Innehållsförteckning. Kommunstyrelsens ordförande 3. Organisation och övergripande kommentar. Kommunens vision 4-5. Organisation 6

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning. Kommunstyrelsens ordförande 3. Organisation och övergripande kommentar. Kommunens vision 4-5. Organisation 6"

Transkript

1 Årsredovisning 2007

2 Innehållsförteckning Organisation och övergripande kommentar Kommunkoncernen Kommunstyrelsens ordförande Kommunens vision Organisation Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommunens vision 4-5 Organisation 6 Förvaltningsberättelse Sandvikens kommuns framtid Sammanfattande finansiell analys Drifts- och investeringsredovisning Personal Året i sammanfattning 7 Sammanfattande finansiell analys 8 Femårsöversikt 9 Driftsredovisning 10 Investeringsredovisning 11 Personalredovisning Sandvikens Kommun Finansiell analys Kommunens verksamheter Finansiell analys Redovisningsmodell 21 Redovisningsprinciper Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys Noter Politisk verksamhet Kunskapsverksamhet Äldreomsorgsverksamhet Individ- och familjeomsorgsverksamhet Handikappomsorg Kultur- och fritidsverksamhet Bygg- och miljöverksamhet Tillväxtverksamhet Ledning- & service Gemensam finansiering 55 Sammanställd redovisning Finansiella rapporter & tilläggsupplysningar Sammanställd redovisning Redovisningsprinciper 57 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys Noter Bolagen i kommunkoncernen Revisionsberättelse 69

3 Organisation och övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande 2007 blev ånyo ett positivt år för Sandvikens kommun. Befolkningen har ökat med 56 personer. Arbetsmarknaden har varit expansiv, vilket gäller såväl industri- som tjänstesektorn. Den tillväxt som sker kan till stor del tillföras SANDVIK:s positiva utveckling. Företaget fortsätter att expandera i Sandviken. På Sandbacka Park finns omkring 50 företag med cirka 1000 anställda. Byggnationen av etapp V har fortgått under 2007 och står inflyttningsklar under våren Fler företag har visat intresse för etablering på Sandbacka Park, vilket i dag inte är möjligt på grund av att i stort sett samtliga lokaler är uthyrda. Högbo Bruk AB har utvecklat spårsystem för skidåkning i och med byggandet av ett 2 km långt konstfruset skidspår. Antalet åkande har varit stort och den snöfattiga och för andra dåliga vintern har gynnat antalet besökare i det konstfrusna spåret både före och efter årsskiftet. Högbo Bruk har också haft ökade intäkter till följd av en stark utveckling av beläggningen vid hotellet. Det finns anledning att tro på en fortsatt positiv utveckling i Sandvikens kommun. Bostadsbyggandet fortsätter, inflyttningen ökar och därmed också folkmängden. I den totala kommunkoncernen kan vi glädja oss åt en intressant utveckling med focus på planarbete, exploatering och bostadsbyggande. Kommunens bostadsbolag Sandvikenhus AB bygger ett 50-tal hyresrätter vid Kanalgränd i stadens centrum. Lägenheterna fördelas på flerfamiljshus och radhus. Intresset för lägenheterna är mycket stort. Bolaget fortsätter också sin förnyelse av stadsdelen Norrsätra. Dessutom diskuteras planer för att utveckla fastigheterna i Björksätra centrum. På Jernvallen har byggnationen av Göransson Arena påbörjats. Förväntningarna på den nya arenan är stora. Vårt tidigare näringslivsbolag NÄRAB har ombildats till Jernvallen Drift AB. Bolaget skall ansvara för driften av hela Jernvallen inklusive Göransson Arena. Vid bildandet av Jernvallen Drift AB har styrelsen försetts med två externa ledamöter (ej politiskt tillsatta) med egen erfarenhet från att driva liknande verksamhet. Ledamöternas roll är att tillföra styrelsen erforderlig expertkompetens. Sandviken Energi gör viktiga insatser vid utbyggnaden av såväl VA-nätet som fjärrvärmenätet, där takten ökats och nu planerad utbyggnad slutförts under år Dessutom har stadsnätet Sandnet en fortsatt positiv utveckling och redovisar ett positivt ekonomiskt resultat. Bångbro Kraft AB har haft ett dåligt år på grund av låga vattenflöden i Jädraån kombinerat med låga priser på el under året. Kommunstyrelsens ordförande Peter Kärnström

4 Organisation och övergripande kommentar Kommunens vision Sandvikens kommuns vision 2015, fastställdes av kommunfullmäktige 2004, 17. Vackrare, trivsammare, tryggare, aktivare Boende och livsmiljö De natursköna områdena i Sandviken runt Storsjön, Öjaren och det öppna jordbrukslandskapet utvecklas för fast boende och fritidsboende. Allmänhetens tillgång till naturmiljöerna stärks och utvecklas. Kommunens tio tätorter förnyas och förskönas med spännande arkitektur och genomtänkta lösningar. Befintliga miljöer rustas varsamt och förnyas samtidigt som tidigare epokers olika byggnadsstilar tas tillvara. Vissa områden glesas ut med parkområden kombinerat med nytänkande ombyggnationer. Sandvikens centrum förtätas med nya bostäder. Bredband är tillgängligt i alla delar av kommunen. Det är liv och rörelse i Sandvikens centrum där nya intressanta butiker etablerar sig runt det medeltida torg som uppstått vid knuten, stadshuset och runt baptistkyrkan och där torghandeln är livlig. Kanalen är rensad och breddad med en vattenspegel in i den blomsterprydda stadsparken som med sitt kafé lockar många besökare. Det är tryggt för människor i alla åldrar att bo i Sandviken. Sandviken är ett mångkulturellt samhälle. Kultur- och fritidsutbudet är stort och lockande och har sin grund i det aktiva föreningslivet. Sandviken bygger vidare på sin starka musiktradition med bland andra Symfoniorkestern, Sandviken Big Band, Back Beat Bolaget och en rad rock/popband som föregångare. Parkrock, Bangen, Kammarmusikfestivalen och Drömfesten utvecklas till festivaler av nationellt intresse. Under hela året anordnas mängder av kulturaktiviteter och evenemang. Sandviken är en framgångsrik idrottskommun och ledande i landet inom bandyn. Jernvallen är en ännu attraktivare tävlings och träningsanläggning. Fotbollen upplever på nytt en storhetstid. Jernvallen är kommunens största fritidsgård vilket stärks av idrottsprofilen på flera skolor. Kultur- och naturmiljöerna i Högbo och Gysinge utvecklas för evenemang och det rörliga friluftslivet liksom skidåkning och sommaraktiviteter i Kungsberg. Snabbare, närmare, enklare, bekvämare Kommunikationer Snabba och täta direkttågförbindelser och motorväg ända från Stockholm gör Sandviken mycket tillgängligt och innebär en kraftig regionförstoring. Arbets- och studiependling mot Stockholm-Uppsala och mot Falun-Borlänge är mycket vanligt. Sandviken är en del av Mälardalsregionen. Klokare, kunnigare, kreativare Kunskapstillväxt Välutbildade och engagerade lärare förverkligar kommunens skolplan. Framgångsrik metodutveckling med flexibelt lärande, språkutveckling och internationalisering gör att alla barn tidigt lär sig läsa, skriva och räkna. IT är en självklar del av lärandet. Göranssonska skolan är ett av landets bästa tekniska gymnasier och dess arbetssätt är förebild för flera utbildningar. Vissa program är utvecklade i nära samarbete med näringslivet. Högskoleutbildningar inom teknikområdet är etablerade i Sandbacka Park i samverkan med näringslivet. I Sandvikens skolor råder jämställdhet och elevdemokrati och det arbetas aktivt med dessa frågor. Föräldrarnas medverkan är en viktig resurs. Alla skolor har egna styrelser. Många skolor har utvecklat egna profilområden som exempelvis kultur, ekologi och idrott. Kulturskolan har en stark ställning och är integrerad i hela skolsystemet. Starkare, hållbarare, stabilare Näringslivsutveckling Företagsklimatet i Sandviken är mycket gott. Kommunen är känd för att aktivt stödja befintliga och nyetablerade företag i deras strävan att utvecklas och skapa nya arbetstillfällen som är attraktiva för både män och kvinnor. Planprocessen är mycket snabb och flexibel och kan enkelt anpassas till företagens olika behov. Arbete pågår ständigt med att försöka hitta nya företagsmöjligheter i befintliga tillgångar och strukturer och skapa kännedom om detta hos tänkbara entreprenörer. Växande branscher identifieras och särskilda resurser avsätts för att Sandviken

