och utlokaliserade patienter i Region Skåne med fokus på patientsäkerhet, 2011:15. Region Skåne, Koncernkontoret För att sammanfatta: Socialstyrelsens och Arbetsmiljöverkets granskning visade år 2010 att antalet överbeläggningar hade ökat sedan året innan. Detta ledde till att man tillsatte en internutredning för att undersöka vårdplatsbehovet under de kommande åren. Denna utredning resulterade i en rapport som pekade på ett behov av 250 nya vårdplatser under de kommande fem åren ( ). Om sjukvården under denna period satsade på att genomföra det föreslagna niopunktsprogrammet och samtidigt skapade 105 nya vårdplatser.bedömdes man kunna upprätthålla en god patientsäkerhet. 24 Hur gick det? Statistik från Region Skåne visar att utvecklingen har gått i en helt annan riktning: Tabell 3: Antal vårdplatser i Region Skåne Källa: Den dåliga nyheten, Sjukhusläkaren Ibid s 15 19

10 Mellan januari 2011 och oktober 2012 minskade antalet vårdplatser med 112 platser. Värst är läget för SUS där 10 % av alla vårdplatser, 142 stycken, har skurits bort på 22 månader. Låt oss sätta siffrorna i perspektiv. Under åren minskade antalet vårdplatser i Sverige med 12 %. Detta är i sig en stor minskning. En lika stor minskning som har skett under en 10-årsperiod I Sverige har alltså genomförts under 22 månader på SUS. Tittar man vidare på Region Skånes internrapport om vårdplatsbehovet så fastställs det där att antalet vårdplatser bör öka med 105 platser de närmsta fem åren för att överbeläggningssituationen ska kunna hanteras på ett för patientsäkerheten acceptabelt sätt. Som svar på detta minskar man antalet platser med 112 på 22 månader! Vilka effekter har vårdplatsbristen fått? Vi är tacksamma att det inte har spårat ut värre sade Sven Oredsson, medicinsk utredare på Region Skåne, med anledning av att 142 vårdplatser skurits bort på SUS. 25 Enligt de statistikverktyg som regionen har tagit fram har dock inte överbeläggningen ökat på SUS, något som Oredsson kan ha flera anledningar: Personalen kan skicka hem fler patienter från akuten, istället för att lägga in dem. Man kan skicka hem inlagda patienter tidigare. I båda fallen balanserar man det mot patientsäkerheten. Men jag tror också att man har ökat effektiviteten. 26 Patienter som inte skrivs in alls, eller skrivs ut tidigare än innan är alltså två förklaringar till att överbeläggningarna inte har ökat. Svenska Läkarförbundet menar i en rapport att det kan leda till chanstagningar och att läkaren tvingar ta beslut som inte alltid är bäst för patienten. 27 I många fall hamnar det på de anhöriga att ta hand om en patient som blir utskriven för tidigt. Anhöriga som ofta inte har vare sig den medicinska kompetensen eller den mentala förberedelsen att ta hand om exempelvis en familjemedlem som genomgår en tung behandling. I längden ökar det lidandet för den enskilde och innebär dessutom fler återbesök och en ökad belastning på andra vårdenheter. Vårdplatsbristen kan även innebära än allvarligare konsekvenser. Under 2011 menade Socialstyrelsen att fem dödsfall i Region Skåne kunde hänföras till bristen på vårdplatser. Detta bygger man på utredningar som gjorts efter att dödsfallen har blivit anmälda enligt Lex Maria. Vår bedömning är att bristen på vårdplatser i olika hög grad har bidragit till dessa allvarliga händelser sade Thomas Fridén på Socialstyrelsen. 28 Andra uppmärksammade fall är den 74-åriga kvinna inlagd på Helsingborgs lasarett vars immunförsvar var utslaget av en cellgiftbehandling. Trots att en infektion i detta läge kan vara livshotande placerades en patient med svininfluensa i samma rum. 29 Ett flertal liknande historier har framkommit i media under det senaste åren och mycket tyder på att vårdplatsbristen, med överbeläggningar och utlokaliseringar som följd, drabbar patientsäkerheten hårt , Sydsvenskan. Bantat SUS inte sämst i Skåne 26 Ibid 27 Brist på vårdplatser kris inom svensk sjukvård. 2004:8. Svenska Läkarförbundet , Platsbrist kan ha lett till dödsfall, Sydsvenskan Svårt sjuk tvingas dela rum med svininfluensapatient, DN 20