Personal- och arbetsgivarutskottet

Transkript

1 Personal- och arbetsgivarutskottet Anders Reuter Arbetsrättsjurist BESLUTSFÖRSLAG Datum Dnr (5) Personal- och arbetsgivarutskottet Motion. Ökad sysselsättningsgrad och trygga anställningar i Ordförandens förslag Personal- och arbetsgivarutskottet föreslår regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige anser att motionens första och tredje att-satser är besvarade genom föreliggande yttrande. 2. Regionfullmäktige avslår motionens andra att-sats. Sammanfattning Rikard Larsson och Daniel Hedén (S) har i motion föreslagit - att inför rätt till önskad sysselsättningsgrad. Varje ny tjänst ska vara en heltid i grunden men om man som anställd önskar ska det finnas möjlighet att arbeta deltid. - att ska ha tryggare anställningar. Ingen medarbetare ska vara visstidsanställd längre än två år, oavsett inom vilken tidsram visstidsanställningarna har skett. - att ska systematiskt arbeta för att förbättra arbetsmiljön och anställningstryggheten. Därför ska genomföra såväl medarbetarsamtal som medarbetarenkäter årligen, med konkreta åtgärder och uppföljningsförslag på dessa områden. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Förslag till yttrande Motion Postadress: KRISTIANSTAD Organisationsnummer: Besöksadress: Dockplatsen 26, Malmö Telefon (växel): Internet:

2 Datum Dnr (5) Personal- och arbetsgivarutskottets överväganden Rätt till önskad sysselsättningsgrad Bakgrund Regionfullmäktige fastställde riktlinjer för hantering av erbjudande om sysselsättningsgrad (dnr RS/030322). Beslutet innebar att alla deltidsanställda inom senast ska ha fått erbjudande om höjd sysselsättningsgrad där utgångspunkten var heltid och deltid möjlighet när medarbetaren själv önskade det. Möjlighet till undantag fanns enbart vid nattarbete och för små verksamheter. Vidare innebar regionfullmäktiges beslut att fr.o.m får inga nya tillsvidareanställningar annonseras som deltidstjänster, men att tänkta medarbetare som själva önskar lägre sysselsättningsgrad kan erhålla detta. Regionstyrelsens beslutsförslag , arbetsgruppen Ag Heltids förslag och Riktlinjer för hantering av erbjudande om sysselsättningsgrad biläggs. Regionfullmäktiges beslut från 2003 att inga nya tillsvidareanställningar får annonseras som deltidstjänster, men att tänkta medarbetare som själva önskar lägre sysselsättningsgrad kan erhålla detta, gäller alltjämt. Som anförts i svar på interpellation från Rikard Larsson (S) ang. heltid en rättighet, deltid en möjlighet (dnr ) var den genomsnittliga sysselsättningsgraden 93,9 % när regionfullmäktiges beslut fattades. Vid 2005 års slut, dvs. när den särskilda erbjudandetiden om önskad sysselsättningsgrad gått ut, hade den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökat till 94,7 %. Vid tidpunkten för besvarandet av interpellationen hade den stigit något ytterligare till 95,1 %. I december 2012 var den genomsnittliga sysselsättningsgraden 95,7 %. Av 2008 års interpellationssvar framgår vidare att antalet deltidsanställda minskat med ca 980 anställda från december 2003 till maj Minskningen hade legat stabilt på ca 200 om året. Under perioden hade samtidigt det totala antalet anställda ökat med ca medarbetare. Minskningen av antalet deltidsanställda har fortsatt. Från december 2008 till december 2012 uppgick minskningen till anställda. Uttryckt i procent har andelen deltidsanställda minskat från 18,9 % till 16,2 %. Under den här tiden har det totala antalet anställda i Regionen minskat med medarbetare. Minskningen av det totala antalet anställda har till största delen utgjorts av verksamhetsförändringar, men det har även varit fråga om neddragningar där det främst handlat om att dra in vakanta tjänster och att avsluta visstidsanställningar. Personal- och arbetsgivarutskottets övervägande I interpellationssvaret anges att både den genomsnittliga sysselsättningsgradens ökning och minskningen av antalet deltidsanställda tyder på att förvaltningarna fortsätter att aktivt tillgodose medarbetarnas