5 Organisation och övergripande kommentar Kommunens vision skall få del av denna tillväxt. Nätverk mellan företag och institutioner initieras och uppmuntras. Arbetslösheten i Sandviken är mycket låg. Sandbacka Park är ett dynamiskt, expansivt nav varifrån framtidens produkter och tjänster inom nischområdena utvecklas i världsledande klass. Det finns kreativa miljöer uppbyggda av en blandning av stora och små företag, utbildningar samt forsknings- och utvecklingsinriktade organisationer. Öppnare, tillgängligare, rakare Demokrati och dialog Sandvikens kommun präglas av öppenhet och delaktighet. Kommunmedlemmarna möter de förtroendevalda i en kontinuerlig dialog på många olika arenor. Kommunfullmäktige har utvecklat sina mötesformer och är forum för en livlig politisk debatt som engagerar många. Informationsteknik (IT) är ett viktigt verktyg i kontakten mellan kommunen och dess medlemmar. Kommunens verksamheter styrs i hög grad av brukarnas aktiva medverkan och brukarstyrelser finns för de flesta enheter. Utvärdering av verksamheten är den viktigaste aktiviteten. Jämställdhet Jämställdhet prioriteras i Sandviken och kvinnor och män ges samma förutsättningar i all kommunal verksamhet. Orättvisor mellan kvinnor och män motarbetas aktivt. Alltfler män finns inom kvinnodominerade yrken liksom alltfler kvinnor inom mansdominerade yrken. I de politiska församlingarna råder en jämn fördelning mellan kvinnor och män.

6 Organisation och övergripande kommentar Organisation Kommunen Kommunfullmäktige Valnämnd Revision Bygg- och miljönämnden Tillväxt-nämnden Kultur- och fritidsnämnden Kommunstyrelsen Äldreomsorgsnämnden Kunskapsnämnden Socialnämnden Handikappnämnden Överförmyndarnämnden Kommundirektören Personalkontoret Kommunkansliet Ekonomikontoret IT-kontoret Tekniska enheten Inköpsenheten Servicekontoret Informationsenheten Bygg- och miljökontoret Kultur- och fritidskontoret Tillväxtkontoret Kunskapskontoret Äldreomsorgskontoret Individ- och familjeomsorgskontoret Handikappomsorgskontoret Kommunkoncernen Gästrike Räddningstjänstförbund 27 % 24 % Gästrike Återvinnare X-trafik AB 7 % Kommunfullmäktige 7 % Regionförbundet Gävleborg Stiftelsen Rosenlöfs Tryckeri 100 % 9 % Sandvik Utbildning AB 100 % Sandvikens Stadshus AB 100 % 100 % 100 % 100 % Högbo Bruks AB Sandviken Energi AB Jernvallen Drift AB Sandvikenhus AB 100 % 100 % 1% 99 % Sandviken Energi Elnät AB Bångbro Kraft AB Knuten Fastigheter HB

7 Förvaltningsberättelse Året i sammanfattning Under år 2007 har mycket varit fokuserat på att klara en ekonomi i balans. Prognoserna pekade under året på ett underskott, varför kommunstyrelsen beslutade om särskilda åtgärder för att nå ett nollresultat. Vid årets slut kunde ett mindre överskott redovisas. I resultatet ingår reavinster till följd av fastighetsförsäljningar under året. Den största avvikelsen i förhållande till budget svarar äldreomsorgen för. Verksamheten arbetar under år 2008 med en rad insatser för att sänka kostnadsnivån och nå en balans i ekonomin. Även handikappomsorgen visar ett underskott och har vidtagit åtgärder. Från och med 1 januari 2008 införs en ny organisation och åtskilligt arbete har lagts ner för att förbereda detta. Nya reglementen såväl som ekonomiska styrprinciper och internkontrollreglementen är antagna av fullmäktige. Under 2007 har arbete också lagts ner för att utveckla en ny process för budget och planering. Fullmäktige beslutar om denna under våren Kommunen har redovisat en ekonomi i balans sedan år För att i framtiden klara en god ekonomisk hushållning har det bedömts som nödvändigt att stärka den ekonomiska situationen genom främst kostnadsreduceringar. En uppskattning har gjorts att kostnaderna måste reduceras med mkr. Kommunstyrelsen anlitade under år 2007 externa konsulter för att göra en genomlysning av samtliga verksamheter. En av frågeställningarna var att se på möjligheterna att reducera kostnaderna med ovan angivet belopp. Genomlysningen har pekat på det möjliga i detta, utan att servicen ut till invånarna försämras till nivåer som inte är godtagbara. Genomlysningen pekar också på förbättringspotential rörande bland annat politisk styrning, arbetsmetoder och förhållningssätt. Det är nu upp till nämnds- och förvaltningsorganisationen att ta sig an och arbeta med resultatet av genomlysningen. Policydokument angående finansfrågor och upphandling är fastställda under år Sandvikens kommun har en positiv utveckling med ökad inflyttning och ökad folkmängd. Under de senaste årtiondena har bostadsbyggandet varit lågt. Kommunen står inför en ny situation där trycket ökar på planarbete och markfrågor. Planarbetet rörande Säljan och Norra IP har kommit långt. Det gäller även området vid Nyhem/Västanåsen. Tillgången på idag byggbara tomter är dock fortfarande begränsat. Kommunen har under år 2007 haft en hög investeringsvolym, där gymnasieskolan respektive senaste etappen på Sandbacka Park, är de enskilt största investeringarna. Båda investeringarna är något försenade men färdigställs tidigt under våren Efterfrågan på lokaler på Sandbacka Park är stor och i stort sett samtliga lokaler är redan uthyrda. Investeringar har också gjorts i äldreboendet Solbacken i och med ett fastighetsköp från landstinget under år Äldreomsorgen har tagit 24 nya platser i anspråk vid Solbacken. Ytterligare sju platser tas i bruk våren Kön till särskilt boende var år 2007 lång, vilket uppmärksammats av länsstyrelsen. Länsrätten har dömt kommunen att betala en särskild avgift på grund av för lång tid mellan beslut och verkställighet avseende särskilt boende. Kommunen har överklagat beslutet. Äldre- och handikappomsorgen har en fortsatt ökad efterfrågan på boende. Nämnderna har svårt att klara detta inom anslagna medel, varför verksamhetsutvecklingen måste intensifieras ytterligare. Inom skolans verksamhet diskuteras skollokaler för grundskolan. Antalet elever minskar, vilket innebär att verksamheten måste anpassas till en ny nivå. Detta återverkar på disponering av lokaler såväl som antal lärare. Skolan har arbetat med nödvändiga förändringar till följd av utvecklingen. Gymnasiet utsätts för konkurrens från friskolor och gymnasieutbildningar i andra kommuner. Verksamheten påverkas dessutom, från och med hösten 2008, av elevernas rätt att fritt välja gymnasieskola i hela landet. Antalet barn som efterfrågar barnomsorg ökar, och ytterligare platser kommer att tillskapas under Kultur- och fritid kan glädjas åt nya arenor. Friidrottsarenan i Björksätra är i stort sett färdigställd under år Kulturskolans lokaler diskuteras och en lösning skall tas fram och beslutas under år I förvaltningen fortsätter sjukfrånvaron att minska. Ett stort steg är taget i rätt riktning. Målet, på max 6,5 procent sjukfrånvaro vid utgången av 2008, är högt satt och verkar idag svårt att nå, trots ett aktivt och målinriktat arbete ute i förvaltningarna. Sandvikens kommun har goda möjligheter till en fortsatt positiv utveckling. En förutsättning är att beslut fattas och insatser görs för att stärka ekonomin. En annan strategisk fråga är bostadsförsörjningen som måste få sin lösning under år 2008, om kommunen skall kunna ta tillvara de möjligheter till ökad tillväxt och ökad inflyttning som idag finns. Kommunstyrelsens arbete med att ta fram Vision 2025, som skall vara klart för beslut under våren 2009, kommer att bli en vägvisare i det kommande arbetet för tillväxt och utveckling av kommunen för såväl nämnder och förvaltningar som kommunala bolag.

