Vårdplatssituationen inom SLL. Full version 2 Juni

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdplatssituationen inom SLL. Full version 2 Juni"

Transkript

1 Vårdplatssituationen inom SLL Full version 2 Juni

2 Denna rapport är utarbetad av McKinsey & Company på uppdrag av SLL och fokuserar på tre huvudfrågeställningar: Belägga faktisk situation avseende tillgängliga antal vårdplatser, överbeläggningar samt satellitpatienter tvärs landstinget (inklusive IVA, externa elektiva platser, geriatrik och psykiatri) Relatera nuvarande situation avseende vårdplatsantal i ett nationellt och internationellt perspektiv Prognostisera vårdplatsbehov för kommande fem år på basis av startpunkt, demografi, incidens, effektiviseringar och planerade kapacitetsförändringar De analyser som finns med i rapporten är baserade på information från främst SKL och socialstyrelsen samt landstingets och sjukhusens egna datakällor (VAL, Webcare och TakeCare.) Analysarbetet har främst varit drivet av data snarare än kvalitativa intervjuer. Medelvärden döljer, per definition, ett bredare spann av mätpunkter. Den upplevda arbetsmiljön på en enskild klinik kan således vara utmanande även i de fall då medelvärden för sjukhus och SLL målar en mer positiv bild. Författarna har inte gjort några medicinska bedömningar eller prioriteringar och lägger således endast faktabilden avseende t.ex. överbeläggningar, statistiska brytpunkter etcetera, men inte givit specifika rekommendationer kring t.ex. sannolikheter avseende överbeläggningar Flera personer att bidragit till detta material. Ett speciellt tack riktas till chefläkarna på sjukhusen inom SLL samt SLSO, Styrgruppen, Gunnar Ljunggren (Vårdinformatik), Hans Gustafsson (analysenheten), m.fl. Vid frågor kring detta material, kontakta Oscar Boldt-Christmas på McKinsey & Company McKinsey & Company 1

3 Sammanfattning En omfattande genomlysning av vårdplatssituationen inom SLL har genomförts Antalet vårdplatser i Stockholm är ca 5. vilket är 4 % fler än historiskt rapporterat och denna skillnad kommer av olika definitioner och ej fullständig inrapportering I medel har SLL 12 överbeläggningar samt 31 satellitpatienter per dag med en absolut merpart av dessa på akutsjukhusen Den genomsnittliga beläggningsgraden för SLL är 92 % Flera viktiga mått har tidigare inte mätts regelbundet inom alla verksamheter, t.ex. satellitpatienter och metodiken för mätning av beläggningsgrad via vårddagar ger ett felaktigt intryck av för hög faktisk beläggning Stockholm har idag ett lågt antal vårdplatser per invånare jämfört med övriga landet och andra jämförbara länder. Vare sig få vårdplatser per capita eller hög beläggning verkar ha genomslag på övergripande kvalitetsmått.samtidigt förefaller landsting med en högre andel vårdplatser per capita resultera i ett lägre vårdplatsutnyttjande. En stor andel av överbeläggningar och satellitpatienter förefaller vara av strukturell karaktär där kapacitet inom andra delar i organisationen ej flyttas om. Den del av överbeläggningar och satellitpatienter som uppstår p.g.a. fluktuationer i inflöde ökar signifikant vid beläggningsgrader, på sjukhusnivå, över ca. 9 %, men avtar inte nämnvärt under detta. Med målsättning att minska beläggningsgrad till 9 % och under antagande av historisk utveckling avseende vårddagseffektivisering (.7 %), incidens per åldersgrupp (oförändrad) samt fortsatt stark och befolkningstillväxt (1.5 %, något åldrande), så är vårdplatsbehovet ca 5 vårdplatser under de kommande 5 åren Även med en startpunkt med högt vårdplatsutnyttjande så förefaller det finnas ett antal åtgärdsområden som kan minska behovet i bas-scenariot (4-5 st), tex. Omfördela resurser mellan avdelningar, som har strukturellt hög och låg (<8 %) beläggningsgrad samt lastbalansera mellan kliniker med liknade verksamhet med olika säsongsmässiga inflöden. Motsvarar ca 125 vårdplatser. Omdefiniera patientsäkra sängar, som idag används regelbundet, till disponibla sängar, motsvarande ~1 platser Främst geriatriken, men även akutsjukhusen bör förbättra utskrivningsrutiner (inkl. kontinuerlig utskrivning) och samarbete med kommuner då utskrivningsklara patienter upptar i genomsnitt ca 8 vårdplatser. Minska inläggningar för äldre personer (75+ år), speciellt från särskilda boenden., motsvarande ca. 18 vpl Minska vårdrelaterade infektioner, läkemedelsindicerade vårdtillfällen och komplikationer, motsvarar idag minst ca. 45 vårdplatser Resursökningar i den mån de är nödvändiga bör ur ett överbeläggningsperspektiv fokuseras på flexibla vårdplatser på sjukhusen samt nya plaster inom lägre vårdnivåer, tex. geriatrik, ASIH eller rena omvårdnadsavdelningar för utskrivningsklara patienter McKinsey & Company 2

4 Genomfört arbete under projektet 3+ intervjuer samt omfattande verksamhetsbesök Omfattande datainsamling Detaljerade analyser 3+ intervjuer kring dagens vårdplatssituation och framtida behovsutvecklingscenarion med Chefsläkare från alla större sjukhus samt SLSO (psykiatri och geriatrik) Sakkunniga personer inom SLL Internationella experter Omfattande verksamhetsbesök genomförda på alla stora sjukhus och avdelningar inom geriatrik och psykiatri för att detaljera situationen ytterligare Vårdplatsinformation inhämtat från sjukhusen på ett bredare och mer omfattande sätt än tidigare Antal sängar (fysiska, budgeterade, disponibla) Beläggningsgrad Satellitpatienter Statistik kring historisk produktion inhämtat från VAL-databasen Publik information kring historiskt antal vårdplatser och produktion inhämtat från SKL Socialstyrelsen RTK SCB Kommunaldatabasen Omfattande analyser kring dagens vårdplatssituation, dess bakgrund och vilka de bakomliggande drivarna är Modellering av framtida behovsutveckling mot kapacitet av vårdplatser beroende av Framtida prognostiserade befolknings- och demografiutveckling Framtida prognostiserade effektiviseringar Framtida större kapacitetsförändringar, tex. NKS McKinsey & Company 3

5 Framtida vårdplatsbehov drivs av flera faktorer Idag Framtiden 1 2 Nuvarande kapacitet A) Definitioner B) Nuvarande antal vårdplatser Nuvarande behov A) Vårdtillfällen B) Medelvårdtid Dagens situation A) Beläggningsgrad B) Överbeläggningar C) Satellitpatienter Demografi A) Befolkningstillväxt/Demografi B) Incidens Effektivisering 1 A) Färre vtf B) Kortare total 2 medelvårdtid Kapacitets förändringar A) NKS B) Andra? = Framtida behov 1 Inklusive vård på rätt vårdnivå 2 Givet vård som ges på alla vårdnivåer. Även kopplat till A. McKinsey & Company 4

6 Framtida vårdplatsbehov drivs av flera faktorer - 1) Nuvarande kapacitet Idag Framtiden 1 Nuvarande kapacitet A) Definitioner B) Nuvarande antal vårdplatser Dagens situation Demografi Effektivisering Kapacitets A) Beläggningsgrad A) Befolkningstillväxt/Demografi + B) Kortare medel- + A) NKS = Framtida behov A) Färre vtf förändringar + B) Överbeläggningar + C) Satellitpatienter B) Incidens vårdtid B) Andra? 2 Nuvarande behov A) Vårdtillfällen B) Medelvårdtid Historiskt har transparensen kring vårdplatser inom SLL varit låg på grund av Missvisande mätetal reflekterar nödvändigtvis inte sann beläggning Inkonsistens i definitioner och mätpunkter mellan sjukhus Ofullständig inrapportering från verksamheter Viktiga problemmått som tex. satellitpatienter följs ej på systemnivå SLL har idag ca 5. disponibla vårdplatser, vilket är lågt per invånare jämfört med andra landsting och länder, men detta har i sig ingen påverkan på övergripande vårdkvalitetsmått Nuvarande vårdplatsnivå (2,5 vårdplatser per 1 invånare) är en av de lägsta i Sverige och i Europa Vårdplatser har minskat med 6 % i Stockholm under en 1-års period samtidigt som befolkningen vuxit med 22 invånare Det verkar förekomma ett negativt samband mellan antal vårdplatser och beläggningsgrad fler vårdplatser skapar mer luft i systemet och kan minska produktiviteten vid för låga beläggningsgrader Antalet vårdplatser påverkar inte övergripande vårdkvalitetsmått (tex. har SLL 5 lägst åtgärdbar dödlighet i landet) McKinsey & Company 5

