Manual för klassificering av projekt i samband med projektansökan till VINNOVA ( )

Transkript

1 Manual för klassificering av projekt i samband med projektansökan till VINNOVA ( )

2 Innehåll 1 Syfte Behovsområde Forskningsområde Produktområde Exempel... 9

3 1 Syfte Syftet med klassificeringen är att VINNOVA ska kunna få en övergripande bild över hur de projekt som VINNOVA stödjer fördelar sig på olika områden som grund för analys, uppföljning och utvärdering. Detta ska även kunna utgöra en grund för jämförelser på nationell och internationell nivå. Det finns tre kompletterande klassificeringar för behovsområde, forskningsområde och produktområde. 3

4 2 Behovsområde Syftet med klassificeringen på behovsområden är att skapa en bild över hur de projekt som VINNOVA stödjer bidrar till att tillfredsställa olika samhälleliga behov. Behovsområdesklassificering avser vilket behov som projektet ifråga adresserar. Vid klassificeringen används en förteckning över behovsområden med definitioner som tagits fram av VINNOVA. De flesta behoven i klassificeringen är samhälleliga behov, vilket också inkluderar den enskilda individens behov. Ett par av klassificeringarna avspeglar istället organisatoriska behov såsom framtagande av processer. Det första behovsområdet skall vara huvudområdet och tre val kan göras. 4

5 3 Forskningsområde Forskningsområdesklassificering avser vilken kunskap/kompetens som utvecklas eller fördjupas i projektet ifråga. Även om man i ett specifikt projekt inte benämner det forskning (utan utveckling, implementering av testbädd eller annat) ska man ange vilket område som adresseras. Det första forskningsområdet skall vara huvudområdet och tre val kan göras. Vad gäller forskningsområdet ska man inte klassificera efter medverkande aktörers kompetens utan efter kompetens(er) som krävs för att verkställa projektet. 5

6 4 Produktområde Syftet med produktområdesklassificeringen är att få en bild över hur de projekt som VINNOVA stödjer fördelar sig på olika produktområden. Sökande ska produktklassificera det projekt som är föremål för ansökan. Detta görs utifrån standarden för svensk produktindelning (SPIN), en förteckning som omfattar både varor och tjänster. Denna är väl spridd och utgör grunden för utarbetandet av nationell statistik med avseende på produktion, återförsäljning, konsumtion, utrikeshandel och transport av dessa produkter. Utgångspunkten för produktområdesklassificeringen är det tänkta resultatet av projektet. Därefter kan man bedöma vilken typ av produkt som kan utvecklas utifrån resultatet av eller i vidareutvecklingen av projektets resultat. Resultatet av ett projekt kan ses som ett steg på vägen i utvecklingen av en produkt. Då man har en tydlig bild av vilken produkt eller tjänst som ska tas fram är det lätt att produktklassificera. Om både en produkt och en tillhörande tjänst tas fram kan produkten sättas som förstahandsval och tjänsten som andrahandsval. Det finns dock projekt som inte är så lätta att produktklassificera. Som stöd för klassificering av dessa har en instruktion Principer för produktklassificering i projekt som finansieras av VINNOVA tagits fram. Nedan kommer ett utdrag ur denna instruktion. Se även separat länk. 6

7 Utdrag ur den separata Instruktion för Produktområdesklassificering. Tågordningen för att kodsätta utvecklingen av det trådlösa IT-systemet kunna se ut så här: 1) Bestäm den avdelning nedan som bäst passar in på den produkt som ska utvecklas inom ramen för projektet. Enligt nedanstående tabell rör det sig om C, som utgörs av tillverkade varor. Avdelning Huvudgrupp Grupp Undergrupp Benämning A B C D Etc. Produkter från jordbruk, skogsbruk och fiske Produkter från utvinning av mineral Tillverkade varor El, gas, värme och kyla 1) Inom denna avdelning bestäms sedan vilken huvudgrupp som utveckling av trådlösa IT-system bäst hör hemma. I detta fall är datorer, elektronikvaror och optik (huvudgrupp 26) den kategori som bäst passar in på det som ska klassificeras. 2) Inom denna huvudgrupp fastställs därefter i vilken grupp som produkten hör hemma. I detta exempel är det grupp 26.3 kommunikationsutrustning. 3) Inom denna grupp bestäms slutligen inom vilken undergrupp som produkten ska klassificeras. I detta exempel har grupp och undergrupp samma benämning och det trådlösa IT-systemet klassas som kommunikationsutrustning (26.30). Avdelning Huvudgrupp Grupp Undergrupp Benämning (4-ställig nivå) C Tillverkade varor 26 Datorer, elektronikvaror och optik 26.1 Elektroniska komponenter och kretskort Elektroniska komponenter 26.2 Datorer och kringutrustning Datorer och kringutrustning 26.3 Kommunikationsutrustning Kommunikationsutrustning 7

