Nr.6-7. Vänsterpress. Välkommen till Almedalen! Trevlig sommar!

Transkript

1 Vänsterpartiets medlemstidning Nr.6-7 Vänsterpress Trevlig sommar! Foto: Kalle Larsson Dags för Almedalsvecka igen. Foto: Losita Garcia Vi röstade ja! Natasja Mrdjanov gläds åt ett alldeles speciellt beslut på LOkongressen. Sid. 6 Ledaren: Vår kampanj har varit framgångsrik. Sid 3 Välkommen till Almedalen! Den 4 juli ordnar Vänsterpartiet ett välfärdsseminarium. Feminism, bostadspolitik, kultur och popvänstern är också delar av programmet i Almedalen. Välkomna! Alliansens egen experimentverkstad ligger i Stockholm. Sid 8-9 Ida Gabrielsson: Kvinnor behöver träffas enskilt. Sid 11 Vi zappar mellan tvkanalernas Top model och Postkodmiljonären i hopp om att finna lyckan. Sid 16 Foto: Losita Garcia Nu ska partiet få bättre verktyg att jobba med: Aron Etzler berättar om tankarna bakom den kanske största organisationsförändringen i partiets historia, sid 4-5

2 Klipp & Innehåll Vänsterpress är Vänsterpartiets medlemstidning. Kontakt Vänsterpartiet Tfn: Fax: Box , Stockholm Ansvarig utgivare Aron Etzler Kontakt, redaktör Losita Garcia (vik.) Tfn: Prenumeration Kristina Boström Carlbäck vansterpartiet.se Prenumeration ingår i medlemssavgiften. För övriga kostar en helårsprenumeration 300 kr per helår. Betala till pg Taltidning Prenumeration som ovan. Annonser Losita Garcia Tfn: losita@lositadesign.se Creative Director Dennis Hankvist Grafisk formgivning Losita Design Tryckeri MittMedia 2012 Manusstopp Red. ansvarar endast för beställt material. Gefle Dagblad 7 juni Kritik mot vinstutdelning Kommunen tar för mycket vinst från Gavlegårdarna. Det tycker Hyresgästföreningen som i ett öppet brev till politikerna nu kräver att miljon utdelningen stoppas. / / Vänsterpartiet reserverade sig mycket riktigt mot vinstuttaget när frågan behandlades i kommunstyrelsen. Enligt partiet är det dessutom tveksamt om beslutsunderlaget är tillräckligt i lagens mening. Lärarnas nyheter 7 juni Del av längre intervju. Ni är ensamma om att helt vilja för bjuda vinster i den skattefinansierade skolan. Hur ska ett förbud se ut? Vi tittar på flera modeller, bland annat Norges. Man kan till exempel lagstifta om att en skola inte får skolpengen om den har vinstuttag. Det drabbar framför allt stora skolkoncerner. Väljer de att vara kvar och återinvestera alla pengar får de göra det. Men sannolikt kommer de inte att vara så intresserade av detta och många skolor återgår då till kommunen/staten. Så det är inte så att friskolor ska förbjudas helt och hållet? Nej, de som driver skolor för att de har en pedagogisk idé, personalkooperativ och bya-skolor kommer inte att beröras av detta. Men hur ska ni kunna enas med S och MP som anser att det räcker att villkora vinstuttagen med kvalitet och skrivningar om att vinst inte får vara syftet med verksamheten? Vi vet att det finns en debatt inom S och MP och jag är övertygad om att vår åsikt har gehör långt utanför vårt parti, till och med på den borgerliga sidan. Vi kommer att göra vinstförbud i välfärden till en valfråga och ju starkare vi blir desto större chans har vi att driva igenom det. DN debatt 7 juni Det råder i dag stor brist på kvalificerade yrkesarbetare. Samtidigt är det allt färre som efter den senaste gymnasiereformen väljer de yrkesförberedande programmen. Jan Björklunds åtgärd att låta eleverna slippa läsa in högskolebehörighet saknar stöd bland ungdomarna. Andelen sökanden till yrkesprogram i Stockholms län minskade förra året med närmare 30 procent. De uppfattas av allt fler som karriärmässiga återvändsgränder. Vi menar att programmen därför fortsatt måste ge grundläggande högskolebehörighet. Men minst lika viktigt är att själva yrkesutbildningen håller en högre kvalitet än i dag. Det är en fråga som hamnat i skymundan i skoldebatten, och där har också vi själva ett ansvar./ / Jonas Sjöstedt, Rossana Dinamarca Dalademokraten 7 juni Klimatkris, oljekris & skuldkris. Kunskapen om de globala och lokala samhällshoten ökar för var dag. Vi i Vänsterpartiet i Falun tänker inte sitta passivt och vänta på konsekvenserna av dessa kriser. Vi tänker agera för att motverka och hantera dem. Vi är beredda att omformulera vår politik i takt med vår insikt om denna nya verklighet. Vi vill skapa ett samhälle där människans välbefinnande