Arbete och välfärdsnämnden

Transkript

1 KALLELSE med föredragningslista 1(2) Nämnd/Styrelse: Arbete och välfärdsnämnden Sekreterare: Monica Ek Tfn: E-post: Tid och plats torsdagen den 17 mars 2016 kl. 13:30 Östra Kommunhuset, rum D303 Ärenden Nr 1 Fastställande av dagordning 2 Upprop 3 Val av justerare Information 4 Ordförande Radovan Javurek 5 Förvaltningschef Merete Radovan 6 Rapportering: Ensamkommande flyktingbarn 7 Verksamhetsinformation Barn och unga 8 Verksamhetsberättelse Barnahuset / AFS Nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 10 Nämndstatistik / Arbetsmiljöbokslut 2015/742 Beslutsärenden 12 Delgivningar 13 Delegationsbeslut lex Sarah nedslag / Delegationsbeslut personal - februari / Ekonomisk uppföljning /1220 1

2 KALLELSE med föredragningslista 2(2) Ärenden 16 Ärende som inte uppfyller lagens krav i februari 2015/ Medborgarförslag- Att ha en organiserad verksamhet i kommunens regi för "språkkompisar" till invandrare och ensamkommande flykting barn 2015/ Föreningsbidrag för / Föreningsbidrag integrationsrådet / Ansökan utvecklingsmedel förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld 21 Remiss - Granskning av Kristianstads kommuns integrationsarbete 2016/ / Remiss - Riktlinjer för resor i tjänsten 2016/ Remiss - Ärende- och dokumenthanteringspolicy för Kristianstads kommun 24 Utredning gällande kommunens ansvar att anmäla misstänkta bidragsbrott utifrån bidragsbrottslagen (SFS 2007:612 och ändrad 2014:667) 2016/ /1371 Sekretess 25 Delegeringsbeslut 2016/ Inkomna domar och beslut 2016/ Företeckning utredningstider inom barn och ungdom. Redovisning av urvalsärenden 2015/ Ansökan enligt 11 kap. 1 SoL 2016/ Ansökan om särskild förordnad vårdnadshavare 2016/ Ansökan om särskilt förordnad vårdnadshavare 2016/ Nedläggning av faderskap 2016/1081 Radovan Javurek Ordförande 2

3 UTREDNING 1(1) Arbete och välfärdsförvaltningen Barn och ungdom Bodil Eriksson Änr 2016/1186 Verksamhetsberättelse 2015 Barnahuset Redovisning av verksamhetsberättelse för Barnahuset Bodil Eriksson Verksamhetschef Barn och Ungdomsverksamheten 3

4 Barnahuset nordöstra Skåne Vik. samordnare Theresa Günther Januari 2016 Verksamhetsberättelse Barnahuset verksamhetsåret 2015 Bakgrund Barnahuset startades som ett projekt 2009 i samverkan mellan polis, åklagare, barnklinik, barn- och ungdomspsykiatrin samt fem kommuner i nordöstra Skåne; Bromölla, Hässleholm, Kristianstad, Osby och Östra Göinge. Verksamheten är sedan 2012 permanent och kan idag anses etablerad och förankrad hos de olika myndigheterna. Målgruppen är barn 0-18 år som misstänks vara utsatta för barnmisshandel och/eller sexuella övergrepp. Syftet med barnahus är att förebygga att ett barn som blivit utsatt för brott behöver bli intervjuad av flera olika personer från olika myndigheter på olika ställen. Barnahuset ska erbjuda en trygg, barnvänlig miljö där det genomförs professionella och barnvänliga intervjuer. Traumatiserade barn och deras föräldrar kan initialt erbjudas råd och stöd. På barnahuset finns även möjlighet att utföra enklare medicinska undersökningar. Alla inblandade samverkar i ett ärende och kan följa varandras arbete vilket bör leda till att handläggningstiderna förkortas inom respektive verksamhet, något som är angeläget ur barnets perspektiv. Genom att ha olika yrkeskompetenser samlade på ett och samma ställe kan arbetet utvecklas och leda till större kvalitet, effektivitet och flexibilitet. Vad görs på Barnahuset? Rådgivning/konsultation Samråd Samordning av insatser Risk- och skyddsbedömning Krisbearbetning Kompetensutveckling Ökat samarbete/samsyn Utöver detta ansvarar de samverkande parterna för sin respektive del av brottsutredning, läkarundersökning och social utredning. 4

5 Barnahuset nordöstra Skåne Vik. samordnare Theresa Günther Januari 2016 Verksamhetsåret 2015 Under året 2015 har barnahuset nordöstra Skåne haft 191 Barnahusärenden. Omfattningen av ärenden kan anses vara förhållandevis hög, men ligger på ungefär liknande nivå som föregående år. I första hand är det barnet/ den unges särskilda företrädare som hämtat barnet/ den unge till förhör. Barnen som kommit till Barnahuset har också följts av en trygghetsperson, som i det flesta fall har varit en personal från barnets skola/ förskola. I samband med att trygghetspersoner följt med barnet till förhör har trygghetspersonerna under det gånga året börjat få med sig skriftlig information, av i första hand samordnaren, för att kunna få ett förtydligande beträffande sin egen roll. Läkarundersökningar av barn/ unga har ordnats på Barnkliniken, CSK Kristianstad. Undersökningarna har i många fall varit förbokade då en viss beredskap hållits från Barnklinikens sida för att kunna fullfölja planeringen som gjorts gemensamt vid samråden. Likt tidigare år har barn/ unga som läkarundersökts i anslutning till förhör under 2015 fortsatt behövt ta sig till Barnmottagningen, CSK Kristianstad. Den planering som under året 2015 skett beträffande erbjudandet av hälsoundersökningar på Barnahuset har fortsatt där bl.a. rutiner tagits fram. Hälsoundersökningarna kommer nu istället att kunna erbjudas på Barnahuset enligt den planering som gjorts, med start i början av Syftet med hälsoundersökningarna är att uppmärksamma barnets hälsa och ge barnet och dess förälder/ föräldrar möjlighet att lyfta eventuell oro. Undersökningen kommer att ske på Barnahuset där Barnkliniken har ett eget undersökningsrum. Hälsoundersökningarna ska erbjudas i samband med barnet/ den unges och föräldrarnas möjlighet att komma på ett efterbesök till Barnahuset. Efterbesöken syftar till att kunna ge barnet möjligheten att besöka Barnahuset efter att barnet varit här på enskilt förhör. Många funderingar kring vart barnet kan ha varit och ett gemensamt besök kan ge möjlighet att få information och svar på de frågorna/ funderingar som familjen har efteråt. BUP har deltagit vid medhörning i några ärenden. Enligt den planering som gjorts vid samråden har det handlat om en närvaro på drygt 12 % av alla barnahusärenden under det gångna året. I samband med medhörning av BUP vid förhör har det också bokats in enstaka krissamtal på Barnahuset. Inflyttningen i de nya lokalerna har skett under sensommaren 2015 och ger numera förutsättningar för att BUP ska kunna utföra arbetet enligt verksamhetsbeskrivningen. BUP har idag tillgång till eget samtalsrum. Intentionen av att hålla endagsärenden, enligt det beslut som fattats av styrgruppen år 2014, har inte kunnat hållas fullt ut. Anledning till detta kan ex. antas vara omorganisering samt resursbrist inom polismyndigheten som har varit en fråga genomgående under Ambitionen beträffande endagsärenden ska kvarstå enligt vad som bestämts tidigare. Under 2015 har samordnaren på Barnahuset, Jenny Parkkinen Karlsson, gått på föräldraledighet varefter tidigare samordnare, Åsa Jidebom, hyrts in som konsult på deltid i en övergångsperiod för att kunna möjliggöra ett fortsatt flöde beträffande samråden. I Jennys frånvaro har en vikarierande samordnare rekryterats. 5

