Kommunen Ekonomi Skatteintäkter Personal

Transkript

1 Årsredovisning 2006

2 Femårsöversikt Kommunen Ekonomi Verksamhetens nettokostnader (mkr) , , , , ,6 Verksamhetens nettokostnader/invånare (kr) Årets resultat (mkr) 54,3 47,7 7,3 16,3 15,5 Årets resultat/invånare (kr) Investeringsvolym (mkr) 161,6 122,4 85,5 94,4 154,7 Total pensionsskuld (mkr) 715,3 724,3 691,3 716,8 809,0 Soliditet (%) 49,7 51,8 50,9 51,2 49,5 Soliditet inklusive hela pensionsskulden (%) 8,3 10,5 9,5 8,6 3,8 Skatteintäkter Skattesats till kommun (kr) 21,65 21,65 21,65 21,65 21,65 Skattesats till kommun och landsting (kr) 32,00 32,00 32,00 32,00 32,32 Skatteintäkter inklusive statsbidrag (mkr) 1 291, , , , ,5 Skatteintäkter per invånare (kr) Personal Antal årsarbetare Antal anställda Personalkostnader exklusive pension (mkr) 944,7 999, , , ,2 Sjukfrånvaro samtliga anställda (%) 10,7 9,2 9,1 9,0 8,5 Befolkning Antal invånare totalt varav 0-6 år varav 7-17 år varav år varav år varav år varav varav Kommunkoncernen Ekonomi Verksamhetens nettokostnader (mkr) , , , , ,7 Årets resultat (mkr) -4,6 27,5-3,3 16,0 30,8 Investeringsvolym (mkr) 206,1 187,6 154,1 314,5 276,3 Soliditet (%) 37,2 37,7 36,7 37,0 36,9 Soliditet inklusive hela pensionsskulden (%) 14,9 15,2 14,0 13,7 11,4

3 Innehållsförteckning Organisation och övergripande kommentar Kommunkoncernen Kommunstyrelsens ordförande Kommunens vision Organisation Kommunstyrelsens ordförande 4 Kommunens vision 5-6 Organisation 7 Förvaltningsberättelse Sandvikens kommuns framtid Sammanfattande finansiell analys Drifts- och investeringsredovisning Personal Året i sammanfattning 8 Sammanfattande finansiell analys 9 Driftsredovisning 10 Investeringsredovisning 11 Personalredovisning Sandvikens Kommun Finansiell analys Kommunens verksamheter Finansiell analys Redovisningsmodell 20 Redovisningsprinciper 21 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys Noter Politisk verksamhet Kunskapsverksamhet Äldreomsorgsverksamhet Individ- och familjeomsorgsverksamhet Handikappomsorg Kultur- och fritidsverksamhet Bygg- och miljöverksamhet Tillväxtverksamhet Ledning- & service Gemensam finansiering 51 Sammanställd redovisning Finansiella rapporter & tilläggsupplysningar Sammanställd redovisning 52 Finansiell analys 53 Redovisningsprinciper 54 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys Noter Bolagen i kommunkoncernen Revisionsberättelse 64

4 Organisation och övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande Under 2006 har Sandvikens kommun haft en positiv utveckling. Arbetsmarknaden har varit expansiv och nya arbetstillfällen har tillkommit. SANDVIK kommunens stora arbetsgivare har en stark tillväxt på många marknader, vilket återspeglas även i Sandviken. Företaget nyanställer inom flera sektorer. Sommaren 2006 hade man vid anläggningarna i Sandviken ett ytterst kort uppehåll för underhållsinsatser, vilket innebar en gynnsam situation för arbetsmarknaden. Den positiva arbetsmarkandsutvecklingen har haft direkta effekter på befolkningsutvecklingen. Folkmängden har ökat med 58 personer. En ökad folkmängd får omgående barnomsorgskön att öka, vilket kräver en utbyggnad av barnomsorgen. År 2006 har varit ett ansträngt år för äldreomsorgen, där kön till särskilt boende har ökat påtagligt. Här krävs insatser för att komma ner till en kösituation som är acceptabel. En av våra pedagoger som varit mycket engagerad i projektet KiU (kunskapsstöd i undervisningen) erhöll 2006 utmärkelsen Guldäpplet. Vi skall fortsätta vår satsning på att utveckla skolan med hjälp av IT-stöd. Vi har haft en hög investeringsnivå under 2006 trots att utbyggnaden av Sandbacka Park försenats. Ser vi till driftbudgeten kan vi ännu en gång glädjas åt balans i ekonomin. Vi har dock underskott i de sociala verksamheterna, vilket är ett stort bekymmer. Sandvikenhus AB arbetar med sin strategiplan. Det kan bli aktuellt med rivning av ytterligare några lägenheter samtidigt som bolaget planerar nybyggnation i centrala Sandviken. Jag ser positivt på Sandvikens kommuns framtid. Arbetsmarknaden är god och befolkningen kommer att öka. Vi måste exploatera fler bostadsområden och skapa goda, trygga boendemiljöer. Sandviken Energi har en bra ekonomisk utveckling bland annat till följd av förvärvet av Bångbro Kraft. Högbo Bruk AB är inne i ett intressant skede där bolaget har att välja färdriktning för den framtida utvecklingen. Under 2006 inträffade det osannolika. Kommunen erhöll ett löfte om en stor gåva i form av Göransson Arena. De Göranssonska fonderna har alltid visat en stor generositet gentemot kommunen. Att donera en allaktivitetshall som Göransson Arena är dock något långt utöver vad man kan förvänta sig. Kommunen är mycket tacksam för gåvan. Stefan Hedin Kommunstyrelsens ordförande