står i centrum, ett jämlikt samhälle byggt på ekologiska principer där vi bryr oss om våra barn och barnbarn, medmänniskor och andra arter. / / För att genomföra denna omställning startar vi härmed Faluvänsterns gröna arbetsgrupp! Vill du hjälpa oss i detta arbete? Internkommunikationen görs om Det här numret av Vänsterpress är kanske ett av de sista du håller i handen. Partiet ändrar om i organisationen, men också internkommunikationen föränd ras. Vänsterpress i sig kommer att läggas ner, men tidningens olika delar dyker upp i ny skepnad. På webben, i nyhetsbrev och i ett helt nytt magasin ska medlemmarna kunna delta i debatten, få hjälp och tips och läsa om politiska frågor. Den exakta tidpunkten är inte klar, men planen är att det ska realiseras under hösten. På sidan 4-5 kan du läsa mer om vad som är på gång! Natasja Mrdjanov är ytterligare en av partiets medlemmar som satt fart på det fackliga arbetet. Även i Handels är bemanningsföretag ett ökande problem. Mer på sidan 6-7 Alliansen har en egen experimentverk stad där man testar nyliberala idéer. I Stockholm säljer man ut allt som går att sälja. Det gäller vård, skolor, kommunala tjänster men också bostäder. Det kan drabba din kommun också om de blå tar makten. På sidan 8-9 berättar Ann-Margarethe Livh om de märkliga turer som allianspartierna använder sig av för att kunna sälja ut stadens allmännytta. Lennart Johnson, redaktör för tidningen SEKO Sjöfolks Sjömannen, tar oss med till Filippinerna. Här förs sedan lång tid en kamp som handlar om rätten till fast anställning. Kontraktsanställningar och försöken att slå sönder facket är en internationell historia. Sidan Ida Gabrielsson berättar om hur det feministiska nätverket ska fungera. Utbildningsmaterial och manualer för att hjälpa exempelvis styrelser och valberedningar är på gång och distrikten kan söka pengar för viss verksamhet. Sidan 11 Max Gustafson Baksidan handlar på ett eller annat sätt om socialismen, som idédebatt i Upp sala och långt mer norrut; i Christina Snell- Lumios drömmar. Välkommen Ge plats för debatt! skriva till våra debattsidor! Du är välkommen Skriv att gärna skriva kort, till så våra är debattsidor, chansen stor max att de får Nästa nummer plats. tecken. Bidrag kan komma att Augustinumret innehåller en större Mejla returneras dessa för till: kortning alterna- intervju med Jonas Sjöstedt. losita@lositadesign.se tivt nedkortas av redaktionen. Vi kommer också att träffa Birger Lahti, Om Mejla du till: ej kan mejla; skicka skogs arbetare och medlem av parti- maskin- losita@lositadesign.se eller handskrivna styrelsen. Köttets påverkan på klimatet manus Maskinskrivna till: eller handskriv- kommer att redas ut och vi får veta vad som Losita na manus Design, skickas Högalidsgatan till: hände i Almedalen.Jenny Wrangborg som 35, Losita 117 Design, 30 Stockholm. Högalidsgatan i skrivande stund tilldelats LOs kulturpris Bidrag 35, 117 på 30 över Stockholm tecken medverkar med dikten Ett nytt språk. kan Faxade komma texter att kan returneras tyvärr ej för tas Och så blir det mer debatt förstås. kortning in. / Redaktionen alternativt nedkortas av redaktionen. Tills dess; trevlig sommar! Losita Garcia 2

3 Ledare Ledare: Vår kampanj har varit framgångsrik Jag vill gärna tro att vår envishet, vårt gemensamma och uthålliga arbete med att lyfta samma fråga gång på gång har bidragit till att LO-kongressen också uttalat samma uppfattning: Vinstintressen hör inte hemma i vård, skola och omsorg. De sista måndagarna i maj var Vänsterpartiets riksdagsgrupp ute i landet med äldreomsorgskampanjen. I Almedalen går vi över till höstkampanjen. Äldreomsorgskampanjen har gett mersmak och jag ser fram emot vår nästa gemensamma satsning. Det har varit en rolig kampanj och lätt att prata med folk var vi än har varit. Det har handlat om konkreta frågor som berör alla. Våren 2011 bedrev Vänsterpartiet kampanjen mot vinster i sjukvården och samtidigt var det flera tidningar som granskade riskkapitalbolagen i vården och visade på hur mycket av våra skattemedel som bara rullade ut ur landet och ner i fickorna på ägarna. Det senaste året har vi bedrivit kampanjen för bättre äldreomsorg, vi har även då pratat om att skattepengarna måste användas till omsorgen, men också visat på olika vägar att göra verksamheterna