Vårdplatssituationen inom SLL. Full version 2 Juni

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdplatssituationen inom SLL. Full version 2 Juni"

Transkript

1 Vårdplatssituationen inom SLL Full version 2 Juni

2 Denna rapport är utarbetad av McKinsey & Company på uppdrag av SLL och fokuserar på tre huvudfrågeställningar: Belägga faktisk situation avseende tillgängliga antal vårdplatser, överbeläggningar samt satellitpatienter tvärs landstinget (inklusive IVA, externa elektiva platser, geriatrik och psykiatri) Relatera nuvarande situation avseende vårdplatsantal i ett nationellt och internationellt perspektiv Prognostisera vårdplatsbehov för kommande fem år på basis av startpunkt, demografi, incidens, effektiviseringar och planerade kapacitetsförändringar De analyser som finns med i rapporten är baserade på information från främst SKL och socialstyrelsen samt landstingets och sjukhusens egna datakällor (VAL, Webcare och TakeCare.) Analysarbetet har främst varit drivet av data snarare än kvalitativa intervjuer. Medelvärden döljer, per definition, ett bredare spann av mätpunkter. Den upplevda arbetsmiljön på en enskild klinik kan således vara utmanande även i de fall då medelvärden för sjukhus och SLL målar en mer positiv bild. Författarna har inte gjort några medicinska bedömningar eller prioriteringar och lägger således endast faktabilden avseende t.ex. överbeläggningar, statistiska brytpunkter etcetera, men inte givit specifika rekommendationer kring t.ex. sannolikheter avseende överbeläggningar Flera personer att bidragit till detta material. Ett speciellt tack riktas till chefläkarna på sjukhusen inom SLL samt SLSO, Styrgruppen, Gunnar Ljunggren (Vårdinformatik), Hans Gustafsson (analysenheten), m.fl. Vid frågor kring detta material, kontakta Oscar Boldt-Christmas på McKinsey & Company McKinsey & Company 1

3 Sammanfattning En omfattande genomlysning av vårdplatssituationen inom SLL har genomförts Antalet vårdplatser i Stockholm är ca 5. vilket är 4 % fler än historiskt rapporterat och denna skillnad kommer av olika definitioner och ej fullständig inrapportering I medel har SLL 12 överbeläggningar samt 31 satellitpatienter per dag med en absolut merpart av dessa på akutsjukhusen Den genomsnittliga beläggningsgraden för SLL är 92 % Flera viktiga mått har tidigare inte mätts regelbundet inom alla verksamheter, t.ex. satellitpatienter och metodiken för mätning av beläggningsgrad via vårddagar ger ett felaktigt intryck av för hög faktisk beläggning Stockholm har idag ett lågt antal vårdplatser per invånare jämfört med övriga landet och andra jämförbara länder. Vare sig få vårdplatser per capita eller hög beläggning verkar ha genomslag på övergripande kvalitetsmått.samtidigt förefaller landsting med en högre andel vårdplatser per capita resultera i ett lägre vårdplatsutnyttjande. En stor andel av överbeläggningar och satellitpatienter förefaller vara av strukturell karaktär där kapacitet inom andra delar i organisationen ej flyttas om. Den del av överbeläggningar och satellitpatienter som uppstår p.g.a. fluktuationer i inflöde ökar signifikant vid beläggningsgrader, på sjukhusnivå, över ca. 9 %, men avtar inte nämnvärt under detta. Med målsättning att minska beläggningsgrad till 9 % och under antagande av historisk utveckling avseende vårddagseffektivisering (.7 %), incidens per åldersgrupp (oförändrad) samt fortsatt stark och befolkningstillväxt (1.5 %, något åldrande), så är vårdplatsbehovet ca 5 vårdplatser under de kommande 5 åren Även med en startpunkt med högt vårdplatsutnyttjande så förefaller det finnas ett antal åtgärdsområden som kan minska behovet i bas-scenariot (4-5 st), tex. Omfördela resurser mellan avdelningar, som har strukturellt hög och låg (<8 %) beläggningsgrad samt lastbalansera mellan kliniker med liknade verksamhet med olika säsongsmässiga inflöden. Motsvarar ca 125 vårdplatser. Omdefiniera patientsäkra sängar, som idag används regelbundet, till disponibla sängar, motsvarande ~1 platser Främst geriatriken, men även akutsjukhusen bör förbättra utskrivningsrutiner (inkl. kontinuerlig utskrivning) och samarbete med kommuner då utskrivningsklara patienter upptar i genomsnitt ca 8 vårdplatser. Minska inläggningar för äldre personer (75+ år), speciellt från särskilda boenden., motsvarande ca. 18 vpl Minska vårdrelaterade infektioner, läkemedelsindicerade vårdtillfällen och komplikationer, motsvarar idag minst ca. 45 vårdplatser Resursökningar i den mån de är nödvändiga bör ur ett överbeläggningsperspektiv fokuseras på flexibla vårdplatser på sjukhusen samt nya plaster inom lägre vårdnivåer, tex. geriatrik, ASIH eller rena omvårdnadsavdelningar för utskrivningsklara patienter McKinsey & Company 2

4 Genomfört arbete under projektet 3+ intervjuer samt omfattande verksamhetsbesök Omfattande datainsamling Detaljerade analyser 3+ intervjuer kring dagens vårdplatssituation och framtida behovsutvecklingscenarion med Chefsläkare från alla större sjukhus samt SLSO (psykiatri och geriatrik) Sakkunniga personer inom SLL Internationella experter Omfattande verksamhetsbesök genomförda på alla stora sjukhus och avdelningar inom geriatrik och psykiatri för att detaljera situationen ytterligare Vårdplatsinformation inhämtat från sjukhusen på ett bredare och mer omfattande sätt än tidigare Antal sängar (fysiska, budgeterade, disponibla) Beläggningsgrad Satellitpatienter Statistik kring historisk produktion inhämtat från VAL-databasen Publik information kring historiskt antal vårdplatser och produktion inhämtat från SKL Socialstyrelsen RTK SCB Kommunaldatabasen Omfattande analyser kring dagens vårdplatssituation, dess bakgrund och vilka de bakomliggande drivarna är Modellering av framtida behovsutveckling mot kapacitet av vårdplatser beroende av Framtida prognostiserade befolknings- och demografiutveckling Framtida prognostiserade effektiviseringar Framtida större kapacitetsförändringar, tex. NKS McKinsey & Company 3

5 Framtida vårdplatsbehov drivs av flera faktorer Idag Framtiden 1 2 Nuvarande kapacitet A) Definitioner B) Nuvarande antal vårdplatser Nuvarande behov A) Vårdtillfällen B) Medelvårdtid Dagens situation A) Beläggningsgrad B) Överbeläggningar C) Satellitpatienter Demografi A) Befolkningstillväxt/Demografi B) Incidens Effektivisering 1 A) Färre vtf B) Kortare total 2 medelvårdtid Kapacitets förändringar A) NKS B) Andra? = Framtida behov 1 Inklusive vård på rätt vårdnivå 2 Givet vård som ges på alla vårdnivåer. Även kopplat till A. McKinsey & Company 4

6 Framtida vårdplatsbehov drivs av flera faktorer - 1) Nuvarande kapacitet Idag Framtiden 1 Nuvarande kapacitet A) Definitioner B) Nuvarande antal vårdplatser Dagens situation Demografi Effektivisering Kapacitets A) Beläggningsgrad A) Befolkningstillväxt/Demografi + B) Kortare medel- + A) NKS = Framtida behov A) Färre vtf förändringar + B) Överbeläggningar + C) Satellitpatienter B) Incidens vårdtid B) Andra? 2 Nuvarande behov A) Vårdtillfällen B) Medelvårdtid Historiskt har transparensen kring vårdplatser inom SLL varit låg på grund av Missvisande mätetal reflekterar nödvändigtvis inte sann beläggning Inkonsistens i definitioner och mätpunkter mellan sjukhus Ofullständig inrapportering från verksamheter Viktiga problemmått som tex. satellitpatienter följs ej på systemnivå SLL har idag ca 5. disponibla vårdplatser, vilket är lågt per invånare jämfört med andra landsting och länder, men detta har i sig ingen påverkan på övergripande vårdkvalitetsmått Nuvarande vårdplatsnivå (2,5 vårdplatser per 1 invånare) är en av de lägsta i Sverige och i Europa Vårdplatser har minskat med 6 % i Stockholm under en 1-års period samtidigt som befolkningen vuxit med 22 invånare Det verkar förekomma ett negativt samband mellan antal vårdplatser och beläggningsgrad fler vårdplatser skapar mer luft i systemet och kan minska produktiviteten vid för låga beläggningsgrader Antalet vårdplatser påverkar inte övergripande vårdkvalitetsmått (tex. har SLL 5 lägst åtgärdbar dödlighet i landet) McKinsey & Company 5