6 Barnahuset nordöstra Skåne Vik. samordnare Theresa Günther Januari 2016 Barnahusets styrgrupp har träffats 5 ggr och arbetsgruppen 6 ggr under året. En gemensam punkt vid träffarna har varit en planering kring flytt till nya lokaler. Andra saker som diskuterats har varit samarbete och samplanering med vikten av att bl.a. socialtjänsten informeras om en planering även då ett ärende leder till åtal. Detta även för att kunna möjliggöra att barnet/ den unge får det säkert och tryggt under hela ärendegången/ processen. Det har också lyfts funderingar kring dokumentationen på Barnahuset och att det nationellt saknas gemensamma riktlinjer för samtliga Barnahus, vilket det finns önskemål kring. I jämförelse med andra Barnahus har det kunnat kartläggas att det finns Barnahus som använder sig av specifika dataprogram för stöd i att dokumentera/ föra statistik. Barnahuset har under 2015 fortsatt med att ta emot studiebesök, specifikt också efter flytt till de nya lokalerna. Barnahuset har också hållit öppet hus den 16 december En av Barnahusets visioner har varit att varje år anordna en större föreläsning. Detta syftar till att ge olika professioner, som möter utsatta barn i sitt dagliga arbete, möjlighet att få ny kunskap och inspiration i sitt fortsatta arbete. Den 18 november 2015 genomfördes en storföreläsning dit över 80 personer från olika verksamheter var anmälda. Föreläsningen syftade till att ge kunskap om hur vi som professionella kan förstå och bemöta barn som växer upp med föräldrar som missbrukar eller har en psykisk ohälsa samt hur det kan upplevas för barn att vara utsatta för brott. Föreläsaren som bjudits in var Jessika Arvika från Maskrosbarn. Maskrosbarn är en barnrättsorganisation som stödjer unga som har föräldrar som mår psykiskt dåligt och/ eller har ett missbruk. Forskningsstudien Barn i barnahus har avslutats och en sammanfattande föreläsning har ägt rum i april För forskarna har det genomgående varit svårt att rekrytera barn som varit på Barnahuset till intervjuer, vilket påverkat frågeställningarna som fått justeras i viss utsträckning. För nya handläggare inom socialtjänsten verkar det enligt forskningsstudieresultat vara svårt att veta hur de ska agera i samband med förhör och det tycks saknas rutiner. Detta avser även vad som händer efter förhöret där handläggarens och trygghetspersonens roller i vissa fall verkar vara otydliga såsom vem som gör vad och de förväntningar som finns, vilket riskerar att påverka barnet. Trygghetspersonerna, som också svarat på frågor i samband med forskningsstudien, anger överlag att de tror att det har stor betydelse att de följer med barnet till förhöret. För att vara trygghetsperson anses det dock vara av vikt att ha en relation till barnet. Det har framkommit en osäkerhet från trygghetspersonernas sida i samband med vad som kan berättas för barnet/ den unge och vad som inte kan berättas. I samband med forskningsstudien har det vidtagits vissa förändringar inom Barnahuset Nordöstra Skåne. En förändring har varit att det tagits fram skriftlig information till medföljande trygghetspersoner, vilket ska ge mer svar på oklarheter och ska ge förutsättning för en ökad trygghet. Detta tror vi har även en positiv påverkan på barnen som känner av en större säkerhet av de personer som följer med dem. Verksamheten i siffror I samordnarrollen på Barnahuset ingår att föra viss statistik kring verksamheten. Dessa siffror och diagram ger en bild av hur verksamheten på Barnahuset Nordöstra Skåne har sett ut under året samt i jämförelse med tidigare verksamhetsår. 6

7 Barnahuset nordöstra Skåne Vik. samordnare Theresa Günther Januari 2016 Totalt har det varit 191 barnahusärenden under året ärenden av de totalt 191 barnahusärenden har inte tagits upp på samråd. Det har då bl.a. handlat om akuta förhör som behövt bokas in direkt. 16 förhör har hållits med barn där ärendet inte haft en direkt anknytning till Barnahuset. I första hand har det handlat om att barnen/ de unga ex. varit vittnen i vuxenärenden eller också varit remissärenden. Den extraordinära händelsen som drabbat Kristianstad under 2015, med en man som på olika sett sexuellt förgripit sig på barn i förskoleålder, har inte varit aktuellt genom Barnahuset. Barnen som innefattas av den dom Kristianstad Tingsrätt yttrade är egentligen målgrupp för Barnahuset med beaktande av barnens ålder, 1 till 4 år, och då de varit utsatta för övergrepp. Beslut i ärendena fattades dock av åklagarmyndigheten beträffande ett yppandeförbud varpå inget av ärendena skulle aktualiseras via Barnahuset. Kristianstad Tingsrätts dom handlar om sammanlagd 20 utsatta barn som därav inte ingår i nuvarande statistik. Olika myndigheters deltagande vid samråd Kommentar: Det är generellt sett hög närvaro på samråden från de olika yrkesgrupperna vilket överensstämmer med tidigare år. Barnklinikens, polisens och åklagarnas närvaro på samråden har i jämförelse med föregående år ökat något. BUPs närvaro har däremot minskat något. Fördelning av ärenden under året 7