7 1) Definitioner av vårdplats Definition Vårdplats 1 Bäddplats på vårdenhet som en inskriven patient kan disponera under ett vårdtillfälle (sluten vård) Fastställd vårdplats Vårdplats som normalt står till kontinuerligt förfogande för vårdenhet (oberoende om rätt bemanning finns tillgänglig) Disponibel vårdplats Fastställd vårdplats som är belagd eller kan beläggas (tillräcklig och kompetent bemanning finns tillgänglig) Ej disponibel vårdplats Fastställd vårdplats som för tillfället inte kan beläggas Teknisk vårdplats 2 Bäddplats på vårdenhet som en inskriven patient på annan vårdenhet kan disponera under ett vårdtillfälle, tex. IVA Extra vårdplats Tillfälligt anordnad, belagd vårdplats 1) I den nationella statistiken räknas t.ex. intensivvårdsplats och förlossningsplats som vårdplats om patienten inte samtidigt har en vårdplats 2) I den nationella statistiken räknas t.ex. intensivvårdsplats och förlossningsplats som teknisk plats när patienten samtidigt disponerar en vårdplats Källa: Socialstyrelsen McKinsey & Company 6

8 1) Historiskt låg transparens kring vårdplatser Missvisande mätetal Oklara definitioner Ofullständig rapportering Fåtal indikatorer uppföljda Historiskt exempel Beläggningsgrad beräknat med antal vårddagar överskattar fysisk beläggning Vissa sjukhus räknar patienter tillfälligt förflyttade till IVA som satelliter Avdelningar har i vissa fall fullt utrustade ej rapporterade extra sängar ståendes för överbeläggningar Endast beläggningsgrad och antal vårdplatser rapporterade på aggregerad nivå Metod använd i genomlysning Flera mått använda och jämförda för att skapa samstämmighet, ex. vårddagar, vårdtid, direkt rapportering från sjukhus Gemensamma definitioner introducerade Rapportering enligt förutbestämda definitioner Punkt inspektioner genomförda på de största sjukhusen Nya indikatorer uppföljda (ex. överbelagda patienter, satelliter) Källa: Teamanalys McKinsey & Company 7

9 1) Inrapporteringen av vårdplatser visar att det finns ~17 % fler fysiska vårdplatser än disponibla vårdplatser Vårdplatser 21 Medicin Kirurgi Geriatrik Psykiatri Vårdplatser rapporterat till SKL 29 1 Inventering av vårdplatser April 21 2 ~7 fullt utrustade vårdplatser som ej ingår i verksamheternas planering (till största del inom geriatrik) % skillnad, drivet av att fler verksamheter blivit inkluderade i inrapporteringen under projektet Disponibla vårdplatser Disponibla vårdplatser Fastställda vårdplatser Fysiskt tillgängliga vårdplatser 1 Platser som klassificeras övriga ej inräknade i jämförelsen 2 Inkluderar 24 obstetrikplatser och förlossning. Övriga vårdplatser ej inräknade i inventering är 16 IVA (HIA, BIVA, IVA, NIVA, THIVA, BRIVA, CIVA), 7 neonatal, 467 ASIH Källa: SLL, Sjukhusen; teamanalys McKinsey & Company 8

10 1) Sverige har få antal vårdplatser och kort medelvårdtid internationellt sett, men justerade för medelvårdtid ligger Sverige i medel 27 1 Medelvårdtid i dagar , 2,5 Skattefinansierade system 4 3, 3,5 Försäkringsbaserade system 3 4, 4,5 5, 5,5 6, 6,5 Antal vårdplatser per 1 invånare Vårdplatser justerade för medelvårdtid 2 Antal per 1 inv 1 27 eller senast rapporterad siffra 2 Antal vårdplatser justerat baserat på differens i medelvårdtider till Sverige (p.g.a. längre vårdtider i länder där bl.a. rehabilitering är inkluderad medelvårdtiden) 3 Obligatorisk sjukvårdsförsäkring med individuella, inkomstbaserade premier, separata enheter för beställare och vårdgivare (försäkringsbolag och sjukhus) 4 Skattefinansierad och kostnadsfri sjukvård för alla invånare (inkluderar ofta separation mellan primär och specialistvård) McKinsey & Company 9 Källa: OECD; teamanalys 1,7 1,6 1,4 2,2 2,1 2,1 2, 1,9 2,4 3,3 3,2 5,3

11 1) SLL har lägst antal vårdplatser per invånare både inom landstinget och kommuner 28, Sverige Vårdplatser Antal per 1 invånare 4,2 4, 3,8 Västerbotten 3,6 3,4 3,2 3, 2,8 2,6 Uppsala Västra Götaland Skåne Stockholm Örebro Kommunala vårdplatser Antal per 1 invånare 65+ Källa: SKL; Socialstyrelsen; teamanalys McKinsey & Company 1

12 1) Antalet vårdplatser inom SLL har minskat med ~6 % samtidigt som befolkningen ökat med ~1 % Antal vårdplatser har minskat med 6 % under de senaste 1 åren framförallt inom geriatrik och psykiatri Antal vårdplatser per invånare har minskat med 16 % under samma period Medicin Psykiatri Disponibla vårdplatser Antal 7. Kirurgi Geriatrik Övriga Vårdplatser Antal per 1 inv 4 Befolkningstillväxt Ackumulerad ökning Förändring 99-9, -6% % 4. -6% % % -25% % Källa: SKL; SLL; SCB; teamanalys McKinsey & Company 11

13 1) Det finns en svag negativ korrelation mellan antal vårdplatser per invånare och beläggningsgrad 28, alla vårdgrenar xx Korrelation (R 2 ) Vpl/1 invånare Antal 4,2 4, 3,8 Västerbotten.21 3,6 Kronoberg 3,4 3,2 3, 2,8 Uppsala Västra Götaland Skåne 2,6 2,4 Östergötland Värmland Gävleborg Stockholm 2,2 2, Beläggningsgrad 1 1 Totalt antal vårddagar/ (vårdplatser*365) Källa: SKL; teamanalys McKinsey & Company 12

14 1) Det finns en negativ korrelation mellan antal primärvårdsbesök och vårdplatser per invånare, dock ingen relation till antal vårdtillfällen 28 Läkarbesök i primärvård Antal per 1 invånare 2..3 Läkarbesök i primärvård Antal per 1 invånare xx Korrelation (R 2 ) Stockholm Stockholm Skåne Västra Götaland V:a Götaland Skåne Örebro Uppsala Västerbotten Uppsala Örebro Västerbotten 2,6 2,8 3, 3,2 3,4 3,6 3,8 4, 4, Vårdplatser Antal per 1 invånare Vårdtillfällen Antal per 1 invånare Källa: SKL; teamanalys McKinsey & Company 13

15 1) Det finns en negativ korrelation mellan andel privat producerad vård och vårdplatser per invånare 28 Andel privat producerad vård av nettokostnad för hälso- och sjukvård Stockholm xx Korrelation (R 2 ) Skåne Västra Götaland Uppsala Örebro Västerbotten 2 2,5 2,6 2,7 2,8 2,9 3, 3,1 3,2 3,3 3,4 3,5 3,6 3,7 3,8 3,9 4, 4,1 4,2 Vårdplatser Antal per 1 invånare Källa: SKL; teamanalys McKinsey & Company 14