8 Ta hjälp av beskrivningen för att fastställa var en produkt hör hemma! Vissa produkter kan vara svåra att inordna i en egen definierad undergrupp. Undergrupperna inom ett visst produktområde kan antingen ligga för nära varandra eller saknas. I anslutning till denna instruktion finns beskrivande texter som är vägledande och som refererar till inom vilka områden produkterna hör hemma. Under rubriken o mfatt ar definieras innehållet genom en uppräkning av de aktiviteter som är typiska för huvudgruppen. Innehållet kan också definieras genom uppräkning av de varor och tjänster som utgör output. Under rubriken omf att ar inte nämns motsvarande produkter som inte ingår i gruppen, men som kan uppfattas som besläktade. Här hänvisas till de grupper som dessa ingår i. Listan på produkter som redovisas i innehållsbeskrivningarna är inte komplett utan utgör exempel med syfte att vägleda. Om innehållsbeskrivningarna inte vägleder för att bestämma en specifik undergrupp, gå uppåt i den hierarkiska strukturen och fundera över om det finns andra huvudgrupper eller grupper som bättre passar in på den avsedda produkten. Skulle inte heller detta hjälpa välj då bland de undergrupper som har ändelsen övriga - klasser eller diverse andra -klasser, i den grupp som var det första alternativet. Detta betyder att produkten inte direkt är omnämnd i undergruppens rubrik. Kännetecknande för dessa undergrupper är att sista siffran i koden slutar på 9. Andra klassificeringsexempel: Nedan listas ett antal exempel och möjliga lösningsförslag på hur projekt kan produktklassificeras där kopplingen till en framtida produkt är otydlig: 1) Projekt som används för att utveckla en produkt som inte finns med i produktnomenklaturen. Lösningsförslag: Använd de undergrupper som har ändelsen övriga -klasser eller diverse andra -klasser. Om dessa inte är relevanta, välj en undergrupp som ligger så nära den aktuella produkten som möjligt. 2) Projekt vars resultat inte kan kopplas till någon framtida fysisk vara eller tjänst. Resultat som kommer ut av denna typ av projekt kan t.ex. vara ökad samverkan mellan aktörer, förbättrad kunskapsuppbyggnad etc. Lösningsförslag: Om projektet t.ex. rör kunskapsuppbyggnad eller ökad samverkan tar man först ställning till inom vilket produktområde som dessa aktiviteter sker. Därefter väljs en produkt i en undergrupp som ligger nära det produktområde inom vilken samverkan eller kunskapsuppbyggnaden har ägt rum. Fungerar inte detta får produkten klassificeras med hjälp av undergrupperna: övriga -klasser eller diverse andra -klasser. 3) Projekt som syftar till att ligga till grund för ett VINNOVA-finansierat följdprojekt, t ex en förstudie. 8

9 Lösningsförslag: Försök att fastställa vilken produkt som kan tänkas komma ut av ett eventuellt följdprojekt. 4) Aktiviteter som utförs i olika delprojekt som ingår i det projekt som är föremål för ansökan. Dessa utgörs ofta av centrumbildningar eller andra satsningar som byggs upp runt forsknings- och innovationsmiljöer. Lösningsförslag: Försök att bestämma den huvudprodukt som kan utgöra den minsta gemensamma nämnaren för projektet. Miljön byggs ofta upp av kärnkompetens inom ett visst specifikt produktområde. Det kan röra sig om framtagning av nya smarta material, mobil kommunikation, intelligenta förpackningar etc. Identifiera därefter rätt undergrupp. Fungerar inte detta får produkten klassificeras med hjälp av undergrupperna: övriga -klasser eller diverse andra -klasser. 9

10 5 Exempel Nedan redovisas ett antal konkreta exempel på olika typer av projekt och hur de har klassificerats. 5.1 Generella exempel Projekt inom vilket havre med kolesterolsänkande förmåga framställs. Klassificering i det här fallet blir: Behovsområde: o Hälsa (Hälso- och sjukvård) o Livsmedel (Näring) Forskningsområde (kunskap/kompetens) o 2.9 Industriell bioteknik o 3.4 Medicinsk bioteknologi Produktområde: o Andra livsmedel Projekt som handlar om produktion av motorer som avses användas för vindkraft. Klassificeringen i det här fallet blir: Behovsområde: o Energiförsörjning Forskningsområde (kunskap/kompetens) o 2.3 Maskinteknik Produktområde: o Motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon o Elektricitet 5.2 Särskilda exempel Nedan presenteras exempel på klassificering av mer invecklad typ av projekt framförallt vad gäller valet av produktområde. Projekt som handlar om att utveckla solceller, vilket är en produkt som inte finns med i produktnomenklaturen. Klassificering i det här fallet blir: Behovsområde: o Energiförsörjning Forskningsområde (kunskap/kompetens) o 2.10 Nanoteknik o 1.4 Kemi o 2.2 Elektroteknik och elektronik Produktområde: o Elektricitet 11

11 Projekt som innefattar genomförande av studie för att få fram ny kunskap och teknik inom området hållbar utveckling i megastäder. Projektets resultat kan inte kopplas till någon framtida fysisk vara eller tjänst. Resultatet kan istället bestå av t.ex. ökad samverkan mellan aktörer, förbättrad kunskapsuppbyggnad etc. Klassificering i det här fallet blir: Behovsområde: o Miljö Forskningsområde (kunskap/kompetens) o 2.1 Samhällsbyggnadsteknik o 5.7 Social och ekonomisk geografi Produktområde: o Tekniska konsulttjänster o.d. Projekt som innefattar genomförande av förstudie av matavfallets betydelse för miljöproblematiken. Projektets resultat syftar till att ligga till grund för ett VINNOVAfinansierat följdprojekt. Klassificering i det här fallet blir: Behovsområde: o Miljö Forskningsområde (kunskap/kompetens) o 1.5 Geovetenskap och miljövetenskap o 2.9 Industriell bioteknik Produktområde: o Tjänster avseende behandling och bortskaffande av icke-farligt avfall 12