8 Barnahuset nordöstra Skåne Vik. samordnare Theresa Günther Januari 2016 Kommentar: Inflödet av barnahusärenden har varit som högst under januari-, oktober- och decembermånad. Lägsta inflödet av ärenden har varit under sommaren, vilket brukar vara vanligt förekommande. Kommunfördelning av 191 barn på samråd Kommentar: Ärendemängden i Osby har minskat från 15 ärenden (2014) till 9 ärenden (2015). Hässleholms ärendemängd har också minskat från 61 (2014) till 49 (2015). De kommuner där ärendemängden däremnot ökat är Östra Göinge, 13 (2014) till 20 (2015), och Kristianstad, 98 (2014) till 106 (2015). Ärendemängde in antal var densamma i Bromölla såsom föregående år, 13. Kommunfördelning i relation till antal barn i kommunen Kommentar: Östra Göinge har under 2015 haft högst andel ärenden i relation till antalet barn i befolkningen i kommunen. 8

9 Barnahuset nordöstra Skåne Vik. samordnare Theresa Günther Januari 2016 Samrådsorsak fördelat per kommun och antal barn (2015) Kommentar: Misshandel är fortsatt den vanligast förekommande anledningen till aktualisering av ett ärende på Barnahuset. Det förekommer att andra kommuner blir aktuella på Barnahuset, vilket bl.a. kan beror på att det är ett remissärende. I årets statistik innefattas även övrig form av misstanke, vilket exempelvis kan handla om misstanke gällande olaga hot eller ansökan beträffande kontaktförbud. Fördelning utifrån ålder och kön (2015) Kommentar: Det är flest antal barn i 8- årsåldern, vilket inte varit fallet de föregående två åren. 9

10 Barnahuset nordöstra Skåne Vik. samordnare Theresa Günther Januari 2016 Tidsfördelning kontakt samråd förhör Kommentar: I drygt 71 % av ärendena har samråd hållits inom en vecka från det att ärendet aktualiserades på Barnahuset. År 2014 låg samma mätning på 80 %. Kommentar: Av statistiken går det att utläsa att det är 119 ärenden, både barnahus- och övriga ärenden, där förhör hållits på Barnahuset. Målsättningen är fortsatt att förhör beträffande barnahusärenden ska hållas inom en period på 14 dagar efter att samrådet ägt rum. Detta har under 2015 uppfyllts i 57 % av alla ärenden, vilket är en minskning från föregående år då det var 67 %. Anledningen till att inte fler förhör har hållits inom denna tidsram kan enbart göras antaganden kring då det bl.a. kan ha handlat om resursbristen hos polisen eller om att förhör ej blivit av pga. sjukdom av barnet/ den unga. Även faktorer såsom skollov och ledighet i samband med det kan ha haft en påverkan på hur snart förhöret kunnat bokas in. 10

11 Barnahuset nordöstra Skåne Vik. samordnare Theresa Günther Januari 2016 Framtidsutsikter för 2016 Det framkommer att flytt till Barnahusets nya och större lokaler skett i september BUP har, enligt planering, fått ett eget samtalsrum och har också börjat ta emot besök knutna till Barnahuset. Detta kommer även att vara möjligt under det fortsatta året Barnahuset har också fått ett större undersökningsrum som under början av 2016 kommer att inredas av personal på Barnkliniken, CSK Kristianstad. I samband med det kommer det att börja erbjudas efterbesök och hälsoundersökning för de barn/ unga som varit på Barnahuset. Syftet är att uppmärksamma barns/ ungas hälsa i större utsträckning än vad som skett tidigare och att ge föräldrarna möjlighet att se och förstå vilken verksamhet barnet/ den unge besökt. För att kunna utvärdera flytten och de förändringar som skett i samband med det har tid avsattas för en gemensam metoddag mellan Barnahusets arbets- och styrgrupp den 12 september För att kunna fortsätta hålla utvecklingsarbetet vid liv kommer också diskussioner som målgruppen på Barnahus och vilka ärenden som blir aktuella vara en utgångspunkt för den gemensamma träffen. Under 2015 har det för första gången satts upp en verksamhetsplan. Ett delmål i verksamhetsplanen har bl.a. varit att ärenden ska bli endagsärenden. Av de ärendena som inkommit under 1015 har det varit 9 ärenden där det i samband med samråden planerats in endagsärenden. För 2016 kommer verksamhetsplaneringen att kvarstå med reservation för att några enstaka revideringar kan komma att bli aktuella. Samtidigt ska det finnas en större möjlighet för utvärdering beträffande huruvida målen är uppnådda eller inte. Därav kommer ambitionen att vara att ha en utökad statistik för att kunna följa upp de enskilda uppsatta målen. Likt alla tidigare år kommer det även att upprättas en ny kompetensutvecklingsplan för Gemensamma föreläsningar som kan vara aktuella att gå på kommer att vara en del i det. Likaså även storföreläsningen för 2016 som ska planeras kring. Barnahuset som verksamhet kommer att fortsätta med arbetet kring informationsspridning och däribland erbjuda studiebesök till enskilda grupper i ökad utsträckning under Theresa Günther Vik. samordnare Barnahuset Nordöstra Skåne 11

12 1 Arbete och välfärdsförvaltningen placeringar 1 Kostnadsutvecklingen HVB-placeringar (tkr) Utskriftsdatum Brutto Brutto Tkr Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa: Budget Netto Netto Budgetavvikelse Budgetavvikelse

13 2 Arbete och välfärdsförvaltningen ekonomiskt bistånd 1 Ekonomiskt bistånd totalt (tkr) Utskriftsdatum Brutto Brutto Tkr Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa: Budget Netto Netto Budgetavvikelse Budgetavvikelse

14 3 Ekonomiskt bistånd Antalet unika hushåll samt personer med beslut AoV Utredning Utskriftsdatum: Urvalet gäller för år: 2016 Hela månaden måste ha passerat (se utskriftsdatum) Sida: 1 av 1 Unika hushåll Bifall Avslag + bifall med bifall med avslag Belopp bifall (tkr) Snitt kr/ månad * Antal unika personer sökande/medsökande, med bifallsbeslut Januari Februari Unika hushåll för perioden: Summ Personen räknas endast en gång som sökande respektive medsökande, inom respektive månad. Medsökande är annan vuxen i hushållet, ej barn. 14