16 1) Antal vårdplatser har ingen korrelation med övergripande mått på vårdkvalitet (1/2) Sverige 28 Ingen korrelation mellan åtgärdbar dödlighet och antal vårdplatser Åtgärdbar dödlighet Åldersstandardiserad dödlighet per 1 invånare Stockholm Skåne Västra Götaland Uppsala Västerbotten Vårdplatser per 1 inv Väldigt svag korrelation mellan MRSA infektioner och antal vårdplatser MRSA Antal fall per 1 invånare Stockholm Skåne Västra Götaland Uppsala Västerbotten xx Korrelation (R 2 ) Vårdplatser per 1 inv Ingen korrelation mellan Lex Maria anmälningar och antal vårdplatser Lex Maria Antal fall per 1 invånare Stockholm Västerbotten 1 Skåne Källa: SKL, teamanalys Västra Götaland Uppsala Vårdplatser per 1 inv Ingen korrelation mellan VRI och antal vårdplatser Vårdrelaterade infektioner av inlagda patienter Stockholm Skåne Västra Götaland Uppsala Västerbotten Vårdplatser per 1 inv McKinsey & Company 15

17 1) Antal vårdplatser har ingen korrelation med övergripande mått på vårdkvalitet (2/2) xx Sverige 28 Korrelation (R 2 ) Ingen korrelation mellan sjukfrånvaro och antal vårdplatser Ingen korrelation mellan patientnöjdhet och antal vårdplatser Sjukfrånvaro av personal 7.5 Stockholm Västra Götaland Skåne 4.5 Uppsala Västerbotten Patientnöjdhet %, andel svar med 4-5/5 efter sjukhusbesök Skåne Stockholm Västra Götaland Västerbotten Uppsala Ingen korrelation mellan tillgänglighet och antal vårdplatser Tillgänglighet Antal väntat > 9 dagar / 1 inv Skåne Stockholm Västra Götaland Uppsala Västerbotten 4.2 Vårdplatser per 1 inv Ingen korrelation mellan undvikbar slutenvård och antal vårdplatser Undvikbar slutenvård Antal patienter per 1 inv 1,4 1,3 1,2 1,1 1, Stockholm Skåne Västra Götaland Västerbotten Uppsala Vårdplatser per 1 inv Vårdplatser per 1 inv Vårdplatser per 1 inv Källa: SKL, teamanalys McKinsey & Company 16

18 1) 6 dagslånga verksamhetsbesök har ökat insikten kring vårdplatssituationen Besök Metod Besökta verksamheter Karolinska Huddinge SöS Norrtälje sjukhus Södertälje sjukhus Danderyd sjukhus Psykiatri södra Avdelningar Möte med respektive ansvarig (chef-ssk) på varje besökt avdelning 2-25 min intervju och kort rundvandring 5 avdelningar samt geriatrikkliniken 1 avdelningar (med, kir, AVA) Alla avdelningar Alla avdelningar 7 avdelningar (kir, ort, med, hjärt) Haninge, Nacka, Gullmarsplan Resultat Alla vårdplatser rapporteras ej, och vissa avdelningar håller på vårdplatser Olika definitioner av begreppet satellitpatient funna, tex. IVA patienter kan registreras som satelliter av vissa verksamheter Ej full synkronisering mellan faktiska patienter och sjukhusens datasystem, tex. förekomst av utskrivningsklara patienter var ej registrerad i centrala datasystemet Källa: intervjuer; teamanalys McKinsey & Company 17

19 Framtida vårdplatsbehov drivs av flera faktorer - 2) Nuvarande behov Idag Framtiden 1 Nuvarande kapacitet A) Definitioner B) Nuvarande antal vårdplatser Dagens situation Demografi Effektivisering Kapacitets A) Beläggningsgrad A) Befolkningstillväxt/Demografi + B) Kortare medel- + A) NKS = Framtida behov A) Färre vtf förändringar + B) Överbeläggningar + C) Satellitpatienter B) Incidens vårdtid B) Andra? 2 Nuvarande behov A) Vårdtillfällen B) Medelvårdtid Vårdbehovet, mätt i antalet vårddagar, har ökat med ~1 % per år drivet av att Antalet vårdtillfällen har ökat med ~3 % per år 24-9, och främst för invånare över 6 år Antal invånare har ökat med 2 % per år Antalet vårdtillfällen per invånare har ökat med 1 % per år Invånare över 6 år står för ca 6 % av ökningen i antal vårdtillfällen Medelvårdtiden har sjunkit med 2 % per år 24-9 Stockholms medelvårdtid ligger idag något under riksmedel Medelvårdtiden har minskat mindre i Stockholm än i övriga landsting 24-9 och ingen relation till befolkningstillväxt verkar finnas McKinsey & Company 18

20 2) Definitioner för vårdtillfälle, vårddag och medelvårdtid Definition Inskrivning Vårdtillfälle Utskrivning Händelse när vårdplats ställs till patients förfogande. Inskrivning sker efter att läkare bedömt att patientens tillstånd kräver att vårdplats ställs till patientens förfogande Vårdkontakt i sluten vård. Ett vårdtillfälle kan vara akut, ej akut, planerat, eller oplanerat Händelse när ett vårdtillfälle avslutas Vårdtid Vårddagar Medelvårdtid Permission 1 Överskattar riktig medelvårdtid Källa: Socialstyrelsen Tid under vilken ett vårdtillfälle äger rum. Mäts i hela dagar som utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum Antal dygn under ett vårdtillfälle. Mäts i hela dagar som utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum plus ett Medeltid för ett eller flera vårdtillfällen. Beräknas genom att dividera antal vårddagar med antal vårdtillfällen 1 Överenskommelse mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal om att patienten lämnar vårdenheten för viss tid under vårdtillfället McKinsey & Company 19

21 2) Antalet vårddagar har ökat 24-9, drivet av en stark ökning i antal vårdtillfällen, motverkat av en reduktion av medelvårdtiden % SLL Vårdtillfällen per invånare Antal Årlig förändring Under 65 år 65+ år 1,1%,1% Vårdtillfällen Tusental per åldersgrupp,44,44 Vårddagar Tusental % x % Medelvårdtid 1 Dagar per tillfälle x,1, Befolkningsmängd Tusental invånare, per åldersgrupp % 2.19 Årlig förändr. 1.4 % 6,2-2% 5, % Vårddagar / Vårdtillfällen 2 Befolkningstillväxt under 29 till 6 % drivit av inflyttning och 4 % organisk tillväxt Källa: VAL; SLL; teamanalys McKinsey & Company 2

22 2) Vårdbehovet har ökat med 1 % per år (24-29), drivet av större akut inflöde Vårdbehovet har ökat med 1 % per år Elektiva vårdköer har sjunkit men ligger på en relativt konstant nivå Akut <9 dagar Elektivt >9 dagar Vårddagar Tusental Årlig förändring +1% Antal patienter i kö 3-mån rullande medel Självvald väntetid 1 +1% /-% Källa: Vantetider.se, Val, Team-analys McKinsey & Company 21

23 2) Antalet vårdtillfällen har växt över tid SLL Total utveckling i SLL Vårdtillfällen per ålderskategori Medicin Geriatrik Kirurgi Psykiatri % Årlig tillväxt Vårdtillfällen Tusental Vårdtillfällen Tusental, Förändring Tusental per år, 4-9 1, , , , ,8 Källa: VAL; teamanalys McKinsey & Company 22

24 2) Medelvårdtiden har sjunkit med ~2 % per år sedan 24 SLL % Årlig förändring Medelvårdtid 1 per vårdgren Dagar Medicin Kirurgi Geriatrik Psykiatri Totalt Medelvårdtid 1 per åldersgrupp Dagar Totalt Vårddagar / Vårdtillfällen överskattar medelvårdtiden Källa: VAL; teamanalys McKinsey & Company 23

25 2) Medelvårdtiden i Stockholm är jämförbar med övriga Sverige, men har reducerats något mindre över tid 28, Specialiserad somatisk och psykiatrisk vård Medelvårdtid 1 Dagar 6,5 Nationellt oviktat genomsnitt 6, Västerbotten 5,5 Uppsala Skåne Västra Götaland Stockholm 5, Not: Nationella jämförelsetal. Täcker inte all vård som finns i VAL-databasen 1 Vårddagar / Vårdtillfällen Förändring i medelvårdtid, 2-28 Källa: SKL; teamanalys McKinsey & Company 24