bättre. Det går att satsa så det blir fler anställda som får bättre möjligheter till vidareutbildning, bättre mat för de äldre, mer tid för de gamla att förfoga över själva det vill säga verklig valfrihet. Samtidigt har vårdskandalerna rulllats upp, där Carema är det företag som verkligen gett vanvården ett ansikte. Bland riksdagspartierna har vi varit ensamma med vår uppfattning. Vi blir ganska ofta hånade för vårt envisa motstånd mot privatiseringar av välfärden, men det har blivit svårare och svårare för våra motståndare. Vår kampanj har varit framgångsrik. Jag vill gärna tro att vår envishet, vårt gemensamma och uthålliga arbete med att lyfta samma fråga gång på gång har bidragit till att LO-kongressen också uttalat samma uppfattning: Vinstintressen hör inte hemma i vård, skola och omsorg. I slutet av maj presenterade Socialstyrelsen en utvärdering av äldreomsorg där man visade att det inte är några skillnader på kvalitén mellan privat och offentligt driven verksamhet. I alla fall inte vad man kunnat visa med det man mäter. Men en skillnad har man sett och det gäller bemanning och utbildningsnivå. Trots att många känner av kommunernas dåliga ekonomi, med fler delade turer, fler deltidsanställningar och fler vikariat, så är det bättre än inom den privata omsorgen. I offentlig verksamhet är det fler anställda och de har högre utbildningsnivå. Det är alltså precis som vanligt, personalen betalar priset för att bolagen ska få ut sina vinster. Undersköterskorna springer lite fortare och slår knut på sig själva för att gamla och sjuka ändå ska få en bra omsorg. Frågan är hur länge de orkar göra det innan underbemanningen visar sig i de kvalitetsuppföljningar som görs. Våra kampanjer mot vinsterna i välfärden har varit långsiktiga och konkreta. Vi tar tillvara det vi lärt oss i det arbetet och i höst drar vi igång ytterligare en vass kampanj, som riktar in sig på villkoren på den allt osäkrare arbetsmarkanden. Korta anställningar blir van ligare, vikarier och papperslösa utnyttjas hänsynslöst. Det är framförallt unga, kvinnor och invandrare som drabbas. Vi ska visa på effekterna av det osäkra arbetslivet och vi ska lyfta fram alternativen. Vi kanske kommer vara det enda partiet som driver de här frågorna också, men vi vet att vi har väldigt många drabbade och den fackliga rörelsen med oss redan från början. Vila upp er under sommaren kamrater, så samlas vi till en hejdundrande kampanj i höst! Mia Sydow Mölleby VU-ledamot 3

4 Den nya organisationen Partiet får bättre verktyg för att klara uppdraget Vi går igenom den kanske största organisationsförändringen i partiets historia, berättar nye partisekreteraren Aron Etzler. Det handlar om vad vänstern ska vara och göra för att klara de uppgifter som vi har idag. Vi sitter i arbetsrummet där Lars Ohly satt tidigare, och efter honom flera andra partisekreterare. Nu är det Aron Etzler som flyttat in. Men ännu är inte möbleringen klar. Dets saknas fler böcker, säger han och pekar på den tomma ytan bredvid bokhyllan. Trots att han bara suttit på posten några månader så ger han intryck av att ha tänkt igenom det mesta. Det finns en långsiktighet och en trygghet i det han säger. Det kommer att ta tid, men det kommer att gå bra. Och partimedlemmarna ska få det stöd de behöver. Kanske är det just det luttrade medlemmar behöver höra. Han berättar att det finns en väldig optimism efter kongressen. De flesta säger att det aldrig varit så bra stämning inom partiet. Inte ens under 90-talet, trots att partiet då fick mycket röster. Men då var det ett mer splittrat parti, nu finns få konflikter. Efter kongressen har vi jobbat hårt med att fundera på hur vi ska genomföra de ambitiösa kongressbesluten, vi har gjort tidsplaner och att-göra-listor och satt saker på plats. Det har varit en genomlysning av organisationen, en ganska visionär process som handlar om vad vänstern ska vara och göra för att klara de uppgifter som vi har idag. Den förra partistyrelsen påbörjade arbetet och nu genomförs den kanske största organisationsförändringen i partiets historia, berättar han. Partiet har äntligen kommit på hur man ska kunna satsa på organisation, studier och politikutveckling. Något man tidigare bara pratat om, men inte genomfört. Nu har vi sett till att det finns resurser för att bygga det här