8 Förvaltningsberättelse Sammanfattande finansiell analys Sammanfattande finansiell analys Sandvikens kommun redovisade ett årsresultat på 3,1mkr vilket är lägre än föregående års resultat på 15,5 mkr. Resultatet överstiger det finansiella målet som för år 2006 sattes till 0,0 mkr. Resultatet ökade det egna kapitalet med 0,4 procent vilket är lägre än inflationen för året. Årets investeringar uppgick till 161,2 mkr, av vilka 10,9 procent kunde finansieras med egna medel. Soliditeten minskade med 5,6 procentenheter till 43,9 procent. För att beskriva ekonomin i Sandvikens kommun används ett antal tabeller och mått. För varje tabell redovisas läge och trend, enligt förklaringen nedan. Ett utförligare resonemang finns i avsnittet Finansiell analys. Sandvikens kommun har en skuld för pensioner intjänade före 1998 som uppgår till 857,1 mkr. Detta ställer under kommande år krav på att det finns tillräckligt med likvida medel för att klara av utbetalningarna samt på att kostnaderna för dessa pensioner kan täckas. Kommunens likviditet är god och aktuella borgensåtaganden bedöms inte behöva infrias. Budgetföljsamheten har varit god de senaste åren. Ett trendbrott år 2006 var att verksamheterna redovisade ett underskott på -16,3 mkr. Under år 2007 vidtogs åtgärder så att balansen i verksamheterna återställdes. Prognossäkerheten har för verksamheterna förbättrats under 2000-talet, och får nu betraktas som mycket god, vilket gör att kontrollen av kommunens ekonomi förbättras. Slutsatsen av ovanstående resonemang blir att kontrollen av ekonomin är god samtidigt som det finns en risk i form av stora framtida pensionsutbetalningar. Läge Bra Ok Har brister Trend Har förbättrats Oförändrad Har försämrats Likviditet Borgensåtagande Pensionsskuld Budgetföljsamhet Prognossäkerhet Resultat Kapacitet År 2007 försämrades de flesta av de nyckeltal som illustrerar kommunens resultat och kapacitet. Även om läget fortfarande befinner sig i kategorierna Ok/Bra för majoriteten av nyckeltalen, finns anledning att vidta åtgärder för att inte utvecklingen under år 2007 skall fortsätta. Kostnaderna ökade mer än intäkterna och nettokostnadsandelen ökade, vilket har medfört ett sämre resultat jämfört med föregående år. Investeringsvolymen i kommunen är hög och har så varit de senaste åren. Investeringarna har inte kunnat finansieras med egna medel och kommunen har därför ökat upplåningen, vilket har försvagat kommunens ekonomi. Soliditeten har minskat och är negativ om hela pensionsskulden räknas in och skuldsättningsgraden har ökat. Kommunalskatten är oförändrad och bland de lägsta i länet. Utveckling av intäkter och kostnader Olika posters andel av skatteintäkter Investeringsvolym Självfinansieringsgrad av investeringar Årets resultat Soliditet Skuldsättningsgrad Kommunalskatt Risk Kontroll De nyckeltal som illustrerar risk och kontroll i kommunen befinner sig på en bra nivå, med undantag för pensionsskulden. Balanskravet och god ekonomisk hushållning I lagstiftningen om god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting sägs att: Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmaste tre åren. Dessutom uttalas krav på god ekonomisk hushållning. För att säkra det egna kapitalet krävs att kommunen redovisar positiva resultat. Kravet på att kostnaderna inte ska överstiga intäkterna under ett år brukar benämnas balanskravet. Enligt rekommendationer och praxis skall realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Dessutom kan synnerliga skäl anföras för att i vissa fall justera balanskravsresultatet. Sandvikens kommuns resultat enligt resultaträkningen uppgår till 3,1 mkr. Därefter har detta justerats för reavinster, vilket ger ett balanskravsresultat på -2,2 mkr. Utöver detta har en förändring i antagande om livslängd avseende beräkning av pensionsavsättning, medfört ökade kostnader med 1,9 mkr. Denna post kan enligt Sveriges kommuner och landsting utgöra s.k. synnerliga skäl för att inte reglera det underskott som uppstår till följd av posten. Efter justering för denna post återstår ett underskott på 0,3 mkr att återställa under de närmaste tre åren. Sandvikens kommun avser att återställa detta under år 2008 genom det för året budgeterade överskottet på 5,0 mkr. Kommunen har sedan år 2005 anvisat en del av årets resultat till att bygga upp en reserv för att möta framtida pensionskostnader. Den ackumulerade reserven uppgår till 11,5 mkr. Det innebär att om kommunen i framtiden skulle redovisa ett negativt resultat till följd av höga pensionskostnader kan kommunen avräkna denna reserv vid avstämning mot balanskravet.

9 Förvaltningsberättelse Driftsredovisning mkr Kommunfullmäktige 0,0 1,0 0,3 Kommunstyrelse -0,3 1,1-0,1 Facknämnder -1,0 0,0 0,1 Summa politisk verksamhet -1,3 2,0 0,3 Gymnasieskola -2,2 0,2 1,1 Förskola, grundskola 1,0 1,0 6,4 Särskola -1,6-1,2 0,0 Övrig verksamhet 2,5 1,9-4,0 Summa kunskapsverksamhet -0,4 1,8 3,5 Särskilt boende -6,0-3,8 1,4 Ordinärt boende -7,4-3,2 0,6 Dagverksamhet -0,4 0,2-1,3 Övrig verksamhet 0,8-0,3-1,5 Summa äldreomsorgsverksamhet -13,0-7,1-0,8 Missbruksvård för vuxna -1,5-5,4-1,3 Barn- och ungdomsvård 1,2-2,7-2,2 Övrig verksamhet 0,4-0,9-2,5 Summa individ- och familjeomsorgsverksamhet 0,1-9,1-6,0 LSS, LASS -4,9-9,4 0,7 Övrig omsorgsverksamhet -1,7 0,2-1,2 Summa handikappomsorgsverksamhet -6,7-9,2-0,5 Kulturverksamhet 0,3 0,1-0,4 Fritidsverksamhet 0,5 1,0 0,0 Övrig verksamhet 0,8 0,2 0,5 Summa kultur- och fritidsverksamhet 1,6 1,3 0,1 Miljö- och hälsoskydd 0,3 0,0 0,0 Övrig verksamhet 0,7 1,1 1,6 Summa bygg- och miljöverksamhet 0,9 1,1 1,6 Kommunikation 1,6 4,5 3,6 Företagsutveckling 0,5-0,5-0,1 Kompetensförsörjning -4,6 0,5 1,5 Övrig verksamhet 0,5-0,3-0,6 Summa tillväxtverksamhet -1,9 4,1 4,4 Kommunledningsverksamhet 10,1-1,2-2,3 Teknisk verksamhet 9,9 0,8-3,3 Summa lednings- och serviceverksamhet 20,1-0,4-5,6 Ej fördelade upplupna löner 1,1-0,7 0,0 Summa verksamheter 0,6-16,3-3,0 Skatter -0,3 13,0 5,0 Finansiell verksamhet -1,1 8,6 4,3 Pensioner -3,8 7,2 7,3 Övrigt 7,8 2,8 2,7 Summa Gemensamt 2,6 31,7 19,3 Totalt 3,1 15,5 16,3