26 Framtida vårdplatsbehov drivs av flera faktorer - 3) Dagens situation Idag Framtiden 1 Nuvarande kapacitet A) Definitioner B) Nuvarande antal vårdplatser Dagens situation Demografi Effektivisering Kapacitets A) Beläggningsgrad A) Befolkningstillväxt/Demografi + B) Kortare medel- + A) NKS = Framtida behov A) Färre vtf förändringar + B) Överbeläggningar + C) Satellitpatienter B) Incidens vårdtid B) Andra? 2 Nuvarande behov A) Vårdtillfällen B) Medelvårdtid SLL har högst kapacitetsutnyttjande av vårdplatser i Sverige Beläggningsgraden i Stockholm har ökat med ~2 % per år sedan 24 SLL har både högst beläggningsnivå och högst vårdplatsomsättning i Sverige 1 Beläggningen varierar kraftigt över tid och mellan sjukhus Hög beläggningsgrad verkar inte påverka övergripande kvalitetsmått (dock svag korrelation med VRI) Överbeläggningar förekommer främst på 4 av 7 akutsjukhus 2 Överbeläggningar beror på beläggningsgrad men även på inom vilken verksamhet det sker Olika sjukhus och kliniker hanterar höga beläggningsgrader olika (t.ex. Danderyd har flexibel personal för att kunna fylla upp fastställda och ej disponibla sängar) Satellitpatienter förekommer främst på 2 av 7 akutsjukhus De mindre akutsjukhusen (Södertälje och Norrtälje) är främst drabbade Antal satellitpatienter verkar inte bero på beläggningsgrad, utan främst på inom vilken verksamhet det sker 1 28, 94 % beläggningsgrad (baserat på antal vårddagar/antal vårdtillfällen, vilket överskattar den faktiska beläggningsgraden) och 64 vtf/vårdplats McKinsey & Company 25

27 3) Definitioner för beläggning Definition Belagd vårdplats Vårdplats som innehar en patient Andel belagda vårdplatser. Räknas ut genom antal belagda platser (inklusive extra vårdplatser) dividerat med antal disponibla platser Omsättningsnivå Beläggningsgrad Överbeläggning Andel extra vårdplatser. Räknas ut genom antal extra vårdplatser dividerat med antal disponibla vårdplatser Antal vårdtillfällen per vårdplats. Räknas ut genom antal vårdtillfällen dividerat med antal disponibla vårdplatser Satellitpatient En patient som blir inlagd inom annan specialitet än moderklinik/område/specialitet Källa: Landsting; Teamanalys McKinsey & Company 26

28 3) Vårddagar tenderar att överskatta beläggningsgrad med drygt 2 % 29, SLL EXEMPEL Beräkning av beläggning Vårddagar beräknas som utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum plus 1, och tenderar därför att överskatta beläggningsgrad (ex. om en patient skrivs in och ut samma dag räknas det fortfarande som en vårddag) Faktisk beläggning är beräknat genom att sammanställa faktisk beläggning vid specificerade tidpunkter från interna datasystem Beläggningsgrad Södersjukhuset 116 Vårddagar 11 Vårddagar 9 Faktisk Beläggningsgrad Danderyds sjukhus 91 Faktisk +29% +21% Källa: VAL; SKL; teamanalys McKinsey & Company 27

29 3) Beläggningsgraden har ökat i Stockholm Vårddagar Tusental % Årlig förändring % 1.89 Beläggningsgrad % / 2 Vårdplatser Antal % 5.1 Beläggningsgrad beräknad med vårddagar (d.v.s. överskattande indikator) Dagliga mätningar (2 ggr/dag) under 5 veckor 21 visar på 92 % beläggningsgrad ~92 % beläggningsgrad 21, v Delat på 365 (dagar) Källa: Valdatabas, SLL, teamanalys McKinsey & Company 28

30 3) Utnyttjandet av vårdplatser i Sverige är högst inom SLL 28, Specialiserad somatisk och psykiatrisk vård Beläggningsgrad 95 Beläggningsgrad beräknad med vårddagar (d.v.s. överskattande indikator) för samtliga landsting (dock är relationen i grafen korrekt) xx Korrelation (R 2 ).42 9 Skåne Stockholm 85 8 Västerbotten Västra Götaland Uppsala Nationellt snitt på 84 procent Nationellt snitt på 56 vårdtillfällen per plats 2 Patientomsättning Antal vårdtillfällen per vårdplats 1 ~92 % beläggningsgrad inom SLL 21, v Oviktat genomsnitt Källa: SKL; teamanalys McKinsey & Company 29

31 3) Beläggningsgraden har historiskt varierat kraftigt på årsbasis för individuella sjukhus SLL, 2-27 INDIKATIVT EXEMPEL Max Medel Min Genomsnittlig beläggningsgrad per år 1 12 Beläggningsgrad beräknad med vårddagar (d.v.s. överskattande indikator) för samtliga sjukhus Norrtälje sjukhus Karolinska Södersjukhuset Södertälje sjukhus Danderyd sjukhus 2 1 Vårddagar / 365 / antal vårdplatser vilket överskattar den faktiska beläggnignsgraden Källa: Sjukvårdsdata i fokus; VAL; teamanalys McKinsey & Company 3

32 3) Beläggningsgrad har ingen korrelation med övergripande mått på vårdkvalitet (1/2) Sverige 28 xx Korrelation (R 2 ) Ingen korrelation mellan åtgärdbar dödlighet och beläggningsgrad Ingen korrelation mellan MRSA och beläggningsgrad Åtgärdbar dödlighet Åldersstandardiserad dödlighet per 1 invånare Lex Maria Antal fall per 1 invånare 35 3 Västra Götaland 85 Stockholm Skåne Västerbotten Uppsala Ingen korrelation mellan Lex Maria anmälningar och beläggningsgrad 25 Västerbotten 2 15 Stockholm Skåne 1 Västra Götaland Uppsala Beläggning 1 Beläggning 1 MRSA Antal fall per 1 invånare Stockholm Västra Götaland Skåne Västerbotten Uppsala Beläggning 1 Väldigt svag korrelation mellan VRI och beläggningsgrad Vårdrelaterade infektioner av inlagda patienter Västerbotten Stockholm Västra Götaland Skåne 1 Uppsala Beläggning 1 1 Beläggningsgrad beräknad med vårddagar (d.v.s. överskattande indikator) för samtliga landsting Källa: SKL, teamanalys McKinsey & Company 31

33 3) Beläggningsgrad har ingen korrelation med övergripande mått på vårdkvalitet (2/2) Sverige 28 xx Korrelation (R 2 ) Ingen korrelation mellan sjukfrånvaro beläggningsgrad Sjukfrånvaro av personal Stockholm 6.5 Västra Götaland 6. Västerbotten 5.5 Skåne 5. Uppsala 4.5 Ingen korrelation mellan patientnöjdhet och beläggningsgrad Patientnöjdhet %, andel svar med 4-5/5 efter sjukhusbesök Västerbotten Västra Götaland Skåne Uppsala Stockholm Beläggning Beläggning 1 Ingen korrelation mellan tillgänglighet och beläggning Ingen korrelation mellan undvikbar slutenvård och beläggning Tillgänglighet Antal väntat > 9 dagar / 1 inv Västra Götaland 85 Västerbotten Uppsala 9 Skåne Stockholm 95.6 Beläggning 1 Undvikbar slutenvård Antal personer per 1 inv 1,4 1,3 1,2 1,1 1, 7 Västerbotten Stockholm Västra Götaland Uppsala Skåne 95. Beläggning 1 1 Beläggningsgrad beräknad med vårddagar (d.v.s. överskattande indikator) för samtliga landsting Källa: SKL, teamanalys McKinsey & Company 32

34 3) Medarbetarundersökningar visar inget samband mellan beläggningsgrad och personalnöjdhet på kliniknivå 29, DS, KS, SöS, Kliniknivå xx Korrelation (R 2 ) Genomsnittligt värde Medarbetarnöjdhet Medarbetarskattning av arbetssituation Hög relativ rank, låg beläggning 5 Kliniker Hög relativ rank, hög beläggning 9 Kliniker Låg relativ rank, låg beläggning 5 Kliniker Låg relativ rank, hög beläggning 3 Kliniker Beläggningsgrad 2 Detta är en statistisk jämförelse avseende samband. Inga slutsatser kan dras kring upplevelsen i stunden på enskilda kliniker i situationer med t.ex. överbeläggningar 1 Frågor gällande egen uppskattning av tex. tillräckligt ansvar, möjlighet till påverkan, nöjdhet med arbetssituation, personlig utveckling, hälsotillstånd 2 29 eller närmast tillgängliga självrapporterad faktisk beläggningsgrad på årsbasis (KS: 6 mån) Källa: Sjukhusen, icquality; teamanalys McKinsey & Company 33