partiet, säger Aron Etzler. Han berättar om ett mycket mer systematiskt arbete. Hur partiet exempelvis undersöker varför vissa partiföreningar går bra och vad man kan lära av det. Och varför det går dåligt för andra och om orsakerna till det kan elimineras. Nu görs organisationsförändringen centralt och till hösten kommer resultatet att börja synas ute i landet. Vänsterpartiet ska vara med och ta fajten och det är därför vi omformar vårt parti så att vi kan vara just på plats. Ett enda parti. Vi jobbar också för att skapa ett parti, säger Aron Etzler med betoning på ett. Många talar om parlamentariskt och utomparlamentariskt arbete, det tror jag inte är så klokt. Dels för att utomparlamentariskt arbete kan betyda vad som helst. Där finns allt mellan att samla in pengar till Nicaragua till att knacka dörr om lokala frågor. Kort sagt: det är ingen strategi att satsa på utomparlamentariskt arbete vi behöver istället definiera vilket utomparlamentariskt arbete som vi ska ägna oss åt för att bli framgångsrika. Men ett annat skäl är att en klyfta mellan arbetet i och utanför parlamenten inte är ett ideal. Snarare vill vi ju ha en väldigt tät koppling mellan det arbete vi gör i kommuner och det utåtriktade arbetet att prata med folk och driva opinionsarbete ska vara en naturlig del i det parlamentariska arbetet. Vi vill se det parlamentariska arbetet som en form av politisk aktivism. Och så är det faktiskt redan idag på många håll. Han förklarar att man försöker förstärka detta genom att låta studierna i partiet, organisationsbygget och internkommunikationen handla om partiets politiska aktion oavsett om det handlar om vänsterpartistiska förslag i kommunen eller lyckade torgmöten. Folk som gått igenom partiets studieprogram kommer kunna bli kommunikatörer, organisatörer och politiker i ett. Det tror jag kommer göra att vi upplever att vi tillhör ett parti som har ett gemensamt projekt, säger han. Konflikter. Det är ett faktum att vi har en del lokala partiföreningar som plågas av ganska onödiga konflikter. Vi tror att en del av lösningen på dem är att fokusera på verksamheten och ha en tydlig metodik. Om alla vet och har en gemensam bild av vad vänsterpartiet handlar om och får verktyg för att bli framgångsrika lokalt kommer konflikterna hamna i periferin. Det kan också sammanfatta mycket av det vi jobbar med just nu: vi ska inte vara ett parti på central nivå och 350 partiföreningar som står helt ensamma, utan vi ska bli ett parti, vi ska inte vara ett rött och ett grönt parti, utan det ska vara ett parti. Sätt att arbeta. En av de viktigaste politiska insikterna handlar om att inse att politik handlar om här och nu, säger han. Vad som hände igår och vad vi gör imorgon, är det som intresserar gemene man. En annan viktig sak är att vänsterpartister måste vara närvarande, vare sig det 4kanaler Hemsidan kommer att vara den stora mötesplatsen. Här ska erfarenheter spridas och debatten föras. Foto: Uppsala museum V Magasinet Vänsterpress upphör och ett nytt magasin skapas som även ska vara utåtriktat. 4

5 Den nya organisationen Nu görs organisationsförändringen centralt och till hösten kommer resultatet att börja synas ute i landet, säger Aron Etzler. handlar om en kommuns bostadspolitik eller en facklig konflikt så ska vänsterpartister finnas där. Vänsterpartiet ska vara med och ta fajten och det är därför vi omformar vårt parti så att vi kan vara just på plats. För att klara detta behövs en snabbare och bättre internkommunikation. Eftersom allmänheten verkar tveka om vi faktiskt kan genomföra vår politik är det också nödvändigt för oss att ta fram goda exempel på att det lönar sig att rösta in vänsterpartiet. Det blir också en viktig uppgift för partiets kommunikation att sprida dessa exempel. Fyra kanaler. Aron Etzler berättar att internkommunikationen ska vara en tjänst för medlemmarna och att partiet kommer ha fyra stora kanaler. Den mest Nyhetsbrev via mejl till alla medlemmar centrala är hemsidan, eftersom det är dit folk söker sig och eftersom den går att uppdatera snabbt. Där ska finnas en starkare medlemsdel med en uppsättning av olika verktyg. Man ska kunna få hjälp och tips med praktiska frågor som: Så här bygger man en stark lokalorganisation eller Så här genomför man en kampanj. Det kommer att finnas en resursbank