5 Organisation och övergripande kommentar Kommunens vision Sandvikens kommuns vision 2015, fastställdes av kommunfullmäktige 2004, 17. Vackrare, trivsammare, tryggare, aktivare Boende och livsmiljö De natursköna områdena i Sandviken runt Storsjön, Öjaren och det öppna jordbrukslandskapet utvecklas för fast boende och fritidsboende. Allmänhetens tillgång till naturmiljöerna stärks och utvecklas. Kommunens tio tätorter förnyas och förskönas med spännande arkitektur och genomtänkta lösningar. Befintliga miljöer rustas varsamt och förnyas samtidigt som tidigare epokers olika byggnadsstilar tas tillvara. Vissa områden glesas ut med parkområden kombinerat med nytänkande ombyggnationer. Sandvikens centrum förtätas med nya bostäder. Bredband är tillgängligt i alla delar av kommunen. Det är liv och rörelse i Sandvikens centrum där nya intressanta butiker etablerar sig runt det medeltida torg som uppstått vid knuten, stadshuset och runt baptistkyrkan och där torghandeln är livlig. Kanalen är rensad och breddad med en vattenspegel in i den blomsterprydda stadsparken som med sitt kafé lockar många besökare. Det är tryggt för människor i alla åldrar att bo i Sandviken. Sandviken är ett mångkulturellt samhälle. Kultur- och fritidsutbudet är stort och lockande och har sin grund i det aktiva föreningslivet. Sandviken bygger vidare på sin starka musiktradition med bland andra Symfoniorkestern, Sandviken Big Band, Back Beat Bolaget och en rad rock/popband som föregångare. Parkrock, Bangen, Kammarmusikfestivalen och Drömfesten utvecklas till festivaler av nationellt intresse. Under hela året anordnas mängder av kulturaktiviteter och evenemang. Sandviken är en framgångsrik idrottskommun och ledande i landet inom bandyn. Jernvallen är en ännu attraktivare tävlings och träningsanläggning. Fotbollen upplever på nytt en storhetstid. Jernvallen är kommunens största fritidsgård vilket stärks av idrottsprofilen på flera skolor. Kultur- och naturmiljöerna i Högbo och Gysinge utvecklas för evenemang och det rörliga friluftslivet liksom skidåkning och sommaraktiviteter i Kungsberg. Snabbare, närmare, enklare, bekvämare Kommunikationer Snabba och täta direkttågförbindelser och motorväg ända från Stockholm gör Sandviken mycket tillgängligt och innebär en kraftig regionförstoring. Arbets- och studiependling mot Stockholm-Uppsala och mot Falun-Borlänge är mycket vanligt. Sandviken är en del av Mälardalsregionen. Klokare, kunnigare, kreativare Kunskapstillväxt Välutbildade och engagerade lärare förverkligar kommunens skolplan. Framgångsrik metodutveckling med flexibelt lärande, språkutveckling och internationalisering gör att alla barn tidigt lär sig läsa, skriva och räkna. IT är en självklar del av lärandet. Göranssonska skolan är ett av landets bästa tekniska gymnasier och dess arbetssätt är förebild för flera utbildningar. Vissa program är utvecklade i nära samarbete med näringslivet. Högskoleutbildningar inom teknikområdet är etablerade i Sandbacka Park i samverkan med näringslivet. I Sandvikens skolor råder jämställdhet och elevdemokrati och det arbetas aktivt med dessa frågor. Föräldrarnas medverkan är en viktig resurs. Alla skolor har egna styrelser. Många skolor har utvecklat egna profilområden som exempelvis kultur, ekologi och idrott. Kulturskolan har en stark ställning och är integrerad i hela skolsystemet. Starkare, hållbarare, stabilare Näringslivsutveckling Företagsklimatet i Sandviken är mycket gott. Kommunen är känd för att aktivt stödja befintliga och nyetablerade företag i deras strävan att utvecklas och skapa nya arbetstillfällen som är attraktiva för både män och kvinnor. Planprocessen är mycket snabb och flexibel och kan enkelt anpassas till företagens olika behov. Arbete pågår ständigt med att försöka hitta nya företagsmöjligheter i befintliga tillgångar och strukturer och skapa kännedom om detta hos tänkbara entreprenörer. Växande branscher identifieras och särskilda resurser avsätts för att Sandviken skall få del av denna tillväxt. Nätverk mellan företag och institutioner initieras och uppmuntras. Arbetslösheten i Sandviken är mycket låg. Sandbacka Park är ett dynamiskt, expansivt nav varifrån framtidens produkter och tjänster inom nischområdena utvecklas i världsledande klass. Det finns kreativa miljöer uppbyggda av en blandning av stora och små företag, utbildningar samt forsknings- och utvecklingsinriktade organisationer.

6 Organisation och övergripande kommentar Öppnare, tillgängligare, rakare Demokrati och dialog Sandvikens kommun präglas av öppenhet och delaktighet. Kommunmedlemmarna möter de förtroendevalda i en kontinuerlig dialog på många olika arenor. Kommunfullmäktige har utvecklat sina mötesformer och är forum för en livlig politisk debatt som engagerar många. Informationsteknik (IT) är ett viktigt verktyg i kontakten mellan kommunen och dess medlemmar. Kommunens verksamheter styrs i hög grad av brukarnas aktiva medverkan och brukarstyrelser finns för de flesta enheter. Utvärdering av verksamheten är den viktigaste aktiviteten. Jämställdhet Jämställdhet prioriteras i Sandviken och kvinnor och män ges samma förutsättningar i all kommunal verksamhet. Orättvisor mellan kvinnor och män motarbetas aktivt. Alltfler män finns inom kvinnodominerade yrken liksom alltfler kvinnor inom mansdominerade yrken. I de politiska församlingarna råder en jämn fördelning mellan kvinnor och män.

7 Organisation och övergripande kommentar Organisation Kommunen Kommunfullmäktige Valnämnd Revision Bygg- och miljönämnden Överförmyndarnämnden Tillväxtnämnden Kultur- och fritidsnämnden Kommunstyrelsen Äldreomsorgsnämnden Kunskapsnämnden Socialnämnden Handikappnämnden Kommundirektören Personalkontoret Tekniska enheten Kommunkansliet Inköpsenheten Ekonomikontoret Servicekontoret IT-kontoret Informationsenheten Bygg- och miljökontoret Tillväxtkontoret Kunskapskontoret Kultur- och fritidskontoret Socialkontoret Kommunkoncernen Gästrike Räddningstjänstförbund 27 % 24 % Gästrike Återvinnare X-trafik AB 7 % Kommunfullmäktige 7 % Kommunalförbundet SAM Stiftelsen Rosenlöfs Tryckeri 100 % 9 % Sandvik Utbildning AB 100 % Sandviken Stadshus AB 100 % 100 % 100 % 100 % Högbo Bruks AB Sandviken Energi AB Sandvikens Näringsliv AB Sandvikenhus AB 100 % 100 % 1% 99 % Sandviken Energi Elnät AB Bångbro Kraft AB Knuten Fastigheter HB