35 3) Medarbetarundersökningar visar dock att lägre personalnöjdhet korrelerar starkt med låg nöjdhet med ledarskapet på kliniknivå 29, DS, KS, SöS, Kliniknivå xx Korrelation (R 2 ) Medarbetarnöjdhet Medarbetarskattning av arbetssituation Detta är en statistisk jämförelse avseende samband. Inga slutsatser kan dras kring upplevelsen i stunden på enskilda kliniker Medarbetarnöjdhet Medarbetarskattning av ledarskap 2 1 Frågor gällande egen uppskattning av tex. tillräckligt ansvar, möjlighet till påverkan, nöjdhet med arbetssituation, personlig utveckling, hälsotillstånd 2 Frågor gällande förtroende och kompetens hos sjukhusledning men framförallt hos närmaste chef Källa: Sjukhusen, icquality; teamanalys McKinsey & Company 34

36 3) Faktisk beläggningsnivå på Stockholms sjukhus Medel 21, Genomsnittliga värden rapporterade under v Beläggning Mätning & inventering Mätning under 5 veckor 2 gånger per dag (kl 8. och kl 16.) Alla vårdplatser för alla vårdgrenar inkluderade Genensamma definitioner för vårdplatser och patienter Information insamlas från interna journalsystem samt fysisk inventering Geriatrik Psykiatri Karolinska Solna Karolinska Hudd Södersjukhuset ASIH Danderyd Capio S:t Göran Palliativ 8 Södertälje Norrtälje Ersta St Erik 67 Övriga (IVA, priv. enh) Totalt Not: Vårdplatser för IVA, Geriatrik, Psykiatri, ASIH, Palliativ vård inkluderade under egna kategorier 1 Verksamheter med minskad möjlighet för att sända iväg patienter som satelliter. Rehab inkluderad under Geriatrik 2 Rapportering av satellitpatienter justerat för patienter på IVA 3 Ej säkerställd total siffra, ej slutenvårdsplats och ej inräknad i totala antalet vårdplatser Källa: Sjukhusen; teamanalys N/A N/A ~92 % i beläggningsgrad Överbeläggningar Antal per dag N/A N/A ~12 överbeläggningar / dag Satellitpatienter Antal per dag N/A N/A ~31 satellitpatienter / dag Hög Låg Vårdplatser Disponibla McKinsey & Company 35

37 3) Sjukhusen har olika mängd satellitpatienter och överbeläggningar vid liknande beläggningsgrader SLL, 21, vecka 15-19, Genomsnitt per vecka INDIKATIV Överbeläggning SöS StS, KS (Hudd+Solna), Capio S:t Göran, Geriatriken St Erik Källa: Sjukhusen; teamanalys DS NtS Beläggning Not: Varje punkt är en veckas genomsnittliga värde Ersta Psykiatrin Satellitpatienter St Erik StS KS (Solna) Flertal verksamheter klarar låga nivåer trots hög beläggning NtS SöS KS (Hudd), Capio S:t Göran, DS, Geriatriken, Psykiatrin, Ersta 15 Beläggning McKinsey & Company 36

38 3) Korrelation mellan överbeläggningar och beläggningsgrad ökar vid 9 % beläggningsgrad DS, KS, SöS, årsdata 29, dagliga mätningar xx Korrelation (R 2 ) Danderyd Antal överbeläggningar 1, daglig mätning Sjukhusbeläggning 3 1 Överbeläggning i ej fastställda sängar 2 Överbeläggning i disponibla sängar 3 Beläggning beräknat mot antal disponibla vårdplatser Källa: Sjukhusen, teamanalys Karolinska Antal överbeläggningar 2, daglig mätning Sjukhusbeläggning 3 SöS Antal överbeläggningar 2, daglig mätning Sjukhusbeläggning 3 McKinsey & Company 37

39 3) Ingen korrelation mellan satellitpatienter och beläggningsgrad Danderyds sjukhus, Maj 29 April 21, Daglig punktmätning kl 8. Antal satellitpatienter Antal, daglig mätning 8 xx Korrelation (R 2 ) Sjukhusbeläggningsgrad Not: Varje punkt representerar en dag kl. 8. Källa: Danderyds sjukhus, teamanalys McKinsey & Company 38

40 Framtida vårdplatsbehov drivs av flera faktorer - 4) Demografi Idag Framtiden 1 Nuvarande kapacitet A) Definitioner B) Nuvarande antal vårdplatser Dagens situation Demografi Effektivisering Kapacitets A) Beläggningsgrad A) Befolkningstillväxt/Demografi + B) Kortare medel- + A) NKS = Framtida behov A) Färre vtf förändringar + B) Överbeläggningar + C) Satellitpatienter B) Incidens vårdtid B) Andra? 2 Nuvarande behov A) Vårdtillfällen B) Medelvårdtid Befolkningen inom SLL väntas öka med 8,2 % , och andelen äldre ökar Antal personer över 7 år växer med ~2 % Antal personer under 7 år växer med ~7 % Antalet vårdtillfällen per invånare väntas öka med ca 1 %, samt en liten ökning i total medelvårdtid, då äldre personer kräver mer vård per person Flera gånger fler vårdtillfällen per person och år för äldre (7+ år) jämfört med yngre personer inom somatisk vård Inom psykiatrisk vård är vårdbehovet större bland yngre och medelålders personer (2-7 år) Äldre patienter har längre medelvårdtid, och förskjutningen i ålderssammansättningen inom SLL väntas ge en mindre ökning i total medelvårdtid (~,1 %) McKinsey & Company 39

41 4) Vårdbehovet väntas öka med 9 % fram till 215, om inga effektiviseringar görs SLL % Förändring Befolkningen ökar och blir äldre viket leder till en ökning i vårddagar med drygt 9 % till 215 Tusental invånare Medelvårdtid 1 Dagar -7 år 7+ år ,2% 6,8% 2,3% Vårddagar Tusental ,3% X 5,7 5,7 29 Vårdtillfällen Tusental ,1% +9,2% Antal vårddagar/antal vårdtillfällen Källa: VAL; RTK; teamanalys McKinsey & Company 4

42 4) Befolkningen inom SLL prognostiseras öka stadigt , och antal personer över 7 år växer kraftigt 1-tal invånare per ålderskategori Ökning i antal personer ~12. PROGNOS uell tillväxt % ~4. +2 % Källa: RTK; teamanalys McKinsey & Company 41

43 4) vilka kräver många fler vårdtillfällen än övrig befolkning Antal vårdtillfällen per 1 invånare, 29 Somatisk vård Psykiatrisk vård Summa Total Källa: RTK; VAL; teamanalys McKinsey & Company 42

44 4) och kräver fler vårddagar per vårdtillfälle Medelvårdtid, 29 Somatisk vård Psykiatrisk vård Summa -9 4,6 2,3 4, ,5 6,3 4, , , , ,6 11,1 1,5 9,2 8,4 4,8 4,4 5,2 5, ,3 8,2 5, ,3 12,5 6,5 8+ 7,5 15,8 7,6 Total 4,3 8,4 4,7 Källa: RTK; VAL; teamanalys McKinsey & Company 43

45 4) vilket leder till en kraftigt ökad efterfrågan på vård, om inga effektiviseringar görs Vårddagar, tusental, Ökning i vårddagar Geriatrik Kirurgi Medicin Psykiatri uell tillväxt ~ % ~ % ~ % ~ % Källa: SKL; teamanalys McKinsey & Company 44