med tal, siffror, statistik och hjälp. Det kommer att finnas en debattsida med en egen redaktion. På den nya hemsidan kommer man också kunna se vad Vänsterpartiet gör på olika håll, där kommer att finnas länkar till radioinslag och artiklar. Det kommer på så sätt också bli lättare att se vad Vänsterpartiet tycker i olika frågor. Nyhetsbrev via mejl till styrelser och parlamentariker Vi kommer att göra den tidning som partiet behöver Nyhetsbrev. Det kommer att finnas två nyhetsbrev, ett som går till alla medlemmar och ett som går till styrelser och parlamentariker, den senare kommer att innehålla mer kon kret information om kampanjer och andra uppgifter som just den målgruppen behöver. Nyhetsbrevet till medlemmarna ska sprida goda idéer och arbetsätt, det ska vara mobiliserande och ge partiet möjlighet att verkligen vara närvarande i det som händer. Nytt magasin Vi kommer att lägga ner Vänsterpress och starta en ny medlemstidning, berättar Etzler. Vi har utvecklat Vänsterpress så långt det går, men kommit till vägs ände. Nu måste vi ta ett nytt steg och där har vi lyssnat till våra medlemmar. Han berättar att medlemmarna haft tre önskningar när det gäller papperstidningen: den lokala nivån ska synas, den ska vara aktuell och den ska ta upp de stora frågorna. Detta har Vänsterpress svårt att uppfylla, menar han. Just att Vänsterpress kommer ut en gång i månaden är kanske det största problemet. Den kommer sällan, men när den väl kommer så håller den inte så länge, den känns snabbt gammal. Men vi har inte bara tittat på vad medlemmarna vill ha utan också på vad partiet behöver, säger han. Studiesatsning. Vänsterpartiet genomför just nu en stor studiesatsning och det nya magasinet är ett bra forum för att kunna använda resultaten och göra de stora frågorna begripliga. Vi lever i en komplicerad tid när stora saker står på spel. Och Vänsterpartiet ska befinna sig mitt i den kunskapsmässigt. Även om vi naturligtvis också kan skriva om historia och framtid, så ska folk framför allt känna att det är ett parti som befinner sig här och nu. Det nya magasinet ska, enligt Etzler, ge mer fördjupning, men också kunna användas utåtriktat. Formen ska vara tilltalande och den ska kunna användas med stolthet på arbetsplatsen, torget eller var man på nu befinner sig. Den måste vara rolig att läsa, säger han. Vänsterpress läsare behöver inte vara oroliga för att papperstidningen görs om, för vi kommer att göra den tidning partiet behöver. Jag tror att folk kommer att bli glada när de får se den! Text & foto: Losita Garcia 5

6 Vänsterpartister i facket Härligt med det rungande ja:et! Det kändes stort att vara en av 27 representanter från Handels på LO-kongressen, säger hon. Och det känns väldigt bra med det bifall som Handels motion fick, den som sa nej till vinst i välfärden. Natasja Mrdjanovs väg till yrket och rollen som fackklubbsordförande inom Handels var tämligen krokig. Natasja började som hotellstäderska, för att sedan gå vidare till arbete på Konsum, som krokimodell och vaktmästare på DN gick hon med i facket när hon jobbade på ett fik med risiga villkor som hon säger. Hon har också jobbat som SFI-lärare, telefonist och på bildbyrå. Vid 35 fick hon sin första fasta anställning och det var på Hyresgästföreningen. Idag jobbar hon som verksamhetsutvecklare och dessutom fackligt på halvtid. Det är 160 anställda på arbetsplatsen. Förutom anställda i butiker och på lager så organiserar Handels folk inom folkrörelserna, berättar hon. Tidigare har det genomsyrat arbetsplatsen att det är en folkrörelse, men nu har nya, kallare vindar börjat blåsa. Löner är en viktig fråga, men också arbetsmiljön. Många stressar för mycket eftersom de jobbar med frågor som de känner och brinner för. Det är oreglerad arbetstid och lätt att jobba för mycket. Natasja Mrdjanov har flera uppdrag i Handels, hon är representantsskapsombud, och sitter som ersättare i avdelningsstyrelsen och är vice i den sektion som organiserar just tjänstemännen inom Handels. Hon var också ombud på LO-kongressen. Det kändes stort att vara en av 27 representanter från Handels på LOkongressen, säger hon. Tre stora frågor. För Handels i stort är de viktigaste frågorna bemanningsföretagen som nu gör sitt intåg även i butikerna, det är att få bort visstidanställningar och det