10 10 Förvaltningsberättelse Femårsöversikt Kommunen Ekonomi Verksamhetens nettokostnader (mkr) , , , , ,3 Verksamhetens nettokostnader/invånare (kr) Årets resultat (mkr) 3,1 15,5 16,3 7,3 47,7 Årets resultat/invånare (kr) Investeringsvolym (mkr) 161,2 154,7 94,4 85,5 122,4 Total pensionsskuld (mkr) 905,8 809,0 716,8 691,3 724,3 Soliditet (%) 43,9 49,5 51,2 50,9 51,8 Soliditet inklusive hela pensionsskulden (%) -0,9 3,8 8,6 9,5 10,5 Skatteintäkter Skattesats till kommun (kr) 21,65 21,65 21,65 21,65 21,65 Skattesats till kommun och landsting (kr) 32,32 32,32 32,00 32,00 32,00 Skatteintäkter inklusive statsbidrag (mkr) 1 541, , , , ,5 Skatteintäkter per invånare (kr) Personal Antal årsarbetare Antal anställda Personalkostnader exklusive pension (mkr) 1 203, , , ,3 999,6 Sjukfrånvaro samtliga anställda (%) 7,9 8,5 9,0 9,1 9,2 Befolkning Antal invånare totalt varav 0-6 år varav 7-17 år varav år varav år varav år varav varav Kommunkoncernen Ekonomi Verksamhetens nettokostnader (mkr) , , , , ,8 Årets resultat (mkr) 13,1 30,8 16,0-3,3 27,5 Investeringsvolym (mkr) 293,0 276,3 314,5 154,1 187,6 Soliditet (%) 34,0 36,9 37,0 36,7 37,7 Soliditet inklusive hela pensionsskulden (%) 8,3 11,4 13,7 14,0 15,2

11 Förvaltningsberättelse 11 Investeringsredovisning Investeringvolym Politisk verksamhet 0,0 0,0 0,0 Kunskapsverksamhet 45,3 41,0 22,2 Äldreomsorgsverksamhet 3,2 0,8 1 Individ- och familjeomsorgsverksamhet 1,0 0,1 1 Handikappomsorgsverksamhet 0,9 0,2 0,1 Kultur- och fritidsverksamhet 8,9 8,3 10,3 Bygg- och miljöverksamhet 0,1 0,1 0,2 Tillväxtverksamhet 0,2 0,1 0,2 Kommunlednings- och serviceverksamhet 101,6 104,1 59,4 Gemensamt 0,0 0,0 0,0 Summa 161,2 154,7 94,4 Investeringsredovisning Kommunen 2007 års nettoinvesteringar inom kommunens verksamhet uppgår till totalt 161,2 mkr, vilket är en ökning mot föregående år med 6,5 mkr. Investeringsplanen för 2007 uppgick till 178,3 mkr netto, exklusive försäljningar. Bland de stora investeringar som pågått under de sista tre åren kan nämnas om- och tillbyggnationen av Bessemergymnasiet. Totalt har budgeterade medel för ombyggnationen, exklusive inventarier, avsatts med 82,0 mkr. Vid 2007 års utgång har cirka 67,5 mkr av dessa förbrukats. Etapp 4 av projektet innehållande utrymmen för ytterligare fyra gymnasieprogram samt administration och bibliotek påbörjades under Den etappen beräknas vara färdig under början av Byggnationen av Sandbacka Park, etapp 5, har fortsatt under året. Projektet är något förskjutet i tid och kommer att färdigställas under första kvartalet Glädjande nog stod det redan under december 2007 klart att i stort sett hela etappen är uthyrd. De första hyresgästerna beräknas flytta in under vårvintern Med hjälp av ekonomiskt stöd från Naturvårdsverket, EUmedel och regionalpolitiskt stöd från Länsstyrelsen har en satsning på hus 106 i Gysinge gjorts. Under året har samlingssalar, ett café samt boende för studerande vid PRO Folkhögskola färdigställts. Ett stort fastighetsköp genomfördes under våren/sommaren 2007, då totalt sex byggnader köptes av Landstinget. Byggnaderna är belägna inom sjukhusområdet. Anledningen till köpet var ett stort behov av ytterligare äldreboenden. Idag är det full verksamhet i den största lokalen och arbetet med att fylla övriga byggnader pågår. Bland annat har Individ- och familjeomsorgens verksamhet Familjecenter tilldelats nya lokaler i en av byggnaderna. Flytten av Familjecenter är inledningen på en treparts rokard som har påbörjats under 2007 för att frigöra lokaler för barnomsorg, där Björkparkens korttidsboende för barn flyttar till Familjecenters gamla lokaler Eiragården och Björkparken åter blir förskola. Under året stod det klart för alla kommuninnevånare att Sandviken kommer att få ett nytt landmärke då de Göranssonska stiftelserna beslutade om att Sandvikens kommun kommer att få motta en gåva i form av Göransson Arena. I och med att arenabygget startades, flyttades och sanerades den gamla kylanläggningen för att ge plats åt arenan. Även föreberedande markarbeten för parkeringsytor påbörjades. En annan större investering är omläggning av stadshusets stentrappa. Trappan var i omedelbart behov av restaurering. Kostnaden för trappan uppgick till cirka 2 mkr. Under hösten visade det sig att även fasaden är i dåligt skick. Några plattor var lösa och riskerade att ramla ned. En utredning har påbörjats och förslag på fortsatta investeringsåtgärder av stadshuset kommer under Inom verksamhetsområdet gator har trafiksäkerhetshöjande åtgärder genomförts på Barrsätragatan. Sträckan mellan kanalen och Hyttgatan har nu en säker gång- och cykelväg. Energibesparande åtgärder har utförts för ca 2 mkr. I summan ingår bland annat byte av ventilationen i gymnastik- och matsalen i Årsunda skola, till en anläggning med värmeåtervinning. Stallgården har fått en förändrad uppvärmning från olja till fjärrvärme. Beräknad besparing för enbart dessa två objekt är cirka kr per år. Investering av IT-utrustning gjordes under år 2007 för 6,2 mkr. Datorer, servrar, elektronik samt infrastruktur införskaffades. Likt tidigare år har reinvesteringar på en (1) mkr gjorts på parkmark samt utemiljö i anslutning till skolor och förskolor. Under året har lekplatser i Kungsgården samt Åshammar rustats upp. Vid Norrsätraskolan, Särskolan Vita Huset och Tallbacksgårdens förskola har en översyn av utemiljön gjorts. Utformning av lekytor och val av lekutrustning har skett i samarbete med personal på skolorna då det, speciellt i särskolans fall, är viktigt att utrustningen passar den grupp den är ämnad för utifrån ålder och funktionshinder.