7 1) Definitioner av vårdplats Definition Vårdplats 1 Bäddplats på vårdenhet som en inskriven patient kan disponera under ett vårdtillfälle (sluten vård) Fastställd vårdplats Vårdplats som normalt står till kontinuerligt förfogande för vårdenhet (oberoende om rätt bemanning finns tillgänglig) Disponibel vårdplats Fastställd vårdplats som är belagd eller kan beläggas (tillräcklig och kompetent bemanning finns tillgänglig) Ej disponibel vårdplats Fastställd vårdplats som för tillfället inte kan beläggas Teknisk vårdplats 2 Bäddplats på vårdenhet som en inskriven patient på annan vårdenhet kan disponera under ett vårdtillfälle, tex. IVA Extra vårdplats Tillfälligt anordnad, belagd vårdplats 1) I den nationella statistiken räknas t.ex. intensivvårdsplats och förlossningsplats som vårdplats om patienten inte samtidigt har en vårdplats 2) I den nationella statistiken räknas t.ex. intensivvårdsplats och förlossningsplats som teknisk plats när patienten samtidigt disponerar en vårdplats Källa: Socialstyrelsen McKinsey & Company 6

8 1) Historiskt låg transparens kring vårdplatser Missvisande mätetal Oklara definitioner Ofullständig rapportering Fåtal indikatorer uppföljda Historiskt exempel Beläggningsgrad beräknat med antal vårddagar överskattar fysisk beläggning Vissa sjukhus räknar patienter tillfälligt förflyttade till IVA som satelliter Avdelningar har i vissa fall fullt utrustade ej rapporterade extra sängar ståendes för överbeläggningar Endast beläggningsgrad och antal vårdplatser rapporterade på aggregerad nivå Metod använd i genomlysning Flera mått använda och jämförda för att skapa samstämmighet, ex. vårddagar, vårdtid, direkt rapportering från sjukhus Gemensamma definitioner introducerade Rapportering enligt förutbestämda definitioner Punkt inspektioner genomförda på de största sjukhusen Nya indikatorer uppföljda (ex. överbelagda patienter, satelliter) Källa: Teamanalys McKinsey & Company 7

9 1) Inrapporteringen av vårdplatser visar att det finns ~17 % fler fysiska vårdplatser än disponibla vårdplatser Vårdplatser 21 Medicin Kirurgi Geriatrik Psykiatri Vårdplatser rapporterat till SKL 29 1 Inventering av vårdplatser April 21 2 ~7 fullt utrustade vårdplatser som ej ingår i verksamheternas planering (till största del inom geriatrik) % skillnad, drivet av att fler verksamheter blivit inkluderade i inrapporteringen under projektet Disponibla vårdplatser Disponibla vårdplatser Fastställda vårdplatser Fysiskt tillgängliga vårdplatser 1 Platser som klassificeras övriga ej inräknade i jämförelsen 2 Inkluderar 24 obstetrikplatser och förlossning. Övriga vårdplatser ej inräknade i inventering är 16 IVA (HIA, BIVA, IVA, NIVA, THIVA, BRIVA, CIVA), 7 neonatal, 467 ASIH Källa: SLL, Sjukhusen; teamanalys McKinsey & Company 8

10 1) Sverige har få antal vårdplatser och kort medelvårdtid internationellt sett, men justerade för medelvårdtid ligger Sverige i medel 27 1 Medelvårdtid i dagar , 2,5 Skattefinansierade system 4 3, 3,5 Försäkringsbaserade system 3 4, 4,5 5, 5,5 6, 6,5 Antal vårdplatser per 1 invånare Vårdplatser justerade för medelvårdtid 2 Antal per 1 inv 1 27 eller senast rapporterad siffra 2 Antal vårdplatser justerat baserat på differens i medelvårdtider till Sverige (p.g.a. längre vårdtider i länder där bl.a. rehabilitering är inkluderad medelvårdtiden) 3 Obligatorisk sjukvårdsförsäkring med individuella, inkomstbaserade premier, separata enheter för beställare och vårdgivare (försäkringsbolag och sjukhus) 4 Skattefinansierad och kostnadsfri sjukvård för alla invånare (inkluderar ofta separation mellan primär och specialistvård) McKinsey & Company 9 Källa: OECD; teamanalys 1,7 1,6 1,4 2,2 2,1 2,1 2, 1,9 2,4 3,3 3,2 5,3

11 1) SLL har lägst antal vårdplatser per invånare både inom landstinget och kommuner 28, Sverige Vårdplatser Antal per 1 invånare 4,2 4, 3,8 Västerbotten 3,6 3,4 3,2 3, 2,8 2,6 Uppsala Västra Götaland Skåne Stockholm Örebro Kommunala vårdplatser Antal per 1 invånare 65+ Källa: SKL; Socialstyrelsen; teamanalys McKinsey & Company 1

12 1) Antalet vårdplatser inom SLL har minskat med ~6 % samtidigt som befolkningen ökat med ~1 % Antal vårdplatser har minskat med 6 % under de senaste 1 åren framförallt inom geriatrik och psykiatri Antal vårdplatser per invånare har minskat med 16 % under samma period Medicin Psykiatri Disponibla vårdplatser Antal 7. Kirurgi Geriatrik Övriga Vårdplatser Antal per 1 inv 4 Befolkningstillväxt Ackumulerad ökning Förändring 99-9, -6% % 4. -6% % % -25% % Källa: SKL; SLL; SCB; teamanalys McKinsey & Company 11

13 1) Det finns en svag negativ korrelation mellan antal vårdplatser per invånare och beläggningsgrad 28, alla vårdgrenar xx Korrelation (R 2 ) Vpl/1 invånare Antal 4,2 4, 3,8 Västerbotten.21 3,6 Kronoberg 3,4 3,2 3, 2,8 Uppsala Västra Götaland Skåne 2,6 2,4 Östergötland Värmland Gävleborg Stockholm 2,2 2, Beläggningsgrad 1 1 Totalt antal vårddagar/ (vårdplatser*365) Källa: SKL; teamanalys McKinsey & Company 12

14 1) Det finns en negativ korrelation mellan antal primärvårdsbesök och vårdplatser per invånare, dock ingen relation till antal vårdtillfällen 28 Läkarbesök i primärvård Antal per 1 invånare 2..3 Läkarbesök i primärvård Antal per 1 invånare xx Korrelation (R 2 ) Stockholm Stockholm Skåne Västra Götaland V:a Götaland Skåne Örebro Uppsala Västerbotten Uppsala Örebro Västerbotten 2,6 2,8 3, 3,2 3,4 3,6 3,8 4, 4, Vårdplatser Antal per 1 invånare Vårdtillfällen Antal per 1 invånare Källa: SKL; teamanalys McKinsey & Company 13

15 1) Det finns en negativ korrelation mellan andel privat producerad vård och vårdplatser per invånare 28 Andel privat producerad vård av nettokostnad för hälso- och sjukvård Stockholm xx Korrelation (R 2 ) Skåne Västra Götaland Uppsala Örebro Västerbotten 2 2,5 2,6 2,7 2,8 2,9 3, 3,1 3,2 3,3 3,4 3,5 3,6 3,7 3,8 3,9 4, 4,1 4,2 Vårdplatser Antal per 1 invånare Källa: SKL; teamanalys McKinsey & Company 14

16 1) Antal vårdplatser har ingen korrelation med övergripande mått på vårdkvalitet (1/2) Sverige 28 Ingen korrelation mellan åtgärdbar dödlighet och antal vårdplatser Åtgärdbar dödlighet Åldersstandardiserad dödlighet per 1 invånare Stockholm Skåne Västra Götaland Uppsala Västerbotten Vårdplatser per 1 inv Väldigt svag korrelation mellan MRSA infektioner och antal vårdplatser MRSA Antal fall per 1 invånare Stockholm Skåne Västra Götaland Uppsala Västerbotten xx Korrelation (R 2 ) Vårdplatser per 1 inv Ingen korrelation mellan Lex Maria anmälningar och antal vårdplatser Lex Maria Antal fall per 1 invånare Stockholm Västerbotten 1 Skåne Källa: SKL, teamanalys Västra Götaland Uppsala Vårdplatser per 1 inv Ingen korrelation mellan VRI och antal vårdplatser Vårdrelaterade infektioner av inlagda patienter Stockholm Skåne Västra Götaland Uppsala Västerbotten Vårdplatser per 1 inv McKinsey & Company 15

17 1) Antal vårdplatser har ingen korrelation med övergripande mått på vårdkvalitet (2/2) xx Sverige 28 Korrelation (R 2 ) Ingen korrelation mellan sjukfrånvaro och antal vårdplatser Ingen korrelation mellan patientnöjdhet och antal vårdplatser Sjukfrånvaro av personal 7.5 Stockholm Västra Götaland Skåne 4.5 Uppsala Västerbotten Patientnöjdhet %, andel svar med 4-5/5 efter sjukhusbesök Skåne Stockholm Västra Götaland Västerbotten Uppsala Ingen korrelation mellan tillgänglighet och antal vårdplatser Tillgänglighet Antal väntat > 9 dagar / 1 inv Skåne Stockholm Västra Götaland Uppsala Västerbotten 4.2 Vårdplatser per 1 inv Ingen korrelation mellan undvikbar slutenvård och antal vårdplatser Undvikbar slutenvård Antal patienter per 1 inv 1,4 1,3 1,2 1,1 1, Stockholm Skåne Västra Götaland Västerbotten Uppsala Vårdplatser per 1 inv Vårdplatser per 1 inv Vårdplatser per 1 inv Källa: SKL, teamanalys McKinsey & Company 16