är rätten till heltid. När det gäller bemanningsföretagen så slipper arbetsgivaren, som hyr in, allt ansvar. Så är det visstidsfrågan, som mest gäller kvinnodominerade butiker. Nyss träffade jag en tjej som hade tolv timmar i veckan och det kan man ju inte leva på, säger hon, och fortsätter: Det är så himla viktigt att vi inte tappar den svenska modellen. Vi har ju fortfarande kollektivavtal, vi förhandlar fortfarande i partsförhandlingar, men det är så mycket som har försvagats. Frågorna måste upp på agendan. Vänsterpartiet har dom redan där, men sossarna, vart har dom tagit vägen? Normalisering. Vi diskuterar om det nya arbetslivet kanske har blivit normalt för yngre som inte har något att jämföra med. Att man accepterar att man måste jobba kvällar och helger för att kunna försörja sig och familjen. Men vill man ha en grundlön man kan leva på, så måste man också ta den fajten, säger Natasja. Handels centralt måste driva det här, men det handlar också om det lokala arbetet. Det är för många som bara väntar på att facket ska ordna upp saker. Men det skulle kunna vara lite mer fighting spirit på central nivå, tillägger hon. Hur är det med handels samarbete med politiska partier? I vår avdelningsstyrelse har skapats en påverkansgrupp, som ska påverka politiskt och nå ut med de fackliga och politiska frågorna. De valda är bland andra ordföranden från Handels sossen och dessutom ordföranden från Handelsvänstern, vilket är jätte roligt, säger hon. Vi har ju ett parti som satt de fackliga frågorna mycket tydligare på agendan än vad Socialdemokraterna har Vi har ju ett parti som satt de fackliga frågorna mycket tydligare på agendan. Natasja Mrdjanov har nära till skratt. Och trots namnet är hon med råge äkta stockholmare den sjätte generationen i staden. 6

7 Ekonomi & Noterat gjort och vi driver ungefär samma frågor som Handels, som delad föräldraförsäkring och sex timmars arbetsdag, vilket inte sossarna gör. Vänsterpartiet är helt enkelt det bästa partiet! Hon skrattar. När det handlar om hela fackföreningsrörelsen och LO, så skulle facket kunna ta en betydligt mer framträdande roll, tycker Natasja Mrdjanov. Hon har en känsla av att LO inte riktigt vågar sätta press på sossarna. Jag frågar henne om det inte är just det som är problemet, att LO har de här nära banden till socialdemokratin. Om det inte är just det som förhindrat facket från att bli en kamporganisation? Men Natasja ser det som en möjlighet att påverka. LO är ju en stor organisation som skulle kunna ställa mycket tuffare krav, säger hon. Och nu känns det som det kan bli en nystart med den nya LOordföranden. Hur ser du på Trondheimsmodellen, där man istället sätter press på alla partier? Jag tror abolut att det skulle kunna vara bra. Man gjorde ett försök från Handels sida med Stockholmsmodellen, som mest landade i att man skickade ut en enkät. Men när det gäller så här viktiga frågor borde man göra det mycket mer grundligt. Men åter till LO-kongressen Där fanns en motion från Handels som yrkade att LO ska verka för en non-profit-princip inom vård, skola och omsorg. LO-ledningen ansåg att motionen var besvarad i och med att de föreslog en utredning. Men det tyckte inte kongressen, berättar Natasja. Och resultatet av omröstningen gick inte att ta miste på. Folk började applådera och vråla redan innan presidiet hunnit säga att motionen bifallits. Ingen begärde heller rösträkning, det behövdes inte. Jag tror det bara var ledningen som var emot. Text & foto: Losita Garcia Natasja Mrdjanov Yrke: Verksamhetsutvecklare Familj: Just träffat någon Djur: Bara silverfiskar Bor: Hyresrätt i Hammarby sjöstad, Stockholm Senast lästa bok: Svikaren av Katarina Wennstam Senast sedda film: Svinalängornna Klas Eklund, SEB:s seniorekonom, skriver på DN-Debatt att det behövs en mer ansvars tagande kapitalism. Nationalekonomen Erik Hegelund anar en omsvängning i tiden. V:s ekonomiska politik snart betydligt populärare? Nationalekonomin har inom svensk vänster ofta ansetts vara högervriden och många av de ekonomer som hörts i media har också haft en borgerligt prägel. Nu verkar det dock börja röra på sig även där. Klas Eklund är en av Sveriges mest kända högerekonomer. Under Kjell-Olof Feldt ingick han i den socialdemokratiska så kallade kanslihushögern. Nyligen gav han en intervju