Arbete och välfärdsnämnden

Transkript

1 KALLELSE med föredragningslista 1(2) Nämnd/Styrelse: Arbete och välfärdsnämnden Sekreterare: Monica Ek Tfn: E-post: Tid och plats torsdagen den 25 juni 2015 kl. 13:30 C4-huset, sammanträdeslokal 5:5 Ärenden Nr 1 Fastställande av dagordning 2 Upprop 3 Val av justerare 4 Information 5 Ordförande Radovan Javurek (FP) 6 Förvaltningschef Merete Tillman 7 Nämndstatistik /560 Beslutsärenden 8 Delgivningar a) protokoll förvaltningsövergripande samverkan b) beslut för styrelser/nämnder 9 Delegeringsbeslut a) serveringsärenden b) Lex Sarah Ärende som inte uppfyller lagens krav maj 2015/ Remiss av DS 2015:26 Avskaffande av etableringslotsar 2015/ Medborgarförslag gällande kommunens ansvar för utsatta och misshandlade kvinnor 2015/ Ekonomisk uppföljning / Uppdaterad Delegeringsordning 2015/3344 1

2 KALLELSE med föredragningslista 2(2) Ärenden 15 Tjänsteutlåtande Bostad först 2014/ Tillkommande kostnader externa lokaler 2015/3481 Sekretess 1 Redovisning av delegeringsbeslut, individärenden a) Registrerade i Pocapita, b) Undervisningsperioden Inkomna domar/beslut 3 Förteckning utredningstider inom barn och ungdom + redovisning av urvalsärenden Ansökan om särskilt förordnad vårdnadshavare 5 Nedläggning av faderskapsutredning 6 Yttrande till Tingsrätten 7 Yttrande till Inspektionen för vård och omsorg Radovan Javurek Ordförande 2

3 1 Arbete och välfärdsförvaltningen placeringar 1 Kostnadsutvecklingen HVB-placeringar (tkr) Utskriftsdatum Brutto Brutto Tkr Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa: Budget Netto Netto Budgetavvikelse Budgetavvikelse

4 2 Arbete och välfärdsförvaltningen ekonomiskt bistånd 1 Ekonomiskt bistånd totalt (tkr) Utskriftsdatum Brutto Brutto Tkr Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa: Budget Netto Netto Budgetavvikelse Budgetavvikelse

5 3 Ekonomiskt bistånd Antalet unika hushåll samt personer med beslut AoV Utredning Utskriftsdatum: Urvalet gäller för år: 2015 Hela månaden måste ha passerat (se utskriftsdatum) Sida: 1 av 1 Unika hushåll Bifall Avslag + bifall med bifall med avslag Belopp bifall (tkr) Snitt kr/ månad * Antal unika personer sökande/medsökande, med bifallsbeslut Januari Februari Mars April Maj Unika hushåll för perioden: Summ Personen räknas endast en gång som sökande respektive medsökande, inom respektive månad. Medsökande är annan vuxen i hushållet, ej barn. 5

6 4 Ekonomiskt bistånd Beslutsorsaker för sökande och medsökande, per månad AoV Utredning Utskriftsdatum Urvalet gäller mellan perioderna och Sida 1 av 2 Huvudgrupper: Januari Februari Mars April Maj Unika personer per orsak. under vald period försörjningshinder bifallsbeslut Antal personer Antal personer Antal personer Antal personer Antal personer Detaljer inom huvudgrupp (personnr, antal dagar insatsen pågått) Arbetslöshet Detaljer Familjeskäl Detaljer Inkomst otillräcklig Detaljer Pension Detaljer Sociala skäl Detaljer Utbildning Detaljer **Unika personer per månad *** Antal personer = sökande och medsökande (ej barn) Tabellen visar unika personer per orsak (rad) och månad, vilket innebär att personen endast räknas en gång inom respektive orsak och månad. * Utbetalning vid placering/annan vårdinsats **Unika personer per månad: anger hur många personer totalt som fått bifallsbeslut inom månaden *** Unika personer totalt under vald period 6

7 5 Ekonomiskt bistånd Beslutsorsaker för sökande och medsökande, per månad AoV Utredning Utskriftsdatum Urvalet gäller mellan perioderna och Sida 2 av 2 7

8 6 Ekonomiskt bistånd Försörjninghinder för sökande och medsökande Bifall AoV Utredning Utskriftsdatum Urvalet gäller mellan perioderna och av 2 Huvudgrupp Försörjningshinder/orsak Sökande Medsökande Unika personer per orsak under vald period Arbetslöshet I arbetsmarknadspolitisk åtg Otillräcklig arb.löshetsers Otillräcklig etableringsersättning Utan arbetslöshetsersättning Utan etableringsersättning Väntar på arbetslöshetsersättning Väntar på etableringsersättning Unika personer inom huvudgrupp: Arbetslöshet Familjeskäl Barnomsorg saknas Skilsmässa/separation Unika personer inom huvudgrupp: Familjeskäl 21 Inkomst otillräcklig Aktivitets/sjukersättning otillräcklig Aktivitets/sjukersättning, väntar på ersättning Deltidsarbete ofrivilligt, lön otillräcklig Deltidsarbete ofrivilligt, väntar på lön Egenföretagande 1 1 Föräldrapenning otillräcklig Föräldrapenning, väntar på ersättning Heltidsarbete, lön otillräcklig Heltidsarbete, väntar på lön Saknar arbetsförmåga, ej ersättning FK Sjukpenning otillräcklig Sjukpenning, väntar på ersättning Sjukskriven utan sjukpenning Väntar på social förmån Unika personer inom huvudgrupp: Inkomst otillräcklig 649 Pension Ålderspension otillräcklig Unika personer inom huvudgrupp: Pension 18 Sociala skäl Begravningskostnader Förebyggande, vård och behandling

9 7 Ekonomiskt bistånd Försörjninghinder för sökande och medsökande Bifall AoV Utredning Utskriftsdatum Urvalet gäller mellan perioderna och av 2 Huvudgrupp Försörjningshinder/orsak Sökande Medsökande Unika personer per orsak under vald period Sociala skäl Kommunens yttersta ansvar Soc/psyk arbetshinder med rehab Soc/psyk arbetshinder utan rehab Soc/psyk arbetshinder, väntar på rehab Språkhinder Tillfälligt behov, annars ej försörjningshinder Utredning FK Väntar på SFI 2 2 Äldre, arbetshinder Unika personer inom huvudgrupp: Sociala skäl 556 Utbildning Bristande ek föräldrastöd Komvuxutbildning Med soc.bidrag av rehab skäl Studiestöd otillräckligt Väntar på studiestöd Unika personer inom huvudgrupp: Utbildning 41 Antal personer = sökande och medsökande (ej barn) *Totalt antal unika personer under vald period: Tabellen visar unika personer per försörjningshinder (rad) och inom vald period, vilket innebär att personen endast räknas en gång inom respektive försörjningshinder. *Totalt antal unika personer under vald period: anger hur många personer totalt som fått bifallsbeslut inom perioden 9

10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Arbete och välfärdsförvaltningen Barn och ungdom Bodil Eriksson Arbete och välfärdsnämnden ÄrendeRubrik Änr AVN 2015/717 Arbete och välfärdsförvaltningens förslag till Arbete och välfärdsnämnden Godkänna redovisningen Sammanfattning Antalet pågående utredningar ligger fortsatt på en mycket hög nivå. Dock har utredningarna i hög utsträckning kunnat fördelas till handläggare vilket innebär att det inte är fler ofördelade än det varit tidigare under året. Antalet anmälningar har sjunkit något under april och maj, men ökat igen den första veckan i juni. Rekryteringen av fast personal kommer inom kort att avslutas, och resultatet av denna innebär inte att verksamheten kommer att kunna öka antalet fast anställda socialsekreterare. Nya rekryteringsförsök kommer att göras under sommaren. Planeringen är att förutom detta, fortsätta att hyra in personal för att täcka det största personalbehovet. Under hösten beräknas ca st av de fasta 33 tjänsterna på nuvarande Stöd och utredningsenhet kunna vara bemannade. Beslutsunderlag Maj 2015 Ange underlag här Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Arbete och välfärdsförvaltningen vxl Kristianstad 10

11 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) Bodil Eriksson Verksamhetschef Barn och Ungdomsverksamheten Beslut expedieras till Bodil Eriksson Veronica Svensson Yvonne Mattsson Elsie Sjöö Skriv sammanfattning här Ange underlag här 11

12 Datum då uppgifterna togs fram: Rapport av ärenden inom barn och ungdomsverksamheten som inte uppfyller lagens krav Pågående utredningar Beslutad och med giltig förlängning Maj Uppfyller ej lagens krav (över fyra månader, ej giltig förlängning) Team Team Familjehemsgruppen Familjerätten Mottagningsgrupp Mottagningsteam Jourgruppen Ej fördelade ärenden på stöd och utredning Anmälningar - Ansökningar - Ofördelad utredning 20 Yttrande 0 Dom 0 Försenade överväganden av placeringar Team 1 0 Team 2 0 Familjehemsgruppen 1 12

