Funktionshinder delaktighet och jämlikhet

Transkript

1 Funktionshinder delaktighet och jämlikhet Arbetet med funktionshinder utifrån regionfullmäktiges mål

2 De intervjuade personerna i broschyren har alla någon form av funktionsnedsättning och är medlemmar i olika handikapporganisationer i Halland. Om du vill beställa fler exemplar av denna trycksak, ring Region Hallands broschyrbeställning tfn eller beställ via Broschyren går även att få inläst. För information om handikapporganisationerna i Halland ger Regionhandikapprådet ut en skrift med kontaktuppgifter. Den kan också beställas från Region Hallands broschyrbeställning.

3 Innehåll Inledning Målet Hälsa Hur fungerar vardagen för dig med afasi? Hans Gustafsson Hur fungerar vardagen för dig med reumatism? Ulla Johansson Målet Vård Hur fungerar vardagen för dig med ADHD? Mattias Nilsson Hur fungerar vardagen för dig med ångestsyndrom? Mona Granquist Målet Kommunikationer Hur fungerar vardagen för dig med hörselskada? Hampus Binnberg Målet Kultur Hur fungerar vardagen för dig med rörelsehinder? Jennie Sjöström Målet Arbete Hur fungerar vardagen för dig utan syn? Tina Nilsson Pågående utbildningar Pågående samverkan Hur fungerar vardagen för dig med allergi? Maria Gillberg 3

4 Inledning Detta program, som fastställdes av regionfullmäktige , är en reviderad version av det tidigare handikappolitiska programmet. Det bygger på regionfullmäktiges Mål och strategier samt FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionens utgångspunkt är att personer med funktionsnedsättning ska ha rätt till delaktighet och jämlikhet inom samhällets alla områden. Genom att brister i miljön ur alla aspekter åtgärdas skapas ett mera tillgängligt samhälle för alla. För att alla människor ska uppnå delaktighet och jämlikhet är en god tillgänglighet en förutsättning. Syftet med ett särskilt dokument när det gäller funktionshinder är att i ett och samma dokument fokusera på området. Det behövs kunskap för att förändra attityder och värderingar och för att motverka fördomar och missuppfattningar om hur olika funktionsnedsättningar påverkar människors livssituation. Programmet omfattar alla fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar både synliga, dolda, övergående eller bestående. 4

5 Alla människor har behov av integritet och att så långt som möjligt klara sig själv. För att alla människor ska uppnå delaktighet och jämlikhet är en god tillgänglighet en förutsättning. Tillgänglighet omfattar inte bara fysisk tillgänglighet utan även möjlighet till kommunikation, att tillgodogöra sig information samt att få ett bra bemötande. Det är därför nödvändigt att tillgängligheten finns med från början när verksamhet, informationsmaterial och lokaler planeras. Dokumentet om funktionshinder utgår från regionfullmäktiges övergripande mål inom områdena hälsa, vård, kommunikationer, kultur samt Region Halland som arbetsgivare. Handikapporganisationerna har stor kompetens om olika funktionsnedsättningar och vilka behov av utveckling som kan finnas inom Region Hallands ansvarsområden. Regionhandikapprådet är därmed ett viktigt forum för samverkan mellan Region Halland och handikapporganisationerna i länet. Uppföljning Regionstyrelsen är ytterst ansvarig för att de verksamheter som finansieras av Region Halland efterlever programmet. Uppföljning sker i samband med årsuppföljningarna. 5

6 Målet Hälsa Forskning visar att människor med funktionsnedsättning har sämre hälsa än befolkningen generellt. Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland. De stora förändringarna i människors hälsa uppnås genom strukturella samhällsförändringar. Därför är ett integrerat hälsofrämjande synsätt i den regionala utvecklingen utgångspunkten för arbetet med att främja en god och jämlik hälsa. Forskning visar att människor med funktionsnedsättning har sämre hälsa än befolkningen generellt. Det är viktigt att medarbetarna i hälso- och sjukvården känner till den service och det stöd som regionen erbjuder i form av hjälpmedel, tolkservice, taltjänst, sjukresor, tandvårdsstöd samt stöd och service inom ramen för Lagen om stöd och service (LSS). 6

7 Ny informationsteknik innebär möjligheter till ökad livskvalitet för människor med funktionsnedsättning. Det kan gälla både utveckling av nya IT-hjälpmedel för individuellt stöd och utvecklandet av IT-baserade tjänster för att göra information mer tillgänglig och användbar. Lokaler där verksamhet bedrivs i Region Hallands namn, inklusive upphandlade och hyrda, ska vara tillgängliga för alla. 7

8 8 Hur fungerar vardagen för dig med afasi?