i en affärstidning där han förklarade att man som företagare helt enkelt inte kan rösta rödgrönt. För några år sedan skrev Eklund boken Vårt klimat. I denna förklarar han att samhället snarast måste vidta kraftfulla åtgärder för att få ned klimatutsläppen till en hållbar nivå. Visst, marknadsmekanismer är användbara för att få effektivitet i detaljerna. Men marknaden kommer aldrig att lösa de globala problemen och de stora frågorna om samhällets framtid, menade han. Vindarna håller på att vända. Den internationella tankesmedjan OECD har länge hävdat att den enda vägen att få ned arbetslösheten är att skapa flexibilitet på arbetsmarknaden. Sänk a-kassan, minska anställningstryggheten, ta bort bidragen med mera. Det är olika varianter av denna politik, och teorier till stöd för denna, som alla partier i riksdagen mer eller mindre lutar sig mot alla förutom Vänsterpartiet. När man följer svensk debatt kan man lätt få intrycket av att övriga partiers politik skulle ha ett starkt stöd i forskningen. Det är helt enkelt inte sant. Lyckats lika bra. I en rapport 2006 konstaterade OECD att vissa länder verkar ha lyckats lika bra med arbetslöshet och jobben, men genom väldigt olika politik. Samma år sammanfattade IMFs chefsekonom Olivier Blanchard de senaste decennierna av forskning kring arbetslösheten med en liknande slutsats: Allt det som varit populärt att säga var nog trots allt fel. Blanchard har istället börjat fundera kring huruvida efterfrågan i samhällsekonomin, såsom mer expansiv finans- och penningpolitik, troligen har en större betydelse för arbetslösheten än vad många (framförallt höger)ekonomer trott. Penningpolitiken. En av de mest centrala åtgärderna i Vänsterpartiets jobbpolitik är förändringen av penningpolitiken och hela den ekonomiska politikens målsättning. Istället för stabil prisutveckling vill Vänsterpartiet ha full sysselsättning. En ny penningpolitik är troligen fullständigt avgörande för att fixa jobben och har potential att halvera arbetslösheten. Resten av politiken måste så klart också samspela till viss del men utan Riksbanken kommer det troligen vara omöjligt. Fattig debatt. Svensk ekonomisk debatt har länge varit fattig. Exempelvis har det bland amerikanska ekonomer inte varit svårt att hitta olika inriktningar, däribland flera av världsklass som förespråkar samma åtgärder som Vänsterpartiet gått till val på. I Sverige har vi länge nöjt oss med mer likriktning. Men även här har det börjat svänga. Lars Calmfors, en av Sveriges mest kända, kom i höstas ut som anhängare av en förändrad penningpolitik i den riktning som Vänsterpartiet argumenterat för länge. Att döma av ekonomernas diskussion kommer Vänsterpartiets jobbpolitik troligen snart bli betydligt mer populär Text: Erik Hegelund Foto: SEBgroup Så gick det med det sociala protokollet Sveriges riksdag godkände den 30 maj en ändring i EUs fördrag som möjliggör ett nytt permanent ekonomiskt stödprogram för euroländerna, den så kalllade europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). För att beslutet om fördragsändring skulle kunna träda i kraft krävdes ett godkännande av alla EU-länder. Ulla Andersson, (V), talade för att riksdagen skulle vägra godkänna fördragsändringen utan ett socialt protokoll, ett skydd för de fackliga rättigheterna. Se Vänsterpress nr 5/2012. Socialdemokraterna som länge pratat för ett socialt protokoll gick till oväntat hårt angrepp mot vänsterns förslag och försvarade att inget skydd för de fackliga rättigheterna skulle krävas. Det var återigen fel tillfälle och viktigare att det ekonomiska stödpaketet till euroländerna blev av. Sveriges Riksdag godkände slutligen fördraget efter en lång debatt. Inget skydd för de fackliga rättigheterna krävdes av majoriteten. Losita Garcia Fackligt i Sundsvall Det har startats en grupp i Sundsvall för dem inom partiet som jobbar med fackligt- politiska frågor. Se hemsidan 7