12 12 Förvaltningsberättelse Personalredovisning Personal Sandvikens kommun är en stor arbetsgivare med personalintensiva verksamheter. Personalen har mycket skiftande yrkesroller och arbetsuppgifter. För att möta förändringar och nya behov måste ett förändringsbenäget synsätt och ett kvalitetsmedvetande prägla kommunens personal. Personalredovisning Den 31 december 2007 var 3110 personer tillsvidareanställda och 265 personer externt visstidsanställda 1. Jämfört med 31 december föregående år har antalet anställda minskat. Tillsvidareanställda minskade med tio personer och externt visstidsanställda med 104 personer. Minskningen av externt visstidsanställda har främst skett inom vård och omsorg samt förskola och grundskola. De arbetsplatser där endast kvinnor eller endast män arbetar var 28,2 procent vilket är 0,9 procent lägre jämfört med första mätningen i februari Arbetsplatser med fem eller färre anställda är undantagna. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd personal var 94,9 procent, en ökning med 0,6 procent jämfört med föregående år. Uppdelad på kön var kvinnornas genomsnittliga sysselsättningsgrad 94,2 procent och männens 98,9 procent. Deltidsanställningarna fortsätter att minska vilket framgår av tabellen. Andel deltidsanställda i förhållande till tillsvidareanställda Procent Personalstruktur Av kommunens tillsvidareanställda personer var 84 procent kvinnor vilket var detsamma som föregående år Antal tillsvidareanställningar Kunskapskontor 1234 Tillväxtkontor 85 Handikappomsorgskontor 389 Individ- och familjomsorgskontor 99 Äldreomsorgskontor 871 Kultur och fritidskontor 96 Kommunledningskontor 280 Bygg- och miljökontor 56 Kvinnor; Könsfördelning tillsvidareanställda Åldersstruktur Medelåldern hos tillsvidareanställda var 46 år vilket var detsamma som förra året. Andelen personer som var 40 år och äldre uppgick till 71 procent jämfört med 70 procent året före. Åldersfördelning tillsvidareanställda. Medelålder 46 år Män; Tillsvidareanställda är anställda som innehar tjänst som pågår tillsvidare, även tjänstlediga ingår. Extern visstidsanställda är personer med tidsbegränsad anställning med månadslön Ålder

13 Förvaltningsberättelse Personalredovisning 13 Personalkostnader Personalkostnaden är en stor utgift för kommunen. I procent av bruttokostnaden motsvarade personalkostnaden 62,9 procent år I december 2007 var medellönen uppräknad till heltid för tillsvidareanställda kr. Kvinnornas medellön var kr och männens kr. Kvinnornas medellön motsvarade 84,9 procent av männens. Redovisning av sjukfrånvaro Sjukdomsrelaterad frånvaro (%) Mätperiod jan-dec Samtliga anställda 7,9 8,5 9,0 Kvinnor 8,5 9,2 10,0 Män 5,5 5,4 4,8 29 år och yngre 5,7 5,5 5, år 8,3 8,9 9,4 50 år och äldre 8,0 8,7 9,6 Långtidsfrånvaro mer än 60 dagar 62,2 67,3 70,8 Sjukfrånvaron fortsätter att sjunka men är fortfarande på en alltför hög nivå. Sedan år 2003 har sjukfrånvaron minskat med 1,31 procentenheter. För att åstadkomma en ytterligare sänkning av sjukfrånvaron har det under året, liksom tidigare år, pågått ett aktivt arbetsmiljöarbete utifrån förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande perspektiv. Speciella riktade insatser i samarbete med företagshälsovården har genomförts. Förutom detta har det genomförts rehabiliterande gruppaktiviteter för sjukskrivna. Av de tillsvidareanställda var det 31,6 procent som inte haft någon sjukfrånvaro alls under år Personalrörlighet Den externa personalomsättningen har varit förhållandevis låg under hela 2000-talet. År 2007 uppgick den till 5,0 procent vilket var en ökning med 0,9 procentenheter jämfört med Kommunens pensionsavtal möjliggör för personalen att själva avgöra pensionstillfälle vid åldern år. Det är därför svårt att bedöma hur många personer som kommer att avgå på grund av pensionering. År 2008 kommer 59 personer att uppnå åldern 65 år. Fram till år 2017 uppnår 878 personer åldern 65 år. 75 procent av dem arbetar idag inom vård/omsorg och skola/förskola. Uppnår 65 års ålder inom 10 år Kontor Antal Kunskapskontor 362 Tillväxtkontor 35 Handikappomsorgskontor 80 Individ- och familjeomsorgskontor 25 Äldreomsorgskontor 226 Kultur- och fritidskontor 35 Bygg- och miljökontor 14 Kommunledningskontor 101 Totalt 878 Pensioner Sandvikens kommun har förpliktelser att i framtiden utbetala pension. För att möta dessa utbetalningar har placeringar gjorts. Nedanstående tabell redogör för pensionsförpliktelserna och pensionsmedelsförvaltningen. Pensionsmedel och pensionsförpliktelser (mkr) Avsättningar för pensioner 48,7 35,6 32,3 Ansvarsförbindelser 857,1 773,4 684,5 Totala pensionsförpliktelser 905,8 809,0 716,8 Placeringar bokfört värde 46,7 43,9 43,1 Placeringar marknadsvärde 46,5 50,8 44,3 Återlånade medel 859,3 758,2 672,5 Typ av instrument - Aktieindexobligationer 30,0 20,2 20,2 - Nollkupongsobligationer 10,7 23,7 22,9 - Företagsobligationer 6,0 0,0 0,0 Totalt 46,7 43,9 43,1 Avkastning placeringar - Aktieindexobligationer 3,9 0,0 0,0 - Nollkupongsobligationer 0,2 0,8 0,8 - Företagsobligationer 0,1 0,0 0,0 Total avkastning 4,2 0,8 0,8 Enligt kommunens finanspolicy skall risker minimeras vid alla typer av placeringar. Därför har placeringar skett i värdepapper som garanterar kommunen minst det nominella värdet tillbaka vid förfallotidpunkten. Under året har två aktieindexobligationer och en nollkupongsobligation förfallit. De erhållna beloppen har återplacerats i tre aktieindexobligationer och en företagsobligation.

14 14 Sandvikens kommun Finansiell analys Modell för finansiell analys Med början år 2005 använder sig Sandvikens kommun av en ekonomisk analysmodell som omfattar fyra viktiga aspekter av Sandvikens kommuns ekonomi. Syftet med analysen är att tydliggöra existerande eller potentiella styrkor och svagheter avseende ekonomin i Sandvikens kommun. Analysen bidrar även med information som kan användas vid en bedömning av i vilken utsträckning kommunen uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Fyra perspektiv Den ekonomiska analysen bygger på fyra aspekter; det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den ekonomiska utvecklingen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom den analyserade aspekten. För att beskriva läget och trenden för varje nyckeltal används följande symboler. Läge Trend Resultat Här kartläggs periodens resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller tendenser därom, är en signal som varnar för att en urholkning sker av den finansiella motståndskraften. Under denna aspekt analyseras även investeringar och dess utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen för konjunktursvängningar och perioder med nedgångar i ekonomin. # Bild RK-modellen (vänstra halvan) Risk Med den tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Här diskuteras även kommunens pensionsskuld. Bra Ok Har brister Har förbättrats Oförändrad Har försämrats Kontroll Med aspekten kontroll avses avslutningsvis hur upprättade ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda visar på förmågan att hantera problematiska situationer.