9 Hans Gustafsson Ridningen gav livet nytt innehåll Hej, jag söker Hans Gustafsson, hörs en röst i telefonen. Han har afasi, så det är bättre att du pratar med mig, svarar hustrun Iréne. Nej, men då ringer jag i nästa vecka i stället! Många känner inte till, att afasi är en funktionsnedsättning som avser språket. När konsonanter och vokaler gör kullerbyttor i munnen på Hans tystnar han helt. Så börjar han om igen. Jag vet ju precis vad jag vill säga. Det är bara munnen som inte lyder. Efter en stressig period på shippingfirman i Varberg slog stroken till. Från den dagen, för sex år sedan, var det slutjobbat. Hans kunde inte prata i telefon, inte skriva och inte förstå. Och engelskan och tyskan var som bortblåsta. Så märkligt är det med afasi. Den drabbar olika från person till person. Jag märker direkt, när folk blir besvärade av att jag letar efter ord. Men jag vill inte bli hjälpt. Jag måste få hitta orden själv. Iréne nickar eftertänksamt. Det är inte alltid lätt att låta bli att fylla i. Men pratet vill Hans sköta själv. Däremot får Iréne gärna hjälpa till med hans hobby. Tänk att jag, som aldrig haft kontakt med djur, skulle börja rida! Tack vare Afasiföreningen! Hästen, Zorro, är det något speciellt med. Vi trivs ihop! I början av kursen kom hästarna sadlade, betslade och klara. Nu får vi själva sköta det. Och kratsa huvar Nej, vad säger jag? Hovar ska det vara! Ja, det är ju det jag säger: vill du ha kontakt med mig måste du ge mig tid. 9

10 Ulla Johansson Ulla Johansson har en kamrat, en som hon gärna hade varit utan. Men man måste acceptera, man måste bli kompis med sin sjukdom. I 45-årsåldern fick hon ont i fötterna. Det har ju de flesta som jobbar på sjukhus, tänkte Ulla. Styvheten i lederna och svårigheterna att klä sig relaterade hon till åldern. Att hon kunde vara sjuk var en fullkomligt främmande tanke. Hon, som på lördagarna brukade springa från Halmstad till Oskarström och tillbaka, bara för att det var kul. Efter att ha avverkat Tjejmilen (på 57 minuter!) såg hon för första gången att knäna var svullna. Då insåg jag att något var fel. Känner frihet med bågen Utåt märks inte mycket av sjukdomen. Förutom cortisonet har hon prövat många läkemedel. Men smärta och svaghet finns kvar och vardagen har sina förtretligheter. En så enkel sak som att få loss en plastpåse vid grönsaksdisken är nästan omöjligt. Att samtidigt dra och rycka är ett komplicerat moment för en person med reumatism. Ulla är ordförande i Halmstadsavdelningen av Reumatikerförbundet, och hon deltar i arbetet bland uteliggare i Halmstad genom att följa dem vid tandläkar- och sjukhusbesök. Att stödja och hjälpa andra, det ligger för Ulla. Men frihetsupplevelsen i joggingspåret, hur ersätter man den? Springa kan jag ju inte, och det var länge sedan jag cyklade. Men när jag drar iväg på motorcykeln, då är det nästan samma känsla. Det är då jag spänner min båge. 10