18 1) 6 dagslånga verksamhetsbesök har ökat insikten kring vårdplatssituationen Besök Metod Besökta verksamheter Karolinska Huddinge SöS Norrtälje sjukhus Södertälje sjukhus Danderyd sjukhus Psykiatri södra Avdelningar Möte med respektive ansvarig (chef-ssk) på varje besökt avdelning 2-25 min intervju och kort rundvandring 5 avdelningar samt geriatrikkliniken 1 avdelningar (med, kir, AVA) Alla avdelningar Alla avdelningar 7 avdelningar (kir, ort, med, hjärt) Haninge, Nacka, Gullmarsplan Resultat Alla vårdplatser rapporteras ej, och vissa avdelningar håller på vårdplatser Olika definitioner av begreppet satellitpatient funna, tex. IVA patienter kan registreras som satelliter av vissa verksamheter Ej full synkronisering mellan faktiska patienter och sjukhusens datasystem, tex. förekomst av utskrivningsklara patienter var ej registrerad i centrala datasystemet Källa: intervjuer; teamanalys McKinsey & Company 17

19 Framtida vårdplatsbehov drivs av flera faktorer - 2) Nuvarande behov Idag Framtiden 1 Nuvarande kapacitet A) Definitioner B) Nuvarande antal vårdplatser Dagens situation Demografi Effektivisering Kapacitets A) Beläggningsgrad A) Befolkningstillväxt/Demografi + B) Kortare medel- + A) NKS = Framtida behov A) Färre vtf förändringar + B) Överbeläggningar + C) Satellitpatienter B) Incidens vårdtid B) Andra? 2 Nuvarande behov A) Vårdtillfällen B) Medelvårdtid Vårdbehovet, mätt i antalet vårddagar, har ökat med ~1 % per år drivet av att Antalet vårdtillfällen har ökat med ~3 % per år 24-9, och främst för invånare över 6 år Antal invånare har ökat med 2 % per år Antalet vårdtillfällen per invånare har ökat med 1 % per år Invånare över 6 år står för ca 6 % av ökningen i antal vårdtillfällen Medelvårdtiden har sjunkit med 2 % per år 24-9 Stockholms medelvårdtid ligger idag något under riksmedel Medelvårdtiden har minskat mindre i Stockholm än i övriga landsting 24-9 och ingen relation till befolkningstillväxt verkar finnas McKinsey & Company 18

20 2) Definitioner för vårdtillfälle, vårddag och medelvårdtid Definition Inskrivning Vårdtillfälle Utskrivning Händelse när vårdplats ställs till patients förfogande. Inskrivning sker efter att läkare bedömt att patientens tillstånd kräver att vårdplats ställs till patientens förfogande Vårdkontakt i sluten vård. Ett vårdtillfälle kan vara akut, ej akut, planerat, eller oplanerat Händelse när ett vårdtillfälle avslutas Vårdtid Vårddagar Medelvårdtid Permission 1 Överskattar riktig medelvårdtid Källa: Socialstyrelsen Tid under vilken ett vårdtillfälle äger rum. Mäts i hela dagar som utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum Antal dygn under ett vårdtillfälle. Mäts i hela dagar som utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum plus ett Medeltid för ett eller flera vårdtillfällen. Beräknas genom att dividera antal vårddagar med antal vårdtillfällen 1 Överenskommelse mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal om att patienten lämnar vårdenheten för viss tid under vårdtillfället McKinsey & Company 19

21 2) Antalet vårddagar har ökat 24-9, drivet av en stark ökning i antal vårdtillfällen, motverkat av en reduktion av medelvårdtiden % SLL Vårdtillfällen per invånare Antal Årlig förändring Under 65 år 65+ år 1,1%,1% Vårdtillfällen Tusental per åldersgrupp,44,44 Vårddagar Tusental % x % Medelvårdtid 1 Dagar per tillfälle x,1, Befolkningsmängd Tusental invånare, per åldersgrupp % 2.19 Årlig förändr. 1.4 % 6,2-2% 5, % Vårddagar / Vårdtillfällen 2 Befolkningstillväxt under 29 till 6 % drivit av inflyttning och 4 % organisk tillväxt Källa: VAL; SLL; teamanalys McKinsey & Company 2

22 2) Vårdbehovet har ökat med 1 % per år (24-29), drivet av större akut inflöde Vårdbehovet har ökat med 1 % per år Elektiva vårdköer har sjunkit men ligger på en relativt konstant nivå Akut <9 dagar Elektivt >9 dagar Vårddagar Tusental Årlig förändring +1% Antal patienter i kö 3-mån rullande medel Självvald väntetid 1 +1% /-% Källa: Vantetider.se, Val, Team-analys McKinsey & Company 21

23 2) Antalet vårdtillfällen har växt över tid SLL Total utveckling i SLL Vårdtillfällen per ålderskategori Medicin Geriatrik Kirurgi Psykiatri % Årlig tillväxt Vårdtillfällen Tusental Vårdtillfällen Tusental, Förändring Tusental per år, 4-9 1, , , , ,8 Källa: VAL; teamanalys McKinsey & Company 22

24 2) Medelvårdtiden har sjunkit med ~2 % per år sedan 24 SLL % Årlig förändring Medelvårdtid 1 per vårdgren Dagar Medicin Kirurgi Geriatrik Psykiatri Totalt Medelvårdtid 1 per åldersgrupp Dagar Totalt Vårddagar / Vårdtillfällen överskattar medelvårdtiden Källa: VAL; teamanalys McKinsey & Company 23

25 2) Medelvårdtiden i Stockholm är jämförbar med övriga Sverige, men har reducerats något mindre över tid 28, Specialiserad somatisk och psykiatrisk vård Medelvårdtid 1 Dagar 6,5 Nationellt oviktat genomsnitt 6, Västerbotten 5,5 Uppsala Skåne Västra Götaland Stockholm 5, Not: Nationella jämförelsetal. Täcker inte all vård som finns i VAL-databasen 1 Vårddagar / Vårdtillfällen Förändring i medelvårdtid, 2-28 Källa: SKL; teamanalys McKinsey & Company 24

26 Framtida vårdplatsbehov drivs av flera faktorer - 3) Dagens situation Idag Framtiden 1 Nuvarande kapacitet A) Definitioner B) Nuvarande antal vårdplatser Dagens situation Demografi Effektivisering Kapacitets A) Beläggningsgrad A) Befolkningstillväxt/Demografi + B) Kortare medel- + A) NKS = Framtida behov A) Färre vtf förändringar + B) Överbeläggningar + C) Satellitpatienter B) Incidens vårdtid B) Andra? 2 Nuvarande behov A) Vårdtillfällen B) Medelvårdtid SLL har högst kapacitetsutnyttjande av vårdplatser i Sverige Beläggningsgraden i Stockholm har ökat med ~2 % per år sedan 24 SLL har både högst beläggningsnivå och högst vårdplatsomsättning i Sverige 1 Beläggningen varierar kraftigt över tid och mellan sjukhus Hög beläggningsgrad verkar inte påverka övergripande kvalitetsmått (dock svag korrelation med VRI) Överbeläggningar förekommer främst på 4 av 7 akutsjukhus 2 Överbeläggningar beror på beläggningsgrad men även på inom vilken verksamhet det sker Olika sjukhus och kliniker hanterar höga beläggningsgrader olika (t.ex. Danderyd har flexibel personal för att kunna fylla upp fastställda och ej disponibla sängar) Satellitpatienter förekommer främst på 2 av 7 akutsjukhus De mindre akutsjukhusen (Södertälje och Norrtälje) är främst drabbade Antal satellitpatienter verkar inte bero på beläggningsgrad, utan främst på inom vilken verksamhet det sker 1 28, 94 % beläggningsgrad (baserat på antal vårddagar/antal vårdtillfällen, vilket överskattar den faktiska beläggningsgraden) och 64 vtf/vårdplats McKinsey & Company 25

27 3) Definitioner för beläggning Definition Belagd vårdplats Vårdplats som innehar en patient Andel belagda vårdplatser. Räknas ut genom antal belagda platser (inklusive extra vårdplatser) dividerat med antal disponibla platser Omsättningsnivå Beläggningsgrad Överbeläggning Andel extra vårdplatser. Räknas ut genom antal extra vårdplatser dividerat med antal disponibla vårdplatser Antal vårdtillfällen per vårdplats. Räknas ut genom antal vårdtillfällen dividerat med antal disponibla vårdplatser Satellitpatient En patient som blir inlagd inom annan specialitet än moderklinik/område/specialitet Källa: Landsting; Teamanalys McKinsey & Company 26

28 3) Vårddagar tenderar att överskatta beläggningsgrad med drygt 2 % 29, SLL EXEMPEL Beräkning av beläggning Vårddagar beräknas som utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum plus 1, och tenderar därför att överskatta beläggningsgrad (ex. om en patient skrivs in och ut samma dag räknas det fortfarande som en vårddag) Faktisk beläggning är beräknat genom att sammanställa faktisk beläggning vid specificerade tidpunkter från interna datasystem Beläggningsgrad Södersjukhuset 116 Vårddagar 11 Vårddagar 9 Faktisk Beläggningsgrad Danderyds sjukhus 91 Faktisk +29% +21% Källa: VAL; SKL; teamanalys McKinsey & Company 27

29 3) Beläggningsgraden har ökat i Stockholm Vårddagar Tusental % Årlig förändring % 1.89 Beläggningsgrad % / 2 Vårdplatser Antal % 5.1 Beläggningsgrad beräknad med vårddagar (d.v.s. överskattande indikator) Dagliga mätningar (2 ggr/dag) under 5 veckor 21 visar på 92 % beläggningsgrad ~92 % beläggningsgrad 21, v Delat på 365 (dagar) Källa: Valdatabas, SLL, teamanalys McKinsey & Company 28