15 4 Ekonomiskt bistånd Beslutsorsaker för sökande och medsökande, per månad AoV Utredning Utskriftsdatum Urvalet gäller mellan perioderna och Sida 1 av 2 Huvudgrupper: Januari Februari Unika personer per orsak. under vald period försörjningshinder bifallsbeslut Antal personer Antal personer Detaljer inom huvudgrupp (personnr, antal dagar insatsen pågått) Arbetslöshet Detaljer Familjeskäl Detaljer Inkomst otillräcklig Detaljer Pension Detaljer Sociala skäl Detaljer Utbildning Detaljer **Unika personer per månad *** Antal personer = sökande och medsökande (ej barn) Tabellen visar unika personer per orsak (rad) och månad, vilket innebär att personen endast räknas en gång inom respektive orsak och månad. * Utbetalning vid placering/annan vårdinsats **Unika personer per månad: anger hur många personer totalt som fått bifallsbeslut inom månaden *** Unika personer totalt under vald period 15

16 5 Ekonomiskt bistånd Beslutsorsaker för sökande och medsökande, per månad AoV Utredning Utskriftsdatum Urvalet gäller mellan perioderna och Sida 2 av 2 16

17 6 Ekonomiskt bistånd Försörjninghinder för sökande och medsökande Bifall AoV Utredning Utskriftsdatum Urvalet gäller mellan perioderna och av 2 Huvudgrupp Försörjningshinder/orsak Sökande Medsökande Unika personer per orsak under vald period Arbetslöshet I arbetsmarknadspolitisk åtg Otillräcklig arb.löshetsers Otillräcklig etableringsersättning Utan arbetslöshetsersättning Utan etableringsersättning 3 3 Väntar på arbetslöshetsersättning Väntar på etableringsersättning Unika personer inom huvudgrupp: Arbetslöshet 763 Familjeskäl Barnomsorg saknas Unika personer inom huvudgrupp: Familjeskäl 3 Inkomst otillräcklig Aktivitets/sjukersättning otillräcklig Aktivitets/sjukersättning, väntar på ersättning Deltidsarbete ofrivilligt, lön otillräcklig Deltidsarbete ofrivilligt, väntar på lön Föräldrapenning otillräcklig Föräldrapenning, väntar på ersättning Heltidsarbete, lön otillräcklig Heltidsarbete, väntar på lön Saknar arbetsförmåga, ej ersättning FK Sjukpenning otillräcklig Sjukpenning, väntar på ersättning 5 5 Sjukskriven utan sjukpenning Väntar på social förmån 3 3 Unika personer inom huvudgrupp: Inkomst otillräcklig 461 Pension Ålderspension otillräcklig Unika personer inom huvudgrupp: Pension 14 Sociala skäl Begravningskostnader 9 9 Frihetsberövande straff 4 4 Förebyggande, vård och behandling Kommunens yttersta ansvar

18 7 Ekonomiskt bistånd Försörjninghinder för sökande och medsökande Bifall AoV Utredning Utskriftsdatum Urvalet gäller mellan perioderna och av 2 Huvudgrupp Försörjningshinder/orsak Sökande Medsökande Unika personer per orsak under vald period Sociala skäl Soc/psyk arbetshinder med rehab Soc/psyk arbetshinder utan rehab Soc/psyk arbetshinder, väntar på rehab Språkhinder Tillfälligt behov, annars ej försörjningshinder 5 5 Utredning FK 8 8 Väntar på SFI 1 1 Äldre, arbetshinder Unika personer inom huvudgrupp: Sociala skäl 386 Utbildning Bristande ek föräldrastöd Med soc.bidrag av rehab skäl Studiestöd otillräckligt Väntar på studiestöd 3 3 Unika personer inom huvudgrupp: Utbildning 32 Antal personer = sökande och medsökande (ej barn) *Totalt antal unika personer under vald period: Tabellen visar unika personer per försörjningshinder (rad) och inom vald period, vilket innebär att personen endast räknas en gång inom respektive försörjningshinder. *Totalt antal unika personer under vald period: anger hur många personer totalt som fått bifallsbeslut inom perioden 18

19 Arbetsmiljöbokslut (11) Arbete och välfärdsförvaltningen Utveckling & Service Emma Svärd Arbetsmiljöbokslut Arbete och välfärdsförvaltningen 2015 Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren årligen göra en skriftlig sammanställning av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud. Arbete och välfärdsförvaltningen redovisar detta i ett årligt arbetsmiljöbokslut där även andra delar inom det systematiska arbetsmiljöområdet redovisas. Samtliga uppgifter/statistik är hämtat från personalsystemet Heroma , och är baserade på datumet om inget annat anges. Personalstatus anställningar Siste december 2015 såg Arbete och välfärdsförvaltningens anställningar ut enligt nedan: Anställningsform Tillsvidare* Årsarbetare Vikariat AVA Tidsbegränsad enl. skollagen 8 14 Övrigt 2 1 *Tillsvidare, provanställning, tillsvidare med lönebidrag, tillsvidare med tidsbegränsad del. 19

20 KRISTIANSTADS KOMMUN DOKUMENTNAMN 2(11) Timanställda vikarier är inte inräknade i ovanstående, liksom anställda i arbetsmarknadspolitiska anställningar genom matchningsgruppen. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidaranställd personal var 97,8 % (97,4 % 2014). Av de tillsvidaranställda var 76,8 % kvinnor (77,6 % 2014) och 23,2 % män (22,4% 2014). Arbete och välfärdsförvaltningen hade 137 rekryteringsannonser ute under I en del av de annonserna sökte man dessutom efter flera medarbetare. Detta är 46 fler annonser jämfört med Kommentarer till anställning Förvaltningen har ökat stort under 2015, vid årets utgång hade förvaltningen 109 fler tillsvidaranställda jämfört med föregående år. Totalt sett (alla anställningsformer) har förvaltningen gått från 406 till 510 anställda. Den stora ökningen kan dels härledas till att förvaltningen fick 24 nya tjänster kopplat till Barn och ungdom under 2015, samt att Utredning fick nya tjänster i form av teamledare, utifrån deras nya organisation. Under hösten startade uppbyggandet av en ny verksamhet inom förvaltningen, verksamheten för Ensamkommande barn. Under hösten har stora rekryteringar gjorts, där merparten har tillsvidaranställts. I likhet med tidigare år kan de tidsbegränsade anställningar till stor del härledas till förstärkningstjänster, projekt, vikarier för föräldralediga och tjänstlediga medarbetare samt tidsbegränsningar enligt skollagen. I slutet av 2015 hade vi svårt att rekrytera önskvärd kompetens till våra boende och har utifrån det anställt medarbetare med annan kompetens på tidsbegränsade anställningar. Förvaltningen har fortsatt svårt att rekrytera, främst socialsekreterare och SFI lärare, men utifrån stora behov av rekrytering av behandlingsassistenter har rekryteringsläget försvårats även där under slutet på Kristianstad kommun har tecknat avtal för att kunna ta emot och anställa studentmedarbetare, vilket vi kommer påbörja under Arbetsgivaren kommer även se till andra insatser för att stärka arbetsgivarvarumärket och trygga personalförsörjningen. Kristianstad kommun eftersträvar att kunna erbjuda önskad sysselsättningsgrad (heltid) till alla medarbetare. En stor andel av arbete och välfärdsförvaltningens medarbetare har en sysselsättningsgrad på 100 % och för de som arbetar deltid är detta oftast självvalt. Arbetsgivaren har oftast kunnat erbjuda höjd sysselsättningsgrad för de som önskat detta genom partiella tjänstledigheter inom arbetsgrupperna. 20