11 Hur fungerar vardagen för dig med reumatism? 11

12 Målet Vård Region Halland ansvarar för att invånarna ges en hälso- och sjukvård utifrån sina behov. God etik i vården innebär att vården genomsyras av en människosyn med respekt för människors med funktionsnedsättning integritet och självbestämmande. All vård ska utgå från den enskildes behov. Att stödja och hjälpa människor som på ett genomgripande sätt fått sitt liv förändrat, är en uppgift som ställer stora krav på kunskap, omdöme, tålamod, empati och engagemang. All vård ska utgå från den enskildes behov. Barns rättigheter och behov är särskilt viktiga och vård, behandling, stöd och service ska ges utifrån intentionerna i FN:s Barnkonvention. Föräldrar till barn med funktionsnedsättning ska erbjudas särskilt stöd. 12

13 Med habilitering och rehabilitering menas insatser, som människor med funktionsnedsättning ska erbjudas, för att uppnå och behålla största möjliga förmåga och delaktighet. Rehabilitering syftar till att stödja människor så att de blir självständiga i de miljöer de valt för boende, studier, arbete och fritid, med minsta möjliga samhällsinsatser. Huvuddelen av insatserna sker i personens vardagsmiljö. Samordning med andra samhällsinstanser är därför av stor vikt. Patient-, brukar- och närståendeinflytande ska vara starkt för hög delaktighet i vården. 13

14 Personen på bilden är inte den som är intervjuad. Hur fungerar vardagen för dig med ADHD? 14

15 Mattias Nilsson Vill vara den han är Mattias Nilsson är en vanlig kille. Han går i sexan i en vanlig skola. Han gillar att vara ute, att simma i badhuset och spela datorspel med kompisarna. Men han är ändå annorlunda. När han var sju år fick han diagnoserna ADHD och Tourettes syndrom. Han är kvar i sin vanliga klass, men har idag speciallärare i matte, minneslek och läsning. Alla på skolan vet att han har Tourette och ADHD. Familjens bekanta vet, och när Mattias träffar nya människor brukar han fråga, om de har någon funktionsnedsättning. Svarar de nej säger han: Det har jag. Och så berättar han: ADHD gör att jag har svårt att sitta still, och Tourette sitter i hjärnan. Det finns saker jag måste göra, till exempel gapa och samtidigt dra armbågen bakåt. Det går inte att förklara varför. Jag bara måste. Tourette har också positiva effekter. Mattias har mycket energi som går att omsätta i handling. Många med Tourettes syndrom är kreativa personer, ofta med en fantastisk förmåga att formulera sig. Som Pelle Sandstrak. Han har skrivit en jättebra bok, Mr Tourette och jag. När Mattias är på ADHD-läger kan han vara sig själv och se att det finns andra, som har lite underliga saker för sig, men som är justa och roliga kompisar ändå. Mina kompisar tycker att jag är ok, säger Mattias. Kanske lite flummig, men det viktiga är ju att man får vara den man är! 15

16 Mona Granquist Vill vara ett stöd för andra Snäll och glad. Eftertänksam. Och numera: lugn och harmonisk. Så tänker sig Mona Granquist att hon uppfattas. Som barn var jag en som var osynlig. Min tvillingsyster och jag var blyga. Vi blev mobbade och därför hänvisade till varandra. Som en person i två kroppar. Fortfarande händer det att Mona säger vi, istället för jag. När de blev vuxna delade systrarna på sig, om än med daglig telefonkontakt. Mona började jobba som springvikarie i olika storkök, alla med olika regler. Blyga Mona vågade inte fråga och ofta gick det fel. Hon, som ville vara sprallig och glad, fick panikångest och torgskräck istället. Tankarna malde på: jag är knäpp! Jag är inte värd något! Tills hon råkade lyssna på radion. En tjej berättade om precis samma känslor, och om en förening som hjälpt. Att ringa själv var inte att tänka på, men Monas man gjorde det. Plötsligt satt hon framför föreningens kontaktperson. Därefter följde läkarbesök, diagnos och medicinering. Nu sitter Mona i styrelsen för ÅSS (Ångestsyndromsällskapet) och hjälper andra i telefonjouren. Att få tala med någon som förstår betyder allt. Det vet hon av egen erfarenhet. När någon kändis har vikt ut sig och berättat om sin panikångest, då är förståelsen större. Men däremellan verkar det som att ni andra tror, att panik och ångest smittar! Vad vi behöver är att få kontakt med er. Sluta stressa! Jorden snurrar inte fortare för att ni rusar runt. Vi behöver varandra! Det enda vi har är ju varandra! 16