46 Framtida vårdplatsbehov drivs av flera faktorer - 5) Effektivisering Idag Framtiden 1 Nuvarande kapacitet A) Definitioner B) Nuvarande antal vårdplatser Dagens situation Demografi Effektivisering Kapacitets A) Beläggningsgrad A) Befolkningstillväxt/Demografi + B) Kortare medel- + A) NKS = Framtida behov A) Färre vtf förändringar + B) Överbeläggningar + C) Satellitpatienter B) Incidens vårdtid B) Andra? 2 Nuvarande behov A) Vårdtillfällen B) Medelvårdtid Framtida effektiviseringar väntas kan uppskattas i ett basscenario minska vårdbehovet med ca,7 % per år, vilket kan motverka trycket från befolkningstillväxten Historisk ökning av antalet vårdtillfällen per person med 1,4 % per år 1 beroende på ålderskategori och vårdgren Psykiatri har ökat antal vårdtillfällen per invånare mest (3,4 % per år) Geriatrik har minskat antal vårdtillfällen per invånare (-,8% per år) Historisk minskning av medelvårdtiden med 2 % per år 1 beroende på ålderskategori och vårdgren Geriatrik har minskat medelvårdtiden mest (-3,8 % per år) Kirurgi har minskat medelvårdtiden minst (-,7 % per år) McKinsey & Company 45

47 5) Historiska effektiviseringar av vården har varit,7 % per år 26-9 Vtf/invånare 1,4% per år Vårddagar per invånare -,7% per år X 151,4 26 Medelvårdtid 1 157, ,% per år 6, 5, Antal vårddagar/ antal vårdtillfällen Källa: VAL; RTK;Webcare; teamanalys McKinsey & Company 46

48 5) Antal vtf/invånare har ökat 1,4 % per år 26-29, vilket kan öka vårdefterfrågan ytterligare till 215, vid fortsatt trend Antal vårdtillfällen per invånare, SLL, 26-9 Vtf/1 invånare per vårdgren -,8% per år 13,6 13,3 13,1 13,2 Geriatrik Totalt antal vtf/ 1 invånare Kirurgi 64,3 63,2,9% per år 64,6 66, 151,4 1,4% per år 152,1 156,1 157,8 1,9% per år 59,5 61,4 63,8 63, Medicin 3,4% per år 14, 14,2 14,5 15,5 Psykiatri Källa: VAL; teamanalys McKinsey & Company 47

49 5) Medelvårdtiden har minskat med 2 % per år under 26-9, vilket kan minska trycket på vårdplatserna fram till 215, vid fortsatt trend Medelvårdtid i dagar 1, Alla vårdgrenar, Hela SLL, 27-9 Medelvårdtid per vårdgren -3,8% per år Geriatrik 13,7 13,4 13, 12,2 Total medelvårdtid Kirurgi 4,5 4,4-1,4% per år 4,4 4,3 6, -2,% per år 5,9 5,8 5,7 -,7% per år 5, 4,9 4,8 4, Medicin -3,3% per år 1,4 9,9 9,6 9,4 Psykiatri 26 1 Antal vårddagar/ antal vårdtillfällen Källa: VAL; teamanalys McKinsey & Company 48

50 Framtida vårdplatsbehov drivs av flera faktorer - 6) Kapacitetsförändringar Idag Framtiden 1 Nuvarande kapacitet A) Definitioner B) Nuvarande antal vårdplatser Dagens situation Demografi Effektivisering Kapacitets A) Beläggningsgrad A) Befolkningstillväxt/Demografi + B) Kortare medel- + A) NKS = Framtida behov A) Färre vtf förändringar + B) Överbeläggningar + C) Satellitpatienter B) Incidens vårdtid B) Andra? 2 Nuvarande behov A) Vårdtillfällen B) Medelvårdtid Antalet vårdplatser väntas minska med ~15-2 % vid Karolinska Solna vid införandet av NKS, under slutet av Minskning av fysiska vårdplatser Minskning av drygt 1 disponibla vårdplatser givet att alla 7 planerade vårdplatser vid NKS är disponibla Övriga kapacitetsförändringar väntas öka kapaciteten med ~5 vårdplatser under 21 Nedläggning av 8 medicinplatser men tillskott av ytterligare 7 på andra avdelningar i Södertälje Utbyggnad av ny medicinsk vårdavdelning på 24 platser i Norrtälje Utökning av 24 platser på Karolinska McKinsey & Company 49

51 6) Totala prognostiserade kapacitetsförändringar på systemnivå väntas minska vårdplatskapaciteten med ~7-11 platser PRELIMINÄR Förändring i antal vårdplatser Förändringar Karolinska (24 vpl) Norrtälje (24 vpl) Södertälje (-1 vpl) 47 Införande av NKS Exakt minskning av vårdplatser ej fastställd 1 Baserat på minskning av dagens fysiska vårdplatser i Solna från ~84 st till 7 st (inräknat 1 patienthotellsplatser), dvs. ett antagande om att antal platser inom andra verksamheter utanför Solna kvarstår Ytterligare potentiella större förändringar Ny sjukhusbyggnad i Södertälje Ny flexibel avdelning samt ny evakueringsavdelning på SöS Nytt patienthotell på SöS motsvarande 75 vpl Tillbyggnad på höghuset vid Danderyd Tillskott av 2 vpl inom Geriatrik under 21 Total planerad förändring av antal vpl Oklar transitionsplan för öppnande av alla vårdplatser på NKS och stängande av gamla vådplatser på Karolinska Solna Källa: Sjukhusen; intervjuer; teamanalys McKinsey & Company 5

52 Framtida vårdplatsbehov drivs av flera faktorer - 7) Framtida behov Idag Framtiden 1 Nuvarande kapacitet A) Definitioner B) Nuvarande antal vårdplatser Dagens situation Demografi Effektivisering Kapacitets A) Beläggningsgrad A) Befolkningstillväxt/Demografi + B) Kortare medel- + A) NKS = Framtida behov A) Färre vtf förändringar + B) Överbeläggningar + C) Satellitpatienter B) Incidens vårdtid B) Andra? 2 Nuvarande behov A) Vårdtillfällen B) Medelvårdtid Behovet av vårdplatser inom SLL väntas öka med ca 5 vårdplatser de kommande 5 åren, baserat på En minskning av nuvarande beläggningsgrad till 9 % 215 Framtida vårddagseffektivisering om,7 % per år Oförändrat antal vårdtillfällen per person per åldersgrupp Befolkningstillväxt om 1,5 % per år uppdelat på olika åldersintervall med olika incidens Planerade kapacitetsminskningar (-7-11 platser) McKinsey & Company 51

53 7) Givet planerade kapacitetsförändringar väntas det ökade vårdbehovet kräva ~5 vårdplatser (basscenario) Behov av ytterligare vårdplatser Antal Införande av NKS Basscenario, (~47 vpl) Historisk vårddagseffektivisering om,7 % per år Konstant incidens per åldersgrupp Årlig minskning av nuvarande beläggningsgrad tills 9 % nås 215 Befolkningsökning och ökat åldrande enligt prognos 1 Scenario 1, (~36 vpl) Vårddagseffektivisering om 1, % per år, dvs. tex. en minskning av medelvårdtiden från 5,7 till 5,4 dagar i snitt Scenario 2, (~3 vpl) Vårddagseffektivisering om 2, % per år, dvs. tex. en minskning av medelvårdtiden från 5,7 till 5,1 dagar i snitt Not: Denna beräkning är baserad på befolkningstillväxt, incidens och medelvårdtid per 1 års-grupperade åldersgrupper och vårdgren (Psykiatri, Medicin, Kirurgi, Geriatrik), samt en beläggningsgrad som når 9 % RTK, per 1 års-grupperade åldersgrupper Källa: SKL; RTK; VAL; teamanalys McKinsey & Company 52