13 Pågående utredningar Juli 2014 Aug 2014 Sept 2014 Okt 2014 Nov 2014 Dec 2014 Jan 2015 Feb 2015 Mars 2015 April 2015 Maj 2015 Team Team Familjehemsgruppen Familjerätten X X X Mottagningsgruppen X X X Mottagningsteam X X X X X X X X X 2 0 Jourgruppen X X X X X X X X X 1 1 Totalt: Beslutad och med giltig förlängning Juli 2014 Aug 2014 Sept 2014 Okt 2014 Nov 2014 Dec 2014 Jan 2015 Feb 2015 Mars 2015 April 2015 Maj 2015 Team Team Familjehemsgruppen Familjerätten X X X Mottagningsgruppen X X X Mottagningsteam X X X X X X X X X 0 0 Jourgruppen X X X X X X X X X 0 0 Totalt:

14 Uppfyller ej lagens krav (över fyra månader, ej giltig förlängning) Juli 2014 Aug 2014 Sept 2014 Okt 2014 Team Team Familjehemsgruppen Familjerätten X X X Mottagningsgruppen X X X Mottagningsteam X X X X X X X X X 0 0 Jourgruppen X X X X X X X X X 0 0 Totalt: Ej fördelade ärenden på stöd och utredning under 2014 Juli 2014 Aug 2014 Sept 2014 Okt 2014 Nov 2014 Nov 2014 Anmälningar Ansökningar Ofördelad utredning Yttrande Dom Dec 2014 Dec 2014 Jan 2015 Jan 2015 Feb 2015 Feb 2015 Mars 2015 Mars 2015 April 2015 April 2015 Maj 2015 Maj

15 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Förvaltning Utveckling och Service Lena Hagerman Tfn , Remissvar: Avskaffande av systemet med etableringslotsar AVN 2015/2615 Arbete och välfärdsförvaltningens förslag till Arbete och välfärdsnämnden Överlämna yttrandet till arbetsmarknadsdepartementet samt för delgivning till kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanfattning Enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska Arbetsförmedlingen tillhandahålla ett eller flera valfrihetssystem som ger nyanlända rätt att välja en etableringslots I denna promemoria föreslås att detta krav ska upphöra att gälla den 1 januari Arbete och välfärdsnämnden anser att beslutet är riktigt men ifrågasätter analysen som görs av lotsverksamheten samt konsekvenserna som beskrivs för den kommunala verksamheten om lotssystemet avskaffas. Beslutsunderlag Promemoria DS 2015:26 Avskaffande av systemet med etableringslotsar Ärendet Den 1 december 2010 reformerades mottagandet av nyanlända invandrare genom införandet av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (prop. 2009/10:60, bet. 2009/10:AU7, rskr. 2009/10:208). Syftet med etableringsreformen var att underlätta och påskynda nyanländas etablering i samhälls- och arbetslivet. Staten fick genom Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för vissa nyanländas etablering. Tiden för det statliga ansvaret sattes till två år trots att den gemensnittliga etableringstiden, på arbetsmarknaden, för invandrade män då låg kring sju år och för kvinnor kring tio. Lotsverksamheten hade Postadress Telefon Bankgiro Org.nr vxl 15

16 KRISTIANSTADS KOMMUN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(3) också ett klart fokus på etablering på arbetsmarknaden. I promemorian konstateras att lotsverksamheten insatser riktade direkt mot etablering på arbetsmarknaden endast utgjort mindre del av verksamheten som främst arbetat med generellt stöd till nyanlända. Analysen av detta förhållande blir att satsningen inte behövs eftersom ett informationsansvar, enligt 4 förvaltningslagen 1986:223, redan finns för myndigheter när det gäller den egna verksamheten. Promemorian hänvisar också till det i grunden är ett kommunalt ansvar att stödja och vägleda i frågor av praktiskt karaktär enligt socialtjänstlagen (2001:453). Trots detta dras slutsatsen att avskaffandet av lotsar inte kommer att ha någon negativ effekt för kommunernas del utan istället kommer minskandet av antalet aktörer tydliggöra ansvarsfördelningen. De resurser som tidigare lagt på lotsverksamhet inklusive den lättnad i administration som minskad upphandling innebär tillfaller Arbetsförmedlingen som anses ge myndigheten större flexibilitet i förhållande till de nyanländas behov. Arbete och välfärdsnämnden ifrågasätter dessa slutsatser. Det första antagandet avseende etableringstiden borde ses över genom analys av hela etableringsreformen inklusive Arbetsförmedlingen egen del. Även bortsett från de lotsar som inte fungerat visar processen att behovet av generellt stöd är stort de första åren i etableringsprocessen och att tiden för etablering på arbetsmarknaden också relaterar till detta. Trots detta dras inga slutsatser om tiden som etableringsansvaret ligger på Arbetsförmedlingen som också varit de förutsättningar lotsarna har haft att förhålla sig till. Inte någonstans lyfts frågan om rimligheten i en tvåårig etableringsprocess som inkluderar etablering på arbetsmarknaden. De behov som påverkat inriktningen på lotsarnas verksamhet bekräftas också av erfarenheter från Kristianstads kommun. Genom en satsning på ett kommunalt medborgarkontor, i stadsdel med stor andel nyanlända, blir också fördelningen mellan stöd inom statliga ansvarsområden och kommunala tydlig då 70% av ärendena var statligt relaterade. Detta trots det uttalade ansvar som myndigheter har för information och stöd kring de egna ansvarsområdena. Andra erfarenheter bekräftar bilden och också den brist på flexibilitet som ansvariga myndigheter har kring att ändra serviceinsatser för att bättre tillmötesgå de behov som finns. Inte minst gäller detta migrationsverket. Den bristande samordning som finns mellan statliga myndigheter manifesteras även i hanteringen av ekonomiskt bistånd som kommunal socialtjänst vid övergången från migrationsverkets system och etableringen får bistå med. Även detta ställer krav på kommunal bemanning både vid handläggningen och vid återsökning av utbetalda medel. Kommunens erfarenheter av lotsverksamheten varierar och även om avskaffandet tydliggör fördelning av ansvar så är de slutsatser som görs i promemorian, kring hur kommunerna kommer att påverkas, dåligt underbyggda. Belastningen på såväl kommunal verksamhet direkt som indirekt via behov av stöd från den idéburna sektorn, som redan idag tar ett stort ansvar för att stödja nyanlända, kommer att öka. Med den bristande analysen kring statens ansvar för att stödja och informera i sina egna verksamheter samt avsaknaden av förslag på hur den verksamheten ska utvecklas för att leva upp till de behov som finns och i enlighet med 16

17 KRISTIANSTADS KOMMUN TJÄNSTEUTLÅTANDE 3(3) lagen ser kommunen med oro fram emot konsekvenserna av promemorians förslag. Det saknas också reflektion kring varför endast 7 % av lotsverksamheten återfinns i den idéburna sektorn. Erfarenheten visar att ett fåtal föreningar klarar att hantera den administration och de krav som ställts vid upphandling. Siffrorna speglar således inte avsaknad av intresse för stödjande verksamhet. Tvärtom tar den idéburna sektorn ett stort ansvar för att stödja i etableringsprocesserna. Promemorian hade gärna fått återge några reflektioner kring detta och eventuella åtgärdsförslag i analysen kring hur det fortsatta stödsystemet är tänkt att fungera. Merete Tillman Förvaltningschef Lena Hagerman Utvecklingsstrateg Beslut expedieras till Lena Hagerman 17

18 Ds 2015:26 Avskaffande av systemet med etableringslotsar 18 Arbetsmarknadsdepartementet

19 Ds 2015:26 Avskaffande av systemet med etableringslotsar 19 Arbetsmarknadsdepartementet

20 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, Stockholm Ordertelefon: E-post: Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad ) En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm ISBN ISSN

21 Sammanfattning Enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska Arbetsförmedlingen tillhandahålla ett eller flera valfrihetssystem som ger nyanlända rätt att välja en etableringslots I denna promemoria föreslås att detta krav ska upphöra att gälla den 1 januari

22 22

23 Innehåll Sammanfattning Författningsförslag Bakgrund och behov av förändring Etableringslotsarna avskaffas Inga behov av ytterligare ändringar då etableringslotsarna avskaffas Konsekvenser Författningskommentar

24 24

25 1 Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare dels att ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 11 ska utgå. Denna lag träder i kraft den 1 januari

26 26

27 2 Bakgrund och behov av förändring Etableringsuppdraget Den 1 december 2010 reformerades mottagandet av nyanlända invandrare genom införandet av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (prop. 2009/10:60, bet. 2009/10:AU7, rskr. 2009/10:208). Syftet med etableringsreformen var att underlätta och påskynda nyanländas etablering i samhälls- och arbetslivet. Staten fick genom Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för vissa nyanländas etablering. Den målgrupp som omfattas av lagen är flyktingar, andra skyddsbehövande m.fl. som har beviljats uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring och deras anhöriga som ansöker om uppehållstillstånd inom sex år från det att anknytningspersonen först togs emot i en kommun. Målgruppen är enligt 2 2 b etableringslagen begränsad till personer i åldern år som har beviljats uppehållstillstånd, men även nyanlända i åldern år som beviljats uppehållstillstånd omfattas av lagen om de saknar föräldrar i Sverige. Kommuner, landsting och kommunalförbund får statlig ersättning för mottagande av och insatser för vissa nyanlända. Den statliga ersättningen lämnas för samma målgrupp som gäller för lagen, dock utan avgränsning till den nyanländes ålder. Etableringslagen kompletteras av förordningen (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare, förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare, 7 27