3 Datum Dnr (5) önskemål om sysselsättningsgrad i enlighet med intentionerna i regionfullmäktiges beslut från Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har stabiliserats, det har varit en mindre ökning efter Samtidigt har minskningen av antalet deltidsanställda fortsatt. Utvecklingen efter 2008 har varit sådan att personal- och arbetsgivarutskottet gör samma bedömning som i 2008 års interpellationssvar. Det är således personal- och arbetsgivarutskottets uppfattning att gällande riktlinjer uppfyller motionens syfte i denna del och att det därför inte är aktuellt att fatta ett nytt beslut om rätt till önskad sysselsättningsgrad. Visstidsanställningar Bakgrund EU-kommissionen anser att Sverige inte uppfyller EU:s visstidsdirektiv 1. För att säkerställa att svensk rätt överensstämmer med direktivet har frågan om konvertering av visstidsanställningar varit föremål för lagförslag vid flera tillfällen. Syftet med förslagen har varit att begränsa risken för att olika former av tidsbegränsade anställningar kombineras på ett sätt som innebär ett kringgående av de tidsgränser som gäller för att en allmän visstidsanställning eller en anställning som vikarie ska övergå till en tillsvidareanställning. Därmed stärks skyddet för arbetstagare med tidsbegränsade anställningar. I Ds 2011:22 föreslog regeringen att arbetstagaren skulle kunna begära domstols förklaring om att en tidsbegränsad anställning ska gälla tills vidare om visstidsanställningar och provanställning enligt anställningsskyddslagen kombineras på ett sätt som utgör missbruk från arbetsgivarens sida. Enligt regeringens förslag i Ds 2012:25 Förstärkt skydd för arbetstagare med allmän visstidsanställning och vikariat skulle det i anställningsskyddslagen införas en kompletterande bestämmelse om att en allmän visstidsanställning eller en anställning som vikarie övergår till en tillsvidareanställning om arbetstagaren, under en period då provanställning eller tidsbegränsade anställningar följt på varandra, har varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år, eller som vikarie i sammanlagt mer än två år. Vid bedömningen av om anställningarna har följt på varandra skulle tidsbegränsade anställningar och provanställningar enligt såväl anställningsskyddslagen som specialförfattningar och, i förekommande fall, kollektivavtal, beaktas. En anställning skulle anses ha följt på en annan om den påbörjades inom tre månader efter att den föregående avslutats. 1 Rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP.

4 Datum Dnr (5) För s del sjunker andelen visstidsanställda stadigt och i december 2012 uppgick den till 7,8 %. Personal- och arbetsgivarutskottets övervägande De ovan redovisade förslagen har inte lett till lagstiftning. Men frågan är alltjämt aktuell i och med att EU-kommissionen anser att Sverige inte uppfyller kraven i EU-direktivet och regeringen kommer att behöva återkomma med nya förslag. Regeringens förslag i Ds 2012:25 innehöll inte någon tidsram inom vilken visstidsanställningarna ska ha skett. Då ett nytt förslag från regeringen kan påräknas, och då utformningen av detta tillsammans med eventuella konsekvenser för gällande kollektivavtal inte är kända idag, är det personal- och arbetsgivarutskottets uppfattning att lagstiftningsarbetet inte ska föregripas. Personal- och arbetsgivarutskottet föreslår därför att motionens andra att-sats avslås. Medarbetarsamtal och medarbetarenkät Medarbetarsamtal 2010 tecknades ett nytt samverkansavtal i s. I detta avtal regleras samverkanssystemet vars syfte är att underlätta och stödja samverkan mellan parterna och öka medarbetarnas möjlighet till delaktighet. Systemet syftar bl.a. vidare till att understödja en fortlöpande utveckling av verksamheten, utveckla inflytandet för medarbetarna samt integrera hälsa, arbetsmiljö, likabehandling, medbestämmande och verksamhetsfrågor (mer information finns i samverkansavtalet I samverkansavtalet regleras olika forum för samverkan; samverkansgrupp, arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal. Beträffande medarbetarsamtal är det viktigt att dialogen mellan medarbetare och chef sker kontinuerligt. Denna dialog ska ske dels i det dagliga arbetet och dels genom strukturerade medarbetarsamtal mellan medarbetaren och närmsta chef minst en gång om året. har tagit fram ett omfattande underlag till medarbetarsamtal och utvecklingsplaner som bl.a. erbjuder olika verktyg. Respektive förvaltning tar sedan fram anpassade underlag. I den senaste medarbetarundersökningen svarade 86 % att de haft medarbetarsamtal under det senaste året. De 14 % som inte haft medarbetarsamtal har sannolikt inte erbjudits alternativt avböjt ett samtal. Medarbetarsamtalet ska utmynna i en dokumenterad utvecklingsplan. Medarbetarundersökningen visade att 56 % hade en dokumenterad utvecklingsplan en ökning med 5,5 procentenheter jämfört med förra mätningen Målet är att varje medarbetare ska ha en utvecklingsplan som följs upp i samband med medarbetarsamtalet. Att medarbetarsamtal och dokumenterade utvecklingsplaner spelar en stor roll för hur medarbetaren mår i sin arbetssituation visas i resultatet av