21 KRISTIANSTADS KOMMUN DOKUMENTNAMN 3(11) Fördelningen mellan män och kvinnor är fortsatt mycket ojämn. Förvaltningen är medvetna om problematiken och har det i åtanke vid rekryteringar, samtidigt som urvalet speglas av de sökande till vakanta poster. Sjukfrånvaro frisknärvaro - hälsoläge Sjukfrånvaron redovisas utifrån antal dagar i snitt per tillsvidaranställd medarbetare. Frånvaro Totalt 20,4 dagar 20,3 dagar 17,9 dagar Korttid (1-14 dagar) 4,1 4,4 4,7 Mellan (15-90 dagar) 2,8 2,8 2,9 Lång (över 91 dagar) 13,6 13,1 10,3 Upprepad frånvaro * 52 medarb. 44 medarb. 30 medarb. *Avser medarbetare som haft sjukfrånvaro vid 5 tillfällen eller fler under året. Rehabiliteringsutredning öppnas för de medarbetare som haft 6 sjukdomstillfällen eller fler. Verksamhet Dagar i snitt per tillsvidaranställd medarbetare Barn & Ungdom 16,0 dagar 29,8 Utbildning & Arbete 11,9 dagar 14,2 Utredning 28,5 dagar 19,8 Utveckling & Service 22,6 dagar 11,6 Vuxenvården 29,0 dagar 16,8 21

22 KRISTIANSTADS KOMMUN DOKUMENTNAMN 4(11) Yrkeskategori Behandlingsassistent 17,3 27,7 SFI lärare 11,6 28 Chefer 26,8 14,5 Socialsekreterare 18,4 22,1 Admin./Ass. 26,0 15,4 Förvaltningen mäter även frisknärvaron, vilket avser medarbetare som varit sjuka högst 5 dagar under året. Frisktalet för 2014 var 60,6 %, vilket är något sämre än 2014 (61,6 %). Förvaltningen har fortsatt ha en positiv inställning till att bevilja samtalsstöd via St Lukas i likhet med tidigare år. Medarbetarnas upplevelse av samtalsstödet har generellt sett varit mycket god. Genomförd medarbetarundersökning En mindre, förvaltningsspecifik, medarbetarundersökning har genomförts under hösten, innefattande frågor om upplevelse av hälsa. Denna för att kunna följa upp nämndens mål i styrkort med samma frågor som ställdes Samtliga resultat har försämrats jämfört med föregående år. Fråga Jag hinner utan tidspress (stress) med mina arbetsuppgifter under planerad arbetstid Jag hinner avsluta varje arbetsuppgift på det sätt som är planerat 3,8 3,6 4,0 3,6 Jag behöver inte arbeta utöver min planerade arbetstid 4,2 3,8 Under den senaste månaden har jag oftast känt mig pigg 4,0 3,5 Under den senaste veckorna har jag känt mig glad, optimistisk Under den senaste månaden har jag oftast känt mig lugn, avslappnad 4,4 3,9 4,1 3,5 22

23 KRISTIANSTADS KOMMUN DOKUMENTNAMN 5(11) Under de senaste månaden har jag oftast sovit bra 4,3 3,7 Under den senaste månaden har jag oftast haft lätt för att koncentrera mig Under den senaste månaden har jag oftast varit idérik, kreativ Under de senaste veckorna har jag varit beslutsam Under den senaste månaden har jag oftast varit i känslomässig balans Under den senaste månaden har jag oftast känt mig frisk Under den senaste månaden har jag oftast haft mycket energi Under den senaste månaden har jag oftast fungerat bra i kontakten med andra människor Under den senaste månaden har jag oftast upplevt att min kropp fungerat bra i förhållande till vad min livssituation kräver 4,4 3,8 4,4 4,0 4,8 4,3 4,6 4,0 4,8 4,1 4,1 3,6 5,3 4,9 4,6 4,2 Kommentarer Sjuktalets utveckling har ökat stort under senaste åren, en ökning med 5,9 dagar per medarbetare under en treårsperiod. Ökningen från 2014 till 2015 är dock inte stor, enbart 0,1 procentenheter. Barn och ungdomsverksamheten har minskat sin sjukfrånvaro stort och Utbildning & Arbete har minskat något, medan Vuxenvården, Utredning och Utveckling och service ökat. När vi ser till förvaltningens yrkesgrupper hade både behandlingsassistenter, SFI lärare och socialsekreterare minskat sin sjukfrånvaro medan den ökat bland chefer och administratörer. Sjukfrånvaron har ökat generellt sett i kommunen (+1,9 dagar/medarbetare) och slutade på 21,9 dagar/tillsvidaranställd medarbetare. Kristianstads kommun har som målsättning att sjukfrånvaron inte ska ligga över 15 dagar/medarbetare. Kristianstads kommun och Arbete och välfärdsförvaltningen har väl utarbetade rutiner för yrkesinriktad rehabilitering. Under 2015 har även ett digitals system införts (Adato), vilket uppskattats stort från merparten av cheferna. Både inom Barn och ungdom och Utredning har nya organisationer upprättats med teamledare nära medarbetarna. Teamledarna har till 23