28 Bakgrund och behov av förändring Ds 2015:26 förordningen (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Av etableringslagen framgår att Arbetsförmedlingen ska upprätta en etableringsplan med insatser för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering. En nyanländ har rätt att få en etableringsplan inom ett år efter att han eller hon första gången folkbokfördes i en kommun. Den ska vid behov revideras av Arbetsförmedlingen och omfattar längst 24 månader. Etableringsplanen ska som huvudregel omfatta aktiviteter på heltid. Planen ska minst innehålla utbildning i svenska för invandrare, samhällsorientering och aktiviteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet (arbetsförberedande insatser). Valfrihetssystem med etableringslotsar En arbetsförberedande insats som infördes i samband med etableringsreformens ikraftträdande var etableringslotsen. Enligt 11 i etableringslagen ska Arbetsförmedlingen tillhandahålla ett eller flera valfrihetssystem som ger nyanlända rätt att välja en av Arbetsförmedlingen godkänd och kontrakterad leverantör av tjänster, en s.k. etableringslots. Av andra meningen i 11 framgår att Arbetsförmedlingen inte behöver tillämpa samma valfrihetssystem för alla nyanlända. Enligt 12 ska Arbetsförmedlingen när den tillhandahåller valfrihetssystem tillämpa lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Av 13 framgår att Arbetsförmedlingen ska vara upphandlande myndighet enligt 2 kap. 7 lagen (2008:962) om valfrihetssystem och att när Arbetsförmedlingen tillämpar den lagen ska bestämmelserna om jäv i 11 och 12 förvaltningslagen (1986:223) tillämpas. Rätten att välja etableringslots gäller de nyanlända som har rätt till en etableringsplan. Av regeringens prop. 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering egenansvar med professionellt stöd framgår att etableringslotsen var tänkt att fungera som en länk mellan den nyanlände och det svenska samhället och att komplettera den nyanländes kontaktnät under dennes första tid i landet. Etableringslotsen skulle vara en 8 28

29 Ds 2015:26 Bakgrund och behov av förändring fristående aktör som skulle stödja individen utifrån hela dennes livssituation. Lotsen skulle vara stödjande och pådrivande i förhållande till den nyanlände och ha den huvudsakliga kontakten med den nyanlände. Lotsens arbete var tänkt att bidra till att syftet med etableringsinsatserna, att underlätta och påskynda nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet, uppfylldes. Uppgifter som lotsen enligt propositionen skulle kunna erbjuda var råd och stöd vid studie- och yrkesval, matchning, coachning, jobbsökaraktiviteter, hjälp med arbetsgivarkontakter, anskaffning av praktikplatser och fungera som socialt stöd. Lotsen skulle även kunna se till att den nyanlände fick information så att han eller hon kunde fatta relevanta beslut för sin framtid. En utgångspunkt för ersättningen till etableringslotsarna var att den skulle vara prestations- och resultatbaserad. I december 2014 hade, enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen, 82 procent av de nyanlända en etableringslots, totalt personer. Färre kvinnor än män hade stöd av en lots, 73 procent respektive 89 procent. Lotsen träffade personen i genomsnitt 3,5 timmar i månaden. Vid samma tidpunkt fanns 353 leverantörer som erbjöd lots på platser. Marknaden utgjordes till 73 procent av aktiebolag. Aktörer inom civila samhället, i form av ideella föreningar, stiftelser och fonder, utgjorde 7 procent av marknaden. Av samtliga företag hade 49 procent färre än 10 anställda och 15 procent fler än 50 men färre än 200 anställda. Kostnaden för ersättning till etableringslotsar uppgick till 608 miljoner kronor år Enligt Arbetsförmedlingens prognos för utbetalningar från 20 februari 2015 beräknas kostnaderna för etableringslotsar uppgå till 850 miljoner kronor för 2015, 880 miljoner kronor för 2016 och miljoner för I beräkningarna har myndigheten inte tagit hänsyn till att avtalen med samtliga lotsföretag sades upp den 20 februari Se vidare nedan. Behov av förändring Flera granskningar har gjorts av etableringsreformens effekter och resultat. Riksrevisionen konstaterade i rapporten Etableringslotsar fungerar länken mellan individen och arbetsmarknaden? (RiR 9 29

30 Bakgrund och behov av förändring Ds 2015: :14) att bristerna i lotstjänsten indikerade att den inte är en effektiv insats för att påskynda etablering i arbetslivet. Riksrevisionen pekade bl.a. på att det inte gick att påvisa några samband mellan deltagande i lotstjänsten och de nyanländas etablering i arbetslivet. Riksrevisionen framhöll även att tjänsten har en för bred utformning i förhållande till omfattningen av tjänsten vilket bidrar till ett för lågt arbetsmarknadsfokus. En liknande synpunkt framförde Statskontoret i rapporten Etableringen av nyanlända en uppföljning av myndigheternas genomförande av etableringsreformen (2012:22). Vidare konstaterade Riksrevisionen att valfrihetssystemet inte fungerar som det är tänkt, vilket riskerar att påverka de nyanländas etablering. Riksrevisionen ifrågasatte även om ersättningssystemets konstruktion är lämplig för tjänsten. I budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1, utg.omr. 13) aviserade regeringen en översyn av rätten till etableringslots med syftet att tjänsten från och med den 1 januari 2016 skulle göras till en behovsprövad insats. Därutöver framförde regeringen att översynen skulle resultera i förslag att avskaffa etableringslotsarna. I arbetsmarknadsutskottets betänkande (bet. 2014/15:AU2) välkomnade utskottet allianspartiernas förslag att göra etableringslotsarna till en behovsprövad insats. Den 20 februari 2015 avslutade Arbetsförmedlingen sina avtal med etableringslotsar. Arbetsförmedlingen motiverade sitt beslut med att säkerhet och kvalitet inte längre kunde garanteras med hänvisning till den eskalering av klagomål som hänförde sig till oegentlig eller rent av brottslig verksamhet inom etableringslotstjänsten. Beslutet innebar att samtliga kontrakterade leverantörers avtal, på samtliga verksamhetsställen, sades upp. En betydande del av medlen för etableringsinsatser används för närvarande till etableringslotsar. Det är viktigt att resurserna används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, så att de nyanlända får ett effektivt och ändamålsenligt stöd i sin arbetsmarknadsetablering. Mot bakgrund av det ovan sagda och de allvarliga brister i systemet med etableringslotsar som har framkommit är det angeläget att åstadkomma en förändring

31 3 Etableringslotsarna avskaffas Förslag: Etableringslagens krav, att Arbetsförmedlingen som upphandlande myndighet, med tillämpning av lagen om valfrihetssystem, ska tillhandahålla ett eller flera valfrihetssystem som ger nyanlända rätt att välja en av Arbetsförmedlingen godkänd och kontrakterad leverantör (etableringslots) upphör att gälla den 1 januari Skälen för förslaget: Det kan konstateras att systemet med etableringslotsar i praktiken inte har fungerat enligt etableringsreformens intentioner. Lotsinsatsen har utgjort en mycket begränsad del av den nyanländes etableringsplan. Riksrevisionen (RiR 2014:14) konstaterade flera brister i lotstjänsten som indikerar att den inte är en effektiv insats för att påskynda etablering i arbetslivet. Bland annat konstaterade Riksrevisionen att tjänsten har för lågt arbetsmarknadsfokus, då detta blivit underordnat det sociala stödet till de nyanlända, och att det finns brister i själva valfrihetssystemet. Riksrevisionen ifrågasatte även lämpligheten i ersättningssystemets konstruktion. Enligt Arbetsförmedlingen har antalet klagomål om oegentlig eller brottslig verksamhet inom tjänsten ökat, vilket föranlett att myndigheten har avbrutit samtliga avtal med etableringslotsar. Införandet av etableringslotsar innebar att Arbetsförmedlingen föreskrevs en skyldighet att tillhandahålla en insats i en fastställd form hos en kompletterande aktör. Uppdraget var dock alltför otydligt specificerat. Erfarenheterna av lotssystemet har visat att det inte är lämpligt att reglera en insats i en fastställd form hos en kompletterande aktör. I stället bör Arbetsförmedlingen få avgöra vilken insats som är lämplig utifrån den enskildes behov