17 Hur fungerar vardagen för dig med ångestsyndrom? 17

18 Målet Kommunikationer Region Halland ansvarar för en länsplan för regional transportinfrastruktur och ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Det är viktigt att alla invånare på lika villkor kan arbeta, studera och delta i olika aktiviteter i samhället. För detta krävs bland annat fungerande transport- och kollektivtrafiksystem. För personer med funktionsnedsättning är det särskilt viktigt att hela resekedjan fungerar. Det är viktigt att alla invånare på lika villkor kan arbeta, studera och delta i olika aktiviteter i samhället. Ett hinder i någon av delarna information, bemötande, fordon eller infrastruktur kan göra resan problemfylld eller omöjlig att genomföra. Det är därför viktigt med en helhetssyn på frågan. Bra planering och god tillgänglighet är bra för alla människor. 18

19 Informationen om trafik och taxor ska vara lättillgänglig och kunna förstås av alla personer, oavsett funktionsnedsättning. Det är viktigt att operatörens personal deltar i Hallandstrafikens utbildningar om olika funktionsnedsättningar, inklusive bemötandefrågor. 19

20 20 Hur fungerar vardagen för dig med hörselskada?

21 Hampus Binnberg Spelar i ishockeylandslaget för döva Det är riktigt roligt med hockey, vare sig det är på skridskor eller inlines. Det går snabbt och det händer mycket! Med fyra-fem träningspass i veckan och match i helgerna tar hockeyn all hans lediga tid. Och när Hampus Binnberg blev uttagen till Dövlandslaget i hockey var rubrikerna i Hallands Nyheter stora. Hockey och grav hörselskada, hur går det ihop? Jag tänker inte så mycket på att jag är hörselskadad. Jag får titta mer och vara med på det sättet istället. Än så länge är jag med för att lära av de äldre. Det är ju mig de ska bygga på. Utan hörapparaterna hör han ungefär som du och jag skulle göra med väldigt tjocka pluggar instoppade i öronen. Hur tycker han då att vi andra ska vara mot honom? Hans eget knep är att vara sig själv. Tala tydligt och inte så snabbt. Du behöver inte prata med stora munrörelser men prata rakt på sak. Krångla inte till det! Att inte låtsas att jag har hört utan istället våga stå för min hörselskada. De som inte accepterar mig som jag är bryr jag mig inte om. Allting i livet är väl egentligen svårt? Men man får tackla det som det kommer! 21

22 Målet Kultur Region Halland ansvarar för kulturpolitiken på regional nivå. Kultur ska vara tillgänglig för alla genom dels möjlighet till eget skapande, och dels ta del av andras skapande (exempelvis böcker, film, teater och konst). Det ska ske på lika villkor och utifrån egna önskemål och intressen. Kultur ska vara tillgänglig för alla genom dels möjlighet till eget skapande, och dels ta del av andras skapande. Det är viktigt att identifiera och undanröja synliga och osynliga hinder inom kulturområdet. Viktigast av allt är att förändra attityder och värderingar så att alla med eller utan funktionsnedsättning ska få tillgång till kulturutbudet. 22

23 Tillgänglighet som begrepp innefattar all sorts tillgänglighet som exempelvis att kunna komma in och ut i och kunna använda lokaler, att kunna kommunicera, att tillgodogöra sig information samt att få ett bra bemötande. För att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av kulturutbudet är det nödvändigt att tillgängligheten finns med från början när verksamhet, informationsmaterial och lokaler planeras. 23