54 Sammanfattning Arbetsområden En reduktion av behovet av antal vårdplatser samt minskning av antalet överbeläggningar och satellitpatienter innebär arbete inom åtminstone fem områden: A Faställ målbeläggningsgrad som bäst optimerar kostnad för nya vårdplatser mot reduktion av antalet överbeläggningar, dvs. bestämma acceptabel nivå på överbeläggningar i relation till kostnader B Lastbalansera inom/mellan sjukhusen (Motsvarar ca 125 vpl), t.ex. Omfördelning av resurser mellan avdelningar med strukturellt hög och låg (<8 %) beläggningsgrad Gemensamma lastbalanserande vårdplatser mellan kliniker med likartade verksamhet men med olika säsongsmässiga inflöden Justering av kapacitet och målbild mellan sjukhus/verksamheter med olika beläggningsgrad och olika nivåer på överbeläggningar C Minska efterfrågan på vårdplatser, t.ex. Minska vårdrelaterade infektioner, läkemedelsindicerade vårdtillfällen och komplikationer (motsvarar ca. 22 vpl) Minska antal inläggningar bland äldre till nivå med rikssnitt (motsvarar ca. 18 vpl) Medelvårdtider och inläggningsfrekvenser för vanliga diagnoser skiljer kraftigt (motsvarar ca. 6 vpl) Förbättra utskrivningsrutiner (inkl. kontinuerlig utskrivning) och samarbete med kommuner för att minska antal utskrivningsklara patienter och frigöra platser (motsvarar ca. 4 vpl) D Omdefiniera befintliga fastställda vårdplatser som idag används regelbundet (motsvarar ca 1 vpl) E Skapa flexibla vårdplatser på akutsjukhusen samt satsningar på vårdplatser på lägre vårdnivåer Om nödvändigt skapa relativt få flexibla vårdplatser som kan reducera antalet överbeläggningar kraftigt Övriga resursökningar i den mån de är nödvändiga, bör fokuseras inom lägre vårdnivåer, tex. geriatrik, ASIH eller rena omvårdnadsavdelningar för utskrivningsklara patienter Med ambitiösa, men inte orealistiska, antaganden, kring framgång i arbete med dessa förbättringsområden så finns det potential att minska vårdplatsbehovet med ca 4-5 vårdplatser,dvs lika mycket som behovsutvecklingen i bas-scenariot McKinsey & Company 53

55 A) På sjukhusnivå ökar antalet överbeläggningar drastiskt vid mer än 9-95 % i beläggningsgrad (1/3) Maj 29 April 21, Danderyds sjukhus EXEMPEL FRÅN DANDERYD Överbeläggning i ej fastställda sängar Andel av dagar 1 Överbeläggning Strukturella problem kan skapa överbeläggningar långt under 9 % beläggningsgrad Sannolikhet för överbeläggningar ökar kraftigt över 9 % beläggningsgrad Sjukhusbeläggningsgrad (daglig) 3 1 Andel av dagar under perioden Maj 29 April 21 med en viss beläggningsgrad 2 Andel överbelagda patienter (mot disponibla vårdplatser) under perioden Maj 29 April 21 givet en viss daglig beläggningsgrad 3 Beläggning beräknat som antal belagda vårdplatser genom disponibla vårdplatser Källa: Teamanalys, Danderyds sjukhus McKinsey & Company 54

56 A) På sjukhusnivå ökar antalet överbeläggningar drastiskt vid mer än 9 % i beläggningsgrad (2/3) Jan Jun 29, Karolinska universitetssjukhuset 1 Andel av dagar Strukturella problem kan skapa överbeläggningar även under 9 % beläggningsgrad Karolinska har en hög grad av strukturell beläggning, men sannolikhet för överbeläggningar ökar klart över 9 % beläggningsgrad Överbeläggning 3 EXEMPEL FRÅN KAROLINSKA Överbeläggning i ej disponibla sängar Överbeläggningar i ej disponibla sängar kan innehålla s.k. kroniska överbeläggningar där avdelningar kontinuerligt använder fasta sängar på avdelningen som dock ej är klassificerade som disponibla Detta plattar till kurvan Sjukhusbeläggningsgrad (daglig) 4 1 Exklusive Barn,obstetrik och IVA-platser 2 Andel av dagar under perioden Jan - Jun 29 med en viss beläggningsgrad 3 Andel överbelagda patienter (mot disponibla vårdplatser) under perioden Jan Jun 29 givet en viss daglig beläggningsgrad 4 Beläggning beräknat som antal belagda vårdplatser genom disponibla vårdplatser (medelvärde för kl 8, 12 och 16 per dag) Källa: Teamanalys, Södersjukhuset McKinsey & Company 55

57 A) På sjukhusnivå ökar antalet överbeläggningar drastiskt vid mer än 9-95 % i beläggningsgrad (3/3) Jan Dec 29, Södersjukhuset Andel av dagar 1 3 Överbeläggning 2 12 EXEMPEL FRÅN SÖS Överbeläggning i ej disponibla sängar 2 1 Strukturella problem kan skapa överbeläggningar även under 9 % beläggningsgrad Sannolikhet för överbeläggningar ökar drastiskt över 9 % beläggningsgrad Överbeläggningar i ej disponibla sängar kan innehålla s.k. kroniska överbeläggningar där avdelningar kontinuerligt använder fasta sängar på avdelningen som dock ej är klassificerade som disponibla Detta plattar till kurvan Sjukhusbeläggningsgrad (daglig) 3 1 Andel av dagar under perioden Jan - Dec 29 med en viss beläggningsgrad 2 Andel överbelagda patienter (mot disponibla vårdplatser) under perioden Jan Dec 29 givet en viss daglig beläggningsgrad 3 Beläggning beräknat som antal belagda vårdplatser genom disponibla vårdplatser Källa: Teamanalys, Södersjukhuset McKinsey & Company 56

58 A) ~9 % av totala antalet överbeläggningar på Danderyd uppkommer vid över 9 % i beläggningsgrad på sjukhusnivå Maj 29 April 21, Danderyds sjukhus Överbeläggningar 1 Antal ~9 % av alla överbeläggningar sker vid över 9 % beläggningsgrad på Danderyd EXEMPEL FRÅN DANDERYD Överbeläggning i ej fastställda sängar Andel av totalt antal överbeläggningar 1 ~1 % Sjukhusbeläggningsgrad (daglig) 2 1 Ackumulerat antal överbeläggningar under perioden Maj 29 April 21 givet en viss beläggningsgrad 2 Beläggning beräknat som antal belagda vårdplatser genom disponibla vårdplatser xx ~9 % Källa: Teamanalys, Danderyds sjukhus McKinsey & Company 57

59 A) ~82 % av totala antalet överbeläggningar på Karolinska uppkommer vid över 9 % i beläggningsgrad på sjukhusnivå Jan Jun 29 extrapolerat till helår, Karolinska universitetssjukhuset 1 Överbeläggningar 2 Antal ~82 % av alla överbeläggningar sker vid 1. över 9 % beläggningsgrad 9. på Karolinska 8. ~82 % ~18 % Sjukhusbeläggningsgrad (daglig) 3 1 Exklusive Barn,obstetrik och IVA-platser 2 Ackumulerat antal överbeläggningar i ej disponibla sängar under perioden Jan 29 Jun 29 ggr 2, givet en viss beläggningsgrad 3 Beläggning beräknat som antal belagda vårdplatser genom disponibla vårdplatser (medelvärde för kl 8, 12 och 16 per dag) EXEMPEL FRÅN KAROLINSKA xx Överbeläggning i ej disponibla sängar Andel av totalt antal överbeläggningar Överbeläggningar i ej disponibla sängar kan innehålla s.k. kroniska överbeläggningar där avdelningar kontinuerligt använder fasta sängar på avdelningen som dock ej är klassificerade som disponibla Detta plattar till kurvan Källa: Teamanalys, Södersjukhuset McKinsey & Company 58

60 A) ~75 % av totala antalet överbeläggningar på SöS uppkommer vid över 9 % i beläggningsgrad på sjukhusnivå Jan Dec 29, Södersjukhuset EXEMPEL FRÅN SÖS Överbeläggningar 1 Antal 4.5 xx Överbeläggning i ej disponibla sängar Andel av totalt antal överbeläggningar ~75 % av alla överbeläggningar sker vid över 9 % beläggningsgrad på SöS ~75 % ~25 % Överbeläggningar i ej disponibla sängar kan innehålla s.k. kroniska överbeläggningar där avdelningar kontinuerligt använder fasta sängar på avdelningen som dock ej är klassificerade som disponibla Detta plattar till kurvan Sjukhusbeläggningsgrad (daglig) 2 1 Ackumulerat antal överbeläggningar i ej disponibla sängar under perioden Jan 29 Dec 29 givet en viss beläggningsgrad 2 Beläggning beräknat som antal belagda vårdplatser genom disponibla vårdplatser Källa: Teamanalys, Södersjukhuset McKinsey & Company 59

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin 2014-10-16 Köerna ökar på Neurokirurgen då 20-25% av vårddygnen upptas av färdigbehandlade patienter som kan tas om hand av annan vårdenhet Nuvarande situation