32 Etableringslotsarna avskaffas Ds 2015:26 Av de granskningar som gjorts kan konstateras att det inte är ändamålsenligt med två aktörer, Arbetsförmedlingen och etableringslotsen, som båda ska arbeta för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering på arbetsmarknaden. Detta innebär en otydlig ansvarsfördelning mellan aktörerna och riskerar att leda till ineffektivitet och dubbelarbete. De brister som har konstaterats är så allvarliga att det inte bedöms vara ändamålsenligt att behålla systemet med etableringslotsar. Bristerna motverkar syftet med etableringsinsatserna och riskerar att undergräva legitimiteten för etableringsuppdraget i sin helhet. Etableringsuppdraget omfattar stora offentliga utgifter och det är viktigt att resurserna används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, så att nyanlända får relevant stöd i sin arbetsmarknadsetablering. Mot denna bakgrund bör etableringslagens krav, att Arbetsförmedlingen som upphandlande myndighet, med tillämpning av lagen om valfrihetssystem ska tillhandahålla ett eller flera valfrihetssystem som ger nyanlända rätt att välja en av Arbetsförmedlingen godkänd och kontrakterad leverantör (etableringslots), upphöra. Det är angeläget att åtgärder vidtas för att underlätta att nyanlända invandrare så snart som möjligt kommer i egen försörjning genom arbete. Det är även viktigt att statens resurser används på ett så effektivt och ändamålsenligt sätt som möjligt. Mot den bakgrunden bör lagändringen träda i kraft den 1 januari Något behov av övergångsbestämmelser finns inte

33 4 Inga behov av ytterligare ändringar då etableringslotsarna avskaffas Bedömning: Det behövs ingen särskild insats som ersätter tjänsten etableringslots. Det är inte nödvändigt med ytterligare lagstiftningsändringar i samband med avskaffandet av etableringslotsar. Skälen för bedömningen Arbetsförberedande insatser Enligt förordningen (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska etableringsplanerna utformas med utgångspunkt i den nyanländes utbildningsbakgrund, tidigare arbetslivserfarenhet, behov av utbildning och andra insatser, samt andra förhållanden av betydelse för hans eller hennes etablering på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiska program kan erbjudas de nyanlända efter en bedömning av om insatsen är lämplig både för den enskilde och utifrån ett övergripande arbetsmarknadspolitiskt perspektiv. Nyanlända inom etableringsuppdraget har möjlighet att ta del av alla de generella insatser inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som står till Arbetsförmedlingens förfogande. Utöver detta finns vissa insatser som är specifika för nyanlända som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Även om etableringslotsarna avskaffas har Arbetsförmedlingen möjlighet att anlita kompletterande aktörer för att snabbt och effektivt få arbetsökande i arbete. Arbetsförmedlingen kan även fortsättningsvis enligt lagen (2010:536) om valfrihet hos 13 33

34 Inga behov av ytterligare ändringar då etableringslotsarna avskaffas Ds 2015:26 Arbetsförmedlingen upphandla insatser inom ett eller flera valfrihetssystem. Flera av de leverantörer som erbjuder tjänsten etableringslots har gjort ett bra arbete och många är även leverantörer av andra av Arbetsförmedlingens upphandlade tjänster och utbildningar. Dessa tjänster kan leverantörerna även fortsättningsvis erbjuda. Lotsinsatsen har endast utgjort en begränsad del av etableringsplanerna. Med hänsyn till det samlade utbud av arbetsmarknadspolitiska insatser som Arbetsförmedlingen har att tillgå bedöms det därför inte finnas behov av att införa nya insatser som ska erbjudas de nyanlända då systemet med etableringslotsar avskaffas. Arbetsförmedlingen ska vidare erbjuda de insatser som är lämpliga utifrån den enskildes behov så att den nyanlände erbjuds individanpassade etableringsinsatser. Det bör överlämnas till myndigheten att själv avgöra om insatserna ska tillhandahållas i myndighetens egen regi eller genom anlitande av kompletterande aktörer. Detta skapar ökade förutsättningar för att de resurser Arbetsförmedlingen har till förfogande används ändamålsenligt och effektivt för att påskynda de nyanländas arbetsmarknadsetablering. Ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna i etableringsprocessen Kommunerna har en central och viktig roll vad gäller nyanländas etablering. Det är en utmaning för många kommuner att på kort tid klara en så stor befolkningsökning som dagens flyktingmottagande innebär. Etableringsuppdraget innebar att Arbetsförmedlingen fick ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna för nyanlända vuxna. Många kommuner har uppfattat att kommunernas betydelse för etableringen av nyanlända åsidosattes vid införandet av etableringsreformen Kommunerna har dock kvar många viktiga uppgifter när det gäller nyanländas etablering, bland annat utbildning i svenska för invandrare, mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning samt andra insatser för att underlätta etablering i samhället. För dessa insatser får kommunerna en ersättning från staten. Den formella ansvarsfördelningen för dessa frågor ändrades således inte i och med etableringsreformen, utan är densamma som innan reformen trädde i kraft. Kommunerna har lång erfarenhet och stor kunskap när det gäller mottagandet av 14 34

35 Ds 2015:26 Inga behov av ytterligare ändringar då etableringslotsarna avskaffas nyanlända och är därför en viktig aktör i arbetet med nyanländas etablering. Genom lokala överenskommelser har de olika aktörernas roller och samverkan vidareutvecklats. Att stödja och vägleda enskilda i frågor av social och praktisk karaktär är i grunden ett kommunalt ansvar. Enligt 3 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) ska socialnämnden bl.a. svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Insatserna som regleras i socialtjänstlagen ges efter en behovsprövning. Därtill kommer att alla myndigheter enligt 4 förvaltningslagen (1986:223) har en serviceskyldighet som innebär att myndigheten ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Det bör även framhållas att varje kommun enligt 5 lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare är skyldig att se till att nyanlända erbjuds samhällsorientering. Enligt förordningen (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ska samhällorienteringen påbörjas så snart som möjligt efter det att en etableringsplan har upprättats. Den ska normalt vara avslutad ett år efter det att etableringsplanen har upprättats. Huvudsyftet med insatsen etableringslots var att den skulle vara en arbetsförberedande insats. Som tjänsten har utvecklats har etableringslotsarna i större omfattning än avsett hanterat frågor av social och praktisk karaktär. Införandet av etableringslotsarna har därför medfört en otydlighet i ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna i etableringsuppdraget. Lotsens arbete har till viss del kommit att överlappa både kommunernas och Arbetsförmedlingens uppdrag. Som följd av att etableringslotsarna avskaffas minskar antalet aktörer i etableringsuppdraget och den upplevda otydligheten för dessa frågor bör därmed minska. Den sammantagna bedömningen är att det inte finns behov av att göra några ytterligare förändringar i regelverket, varken för kommunerna eller för andra myndigheter, med anledning av avskaffandet av systemet med etableringslotsar

36 36

37 5 Konsekvenser Konsekvenser för nyanlända Förslaget innebär att systemet med etableringslotsar avskaffas och därmed upphör även de nyanländas rätt att välja en etableringslots. De nyanlända kommer även i fortsättningen kunna erbjudas individanpassade insatser som syftar till att påskynda dennes arbetsmarknadsetablering. Nyanlända kommer även ha möjlighet att i vissa situationer välja utförare av insatser. Mot bakgrund av den begränsade omfattning som lotsinsatsen har haft inom etableringsplanen bedöms konsekvensen i form av minskad egenmakt och valfrihet bli mycket begränsad. Riksrevisionen (RiR 2014:14) har konstaterat flera brister i lotstjänsten som indikerar att den inte är en effektiv insats för att påskynda etablering i arbetslivet. Sammantaget innebär detta att förslaget att avveckla etableringslotsen i ett valfrihetssystem inte bedöms få någon negativ effekt på den nyanländes möjlighet till etablering på arbetsmarknaden. Förslaget innebär även att ansvarsfördelningen mellan aktörer som är involverade i etableringen förtydligas och etableringsprocessen blir mer förutsägbar då systemet med etableringslotsar avskaffas, vilket bedöms vara positivt för de nyanlända. Konsekvenser för leverantörer av tjänsten etableringslots Förslaget får konsekvenser för företag eftersom de företag som idag levererar tjänsten etableringslots inte längre kommer att ha möjlighet att bedriva etableringslotsverksamhet. I Arbetsförmedlingens valfrihetssystem för etableringslotsar får en 17 37