8 Förvaltningsberättelse Året i sammanfattning Kommunen redovisar än en gång ekonomi i balans, ett resultat på 15,5 mkr. Bolagen i Stadshuskoncernen har samtidigt ett överskott på sammanlagt 17,2 mkr. Sandvikens kommun uppfyller kraven på en god ekonomisk hushållning, vilket är en förutsättning för en fortsatt positiv utveckling. Investeringsvolymen tenderar att bli högre än vad som ur ekonomisk synpunkt är rimligt. De stora investeringarna görs på Sandbacka Park och i gymnasieskolan. Det finns anledning att ägna särskild uppmärksamhet åt framtida investeringar i och med att kommunen går in i ett mer expansivt skede. Under 2006 har kommunen haft en betydande inflyttning, vilket resulterat i en ökad folkmängd på 58 personer. Det föds dock fortfarande färre än vad som dör. Efterfrågan på tomter för småhusbyggnation ökar. Under året har 15 tomter sålts. Planarbetet har fokus på att ta fram flera nya områden för bostadsbyggande. Ser vi till utvecklingen i kommunförvaltningen skall noteras att ledarskapsutvecklingen fortsätter, bland annat med ett chefsaspirantprogram. Sjukfrånvaron fortsätter att minska. En mycket uppskattad friskvårdsaktivitet, där anställda uppmanades att delta i en stegtävling, genomfördes Resultaten var så goda att aktiviteten kommer att få en efterföljare. Intranätet fortsätter att utvecklas. I förvaltningen introduceras allt fler e-tjänster och mer IT-stöd. Antalet barn i förskolan ökade under 2006, trots detta ökar barnomsorgskön. I såväl grundskola som gymnasiet minskar elevantalet något. Grundskolan har enheter som profilerat sig på naturvetenskap. Gymnasiets lokaler renoveras. Ett antal gymnasieprogram har genomfört ett framgångsrikt utvecklingsarbete, bland annat handelsprogrammet. Individ- och familjeomsorgen ser ökade problem till följd av alkoholmissbruk bland yngre. Tillsammans med landstinget har två familjecentraler öppnats under Kultur- och fritidsverksamheten har under året arbetat med en plan för biblioteksverksamheten. Planeringsarbetet för kulturskolans nya lokaler fortskrider. Friidrotten kan glädjas åt att arbetet med en ny friidrottsarena påbörjats. Under 2006 har de Göranssonska fonderna beslutat att uppföra en ny allaktivitetsarena Göransson Arena på Jernvallen. Bygg- och miljökontoret har fått betydligt mer att göra med att ta fram planer för ökat bostadsbyggande. Utvecklingen av Sandbacka Park fortgår. Teknikparkskonceptet ligger fast. Intresset för att hyra lokal i etapp 5 är stort. Under 2006 har ett särskilt näringslivsråd bildats tillsammans med företagen i kommunen. Det finns anledning att se positivt på kommunens framtid. Arbetsmarkanden har en stark utveckling, inte minst beroende på SANDVIK:s framgångar. Befolkningsutvecklingen har vänt och vi kan räkna med en fortsatt ökning med personer per år. Bostadsförsörjningen är en nyckelfråga. Fler bostäder, såväl småhus som lägenheter, måste byggas de närmaste åren. Kommunen måste ta vara på de möjligheter som ges då arbetsmarknaden expanderar. Detta ställer ökade krav på kommunens ledning. Organisationen måste anpassas till den nya situation som uppstår. Fokusering, prioriteringar och flexibilitet är viktiga framgångsfaktorer. Antalet gymnasieelever från andra kommuner minskar. Inom äldreomsorgen har kön till särskilt boende ökat. Situationen är sådan att nya platser måste skapas omgående om kommunen skall klara sig från anmärkningar. Handikappomsorgen har under året tillförts nya boenden. Verksamhetens administration har stärkts, vilket inneburit en stabilisering.

9 Förvaltningsberättelse Sammanfattande finansiell analys Sammanfattande finansiell analys Sandvikens kommun redovisade ett årsresultat på 15,5 mkr vilket är i samma storleksordning som föregående års resultat på 16,3 mkr. Resultatet överstiger det finansiella målet som för år 2006 sattes till 0,0 mkr. Resultatet ökade det egna kapitalet med 1,9 procent vilket är högre än inflationen för året. Årets investeringar uppgick till 154,7 mkr, av vilka 21,3 procent kunde finansieras med egna medel. Soliditeten minskade med 1,7 procentenheter till 49,5 procent. Resultat Kapacitet Kommunen har de senaste åren redovisat positiva resultat. Intäkter och kostnader är i balans, både avseende struktur och utveckling. Detta är faktorer som stärker ekonomin i Sandvikens kommun. Investeringsvolymen i kommunen är hög och har så varit de senaste åren. Investeringarna har inte kunnat finansieras med egna medel och kommunen har därför tvingats till ökad upplåning. Detta är faktorer som försvagar kommunens ekonomi. Det är viktigt att noggrant följa upp förhållandet mellan faktorerna som stärker respektive försvagar Sandvikens kommuns ekonomi under kommande år. Risk Kontroll Sandvikens kommun har en skuld för pensioner intjänade före 1998 som uppgår till 773,4 mkr. Detta ställer under kommande år krav på att det finns tillräckligt med likvida medel för att klara av utbetalningarna samt på att kostnaderna för dessa pensioner kan täckas. Budgetföljsamheten har varit god de senaste åren. Ett trendbrott år 2006 är emellertid att verksamheterna redovisar ett underskott på -16,3 mkr. Det är viktigt att åtgärder sätts in för att återställa balansen i verksamheterna. Prognossäkerheten har för verksamheterna förbättrats varje år sedan år 2002 och får nu betraktas som mycket god, vilket gör att kontrollen av kommunens ekonomi förbättras. Slutsatsen av ovanstående resonemang blir att kontrollen av ekonomin är god samtidigt som det finns en risk i form av stora framtida pensionsutbetalningar. Balanskravet och god ekonomisk hushållning I lagstiftningen om god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting sägas att: Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmaste tre åren. Dessutom uttalas krav på god ekonomisk hushållning. För att säkra det egna kapitalet krävs att kommunen redovisar positiva resultat. Kravet på att kostnaderna inte ska överstiga intäkterna under ett år brukar benämnas balanskravet. Enligt rekommendationer och praxis ska realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Sandvikens kommuns resultat enligt balanskravet, det vill säga med avdrag för realisationsvinst uppgår till 8,7 mkr vilket innebär att balanskravet är uppfyllt. Dessa 8,7 mkr används för att bygga upp en reserv för att möta framtida pensionskostnader. Den ackumulerade reserven uppgår till 11,5 mkr. Det innebär att om kommunen i framtiden skulle redovisa ett negativt resultat till följd av höga pensionskostnader kan kommunen avräkna denna reserv vid avstämning mot balanskravet.

10 10 Förvaltningsberättelse Driftsredovisning mkr Kommunfullmäktige 0,0 0,3 1,0 Kommunstyrelse 0,8-0,1 1,1 Facknämnder 0,4 0,1 0,0 Summa politisk verksamhet 1,2 0,3 2,0 Gymnasieskola -0,3 1,1 0,2 Förskola, grundskola 2,6 6,4 1,0 Särskola 0,4 0,0-1,2 Övrig verksamhet 2,4-4,0 1,9 Summa kunskapsverksamhet 5,1 3,5 1,8 Särskilt boende -12,5 1,4-3,8 Ordinärt boende 1,6 0,6-3,2 Dagverksamhet 0,4-1,3 0,2 Övrig verksamhet 0,6-1,5-0,3 Summa äldreomsorgsverksamhet -10,0-0,8-7,1 Missbruksvård för vuxna 1,2-1,3-5,4 Barn- och ungdomsvård -5,1-2,2-2,7 Övrig verksamhet -2,7-2,5-0,9 Summa individ- och familjeomsorgsverksamhet -6,6-6,0-9,1 LSS, LASS 3,4 0,7-9,4 Övrig omsorgsverksamhet -1,3-1,2 0,2 Summa handikappomsorgsverksamhet 2,1-0,5-9,2 Kulturverksamhet 1,8-0,4 0,1 Fritidsverksamhet -2,5 0,0 1,0 Övrig verksamhet 0,7 0,5 0,2 Summa kultur- och fritidsverksamhet 0,0 0,1 1,3 Miljö- och hälsoskydd 0,1 0,0 0,0 Övrig verksamhet 0,5 1,6 1,1 Summa bygg- och miljöverksamhet 0,6 1,6 1,1 Kommunikation 0,8 3,6 4,5 Företagsutveckling 0,4-0,1-0,5 Kompetensförsörjning 1,0 1,5 0,5 Övrig verksamhet 0,0-0,6-0,3 Summa tillväxtverksamhet 2,2 4,4 4,1 Kommunledningsverksamhet 0,2-2,3-1,2 Teknisk verksamhet 4,1-3,3 0,8 Summa lednings- och serviceverksamhet 4,3-5,6-0,4 Ej fördelade upplupna löner 0,0 0,0-0,7 Summa verksamheter -1,1-3,0-16,3 Skatter -15,2 5,0 13,0 Finansiell verksamhet 9,5 4,3 8,6 Pensioner 11,2 7,3 7,2 Övrigt 2,9 2,7 2,8 Summa Gemensamt 8,4 19,3 31,7 Totalt 7,3 16,3 15,5