24 KRISTIANSTADS KOMMUN DOKUMENTNAMN 6(11) ansvar att leda och fördela det dagliga arbetet, men har inget chefsansvar. Förhoppningen är att en nära arbetsledning ska kunna bidra till ökad hälsa hos medarbetarna. Anmälda tillbud och arbetsskador Ansvarig chef ska rapportera in samtliga tillbud och skador på medarbetare i flexite. Medarbetare eller chef rapporterar in risk/tillbud/skada på fastigheter och/eller människor som inte är anställda i förvaltningen. Nedan visas statistik över inrapporteringar i flexite. Statistiken är hämtad Siffrorna inom parantes är 2014 års siffror. Antal registrerade tillbud: 30 (42) - Vuxen:7 (5) - Utredning: 3 (10) - Barn och ungdom: 7 (12) - Utbildning & Arbete: 12(8) - Utveckling & Service: 1(6) - Centralt AoV: 0 (1) Antal registrerade arbetsskador: 21 (9) - Vuxen: 0 (0) - Utredning: 0 (1) - Barn och ungdom: 1 (0) - Utbildning & Arbete:18 (7) - Utveckling & Service: 1(1) - Centralt AoV: 1 (0) Risk, tillbud, skada på fastigheter och icke medarbetare: 37 (26) Kommentarer Antalet registrerade risker/tillbud/skador på fastigheter och deltagare/elever har fortsatt att öka under Det behöver inte innebära att det hänt mer, utan kan bero på att vi blivit bättre på att registrera. Flertalet incidenter har ägt rum på SFI. Tillbuden på medarbetare har minskat under De tillbud som rapporterats handlar främst om hot. Antalet arbetsskador bland medarbetare har ökat jämfört med Majoriten av de rapporterade arbetsskadorna är fallolyckor och flertalet är inom matchningsgruppen och de medarbetare som genom dem har anställning i Kristianstads kommun. Riskbedömningar 24

25 KRISTIANSTADS KOMMUN DOKUMENTNAMN 7(11) Inför en förändring i verksamheten eller i samband med att risker upptäcks i befintlig verksamhet, ska en riskbedömning alltid upprättas. Riskbedömningar ska upprättas så långt ut i verksamheten som möjligt, där frågan är aktuell. Förvaltningen har under de senaste åren blivit bättre på att upprätta riskbedömningar inför förändring i verksamheten men även i befintlig verksamhet då risker upptäcks. Antalet riskbedömningar har legat på ungefär samma nivå som under Upprättade riskbedömningar återfinns i bilaga 1. I internkontrollplanen för 2015 fanns det med punkter rörande uppföljning av riskbedömningar och handlingsplaner. Detta är ett område som förvaltningen kommer arbeta vidare med framåt för att hitta bättre former. Hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbete Samtliga medarbetare som har en sammanhängande anställning på minst 3 månader med minst 40 % sysselsättningsgrad har möjlighet att nyttja kommunens friskvårdsbidrag på 1000 kr. Under 2015 nyttjade 244 medarbetare friskvårdbidraget, med en summa på totalt kr. (254 medarbetare nyttjade bidraget under 2014). En massör besöker förvaltningen regelbundet och medarbetarna kan boka en tid och använda friskvårdsbidraget till detta. Antalet tider har utökats under 2015 då efterfrågan har varit stor. Förebyggande arbetsmiljöarbete i samverkan med AME Under perioden oktober 2014 till september 2015 nyttjade förvaltningen AME 769 timmar, vilket är drygt 80 timmer mer än föregående år. 65 % av dessa timmar var förbyggande, 30 % rehabiliterande och 6 % övrigt. Föregående år arbetade AME hela 81 % förebyggande och enbart 15% rehabiliterande. 25

26 KRISTIANSTADS KOMMUN DOKUMENTNAMN 8(11) Hälsoprofiler 9,8% Arbetsförmågebe dömning, Rehabmöte, Förstadagsintyg, Remissgenomgån g, Rehabiliteringsbe dömning 5,3% Orienterande samtal, hälsosamtal 13,5% Övrigt 9,9% Undersökningar 3,4% Utbildning 3,9% Gruppverksamhet er 0,0% Stöd till arbetslag/chef 27,9% Arbetsplatsbedö mning 11,2% Rådgivning 15,0% Verksamheterna nyttjade AME enligt nedan fördelning av tiden (siffrorna inom parentes avser 2013): Förvaltningsövergripande: 11 % (14 %) Barn och Ungdom: 22 % (25 % ) Vuxenvården: 17 % (9 % ) Utbildning och Arbete:18 % (31 %) Utredning: 14 % (12 %) Utveckling & Service: 17 % (8 %) Under hösten inleddes ett nytt samarbete med AME där varje verksamhet fått en kontaktperson på AME. Kontaktpersonen är tänkt att jobba närmre verksamheten för att fånga in behov från verksamheten. Kontaktpersonen kommer vara med på någon ledningsgrupp och någon samverkansgrupp varje termin. Utifrån detta har AME s deltagande på förvaltningsövergripande samverkan minskat. Under 2015 har AME varit med på den förvaltningsövergripande samverkan två gånger och sedan funnits tillgängliga vid behov. Förvaltningen har inte haft några större specifika insatser under året utan det har främst handlat om ett ökat stöd utifrån basutbudet. Kommentarer Under 2015 har det förebyggande arbetet minskat relativt stort medan det rehabiliterande har ökat med 15 %. Detta känns inte oväntat utifrån 26

27 KRISTIANSTADS KOMMUN DOKUMENTNAMN 9(11) ökade sjuktal i förvaltningen. Det är dock viktigt att hålla fast vid det förebyggande arbetet för att vi ska lyckas vända sjuktalens negativa utveckling. Hur AME s resurser fördelats mellan verksamheterna skiljer sig en del åt mellan åren. Detta ser vi som rimligt, då behoven i verksamheterna kan variera stort utifrån det läge verksamheten befinner sig i. 27

28 KRISTIANSTADS KOMMUN DOKUMENTNAMN 10(11) Bilaga 1 Följande riskbedömningar har upprättats under året Jobbförberedande gruppen nedläggning av kompetensarna Jobbförberedande gruppen flytt till nya lokaler på Hedentorp Ny organisation/flytt mottagningsgrupp Utredning Ny organisation ekonomigrupp 1 Ny organisation ekonomigrupp unga Utifrån personalomsättning i registratur/arkiv Genomförande av telefonberedskap för 4 medarbetare i matchningsgruppen Övergången från timlön till månadslön för personer i arbetsmarknadsanställning och därav nya rutiner för frånvarorapportering Carpe Diem: Förändring av arbetsledning. Positiva och negativa konsekvenser med gemensam enhetschef för Carpe Diem, Lönnen och Tyggårdsgruppen Tyggårdsgruppen: Förändring av arbetsledning. Positiva och negativa konsekvenser med gemensam enhetschef för Carpe Diem, Lönnen och Tyggårdsgruppen Lönnen: Förändring av arbetsledning. Positiva och negativa konsekvenser med gemensam enhetschef för Carpe Diem, Lönnen och Tyggårdsgruppen Lönnen förlorad terapeutresurs då enhetschef inte längre har egna ärenden Ekonomiskt bistånd grupp 2 inför omorganisation Ekonomiskt bistånd grupp 3 inför omorganisation Försörjningsgruppen inför omorganisation Bokvillan luft i lokalerna då många medarbetare fått besvär med rinnande näsa, ögon, trötthet etc. BoU myndighetsenhet - Att socialsekreterarna som handlägger ärenden där barnet varit aktuellet på Barnahuset, ska i största möjliga mån och om det i övrigt lämpar sig, förlägga utredningssamtalen med barnet i Barnahusets nya lokaler som öppnades i sep. BoU myndighetsenhet - Omfördelning av handläggare (en konsult) från myndighetsenheten till mottagningsteamet för att vara behjälplig med 28