38 Konsekvenser Ds 2015:26 anställd lots hos en leverantör handleda högst 30 nyanlända samtidigt. Detta innebär att ett upphörande av tjänsten etableringslots får konsekvenser för cirka enskilda lotsar. Egenföretagare och småföretag skulle troligen beröras särskilt, då cirka 85 procent av lotsmarknaden utgörs av leverantörer med färre än 50 anställda. Under 2014 utgick cirka 600 miljoner i ersättning till etableringslotsar. Flera företag som erbjuder tjänsten etableringslots erbjuder även andra av Arbetsförmedlingen upphandlade tjänster och utbildningar, dessa tjänster kan de fortsätta att erbjuda. Aktörer från civilsamhället har stått för sju procent av etableringslotstjänsterna. Dessa blir av med en inkomstkälla när tjänsten upphör och det innebär att en omorganisering av delar av verksamheten krävs om de vill bedriva stödarbete till nyanlända även fortsättningsvis. Förslaget bedöms dock ha marginell effekt på civilsamhället i stort. Konsekvenser för Arbetsförmedlingen Enligt etableringslagen ska Arbetsförmedlingen tillsammans med den nyanlände upprätta en etableringsplan, vilken bl.a. ska innehålla aktiviteter för att underlätta och påskynda etableringen i arbetslivet. Förslaget innebär att Arbetsförmedlingen får möjlighet att avgöra vilken eller vilka insatser som ska erbjudas, vilket ger myndigheten en större flexibilitet i vilket stöd som ska erbjudas de nyanlända och hur stödet till den nyanlände kan utformas. Enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen är administrationen kring tjänsten etableringslots omfattande. Förslaget innebär därför en minskad arbetsbelastning av myndighetens centrala administration då upphandling och uppföljning av etableringslotsar upphör. Det innebär även en minskad administration då handläggning och uppföljning av lotsärenden frigörs från arbetsförmedlaren. Förslaget medför en större flexibilitet vid utformningen av etableringsplanerna eftersom de inte längre behöver tas hänsyn till att dessa ska innehålla den rättighetsbaserade insatsen etableringslots. Förslaget innebär att nyanländas efterfrågan på praktiskt stöd kan öka i början av etableringsprocessen. Det ingår i myndighetens 18 38

39 Ds 2015:26 Konsekvenser serviceskyldighet enligt förvaltningslagen (1986:223) att i dessa fall guida den nyanlända till rätt myndighet eller till kommunen. En konsekvens av förslaget är att antalet aktörer i etableringsuppdraget minskar vilket förväntas minska den upplevda otydligheten i ansvarfördelningen mellan Arbetsförmedlingen och kommunen i vissa frågor, vilket bedöms underlätta myndighetens arbete. Konsekvenser för kommuner Kommunerna har en central och viktig roll vad gäller nyanländas etablering. Viktiga kommunala uppgifter är bl.a. utbildning i svenska för invandrare, samhällsorientering, mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning samt andra insatser för att underlätta etablering i samhället. Avsikten när lotsarna infördes var inte att förändra kommunernas roll i dessa avseenden. Som lotstjänsten utvecklades har lotsarna i viss begränsad utsträckning utfört uppgifter som annars skulle ligga hos kommunen. Förslaget innebär att lotsarna tas bort. Då antalet aktörer i etableringsuppdraget minskar förväntas den upplevda otydligheten i ansvarfördelningen mellan Arbetsförmedlingen och andra myndigheter samt kommunen i vissa frågor minska. Detta bedöms underlätta kommunernas arbete. Konsekvenser för barn Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare syftar till att underlätta och påskynda målgruppens etablering i arbets- och samhällslivet. Insatserna är primärt riktade till vuxna, inte barn och ungdomar. Barnen påverkas dock indirekt av föräldrarnas etablering. Förslaget förväntas inte ha några konsekvenser för barn. Konsekvenser för jämställdheten Förslaget bedöms inte medföra några konsekvenser för jämställdheten. En mindre andel kvinnor än män har utnyttjat 19 39

40 Konsekvenser Ds 2015:26 rätten att ta stöd av en etableringslots. Arbetsförmedlingen ska enligt förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen utforma verksamheten bl.a. så att den främjar mångfald och jämställdhet samt motverkar diskriminering i arbetslivet och en könsuppdelning på arbetsmarknaden. Ekonomiska konsekvenser Förslaget innebär minskade utgifter för staten för etableringslotsar, men något ökade utgifter för andra arbetsförberedande insatser. Vidare innebär förslaget en minskad administration inom Arbetsförmedlingen. De sammantagna ekonomiska konsekvenserna av förslaget kommer att redovisas i samband med budgetpropositionen för Övriga konsekvenser Förslaget förväntas få mycket begränsade konsekvenser för andra myndigheter i form av en ökning av behov av vägledning enligt serviceskyldigheten i förvaltningslagen (1986:223). Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser för Sveriges medlemskap i EU, för landsting eller för miljön

41 6 Författningskommentar Förslag till lag om ändring i lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare Förslaget behandlas i avsnitt 3. Paragraferna som reglerar tjänsten etableringslots och tillhandahållandet av ett eller flera valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem upphör att gälla den 1 januari

42 Departementsserien 2015 Kronologisk förteckning 1. Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut. Ju. 2. Värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument. Fi. 3. Trossamfundens sociala insatser. En preliminär undersökning. S. 4. Brottmålsprocessen en konsekvensanalys. Ju. 5. Uppbörd av böter. Ju. 6. En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna. S. 7. Rätten till försvarare, m.m. Ju. 8. Ytterligare en månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern. S. 9. Ett reformerat bilstöd. S. 10. Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål. Ku. 11. Res lätt med biljett. N. 12. Missbruk av svenska pass. Omfattning och åtgärdsförslag. Ju. 13. Ändringar i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. N. 14. Statliga utställningsgarantier. En översyn. Ku. 15. Sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare. N. 16. Avlägsnande av vrak. Ju. 17. Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. S. 18. Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag. S. 19. Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas. S. 20. Kostnadsansvar för smittskyddsläkemedel. S. 21. Offentliggörande av uppgifter om ekologiska aktörer. N. 22. Barnombudsmannens anmälningsskyldighet. S. 23. Höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen (2001:453) 8 kap. 5. S. 24. Ett effektivare förbud vid bristande kreditprövning. Ju. 25. Ett ändamålsenligt minoritetsskydd. Ju. 26. Avskaffande av systemet med etableringslotsar. A. 42

43 Departementsserien 2015 Systematisk förteckning Arbetsmarknadsdepartementet Avskaffande av systemet med etableringslotsar. [26] Finansdepartementet Värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument. [2] Justitiedepartementet Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut. [1] Brottmålsprocessen en konsekvensanalys. [4] Uppbörd av böter.[5] Rätten till försvarare, m.m. [7] Missbruk av svenska pass. Omfattning och åtgärdsförslag. [12] Avlägsnande av vrak. [16] Ett effektivare förbud vid bristande kreditprövning. [24] Ett ändamålsenligt minoritetsskydd. [25] En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna.[6] Ytterligare en månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern.[8] Ett reformerat bilstöd. [9] Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. [17] Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag. [18] Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas. [19] Kostnadsansvar för smittskyddsläkemedel. [20] Barnombudsmannens anmälningsskyldighet. [22] Höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen (2001:453) 8 kap. 5. [23] Kulturdepartementet Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål. [10] Statliga utställningsgarantier. En översyn. [14] Näringsdepartementet Res lätt med biljett. [11] Ändringar i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. [13] Sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare. [15] Offentliggörande av uppgifter om ekologiska aktörer. [21] Socialdepartementet Trossamfundens sociala insatser. En preliminär undersökning. [3] 43

44 44

45 45

46 46

47 Stockholm Tel Fax ISBN xxx-xx-xx-xxxxx-x ISSN xxxx-xxxx

48 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Arbete och välfärdsförvaltningen Förvaltningsledning Evelina Nilsson MottagarNamn Tjänsteutlåtande Medborgarförslag gällande kommunens ansvar för utsatta och misshandlade kvinnor Änr AVN 2015/2703 Arbete och välfärdsförvaltningens förslag till Arbete och välfärdsnämnden att med följande skrivelse anse medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Humanistiskt nätverk i Kristianstad har genom Gunilla Bjärlestam m.fl. i medborgarförslag, registrerat hos Arbete och välfärdsförvaltningen , föreslagit att: Kommunen snarast tar det fulla ansvaret för att utsatta och misshandlade kvinnor får den hjälp och det stöd som krävs i varje enskilt fall och att detta sker bland annat genom att de idag omfattande ideella insatserna tas tillvara. Beslutsunderlag Medborgarförslag Överenskommelse Kvinnojour och socialtjänst Ärendet Humanistiskt nätverk i Kristianstad har genom Gunilla Bjärlestam m.fl. i medborgarförslag, registrerat hos Arbete och välfärdsförvaltningen , föreslagit att: Kommunen snarast tar det fulla ansvaret för att utsatta och misshandlade kvinnor får den hjälp och det stöd som krävs i varje enskilt fall och att detta sker bland annat genom att de idag omfattande ideella insatserna tas tillvara. Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Arbete och välfärdsförvaltningen vxl Kristianstad 48