11 Förvaltningsberättelse 11 Investeringsredovisning Investeringsvolym Politisk verksamhet 0,0 0,0 0,0 Kunskapsverksamhet 17,4 22,2 41,0 Äldreomsorgsverksamhet 3,1 1,0 0,8 Individ- och familjeomsorgsverksamhet 0,3 1,0 0,1 Handikappomsorgsverksamhet 0,0 0,1 0,2 Kultur- och fritidsverksamhet 9,4 10,3 8,3 Bygg- och miljöverksamhet 0,3 0,2 0,1 Tillväxtverksamhet 0,0 0,2 0,1 Kommunlednings- och serviceverksamhet 55,1 59,4 104,1 Gemensamt 0,0 0,0 0,0 Summa 85,6 94,4 154,7 Investeringsredovisning Kommunen 2006 års nettoinvesteringar inom kommunens verksamhet uppgår till totalt 154,7 mkr, vilket är en ökning mot föregående år med 60,3 mkr. Investeringsplanen för år 2006 uppgick till 193,4 mkr netto, exklusive försäljningar. Bland de investeringar som gjorts under 2006 kan nämnas fortsatt utbyggnad för gymnasieskolans naturvetenskapliga, tekniska och elprogram (EcIT), aula till gymnasieskolan, ombyggnad till en så kallad heldagsskola på före detta Smassens skola, ombyggnad för familjecentral i gamla Tingshuset i Storvik, ombyggnation av köket på Norrsätraskolan för att åtgärda arbetsmiljöproblem, samt rust av den första av de tre kuberna på Jernvallsskolan, vilken åter skall tjäna som skollokal. Sandbacka Park, etapp 5, omprojekterades och handlades upp under våren Arbetet blev något försenat i förhållande till planen vilket innebar att bara hälften av de avsatta investeringsmedlen förbrukades. Resterande del kommer att belasta år I samarbete med Högbo Ridklubb byggdes ett nytt ridhus, byggnationen skedde i samband med åtgärder på befintlig fastighet. Ridhuset betalades av Ridklubben. 8,8 mkr har investerats i olika typer av IT- utrustning såsom datorer, nätverkskopiatorer, servrar och nätelektronik och infrastruktur. Socialkontoret har investerat i möbler till det nya handikappboendet på Smassensväg 47. Tekniska enheten tillsammans med Kunskapskontoret och Sandvikenhus AB har arbetat fram en lista över prioriterade åtgärder för utemiljö och parker. Skolor som används till förskoleverksamhet har kompletterats med lämplig utrustning och i ytterområdena har lekplatser setts över. Arbetet med centrumförnyelsen påbörjades under året. Första etappen, innefattande ny plattbeläggning, markvärme och tillgänglighetsanpassning, omfattade gågatan från Odengatan och fram till Knutentorget. Inom området energibesparande åtgärder prioriterades byte av fönster på Hedängskolan, för en kostnad på 0,9 mkr. Energibesparingen beräknades uppgå till kr/år. Med hjälp av ekonomiskt stöd från Naturvårdsverket, EU-medel och regionalpolitiskt stöd från Länsstyrelsen har en satsning på hus 106 i Gysinge påbörjats. Samlingssalar, café samt boende för studerande vid PRO Folkhögskola beräknas vara klart till sommaren Inför år 2006 togs, av redovisningstekniska skäl, leasingbilar upp i investeringsplanen. Totalt redovisas här fordonsinköp för 4,7 mkr.

12 12 Förvaltningsberättelse Personalredovisning Personal Sandvikens kommun är en stor arbetsgivare med personalintensiva verksamheter. Personalen har mycket skiftande yrkesroller och arbetsuppgifter. För att möta förändringar och nya behov måste ett förändringsbenäget synsätt och ett kvalitetsmedvetande prägla kommunens personal. Personalredovisning Antalet anställda uppgick den 31 december 2006 till 3485 personer varav 3116 personer hade 1 tillsvidareanställning och 369 personer 2 extern visstidsanställning. Samma datum föregående år hade 3104 personer tillsvidareanställning och 307 personer extern visstidsanställning. Ökningen av antalet visstidsanställda var i huvudsak personer som innehaft utbildningsvikariat för ordinarie personal inom äldreomsorg och förskola. Personalstruktur Av kommunens tillsvidareanställda personer var 84 procent kvinnor vilket var samma som föregående år. Tillsvidareanställda, 84% kvinnor och 16 % män Män; 488 Kvinnor; 2628 Tillsvidareanställda Arbetsplatser där endast kvinnor eller endast män arbetade har blivit färre under året. I februari var 29,1 procent av arbetsplatserna enkönade emot 26,5 procent i december Förändringen är inom barnomsorgen och äldreomsorgen där några män har anställts under året. Arbetsplatser med fem eller färre anställda är undantagna Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd personal var 94,3 procent. Uppdelad på kön var kvinnornas genomsnittliga sysselsättningsgrad 93,7 procent och männens 98,5 procent. Deltidsanställningarna fortsätter att minska vilket framgår av tabellen. Minskningen beror delvis på kommunfullmäktiges beslut att heltider ska prioriteras. Servicekontor Bygg- och miljökontor Kunskapskontor 1 Tillsvidareanställning är en tjänst som pågår tillsvidare där även tjänstlediga personer ingår. Tillväxtkontor 2 Extern visstidsanställning är en tidsbegränsad anställning med månadslön där ej innehavaren av tjänsten har en bottentjänst tillsvidare i kommunen. Ledningskontor Kultur- och fritidskontor Socialkontor Deltidsanställda i procent av samtliga tillsvidareanställda Procent 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 30,0 28,0 24,0 23,0 22,0 21,

13 Förvaltningsberättelse 13 Åldersstruktur Medelåldern hos tillsvidareanställda var 46 år vilket var detsamma som år Andelen personer som var 40 år och äldre uppgick till 70 procent Åldersfördelning, tillsvidareanställda Medelålder 46 år Personalkostnader Personalkostnaden är en stor utgift för kommunen. I procent av bruttokostnaden motsvarade personalkostnaden 62,6 procent år 2006 jämfört med 59,2 procent för år I personalkostnaden ingår plusjobb sedan januari 2006, vilket delvis bidrar till kostnadsökningen komma en ytterligare sänkning av sjukfrånvaron har det under året pågått ett aktivt arbetsmiljöarbete utifrån förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande perspektiv. Speciella riktade insatser i samarbete med företagshälsovården har genomförts på särskilt utvalda enheter. Förutom detta har det genomförts rehabiliterande gruppaktiviteter för sjukskrivna. Glädjande är att 34,6 procent av de tillsvidareanställda inte haft någon sjukfrånvaro alls under år Under 2005 var motsvarande procenttal 33,5. Personalrörlighet Den externa personalomsättningen har varit förhållandevis låg under hela 2000-talet. År 2006 uppgick den till 4,1 procent jämfört med 5,0 procent år Kommunens pensionsavtal möjliggör för personalen att själva avgöra pensionstillfälle vid åldern år. Det är därför svårt att bedöma hur många personer som kommer att avgå på grund av pensionering. År 2007 blir 56 personer 65 år. Inom vård och omsorg samt inom förskola/skola kommer de flesta pensionsavgångarna att ske. Fram till år 2016 uppnår 867 personer åldern 65 år. Den genomsnittliga månadslönen uppräknad till heltid för tillsvidareanställda var kr i december Kvinnornas genomsnittliga lön motsvarade 87,8 procent av männens att jämföras med 85,1 procent året före. Redovisning av sjukfrånvaro Sjukdomsrelaterad frånvaro (%) Mätperiod Samtliga anställda 8,46 9,01 Kvinnor 9,17 10,00 Män 5,38 4,78 29 år och yngre 5,52 4, år 8,92 9,41 50 år och äldre 8,73 9,63 Långtidsfrånvaro mer än 60 dgr 67,27 70,83 Sjukfrånvaron fortsätter att sjunka men är fortfarande på en alltför hög nivå. År 2006 hade samtliga anställda 8,46 procent sjukfrånvaro att jämföras med 9,21 procent år Om sjukfrånvaron bryts ner till kontorsnivå visar det sig att frånvaron är ojämnt fördelad inom kommunen. För att åstad-

14 14 Sandvikens kommun Finansiell analys Modell för finansiell analys Med början år 2005 använder sig Sandvikens kommun av en ekonomisk analysmodell som omfattar fyra viktiga aspekter av Sandvikens kommuns ekonomi. Syftet med analysen är att tydliggöra existerande eller potentiella styrkor och svagheter avseende ekonomin i Sandvikens kommun. Analysen bidrar även med information som kan användas vid en bedömning av i vilken utsträckning kommunen uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Kontroll Med aspekten kontroll avses avslutningsvis hur upprättade ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda visar på förmågan att hantera problematiska situationer. Fyra perspektiv Den ekonomiska analysen bygger på fyra aspekter; det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den ekonomiska utvecklingen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom den analyserade aspekten. Resultat Här kartläggs periodens resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller tendenser därom, är en signal som varnar för att en urholkning sker av den finansiella motståndskraften. Under denna aspekt analyseras även investeringar och dess utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen för konjunktursvängningar och perioder med nedgångar i ekonomin. Resultat Kapacitet Tabell 1: Utveckling av intäkter och kostnader mkr Intäkter 361,2 387,0 404,1 400,1 426,6 Kostnader , , , , ,2 Nettokostnader , , , , ,6 Skatteintäkter 1 291, , , , ,5 Finansnetto -1,8-3,4-1,8 2,8 1,7 Periodens resultat 54,3 47,6 7,3 16,3 15,5 Antal invånare 31/ Nettokostnader/invånare (kr) Skatteintäkter/invånare (kr) Risk Med den tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Här diskuteras även kommunens pensionsskuld. Gävleborgs län (kr) Nettokostnader/ invånare 2005 Skatteintäkter/ invånare 2005 Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn

15 Sandvikens kommun 15 Ett tecken på en sund utveckling av ekonomin är att skatteintäkterna ökar mer än nettokostnaderna. Jämfört med föregående år har både skatteintäkterna och verksamhetens nettokostnad ökat med 4,0 procent. Följaktligen är även resultatet för året i paritet med resultatet för föregående år. Nettokostnaderna har i genomsnitt ökat med 55,0 mkr per år den senaste femårsperioden. Motsvarande siffra för skatteintäkterna är 56,7 mkr om år 2004, då ökningen av skatteintäkter var ovanligt låg, exkluderas. De genomsnittliga ökningarna är ungefär lika stora vilket indikerar att den strukturella utvecklingen på intäkter, kostnader och skatter är i balans. Om nettokostnader och skatteintäkter relateras till befolkningsmängden blir slutsatsen även i detta avseende att det råder en balans och inga trendavvikelser kan skönjas. Nettokostnads- och skatteutveckling mkr Skatteintäkter Tabell 2: Olika posters andel av skatteintäkter Nettokostnad + Finansnetto % Nettokostnad exkl avskrivningar 91,2 92,0 94,6 94,8 94,8 Avskrivningar 4,5 4,2 4,7 4,3 4,3 Finansnetto 0,1 0,3 0,1-0,2-0,1 Totalt 95,8 96,5 99,5 98,8 98,9 Ett ytterligare sätt att belysa strukturen på kommunens intäkter och kostnader är att analysera hur stor andel olika typer av återkommande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter. Av tabell två framgår att nettokostnader exklusive avskrivningar tog i anspråk 94,8 procent av skatteintäkterna under Avskrivningarnas andel var 4,3 procent och finansnettot -0,1 procent. Tillsammans utgjorde kostnaderna cirka 99 procent av kommunens skatteintäkter. Det innebär att kommunen har en procentenhet lägre kostnader än intäkter under perioden och ett positivt resultat redovisas. Kostnaderna har sedan 2001 varit på en lägre nivå än intäkterna vilket har stärkt kommunens ekonomi. Den totala nettokostnadsandelen och dess komponenter tycks ha stabiliserat sig på nuvarande nivåer. Sedan år 2004 har endast marginella förändringar ägt rum. Om denna struktur kan bibehållas under kommande år kommer kommunens ekonomi att stärkas. Tabell 3: Investeringsvolym % Investeringsvolym (mkr) 161,6 122,4 85,5 94,4 154,7 Avskrivningar/ Nettoinvesteringar 36,0 46,7 75,0 64,0 40,7 Kommunen har under år 2006 investerat för 154,7 mkr. Ett sätt att mäta storleken på investeringarna är att relatera dessa till avskrivningarna. Investeringsvolymen har de fem senaste åren i genomsnitt varit 123,7 mkr per år vilket är väsentligt högre än avskrivningarna. Detta åskådliggörs av det sista nyckeltalet i tabellen ovan. En investeringsnivå som kontinuerligt är högre än avskrivningarna kommer på sikt att resultera i att de årliga avskrivningarna stiger till denna högre nivå. Det innebär att medel som annars skulle kunna användas för att bedriva verksamhet tas i anspråk för avskrivningar. En annan konsekvens av en hög investeringsvolym är att de finansiella kostnaderna ökar, om investeringarna finansieras genom ökad upplåning. mkr Investeringar och avskrivningar 5 8, , , 4 5 7, 2 6 4, 1 8 5, 5 6 0, 4 9 4, 4 Investeringar Avskrivningar Självfinansieringsgraden är ett mått som visar i vilken utsträckning de likvida medel som genereras av den löpande verksamheten räcker till att finansiera genomförda investeringar. Om genererade likvida medel är lika stora som investeringarna för perioden så är självfinansieringsgraden 100 procent. Likvida medel påverkas exempelvis av att kommunen får inbetalningar av skattepengar eller betalar leverantörsfakturor. Den löpande verksamheten i kommunen har för år 2006 resulterat i ett nettoinflöde av likvida medel som uppgår till 33,0 mkr, vilket framgår av kassaflödesanalysen. Detta räcker inte för att finansiera investeringsvolymen som uppgår till 154,7 mkr, vilket innebär att huvuddelen 6 2, , 7 Tabell 4: Självfinansieringsgrad av investeringar mkr Medel från den löpande verksamheten 106,6 111,3 112,4 118,8 33,0 Investeringsvolym 161,6 122,4 85,5 94,4 154,7 Självfinansieringsgrad (%) 65,9 90,9 131,5 125,8 21,3

16 16 Sandvikens kommun av investeringarna måste finansieras på annat sätt. År 2006 har finansieringen i huvudsak skett genom ökad upplåning. Kommunens ekonomi kan klara detta under enstaka år, men inte under en längre period. Prognosen för nästa år är att kommunen ytterligare kommer att öka sin upplåning, vilket medför högre finansiella kostnader. När låneskulden ökar minskar det finansiella handlingsutrymmet inför framtiden. Sandvikens kommun har för åren en genomsnittlig självfinansieringsgrad på 87,1 procent. mkr 60,0 50,0 40,0 30,0 5 4,3 Årets resultat 4 7,7 20,0 16,3 15,5 Procent Självfinansieringsgrad 10,0 7,3 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 65,9 Tabell 5: Årets resultat 90,9 131,5 125,8 21, mkr Årets resultat 54,3 47,7 7,3 16,3 15,5 Årets resultat/eget kapital (%) 7,7 6,3 0,9 2,0 1,9 Årets resultat för Sandvikens kommun uppgår till 15,5 mkr, vilket är i paritet med föregående år. Det innebär att kommunen uppnådde det finansiella målet på 0,0 mkr. Kommunens resultat har varit positiva under den senaste femårsperioden. Måttet årets resultat/eget kapital kan relateras till inflationen. Om måttet är högre än inflationen innebär det att kommunen har klarat av att inflationsskydda det egna kapitalet. För år 2006 var inflationen, baserat på konsumentprisindex 1,6 procent, och måttet årets resultat/eget kapital 1,9 procent. Det innebär att kapitalet inte har urholkats av inflation. Nyckeltalet har i genomsnitt de fem senaste åren varit 3,7 procent vilket kan jämföras med en årlig genomsnittlig inflation på 1,3 procent. Eftersom kommunen under en längre period har haft ett resultat/eget kapital som överstiger inflationen blir konsekvensen att det egna kapitalet ökar i förhållande till övriga tillgångar och skulder. Detta i sin tur stärker kommunens ekonomi och ger ett större finansiellt handlingsutrymme i framtiden. 0,0 Tabell 6: Soliditet % Soliditet 49,7 51,8 50,9 51,2 49,5 Tillgångsförändring 5,9 1,8 2,7-0,1 5,4 Förändring av eget kapital 7,7 6,3 0,9 2,0 1,9 Soliditet inkl pensionsskuld 8,3 10,5 9,5 8,6 3,8 Gävleborgs län Bollnäs 76,0 73,0 74,0 74,0 73,0 Gävle 29,0 29,0 33,0 33,0 34,0 Hofors 61,0 66,0 67,0 64,0 65,0 Hudiksvall 73,0 72,0 72,0 73,0 74,0 Ljusdal 59,0 56,0 46,0 48,0 52,0 Nordanstig 33,0 9,0 13,0 38,0 28,0 Ockelbo 7,0 11,0 15,0 22,0 24,0 Ovanåker 64,0 65,0 64,0 65,0 66,0 Sandviken 49,7 51,8 50,9 51,2 49,5 Söderhamn 45,0 49,0 50,0 52,0 55,0 Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditeten uppgick år 2006 till 49,5 procent, vilket är en minskning med 1,7 procentenheter sedan föregående år. Minskningen beror till största delen på den höga investeringsvolymen och ökad upplåning. Soliditeten har legat omkring 50 procent under de senaste åren. Sandvikens kommun ligger något under riksgenomsnittet och länsgenomsnittet som båda är cirka 53 procent. De pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse uppgår till 773,4 mkr. Om hänsyn tas till denna skuld är soliditeten 3,8 procent. Här är Sandviken något sämre än riksgenomsnittet på cirka 6 procent och ungefär lika som länsgenomsnittet på 4 procent. Den relativt stora minskningen av soliditeten beror delvis på att den diskonteringsränta som SKL anger skall användas för beräkning av pensionsskulden har förändrats. Även under kommande år förväntas soliditeten bli lägre med anledning av att det egna kapitalet inte kommer att öka i samma takt som de totala tillgångarna. Tillgångsökningen beror på en planerat hög investeringsvolym.

17 Sandvikens kommun 17 Procent 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 8, 3 1 0, 5 4 9, 7 5 1, 8 5 0, 9 5 1, 2 4 9, 5 9, Tabell 7: Skuldsättningsgrad Soliditet % Total skuldsättningsgrad 50,3 48,2 49,1 48,8 50,5 Varav avsättningsgrad 5,2 5,0 1,6 2,0 2,1 Varav kortfr skuldsättningsgrad 16,3 17,3 18,4 22,7 19,3 Varav långfr skuldsättningsgrad 28,8 25,9 29,1 24,0 29,1 Anskaffning av en tillgång kan finansieras antingen med eget kapital eller med främmande kapital, det vill säga genom att ta upp lån. När ett lån upptas ökar kontanta medel samtidigt som skulderna ökar. Andelen tillgångar som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden kan sedan brytas ner i delarna avsättningsgrad samt lång- respektive kortfristig skuldsättningsgrad. Avsättningar är att betrakta som skulder för vilka det exakta beloppet inte är känt och inte heller när de ska betalas (pensioner intjänade från och med 1998). Kommunens totala skuldsättningsgrad är 50,5 procent. Detta är en ökning med 1,7 procentenheter sedan föregående år. Ökningen beror främst på att den långfristiga skuldsättningen har ökat genom upplåning. En låg skuldsättningsgrad bör eftersträvas. Skuldsättningsgraden beräknas stiga de närmaste åren med anledning av en relativt hög planerad investeringsvolym som i högre grad än tidigare kommer att finansieras genom ökad upplåning. Diagrammet nedan visar hur balansräkningens struktur ser ut när det gäller skulder och eget kapital. Enligt tabell 6 på föregående sida är soliditeten 49,5 procent. Summan av soliditeten och skuldsättningsgraden är alltid 100 procent. 8, 6 3, 8 Tabell 8: Kommunalskatt Kr Kommun Sandvikens kommun har år 2006 en primärkommunal skattesats på 21,65 kr. Detta är 17 öre lägre än den genomsnittliga skattesatsen i länet och 82 öre högre än riksgenomsnittet. Risk Kontroll Sandvikens Gävleborg Riket Primärkommunalskatt 21,65 21,82 20,83 Total kommunalskatt exklusive kyrkoskatt 32,32 32,49 31,60 Kommun Totalt Kommun Landsting Bollnäs 31,57 20,90 10,67 Gävle 32,22 21,55 10,67 Hofors 32,57 21,90 10,67 Hudiksvall 32,32 21,65 10,67 Ljusdal 33,07 22,40 10,67 Nordanstig 33,07 22,40 10,67 Ockelbo 32,77 22,10 10,67 Ovanåker 32,57 21,90 10,67 Sandviken 32,32 21,65 10,67 Söderhamn 32,37 21,70 10,67 Tabell 9: Likviditet % Likviditet 62,6 41,4 44,9 28,2 34,4 Likviditet är mått på kommunens kortfristiga betalningsförmåga. Likviditetsmåttet ställer de tillgångar som lätt kan realiseras till likvida medel, i relation till kortfristiga skulder. En likviditet under 100 procent innebär att om kommunens alla kortfristiga skulder skulle förfalla idag finns inte tillräckligt med tillgångar för att betala skulderna, utan pengar måste lånas upp för att klara av betalningarna. Likviditeten befinner sig på en låg nivå relativt riksgenomsnittet, som var 80,6 procent år Tillsammans med de kommunala bolagen används koncernkonto för att kommunkoncernen tillsammans skall kunna nyttja gemensam likviditet så fördelaktigt som möjligt. En avtalad checkkredit på 50,0 mkr säkrar dessutom koncernlikviditeten mot tillfälliga belastningar till följd av häftiga svängningar i penningflödet. Stora investeringar såväl som amortering av lån inom bolagskoncernen har under året påverkat likviditeten. Tabell 10: Borgensåtagande mkr Kommunala bolag 836,0 846,3 862,7 843,8 843,3 Övriga 156,0 148,8 151,2 144,9 138,8 Totalt borgensåtagande 992,0 995,11013,9 988,7 982,1 Sandvikens kommun har valt att driva vissa delar av sin verksamhet i bolagsform. Investeringar som gjorts inom bolagskoncernen har till betydande del finansierats genom lån

18 18 Sandvikens kommun med kommunal borgen. Ambitionen är att hålla det kommunala borgensåtagandet så lågt som möjligt och i enlighet med kommunfullmäktiges föreskrifter beviljas numera enbart borgen till de egna bolagens investeringar. Undantaget utgörs av vägföreningar som regelmässigt får kommunal borgen för investeringar i enskilda vägar. Under år 2006 har det totala borgensåtagandet minskat med 6,6 mkr. De kommunala bolagens ekonomi är förhållandevis god. Därför bedöms risken för att Sandvikens kommuns borgensåtaganden behöver infrias vara relativt låg. Tabell 11: Pensionsskuld mkr Avsättningar för pensioner 80,5 77,5 26,0 32,3 35,6 Ansvarsförbindelser för pensioner 634,8 646,8 665,3 684,5 773,4 Total pensionsskuld 715,3 724,3 691,3 716,8 809,0 Soliditet inkl pensionsskuld (%) 8,3 10,5 9,5 8,6 3,8 Den förpliktelse som kommunen har att i framtiden betala ut pension redovisas på två olika sätt, enligt den så kallade blandmodellen. De pensionsförpliktelser som har uppstått från och med 1998 och framåt, för anställda som arbetar och därmed får rätt till pension, redovisas löpande under intjänandeperioden som en kostnad i resultaträkningen och som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen uppgår år 2006 till 35,6 mkr. I takt med att denna del sedan utbetalas kommer ingen kostnad att belasta kommunen eftersom kostnaden redan har redovisats vid tidpunkten för intjänandet. De pensionsförpliktelser som har uppstått före 1998 har inte löpande redovisats som en kostnad i kommunen. Denna del uppgår till 773,4 mkr. Eftersom intjänandet av dessa pensionsrätter inte har kostnadsförts tidigare innebär detta att 773,4 mkr kommer att belasta kommunen i form av kostnader, när de betalas ut. Följaktligen kommer dessa kostnader att behöva finansieras under kommande år. För att möta kommande pensionsutbetalningar har kommunen under tidigare år börjat placera medel, som vid årsskiftet uppgick till ett värde på 43,9 mkr. mkr 1 000,0 800,0 600,0 400,0 200,0 0, ,8 Pensionsskuld 6 4 6, , , , Ansvarsförbindelser för pensioner Avsättningar för pensioner Tabell 12: Budgetföljsamhet mkr Resultat 54,3 47,6 7,3 16,3 15,5 Budget 6,0 13,5 0,0 13,5 0,0 Budgetavvikelse 48,2 34,1 7,3 2,8 15,5 En viktig del i ledet att uppnå god ekonomisk hushållning är att det finns en god budgetföljsamhet i kommunen. Under hela 2000-talet har kommunen klarat av att hålla sin budget, även om de positiva avvikelserna var större i början av decenniet. Anledning var oväntat stora skatteintäktsökningar under dessa år. Verksamheterna har i det närmast klarat av att hålla sig inom givna ekonomiska ramar. År 2006 var ur denna aspekt ett trendbrott då verksamheterna redovisade ett underskott på -16,3 mkr. Med anledning av ett överskott inom skatter, pensioner och finansiell verksamhet redovisades ändå ett överskott för kommunen totalt sett. Det är viktigt att utfallet inom verksamheterna följs upp noggrant i framtiden för att kommunen ska klara av att hålla budgeten under år då utfallet av skatteintäkter inte är lika gynnsamt. Tabell 13: Prognossäkerhet mkr Resultat helår verksamheter 18,0 4,0-1,2-3,0-16,3 Prognos i augusti verksamheter -16,6-15,4-18,7-9,5-20,2 Prognosavvikelse verksamheter 34,6 19,4 17,5 6,5 3,9 Resultat helår finansiering 36,3 43,6 8,5 19,3 31,7 Prognos i augusti finansiering 28,5 20,4-6,5 17,3 19,5 Prognosavvikelse finansiering 7,8 23,2 15,0 2,0 12,2 Resultat helår totalt 54,3 47,6 7,3 16,3 15,5 Prognos i augusti totalt 11,9 5,0-25,2 7,8-0,7 Prognosavvikelse totalt 42,4 42,6 32,5 8,5 16,2 Ett ytterligare sätt att analysera risk och kontroll är att mäta prognossäkerhet. Det kan exempelvis mätas genom en jämförelse av den helårsprognos som görs i augusti och helårsresultatet. En god prognossäkerhet skapar möjligheter att korrigera eventuella ekonomiska svackor under året. För åren har utfallet per helår avvikit från augustiprognosen med i snitt cirka 28,4 mkr. En iakttagelse är att det faktiska utfallet i Sandvikens kommun under de senaste fem åren alltid har blivit bättre än det prognostiserade utfallet. Avvikelsen har dock minskat de senaste åren. När det gäller analys av verksamhetens prognossäkerhet så var avvikelsen 6,5 mkr år 2005 och 3,9 mkr år Baserat på detta får prognossäkerheten anses vara mycket god. Det gör det möjligt att fatta beslut på rätt underlag och indikerar att kontrollen över ekonomin är god. Avseende prognosen för finansieringen är förutsättningarna delvis annorlunda. Här görs prognoser av skatteintäkter under året utifrån uppgifter från Sveriges kommuner och landsting. De uppgifter som skall användas i bokslutet är uppgifter som lämnas av Ekonomistyrningsverket i december. Detta faktum har medfört väsentliga förändringar från en månad till en annan. Inte sällan har funnits diskrepans mellan dessa prognosmakare.

19 Sandvikens kommun 19 Tabell 14: Känslighetsanalys Händelse Befolkningsförändring med 1 procent Förändrad utdebitering med 1 krona Lönekostnadsförändring med 1 procent Ränteförändring 1 procentenhet Årlig resultateffekt (+/-) 14,8 mkr (+/-) 59,4 mkr (+/-) 12,4 mkr (+/-) 4,7 mkr En kommun påverkas många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. I tabellen känslighetsanalys åskådliggörs på vilket sätt en förändring av ett antal faktorer hade kunnat påverka Sandvikens kommuns årsresultat Tabellen visar att förändrade in- och omvärldsfaktorer kan få en avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Det är därför viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. Identifierade styrkor och svagheter Den finansiella analysens syfte är tydliggöra ekonomiska styrkor och svagheter i kommunen. Här redovisas några områden som är viktiga att lyfta fram. Strukturen på kommunens intäkter och kostnader samt utvecklingen av dessa är i dagsläget i balans. Det är viktigt att genom god styrning arbeta för att dessa förhållanden kommer att råda även kommande år. Kommunens investeringsvolym överstiger med marginal avskrivningarna. Den höga investeringsvolymen finansieras till stor del genom upplåning. Dessa faktorer leder till högre avskrivningar och försämrad finansiell ställning, vilket yttrar sig i form av lägre soliditet och högre skuldsättningsgrad. Sandvikens kommun klarar av att hålla budgeten och redovisar positiva resultat. Det egna kapitalet skyddas från urholkning och den finansiella ställningen stärks till följd av detta. Kommunen står inför stora pensionsutbetalningar under kommande år vilket ställer krav, dels på att kostnaderna kan finansieras och dels på att tillräcklig likviditet finns för att klara utbetalningarna. Prognossäkerheten är god och bidrar till att ekonomiska beslut inte fattas på felaktiga grunder.

20 20 Sandvikens kommun Redovisningsmodell Kommunens redovisningsmodell Den kommunala redovisningslagen reglerar kommunernas redovisningsmodell. Här framgår att den skall innehålla resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. För att komplettera analysunderlaget används även driftredovisning. Resultaträkningen Resultaträkningen är en sammanfattning av årets intäkter och kostnader. Om intäkterna överstiger kostnaderna innebär det att ett överskott tillförs kommunens egna kapital. Detta i sin tur innebär att den ekonomiska ställningen förbättrats. Resultaträkningen är indelad i två delar. Den första delen benämns verksamhetens nettokostnader. Detta resultat erhålls genom att verksamhetens intäkter minskas med verksamhetens kostnader och avskrivningar. Nettokostnaden är den del av verksamhetens kostnader som återstår att finansiera genom skattemedel. I den andra delen redovisas kommunens inkomstkällor skatter och generella statsbidrag. Här redovisas även kommunens finansiella intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader minskas med dessa intäkter vilket resulterar i årets resultat. Detta resultat visar i vilken mån kommunen lyckats täcka sina kostnader för den ordinarie löpande verksamheten med erhållna skattemedel. Det är detta resultat som överförs till balansräkningen och påverkar posten årets resultat i redovisningen av eget kapital. Genom att årets resultat förs över till balansräkningen så nollställs resultaträkningen och nästa års intäkter och kostnader kan börja redovisas. Kassaflödesanalysen Kassaflödesanalysen beskriver flödet av likvida medel till och från kommunen under året. In- och utflödet av likvida medel påverkas exempelvis av att kommunen får inbetalningar av skattepengar, betalar leverantörsfakturor eller tar upp ett lån. Kassaflödesanalysen är uppdelad i sektorerna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. De medel som genereras från den löpande verksamheten kan användas till investeringar eller för att amortera lån. Summan av de tre sektorerna visas på raden Årets kassaflöde. Driftredovisningen För verksamheterna är det viktigt att verksamhetens kostnader täcks av verksamhetens eventuella intäkter samt det beviljade kommunbidraget. En konsekvens av detta är att stor vikt läggs vid budgetarbetet. Driftredovisningen visar resultatet för de olika verksamheterna. Här framgår i vilken mån olika verksamheter har avvikit från det budgeterade utfallet. Driftredovisningen kan ses som ett komplement till resultaträkningen. Förutom uppställningsformen är skillnaden mellan resultaträkningen och driftredovisningen att alla interna intäkter och kostnader har rensats bort från resultaträkningen medan de är med i driftredovisningen. Balansräkningen Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället. Balansräkningen är uppdelad i tre delar; tillgångar, skulder/avsättningar och eget kapital. I balansräkningen framgår till vilket värde tillgångar är bokförda och på vilket sätt de är finansierade. Finansieringen sker antingen genom externt kapital (skulder) eller internt kapital (eget kapital). Tillgångarna delas upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Med anläggningstillgångar avses tillgångar vars syfte är att stadigvarande brukas i verksamheten, exempelvis fastigheter och inventarier. Omsättningstillgångar innefattar tillgångar som förväntas förbrukas inom ett år, så som kassa, fordringar och lager. På motsvarande sätt är skulderna uppdelade i kortfristiga och långfristiga skulder samt avsättningar. Kortfristiga skulder förfaller till betalning inom ett år medan de långfristiga skulderna sträcker sig över flera år. Avsättningar är att betrakta som skuld för vilken det exakta beloppet inte är känt och inte heller när den ska betalas. Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder och utgörs av kommunens samlade ackumulerade resultat. Eget kapital är alltså länken mellan resultaträkningen och balansräkningen. I en balansräkning är alltid värdet av tillgångarna lika stort som värdet av skulderna och det egna kapitalet tillsammans.