24 Jennie Sjöström Målar med lust i sin ateljé För den som är högerhänt är det ett stort steg att pröva att använda vänster hand. Och tvärtom. För den som inte kan använda sina händer alls är det munnen som gäller. Jennie Sjöström fick tidigt börja greppa legobitar och kritor med läpparna. Med assistent och i rullstol, manövrerad med munnen, gick Jennie i vanlig skola hemma i Långås och senare i Skogstorp. Eftersom ingen har behandlat mig som annorlunda känner jag mig helt accepterad. All sin vakna tid har Jennie assistent. När hon vill vara ifred har hon sin ateljé. Där stänger hon in sig med sina penslar. Det är heligt! Resultatet av sina ateljéstunder visar hon på galleriet på sin hemsida. Den konstnärliga ådran kommer säkert från morfar. Han målade på allt, från räkningarna till garageporten. Jennie har samma obändliga lust och hon målar på uppdrag av den världsomspännande organisationen Mun- och fotmålande konstnärers förlag. Om jag inte varit konstnär i första hand skulle jag velat bli kurator, säger Jennie, som tar assistenten till hjälp för att åka på hembesök och vara medmänniska i Harplinge kyrkas medmänniskogrupp. Jag drar nog ner medelåldern lite i gruppen, skrattar Jennie. Det ger mig mycket att träffa gamla. Mest är det de som pratar. Jag lyssnar och lär. 24

25 Hur fungerar vardagen för dig med rörelsenedsättning? 25

26 Målet Arbete Region Halland som arbetsgivare Det är viktigt att alla människors kompetens och vilja att arbeta tas tillvara. Alla människor bör beredas möjlighet att delta i arbetslivet utifrån sina förmågor och förutsättningar. Alla människor bör beredas möjlighet att delta i arbetslivet utifrån sina förmågor och förutsättningar. Region Halland ska sträva efter att skapa bredd bland medarbetarna och under- lätta för personer med funktionsnedsättning att få anställning. Anställda som får en funktionsnedsättning ska ges stöd för att kunna fortsätta sin anställning. Alla verksamheter vinner på mångfald. 26

27 Region Hallands arbetsplatser ska vara utformade så att människor med funktionsnedsättning kan rekryteras, utvecklas och avancera i organisationen. Ny teknik, hjälpmedel och annan utrustning ska användas för att anpassa arbetsplatsen efter olika slag av funktionsnedsättning. 27

28 28 Hur fungerar vardagen för dig utan syn?

29 Tina Nilsson Lär andra personer med synnedsättning punktskrift Tina Nilsson får många frågor om sin synnedsättning, men det irriterar henne inte. Hon är ju själv nyfiken Inga frågor är dumma, tycker Tina, men de avslöjar ofta en stor okunskap hos seende. Folk ser den vita käppen och vill gärna hjälpa till. Men det kan lätt bli fel. När jag till exempel står vid ett övergångsställe, då är jag superkoncentrerad. Jag letar efter trottoarkanten, jag lyssnar på ljud och jag bedömer avstånd. Om någon tar i mig just då, blir jag avbruten i min koncentration. Visst kan jag behöva hjälp, men tänk på hur du gör, så att du inte skrämmer mig! Tina fick diabetes vid tre års ålder. Vid 22 drabbades hon av blödningar i ögat, och under en period var ovissheten stor. Innan hon visste hur det skulle gå, hade hon ett obehagligt svart sug i magen. Skulle hon bli blind? Så illa gick det. Efter en operation förlorade hon synen helt. Då försvann också det svarta suget. Det var ovissheten som plågat mig. Idag sprudlar Tina Nilsson av entusiasm. Hon har jobb på syncentralen i Halmstad, där hon lär andra personer med grav synnedsättning punktskrift och att använda dator. Och hon vill absolut inte att man ska tycka synd om henne. Jag vill inte att folk i första hand ska betrakta mig som blind. Att vara blind är inte att ingå i ett kollektiv. Jag är en individ med egen personlighet, precis som alla andra människor. Jag är inte en blind som heter Tina. Jag är Tina, som råkar vara blind. 29