49 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) Kristianstad kommun har idag inget eget skyddat boende och ser samarbetet med Kvinnojouren som viktig, kvinnojouren får därför ett årligt föreningsbidrag motsvarande 8 kr/kommuninvånare. Arbete och välfärdsförvaltningen har även kontinuerliga möten med Kvinnojouren för att på bästa sätt ta till vara de omfattande ideella insatser som Kvinnojouren erbjuder och undersöker via kommunens strategiska lokalgrupp möjligheterna att hjälpa Kvinnojouren till en ny lokal. Samarbetet med Kvinnojouren är reglerat i en gemensam överenskommelse.(se bifogad fil). Förvaltningen samarbetar även med andra ideella organisationer t.ex Brottofferjouren. Tjejjouren mfl. i syfte att gemensamt förbättra arbetet för personer utsatta för våld i nära relation. Gällande skyddat boende för våldsutsatta tillgodoses detta, vid behov, även genom placeringar på annan ort. Bedömning av placering görs av handläggare inom Arbete och välfärdsförvaltningen. På Arbete och välfärdsförvaltningen finns handläggare med specialinriktade tjänster som har stor kunskap och erfarenhet av att möta och utreda situationen för personer som utsatts för våld i nära relation. När det gäller behandling, råd och stöd ges detta av Kriscentrum som även tar emot personer från Bromölla, Osby och Östra Göinge. För att kunna möta våldsutsatta individer på ett professionellt sätt följer förvaltningen de riktlinjer som lagstiftaren upprättat i SOSFS 2014:4 och utvecklar hela tiden vår verksamhet riktat mot denna målgrupp. Arbete och välfärdsnämnden har i sitt senaste styrkort särskilt tagit beslut om att nämnden och därmed förvaltningen skall motarbeta våld i nära relation. Här finns även mål avseende tillgång till skyddade boende. Merete Tillman Förvaltningschef Arbete och välfärdsförvaltningen Beslut expedieras till Gunnel Olsson Kanslienheten kommunledningskontoret 49

50 -Överenskommelse socialtjänst och Kvinnojour SOCIALTJÄNSTENS RESPEKTIVE KVINNOJOURENS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN AVSEENDE SKYDDAT BOENDE OCH ÖVRIGT STÖD FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS BARN DEFINITION AV SKYDDAT BOENDE Boendeinrättning som tillhandahåller platser för heldygnvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser. Syfte med det skyddade boendet är att stödja enskilda som flyr våldsutsatta situationer, att öka säkerheten och tryggheten för de skyddssökande och medföljande barn, att förebygga fortsatt våldsutsatthet och att stödja den skyddssökande under processen att skapa en självständig tillvaro. BAKGRUND Kristianstad kvinnojour tar emot kvinnor som utsatts för våld eller hot om våld och är i behov av skyddat boende och/eller annat stöd. Det handlar dels om kvinnor som på eget initiativ tar kontakt med Kristianstad kvinnojour och dels om kvinnor som tas emot på uppdrag av Kristianstad kommun eller andra kommuner. Kristianstad kvinnojour erhåller ett årligt föreningsbidrag från Kristianstad kommun som f.n är 8 kr/kommuninvånare enligt beslut i KF För att erhålla fortsatt verksamhetsbidrag ska kvinnojouren årligen redovisa till socialnämnden om sin verksamhet och ekonomiska situation. Årlig verksamhetsrapport och verksamhetsplan för det kommande året lämnas in till kommunen senast 20 februari. MÅLGRUPP Kvinnor, och deras barn upp till 18 år. Kvinnor med missbruksproblem kan inte tas emot. SAMVERKAN SOCIALTJÄNST KVINNOJOUR Socialtjänsten har via kvinnofridssamordnare och Våld-i-nära-relationsgruppen (VNR) ansvar för samverkan med kvinnojouren på en övergripande nivå. För våldsutsatta personer som placerats på kvinnojouren har beslutsfattande handläggare ansvar för samverkan med kvinnojouren. 50

51 -Överenskommelse socialtjänst och Kvinnojour Socialtjänsten ansvarar för att planera för fortsatta insatser i samråd med kvinnojour och den våldsutsatta. Socialtjänsten ska erbjuda kvinnojouren möjlighet att delta i olika utbildningssatsningar där gemensam utbildning bedöms lämpliga. Samverkansmöten mellan socialtjänst och kvinnojour genomförs 2 ggr /år med kvinnofridssamordnare samt ansvarig/ansvariga verksamhetschefer beroende på mötets innehåll. Möten med Våld-i-nära relationsgruppen (VNR) inom socialtjänst genomförs minst 1 gång/år. KOMMUNENS ANSVAR OCH ÅTAGANDE Det är socialnämndens ansvar att tillhandahålla skyddat boende för våldsutsatta. Skyddat boende är en stöd och hjälpinsats och inte ett ekonomiskt bistånd. Socialnämnden ansvarar också för fortsatta insatser om det skyddade boendet tvingas stänga eller om den våldsutsattas behov förändras tex om hotbilden förstärks och personen behöver skyddat boende i annan kommun. BARN Det är socialtjänstens ansvar att ge relevant information om barn som medföljer sin mamma till kvinnojouren tex avseende sjukdomstillstånd/särskilda behov. Socialtjänsten ansvarar för att ge information och samordna insatser för barn som bor på kvinnojouren och som är skrivna i Kristianstad så att de får tillgång till skolgång/förskola. LEX SARAH Socialtjänsten ska utreda händelser som rapporteras enligt lex Sarah och återkoppla detta till Kvinnojouren. STÖD Socialtjänsten erbjuder stöd till kvinnor och barn på Kriscentrum som är en öppen verksamhet som inte kräver ett biståndsbeslut. UPPFÖLJNING Socialtjänsten ansvarar för att följa upp att beslutade insatser genomförs och att de håller god kvalité. UTREDNING OCH BESLUT Socialtjänsten ansvarar för att utifrån utredning av den våldsutsattas och eventuella barns behov bedöma vilken insats som är lämplig. Socialnämnden ska dokumentera att beslutet har verkställts och följa upp det beviljade 51

52 -Överenskommelse socialtjänst och Kvinnojour biståndet. Vid behov ska beslut om ytterligare insatser fattas. Den våldsutsattas behov av stöd och hjälp ska bedömas ut tre tidsperspektiv; akut, på kort och på lång sikt. Utredningen bör även innehålla en riskbedömning samt en uppmärksamhet på om barn bevittnat våldet. Om en person behöver skydd i form av boende på jourtid tex en helg, fattar kommunens socialjour beslut om insatsen skyddat boende. KVINNOJOURENS ANSVAR OCH ÅTAGANDE BARN I de fall som annan kommun placerat barn är det placeringskommunen som har ansvaret för barnets skolgång. Om placeringskommunen inte fullgör sin skyldighet att tillgodose detta ska kvinnojouren anmäla detta till socialtjänsten i Kristianstad. Kvinnojouren ska ge särskild och anpassad information till barn som bor på kvinnojouren. Föräldrarollen ska uppmärksammas på jouren. Vid tveksamhet kring orosanmälan/anmälan enl 14 kap 1 ska kvinnojouren rådgöra med socialtjänstens mottagningsgrupp. På kvinnojouren finns anställd personal med särskild barnkompetens. BOENDE På kvinnojouren finns 5 platser: 2 lägenheter för kvinnor med barn och en lägenhet/gruppboende med plats för 3 kvinnor. Lägenheterna är utrustade med brandlarm, brandfiltar och dörröga/tittöga. Ytterdörren låses på kvällar och helger. Det finns inte larm i lägenheterna. Vid behov av larm kontaktas polisen för bedömning av möjligheten att få larmpaket. Individuella avtal mellan socialtjänst och kvinnojour skrivs för varje boende. DOKUMENTATION Kristianstad nya kvinnojour ansvarar för att statistik och dokumentation förs kring verksamheten. Kassaskåp finns för förvaring av känsliga uppgifter. Personuppgifter mals i dokumentförstörare efter avslutat boende. INFORMATION Kvinnojouren bör, med den skyddssökandes medgivande, uppmärksamma socialtjänsten om behovet förändras under vistelsen. Kvinnojouren ska informera också de kvinnor som inte sökt via socialtjänsten om vad socialtjänsten kan bistå med. Kvinnojouren ska informera de boende om hjälp till advokat, skyddspaket/skyddad identitet, säkerhet och regler. Information ska ske med hjälp av tolk i de fall kvinnan önskar det alternativt att kvinnojouren bedömer det nödvändigt 52

53 -Överenskommelse socialtjänst och Kvinnojour KOMPETENS Såväl ideella som anställda skall ha kännedom om vilket stöd som kan ges inom Kristianstad kommuns socialtjänst. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. De kvinnor som styrelsen för Kristianstad kvinnojour väljer att ta med som aktiva ska anses uppfylla krav på kompetens och samtliga ska delta i grundutbildning samt ges möjlighet att delta i SKR:s utbildningar. LEX SARAH Samtliga jourkvinnor ska av kvinnojourens ordförande/ verksamhetschef informeras om rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah. Kvinnofridssamordnare ska informeras om rapporten. Lex Sarahrapport skickas till: Verksamhetschef U&S, Arbete och välfärdsförvaltningen eller lämnas i förvaltningens reception. OPINIONSBILDNING Kvinnojouren har ett ansvar för att informera och vara opinionsbildande i frågor som rör våld mot kvinnor och barn. STÖD Kvinnor som bor på jouren får 2 kontaktpersoner. Jouren bistår med praktiskt stöd tex avseende hjälp att handla, skyddad identitet, hjälp till advokat kontakt och barnpassning. Möjlighet till samtalsstöd/lyssnande medmänniska/medmänskliga samtal finns under dagtid på vardagar. Alla kvinnor informeras om att vid akut behov av stöd kan kvinnojourens ideella/personal nås via larmcentralen. TILLGÄNGLIGHET Kvinnojouren har öppen telefon vardagar Boendeansvarig/administratör finns på plats vardagar Övrig tid kan kvinnojouren nås via larmcentralen. SEKRETESS OCH TYSTNADSPLIKT Samtliga ideella/personal skriver under sekretessavtal STÖD EFTER DET SKYDDADE BOENDET Kvinnojouren har café var 14 de dag för kvinnor och barn som bor/har bott på jouren. Kristianstad Merete Tillman Förvaltningschef Arbete och välfärd Cecilia Burburan Ordf. Kristianstad kvinnojour 53

