Forskning, Utveckling och Demonstration inom Energigasområdet

Transkript

1 Forskning, Utveckling och Demonstration inom Energigasområdet Staffan Karlsson Svenskt Gastekniskt Center AB

2 SGC Bildades 1990 med kontor i Malmö Vi finansierar och koordinerar svensk forskning och utveckling inom energigasområdet Driver ett energigastekniskt utvecklingsprogram, 40 % finansierat av Energimyndigheten Vi arbetar främst med biogas, naturgas, gasol, vätgas och stadsgas Alla projektrapporter är publika och finns tillgängliga på 6 anställda, omsätter ca 21 mnkr/år Ägs av 5 svenska gas- och energibolag samt Energigas Sverige

3 Energigastekniskt utvecklingsprogram 32 miljoner kr beviljade från Energimyndigheten Beviljat 1 april 2009 och pågår till 1 april 2013 Med motfinansiering från industrin kan projekt för 80 miljoner kronor drivas Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekt inom energigasområdet Projekt måste motfinansieras med 60 % av minst två parter

4 Mål med verksamheten Stärka svensk industris konkurrenskraft -bedriva en omfattande teknikbevakning och underhålla de plattformar som byggts upp. -sammanställa kunskap och erfarenheter. -främja kompetensuppbyggnad. -samordna resurs- och kostnadseffektiv energigasteknisk FUD-verksamhet. Ökad försörjningstrygghet och minskat oljeberoende. Regional utveckling och en övergång till ett mer uthålligt energisystem. Skapa elersättning och ny, decentraliserad elproduktion. Alternativ till industriell olje- och kolanvändning. Internationell spridning och export av svensk teknik och svenskt kunnande.

5 Programstruktur AVTAL SGC/ENERGI- MYNDIGHETEN BESLUTSNÄMND SGC KANSLI PROGRAMOMRÅDE MILJÖTEKNIK PROGRAMOMRÅDE BIOGASTEKNIK PROGRAMOMRÅDE FÖRGASNING & METANISERING PROGRAMOMRÅDE DISTRIBUTION OCH LAGRINGSTEKNIK PROGRAM GRUPP PROGRAM GRUPP PROGRAM GRUPP PROGRAM GRUPP EXTERNA PROJEKT INTERNA PROJEKT PROGRAMOMRÅDE ENERGIGASANVÄNDNING PROGRAMOMRÅDE GASFORMIGA DRIVMEDEL PROGRAM GRUPP PROGRAM GRUPP

6 Projekt Statlig finansiering om maximalt 40 % av projektkostnaden kan ansökas om via programmet. Minst två externa parter/finansiärer krävs. SGC eftersträvar starka projekt-konstellationer. Beslutsnämnden fattar beslut om statlig medfinansiering medges eller ej. Administration 9 % 6 % Resultaten är publika via SGC Rapport-serie. Industri 60 % Energimyndigheten 40 % Projekt

7 Programområde Förgasning och metanisering Under de senaste åren har förgasning återigen fått ett uppsving, idag är det inte bara fokus på effektiv kraftvärmeproduktion utan nu är det produktion av förnybara fordonsbränslen som är den stora drivkraften. Förgasningsgruppen har inom ramprogrammet ( ) en budget på 6 Mkr från Energimyndigheten, med motfinansiering från industrin kan vi driva projekt för ca 15 Mkr.

8 Strategi för gruppen Prioriterade områden: Bygga upp kunskap vid högskolor, universitet och företag inom området Utveckling av teknik, finna material, systemlösningar, kvalitetssäkringsmetoder etc. som innebär nya metoder för produktion av förnyelsebara energigaser som syntesgas, SNG och vätgas via förgasning Utredningar och systemstudier gällande styrmedel, marknad, råvaror, produktionstekniker, synergieffekter mm. Samverkan mellan SNG-produktion och produktion av flytande drivmedel, fjärrvärme, el och kemikalier Teknikbevakning inom förgasningsområdet Arbete som följs: Utveckling av värme- och elproduktion via förgasning De förnyelsebara gasformiga bränslenas roll i ett nationellt och europeiskt energisystem

9 Utmaningar Drivmedelspolicy i Sverige - 10 % förnybara drivmedel i transportsektorn % förnybara drivmedel i transportsektorn 2030 Syftet med förgasning är att förädla bränslet så att det kan användas för effektiv el- och värmeproduktion, som drivmedel eller som råvara till industriella processer Gasrening Utveckling av katalysatorer Marknadsförutsättningar för biometan Kombinerad produktion av biometan med andra bränslen

10 Distribution och Lagring av energigaser Sveriges gasnät försörjs med dansk naturgas via en sjöledning till Klagshamn utanför Malmö och biogas som matas in på 8 ställen. Biogas och naturgas kan distribueras i nät eller i komprimerad och flytande form. Förutom LNG- och flaskpaket som back-up för biogas finns ett gaslager Skallen kopplat till nätet i Halland. Källa: E.ON

11 Programområde Distribution och Lagring Insatserna inom programområdet är främst inriktade på att förbättra och utveckla nya tekniker, metoder, anvisningar etc. inom följande delområden: Materialteknik (PE-material, Korrosion etc.) Mätteknik (nya mättekniker, utvärdering av befintliga etc.) Läggningsteknik (rörtryckning, dragning etc.) Systemteknik (gaskvalitet, integrering mellan naturgas/biogas) Säkerhet (säkerhetsavstånd, underlag till standarder etc.) Till vårt förfogande har vi för perioden drygt 2 Mkr från Energimyndigheten, med industriell motfinansiering kan vi driva projekt för drygt 5 Mkr.

12 Utmaningar inom området Gaskvaliteter - Den danska gasen börjar tryta och tysk gas är på väg - En ledning från Norge kan bli verklighet -Flytande gas - Inmatning av biogas Mätteknik - Nya gaskvaliteter på det svenska nätet kan kräva nya mätmetoder för att hantera debitering etc. Säkerhet - Nya användningsområden för gas, återfyllning med befintliga massor, nya plastmaterial och ventiler, säkerhetsavstånd för gasledningar

13 Exempel på projekt som genomförts inom gruppen Acceptanskriterier för repor och intryck i plaströr Kontrollmanual för mätutrusning Detektering av gas i deponier med resistivitet

14 Studiebesök i samband med möten I båda grupperna har vi fyra möten per år, i samband med minst ett av dessa anordnas ngt Studiebesök.

15 Gasanvändnings- och Miljöteknik Programområde Gasanvändning avhandlar alla gasapplikationer som inte rullar eller flyter. Budgeten inom det statliga ramprogrammet för perioden är strax över 22 Mkr varav 8,9 Mkr från Energimyndigheten. Stort intresse för området - drygt 80 % av tillgängliga medel är redan intecknade. Programområde Miljö har successivt minskat i omfattning då miljöfrågorna av naturliga skäl drivs inom respektive programområde. Verksamheten inom programområdet är på grund av ovanstående begränsad. Budgeten inom det statliga ramprogrammet för perioden är strax över 500 tkr varav 200 tkr från Energimyndigheten.

16 Fokusområden - gasbranschen Applikationer som möjliggör ett (ännu) effektivare utnyttjande av energigaser. Applikationer där energigaserna har unika fördelar jämfört med andra bränslen. Gaskvalitet och dess inverkan på olika applikationer. Pannor och uppvärmningsinstallationer. Nya typer av applikationer. Behålla befintliga kunder samt ta nya kunder. Fokus ligger mot naturgas men tekniken är bränsleoberoende.

17 Fokusområden övrig industri Utveckling av nya applikationer. Papperstorkar. Småskalig kraftvärme. Grön LPG. Förbättra prestanda, tillförlitlighet och livslängd hos befintlig teknik. Styrning och övervakning av gasturbiner. Styrning och övervakning av tunga gasmotorer (>1 MW a ). Bränsleceller för specialapplikationer. Teknik som utvecklas för kostnadsintensiva applikationer bör på sikt kunna överföras till mindre applikationer, jfr O 2 -styrning i små gaspannor.

18 Viktiga tekniker Effektivare värmeinstallationer - fokusera på systemlösningen och inte bara på komponenter. Gaspannor kombinerat med solvärme. Totalgaslösningar nybyggda villor skall förberedas för gaspanna, gasspis, gasgrill, gasvärmare med mera. Gasvärmepumpar, potentiellt % effektivare än dagens gaspannor. Mikrokraftvärme med hög elverkningsgrad (> 40 %). Tekniker som är mindre känsliga för ändringar i gaskvalitet.

19 SGC s Biogasteknikområde Biogaspusslet, Biogas Syd

20 SGC s Biogasteknikområde

21 Viktiga delområden inom SGC:s Biogasteknikområde Ökat utnyttjande av Sveriges biogaspotential Effektivisering av produktionen Ökade möjligheter för avsättning Tillvaratagande av biogasens miljöfördelar Kunskapsspridning och kunskapsökning

22 Pågående projekt inom SGC:s Biogasteknikområde Demonstrationsprojekt för omhändertagande av matavfall från storkök Uppdatering av Biogasfolder med basdata om biogas Förstudie av olika system för matavfallsutsortering med köksavfallskvarnar Utveckling av mätmetodik för analys av siloxaner i biogas Handbok utrötningsförsök Handbok metanmätningar

23 SGC s område för gasformiga drivmedel Delområden med olika utmaningar (Försörjning) Infrastruktur Fordon Tillväxtmarknadsdynamik o Regelverk/standarder o Ej tillräckligt känt o Lönsamhet o Affärsutveckling

24 Drivmedel Mål med verksamheten Övergripande mål Säkerställa utnyttjande av gasformiga drivmedels potential i transportsektorn Utvidgat användande av Sveriges biometanpotential genom drivmedelstillämpningar Nuvarande strategiska utvecklingsområden Marknadsutveckling fordonsgas, t.ex. LCA-studier Tunga fordon med fokus på långväga transporter Stimulans av introduktion av LNG/LBG-teknik Motorteknisk utveckling Tillvaratagande av lantbrukets potential

25 Den infrastrukturella utmaningen Långdistansförsörjning barriär för marknadstillväxt Nya marknader: Hönan och ägget-situationen Mindre marknader för dyra att satsa på För dyrt att transportera CMGflak långa sträckor Den viktigaste utmaningen för branschen

26 Den infrastrukturella utmaningen LMG kan vara en lösning Räckvidd för LMG-transport km Underlättar balanserandet av utbud och efterfrågan i hela landet Ökande marknad öppning för rörburen expansion? Luleå 24 LMG-stationer behövs för att täcka alla större transportrutter - Fjärrtransporter använder LMG direkt - Installation av ett CMG-uttag ger större möjligheter - CMG till lätta och tunga fordon - CMG försörjning av dotterstationer Sundsvall Stockholm Gothenburg Malmö

27 Tack för mig!