30 3) Utnyttjandet av vårdplatser i Sverige är högst inom SLL 28, Specialiserad somatisk och psykiatrisk vård Beläggningsgrad 95 Beläggningsgrad beräknad med vårddagar (d.v.s. överskattande indikator) för samtliga landsting (dock är relationen i grafen korrekt) xx Korrelation (R 2 ).42 9 Skåne Stockholm 85 8 Västerbotten Västra Götaland Uppsala Nationellt snitt på 84 procent Nationellt snitt på 56 vårdtillfällen per plats 2 Patientomsättning Antal vårdtillfällen per vårdplats 1 ~92 % beläggningsgrad inom SLL 21, v Oviktat genomsnitt Källa: SKL; teamanalys McKinsey & Company 29

31 3) Beläggningsgraden har historiskt varierat kraftigt på årsbasis för individuella sjukhus SLL, 2-27 INDIKATIVT EXEMPEL Max Medel Min Genomsnittlig beläggningsgrad per år 1 12 Beläggningsgrad beräknad med vårddagar (d.v.s. överskattande indikator) för samtliga sjukhus Norrtälje sjukhus Karolinska Södersjukhuset Södertälje sjukhus Danderyd sjukhus 2 1 Vårddagar / 365 / antal vårdplatser vilket överskattar den faktiska beläggnignsgraden Källa: Sjukvårdsdata i fokus; VAL; teamanalys McKinsey & Company 3

32 3) Beläggningsgrad har ingen korrelation med övergripande mått på vårdkvalitet (1/2) Sverige 28 xx Korrelation (R 2 ) Ingen korrelation mellan åtgärdbar dödlighet och beläggningsgrad Ingen korrelation mellan MRSA och beläggningsgrad Åtgärdbar dödlighet Åldersstandardiserad dödlighet per 1 invånare Lex Maria Antal fall per 1 invånare 35 3 Västra Götaland 85 Stockholm Skåne Västerbotten Uppsala Ingen korrelation mellan Lex Maria anmälningar och beläggningsgrad 25 Västerbotten 2 15 Stockholm Skåne 1 Västra Götaland Uppsala Beläggning 1 Beläggning 1 MRSA Antal fall per 1 invånare Stockholm Västra Götaland Skåne Västerbotten Uppsala Beläggning 1 Väldigt svag korrelation mellan VRI och beläggningsgrad Vårdrelaterade infektioner av inlagda patienter Västerbotten Stockholm Västra Götaland Skåne 1 Uppsala Beläggning 1 1 Beläggningsgrad beräknad med vårddagar (d.v.s. överskattande indikator) för samtliga landsting Källa: SKL, teamanalys McKinsey & Company 31

33 3) Beläggningsgrad har ingen korrelation med övergripande mått på vårdkvalitet (2/2) Sverige 28 xx Korrelation (R 2 ) Ingen korrelation mellan sjukfrånvaro beläggningsgrad Sjukfrånvaro av personal Stockholm 6.5 Västra Götaland 6. Västerbotten 5.5 Skåne 5. Uppsala 4.5 Ingen korrelation mellan patientnöjdhet och beläggningsgrad Patientnöjdhet %, andel svar med 4-5/5 efter sjukhusbesök Västerbotten Västra Götaland Skåne Uppsala Stockholm Beläggning Beläggning 1 Ingen korrelation mellan tillgänglighet och beläggning Ingen korrelation mellan undvikbar slutenvård och beläggning Tillgänglighet Antal väntat > 9 dagar / 1 inv Västra Götaland 85 Västerbotten Uppsala 9 Skåne Stockholm 95.6 Beläggning 1 Undvikbar slutenvård Antal personer per 1 inv 1,4 1,3 1,2 1,1 1, 7 Västerbotten Stockholm Västra Götaland Uppsala Skåne 95. Beläggning 1 1 Beläggningsgrad beräknad med vårddagar (d.v.s. överskattande indikator) för samtliga landsting Källa: SKL, teamanalys McKinsey & Company 32

34 3) Medarbetarundersökningar visar inget samband mellan beläggningsgrad och personalnöjdhet på kliniknivå 29, DS, KS, SöS, Kliniknivå xx Korrelation (R 2 ) Genomsnittligt värde Medarbetarnöjdhet Medarbetarskattning av arbetssituation Hög relativ rank, låg beläggning 5 Kliniker Hög relativ rank, hög beläggning 9 Kliniker Låg relativ rank, låg beläggning 5 Kliniker Låg relativ rank, hög beläggning 3 Kliniker Beläggningsgrad 2 Detta är en statistisk jämförelse avseende samband. Inga slutsatser kan dras kring upplevelsen i stunden på enskilda kliniker i situationer med t.ex. överbeläggningar 1 Frågor gällande egen uppskattning av tex. tillräckligt ansvar, möjlighet till påverkan, nöjdhet med arbetssituation, personlig utveckling, hälsotillstånd 2 29 eller närmast tillgängliga självrapporterad faktisk beläggningsgrad på årsbasis (KS: 6 mån) Källa: Sjukhusen, icquality; teamanalys McKinsey & Company 33

35 3) Medarbetarundersökningar visar dock att lägre personalnöjdhet korrelerar starkt med låg nöjdhet med ledarskapet på kliniknivå 29, DS, KS, SöS, Kliniknivå xx Korrelation (R 2 ) Medarbetarnöjdhet Medarbetarskattning av arbetssituation Detta är en statistisk jämförelse avseende samband. Inga slutsatser kan dras kring upplevelsen i stunden på enskilda kliniker Medarbetarnöjdhet Medarbetarskattning av ledarskap 2 1 Frågor gällande egen uppskattning av tex. tillräckligt ansvar, möjlighet till påverkan, nöjdhet med arbetssituation, personlig utveckling, hälsotillstånd 2 Frågor gällande förtroende och kompetens hos sjukhusledning men framförallt hos närmaste chef Källa: Sjukhusen, icquality; teamanalys McKinsey & Company 34

36 3) Faktisk beläggningsnivå på Stockholms sjukhus Medel 21, Genomsnittliga värden rapporterade under v Beläggning Mätning & inventering Mätning under 5 veckor 2 gånger per dag (kl 8. och kl 16.) Alla vårdplatser för alla vårdgrenar inkluderade Genensamma definitioner för vårdplatser och patienter Information insamlas från interna journalsystem samt fysisk inventering Geriatrik Psykiatri Karolinska Solna Karolinska Hudd Södersjukhuset ASIH Danderyd Capio S:t Göran Palliativ 8 Södertälje Norrtälje Ersta St Erik 67 Övriga (IVA, priv. enh) Totalt Not: Vårdplatser för IVA, Geriatrik, Psykiatri, ASIH, Palliativ vård inkluderade under egna kategorier 1 Verksamheter med minskad möjlighet för att sända iväg patienter som satelliter. Rehab inkluderad under Geriatrik 2 Rapportering av satellitpatienter justerat för patienter på IVA 3 Ej säkerställd total siffra, ej slutenvårdsplats och ej inräknad i totala antalet vårdplatser Källa: Sjukhusen; teamanalys N/A N/A ~92 % i beläggningsgrad Överbeläggningar Antal per dag N/A N/A ~12 överbeläggningar / dag Satellitpatienter Antal per dag N/A N/A ~31 satellitpatienter / dag Hög Låg Vårdplatser Disponibla McKinsey & Company 35

37 3) Sjukhusen har olika mängd satellitpatienter och överbeläggningar vid liknande beläggningsgrader SLL, 21, vecka 15-19, Genomsnitt per vecka INDIKATIV Överbeläggning SöS StS, KS (Hudd+Solna), Capio S:t Göran, Geriatriken St Erik Källa: Sjukhusen; teamanalys DS NtS Beläggning Not: Varje punkt är en veckas genomsnittliga värde Ersta Psykiatrin Satellitpatienter St Erik StS KS (Solna) Flertal verksamheter klarar låga nivåer trots hög beläggning NtS SöS KS (Hudd), Capio S:t Göran, DS, Geriatriken, Psykiatrin, Ersta 15 Beläggning McKinsey & Company 36

38 3) Korrelation mellan överbeläggningar och beläggningsgrad ökar vid 9 % beläggningsgrad DS, KS, SöS, årsdata 29, dagliga mätningar xx Korrelation (R 2 ) Danderyd Antal överbeläggningar 1, daglig mätning Sjukhusbeläggning 3 1 Överbeläggning i ej fastställda sängar 2 Överbeläggning i disponibla sängar 3 Beläggning beräknat mot antal disponibla vårdplatser Källa: Sjukhusen, teamanalys Karolinska Antal överbeläggningar 2, daglig mätning Sjukhusbeläggning 3 SöS Antal överbeläggningar 2, daglig mätning Sjukhusbeläggning 3 McKinsey & Company 37

39 3) Ingen korrelation mellan satellitpatienter och beläggningsgrad Danderyds sjukhus, Maj 29 April 21, Daglig punktmätning kl 8. Antal satellitpatienter Antal, daglig mätning 8 xx Korrelation (R 2 ) Sjukhusbeläggningsgrad Not: Varje punkt representerar en dag kl. 8. Källa: Danderyds sjukhus, teamanalys McKinsey & Company 38