15 Sandvikens kommun Finansiell analys 15 Resultat Kapacitet Tabell 1: Utveckling av intäkter och kostnader mkr Intäkter 444,0 426,6 400,1 404,1 387,0 Kostnader , , , , ,3 Nettokostnader , , , , ,3 Skatteintäkter 1 541, , , , ,4 Finansnetto -3,4 1,7 2,8-1,8-3,4 Periodens resultat 3,1 15,5 16,3 7,3 47,6 Antal invånare 31/ Nettokostnader/invånare (kr) Skatteintäkter/invånare (kr) Nettokostnader/ invånare 2007 Skatteintäkter/ invånare 2007 Gävleborgs län (kr) Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Källa: SCB, preliminära bokslutsuppgifter 2007 Ett tecken på en sund utveckling av ekonomin är att skatteintäkterna ökar mer än nettokostnaderna. Nettokostnaderna har i genomsnitt ökat med 60,0 mkr per år den senaste femårsperioden. Motsvarande siffra för skatteintäkterna är 62,0 mkr, om år 2004 då ökningen av skatteintäkter var ovanligt låg exkluderas. De genomsnittliga ökningarna är ungefär lika stora vilket indikerar att den strukturella utvecklingen på intäkter, kostnader och skatter är i balans, sett över en femårsperiod. Jämfört med föregående år har skatteintäkterna ökat med 66,3 mkr eller 4,5 procent medan verksamhetens nettokostnad ökat med 73,6 mkr eller 5,0 procent. Detta har lett till att resultatet har försämrats jämfört med föregående år. Det är viktigt att följa upp ökningen i nettokostnader, så att den årliga kostnadsökningen fortsättningsvis inte överstiger ökningen i skatteintäkter. mkr Nettokostnads- och skatteutveckling Skatteintäkter Tabell 2: Olika posters andel av skatteintäkter Nettokostnad + Finansnetto % Nettokostnad exkl avskrivningar 95,4 94,8 94,8 94,6 92,0 Avskrivningar 4,1 4,3 4,3 4,7 4,2 Finansnetto 0,2-0,1-0,2 0,1 0,3 Totalt 99,7 98,9 98,8 99,5 96,5 Ett ytterligare sätt att belysa strukturen på kommunens intäkter och kostnader är att analysera hur stor andel olika typer av återkommande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter. Av tabell två framgår att nettokostnader exklusive avskrivningar tog i anspråk 95,4 procent av skatteintäkterna under Avskrivningarnas andel var 4,1 procent och finansnettot 0,2 procent. Tillsammans utgjorde kostnaderna 99,7 procent av kommunens skatteintäkter. Det innebär att kommunens kostnader är näst intill lika stora som intäkterna. En större marginal bör eftersträvas för att skapa möjlighet att klara av oförutsedda händelser i framtiden. I den

16 16 Sandvikens kommun Finansiell analys analys som gjordes i årsredovisningen 2006 konstaterades att den totala nettokostnadsandelen och dess komponenter tycktes ha stabiliserat sig på en nivå strax under 99 procent. År 2007 har inneburit en ökning i nettokostnadsandelen. För att stärka ekonomin är det önskvärt att nettokostnadsandelen sjunker under kommande år. Tabell 3: Investeringsvolym % Avskrivningar/ Nettoinvesteringar 39,7 40,7 64,0 72,5 46,7 Kommunen har under år 2007 investerat för 161,2 mkr. Föregående års siffra var 154,7 mkr. Ett sätt att mäta storleken på investeringarna är att relatera den till avskrivningarna. Investeringsvolymen har de fem senaste åren i genomsnitt varit 123,6 mkr per år vilket är väsentligt högre än avskrivningarna. Detta åskådliggörs av det sista nyckeltalet i tabellen ovan. En investeringsnivå som kontinuerligt är högre än avskrivningarna kommer på sikt att resultera i att kostnaderna för de årliga avskrivningarna stiger. Det innebär att medel som annars skulle kunna användas för att bedriva verksamhet, tas i anspråk för avskrivningar. En annan konsekvens av en hög investeringsvolym är att de finansiella kostnaderna ökar, om investeringarna finansieras genom ökad upplåning. Självfinansieringsgraden är ett mått som visar i vilken utsträckning de likvida medel som genereras av den löpande verksamheten räcker till att finansiera genomförda investeringar. Om genererade likvida medel är lika stora som investeringarna för perioden så är självfinansieringsgraden 100 procent. Likvida medel påverkas exempelvis av att kommunen får inbetalningar i form av skattemedel eller betalar leverantörsfakturor. Den löpande verksamheten i kommunen har för år 2007 resulterat i ett nettoinflöde av likvida medel som uppgår till 17,6 mkr, vilket framgår av kassaflödesanalysen. Detta räcker inte för att finansiera investeringsvolymen som uppgår till 161,2 mkr, vilket innebär att huvuddelen av investeringarna måste finansieras på annat sätt. År 2007, liksom år 2006, har finansieringen i huvudsak skett genom ökad upplåning. Kommunens ekonomi kan klara detta under enstaka år, men inte under en längre period. När låneskulden ökar minskar det finansiella handlingsutrymmet inför framtiden. Genererade likvida medel påverkas delvis av storleken på leverantörsskulder och kundfordringar vid årsskiftet. Storleken på dessa poster kan variera vid olika mättillfällen. För att bortse från effekterna av denna variation kan den genomsnittliga självfinansieringsgraden analyseras. Denna uppgår för Sandvikens kommun under åren till 79,1 procent. De genomsnittliga genererade likvida medlen under dessa år uppgår till 81,5 mkr, vilket alltså är den investeringsnivå som kommunen med sin nuvarande finansiella struktur, klarar av. Det är dock viktigt att uppmärksamma att självfinansieringsgraden de senaste två åren har varit mycket låg. Procent Självfinansieringsgrad mkr Investeringar och avskrivningar 154, 7 161, 2 122, 4 94, 4 85, 5 57, 2 62, 0 60, 4 62, 9 63, 9 Investeringar Avskrivningar ,1 13 1,5 9 0,9 2 1,3 10, Självfinansieringsgrad Glidande medelvärde Tabell 4: Självfinansieringsgrad av investeringar mkr Medel från den löpande verksamheten 17,6 33,0 133,2 112,4 111,3 Investeringsvolym 161,2 154,7 94,4 85,5 122,4 Självfinansieringsgrad (%) 10,9 21,3 141,1 131,5 90,9 Tabell 5: Årets resultat mkr Årets resultat 3,1 15,5 16,3 7,3 47,7 Årets resultat/eget kapital (%) 0,4 1,9 2,0 0,9 6,3 Årets resultat/skatteintäkter (%) 0,2 1,1 1,1 0,5 3,5

17 Sandvikens kommun Finansiell analys 17 Årets resultat för Sandvikens kommun uppgår till 3,1 mkr. Det innebär att kommunen uppnådde det finansiella målet på 0,0 mkr. Kommunens resultat har varit positiva under den senaste femårsperioden. Måttet årets resultat/eget kapital kan relateras till inflationen. Om måttet är högre än inflationen innebär det att kommunen har klarat av att inflationsskydda det egna kapitalet. För år 2007 var inflationen, baserat på konsumentprisindex 2,2 procent, och måttet årets resultat/eget kapital 0,4 procent. Detta innebär att det egna kapitalet har urholkats av inflationen. För att inflationsskydda hela det egna kapitalet skulle ett resultat på 18,4 mkr ha krävts. Nyckeltalet har i genomsnitt de fem senaste åren varit 2,3 procent, vilket kan jämföras med en genomsnittlig årlig inflation på 1,3 procent. Årets resultat i förhållande till skatteintäkter uppgår till 0,2 procent. mkr 60,0 50,0 40,0 30,0 4 7,7 Årets resultat Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditeten uppgick år 2007 till 43,9 procent, vilket är en minskning med 5,6 procentenheter sedan föregående år. Den relativt stora minskningen beror till stor del på den höga investeringsvolymen i kombination med ökad upplåning. Soliditeten har tidigare år legat omkring 50 procent. Sandvikens kommun ligger nu under riksgenomsnittet som är cirka 50 procent, och under länsgenomsnittet som är cirka 49 procent. De pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse uppgår till 857,1mkr. Om hänsyn tas till denna skuld är soliditeten negativ, -0,9 procent. Detta betyder att den del av pensionsskulden som redovisas som ansvarsförbindelse har vuxit sig större än det egna kapitalet i kommunen. Om hela pensionsskulden skulle lyftas in i balansräkningen, skulle alltså kommunens egna kapital förbrukas. Procent ,8 50,9 51,2 Soliditet 4 9,5 4 3,9 20,0 16,3 15, ,0 7,3 3,1 0, Tabell 6: Soliditet % Soliditet 43,9 49,5 51,2 50,9 51,8 Soliditet inkl pensionsskuld -0,9 3,8 8,6 9,5 10,5 Gävleborgs län Bollnäs 74,0 73,0 74,0 74,0 73,0 Gävle 34,0 34,0 33,0 33,0 29,0 Hofors 63,0 65,0 64,0 67,0 66,0 Hudiksvall 71,0 74,0 73,0 72,0 72,0 Ljusdal 51,0 52,0 48,0 46,0 56,0 Nordanstig 32,0 28,0 38,0 13,0 9,0 Ockelbo 21,0 24,0 22,0 15,0 11,0 Ovanåker 65,0 66,0 65,0 64,0 65,0 Sandviken 43,9 49,5 51,2 50,9 51,8 Söderhamn 34,0 55,0 52,0 50,0 49,0 Källa: SCB, preliminära bosklutsuppgifter ,5 Tabell 7: Skuldsättningsgrad 9,5 8,6 % Total skuldsättningsgrad 56,1 50,5 48,8 49,1 48,2 Varav avsättningsgrad 2,5 2,1 2,0 1,6 5,0 Varav kortfr skuldsättningsgrad 24,9 23,2 26,4 23,4 20,8 Varav långfr skuldsättningsgrad 28,7 25,2 20,3 24,0 22,5 Anskaffning av en tillgång kan finansieras antingen med eget kapital eller med främmande kapital, det vill säga genom att ta upp lån. När ett lån upptas ökar kontanta medel samtidigt som skulderna ökar. Andelen tillgångar som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden kan sedan brytas ner i delarna avsättningsgrad samt lång- respektive kortfristig 3,8-0,