54 -Överenskommelse socialtjänst och Kvinnojour Bilaga 1 Kvalitetsindikatorer för skyddade boenden Socialstyrelsen har i skrivelse daterad , Dnr /2011 angett 35 punkter som kvalitetskriterier för skyddade boenden. Vid genomgång av dessa kriterier bedöms att Kvinnojouren i Kristianstad uppfyller följande kriterier av punkterna 1-35: 1 och 25 På det skyddade boendet finns anställd personal dagtid, med lämplig utbildning 3. Säkerhetsplanering görs med varje vuxen om säkerhetsrutiner 4.Säkerhetsplanering görs med medföljande barn(med hänsyn tagit till ålder) 6 och 7. Det finns skriftliga rutiner för hur personalen ska hantera hot och risker mot boende samt mot anställda och volontärer 8.Skriftliga rutiner för hantering av skyddade personuppgifter 9. Alla jourkvinnor har kännedom om sekretessbestämmelser i offentlighets och sekretesslagen 11. Skriftliga rutiner för dokumentation 13. Skriftliga rutiner för att hantera anmälningsskyldighet enl 14 kap 1 SoL 14. Ta emot dygnet runt, alla dagar. 15. Tar emot medföljande barn oavsett ålder och kön 17.Rutiner för att använda tolkar 18. Tillgång till eget rum 19. Tillgång till låsbara toaletter och hygienutrymmen 20. Tillgång till kök för att laga egen mat 21. Tillgång till gemensamhetsutrymmen för samvaro och vila 54

55 -Överenskommelse socialtjänst och Kvinnojour Följer systematiskt upp våldsutsattheten hos dem som bor i boendet, under vistelsetiden 26. Kompetens att möta barn som bevittnat våld 27.Skriftliga rutiner för samverkan med socialnämnden 33. Särskilda utrymmen för lek och sysselsättning för medföljande mindre barn 35. Planering för utflyttning som möjliggör fortsatt kontakt och stöd Kriterier av punkterna 1-35 som bedöms uppfyllas delvis: 5. Boendet har någon form av fysisk skyddsanordning 12. Genomförandeplan tillsammans med den våldsutsatta personen 23. Följer systematiskt upp och dokumenterar den boendes uppfattning om boende, bemötande och insatser 29. Skriftliga rutiner för hur boende planerar, följer upp insatser och återrapporterar till socialtjänst. 30 och 31. Skriftliga rutiner för samverkan med polisen samt hälso och sjukvård. 34. Särskilda utrymmen för sysselsättning för medföljande barn i tonåren Kriterier av punkterna 1-35 som i nuläget inte bedöms uppfyllas: 2. På det skyddade boendet finns anställd personal kvällar, nätter och helger med lämplig utbildning 16. Anpassat för att ta emot person som är rullstolsbunden 22. Kunskap om och erfarenhet av att använda standardiserade bedömningsmetoder 32. Skriftliga rutiner för samverkan med föreningar och organisationer 55

56 -Överenskommelse socialtjänst och Kvinnojour AKTUELLA LAGRUM- Socialtjänstlagen 2 kap 1 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas där får stöd och hjälp. Om det står klart att en annan kommun än vistelsekommunen ansvarar för stöd och hjälp åt en enskild, är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer. 2 kap 8 punkt 2 En person som önskar flytta till en annan kommun, får ansöka om insatser i den kommunen om han eller hon på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas. 3 kap 3 Organisationer som utför socialtjänst på uppdrag av socialnämnden måste följa samma regelverk som andra utförare/genomförare från kommunens socialtjänst. Kommunen har ansvar för att de insatser som genomförs och tillhandahålls av ideella föreningar håller god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. 5 kap 11 Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. 11 kap 1 Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. 14 kap 1 Ideella föreningar omfattas av den allmänna rekommendationen i 14 kap 1c SoL som innebär att var och en bör anmäla till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa 14 kap 3 Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten. Rapporteringsskyldigheten fullgörs 1. i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet till den som bedriver verksamheten, 2. i verksamhet vid Statens institutionsstyrelse till ledningen, och 3. i övrigt till berörd socialnämnd. Lag (2010:429). 14 kap 4 Den som enligt 3 ska ta emot rapporter ska informera den som fullgör uppgifter inom respektive verksamhet om de skyldigheter som han eller hon har enligt 2 och kap 5 Den som, i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, enligt 3 ska ta emot rapporter ska informera berörd socialnämnd om de rapporter han eller hon har tagit emot. 56

57 -Överenskommelse socialtjänst och Kvinnojour kap 6 Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, ska dokumenteras, utredas och avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål 14 kap 7 Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande, ska snarast anmälas till Inspektionen för vård och omsorg. Den utredning som gjorts med anledning av det inträffade ska bifogas anmälan. Anmälan ska göras av 1. socialnämnden, 2. den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet, eller 3. Statens institutionsstyrelses ledning. Den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet ska informera berörd socialnämnd om anmälan. Lag (2012:944). 57

58 58

59 59

60 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Arbete och välfärdsförvaltningen Avdelning Emma Krüger Arbete- och välfärdsnämnden Ekonomisk uppföljning 2015 Änr AVN 2015/1384 Arbete och välfärdsförvaltningens förslag till Arbete- och välfärdsnämnden Att godkänna den ekonomiska uppföljningen för maj samt helårsprognosen för Sammanfattning Helårsprognosen efter 5 månader visar på ett underskott om ca 6,5 mkr. Det prognostiserade underskottet gäller främst för SFI och placeringskostnaderna i förvaltningen. Antalet placeringar inom både vuxenvården och barn och ungdom är fortsatt högre än föregående år. SFI har ökade driftskostnader med anledning av ombyggnationen som ej kan rymmas inom budgetramen. Feriearbetet kommer ej kunna hålla sin budget för året då de beslutade nya förutsättningarna ger en högre helårskostnad om ca 500 tkr Denna månad är det bilagt en uppföljning av medarbetarna som kommer finnas med framöver i detta ärende. Denna rapport tas numera fram till alla nämnder. Beslutsunderlag Månadsrapport efter maj 2015 Månadsuppföljning per verksamhet och enhet maj 2015 Personalrapport tertial 1 Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Arbete och välfärdsförvaltningen vxl Kristianstad 60

61 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) Ärendet Merete Tillman Förvaltningschef Emma Krüger Ekonomichef Beslut expedieras till Ange mottagare för beslut här 61

62 Månadsrapport Maj 2015 Arbete och välfärd Utskriftsdatum Enhet, tkr Driftredovisning Budget Red Riktvärde: 41,67 % Prognos beräknad Avvikelse Länk Politisk nämnd lägg prognos Vuxenutbildning/SFI lägg prognos Flykting/flyktingbarn lägg prognos Arbetsmarknadsåtg lägg prognos Barn-ungdom/fam.rätt lägg prognos Missbrukarvård vux/psyk f lägg prognos Ekonomiskt bistånd lägg prognos Gemensam verksamhet lägg prognos Övrigt 0 lägg prognos Investeringar Budget Red Riktvärde: 41,67 % Prognos beräknad Avvikelse Länk Övrigt lägg prognos Summa: Kommentaren är lämnad av: EMKR003 Ändra kommentarer Kommentarer till driftbudgeten: Helårsprognosen efter 5 månader visar på ett underskott om ca 6,5 mkr. Avvikelserna mot budget finns inom framförallt SFI och placeringskostnaderna. Antalet placerade barn i förhållande till föregående år är fortsatt höga. Under maj månad hade förvaltningen 46 insatser i jämförelse med 17 insatser 2014.Det finns fortsatt stor osäkerhet gällande rekryteringen av socialsekreterare till förvaltningen, där det inte än rekryterats för alla tjänster som finns i budget. Denna kostnadsutveckling följs noggrant för att se om förvaltningen kan förbättra prognosen. Vuxenvården har ett högre antal LVM-placeringar än budgeterad volym vilket gör att prognosen kvarstår om ett underskott. SFI har fortsatt behov av att nyttja paviljonger för att kunna bedriva verksamhet. Denna kostnad finns det ej täckning för i nuvarande budgetram. Verksamheten kommer behöva få utförd en säkerhetsrond med en kostnad om ca 0,5 mkr som också måste ske utanför ramen. Feriearbetet har fått ändrade förutsättningar som ej kunnat tillgodoses i den budgetram som fastställdes för Beslutet för 2015 är att barnen skall få 40 timmar per vecka istället för tidigare 35 timmar och perioden för feriearbetet har utökats från 2 till 3 veckor. Den beräknade kostnadsökningen för detta är 0,5 mkr. Kommentarer till investeringsbudgeten: Investeringsplanen för 2015 är beslutad och budgeten kommer att förbrukas under året. Möjliga åtgärder med anledning av avvikelser: En översyn sker för att se över befintliga områden där kostnadsutvecklingen inte sker i planerad takt för att se om omprioriteringar kan göras för att dämpa det negativa utfallet för förvaltningen. Månadsrapporten är godkänd av förvaltningschefen 62