40 Framtida vårdplatsbehov drivs av flera faktorer - 4) Demografi Idag Framtiden 1 Nuvarande kapacitet A) Definitioner B) Nuvarande antal vårdplatser Dagens situation Demografi Effektivisering Kapacitets A) Beläggningsgrad A) Befolkningstillväxt/Demografi + B) Kortare medel- + A) NKS = Framtida behov A) Färre vtf förändringar + B) Överbeläggningar + C) Satellitpatienter B) Incidens vårdtid B) Andra? 2 Nuvarande behov A) Vårdtillfällen B) Medelvårdtid Befolkningen inom SLL väntas öka med 8,2 % , och andelen äldre ökar Antal personer över 7 år växer med ~2 % Antal personer under 7 år växer med ~7 % Antalet vårdtillfällen per invånare väntas öka med ca 1 %, samt en liten ökning i total medelvårdtid, då äldre personer kräver mer vård per person Flera gånger fler vårdtillfällen per person och år för äldre (7+ år) jämfört med yngre personer inom somatisk vård Inom psykiatrisk vård är vårdbehovet större bland yngre och medelålders personer (2-7 år) Äldre patienter har längre medelvårdtid, och förskjutningen i ålderssammansättningen inom SLL väntas ge en mindre ökning i total medelvårdtid (~,1 %) McKinsey & Company 39

41 4) Vårdbehovet väntas öka med 9 % fram till 215, om inga effektiviseringar görs SLL % Förändring Befolkningen ökar och blir äldre viket leder till en ökning i vårddagar med drygt 9 % till 215 Tusental invånare Medelvårdtid 1 Dagar -7 år 7+ år ,2% 6,8% 2,3% Vårddagar Tusental ,3% X 5,7 5,7 29 Vårdtillfällen Tusental ,1% +9,2% Antal vårddagar/antal vårdtillfällen Källa: VAL; RTK; teamanalys McKinsey & Company 4

42 4) Befolkningen inom SLL prognostiseras öka stadigt , och antal personer över 7 år växer kraftigt 1-tal invånare per ålderskategori Ökning i antal personer ~12. PROGNOS uell tillväxt % ~4. +2 % Källa: RTK; teamanalys McKinsey & Company 41

43 4) vilka kräver många fler vårdtillfällen än övrig befolkning Antal vårdtillfällen per 1 invånare, 29 Somatisk vård Psykiatrisk vård Summa Total Källa: RTK; VAL; teamanalys McKinsey & Company 42

44 4) och kräver fler vårddagar per vårdtillfälle Medelvårdtid, 29 Somatisk vård Psykiatrisk vård Summa -9 4,6 2,3 4, ,5 6,3 4, , , , ,6 11,1 1,5 9,2 8,4 4,8 4,4 5,2 5, ,3 8,2 5, ,3 12,5 6,5 8+ 7,5 15,8 7,6 Total 4,3 8,4 4,7 Källa: RTK; VAL; teamanalys McKinsey & Company 43

45 4) vilket leder till en kraftigt ökad efterfrågan på vård, om inga effektiviseringar görs Vårddagar, tusental, Ökning i vårddagar Geriatrik Kirurgi Medicin Psykiatri uell tillväxt ~ % ~ % ~ % ~ % Källa: SKL; teamanalys McKinsey & Company 44

46 Framtida vårdplatsbehov drivs av flera faktorer - 5) Effektivisering Idag Framtiden 1 Nuvarande kapacitet A) Definitioner B) Nuvarande antal vårdplatser Dagens situation Demografi Effektivisering Kapacitets A) Beläggningsgrad A) Befolkningstillväxt/Demografi + B) Kortare medel- + A) NKS = Framtida behov A) Färre vtf förändringar + B) Överbeläggningar + C) Satellitpatienter B) Incidens vårdtid B) Andra? 2 Nuvarande behov A) Vårdtillfällen B) Medelvårdtid Framtida effektiviseringar väntas kan uppskattas i ett basscenario minska vårdbehovet med ca,7 % per år, vilket kan motverka trycket från befolkningstillväxten Historisk ökning av antalet vårdtillfällen per person med 1,4 % per år 1 beroende på ålderskategori och vårdgren Psykiatri har ökat antal vårdtillfällen per invånare mest (3,4 % per år) Geriatrik har minskat antal vårdtillfällen per invånare (-,8% per år) Historisk minskning av medelvårdtiden med 2 % per år 1 beroende på ålderskategori och vårdgren Geriatrik har minskat medelvårdtiden mest (-3,8 % per år) Kirurgi har minskat medelvårdtiden minst (-,7 % per år) McKinsey & Company 45

47 5) Historiska effektiviseringar av vården har varit,7 % per år 26-9 Vtf/invånare 1,4% per år Vårddagar per invånare -,7% per år X 151,4 26 Medelvårdtid 1 157, ,% per år 6, 5, Antal vårddagar/ antal vårdtillfällen Källa: VAL; RTK;Webcare; teamanalys McKinsey & Company 46

48 5) Antal vtf/invånare har ökat 1,4 % per år 26-29, vilket kan öka vårdefterfrågan ytterligare till 215, vid fortsatt trend Antal vårdtillfällen per invånare, SLL, 26-9 Vtf/1 invånare per vårdgren -,8% per år 13,6 13,3 13,1 13,2 Geriatrik Totalt antal vtf/ 1 invånare Kirurgi 64,3 63,2,9% per år 64,6 66, 151,4 1,4% per år 152,1 156,1 157,8 1,9% per år 59,5 61,4 63,8 63, Medicin 3,4% per år 14, 14,2 14,5 15,5 Psykiatri Källa: VAL; teamanalys McKinsey & Company 47

49 5) Medelvårdtiden har minskat med 2 % per år under 26-9, vilket kan minska trycket på vårdplatserna fram till 215, vid fortsatt trend Medelvårdtid i dagar 1, Alla vårdgrenar, Hela SLL, 27-9 Medelvårdtid per vårdgren -3,8% per år Geriatrik 13,7 13,4 13, 12,2 Total medelvårdtid Kirurgi 4,5 4,4-1,4% per år 4,4 4,3 6, -2,% per år 5,9 5,8 5,7 -,7% per år 5, 4,9 4,8 4, Medicin -3,3% per år 1,4 9,9 9,6 9,4 Psykiatri 26 1 Antal vårddagar/ antal vårdtillfällen Källa: VAL; teamanalys McKinsey & Company 48

50 Framtida vårdplatsbehov drivs av flera faktorer - 6) Kapacitetsförändringar Idag Framtiden 1 Nuvarande kapacitet A) Definitioner B) Nuvarande antal vårdplatser Dagens situation Demografi Effektivisering Kapacitets A) Beläggningsgrad A) Befolkningstillväxt/Demografi + B) Kortare medel- + A) NKS = Framtida behov A) Färre vtf förändringar + B) Överbeläggningar + C) Satellitpatienter B) Incidens vårdtid B) Andra? 2 Nuvarande behov A) Vårdtillfällen B) Medelvårdtid Antalet vårdplatser väntas minska med ~15-2 % vid Karolinska Solna vid införandet av NKS, under slutet av Minskning av fysiska vårdplatser Minskning av drygt 1 disponibla vårdplatser givet att alla 7 planerade vårdplatser vid NKS är disponibla Övriga kapacitetsförändringar väntas öka kapaciteten med ~5 vårdplatser under 21 Nedläggning av 8 medicinplatser men tillskott av ytterligare 7 på andra avdelningar i Södertälje Utbyggnad av ny medicinsk vårdavdelning på 24 platser i Norrtälje Utökning av 24 platser på Karolinska McKinsey & Company 49

51 6) Totala prognostiserade kapacitetsförändringar på systemnivå väntas minska vårdplatskapaciteten med ~7-11 platser PRELIMINÄR Förändring i antal vårdplatser Förändringar Karolinska (24 vpl) Norrtälje (24 vpl) Södertälje (-1 vpl) 47 Införande av NKS Exakt minskning av vårdplatser ej fastställd 1 Baserat på minskning av dagens fysiska vårdplatser i Solna från ~84 st till 7 st (inräknat 1 patienthotellsplatser), dvs. ett antagande om att antal platser inom andra verksamheter utanför Solna kvarstår Ytterligare potentiella större förändringar Ny sjukhusbyggnad i Södertälje Ny flexibel avdelning samt ny evakueringsavdelning på SöS Nytt patienthotell på SöS motsvarande 75 vpl Tillbyggnad på höghuset vid Danderyd Tillskott av 2 vpl inom Geriatrik under 21 Total planerad förändring av antal vpl Oklar transitionsplan för öppnande av alla vårdplatser på NKS och stängande av gamla vådplatser på Karolinska Solna Källa: Sjukhusen; intervjuer; teamanalys McKinsey & Company 5

52 Framtida vårdplatsbehov drivs av flera faktorer - 7) Framtida behov Idag Framtiden 1 Nuvarande kapacitet A) Definitioner B) Nuvarande antal vårdplatser Dagens situation Demografi Effektivisering Kapacitets A) Beläggningsgrad A) Befolkningstillväxt/Demografi + B) Kortare medel- + A) NKS = Framtida behov A) Färre vtf förändringar + B) Överbeläggningar + C) Satellitpatienter B) Incidens vårdtid B) Andra? 2 Nuvarande behov A) Vårdtillfällen B) Medelvårdtid Behovet av vårdplatser inom SLL väntas öka med ca 5 vårdplatser de kommande 5 åren, baserat på En minskning av nuvarande beläggningsgrad till 9 % 215 Framtida vårddagseffektivisering om,7 % per år Oförändrat antal vårdtillfällen per person per åldersgrupp Befolkningstillväxt om 1,5 % per år uppdelat på olika åldersintervall med olika incidens Planerade kapacitetsminskningar (-7-11 platser) McKinsey & Company 51