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

LANDSTINGS REVISORERNA

LANDSTINGS REVISORERNA Fullt på sjukhusen? projektrapport Nr 23/2010 Vad gör et för att minimera risken för överbeläggningar och utlokalisering av patienter? > Det pågår ett kontinuerligt arbete på sjukhusen för att på kort

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012

Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012 Vdval Stockholm 213 Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 212 Nuläget Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) I dagsläget 22 mottagningar spridda över hela länet Sammanlagt gjordes 21

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Jämförelseanalys av Sveriges universitetssjukhus. Skåneperspektiv Oktober 2015

Jämförelseanalys av Sveriges universitetssjukhus. Skåneperspektiv Oktober 2015 Jämförelseanalys av Sveriges universitetssjukhus Skåneperspektiv Oktober 2015 DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Universitetssjukvård definieras som de delar av vården

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 214 Öppenvård och sjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per 1 invånare och län 212-214 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Linjen indikerar

Läs mer

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag 2015-02-27 1 Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag KOMPLETTERANDE PRESENTATIONSMATERIAL NYA KAROLINSKA SOLNA FEB 2015 2015-02-27 2 Placering NKS och planering för Karolinska

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Einkarekstur sjúkrahúsa

Einkarekstur sjúkrahúsa Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Sammanfattning av vården i SLL under sommaren 2014

Sammanfattning av vården i SLL under sommaren 2014 1 (13) Chefläkare Anna Nergårdh Medicinsk stab Sammanfattning av vården i SLL under sommaren 2014 Sammanfattning Arbetet med att samordna vården inför och under sommaren syftar till att ge alla patienter

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Samverkansnämnden Stockholm Gotland 13 november 2009 PA Dahlberg vvd, chefläkare Agenda Introduktion till Capio S:t Görans Sjukhus och resultat av förbättringsarbetet

Läs mer

Läsanvisning till månadsfakta

Läsanvisning till månadsfakta Läsanvisning till månadsfakta Tabell/diagram Datakälla: Förklaring Resultat per verksamhet (tabell) Resultaträkningen redovisar periodens ackumulerade resultatvärden (intäkter minus kostnader) för utfall

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Hur ser det ut idag för patienter med neurologiska symptom? Vanligaste sökorsakerna

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Världen förändras och vi med den Svensk sjukvård i världsklass i avseendet medicinska resultat Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Världen förändras

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Öppen jämförelse och utvärdering av överbeläggningar

Öppen jämförelse och utvärdering av överbeläggningar Öppen jämförelse och utvärdering av överbeläggningar delrapport 2011 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Aborter och förlossningar i Stockholms län 2009 Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Förlossningar Det totala förlossningsantalet i Stockholms län ökade år 2009 med 615 förlossningar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

AVFALLSHANTERING PÅ SJUKHUS I ÖRESUNDS REGIONEN. en rapportsammanfattning

AVFALLSHANTERING PÅ SJUKHUS I ÖRESUNDS REGIONEN. en rapportsammanfattning AVFALLSHANTERING PÅ SJUKHUS I ÖRESUNDS REGIONEN en rapportsammanfattning 1 2 För Region Skåne har en rapport utarbetats med syfte att kartlägga och jämföra avfallsmängder och avfallshantering på sjukhusen

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning RAPPORT Datum 2013-12-10 1 (10) Till Regiondirektör Jonas Rastad Genomlysning av förlossningsvården i Under sommaren 2013 var förlossningsvården i ansträngd.

Läs mer

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov?

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? 1 Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? SAS Forum Stockholm 2014 rasmus.kaneld@sll.se SÄKRA KOMPETENS- FÖRSÖRJNINGEN INOM LÄNET 2 Vem är Rasmus? 3 Modell

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Modell för kunskapsstyrning av överbeläggningar och utlokalisering av patienter. Slutrapport

Modell för kunskapsstyrning av överbeläggningar och utlokalisering av patienter. Slutrapport Modell för kunskapsstyrning av överbeläggningar och utlokalisering av patienter Slutrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:44 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Reviderad budget 2006 Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Landstingsrådsberedningen lämnar förslag på reviderad budget

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Susanna Lagersten programchef QRC Coachingakademi www.qrcstockholm.org Kvalitetsregistersatsningen Effektmål - Vid utgången av

Läs mer

Hälso- och sjukvård åt asylsökande under år 2013

Hälso- och sjukvård åt asylsökande under år 2013 2014-09-18 Vårt dnr 14/0839 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Avdelningen för ekonomi och styrning Jessica Bylund Hälso- och sjukvård åt asylsökande under

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

Capio i Almedalen 2015

Capio i Almedalen 2015 Capio i Almedalen 2015 Modern Medicin Modern Organisation Modernt Ledarskap Välkommen att möta Capio i Almedalen Capios ledning och medarbetare finns på plats mitt i Visby och vi vill dela med oss av våra

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Enkelt, effektivt och rättvist 2015-08-31 Innehåll Varför e-frikort Hur det ska fungera Koncept, rutiner och regler TakeCare och webbapplikation Hur införandet

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Landstingsstyrelsens förvaltning Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Mars 2008 Staffan Bryngelsson, Emendor Consulting AB 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Hur ser utvecklingen ut i Sverige? Effekter på kostnader, kvalitet etc? Debatten efter SNS-boken Konkurrensens

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 Framtidens sjukvård Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 1 Samhällsutvecklingen samhällets styrning och organisation av vården förändras patientens ställning stärks patienten som

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

Jag är verksam vid följande vårdhygieniska enhet:

Jag är verksam vid följande vårdhygieniska enhet: Jag är verksam vid följande vårdhygieniska enhet: Smittskydd/Vårdhygien Sörmland Halland Uppsala län Västmanland Jll Skåne Gävleborg Region Gotland Umeå Dalarna Stockholm/Danderyd Örebro Vårdhygien Stockholms

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register Riks-Stroke Den SvenSka StRokevåRDenS kvalitet 2011 version för patienter och närstående RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Förord Riks-Stroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008 Nyckeltal för Capio S:t Görans Sjukhus 2007 Grundat 1888, i Capios regi sedan 1999 176 200 besök varav 65 000 akutbesök, 23 000 slutenvårdstillfällen varav

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Sjukvård åt asylsökande, omfattning och kostnader år 2005

Sjukvård åt asylsökande, omfattning och kostnader år 2005 2006-03-29 1 (10) Avdelningen för vård och omsorg Stig Wintzer Tfn direkt 08 452 77 04 stig.wintzer@skl.se Till landstingens och regionernas kanslier Sjukvård åt asylsökande, omfattning och kostnader år

Läs mer

Akutmedicin - Akutsjukvård Akutkliniken i Lund Akutläkare på Akuten

Akutmedicin - Akutsjukvård Akutkliniken i Lund Akutläkare på Akuten Akutmedicin - Akutsjukvård Akutkliniken i Lund Akutläkare på Akuten Bosse Erwander Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetschef Akutkliniken, Ordförande i SWESEM Läkare, specialist i internmedicin och

Läs mer

Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat

Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver extra hjälp och vård i samband

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus. Slutmaterial Oktober 2015

Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus. Slutmaterial Oktober 2015 Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus Slutmaterial Oktober 2015 Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus Sverige sju universitetssjukhus har för första gången genomfört ett gemensamt

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 4 2013 Rapporten inkluderar årsstatistik för 2013. 2014-01-24 2 Bilder 4-13 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept 2014-01-24 jan-06 mar-06 maj-06 jul-06

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Avsnitt 1 Projektgrupp: Mats Lundborg (sammank) Ingrid Nielsen Stefan Svallhage Britt-Louise Hansson Hans Sundsten Nils Larsson Thor Lithman

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartalsrappport 1 2012

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartalsrappport 1 2012 Antibiotikaförbrukning i SLL Kvartalsrappport 1 2012 450 400 350 Uthämtade antibioitkarecept (J01 exkl metenamn per län) Källa: Concise, Apotekens Serivece AB Linjen indikerar det nationella patientsäkerhetsmålet

Läs mer

Stockholms läns landsting Vårdval Planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem, sluten vård samt dagrehabilitering

Stockholms läns landsting Vårdval Planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem, sluten vård samt dagrehabilitering 1 (10) Särskilda vårdfrågor Individuella vårdärenden Stockholms läns landsting Vårdval Planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem, sluten vård samt dagrehabilitering - rapporteringsanvisning

Läs mer