5 Datum Dnr (5) medarbetarundersökningen där det tydligt framgår att medarbetare som genomfört samtal och har individuella utvecklingsplaner generellt förhåller sig mer positiva till sin arbetssituation. Medarbetarundersökning Medarbetarundersökningen genomförs sedan 2005/2006 vartannat år i och sedan 2010 görs den regiongemensamt. Respektive förvaltning avgör om de har skäl att göra tätare mätningar, vilket flera förvaltningar väljer att göra. Medarbetarundersökningen utgör ett viktigt verktyg vid uppföljning av medarbetarperspektivet, effekter av omorganisationer och speciella insatser både på region- och förvaltningsnivå. Undersökningen är en viktig värdemätare men det är hur man tar hand om resultatet som gör skillnad. Tiden mellan mätningarna behövs för att kunna arbeta systematiskt med resultatet. Resultatet ska bearbetas och analyseras, förbättringsområden ska identifieras och prioriteras, åtgärder ska beslutas och föras upp i handlingsplaner och därefter effektueras och följas upp. Med upplägget att göra mätningen vartannat år erbjuder en viss flexibilitet då man låter respektive förvaltning äga frågan om tätare mätningar. De har då en möjlighet att utifrån sin lokala situation avgöra behov och lämplighet att göra en mätning under mellantiden. Förutom medarbetarundersökningen så kommer från och med 2013 att årligen följa upp s systematiska arbetsmiljöarbete. Dessa båda undersökningar ger tillsammans ett bra underlag till regionen som helhet och respektive förvaltning i deras viktiga arbetsmiljöarbete. Katarina Erlingson Ordförande Ann-Sofi Bennheden Personaldirektör

6 Regionstyrelsen Anders Reuter Arbetsrättsjurist MOTIONSSVAR Datum Dnr (5) Regionfullmäktige Motion. Ökad sysselsättningsgrad och trygga anställningar i Ordförandens förslag Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige anser att motionens första och tredje att-satser är besvarade genom regionstyrelsens yttrande. 2. Regionfullmäktige avslår motionens andra att-sats. Sammanfattning Rikard Larsson och Daniel Hedén (S) har i motion föreslagit att inför rätt till önskad sysselsättningsgrad. Varje ny tjänst ska vara en heltid i grunden men om man som anställd önskar ska det finnas möjlighet att arbeta deltid. att ska ha tryggare anställningar. Ingen medarbetare ska vara visstidsanställd längre än två år, oavsett inom vilken tidsram visstidsanställningarna har skett. att ska systematiskt arbeta för att förbättra arbetsmiljön och anställningstryggheten. Därför ska genomföra såväl medarbetarsamtal som medarbetarenkäter årligen, med konkreta åtgärder och uppföljningsförslag på dessa områden. I ärendet finns följande dokument 1. Förslag till yttrande Motion Postadress: KRISTIANSTAD Organisationsnummer: Besöksadress: Dockplatsen 26, Malmö Telefon (växel): Internet:

7 Datum Dnr (5) Regionstyrelsens överväganden Rätt till önskad sysselsättningsgrad Bakgrund Regionfullmäktige fastställde riktlinjer för hantering av erbjudande om sysselsättningsgrad (dnr RS/030322). Beslutet innebar att alla deltidsanställda inom senast ska ha fått erbjudande om höjd sysselsättningsgrad där utgångspunkten var heltid och deltid möjlighet när medarbetaren själv önskade det. Möjlighet till undantag fanns enbart vid nattarbete och för små verksamheter. Vidare innebar regionfullmäktiges beslut att fr.o.m får inga nya tillsvidareanställningar annonseras som deltidstjänster, men att tänkta medarbetare som själva önskar lägre sysselsättningsgrad kan erhålla detta. Regionstyrelsens beslutsförslag , arbetsgruppen Ag Heltids förslag och Riktlinjer för hantering av erbjudande om sysselsättningsgrad biläggs. Regionfullmäktiges beslut från 2003 att inga nya tillsvidareanställningar får annonseras som deltidstjänster, men att tänkta medarbetare som själva önskar lägre sysselsättningsgrad kan erhålla detta, gäller alltjämt. Som anförts i svar på interpellation från Rikard Larsson (S) ang. heltid en rättighet, deltid en möjlighet (dnr ) var den genomsnittliga sysselsättningsgraden 93,9 % när regionfullmäktiges beslut fattades. Vid 2005 års slut, dvs. när den särskilda erbjudandetiden om önskad sysselsättningsgrad gått ut, hade den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökat till 94,7 %. Vid tidpunkten för besvarandet av interpellationen hade den stigit något ytterligare till 95,1 %. I december 2012 var den genomsnittliga sysselsättningsgraden 95,7 %. Av 2008 års interpellationssvar framgår vidare att antalet deltidsanställda minskat med ca 980 anställda från december 2003 till maj Minskningen hade legat stabilt på ca 200 om året. Under perioden hade samtidigt det totala antalet anställda ökat med ca medarbetare. Minskningen av antalet deltidsanställda har fortsatt. Från december 2008 till december 2012 uppgick minskningen till anställda. Uttryckt i procent har andelen deltidsanställda minskat från 18,9 % till 16,2 %. Under den här tiden har det totala antalet anställda i Regionen minskat med medarbetare. Minskningen av det totala antalet anställda har till största delen utgjorts av verksamhetsförändringar, men det har även varit fråga om neddragningar där det främst handlat om att dra in vakanta tjänster och att avsluta visstidsanställningar. Regionstyrelsens övervägande I interpellationssvaret anges att både den genomsnittliga sysselsättningsgradens ökning och minskningen av antalet deltidsanställda tyder på att förvaltningarna fortsätter att aktivt tillgodose medarbetarnas

8 Datum Dnr (5) önskemål om sysselsättningsgrad i enlighet med intentionerna i regionfullmäktiges beslut från Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har stabiliserats, det har varit en mindre ökning efter Samtidigt har minskningen av antalet deltidsanställda fortsatt. Utvecklingen efter 2008 har varit sådan att regionstyrelsen gör samma bedömning som i 2008 års interpellationssvar. Det är således regionstyrelsens uppfattning att gällande riktlinjer uppfyller motionens syfte i denna del och att det därför inte är aktuellt att fatta ett nytt beslut om rätt till önskad sysselsättningsgrad. Visstidsanställningar Bakgrund EU-kommissionen anser att Sverige inte uppfyller EU:s visstidsdirektiv 1. För att säkerställa att svensk rätt överensstämmer med direktivet har frågan om konvertering av visstidsanställningar varit föremål för lagförslag vid flera tillfällen. Syftet med förslagen har varit att begränsa risken för att olika former av tidsbegränsade anställningar kombineras på ett sätt som innebär ett kringgående av de tidsgränser som gäller för att en allmän visstidsanställning eller en anställning som vikarie ska övergå till en tillsvidareanställning. Därmed stärks skyddet för arbetstagare med tidsbegränsade anställningar. I Ds 2011:22 föreslog regeringen att arbetstagaren skulle kunna begära domstols förklaring om att en tidsbegränsad anställning ska gälla tills vidare om visstidsanställningar och provanställning enligt anställningsskyddslagen kombineras på ett sätt som utgör missbruk från arbetsgivarens sida. Enligt regeringens förslag i Ds 2012:25 Förstärkt skydd för arbetstagare med allmän visstidsanställning och vikariat skulle det i anställningsskyddslagen införas en kompletterande bestämmelse om att en allmän visstidsanställning eller en anställning som vikarie övergår till en tillsvidareanställning om arbetstagaren, under en period då provanställning eller tidsbegränsade anställningar följt på varandra, har varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år, eller som vikarie i sammanlagt mer än två år. Vid bedömningen av om anställningarna har följt på varandra skulle tidsbegränsade anställningar och provanställningar enligt såväl anställningsskyddslagen som specialförfattningar och, i förekommande fall, kollektivavtal, beaktas. En anställning skulle anses ha följt på en annan om den påbörjades inom tre månader efter att den föregående avslutats. För s del sjunker andelen visstidsanställda stadigt och i december 2012 uppgick den till 7,8 %. 1 Rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP.