63 AoV Bok3 PIVO ANSV5-VSHT sid 1 (4) Ansvart3txtAnsv 5 Ansvart 5 txt i, p, d Budget Utfall Utfall% Egen prog Diff Budg - EGEN Progn Arbete & perskostn % välfärdsnämnden driftkostn % Arbete & välfärdsnämnden % intäkter % AoV perskostn % Förvaltningschef driftkostn % Nämn d och Förvch Utveck ling o service Utredn ing AoV Förvaltningschef Summa % intäkter % 0 0 Psykiatrikoordinato perskostn % r driftkostn % Psykiatrikoordinator Summa % intäkter % 0 0 Kvinnofridssamordn perskostn % are driftkostn % 18 0 Kvinnofridssamordnare Summa Nämnd och Förvch Summa Utveckling o service Summa % % intäkter % perskostn % Utveckling & Service driftkostn % Utveckling & Service Summa % % intäkter % perskostn % Utredning driftkostn % Utredning Summa % intäkter % BOSAK perskostn % driftkostn % BOSAK Summa % intäkter % 0 0 Mottagningsgruppe perskostn % n driftkostn % Mottagningsgruppen Summa % intäkter 0% 0 Ekonomiskt bistånd perskostn % Gr 1 driftkostn % Ekonomiskt bistånd Gr 1 Summa % Ekonomiskt bistånd perskostn % Gr 2 driftkostn % Ekonomiskt bistånd Gr 2 Summa % intäkter 0-1 0% 0 0 Ekon bistånd unga perskostn % driftkostn % Ekon bistånd unga Summa % intäkter % Nyanlända perskostn % driftkostn % Nyanlända Summa % Försörjningsgruppe perskostn % n driftkostn % 40 0 Försörjningsgruppen Summa Utredning Summa % %

64 AoV Bok3 PIVO ANSV5-VSHT sid 2 (4) Ansvart3txtAnsv 5 Ansvart 5 txt i, p, d Budget Utfall Utfall% Egen prog Diff Budg - EGEN Progn Utbildning Arbete && perskostn % välfärdsnämnden Arbete driftkostn % Utbildning & Arbete Summa % perskostn % Kompetensare 2, driftkostn % 36 0 Kompetensare 2,0 Summa % Nämn intäkter % 0 0 KS medel ök. d och perskostn % Förvch Sysselsätn driftkostn % Utbild ning & Arbete KS medel ök. Sysselsätn Summa SFI SFI Summa Samhällsorientering Samhällsorientering Summa Yrkesvux Yrkesvux Summa VLC VLC Summa Matchningsgruppe n Matchningsgruppen Summa Jobbförberedandeg ruppen Jobbförberedandegruppen Sysselsättning & rehab Sysselsättning & rehab Summa Café 5:an Café 5:an Summa Utbildning & Arbete Summa % intäkter % perskostn % driftkostn % % intäkter % perskostn % driftkostn % % 14 0 intäkter % perskostn % driftkostn % % intäkter 0-9 0% 0 0 perskostn % driftkostn % % intäkter % 0 0 perskostn % driftkostn % % intäkter 0 9 0% 0 0 perskostn % driftkostn % % intäkter % perskostn % driftkostn % % intäkter % perskostn % driftkostn % % %

65 AoV Bok3 PIVO ANSV5-VSHT sid 3 (4) Ansvart3txtAnsv 5 Ansvart 5 txt i, p, d Budget Utfall Utfall% Egen prog Diff Budg - EGEN Progn Arbete & intäkter % välfärdsnämnden Barn & ungdom perskostn % driftkostn % Barn & ungdom Summa % intäkter % 0-27 Särskild perskostn % stödverksamhet driftkostn % Nämn d och Förvch Barn & ungdo m Särskild stödverksamhet Summa % intäkter % Ensamkommande perskostn % flyktingbarn driftkostn % Ensamkommande flyktingbarn % Mottagningsteam perskostn % BoU driftkostn % Mottagningsteam BoU Summa % Familjeservice intäkter % perskostn 0% Familjeservice Summa % 0 0 intäkter % Stöd- och utredning perskostn % driftkostn % Stöd- och utredning Summa % intäkter % -5 5 Familjehemsgruppe perskostn % n driftkostn % Familjehemsgruppen Summa % intäkter 0-1 0% -2 2 Familjerättsgruppe perskostn % n driftkostn % Familjerättsgruppen Summa % intäkter % 0 0 Prisma perskostn % driftkostn % Prisma Summa % intäkter 0-9 0% Bokvillan perskostn % driftkostn % Bokvillan Summa % intäkter % Barnahuset perskostn % driftkostn % Barnahuset Summa % intäkter -35 0% Centrum för perskostn % föreb.arbete driftkostn % Centrum för föreb.arbete Summa % intäkter 0% Familjehuset Näsby perskostn % driftkostn % Familjehuset Näsby Summa Barn & ungdom Summa % %

66 AoV Bok3 PIVO ANSV5-VSHT sid 4 (4) Ansvart3txtAnsv 5 Ansvart 5 txt i, p, d Budget Utfall Utfall% Egen prog Diff Budg - EGEN Progn Arbete & intäkter % 0 0 Vuxenvård välfärdsnämnden perskostn 0% 0 0 Vuxenvård Summa % 0 0 intäkter % Vuxenvård centralt perskostn % driftkostn % Nämn Vuxenvård centralt Summa % d och intäkter % Förvch Boendebasen perskostn % driftkostn % Boendebasen Summa % Vuxen vård Socialsekr. vuxenvård Socialsekr. vuxenvård Summa Carpe Diem Carpe Diem Summa Lönnen Lönnen Summa Tyggårdsgruppen Tyggårdsgruppen Summa Familjerådgivninge n Familjerådgivningen Summa Ungdomsbasen Ungdomsbasen Summa 123:an 123:an Summa Trappan Trappan Summa Mötesplats Norreport Mötesplats Norreport Summa Personliga ombud Personliga ombud Summa Kriscentrum Kriscentrum Summa Nattjouren Nattjouren Summa Jourgruppen Jourgruppen Summa Maria Skåne Nordost Maria Skåne Nordost Summa Vuxenvård Summa Totalsumma intäkter % perskostn % driftkostn % % intäkter % perskostn % driftkostn % % perskostn % driftkostn % % perskostn % driftkostn % % intäkter % perskostn % driftkostn % % intäkter 0-8 0% -8 8 perskostn % driftkostn % % intäkter % perskostn % driftkostn % % intäkter % perskostn % driftkostn % % intäkter % perskostn % driftkostn % % intäkter % perskostn % driftkostn % % intäkter % perskostn % driftkostn % % intäkter % driftkostn % % intäkter % perskostn % driftkostn % % perskostn % 0 0 driftkostn % % % %

67 Uppföljning medarbetare avser: Tertial 1 * 2015 Förvaltning Arbete & välfärdsnämnden ** 2014 Utskriftsdatum: Antal medarbetare per anställningstyp Årsarbeten * Årsarbeten ** Diff Antal * Antal ** Tillsvidare 341,3 311,8 29, Tidsbegränsade med månadslön 62,5 67,6-5, Tidsbegränsade med timlön 10,7 13,3-2, Summa 414,4 392,7 21, Fyllnad 0,5 0,4 0, Övertid 1,6 0,8 0, Summa: 2,1 1,2 0, Nyckeltal med tillsvidareanställda som grund, underlaget bygger på sista datum i vald period. Man Kvinna Totalt Antal Könsfördelning 21,5% 78,5% Genomsnittsålder 48,4 45,0 45,7 Sysselsättningsgrad 97,7 97,4 97,4 Antal som fyller 60 år eller mer under innevarande år Anställningstrygghet 63,3% 72,4% 70,2% Antal sjukdagar per anställd 8,2 8,9 8,7 Frisktal beräknad på tillsvidareanställda Frisktal * Frisktal ** Kvinna 75,9% 76,4% Man 78,9% 84,2% Summa: 76,6% 78,2% Sjuklönekostnader exkl PO-pålägg samtliga medarbetare Kostnad (tkr) * Kostnad (tkr) ** Tertial Ack året Sjukfrånvaro i kalenderdagar per tillsvidareanställd Kommentar och rapportera Medvetet försökt att trygga anställningarna för medarbetare vilket lett till färre visstids- och timanställningar och fler anställningar tillsvidare. Ny organisation till hösten och mer realistiskt dimensionerad personalstat ska kunna bidra till bättre trygghet i arbetet och bättre arbetsmiljö, vilket förmodas påverka sjuktal och övertidstal mm. Övertiden har ökat och det är kopplat till den sociala jouren som är fördelad på flera personer än föregående år. Det har varit ett ökat tryck och sociala jouren bedrivs även för andra kommuner. Se sidan 2 för förklaring av begreppen 67