29 KRISTIANSTADS KOMMUN DOKUMENTNAMN 11(11) arbetsuppgifter som mottagningsenheten har i sitt uppdrag (ökat tryck utifrån alla ensamkommande). Utredning flytt av alkoholhandläggare Utredning organisationsförändring Utredning delning av mottagningsgruppen Matchningsgruppen neddragning av feriejobb 29

30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen KS 27 Budgetkompensation för hyreskostnad avseende Familjeservice Änr KS 2015/1069 Beslut Bevilja budgetkompensation till Arbete och välfärdsnämnden med kronor per helår med början februari 2016 avseende hyreskostnad för verksamheten Familjeservice. Sammanfattning I Instruktionsbok och regler för hyresavtal beslutad av Kommunfullmäktige september 2015 framgår att Kommunstyrelsen avgör frågan om budgetkompensation för hyreskostnader där hyrestiden överstiger 3 år eller hyresbeloppet årligen överstiger 5 prisbasbelopp. Arbete och välfärdsnämnden ansöker om budgetkompensation för utökade hyreskostnader avseende verksamheten Familjeservice. Finansieringen är beaktad i budgetarbetet under post för fastighetsförändringar. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till Kommunstyrelsen Bevilja budgetkompensation till Arbete och välfärdsnämnden med kronor per helår med början februari 2016 avseende hyreskostnad för verksamheten Familjeservice. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Utdragsbestyrkande Justerarens signatur 30

31 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Kommunledningskontorets tjänsteutlåtande Internhyreskontrakt C4 Teknik Hyreskontrakt AB Kristianstadsbyggen nr Arbete och välfärdsnämndens beslut Arbete och välfärdsförvaltningens tjänsteutlåtande Sammanställning tillkommande hyreskostnader för Arbete och välfärdsnämnden Sammanställning tillkommande hyreskostnader för Arbete och välfärdsnämnden 2016, Utdragsbestyrkande Justerarens signatur 31

32 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige KF 37 Motion - Plan mot våldsbejakande extremism Änr KS 2015/645 Beslut Anse motionen besvarad Reservation Niclas Nilsson (SD) reserverar sig mot beslutet. Kommunfullmäktiges behandling Yrkanden Christina Borglund (KD) yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag. Niclas Nilsson (SD) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på bifall till Kommunstyrelsens förslag respektive bifall till motionen i enlighet med Niclas Nilsson (SD) förslag och finner att Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Kommunstyrelsens förslag. Sammanfattning Niclas Nilsson (SD) inkommer i juni med en motion till Kommunfullmäktige som avser att ta fram en plan mot våldsbejakande extremism. I motionen föreslås att Kristianstads kommun snarast upprättar en plan för att motverka våldsbejakande extremism arbete- och välfärdsförvaltningen anser att motionen är besvarad i och med att framtagandet av en kommunövergripande handlingsplan mot våldsbejakande extremism redan har påbörjats. Utdragsbestyrkande Justerarens signatur 32

33 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige Anse motionen besvarad. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbete och välfärdsnämndens beslut Arbete och välfärdsförvaltningens tjänsteutlåtande Remiss Kommunfullmäktiges beslut Motion Utdragsbestyrkande Justerarens signatur 33

34 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Arbete och välfärdsförvaltningen Barn och ungdom Bodil Eriksson Arbete och välfärdsnämnden Ärende som inte uppfyller lagens krav februari Änr AVN 2015/717 Arbete och välfärdsförvaltningens förslag till Arbete och välfärdsnämnden Att godkänna rapporten Sammanfattning Antal pågående utredningar har sjunkit lite, främst beroende på att inflödet har varit lägre, både av vanliga ärenden, och framförallt av ensamkommande barn och ungdomar. Antal ärenden som överskrider 4 månaders utredningstid ökar, vilket främst beror på att de ensamkommande ärendena ej har gått att fördela då vi saknat tillräckligt med personal. Vi har nyligen utökat antal inhyrda konsulter, vilket betyder att vi sannolikt kommer att kunna fördela resterande ärenden inom kort. Gällande de vanliga ärendena så har vi 25 st ofördelade utredningar, vilket är mycket bekymmersamt. Trots att vi ständigt rekryterar nya medarbetare så väljer, tyvärr medarbetare att avsluta sin anställning i Kristianstads kommun, vilket gör att vi fortfarande har flera obemannade tjänster. En del medarbetare uppger en hård arbetsbelastning och en dålig arbetsmiljön som anledningar, men det finns även dem som har fått betydande lönelyft när de valt att arbeta med exakt samma arbetsuppgifter i omkringliggande kommuner. BoU har försökt att fylla ut med inhyrda konsulter, men även dessa är i nuläget svårrekryterade. Sammantaget så är situationen mycket bekymmersam vad gäller att klara att nyrekrytera så mycket personal som krävs, att klara att introducera dem på ett bra sätt så att de får möjlighet att klara sina arbetsuppgifter tillfredsställande, samt att behålla erfaren personal. Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Arbete och välfärdsförvaltningen vxl Kristianstad 34

35 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) Beslutsunderlag Rapport februari 2016 Bodil Eriksson, verksamhetschef Barn och Ungdomsverksamheten Beslut expedieras till Veronica Svensson, enhetschef Elsie Sjöö, enhetschef Bodil Eriksson, verksamhetschef 35

36 Datum då uppgifterna togs fram: Rapport av ärenden inom barn och ungdomsverksamheten som inte uppfyller lagens krav Pågående utredningar Beslutad och med giltig förlängning Februari Uppfyller ej lagens krav (över fyra månader, ej giltig förlängning) Team 1 BoU Team 2 BoU Team 3 BoU Team 4 BoU Team 5 BoU Centrum för förebyggande arbete Familjerätten Mottagningsgrupp Mottagningsteam BoU Jourgruppen Ej fördelade ärenden Anmälningar 0 Ansökningar 0 Ofördelad utredning (Team 1&2: 0 ensamk + 15 övr) Team 3: 20 ensk + 10 övr) (Team 4: 8 ensk) Totalt = 53 Yttrande 0 Dom 0 36