8 Bostadspolitiken Våra drömmars stad? Stockholm har länge varit en borgerlig experimentverkstad. Man har sålt och privatiserat och låtit marknaden ta över. Tanken är att exportera idéerna till resten av landet, så inte bara stockholmare har intresse av resultaten. Här synas bostadspolitiken. Vi brinner för att skapa en stad som verkligen är blandad, säger finansborgar rådet Sten Nordin (M) i DN. Så hur har det blivit? Idag är Stockholm en av de mest segregerade städerna i Europa, enligt Roger Andersson, professor i kulturgeografi vid Uppsala Universitet. Något verkar alltså ha gått fel. De allmännyttiga bostäderna har inte bara betytt att folk kunnat få en bostad, utan forskning visar att de även haft andra effekter. Inom allmännyttan har folk från olika klasser delat bostadsområde, det i sin tur har lett till bättre studieresultat i skolorna i området, till större trygghet och mindre segregation. Att sälja ut allmännyttan har därför påverkat alla dessa områden negativt. Ju mindre allmännytta i ett område, ju färre människor med små inkomster som kan bosätta sig i området. Och tvärtom, ju fler borätter, ju fler med större inkomster i området. Segregationen påverkar inte bara de med mindre inkomster, även medel- och överklass blir mer otrygga när staden delas. Gasen i botten. Redan på 80-talet övergavs den politiska styrningen, men under det borgerliga styret har man verkligen trampat på gaspedalen. Under de sista 20 åren har hyresrätter försvunnit, av dem hela sedan Ett exempel är Östermalm, historiskt känd som en rik stadsdel. Trots det var andelen hyresrätter så sent som 1990 två tredjedelar av bostadsbeståndet. Idag är det en tredjedel. När det gäller allmännytta så finns bara tre procent kvar i innerstaden. Om trenden håller i sig kan allmännyttan i hela staden vara bortsopad Klipp. Bostadsklipp och bostadskarriär är nya begrepp i Stockholmsvärlden. Alla köper och säljer borätter. Alla gör klipp. Eller? I verkligheten så är det ungefär åtta procent som tjänat pengar. Övriga har förlorat på den förda politiken. Man har Hyresrätten och byggandet Byggkostnaderna i Sverige är de näst högsta i EU. Sverige domineras av fyra stora byggföretag. Och bostadsbrist är lönsamt för byggföretagen som kan ta betydligt mer betalt när de faktiskt bygger. I Stockholm är marken dyr. Istället för att hyra ut den och behålla ägandet, så säljs den. Den som bjuder högst får köpa marken av staden. Markkostnadens andel av hyran för en hyresrätt är idag 16 procent. Regeringen har slopat det räntebidrag som fanns tidigare, riktat till att bygga små hyresrätter. Hyresgäster i hyresrätt får inte göra några skatteavdrag för boende. Idag betalar en hyresgäst i Storstockholm 28 procent för sitt boende, medan en boende i bostadsrätt betalar 19 procent. Mer finns att läsa i den rapport som Edvin S. Frid tagit fram på uppdrag av Stockholmsvänstern. sålt det som stockholmarna ägt gemensamt, och sålt billigt. Det gäller inte bara allmännyttan utan också andra verksamheter. Man har sålt för att kunna sänka skatten. Nu vill man ta ännu mer från de allmänna bostadsbolagen, inte för att bygga nytt, utan för att kunna sköta normal kommunal service. Att sänka skatten är överordnat allt. Osäker tillvaro. Men också de nyblivna borättsinnehavarna lever farligt. Enligt en undersökning så klarar hälften inte en ränta på 7,5 procent. Och ingen vet vad framtidens ränta bär med sig. Till det kommer att den svenska bostadsmarknaden är en av de högst värderade i Europa. Byggande på sparlåga. Det byggs för lite i Stockholms län. Och när det byggs så är det för få hyresrätter. Det betyder att i de stadsdelar och förorter där många lägenheter redan omvandlats till borätter så fortsätter utvecklingen åt fel håll. Byggs det så blir det ännu fler borätter. Medelinkomsten höjs i dessa stadsdelar och förorter, i vissa fall kraftigt. Inte för att invånarna plötsligt tjänar mer, utan för att de med högre inkomster flyttar dit och de fattiga bort. Fattiga familjer. Skillnaderna syns även på andelen fattiga barn hade exempelvis de rikare områdena Bromma, Kungsholmen och Östermalm ungefär samma nivå som resten av staden. Men 2008 hade andelen fattiga barn i dessa områden sjunkit till en mycket låg nivå, medan den låg kvar eller hade ökat i andra. Staden delas upp, i fattiga och rika. Marknaden. I andra förorter, där folk inte har råd att köpa borätter cementeras andelen invånare med låg inkomst, de blir kvar där de har råd att bo. Bostadsrätterna blir inte fler här. När marknaden verkar så blir det ingen styrning mot blandade bostadsformer, utan tvärtom förstärks uppdelningen av staden. Text: Losita Garcia Källa: Bostadspolitik eller bostadsbutik Foto: Yanan Li 8