18 18 Sandvikens kommun Finansiell analys skuldsättningsgrad. Avsättningar är att betrakta som skulder för vilka det exakta beloppet inte är känt och inte heller när de ska betalas (pensioner intjänade från och med 1998). Kommunens totala skuldsättningsgrad är 56,1 procent. Detta är en ökning med 5,6 procentenheter sedan föregående år. Skuldsättningsgraden har haft en stigande trend sedan år 2005, vilket främst beror på att skuldsättningen har ökat genom upplåning. En låg skuldsättningsgrad bör eftersträvas. Enligt tabell 6 på föregående sida är soliditeten 43,9 procent. Summan av soliditeten och skuldsättningsgraden är alltid 100 procent. Tabell 8: Kommunalskatt Sandvikens kommun hade år 2007 en primärkommunal skattesats på 21,65 kr. Detta är 17 öre lägre än den genomsnittliga skattesatsen i länet och 87 öre högre än riksgenomsnittet. Risk Kontroll Tabell 9: Likviditet Sandvikens Kommun Gävleborg Riket Kr Primärkommunalskatt 21,65 21,82 20,78 Total kommunalskatt exklusive kyrkoavgift 32,32 32,49 31,55 Kommun Totalt Kommun Landsting Bollnäs 31,57 20,90 10,67 Gävle 32,22 21,55 10,67 Hofors 32,57 21,90 10,67 Hudiksvall 32,32 21,65 10,67 Ljusdal 33,07 22,40 10,67 Nordanstig 33,07 22,40 10,67 Ockelbo 32,77 22,10 10,67 Ovanåker 32,57 21,90 10,67 Sandviken 32,32 21,65 10,67 Söderhamn 32,37 21,70 10,67 Källa: SCB % Likviditet 45,5 28,6 24,3 35,2 34,5 Likviditet är mått på kommunens kortfristiga betalningsförmåga. Likviditetsmåttet ställer de tillgångar som lätt kan realiseras till likvida medel, i relation till kortfristiga skulder. En likviditet under 100 procent innebär att om kommunens alla kortfristiga skulder skulle förfalla idag, finns inte tillräckligt med tillgångar för att betala skulderna, utan pengar måste lånas upp för att klara av betalningarna. Likviditeten har stigit från 28,6 procent år 2006 till 45,5 procent år Anledningen till ökningen är att kundfordringarna var relativt stora vid årsskiftet, samtidigt som saldot på plusgirokontot var högt. Tillsammans med de kommunala bolagen används ett koncernkonto för att kommunkoncernen tillsammans skall kunna nyttja gemensam likviditet så fördelaktigt som möjligt. En avtalad checkkredit på 50,0 mkr säkrar dessutom koncernlikviditeten mot tillfälliga belastningar till följd av svängningar i penningflödet. Tabell 10: Borgensåtagande mkr Kommunala bolag 862,9 843,3 843,8 862,7 846,3 Övriga 139,5 138,8 144,9 151,2 148,8 Totalt borgensåtagande 1002,4 982,1 988,7 1013,9 995,1 Sandvikens kommun har valt att driva vissa delar av sin verksamhet i bolagsform. Investeringar som gjorts inom bolagskoncernen har till betydande del finansierats genom lån med kommunal borgen. Ambitionen är att hålla det kommunala borgensåtagandet så lågt som möjligt, och i enlighet med kommunfullmäktiges föreskrifter beviljas numera enbart borgen till de egna bolagens investeringar. Undantaget utgörs av vägföreningar som regelmässigt får kommunal borgen för investeringar i enskilda vägar. Under år 2006 har det totala borgensåtagandet ökat med 20,3 mkr. De kommunala bolagens ekonomi är förhållandevis god. Därför bedöms risken för att Sandvikens kommuns borgensåtaganden behöver infrias, vara relativt låg. Tabell 11: Pensionsskuld mkr Avsättningar för pensioner 48,7 35,6 32,3 26,0 77,5 Ansvarsförbindelser för pensioner 857,1 773,4 684,5 665,3 646,8 Total pensionsskuld 905,8 809,0 716,8 691,3 724,3 Soliditet inkl pensionsskuld (%) -0,9 3,8 8,6 9,5 10,5 Den förpliktelse som kommunen har att i framtiden betala ut pension redovisas på två olika sätt, enligt den så kallade blandmodellen. De pensionsförpliktelser som har uppstått från och med 1998 och framåt, redovisas löpande under intjänandeperioden som en kostnad i resultaträkningen och som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen uppgår år 2007 till 48,7 mkr. I takt med att denna del sedan utbetalas kommer ingen kostnad att belasta kommunen, eftersom