53 7) Givet planerade kapacitetsförändringar väntas det ökade vårdbehovet kräva ~5 vårdplatser (basscenario) Behov av ytterligare vårdplatser Antal Införande av NKS Basscenario, (~47 vpl) Historisk vårddagseffektivisering om,7 % per år Konstant incidens per åldersgrupp Årlig minskning av nuvarande beläggningsgrad tills 9 % nås 215 Befolkningsökning och ökat åldrande enligt prognos 1 Scenario 1, (~36 vpl) Vårddagseffektivisering om 1, % per år, dvs. tex. en minskning av medelvårdtiden från 5,7 till 5,4 dagar i snitt Scenario 2, (~3 vpl) Vårddagseffektivisering om 2, % per år, dvs. tex. en minskning av medelvårdtiden från 5,7 till 5,1 dagar i snitt Not: Denna beräkning är baserad på befolkningstillväxt, incidens och medelvårdtid per 1 års-grupperade åldersgrupper och vårdgren (Psykiatri, Medicin, Kirurgi, Geriatrik), samt en beläggningsgrad som når 9 % RTK, per 1 års-grupperade åldersgrupper Källa: SKL; RTK; VAL; teamanalys McKinsey & Company 52

54 Sammanfattning Arbetsområden En reduktion av behovet av antal vårdplatser samt minskning av antalet överbeläggningar och satellitpatienter innebär arbete inom åtminstone fem områden: A Faställ målbeläggningsgrad som bäst optimerar kostnad för nya vårdplatser mot reduktion av antalet överbeläggningar, dvs. bestämma acceptabel nivå på överbeläggningar i relation till kostnader B Lastbalansera inom/mellan sjukhusen (Motsvarar ca 125 vpl), t.ex. Omfördelning av resurser mellan avdelningar med strukturellt hög och låg (<8 %) beläggningsgrad Gemensamma lastbalanserande vårdplatser mellan kliniker med likartade verksamhet men med olika säsongsmässiga inflöden Justering av kapacitet och målbild mellan sjukhus/verksamheter med olika beläggningsgrad och olika nivåer på överbeläggningar C Minska efterfrågan på vårdplatser, t.ex. Minska vårdrelaterade infektioner, läkemedelsindicerade vårdtillfällen och komplikationer (motsvarar ca. 22 vpl) Minska antal inläggningar bland äldre till nivå med rikssnitt (motsvarar ca. 18 vpl) Medelvårdtider och inläggningsfrekvenser för vanliga diagnoser skiljer kraftigt (motsvarar ca. 6 vpl) Förbättra utskrivningsrutiner (inkl. kontinuerlig utskrivning) och samarbete med kommuner för att minska antal utskrivningsklara patienter och frigöra platser (motsvarar ca. 4 vpl) D Omdefiniera befintliga fastställda vårdplatser som idag används regelbundet (motsvarar ca 1 vpl) E Skapa flexibla vårdplatser på akutsjukhusen samt satsningar på vårdplatser på lägre vårdnivåer Om nödvändigt skapa relativt få flexibla vårdplatser som kan reducera antalet överbeläggningar kraftigt Övriga resursökningar i den mån de är nödvändiga, bör fokuseras inom lägre vårdnivåer, tex. geriatrik, ASIH eller rena omvårdnadsavdelningar för utskrivningsklara patienter Med ambitiösa, men inte orealistiska, antaganden, kring framgång i arbete med dessa förbättringsområden så finns det potential att minska vårdplatsbehovet med ca 4-5 vårdplatser,dvs lika mycket som behovsutvecklingen i bas-scenariot McKinsey & Company 53

55 A) På sjukhusnivå ökar antalet överbeläggningar drastiskt vid mer än 9-95 % i beläggningsgrad (1/3) Maj 29 April 21, Danderyds sjukhus EXEMPEL FRÅN DANDERYD Överbeläggning i ej fastställda sängar Andel av dagar 1 Överbeläggning Strukturella problem kan skapa överbeläggningar långt under 9 % beläggningsgrad Sannolikhet för överbeläggningar ökar kraftigt över 9 % beläggningsgrad Sjukhusbeläggningsgrad (daglig) 3 1 Andel av dagar under perioden Maj 29 April 21 med en viss beläggningsgrad 2 Andel överbelagda patienter (mot disponibla vårdplatser) under perioden Maj 29 April 21 givet en viss daglig beläggningsgrad 3 Beläggning beräknat som antal belagda vårdplatser genom disponibla vårdplatser Källa: Teamanalys, Danderyds sjukhus McKinsey & Company 54

56 A) På sjukhusnivå ökar antalet överbeläggningar drastiskt vid mer än 9 % i beläggningsgrad (2/3) Jan Jun 29, Karolinska universitetssjukhuset 1 Andel av dagar Strukturella problem kan skapa överbeläggningar även under 9 % beläggningsgrad Karolinska har en hög grad av strukturell beläggning, men sannolikhet för överbeläggningar ökar klart över 9 % beläggningsgrad Överbeläggning 3 EXEMPEL FRÅN KAROLINSKA Överbeläggning i ej disponibla sängar Överbeläggningar i ej disponibla sängar kan innehålla s.k. kroniska överbeläggningar där avdelningar kontinuerligt använder fasta sängar på avdelningen som dock ej är klassificerade som disponibla Detta plattar till kurvan Sjukhusbeläggningsgrad (daglig) 4 1 Exklusive Barn,obstetrik och IVA-platser 2 Andel av dagar under perioden Jan - Jun 29 med en viss beläggningsgrad 3 Andel överbelagda patienter (mot disponibla vårdplatser) under perioden Jan Jun 29 givet en viss daglig beläggningsgrad 4 Beläggning beräknat som antal belagda vårdplatser genom disponibla vårdplatser (medelvärde för kl 8, 12 och 16 per dag) Källa: Teamanalys, Södersjukhuset McKinsey & Company 55

57 A) På sjukhusnivå ökar antalet överbeläggningar drastiskt vid mer än 9-95 % i beläggningsgrad (3/3) Jan Dec 29, Södersjukhuset Andel av dagar 1 3 Överbeläggning 2 12 EXEMPEL FRÅN SÖS Överbeläggning i ej disponibla sängar 2 1 Strukturella problem kan skapa överbeläggningar även under 9 % beläggningsgrad Sannolikhet för överbeläggningar ökar drastiskt över 9 % beläggningsgrad Överbeläggningar i ej disponibla sängar kan innehålla s.k. kroniska överbeläggningar där avdelningar kontinuerligt använder fasta sängar på avdelningen som dock ej är klassificerade som disponibla Detta plattar till kurvan Sjukhusbeläggningsgrad (daglig) 3 1 Andel av dagar under perioden Jan - Dec 29 med en viss beläggningsgrad 2 Andel överbelagda patienter (mot disponibla vårdplatser) under perioden Jan Dec 29 givet en viss daglig beläggningsgrad 3 Beläggning beräknat som antal belagda vårdplatser genom disponibla vårdplatser Källa: Teamanalys, Södersjukhuset McKinsey & Company 56

58 A) ~9 % av totala antalet överbeläggningar på Danderyd uppkommer vid över 9 % i beläggningsgrad på sjukhusnivå Maj 29 April 21, Danderyds sjukhus Överbeläggningar 1 Antal ~9 % av alla överbeläggningar sker vid över 9 % beläggningsgrad på Danderyd EXEMPEL FRÅN DANDERYD Överbeläggning i ej fastställda sängar Andel av totalt antal överbeläggningar 1 ~1 % Sjukhusbeläggningsgrad (daglig) 2 1 Ackumulerat antal överbeläggningar under perioden Maj 29 April 21 givet en viss beläggningsgrad 2 Beläggning beräknat som antal belagda vårdplatser genom disponibla vårdplatser xx ~9 % Källa: Teamanalys, Danderyds sjukhus McKinsey & Company 57

59 A) ~82 % av totala antalet överbeläggningar på Karolinska uppkommer vid över 9 % i beläggningsgrad på sjukhusnivå Jan Jun 29 extrapolerat till helår, Karolinska universitetssjukhuset 1 Överbeläggningar 2 Antal ~82 % av alla överbeläggningar sker vid 1. över 9 % beläggningsgrad 9. på Karolinska 8. ~82 % ~18 % Sjukhusbeläggningsgrad (daglig) 3 1 Exklusive Barn,obstetrik och IVA-platser 2 Ackumulerat antal överbeläggningar i ej disponibla sängar under perioden Jan 29 Jun 29 ggr 2, givet en viss beläggningsgrad 3 Beläggning beräknat som antal belagda vårdplatser genom disponibla vårdplatser (medelvärde för kl 8, 12 och 16 per dag) EXEMPEL FRÅN KAROLINSKA xx Överbeläggning i ej disponibla sängar Andel av totalt antal överbeläggningar Överbeläggningar i ej disponibla sängar kan innehålla s.k. kroniska överbeläggningar där avdelningar kontinuerligt använder fasta sängar på avdelningen som dock ej är klassificerade som disponibla Detta plattar till kurvan Källa: Teamanalys, Södersjukhuset McKinsey & Company 58