30 Pågående utbildningar Regionhandikapprådet anordnar kontinuerligt utbildningar inom områden som bemötande och tillgänglighet. Utbildningarna anordnas i samarbete med handikapporganisationerna. Tillgänglighet kan handla om tillräcklig dörrbredd, dörröppnare, ramper, kontrastmarkeringar och ledstråk för personer med synnedsättning, handikapptoaletter, blinkande brandlarm, hörslinga i konferenslokal, tydlig skyltning och att undvika dofter. Personer med olika funktionsnedsättningar ska ges möjlighet till att kunna kommunicera med sin omgivning och att ta emot information. Kallelser, informationsmaterial, webbaserad information med mera ska följa regionens riktlinjer. En medarbetare på varje enhet inom Region Halland bör ha fördjupade kunskaper om funktionsnedsättning och tillgänglighet och utgöra enhetens ombud/kontaktperson i funktionshinderfrågor. Bemötandeguide Se människan tillgänglig på webben för all personal God insikt om bemötande av personer med funktionsnedsättning utgör en del av värdegrunden hos varje medarbetare inom Region Halland. En webbaserad bemötandeguide är därför framtagen på uppdrag av regionstyrelsen. Målet är att samtliga anställda ska gå igenom guiden. Se 30

31 Utbildningar om olika funktionsnedsättningar Regionhandikapprådet genomför tillsammans med handikapporganisationerna i länet kontinuerligt utbildningar som handlar om funktionsnedsättningar och funktionshinder/sexualitet, till exempel Neuropatisk smärta, Ögats dag, Cancerrehabilitering och Må bra med psoriasis. Utbildning i teckenspråk och punktskrift Hörselvården anordnar basutbildning i teckenspråk och andra kommunikativa metoder. Syncentralen anordnar basutbildning i punktskrift. Familjeliv och personlig integritet I Halmstad och Varberg har Regionhandikapprådet tagit fram utställningar för sexualhjälpmedel. Här finns även ett bibliotek med informationsmaterial inom området sexualitet och funktionsnedsättning. Böcker och filmer finns att låna. Tillgänglighet Verksamheterna inom Region Halland genomför kontinuerligt åtgärder utifrån regionens skyltprogram, där man tar hänsyn till samtliga funktionsnedsättningar. Skyltprogrammet innefattar både taktil text, punktskrift och symboler. Regionhandikapprådet verkar för att hörslinga alltid ska finnas tillgänglig i möteslokaler i regionens fastigheter. Bärbar hörslinga finns att låna. Rådet informerar också kontinuerligt om att personal inte får använda dofter samt att tolkservice vid behov kan anlitas utan kostnad för personer med hörselnedsättning och röst-, taloch språkskada. Vid frågor om pågående utbildningar, kontakta Region Hallands handikappkonsulent, tfn

32 Pågående samverkan Samarbete/samverkan med handikapporganisationerna Regionhandikapprådet verkar som ömsesidigt råd mellan representanter för handikapporganisationerna, Region Halland och övriga länsövergripande myndigheter. Rådet samverkar också med de kommunala handikappråden och regionens lokala nämnder. Regionhandikapprådet är organisatoriskt knutet till regionstyrelsen. Regionhandikapprådet fungerar som remissinstans bland annat för Regionfastigheter vid byggnationer inom regionens egna fastighetsbestånd. I hjälpmedelsnämnden och dess samråd för hjälpmedelsfrågor ingår representanter från Regionhandikapprådet. I hjälpmedelsverksamhetens sortimentsgrupper samt i syncentralens och hörselvårdens brukarråd ingår representanter från berörda handikapporganisationer. Medicinkliniken på Hallands sjukhus Halmstad har ett patient- och närståenderåd med representanter från berörda organisationer för att skapa bättre förutsättningar för patientinflytande och delaktighet. På Rehabiliteringskliniken, Hallands sjukhus Halmstad, finns ett patient- och närståenderåd för ökad delaktighet. Föreningshuset Husknuten Region Halland stöttar verksamheten vid föreningshuset Husknuten i Halmstad som är en samlingspunkt för närmare 50 handikapporganisationer i Halland. Där har flera av organisationerna sina kanslier och gemensam reception. Alla organisationer har möjlighet att låna möteslokaler utan kostnad. 32