37 Försenade överväganden av placeringar Team 1 BoU 0 Team 2 BoU 1 Team 3 BoU Ingen uppgift Team 4 BoU 4 ensk + 12 övr =16 Team 5 BoU 0 Pågående utredningar Juli 2015 Aug 2015 Sept 2015 Okt 2015 Nov 2015 Dec 2015 Jan 2016 Feb 2016 Team X Team X X X X X X Team 1 BoU X X Team 2 BoU X X Team 3 BoU X X Team 4 BoU X X Team 5 BoU X X Familjehemsgruppen X X X X X X Centrum för X X X X X förebyggande arbete Familjerätten Mottagningsgruppen X X 0 0 Mottagningsteam Bou Jourgruppen X X 0 0 Totalt:

38 Beslutad och med giltig förlängning Juli 2015 Aug 2015 Sept 2015 Okt 2015 Nov 2015 Dec 2015 Jan 2016 Feb 2016 Team X Team X X X X X X Team 1 BoU Team 2 BoU Team 3 BoU Team 4 BoU Team 5 BoU Familjehemsgruppen 1 0 X X X X X X Familjerätten Mottagningsgruppen Mottagningsteam Jourgruppen Totalt: Uppfyller ej lagens krav (över fyra månader, ej giltig förlängning) Stöd & utr Team 1 Varav: TF-personnummer Övriga Juli 2015 Aug 2015 Sept 2015 Okt 2015 Nov 2015 Dec 2015 Jan Feb 2016 (0) (4) Stöd & utr Team X X X X X X Team 1 BoU Varav: TF-personnummer Övriga Team 2 BoU Varav: X X (0) (0) (0) (10) (12) (19) X X X 19 38

39 TF-personnummer Övriga Team 3 BoU Varav: TF-personnummer Övriga Team 4 BoU Varav: TF-personnummer Övriga (0) (4) X X (15) (10) X X (0) (7) 33 (19) (14) 5 (1) (4) (1) (1) X X Team 5 BoU Varav: TF-personnummer Övriga (0) (1) (8) (0) Familjehemsgruppen 1 2 X X X X X X Centrum för förebyggande arbete Familjerätten Varav: TF-personnummer Övriga (0) (6) 54 (34) (20) 2 X X X X X Mottagningsgruppen Mottagningsteam Jourgruppen Totalt: Varav: TF-personnummer Övriga (0) (2) (16) (27) 2 (0) (2) 64 (23) (41) (2) (0) (50) (39) Ej fördelade ärenden under 2015 Juli 2015 Aug 2015 Sept 2015 Okt 2015 Nov 2015 Dec 2015 Jan 2016 Feb 2016 Anmälningar Ansökningar

40 Ofördelad utredning varav: Ensamkommande Övriga: Yttrande Dom (75) (11) 154 (139) (15) 132 (107) (25) 53 (28) (25) 40

41 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Arbete och välfärdsförvaltningen Utveckling och Service Lena Hagerman Arbete och välfärdsnämnden Medborgarförslag- Att ha en organiserad verksamhet i kommunens regi för "språkkompisar" till invandrare och ensamkommande flyktingbarn Änr AVN 2015/6094 Arbete och välfärdsförvaltningens förslag till Arbete och välfärdsnämnden Arbete och välfärdsnämnden avslår medborgarförslaget Sammanfattning Gunilla Björnstad föreslår en organiserad verksamhet i kommunal regi för språkkompisar till invandrare och ensamkommande flyktingbarn. Någon att träffa och prata med för att testa språkkunskaper från SFI, fördjupa kunskaper om hur vårt samhälle fungerar. Gunilla menar att många, precis som hon själv har tid och gott om erfarenheter efter avslutat yrkesarbete. Behovet för invandrare att snabbt lära sig språket och komma in i samhället påtalas ofta och är mycket viktigt. Kommunen ansvarar för att förbättra samordningen och att koordinera hjälperbjudande men undviker att detaljstyra vad, hur och när. Idén med språkkompisar ligger helt i linje med detta men är inte något som bör genomföras i kommunal regi. Därför föreslår Arbete och välfärdsförvaltningen att medborgarförslaget avslås. Beslutsunderlag Medborgarförslag- Att ha en organiserad verksamhet i kommunens regi för "språkkompisar" till invandrare och ensamkommande flyktingbarn, daterat Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige Att ha en organiserad verksamhet i kommunens regi för "språkkompisar" till invandrare och ensamkommande flyktingbarn, daterat Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Arbete och välfärdsförvaltningen vxl Kristianstad 41

42 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(3) Tjänsteutlåtande Medborgarförslag- Att ha en organiserad verksamhet i kommunens regi för "språkkompisar" till invandrare och ensamkommande flyktingbarn, daterat Ärendet Gunilla Björnstad föreslår en organiserad verksamhet i kommunal regi för språkkompisar till invandrare och ensamkommande flyktingbarn. Någon att träffa och prata med för att testa språkkunskaper från SFI, fördjupa kunskaper om hur vårt samhälle fungerar. Gunilla menar att många, precis som hon själv har tid och gott om erfarenheter efter avslutat yrkesarbete. Behovet för invandrare att snabbt lära sig språket och komma in i samhället påtalas ofta och är mycket viktigt. Arbete och välfärdsförvaltningen arbetar idag med att sammanställa information och koordinera insatser i arbetet med ensamkommande flyktingbarn, ett värdigt mottagande och integrationsarbetet. En integrationssamordnare med strategisk ansvar har anställts på förvaltningen och ytterligare en integrationssamordnare med operativa arbetsuppgifter, med placering på den Urbana hembygdsgården, anställs under På kommunledningskontoret kommer en utvecklingsstrateg med ansvar för frågorna att anställas efter årsskiftet. Det finns idag information på kommunens hemsidor både kring aktiviteter som pågår, aktiva föreningar och kontaktuppgifter för intresserade volontärer. Denna information kommer att uppdateras, utökas och förbättras kontinuerligt. Integrationssamordnaren har också vid några tillfällen anordnat dialogmöten med föreningar och representanter för den idéburna sektorn för att skapa nätverk och kommunikationskanaler för framtida samarbeten. Kommunen ansvarar för att förbättra samordningen och att koordinera hjälperbjudande men undviker att detaljstyra vad, hur och när. Det pågår flera insatser för att stödja nyanländas utveckling i svenska språket, utöver de lagstadgade, men tanken är att dessa växer fram ur ett faktiskt behov och kan matchas med föreningsinsatser eller volontärverksamhet. Idén med språkkompisar ligger helt i linje med detta men är inte något som bör genomföras i kommunal regi. Kommunen kan däremot vara behjälplig att förmedla kontakter via de ovan nämnda kommunala integrationsfrämjande funktionerna. 42