60 A) ~75 % av totala antalet överbeläggningar på SöS uppkommer vid över 9 % i beläggningsgrad på sjukhusnivå Jan Dec 29, Södersjukhuset EXEMPEL FRÅN SÖS Överbeläggningar 1 Antal 4.5 xx Överbeläggning i ej disponibla sängar Andel av totalt antal överbeläggningar ~75 % av alla överbeläggningar sker vid över 9 % beläggningsgrad på SöS ~75 % ~25 % Överbeläggningar i ej disponibla sängar kan innehålla s.k. kroniska överbeläggningar där avdelningar kontinuerligt använder fasta sängar på avdelningen som dock ej är klassificerade som disponibla Detta plattar till kurvan Sjukhusbeläggningsgrad (daglig) 2 1 Ackumulerat antal överbeläggningar i ej disponibla sängar under perioden Jan 29 Dec 29 givet en viss beläggningsgrad 2 Beläggning beräknat som antal belagda vårdplatser genom disponibla vårdplatser Källa: Teamanalys, Södersjukhuset McKinsey & Company 59

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin 2014-10-16 Köerna ökar på Neurokirurgen då 20-25% av vårddygnen upptas av färdigbehandlade patienter som kan tas om hand av annan vårdenhet Nuvarande situation

Läs mer

Prognos över vårdkonsumtionen i Sörmland läkarbesök på akutmottagning - operationer & operationssalar - vårddagar & vårdplatser

Prognos över vårdkonsumtionen i Sörmland läkarbesök på akutmottagning - operationer & operationssalar - vårddagar & vårdplatser Prognos över vårdkonsumtionen i Sörmland 2025 - läkarbesök på akutmottagning - operationer & operationssalar - vårddagar & vårdplatser December 2013 2 Förord Inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Samverkan vid utskrivning från psykiatrisk slutenvård indikatorer som stödjer i arbetet med anpassning till ny lagstiftning

Samverkan vid utskrivning från psykiatrisk slutenvård indikatorer som stödjer i arbetet med anpassning till ny lagstiftning Samverkan vid utskrivning från psykiatrisk slutenvård indikatorer som stödjer i arbetet med anpassning till ny lagstiftning Tisdag 13 juni 2017 Jan Olov Strandell Indikator för samverkan vid utskrivning

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsstatistikens termer, begreppsdefinitioner och regelverk (Lf98)

Hälso- och sjukvårdsstatistikens termer, begreppsdefinitioner och regelverk (Lf98) 2002-03-08 Dnr 1(1) s er, begreppsdefinitioner och regelverk (Lf98) Lf 98 är resultatet av ett samlat och gemensamt arbete mellan samtliga regioner och landsting, Gotlands kommun, Socialstyrelsen, Svenska

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium 2009-06-12 Svensk sjukvård i världsklass med medicinska resultat Hur ofta inträffar vårdskador? Sverige 8,6% Australien 10,6 16,6% Storbritannien

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om växande köer, stängda vårdplatser och försämrad tillgänglighet

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om växande köer, stängda vårdplatser och försämrad tillgänglighet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Louise von Bahr Utvecklingsavdelningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-12-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-01-31 1 (5) HSN 2016-4461 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna

Läs mer

Vittnesmål från vårdkrisen Patienter, personal och anhöriga berättar

Vittnesmål från vårdkrisen Patienter, personal och anhöriga berättar Vittnesmål från vårdkrisen Patienter, personal och anhöriga berättar En rapport från Kriskommissionen för den skånska sjukvården Rekommendationer Med utgångspunkt i det som framkommer i denna rapport samt

Läs mer

Svar på skrivelse från Susanne Nordling (MP) och Michael Silvestri (MP) om situationen på akutsjukhusen utifrån ett femårsperspektiv

Svar på skrivelse från Susanne Nordling (MP) och Michael Silvestri (MP) om situationen på akutsjukhusen utifrån ett femårsperspektiv Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Mikaela Lingvall TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-26 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-28, P 13 1 (11) HSN 1502-0285 Svar på skrivelse från Susanne Nordling (MP)

Läs mer

Stockholms läns landsting Vårdval specialiserad kirurgisk rehabilitering efter vård på akutsjukhus, sluten vård

Stockholms läns landsting Vårdval specialiserad kirurgisk rehabilitering efter vård på akutsjukhus, sluten vård 1 (6) Avdelningen för Särskilda vårdfrågor Individuella vårdfrågor Stockholms läns landsting Vårdval specialiserad kirurgisk rehabilitering efter vård på akutsjukhus, sluten vård - rapporteringsanvisning

Läs mer

Hälso- och sjukvård Delrapport psykiatri

Hälso- och sjukvård Delrapport psykiatri Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport psykiatri,,,,,,,,, 2003-06-16 Kontaktpersoner landstingen: Operatör Helseplan: Sven-inge Carlson E-post: sven-inge.carlson@lk.dll.se Kontaktperson Dag

Läs mer

LANDSTINGS REVISORERNA

LANDSTINGS REVISORERNA Fullt på sjukhusen? projektrapport Nr 23/2010 Vad gör et för att minimera risken för överbeläggningar och utlokalisering av patienter? > Det pågår ett kontinuerligt arbete på sjukhusen för att på kort

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2016 Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2016 Öppenvård och sjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 216 Öppenvård och sjukhus 14 Uthämtade antibiotikarecept per 1 invånare och år för olika åldersgrupper i Sverige 12 Recept / 1 invånare och år 1

Läs mer

Kommentarer till uppföljningen av telefontillgängligheten, vänteläget och vårdgarantin

Kommentarer till uppföljningen av telefontillgängligheten, vänteläget och vårdgarantin Kommentarer till uppföljningen av telefontillgängligheten, vänteläget och vårdgarantin Förvaltningen rapporterar löpande hur vårdgarantin för mottagningsbesök och behandling uppfylls. I denna rapport redovisas

Läs mer

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Att mäta effektivitet i vård och omsorg Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Reviderat: Svar på skrivelse av Håkan Jörnehed (V) om inställda operationer

Reviderat: Svar på skrivelse av Håkan Jörnehed (V) om inställda operationer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-02-20 1 (7) HSN 2016-4774 Handläggare: Mikaela Lingvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-02-21 Reviderat: Svar på skrivelse av Håkan Jörnehed (V)

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011 Dnr 643-27 NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Juli 212 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Begrepp... 3 Metod... 3 1. Konsumtion öppen vård per sjukhus

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Mätning av väntetider i vården

Mätning av väntetider i vården 1 Mätning av väntetider i vården 2010-10-22 2 Den nationella vårdgarantin Statens nationella vårdgaranti gäller väntetider till planerad vård (dvs inte akut vård) Vårdgarantin innebär att: patienter ska

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Förslag till ny vårdplatsdimensionering Visby lasarett HSN

Förslag till ny vårdplatsdimensionering Visby lasarett HSN Förslag till ny vårdplatsdimensionering Visby lasarett HSN 080624 Medicin/rehab/infektion Plan 4 medicinhuset en avdelning med 28 vårdplatser (M2/M3) Plan 2 medicinhuset en avdelning med 20 vårdplatser

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården 2012

Framtidsplan för hälso- och sjukvården 2012 2013-09-20 Sidan 1 Framtidsplan för hälso- och sjukvården 2012 Första steget i genomförandet Sidan 2 Förutsättningar och vårdbehov i SLL Befolkningen i länet ökar. På tio år, fram till 2020, väntas Stockholms

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Nyckeltal 2014. Rapport Medicinkliniker

Nyckeltal 2014. Rapport Medicinkliniker Nyckeltal 2014 Rapport Medicinkliniker Maj 2015 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2 Faktauppgifter...4 3 Kostnadsdata...7 4 Produktivitetsdata...11 5 Utbildningsnivå...15 6 Nyckeltalsprofiler kliniknivå,

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012

Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012 Vdval Stockholm 213 Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 212 Nuläget Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) I dagsläget 22 mottagningar spridda över hela länet Sammanlagt gjordes 21

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 214 Öppenvård och sjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per 1 invånare och län 212-214 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Linjen indikerar

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28358/2013 1(5) Avdelning öst Lotte Hidemo lotte.hidemo@ivo.se Karolinska Universitetssjukhuset Chefläkaren 171 76 STOCKHOLM Den 1 juni 2013 tog den nybildade myndigheten

Läs mer

Ledarskap, arbetsmiljö och vårdkvalitet ARBETSMILJÖENKÄT Stockholms sjukhusläkarförening SYLF Stockholm

Ledarskap, arbetsmiljö och vårdkvalitet ARBETSMILJÖENKÄT Stockholms sjukhusläkarförening SYLF Stockholm Ledarskap, arbetsmiljö och vårdkvalitet ARBETSMILJÖENKÄT 2007 Stockholms sjukhusläkarförening SYLF Stockholm Fakta enkäten Enkäten har en tiogradig skala som i analysen översatts till en hundragradig skala

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal Antibiotikaförbrukning i SLL Kvartal 1 211 Antal uthämatde antibiotikarecept (J1 exkl metenamin) per län 5 45 4 Linjen indikerar det nationella målvärdet till år 214. april 28 - mars 29 april 29 - mars

Läs mer

Ingegerd Hökeberg Smittskyddsenheten

Ingegerd Hökeberg  Smittskyddsenheten 28-2-29 Meticillinresistenta stafylokocker År 27 diagnostiserades 353 personer med MRSA att jämföra med 36 året innan. Ökningstakten har under de senaste åren legat runt 15 %. Således ser vi ett trendbrott

Läs mer

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU?