9 Datum Dnr (5) Regionstyrelsens övervägande De ovan redovisade förslagen har inte lett till lagstiftning. Men frågan är alltjämt aktuell i och med att EU-kommissionen anser att Sverige inte uppfyller kraven i EU-direktivet och regeringen kommer att behöva återkomma med nya förslag. Regeringens förslag i Ds 2012:25 innehöll inte någon tidsram inom vilken visstidsanställningarna ska ha skett. Då ett nytt förslag från regeringen kan påräknas, och då utformningen av detta tillsammans med eventuella konsekvenser för gällande kollektivavtal inte är kända idag, är det regionstyrelsens uppfattning att lagstiftningsarbetet inte ska föregripas. Regionstyrelsen föreslår därför att motionens andra att-sats avslås. Medarbetarsamtal och medarbetarenkät Medarbetarsamtal 2010 tecknades ett nytt samverkansavtal i s. I detta avtal regleras samverkanssystemet vars syfte är att underlätta och stödja samverkan mellan parterna och öka medarbetarnas möjlighet till delaktighet. Systemet syftar bl.a. vidare till att understödja en fortlöpande utveckling av verksamheten, utveckla inflytandet för medarbetarna samt integrera hälsa, arbetsmiljö, likabehandling, medbestämmande och verksamhetsfrågor (mer information finns i samverkansavtalet I samverkansavtalet regleras olika forum för samverkan; samverkansgrupp, arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal. Beträffande medarbetarsamtal är det viktigt att dialogen mellan medarbetare och chef sker kontinuerligt. Denna dialog ska ske dels i det dagliga arbetet och dels genom strukturerade medarbetarsamtal mellan medarbetaren och närmsta chef minst en gång om året. har tagit fram ett omfattande underlag till medarbetarsamtal och utvecklingsplaner som bl.a. erbjuder olika verktyg. Respektive förvaltning tar sedan fram anpassade underlag. I den senaste medarbetarundersökningen svarade 86 % att de haft medarbetarsamtal under det senaste året. De 14 % som inte haft medarbetarsamtal har sannolikt inte erbjudits alternativt avböjt ett samtal. Medarbetarsamtalet ska utmynna i en dokumenterad utvecklingsplan. Medarbetarundersökningen visade att 56 % hade en dokumenterad utvecklingsplan en ökning med 5,5 procentenheter jämfört med förra mätningen Målet är att varje medarbetare ska ha en utvecklingsplan som följs upp i samband med medarbetarsamtalet. Att medarbetarsamtal och dokumenterade utvecklingsplaner spelar en stor roll för hur medarbetaren mår i sin arbetssituation visas i resultatet av medarbetarundersökningen där det tydligt framgår att medarbetare som

10 Datum Dnr (5) genomfört samtal och har individuella utvecklingsplaner generellt förhåller sig mer positiva till sin arbetssituation. Medarbetarundersökning Medarbetarundersökningen genomförs sedan 2005/2006 vartannat år i och sedan 2010 görs den regiongemensamt. Respektive förvaltning avgör om de har skäl att göra tätare mätningar, vilket flera förvaltningar väljer att göra. Medarbetarundersökningen utgör ett viktigt verktyg vid uppföljning av medarbetarperspektivet, effekter av omorganisationer och speciella insatser både på region- och förvaltningsnivå. Undersökningen är en viktig värdemätare men det är hur man tar hand om resultatet som gör skillnad. Tiden mellan mätningarna behövs för att kunna arbeta systematiskt med resultatet. Resultatet ska bearbetas och analyseras, förbättringsområden ska identifieras och prioriteras, åtgärder ska beslutas och föras upp i handlingsplaner och därefter effektueras och följas upp. Med upplägget att göra mätningen vartannat år erbjuder en viss flexibilitet då man låter respektive förvaltning äga frågan om tätare mätningar. De har då en möjlighet att utifrån sin lokala situation avgöra behov och lämplighet att göra en mätning under mellantiden. Förutom medarbetarundersökningen så kommer från och med 2013 att årligen följa upp s systematiska arbetsmiljöarbete. Dessa båda undersökningar ger tillsammans ett bra underlag till regionen som helhet och respektive förvaltning i deras viktiga arbetsmiljöarbete. Pia Kinhult Ordförande Jan Rastad Regiondirektör

11

12