33 Hallands regionala arbetsform för samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården I Region Halland finns sedan 2011 en länsövergripande arbetsform för samverkan mellan socialtjänst och regionens hälso- och sjukvård i frågor som rör ledning, styrning och kunskapsutveckling. Utgångspunkten för arbetet är att ta tillvara på den samlade kunskapsutvecklingen om hälsofrämjande, förebyggande insatser, vård och rehabilitering för att ständigt kunna utveckla, upprätthålla och förbättra samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Hallands regionala arbetsform består av fem grupper (även kallande programområden): Barn, Unga och Familj Missbruk och beroende Personer med funktionsnedsättning Psykiatri Äldre Varje grupp består av en chefsrepresentant från varje kommun och hälso- och sjukvården. Dessa chefsgrupper styr och leder det halländska utvecklingsarbetet i samverkan och arbetet syftar till att hallänningen ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser ska användas effektivt. Ansvaret för specifika funktionshinderfrågor och projekt delas mellan gruppen Psykiatri och Personer med funktionsnedsättning, arbetet sker i nära samverkan med övriga grupper. Vid frågor om projekt och samarbeten, kontakta Region Hallands handikappkonsulent, tfn

34 34 Hur fungerar vardagen för dig med allergi?

35 Maria Gillberg Engagerad i föreningen Maria Gillberg håller sig gärna inomhus när träd och buskar slår ut. Hon låter också bli att gå på teater, bio, gym och simhall, liksom på fester. Alla parfymdofter samlas som i ett enda moln. Först får jag hosta och sedan svullnar luftrören igen, berättar hon. Jag blir besvärlig för andra! Det började för många år sedan i Marias födelseland Polen, där hon arbetade på laboratorium. Hemma hade barnen hund, och som så ofta var det mamma som fick sköta den. Marias ögon rann ständigt och efter en tid blev det tungt att gå i trappan. Läkarens dom var bestämd: Maria var allergisk mot damm, kvalster och hund. Hunden fick flytta till släktingar och Maria bytte jobb. Hon öppnade affär, men många kunder var rökare och använde parfymer. Allergin slog till med full kraft igen! Maria fick andningssvårigheter och huvudvärk. Hon tvingades avveckla butiken och blev sjukpensionär. Maria, som är en aktiv person och gillar att ha folk omkring sig, engagerade sig i Astma- och Allergiföreningen i Halmstad. Först för att få råd och stöd, senare för att själv kunna vara till hjälp för andra. Istället för att vara besvärlig blev hon en tillgång. Nu arbetar Maria i receptionen på Husknuten i Halmstad, ett föreningshus för handikapporganisationer. Livet med allergi är mycket kontrollerat. Maria läser alla innehållsförteckningar. Tvål och shampo måste vara oparfymerade och hon undviker färdigmat. Alla grönsaker måste granskas noga. Minsta mögel och hon kan bli jättesjuk. Men egentligen, funderar Maria, är det inte så vi alla borde leva? Med ren rökfri luft och så lite kemiska ämnen som möjligt? 35

36 Region Halland vill vara föregångare när det gäller att förbättra livsvillkoren för människor med funktionsnedsättning. Det handlar bland annat om att förändra attityder, ge bra vård och rehabilitering, förbättra tillgängligheten, ge stöd och service och att värna om den personliga integriteten. Hälsa och funktionsstöd är en förvaltning inom Region Halland, dit personer som har en varaktig funktionsnedsättning och deras närstående kan vända sig. I Hälsa och funktionsstöd ingår: Resurscentrum för kommunikation Dako, habilitering, hörselvård, hjälpmedelscentrum, syncentral, tolkcentral, ungdomsmottagning och mödrahälsovård. Här finns också Region Hallands handikappkonsulent och rehabiliteringshandläggare. Regionhandikapprådet är ett samrådsorgan för regionen, handikapporganisationer och myndigheter i Halland. Rådet sprider information om funktionsnedsättningar, behandlar remisser och bevakar frågor inom funktionshinderområdet. Regionhandikapprådet i Halland är den formella länken mellan Region Halland och handikapporganisationerna. Regionhandikapprådet Kommunikationscentrum Halmstad Produktion: M&CO Reklambyrå, Foto: Patrik Leonardsson/N. Intervjuer Kathinka Lindhe. Tryckeri: DanagårdLiTHO AB, juni 2013 Region Halland vill vara föregångare