19 Sandvikens kommun Finansiell analys 19 kostnaden redan har redovisats vid tidpunkten för intjänandet. De pensionsförpliktelser som har uppstått före 1998 har inte löpande redovisats som en kostnad i kommunen. Denna del uppgår till 857,1 mkr. Eftersom intjänandet av dessa pensionsrätter inte har kostnadsförts tidigare, innebär detta att 857,1 mkr kommer att belasta kommunen i form av kostnader, när de betalas ut. Följaktligen kommer dessa kostnader att behöva finansieras under kommande år. Pensionsskulden har ökat kraftigt de senaste två åren. Detta beror till stor del på att Sveriges kommuner och landsting har justerat beräkningsunderlagen, för att bättre avspegla rådande förhållanden avseende exempelvis räntor och förväntad livslängd. För att möta kommande pensionsutbetalningar placerar kommunen medel, som vid årsskiftet uppgick till ett värde av 46,7 mkr. trots detta prognostiserade underskott kunde anpassa sig, och hålla budget, är en indikation på god budgetföljsamhet. Verksamheten totalt sett har i det närmast klarat av att hålla sig inom givna ekonomiska ramar de senaste åren. År 2006 var ur denna aspekt ett trendbrott då verksamheten redovisade ett underskott på -16,3 mkr. Med anledning av ett överskott inom skatter, pensioner och finansiell verksamhet redovisades ändå ett överskott år 2006 för kommunen. Även om verksamheten år 2007 totalt sett har hållit sin budget, finns stora variationer mellan de olika verksamhetsområdena. Det är viktigt att utfallet inom verksamheterna följs upp noggrant och åtgärder vidtas i framtiden för att kommunen ska klara av att hålla budgeten under år då utfallet av skatteintäkter inte är gynnsamt. Tabell 13: Prognossäkerhet mkr Pensionsskuld mkr Resultat helår verksamheter 0,6-16,3-3,0-1,2 4,0 Prognos i augusti verksamheter -14,8-20,2-9,5-18,7-15,4 Prognosavvikelse verksamheter 15,4 3,9 6,5 17,5 19,4 Resultat helår finansiering 2,6 31,7 19,3 8,5 43,6 Prognos i augusti finansiering -0,2 19,5 17,3-6,5 20,4 Prognosavvikelse finansiering 2,8 12,2 2,0 15,0 23, Ansvarsförbindelser för pensioner Resultat helår totalt 3,1 15,5 16,3 7,3 47,6 Prognos i augusti totalt -15,0-0,7 7,8-25,2 5,0 Prognosavvikelse totalt 18,1 16,2 8,5 32,5 42,6 Tabell 12: Budgetföljsamhet Avsättningar för pensioner mkr Resultat 3,1 15,5 16,3 7,3 47,6 Budget 0,0 0,0 13,5 0,0 13,5 Budgetavvikelse 3,1 15,5 2,8 7,3 34,1 En viktig del i ledet att uppnå god ekonomisk hushållning är att det finns en god budgetföljsamhet i kommunen. Under hela 2000-talet har kommunen klarat av att hålla sin budget, även om de positiva avvikelserna var större i början av decenniet. Anledning var oväntat stora skatteintäktsökningar under dessa år. År 2007 redovisar verksamheterna ett överskott på 0,6 mkr och kommunen redovisar totalt sett ett överskott på 3,1 mkr. I slutet av året infördes ett inköps- och anställningsstopp med anledning av negativa prognoser. Att verksamheterna Ett ytterligare sätt att analysera risk och kontroll är att mäta prognossäkerhet. En god prognossäkerhet skapar möjligheter att korrigera eventuella ekonomiska svackor under året. Prognossäkerhet kan exempelvis mätas genom en jämförelse av den helårsprognos som görs i augusti och helårsresultatet. För åren har utfallet per helår avvikit från augustiprognosen med i snitt cirka 23,6 mkr. En iakttagelse är att det faktiska utfallet i Sandvikens kommun under de senaste fem åren alltid har blivit bättre än det prognostiserade utfallet. När det gäller analys av verksamhetens prognossäkerhet år 2007 måste inköps- och anställningsstoppet tas i beaktande. De avvikelser som detta mått visar kan antingen bero på att åtgärder vidtagits utifrån prognosen, eller på att prognosen i sig hade brister. Restriktionerna infördes på basis av negativa prognoser, och ledde till att åtgärder vidtogs för att förbättra resultatet. Prognosavvikelsen beror sannolikt därför i större utsträckning än normalt på vidtagna åtgärder efter att prognosen lagts. Avvikelsen för verksamheterna var 6,5 mkr år 2005 och 3,9 mkr år Baserat på detta får prognossäkerheten anses vara mycket god. Det gör det möjligt att fatta beslut på rätt underlag och indikerar att kontrollen

20 20 Sandvikens kommun Finansiell analys över ekonomin är god. Avseende prognosen för finansieringen är förutsättningarna delvis annorlunda. Här görs prognoser av skatteintäkter numera under hela året utifrån uppgifter från Sveriges kommuner och landsting. Det är en förändring mot tidigare år, då uppgifter till bokslutet lämnats av Ekonomistyrningsverket i december. Detta faktum har medfört väsentliga förändringar från en månad till en annan. Inte sällan har det tidigare år funnits diskrepans mellan dessa prognosmakare. Tabell 14: Känslighetsanalys Händelse Befolkningsförändring med 100 personer Förändrad utdebitering med 1 krona Intäktsförändring med 1 procent Bruttokostnadsförändring med 1 procent Inlösen av borgensåtagande med 1 procent Ränteförändring med 1 procent Årlig resultateffekt (+/-) 4,2 mkr (+/-) 62,3 mkr (+/-) 4,4 mkr (+/-) 19,2 mkr (+/-) 10,0 mkr (+/-) 5,5 mkr En kommun påverkas många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. I tabellen känslighetsanalys åskådliggörs på vilket sätt en förändring av ett antal faktorer hade kunnat påverka Sandvikens kommuns årsresultat Tabellen visar att förändrade in- och omvärldsfaktorer kan få en avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Det är därför viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. Identifierade styrkor och svagheter Den finansiella analysens syfte är tydliggöra ekonomiska styrkor och svagheter i kommunen. Här redovisas några områden som är viktiga att lyfta fram. Strukturen på kommunens intäkter och kostnader samt utvecklingen av dessa har under en femårsperiod varit i balans, även om år 2007 innebar en försämring. Det är viktigt att genom förbättrad styrning arbeta för en god ekonomisk hushållning i detta avseende, och att den försämring som skedde år 2007 korrigeras. Kommunens investeringsvolym överstiger med marginal avskrivningarna. Den höga investeringsvolymen finansieras till stor del genom upplåning. Dessa faktorer leder till högre kostnader för avskrivningar och försämrad finansiell ställning, vilket yttrar sig i form av lägre soliditet och högre skuldsättningsgrad. Sandvikens kommun klarar av att hålla budgeten och redovisar positiva resultat. Det egna kapitalet urholkades emellertid av inflation under år För att inte försämra handlingsutrymmet och den finansiella ställningen för kommande generationer är det viktigt att varje år skydda det egna kapitalet från att urholkas av inflation. Kommunen står inför stora pensionsutbetalningar under kommande år vilket ställer krav, dels på att kostnaderna kan finansieras och dels på att tillräcklig likviditet finns för att klara utbetalningarna. Prognossäkerheten är god och bidrar till att ekonomiska beslut inte fattas på felaktiga grunder.

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Kommunen Ekonomi 2002 2003 2004 2005 2006 Skatteintäkter 2002 2003 2004 2005 2006 Personal 2002 2003 2004 2005 2006

Kommunen Ekonomi 2002 2003 2004 2005 2006 Skatteintäkter 2002 2003 2004 2005 2006 Personal 2002 2003 2004 2005 2006 Årsredovisning 2006 Femårsöversikt Kommunen Ekonomi 2002 2003 2004 2005 2006 Verksamhetens nettokostnader (mkr) -1 235,4-1 304,3-1 348,4-1 405,4-1 461,6 Verksamhetens nettokostnader/invånare (kr) -33 603-35

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Delårsrapport Januari - augusti 2010

Delårsrapport Januari - augusti 2010 Delårsrapport Januari - augusti 2010 Innehållsförteckning Övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande 3 Organisation 4 Förvaltningsberättelse Perioden i sammanfattning 5 Driftsredovisning 6 Investeringsredovisning

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Årsredovisning 2008 Innehållsförteckning Organisation och övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommunens vision 4-5 Organisation 6 Förvaltningsberättelse Året i sammanfattning 7 Sammanfattande

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

PM-granskningsanteckningar

PM-granskningsanteckningar PM-granskningsanteckningar Datum 4 februari 2005 Till Från Kontor Angående i Finspång Susanne Svensson och Lars Rydvall Norrköping God ekonomisk hushållning 1 Syfte och bakgrund Kommunernas ekonomiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Granskning av delårsrapport augusti 2015

Granskning av delårsrapport augusti 2015 Granskningsrapport Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor Granskning av delårsrapport augusti 2015 Landstinget Dalarna Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Fagersta kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 7 oktober 2009 Antal sidor 8

Fagersta kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 7 oktober 2009 Antal sidor 8 ABCD Fagersta kommun Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2009 Revisionsrapport KPMG 7 oktober 2009 Antal sidor 8 ABCD Fagersta kommun Granskning av delårsrapport 2009-08-31 Revisionsrapport

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-10-10 Anders Löfgren Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Eslövs kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Preliminärt bokslut 2015

Preliminärt bokslut 2015 Preliminärt bokslut 2015 Kommunstyrelsen 2016-02-02 0 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2015... 3 Preliminärt bokslut 2015... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2012-03-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt verksamhetsplan för år 2012 är 10,5 mkr.

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr VALLENTUNA KOMMUN 1 januari - 30 juni 2002 Periodens resultat - 14 Mkr Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr Nämndernas driftsresultat under perioden 8 Mkr Nämndernas helårsprognos 22 Mkr Negativt delårsresultat

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer