Arbetet med handikappolitiskt program Landstinget Hallands arbete med att förbättra livsvillkoren för människor med funktionsnedsättning

Transkript

1 Arbetet med handikappolitiskt program Landstinget Hallands arbete med att förbättra livsvillkoren för människor med funktionsnedsättning

2 Innehåll En av fem personer i Sverige har någon form av funktionsnedsättning och behöver hjälp för att kunna leva som andra. När en person inte får den hjälp som han eller hon behöver kan funktionsnedsättningen bli ett funktionshinder. Landstinget Halland vill göra det lättare för alla som har en funktionsnedsättning. Här kan du läsa om vårt arbete med att förbättra livsvillkoren för människor med funktionsnedsättning. Grunden för vårt arbete utgörs av landstingsfullmäktiges handikappolitiska program som gäller för åren Vårt arbete bygger också på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Redan 1999 utarbetades den första utgåvan av det handikappolitiska programmet. Pågående program är den tredje utgåvan. De intervjuade personerna i broschyren har alla någon form av funktionsnedsättning och är medlemmar i olika handikapporganisationer i Halland. 2 Förord 3 Innehåll 4 Handikappolitiskt program styr arbetet 6 1. Alla ska kunna ha en god hälsa 8 Hur fungerar vardagen för dig med hörselskada? Hampus Binnberg 10 Hur fungerar vardagen för dig med reumatism? Ulla Johansson Alla ska trivas och vara med i samhället 14 Hur fungerar vardagen för dig med afasi? Hans Gustafsson 16 Hur fungerar vardagen för dig med ångestsyndrom? Mona Granquist Vården i länet ska vara bra 22 Hur fungerar vardagen för dig med rörelsenedsättning? Jennie Sjöström 24 Hur fungerar vardagen för dig med ADHD? Mattias Nilsson De som arbetar för landstinget ska vara stolta 28 Hur fungerar vardagen för dig utan syn? Tina Nilsson 30 Hur fungerar vardagen för dig med allergi? Maria Gillberg 32 Pågående utbildningar för ökad medvetenhet 34 Pågående projekt och samarbeten 3

3 Handikappolitiskt program styr arbetet 4 Landstinget Halland vill arbeta för att alla människor i samhället ska ha en god hälsa, både personer med och utan funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning behöver ofta mer stöd för att kunna vara med i samhället som alla andra. Landstingsfullmäktiges handikappolitiska program handlar om hur landstinget ska arbeta för att ta hänsyn till personer med funktionsnedsättning och vad de behöver. Arbetet inom landstinget följer, förutom landstingsfullmäktiges handikappolitiska program, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionens syfte är att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att ta del av sina mänskliga rättigheter. Ordet funktionsnedsättning beskriver att en person har en nedsättning på grund av fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar, syn- eller hörselskador eller sjukdomar, medicinska tillstånd eller psykiska sjukdomar. Funktionshinder uppstår i mötet mellan en person med funktionsnedsättning och omgivningen, när det finns brister som begränsar en individs möjligheter att delta i samhällslivet på samma sätt som alla andra. Landstingsfullmäktige har fyra mål som är viktiga för hur landstinget arbetar för personer med funktionsnedsättning: God hälsa människor som bor i länet ska kunna ha en så god hälsa som möjligt. Nöjda och engagerade invånare människor som bor i länet ska trivas och känna sig som en del i samhället. God vård vården i länet ska vara bra. 5 I den här broschyren får du information om hur vi inom landstinget ska arbeta med målen för att ge stöd till personer med funktionsnedsättning. Stolta och engagerade medarbetare de som arbetar för landstinget ska vara nöjda med sitt arbete och utföra det på ett bra sätt.

4 1. Alla ska kunna ha en god hälsa De flesta kan välja hur de ska leva för att kunna ha en god hälsa. Men för att alla ska kunna ha en så god hälsa som möjligt måste samhället också arbeta för det. Det här arbetar vi för 6 Landstinget arbetar för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Personalen i vården ska i mötet med människor ta upp livsstilsfrågor, till exempel vad de äter, hur de motionerar och om de dricker alkohol eller röker. Varje människa har ansvar för sin hälsa. Personalen i vården ska ge stöd och hjälp. Personer med funktionsnedsättning ska få samma stöd och hjälp som andra. 1.1 Utbilda och informera personal Personalen som arbetar inom vården ska veta vilken service och vilket stöd landstinget ger. Personalen ska kunna informera personer med funktionsnedsättning vem de ska prata med om hjälpmedel, tolkservice, taltjänst, sjukresor, tandvårdsstöd och stöd och service genom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). 7 Ny teknik kan ge mer stöd till personer med funktionsnedsättning, till exempel kan mer information bli tillgänglig på internet. 1.2 Verka för nya hjälpmedel Landstinget ska arbeta för bättre nya hjälpmedel, särskilt hjälpmedel för information och datakommunikation. Hjälpmedlen ska hjälpa personer med funktionsnedsättning att känna sig som en del i samhället som andra.

5 Hampus Binnberg Spelar i ishockeylandslaget för döva 8 Det är riktigt roligt med hockey, vare sig det är på skridskor eller inlines. Det går snabbt och det händer mycket! Med fyra-fem träningspass i veckan och match i helgerna tar hockeyn all hans lediga tid. Och när Hampus Binnberg 2008 blev uttagen till Dövlandslaget i hockey var rubrikerna i Hallands Nyheter stora. 14 år och redan landslagsman! Fortfarande är han yngst och väger minst. Hockey och grav hörselskada, hur går det ihop? Jag tänker inte så mycket på att jag är hörselskadad. Jag får titta mer och vara med på det sättet istället. Än så länge är jag med för att lära av de äldre. Det är ju mig de ska bygga på. Utan hörapparaterna hör han ungefär som du och jag skulle göra med väldigt tjocka pluggar instoppade i öronen. Hur tycker han då att vi andra ska vara mot honom? Hans eget knep är att vara sig själv. Tala tydligt och inte så snabbt. Du behöver inte prata med stora munrörelser men prata rakt på sak. Krångla inte till det! Att inte låtsas att jag har hört utan istället våga stå för min hörselskada. De som inte accepterar mig som jag är bryr jag mig inte om. 9 Hur fungerar vardagen för dig med hörselskada? Allting i livet är väl egentligen svårt? Men man får tackla det som det kommer!

6 Ulla Johansson Känner frihet med bågen 10 Ulla Johansson har en kamrat, en som hon gärna hade varit utan. Men man måste acceptera, man måste bli kompis med sin sjukdom. I 45-årsåldern fick hon ont i fötterna. Det har ju de flesta som jobbar på sjukhus, tänkte Ulla. Styvheten i lederna och svårigheterna att klä sig relaterade hon till åldern. Att hon kunde vara sjuk var en fullkomligt främmande tanke. Hon, som på lördagarna brukade springa från Halmstad till Oskarström och tillbaka, bara för att det var kul. Efter att ha avverkat Tjejmilen (på 57 minuter!) såg hon för första gången att knäna var svullna. Då insåg jag att något var fel. Utåt märks inte mycket av sjukdomen. Förutom cortisonet har hon prövat många läkemedel. Men smärta och svaghet finns kvar och vardagen har sina förtretligheter. En så enkel sak som att få loss en plastpåse vid grönsaksdisken är nästan omöjligt. Att samtidigt dra och rycka är ett komplicerat moment för en reumatiker. Ulla är ordförande i Halmstadsavdelningen av Reumatikerförbundet, och hon deltar i arbetet bland uteliggare i Halmstad genom att följa dem vid tandläkaroch sjukhusbesök. Att stödja och hjälpa andra, det ligger för Ulla. Men frihetsupplevelsen i joggingspåret, hur ersätter man den? 11 Hur fungerar vardagen för dig med reumatism? Springa kan jag ju inte, och det var länge sedan jag cyklade. Men när jag drar iväg på motorcykeln, då är det nästan samma känsla. Det är då jag spänner min båge.

7 2. Alla ska trivas och vara med i samhället Handikapporganisationerna vet mycket om funktionsnedsättningar och om hur vården bäst kan arbeta för att ge stöd och hjälp. Landstinget ska lyssna på handikapporganisationerna och ta tillvara deras kunskaper. Länshandikapprådet ska arbeta för att handikapporganisationerna och landstinget samarbetar. Det här arbetar vi för 2.1 Lyssna till behov Det är viktigt att landstinget och handikapporganisationerna samarbetar. Då kan landstingets stöd och service till personer med funktionsnedsättning bli bättre Ökad delaktighet 13 Patienter och brukare och deras familjer ska ha mer att säga till om och bli mer delaktiga i vården.

8 Hans Gustafsson Ridningen gav livet nytt innehåll 14 Hej, jag söker Hans Gustafsson, hörs en röst i telefonen. Han har afasi, så det är bättre att du pratar med mig, svarar hustrun Iréne. Nej, men då ringer jag i nästa vecka i stället! Många känner inte till, att afasi är ett språkhandikapp. När konsonanter och vokaler gör kullerbyttor i munnen på Hans tystnar han helt. Så börjar han om igen. Jag vet ju precis vad jag vill säga. Det är bara munnen som inte lyder. Efter en stressig period på shippingfirman i Varberg slog stroken till. Från den dagen, för sex år sedan, var det slutjobbat. Hans kunde inte prata i telefon, inte skriva och inte förstå. Och engelskan och tyskan var som bortblåsta. Så märkligt är det med afasi. Den drabbar olika från person till person. Jag märker direkt, när folk blir besvärade av att jag letar efter ord. Men jag vill inte bli hjälpt. Jag måste få hitta orden själv. Iréne nickar eftertänksamt. Det är inte alltid lätt att låta bli att fylla i. Men pratet vill Hans sköta själv. Däremot får Iréne gärna hjälpa till med hans hobby. Tänk att jag, som aldrig haft kontakt med djur, skulle börja rida! Tack vare Afasiföreningen! Hästen, Zorro, är det något speciellt med. Vi trivs ihop! 15 Hur fungerar vardagen för dig med afasi? I början av kursen kom hästarna sadlade, betslade och klara. Nu får vi själva sköta det. Och kratsa huvar Nej, vad säger jag? Hovar ska det vara! Ja, det är ju det jag säger: vill du ha kontakt med mig måste du ge mig tid.

9 Mona Granquist Vill vara ett stöd för andra 16 Snäll och glad. Eftertänksam. Och numera: lugn och harmonisk. Så tänker sig Mona Granquist att hon uppfattas. Som barn var jag en som var osynlig. Min tvillingsyster och jag var blyga. Vi blev mobbade och därför hänvisade till varandra. Som en person i två kroppar. Fortfarande händer det att Mona säger vi, istället för jag. När de blev vuxna delade systrarna på sig, om än med daglig telefonkontakt. Mona började jobba som springvikarie i olika storkök, alla med olika regler. Blyga Mona vågade inte fråga och ofta gick det fel. Hon, som ville vara sprallig och glad, fick panikångest och torgskräck istället. Tankarna malde på: jag är knäpp! Jag är inte värd något! Tills hon råkade lyssna på radion. En tjej berättade om precis samma känslor, och om en förening som hjälpt. Att ringa själv var inte att tänka på, men Monas man gjorde det. Plötsligt satt hon framför föreningens kontaktperson. Därefter följde läkarbesök, diagnos och medicinering. Nu sitter Mona i styrelsen för ÅSS (Ångestsyndromsällskapet) och hjälper andra i telefonjouren. Att få tala med någon som förstår betyder allt. Det vet hon av egen erfarenhet. 17 Hur fungerar vardagen för dig med ångestsyndrom? När någon kändis har vikt ut sig och berättat om sin panikångest, då är förståelsen större. Men däremellan verkar det som att ni andra tror, att panik och ångest smittar! Vad vi behöver är att få kontakt med er. Sluta stressa! Jorden snurrar inte fortare för att ni rusar runt. Vi behöver varandra! Det enda vi har är ju varandra!

10 3. Vården i länet ska vara bra De som arbetar i vården måste ha respekt för personer med funktionsnedsättning, och deras rätt att bestämma själva om sitt liv. De som arbetar i vården måste ha kunskaper om vad personer med funktionsnedsättning kan behöva, så att de personerna får rätt vård. Tillgänglighet är till exempel att kunna komma till och använda en lokal, att kunna ge och ta emot information och att bli mött på ett bra sätt. Alla människor vill kunna klara sig själva så mycket som möjligt. Tillgänglighet är viktigt för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara med i samhället som andra. Att ge stöd och hjälp till personer med funktionsnedsättning kräver mycket kunskap och förståelse för hur de personernas liv är. Det är särskilt viktigt att barn Landstinget ger habilitering och rehabilitering till personer med funktionsmed funktionsnedsättning får den vård och det stöd som de har rätt till. De som nedsättning för att de ska kunna bli så självständiga som möjligt och kunna 18 arbetar med barn med funktionsnedsättning ska arbeta efter de regler som står i fortsätta vara det så länge som möjligt. FN:s barnkonvention. 19 Många personer med funktionsnedsättning har en sjukdom hela livet och träffar ofta olika delar av vården. Därför är det viktigt att personal i vården vet vilka konsekvenser ett vårdbeslut kan få för personer med funktionsnedsättning. Olika delar av vården måste samarbeta för att ge rätt stöd. De medicinska råden och arbetet med det medicinska programmet ska tänka på vad personer med funktionsnedsättning behöver. Det här arbetar vi för fortsättning sidan 20.

11 20 Det här arbetar vi för 3.1 Extra stöd till barn Barn med funktionsnedsättning ska få extra stöd. Det är viktigt att samarbeta med kommunerna och med andra som ger vård till barn. Föräldrar till barn med funktionsnedsättning behöver extra stöd. 3.2 Informera patienter om rätten till en patientansvarig läkare Alla patienter i vården har rätt till en patientansvarig läkare, PAL. Patientansvarig läkare har ansvar för att samordna den vård som patienten får. Det är särskilt viktigt för personer med funktionsnedsättning, som ofta får flera slags vård på olika ställen. 3.3 Tillgänglighet för alla i lokaler och kollektivtrafik Landstingets fastigheter ska vara tillgängliga för alla. De lokaler som landstinget hyr av andra ska också vara tillgängliga för alla. Landstinget ska arbeta för att kollektivtrafiken är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning Alla ska kunna kommunicera med sin omgivning Personer som är döva eller har en hörselskada och personer som har svårt att tala eller läsa ska kunna få information som fungerar för dem och ska kunna prata med andra på sitt sätt.

12 Jennie Sjöström Målar med lust i sin ateljé 22 För den som är högerhänt är det ett stort steg att pröva att använda vänster hand. Och tvärtom. För den som inte kan använda sina händer alls är det munnen som gäller. Jennie Sjöström fick tidigt börja greppa legobitar och kritor med läpparna. Med assistent och i rullstol, manövrerad med munnen, gick Jennie i vanlig skola hemma i Långås och senare i Skogstorp. Eftersom ingen har behandlat mig som annorlunda känner jag mig helt accepterad. All sin vakna tid har Jennie assistent. När hon vill vara ifred har hon sin ateljé. Där stänger hon in sig med sina penslar. Det är heligt! Resultatet av sina ateljéstunder visar hon på galleriet på sin hemsida. Den konstnärliga ådran kommer säkert från morfar. Han målade på allt, från räkningarna till garageporten. Jennie har samma obändliga lust och hon målar på uppdrag av den världsomspännande organisationen Mun- och fotmålande konstnärers förlag. Om jag inte varit konstnär i första hand skulle jag velat bli kurator, säger Jennie, som tar assistenten till hjälp för att åka på hembesök och vara medmänniska i Harplinge kyrkas medmänniskogrupp. 23 Hur fungerar vardagen för dig med rörelsenedsättning? Jag drar nog ner medelåldern lite i gruppen, skrattar Jennie, som ännu inte fyllt 30. Det ger mig mycket att träffa gamla. Mest är det de som pratar. Jag lyssnar och lär.

13 Personen på bilden är inte den som är intervjuad. Mattias Nilsson Vill vara den han är Mattias Nilsson är en vanlig kille. Han går i sexan i en vanlig skola. Han gillar att vara ute, att simma i badhuset och spela datorspel med kompisarna. Men han är ändå annorlunda. När han var sju år fick han diagnoserna ADHD och Tourettes syndrom. Han är kvar i sin vanliga klass, men har idag speciallärare i matte, minneslek och läsning. Alla på skolan vet att han har Tourette och ADHD. Familjens bekanta vet, och när Mattias träffar nya människor brukar han fråga, om de har någon funktions- 24 nedsättning. Svarar de nej säger han: Det har jag. Och så berättar han: 25 ADHD gör att jag har svårt att sitta still, och Tourette sitter i hjärnan. Det finns saker jag måste göra, till exempel gapa och samtidigt dra armbågen bakåt. Det går inte att förklara varför. Jag bara måste. Tourette har också positiva effekter. Mattias har mycket energi som går att omsätta i handling. Många med Tourettes syndrom är kreativa personer, ofta med en fantastisk förmåga att formulera sig. Som Pelle Sandstrak. Han har skrivit en jättebra bok, Mr Tourette och jag. Hur fungerar vardagen för dig med ADHD? När Mattias är på ADHD-läger kan han vara sig själv och se att det finns andra, som har lite underliga saker för sig, men som är justa och roliga kompisar ändå. Mina kompisar tycker att jag är ok, säger Mattias. Kanske lite flummig, men det viktiga är ju att man får vara den man är!

14 4. De som arbetar inom landstinget ska vara stolta 26 För att förändra attityder och värderingar och för att motverka fördomar och missuppfattningar behövs kunskap om hur olika funktionsnedsättningar påverkar en människas livssituation. Landstinget ska underlätta för personer med funktionsnedsättning att få arbete i landstinget. Personer som arbetar inom landstinget och får en funktionsnedsättning ska kunna fortsätta arbeta med rätt stöd. Det här arbetar vi för 4.1 Jämlika förutsättningar på landstingets arbetsplatser Landstingets arbetsplatser ska vara utformade så att personer med funktionsnedsättning kan arbeta för landstinget och utvecklas som alla andra. Arbetsplatserna på landstinget ska vara anpassade med teknik och hjälpmedel så att de fungerar för personer med funktionsnedsättning. 27

15 Tina Nilsson Lär andra synskadade punktskrift 28 Tina Nilsson får många frågor om sin synskada, men det irriterar henne inte. Hon är ju själv nyfiken Inga frågor är dumma, tycker Tina, men de avslöjar ofta en stor okunskap hos seende. Folk ser den vita käppen och vill gärna hjälpa till. Men det kan lätt bli fel. När jag till exempel står vid ett övergångsställe, då är jag superkoncentrerad. Jag letar efter trottoarkanten, jag lyssnar på ljud och jag bedömer avstånd. Om någon tar i mig just då, blir jag avbruten i min koncentration. Visst kan jag behöva hjälp, men tänk på hur du gör, så att du inte skrämmer mig! Tina fick diabetes vid tre års ålder. Vid 22 drabbades hon av blödningar i ögat, och under en period var ovissheten stor. Innan hon visste hur det skulle gå, hade hon ett obehagligt svart sug i magen. Skulle hon bli blind? Så illa gick det. Efter en operation förlorade hon synen helt. Då försvann också det svarta suget. Det var ovissheten som plågat mig. Idag sprudlar Tina Nilsson av entusiasm. Hon har jobb på syncentralen i Halmstad, där hon lär andra gravt synskadade punktskrift och att använda dator. Och hon vill absolut inte att man ska tycka synd om henne. 29 Hur fungerar vardagen för dig utan syn? Jag vill inte att folk i första hand ska betrakta mig som blind. Att vara blind är inte att ingå i ett kollektiv. Jag är en individ med egen personlighet, precis som alla andra människor. Jag är inte en blind som heter Tina. Jag är Tina, som råkar vara blind.

16 Maria Gillberg Engagerad i föreningen Maria Gillberg håller sig gärna inomhus när träd och buskar slår ut. Hon låter också bli att gå på teater, bio, gym och simhall, liksom på fester. Alla parfymdofter samlas som i ett enda moln. Först får jag hosta och sedan svullnar luftrören igen, berättar hon. Jag blir besvärlig för andra! Det började för många år sedan i Marias födelseland Polen, där hon arbetade på laboratorium. Hemma hade barnen hund, och som så ofta var det mamma som fick sköta den. Marias ögon rann ständigt och efter en tid blev det tungt att gå i 30 trappan. Läkarens dom var bestämd: Maria var allergisk mot damm, kvalster och hund. 31 Hunden fick flytta till släktingar och Maria bytte jobb. Hon öppnade affär, men många kunder var rökare och använde parfymer. Allergin slog till med full kraft igen! Maria fick andningssvårigheter och huvudvärk. Hon tvingades avveckla butiken och blev sjukpensionär. Maria, som är en aktiv person och gillar att ha folk omkring sig, engagerade sig i Astma- och Allergiföreningen i Halmstad. Först för att få råd och stöd, senare för att själv kunna vara till hjälp för andra. Istället för att vara besvärlig blev hon en tillgång. Livet som allergiker är mycket kontrollerat. Maria läser alla innehållsförteckningar. Tvål och shampo måste vara oparfymerade och hon undviker färdigmat. Alla grönsaker måste granskas noga. Minsta mögel och hon kan bli jättesjuk. Hur fungerar vardagen för dig med allergi? Men egentligen, funderar Maria, är det inte så vi alla borde leva? Med ren rökfri luft och så lite kemiska ämnen som möjligt?

17 Pågående utbildningar för ökad medvetenhet Handikappverksamheten anordnar kontinuerligt utbildningar inom områden som bemötande, tillgänglighet, olika funktionsnedsättningar och funktionshinder/ sexualitet. Tillgänglighet kan handla om tillräcklig dörrbredd, dörröppnare, ramper, kontrastmarkeringar och ledstråk för synskadade, handikapptoaletter, blinkande brandlarm, hörslinga i konferenslokal, tydlig skyltning och att undvika starka dofter. Utbildning om specifika funktionsnedsättningar 32 Länshandikapprådet genomför tillsammans med handikapporganisationerna i 33 Personer med olika funktionsnedsättningar ska ges möjlighet till att kunna kommunicera med sin omgivning och att ta emot information. Kallelser, informationsmaterial, webbaserad information med mera ska följa landstingets riktlinjer. Någon av medarbetarna på varje arbetsplats inom landstinget bör ha fördjupade kunskaper om funktionsnedsättning och tillgänglighet och utgöra kontaktperson gentemot Handikappverksamheten. Totalt har under åren mer än en tredjedel av landstingets personal genomgått Handikappverksamhetens utbildning inom områdena tillgänglighet och bemötande av personer med funktionsnedsättning. Interaktiv utbildning Se människan På uppdrag av landstingsstyrelsen startar nu Handikappverksamheten en helt ny interaktiv utbildning, Se människan. Utbildningen riktar sig till all personal inom landstinget och tar upp mötet mellan vården och personer med funktionsnedsättning. Utbildningen är framtagen i samarbete med Länshandikapprådet och handikapporganisationerna i länet. länet kontinuerligt utbildningar som handlar om specifika funktionsnedsättningar, till exempel muskelsjukdomar, dövblindhet och smärta. Utbildning i teckenspråk och punktskrift Handikappverksamheten anordnar basutbildning i teckenspråk och andra kommunikativa metoder samt punktskrift. Vid frågor om pågående utbildningar, kontakta landstingets handikappkonsulent.

18 Pågående projekt och samarbeten Samarbete/samverkan med handikapporganisationerna Länshandikapprådet fungerar som remissinstans för Landstingsfastigheter vid byggnationer inom landstinget. I Hjälpmedelsnämndens samråd för hjälpmedelsfrågor, i hjälpmedelsverksamhetens sortimentsgrupper samt i syncentralens och hörselvårdens brukarråd ingår representanter från berörda handikapporganisationer. Handikappverksamheten deltar i ett nationellt bildsymbolprojekt. Projektet har lett fram till en ny svensk standard för publika informationssymboler. Arbetet 34 Medicinkliniken på Länssjukhuset i Halmstad har startat ett patient- och närstående- fortsätter nu med deltagande i ett internationellt projekt inom ISO (Internationella 35 standardiseringsorganisationen) för enhetliga publika informationssymboler. råd med representanter från berörda organisationer, för att skapa bättre förutsättningar för patientinflytande och delaktighet. På Länssjukhusets rehabklinik finns redan ett patient- och närståenderåd för ökad delaktighet. Föreningshuset Husknuten Handikappverksamheten stöttar verksamheten inom föreningshuset Husknuten i Halmstad. Husknuten är en samlingspunkt för över 20 handikapporganisationer i Halland, där organisationerna har sina kanslier, gemensam reception och möjlighet att låna möteslokaler utan kostnad. Familjeliv och personlig integritet I Halmstad och Varberg har Handikappverksamheten tagit fram utställningar för sexualhjälpmedel. Här finns även ett bibliotek med informationsmaterial inom området sexualitet och funktionsnedsättning. Böcker och filmer finns att låna. Tillgänglighet Handikappverksamheten är representerad i arbetsgrupper för att anpassa lokaler för personer med funktionsnedsättning. Arbetet grundar sig på krav enligt nationellt lagstadgade bestämmelser om Enkelt avhjälpta hinder och drivs av Landstingsfastigheter. Verksamheterna inom landstinget genomför kontinuerligt åtgärder utifrån landstingets skyltprogram, där man tar hänsyn till samtliga funktionsnedsättningar. Skyltprogrammet innefattar både taktil text, punktskrift och symboler. Handikappverksamheten informerar kontinuerligt om tillgång till texttelefon, hörslinga, att personal inte får använda starka dofter samt att tolkservice vid behov kan anlitas utan kostnad för personer med hörselnedsättning och röst-, språk- och talskada. Vid frågor om projekt och samarbeten, kontakta landstingets handikappkonsulent.

19 Landstinget Halland vill vara föregångare Landstinget Halland vill vara föregångare när det gäller att förbättra livsvillkoren för människor med funktionsnedsättning. Det handlar bland annat om att förändra attityder, ge bra vård och rehabilitering, förbättra tillgängligheten, ge stöd och service och att värna om den personliga integriteten. Handikappverksamheten är en enhet inom landstinget, dit personer som har en varaktig funktionsnedsättning och deras närstående kan vända sig. I Handikappverksamheten ingår: DaKo, habilitering, hörselvård, hjälpmedelscentral, syncentral och tolkcentral. Här finns också landstingets handikappkonsulent och rehabiliteringshandläggare. Länshandikapprådet i Halland är ett samrådsorgan för olika handikapporganisationer och myndigheter i Halland. Rådet sprider information om funktionsnedsättningar, behandlar remisser och bevakar handikappfrågor. Länshandikapprådet i Halland är den formella länken mellan landstinget och handikapporganisationerna. Om du vill beställa fler exemplar av denna trycksak, ring landstingets broschyrbeställning tfn eller beställ via Broschyren finns även inläst. För information om handikapporganisationerna i Halland ger Länshandikapprådet ut en skrift med kontaktuppgifter. Den kan också beställas från landstingets broschyrbeställning. Box Halmstad. Tfn