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Upplysningar om innehållet: Eva Estling, eva.estling@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2016 ISBN: 978-91-7585-404-5

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Slutenvård 2007 Lisbeth

Läs mer

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län 56 000 invånare Under sommaren ca 180 000 inv Orter: Norrtälje stad Rimbo uppländsk jordbruksbygd Älmsta vid väddö kanal Hallstavik - huvudort i norra delen

Läs mer

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag 2015-02-27 1 Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag KOMPLETTERANDE PRESENTATIONSMATERIAL NYA KAROLINSKA SOLNA FEB 2015 2015-02-27 2 Placering NKS och planering för Karolinska

Läs mer

Ingen på sjukhus i onödan

Ingen på sjukhus i onödan Ingen på sjukhus i onödan HUR KAN VI TILLSAMMANS MINIMERA ÖVERBELÄGGNINGAR OCH UTLOKALISERINGAR FÖR PATIENTENS BÄSTA Ingen på sjukhus i onödan 1 Förord Ingen ska behöva vara på sjukhus i onödan. Detta

Läs mer

Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt (SVEA) Möte med styrgruppen för Vårdsamverkan i Solna 15 september 2015

Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt (SVEA) Möte med styrgruppen för Vårdsamverkan i Solna 15 september 2015 Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt () Möte med styrgruppen för Vårdsamverkan i Solna 15 september 2015 Agenda Bakgrund till och arbetet med sammanhållen vård Statistik för Solna stad Verktyg

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Jämförelseanalys av Sveriges universitetssjukhus. Skåneperspektiv Oktober 2015

Jämförelseanalys av Sveriges universitetssjukhus. Skåneperspektiv Oktober 2015 Jämförelseanalys av Sveriges universitetssjukhus Skåneperspektiv Oktober 2015 DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Universitetssjukvård definieras som de delar av vården

Läs mer

Framtidens hälso- och sjukvård. Andra steget

Framtidens hälso- och sjukvård. Andra steget Framtidens hälso- och sjukvård Andra steget Sidan 2 Stockholms län växer Befolkningen i länet ökar - till 2020 väntas Stockholms län ha fått ytterligare 350 000 invånare. Jämfört med 2010 är det en befolkningsökning

Läs mer

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga

Läs mer

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av

Läs mer

Specifikt ägardirektiv Karolinska Universitetssjukhuset

Specifikt ägardirektiv Karolinska Universitetssjukhuset Ägarutskottet 2005-09-28 3 Bilaga 2 Specifikt ägardirektiv Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska universitetssjukhuset skall ansvara för landstingets riksoch regionsjukvård (exkl ögonsjukvård och

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Gotland i NYSAM Hur lever Gotlänningen? Rolf Forsman

Gotland i NYSAM Hur lever Gotlänningen? Rolf Forsman Hur lever Gotlänningen? övervikt män övervikt kvinnor höftfraktur Kvinnor Män Blekinge Dalarna Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro

Läs mer

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Lars Joakim Lundquist Catarina Andersson Forsman 2010-02-10 Då nu, men hur blir det sedan Två utredningar inom SLL 1. Långtidsutredning om sjukvården

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Beskrivning av inriktning för vården och förslag till investeringar för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm. Beslutas i Landstingsfullmäktige

Läs mer

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen 2014-11-18

Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen 2014-11-18 Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård Privatvårdsdagen 2014-11-18 Vårdanalys har sedan myndigheten bildades 2011 studerat effekterna av vårdval 2 Dagens agenda 1. Några allmänna

Läs mer

Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010

Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010 Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Lafa är Stockholms läns landstings metod- och kunskapscentrum för sexualitet och hälsa. Målet med verksamheten är att

Läs mer

Mvc Läkarbesök (exkl tel) Telefonkontakter Övriga besök

Mvc Läkarbesök (exkl tel) Telefonkontakter Övriga besök 1(5) VERKSAMHETSTAL PRIMÄRVÅRD Antal läkarbesök, exkl ARV 3 182 300 3 539 300 3 539 300 3 539 300 Antal telefonkontakter läkare exkl ARV 270 000 400 000 400 000 400 000 Antal övriga besök exkl ARV inkl

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Resultat av remiss för begreppen inskrivning, utskrivning, sluten vård, öppen vård, hemsjukvård

Resultat av remiss för begreppen inskrivning, utskrivning, sluten vård, öppen vård, hemsjukvård Dnr 3875/2012 1(8) Resultat av remiss för begreppen inskrivning, utskrivning,, öppen vård, hemsjukvård Begreppen i denna remiss är resultatet från fortsättningen av det terminologiarbete som är en del

Läs mer

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader Nationella nätverkskonferensen Piteå 10 februari 2010 Bengt Göran Emtinger Landstinget i Östergötland DN debatt sommaren 2008

Läs mer

Nyckeltal Rapport Barnoch ungdomsmedicin

Nyckeltal Rapport Barnoch ungdomsmedicin Nyckeltal 2014 Rapport Barnoch ungdomsmedicin Oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Befolkningsstatistik...4 3. Aktivitetsdata, länsnivå...5 4. Resursdata, länsdata...10 5. Produktivitetsdata,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Januari månad såg en större aktivitet på arbetsmarknaden i

Läs mer

BASALA UPPGIFTER. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 REVIDERAD VERSION 2012 06-01

BASALA UPPGIFTER. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 REVIDERAD VERSION 2012 06-01 BASALA UPPGIFTER Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen maj 2012 REVIDERAD VERSION 2012 06-01 Rev 2012-06-01 163 Basala uppgifter om

Läs mer

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Företagsamheten 2014 Kalmar län Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Medicin-Geriatriska kliniken Skellefteå

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Medicin-Geriatriska kliniken Skellefteå Översikt av VRI-mätning 14 oktober 215, Medicin-Geriatriska kliniken Skellefteå Andel patienter med vårdrelaterad infektion Aktuell mätning: 2/57(3.5%). De fyra föregående mätningarna: 11/255(4.3%). Andel

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Förlossningsvården en framtidsfråga

Förlossningsvården en framtidsfråga Förlossningsvården en framtidsfråga Förlossningsvården möter människor i en av livets största stunder Alla blivande föräldrar ska kunna lita på att få god och säker hjälp när deras barn kommer till världen

Läs mer

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2010 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2010 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2010 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Förord Bra statistik är viktig för att kunna följa verksamheten och göra jämförelser.

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Aborter och förlossningar i Stockholms län, januari-juni 2012 (preliminära siffror)

Aborter och förlossningar i Stockholms län, januari-juni 2012 (preliminära siffror) Aborter och förlossningar i Stockholms län, januari-juni 2012 (preliminära siffror) Enheten för sexualitet och hälsa KOMMENTARER Under första halvåret 2012 var antalet förlossningar 14 392, vilket är 178

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Svar på interpellation 2016:1544 av Håkan Jörnehed (V) angående det hårda patienttrycket och arbetsbelastningen på Södersjukhusets akutmottagning

Svar på interpellation 2016:1544 av Håkan Jörnehed (V) angående det hårda patienttrycket och arbetsbelastningen på Södersjukhusets akutmottagning Sjukvårdslandstingsråd Marie Ljungberg Schött (M) INTERPELLATIONSSVAR 2017-02-09 1 (5) LS 2016-1544 Svar på interpellation 2016:1544 av Håkan Jörnehed (V) angående det hårda patienttrycket och arbetsbelastningen

Läs mer

Vårdvalets konsekvenser

Vårdvalets konsekvenser Vårdvalets konsekvenser Anders Anell 25 september 2014 Vårdval och patientinflytande i olika former Val av vårdgivare Allmänläkare, operatör Enhet/organisation Vårdvalssystem (hittills) Inom landsting

Läs mer

Einkarekstur sjúkrahúsa

Einkarekstur sjúkrahúsa Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner

Läs mer

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Aborter och förlossningar i Stockholms län, januari-juni 2011 (preliminära siffror)

Aborter och förlossningar i Stockholms län, januari-juni 2011 (preliminära siffror) Aborter och förlossningar i Stockholms län, januari-juni 2011 (preliminära siffror) Enheten för sexualitet och hälsa KOMMENTARER Antalet förlossningar i Stockholms län under första halvåret 2011 uppgick

Läs mer

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Samverkansnämnden Stockholm Gotland 13 november 2009 PA Dahlberg vvd, chefläkare Agenda Introduktion till Capio S:t Görans Sjukhus och resultat av förbättringsarbetet

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

7 Utvärdering av indikatorer i hemsjukvården HNH150011

7 Utvärdering av indikatorer i hemsjukvården HNH150011 7 Utvärdering av indikatorer i hemsjukvården HNH1511 Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anteckna informationen till protokollet. Ärendet Antal hallänningar

Läs mer

För en välfungerande vårdkedja. Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016

För en välfungerande vårdkedja. Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016 För en välfungerande vårdkedja Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016 1 Syftet med arbetet var att öka kunskaperna kring överbeläggningar och utlokaliseringar Syfte Att öka kunskaperna kring hur

Läs mer

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Världen förändras och vi med den Svensk sjukvård i världsklass i avseendet medicinska resultat Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Världen förändras

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Hur ser det ut idag för patienter med neurologiska symptom? Vanligaste sökorsakerna

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer