GETA KOMMUN BALANSBOK 2008 VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT

Transkript

1 GETA KOMMUN BALANSBOK VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT Godkänd av kommunfullmäktige den XX

2 Geta kommun bokslut G E T A K O M M U N S B O K S L U T B A L A N S B O K KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 4 BUDGETUTFALLET 5 UPPGIFTSOMRÅDENAS BUDGETUTFALL 10 Kommunledning 10 Allmän social verksamhet 13 Hemservice och äldreomsorg 18 Undervisningsverksamhet 22 Barnomsorg 26 Biblioteks- och kulturnämnden 28 Byggnadstillsyn 30 Byggnader och anläggningar 31 Trafikleder och allmänna områden 32 Avfallshantering 33 Vatten och avlopp 34 Brand- och räddningsnämnden 35 Lantbruksnämnden 37 KOMMUNENS BOKSLUT 39 RESULTATRÄKNING 39 BALANSRÄKNING 40 FINANSIERINGSANALYS 41 NOTER TILL BOKSLUTET 42 NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN 42 NOTER ANGÅENDE SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 44 NOTER ANGÅENDE PERSONALEN 44 FÖRTECKNINGAR OCH REDOGÖRELSER 44 ÅTGÄRDER SOM GÄLLER RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 45 ÅTGÄRDER SOM GÄLLER BALANSERINGEN AV EKONOMIN 45 BOKSLUTETS DATUM OCH UNDERSKRIFT 46 REVISORSANTECKNING 46 REVISIONSBERÄTTELSE bil. 1/46

3 Geta kommun bokslut KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Geta kommun gör för år ett positivt resultat om i runda tal nära euro, trots ett mer än lika stort underskott i den slutliga en. Det positiva resultatet kommer sig främst av oväntat stora skatteintäkter, inklusive en stor rättelseutbetalning i slutet av året. Därutöver har verksamheterna generellt hållit sig inom ramarna; driftskostnaderna är totalt sett lägre än erat och intäkterna något större. Det är framförallt på den tekniska sidan som nettoutgifterna varit mindre än erat. Somliga av de för år erade såväl drifts- som investeringskostnaderna kommer emellertid att belasta det kommande året istället. Den ekonomiska situationen är, trots positiva siffror för år, fortfarande den allt överskuggande utmaningen för kommunen. De två största orsakerna till detta är kommunens svaga skattekraft och ökande kostnader till framförallt de lagstadgade uppgifter som handhas av olika kommunalförbund. Ytterligare en orsak som kan nämnas är den synnerligen stora skuldbörda kommunen har, vilken medför stora utgifter för räntor och amorteringar. Det nya landskapsandelssystemet var synnerligen efterlängtat och välkommet för Getas vidkommande. Den kanske viktigaste förändringen i reformen var för Getas del det faktum att kommunen flyttades upp till befolkningsstrukturgrupp nummer ett, vilket i landskapsandelssammanhang ger kommunen samma stödmöjligheter som skärgårdskommunerna. Detta upplevs som någonting Geta med hänsyn till sin faktiska befolkningsstruktur borde ha haft möjlighet till redan en längre tid. Totalt sett innebär reformen större garanterade driftskostnadsersättningar från landskapsregeringen. Stödet för kommande investeringar minskar dock radikalt, och möjligheten till finansieringsstöd för enskilda år försvinner helt. Kommunerna måste nu själva spara ihop till sina framtida investeringar, vilket är synnerligen svårt för små och skuldtyngda kommuner med ackumulerat underskott och svagt grundkapital sedan tidigare. För Getas del kan man säga att landskapsandelsreformen var välkommen, men att den kom för sent för att ensam kunna utgöra lösningen på kommunens ekonomiskt trängda situation. Enligt det nya landskapsandelssystemet finns möjlighet till särskilt understöd enligt prövning från landskapsregeringen. Ingen åländsk kommun har ännu fått en dylik ansökan färdigt behandlad, varför man inte ännu vet vad som krävs av kommunerna för att kunna bli aktuella för dylikt understöd. I lagtexten framgår dock att det ställs synnerligen hårda krav på kommunerna. En flerårig ekonomisk och finansiell åtgärdsplan måste upprättas och godkännas av landskapsregeringen, och det kommunala självstyret kan därmed antas begränsas drastiskt. I Geta kommun har många ledande tjänstemän och olika mellankommunala samarbetsformer avlöst varandra under en rad av år, vilket uppenbart gått ut över kontinuiteten i verksamheten. Mycket resurser har gått åt till inskolningar och utarbetande av nya och förändrade rutiner och arbetssätt. Under våren skedde ännu ett byte av kommundirektör. Erik Brunström tillträdde som ordinarie kommundirektör den 21 april, efter att Håkan Lundberg under ett och ett halvt års tid vikarierat vårdlediga Carolina Sandell. Under hösten upphörde det kommunaltekniska samarbetet med Finström, omfattande gemensamme kommuningenjören Thomas Idman, varpå uppdraget i stort överläts åt kommunaltekniske entreprenören Bo Hellsten. Det tyngsta projektet under år har bestått i tillbyggnaden av Geta Hemgård. Tillbyggnaden utgör en uppskattad investering om euro, som delfinansieras med landskapsstöd enligt det gamla och mer fördelaktiga systemet - förutsatt att bygget kom igång före årsskiftet /2009. Investeringen väntas kunna leda till betydande driftsbesparingar på sikt, men det var länge oklart huruvida bygget skulle kunna genomföras. Farhågor kring risk för förorening av vattentäkten i Vestergeta by föranledde ett besvär, som inte hann avgöras under året. Inför årsskiftet enades kommunen och Vestergeta vattensammanslutning kring en lösning med åtgärdsplan för försiktighet i samband med bygget kombinerat med en sakförsäkring av vattentäkten under byggtiden, varpå besväret drogs tillbaka och bygget kunde inledas planenligt. Under vår- och sommarmånaderna har Geta kommun drabbats av omfattande problem med vattenförsörjningen, i form av bristande tryck och flöde i det kommunala vattennätet. Felsökning, utredningar och diskussioner har förts mellan kommunen, leverantören Finströms kommunaltekniska Ab samt distributören Ålands Vatten Ab. Landskapsregeringen avslog under året anhållan om delfinansiering av det planerade vattenutbyggnadsprojektet. Den fortsatta vattenutbyggnaden har därmed lagts på is till dess att vattenförsörjningen kan garanteras samt stödmöjlighet beviljats. 2/46

4 Geta kommun bokslut Under året har även avhandlats ett antal avtalsfrågor, bland vilka de tyngsta kan nämnas frågan om fortsatt medlemskap i Ålands miljöservice k.f. (Mise) respektive nytt avtal för Medborgarinstitutet i Mariehamn, samt förnyat grundavtal för kommunalförbundet De Gamlas Hem. Grundförbättring av Dånövägen har påbörjats och trafiksituationen i Vestergeta centrum har stått på agendan. Förslag till förändrad delgeneralplan har behandlats avseende del av Vestergeta by, och byggnadsplan för Havsvidden har fastställts. Alltsedan år 2006 har olika arbetsgrupper arbetat med frågan om nyttjandet av lokaler för skola och daghem. Under år har ärendet inte slutligt avgjorts, men kostnadskalkyler samt utredning av pedagogiska konsekvenser av en flytt av daghemsverksamheten till skolfastigheten har presenterats. Vidare utredningsarbete fortgår i frågan. Landskapsregeringen har under år inlett sin kommunrunda, och i oktober var det Getas tur att besökas av regeringsledamöterna. På agendan stod den ekonomiska situationen, den kommunala självstyrelsen och kommunalförbunden, Geta kommuns framtid, vattenförsörjningen, jord- och skogsbruksmuseum, ringväg till Hammarland samt skola och barnomsorg. Den avseende år 2009, som antogs under hösten, visar än en gång på omfattande minusresultat, och redan årsbidraget är negativt. Detta innebär att kommunen för det kommande året och flera därpå följande år står inför fortsatt synnerligen omfattande ekonomiska utmaningar. Det kanske mest glädjande i års bokslutsuppgifter är befolkningsökningen. Geta kommuns befolkning har under lång tid successivt minskat, men under år ökade befolkningen från 443 till 456, alltså med ett netto om plus 13 personer, eller tre procent. Detta är den procentuellt sett näst största befolkningsökningen på Åland år, näst efter Jomala kommun. Det finns dock inga säkra tecken på att detta skulle vara en bestående trend avseende befolkningsutvecklingen i Geta kommun. Att få till stånd en fortsatt positiv befolkningsutveckling och därmed stärkt skattekraft torde därmed utgöra den enskilt främsta utmaningen för Geta kommun inför framtiden, och en förutsättning för att ekonomin ska kunna återhämta sig på sikt. et för år, med ett svagt men oväntat positivt resultat, upplevs avslutningsvis av undertecknad såsom glädjande, men inte betryggande. Geta den 20 maj 2009 Erik Brunström Kommundirektör 3/46

5 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Geta kommun bokslut Geta kommuns bokslutssiffror visar på ett positivt resultat trots ett redan i den ursprungliga en visst underskott, samt ett i slutet av året beviljat tilläggsanslag till det sociala området. Kommunens ekonomiska utveckling under år präglas återigen av ökade kostnader för framförallt åldringsvård och specialomsorg, men också flera andra uppgiftsområden, medan kommunens ordinarie intäkter inte alls följer samma utveckling. Verksamhetsbidraget, skillnaden mellan driftsutgifter och driftsinkomster, blev euro, vilket är euro eller 10,4 procent högre är under år De totala skatteintäkterna ökade med hela 19 procent jämfört med år 2007, främst till följd av retroaktiv rättelse i slutet av året. Kommunen kan för år redovisa ett positivt årsbidrag på euro, och även årsresultatet är positivt, euro. Årets överskott kan användas till att återställa det ackumulerade underskottet och stärka det sedan tidigare ansträngda grundkapitalet. Intern kontroll Geta kommunstyrelse fastställde i mars ett program för intern kontroll. Där anges bland annat: Med intern kontroll avses alla de åtgärder och procedurer som har till syfte att upprätthålla, främja och förbättra verksamhetens resultat (ekonomi, effektivitet och genomslagskraft), trygga kontinuiteten i verksamheten, säkerställa bokföringens och andra informationssystems tillförlitlighet, förhindra och uppdaga misstag, fel och missbruk samt trygga en omsorgsfull och ekonomisk skötsel av medlen. Den interna kontrollen är framförallt riskhantering och utgör en del av den operativa ledningen. Till den interna kontrollen hör också att se till att alla nivåer i organisationen informeras om syftet med kommunens verksamhet och de uppställda resultatmålen, och att det sker en uppföljning över hur de uppställda målen uppnås. Via den interna kontrollen ska man också försäkra sig om att det i tillräcklig utsträckning förekommer samarbete på alla nivåer i organisationen. Därutöver anges i programmet för intern kontroll den interna kontrollens delområden, kontrollens ansvarsfördelning, fullföljandet av den interna kontrollen, planerings- och rapporteringssystem samt allmänna skyldigheter. Budget- och skatteuppföljningar har gjorts regelbundet i samband med kommunstyrelsens sammanträden. Under året har successivt införts som rutin att utgiftsverifikat granskas och godkänns av två personer. Kommunstyrelsen har även infört som rutin att efter varje kommunfullmäktige granska lagligheten i fullmäktiges beslut. Kommunledningen avser därutöver att ytterligare formalisera och ta i bruk rutiner för fullföljandet av den interna kontrollen. Risker och riskfaktorer Den ekonomiskt sett mest omfattande projektet, och därmed den kanske främsta risken i Geta kommun år, har bestått i tillbyggnaden av Geta hemgård. I samband därmed har också aktualiserats den potentiella risk som intilliggande vattentäkt skulle kunna utsättas för. Frågan löstes genom att kommunen och Vestergeta vattensammanslutning upprättade en åtgärdsplan för att minimera riskerna, samt att teckna en sakförsäkring under byggtiden. Investeringen som sådan är, i och med att bygget påbörjats före årsskiftet /2009, stödberättigad i enlighet med det gamla landskapsandelssystemet (upp till nära 80 %). Investeringen väntas vidare kunna leda till betydande långsiktiga driftsbesparingar då kommunens äldre ges möjlighet till omsorg i den egna kommunen istället för att behöva placeras externt. 4/46

6 BUDGETUTFALLET Geta kommun bokslut RESULTATRÄKNING exklusive interna poster Slutlig Ursprunglig Egentlig verksamhet Avvikelse Budget Budget % Intäkter sammanlagt Kostnader sammanlagt Verksamhetsbidrag Skatteintäkter Landskapsandelar Ränte- och övriga finansiella intäkter Ränte- och övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära intäkter Räkenskapsperiodens resultat Avvikelse Budget % Den egentliga verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyror Övriga verksamhetsintäkter Intäkter, /invånare Den egentliga verksamhetens kostnader Personalkostnader Budget Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Köp av tjänster Köpta kundtjänster Köp av övriga tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader Kostnader, /invånare VERKSAMHETSBIDRAG /46

7 Resultaträkning, fortsättning Geta kommun bokslut Skatteinkomster Inkomstskatteuttaget var 18,50 %. Fastighetsskattesatserna var: 0,50 % allmän fastighetsskatteprocentsats 0,30 % för byggnader som används för stadigvarande boende 0,90 % för övriga bostadsbyggnader 0,00 % för allmännyttiga samfund Avvikelse Budget % Inkomstskatt Samfundsskatt Källskatt Fastighetsskatt SKATT, TOTALT Skatter, /invånare Resultaträkning, forts. Avvikelse Budget % Landskapsandelar för driften Allmänna LS-andelar LS-andelar för socialvården LS-andelar för undervisning och kultur Komplettering av skatteinkomsten Finansieringsstöd enligt prövning Justeringsbelopp Landskapsandelar, /invånare Skatteinkomster år Euro Föregående år Prognos Förverkligat Månad Föregående år Prognos Förverkligat 6/46

8 Resultaträkning, fortsättning Geta kommun bokslut Budget Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella inkomster Räntekostnader på inhemska skulder Övriga finansieringsutgifter Netto Fin. intäkter o. kostnader, /invånare ÅRSBIDRAG Av- och nedskrivningar Avvikelse Budget % Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Netto Avskrivningar, /invånare RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Slutlig Ursprungl Budget Budget Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, % 10,0 8,7 9,0 10,8 10,6 Årsbidrag/Driftsink. (v.intäkter+skatter+l-andelar), % 7,9 0,0 3,6 9,3 5,8 Avskrivningar/Driftsinkomster, % 4,2 4,1 4,1 4,7 6,3 Årsbidrag/Avskrivningar, % 187,8 1,2 87,1 196,0 93,4 Årsbidrag, /invånare 458,2 2,8 203,4 515,1 295,1 Resultat, /invånare 214,27-230,77-30,10 252,35 62,55 Invånarantal /46

9 Geta kommun bokslut Geta kommuns exkl. interna poster Uppföljning jan-dec Återstår Budget (slutlig) Driftsekonomidel Utgifter Intäkter Netto Netto Netto Utgifter Intäkter Netto Uppgift Anslag % 1001 Kommunledning % Allmän social verksamhet % Hemservice och äldreomsorg % Undervisningsverksamhet % Barnomsorg % Kultur och aktiviteter % Byggnadstillsyn % Byggnader och anläggningar % Trafikleder och allm. områden % Avfallshantering % Vatten och avlopp % Brand- och räddningsnämnden % Lantbruksnämnden % Driftsekonomin sammanlagt % Uppföljning jan-dec Återstår Budget (slutlig) Investeringsdel Utgifter Inkomster Netto Utgifter Inkomster Netto Projekt Projekt % 1 Kommunledning Skolan Barnomsorg Hemgårdens ombyggnad ,8 % Vattenförsörjningsplan ,5 % Kommunens vägnät ,6 % Reningsverket Kommunens fastigheter Vägbelysning ,3 % Projekt Anslag sammanlagt ,7 % Investeringar Hemgårdens tillbyggnad påbörjades först i slutet av år, varpå huvuddelen av de erade investeringsmedlen överförts till år Förverkligade investeringsutgifter för vattenförsörjning innefattar bland annat ett pumphus i backen upp till Soltuna. Den år 2007 inlämnade ansökan hos Ålands landskapsregering om understöd för vattenutbyggnadsprojektet avslogs under år, varför den större erade utbyggnaden inte genomförts. I kommunens vägnät har ytbeläggningen avlägsnats från Dånövägen på Dånö, inför en fortsatt grundförbättring av densamma. Därutöver har en backe i Ramsdalsvägen åtgärdats. Vägbelysningsprojektet fanns inte upptaget i den ursprungliga en för år, men togs av kommunfullmäktige upp som ett tillägg i februari. Nettoinvesteringen för vägbelysningen, som stod klar i december, blev efter landskapsstöd euro. Nyckeltal Antal innevånare Verksamhetsintäkter i % av verksamhetskostnader 10,0 10,8 10,6 3 Verksamhetsbidrag/innevånare Skatteinkomster/innevånare Landskapsandelar/innevånare Årsbidrag/innevånare Årsbidrag i % av avskrivningar 197,1 196,0 93,4 8 Lånestock/innevånare Soliditets % (eget kapital / balansomslutning) 40,8 38,3 36,2 8/46

10 Geta kommun bokslut Nettoutgifternas utveckling 2006-, områdesvis Kommunledning Socialnämnden Skola/barnomsorg Kultur och Brand- och Byggnadstekniska aktiviteter räddningsn. Lantbruksnämnd Nettodriftskostnadernas fördelning Byggnadsteknik 6 % Övrigt 3 % Kommunledning 9 % Skola/barnomsorg 37 % Socialnämnden 45 % Området Övrigt i figuren ovan omfattar de sammanlagda nettodriftskostnaderna för biblioteksoch kulturnämnden samt andelar i den gemensamma brand- och räddningsnämnden jämte dito lantbruksnämnden (tillsammans 3 %). I de ovanstående figurerna har ingen hänsyn tagits till interna kostnadsfördelningar, utan de illustrerar enbart de externa nettodriftskostnadernas fördelning. Totalt fördelas euro internt, vilket inverkar på de respektive områdenas faktiska andel i nettodriftskostnaderna. Främst kommunkansliets står som nettomottagare i det interna fördelningssystemet, som även omfattar fördelning av bland annat matservice och fastighetskostnader med mera. 9/46

11 Geta kommun bokslut UPPGIFTSOMRÅDENAS BUDGETUTFALL Driftsen sammanlagt 2007 Ursprungl Slutlig Avvikelse/ +/- % Personalkostnader ,2 % Tjänster ,2 % Övriga kostnader ,5 % Externa utgifter totalt ,2 % Externa inkomster ,3 % Netto externa ,5 % Interna utgifter Interna inkomster Externa + interna utg. totalt ,9 % Externa + interna ink. totalt ,9 % Netto totalt ,2 % Netto totalt per invånare Netto externa per invånare Kommunledning Kommunledning 2007 Ursprungl Slutlig Avvikelse/ +/- % Personalkostnader ,0 % Tjänster ,3 % Övriga kostnader ,4 % Externa utgifter totalt ,6 % Externa inkomster Netto externa ,2 % Interna utgifter Interna inkomster Externa + interna utg. totalt ,2 % Externa + interna ink. totalt Netto totalt ,4 % Netto totalt per invånare Netto externa per invånare Kommunledningens bokslut uppvisar för år ett överskott om euro, sett till det externa nettoresultatet. Kostnaderna har varit lägre och inkomsterna något högre än erat. En stor del av kommunledningskostnaderna är sedan 2007 års bokslut internt fördelade på de olika verksamhetsområdena. Detta för att ge en riktig grund för fördelningen av landskapsandelarna till kommunerna. Uppgiftsområdet omfattar resultatenheterna val, revision, kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommunkansliet, beskattning, övrig allmän förvaltning, samhällsplanering, rättsväsende och säkerhet, konsumentrådgivning, intressebevakning samt främjande av näringslivet. 10/46

12 Geta kommun bokslut Verksamhetsmål De enligt fastslagna verksamhetsmålen för år bestod i att: skapa förutsättningar för bostadsbyggande och inflyttning utveckla informationen och marknadsföringen utåt att utveckla och uppdatera framtidsstrategin för kommunen att i samarbete med andra kommuner ta fram mallar för stadgar och instruktioner att följa upp förändringarna i landskapsandelssystemet och vid behov föreslå åtgärder som rättar till eventuella snedvridningar i systemet. För att skapa förutsättningar för bostadsbyggande och inflyttning har förslag behandlats till förnyad delgeneralplan avseende del av Vestergeta by. Planen fastställs Information och marknadsföring har skett huvudsakligen genom successivt uppdaterande av hemsidan på internet, genom det kommunala infobladet Getabladet samt genom annonsering i tidningar och turistpublikationer. Under hösten hölls ett framtidsseminarium, som kan komma att upprepas inför fortsatt utvecklande av framtidsstrategin. Stadgar och instruktioner har delvis setts över, och inspiration inhämtats från andra kommuner. Program för intern kontroll har fastställts, liksom instruktion för byggnadskommittéer. Rörande förändringarna i landskapsandelssystemet har frågan diskuterats vid landskapsregeringens kommunrunda under hösten, och beslut fattats kring att under år 2009 upprätta en åtgärdsplan som kan komma att ligga till grund för en eventuell framtida ansökan om särskilt understöd enligt prövning i enlighet med det nya landskapsandelssystemet. Geta kommun har under år haft en positiv nettoflyttning och totalt sett en glädjande stor befolkningsökning om 13 personer (3 %). Revision Revisorer som utfört revisionen: Göran Gottberg, ordförande; Gunnel Henriksson, viceordförande; Krister Rehn (Oy Audiator Ab). Slutrevision över års verksamhet hölls den Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige, som valdes hösten 2007, hade vid utgången av år följande sammansättning: Ordinarie ledamöter Dan-Johan Dahlblom, ordf Tomas Sundberg, viceordf Camilla Andersson Camilla Eklund Linda Fellman Alfons Henriksson Marianne Häggblom (lib) Nils Olof Sundblom (lib) Yngve Österlund (lib) Ersättare (ej personliga) Ramona Jansson-Eker Daniel Rosenqvist Marja Rosenqvist Gunnel Henriksson Fredrik Bergman (lib) Clas-Åke Häggblom (lib) Eddie Grane (lib) Vid års första möte valde kommunfullmäktige kommunstyrelse för åren Skattesatserna fastställdes i november och en för år 2009 antogs i december. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen (-2009) hade vid utgången av år följande sammansättning: Ordinarie ledamöter Ingvar Björling, ordf. Kjell Berndtsson, viceordf Gerd Bergman Ronald Källström Gunnel Nordlund-White Ersättare (personliga) Ole Österlund Cremona Engström Helena Martinsson Anne-Gun Eklund Anders J Jansson Kommunstyrelsen har berett ärenden inför kommunfullmäktige samt beslutat i ärenden som berör kommunens förvaltning och ekonomi. 11/46

13 Geta kommun bokslut Kommunkansliet Kommundirektör Carolina Sandell gick på moderskapsledighet sommaren 2006, och fram till april har Håkan Lundberg fungerat som vikarierande kommundirektör. I samband med Sandells uppsägning utlystes tjänsten såsom ordinarie, varpå Erik Brunström utsågs och tillträdde som ordinarie kommundirektör 21 april. Kommunkansliets totala bemanning har minskat från 2,5 till 2,2 heltidstjänster, då ekonomisekreterare Britt-Marie Henriksson beviljats deltidspension från och med Nyckeltal Kommunfullmäktige Antal sammanträden Antal beh. paragrafer Kommunstyrelsen Antal sammanträden Antal beh. paragrafer Kommunkansliet Tjänstemannabeslut Personal 2,2 2,5 2,6 2,8 12/46

14 Geta kommun bokslut Allmän social verksamhet Allmän social förvaltning 2007 Ursprungl Slutlig Avvikelse/ +/- % Personalkostnader ,6 % Tjänster ,1 % Övriga kostnader ,9 % Externa utgifter totalt ,3 % Externa inkomster ,8 % Netto externa ,3 % Interna utgifter Interna inkomster Externa + interna utg. totalt ,7 % Externa + interna ink. totalt ,8 % Netto totalt ,9 % Netto totalt per invånare Netto externa per invånare Allmän social verksamhet omfattar resultatenheterna socialnämnden och kansliet, individ- och familjeomsorg, handikappservice, specialomsorgen, missbrukarvård och nykterhetsarbete samt övrig socialvård. Socialkansliet och nämnden Socialnämnden sammanträdde nio gånger under år och behandlade sammanlagt 96 ärenden. Vid utgången av året hade nämnden följande sammansättning: Ordinarie ledamöter: Alfons Henriksson, ordf. Ines Sundberg, vice. Carl-Henrik Eriksson Anders J Jansson Camilla Andersson Linda Fellman Kommunstyrelsens representant: Ersättare: Dan-Johan Dahlblom Marianne Asp Gottberg Kjell Berndtsson Mats Sjöblom Erica Berndtsson Ramona Jansson- Eker Gunnel Nordlund-White Socialnämnden erlägger en kostnad till Finström enligt samarbetsavtalet för det gemensamma kansliet. Personalen har under året bestått av en socialchef och en socialarbetare, båda på heltid, samt en socialarbetare på 85 procent. Det gemensamma socialkansliet för kommunerna Geta och Finström har fungerat som planerat. Personalen har som tidigare år en mottagningsdag i veckan på kansliet i Geta. Under året infördes en regelbunden telefontid att gälla för samtliga invånare i Geta och Finström. En klientenkät har gjorts under år. Många förändringar har skett inom socialvården, vilket har påverkat arbetssituationen. Den nya barnskyddslagen trädde i kraft Barnskyddsjouren startade den Inför kommande lagstiftning gällande närståendestöd, handikappservice, underhållsstöd och sammanhållen hemvård har utlåtanden avgetts samt planering påbörjats för tillämpningen av ny lagstiftning. En byggnadskommitté har under året planerat en tillbyggnad av Hemgården som beslutsenligt påbörjades i december. 13/46

15 Geta kommun bokslut Det totala bokslutet för socialnämndens två verksamhetsområden, allmän social förvaltning och hemservice och äldreomsorg, blev slutligen på nettonivå ,00 euro med en överskridning om euro. Under året beviljades en tilläggs om ,00 euro, fördelat med ,oo euro för allmän förvaltning främst för ökade kostnader inom specialomsorgen och med ,00 euro för hemservice och äldreomsorg. Socialnämnden fattade även under året beslut om interna överföringar om ,00 euro till godo för specialomsorgen. Gällande allmän social verksamhet visar bokslutet på en bruksgrad om 99,73 procent. Gällande hemservice och äldreomsorg visar bokslutet på en bruksgrad om 100,55 procent. Bruksgraderna är på nettonivå. Nyckeltal Socialnämnden: Antal behandlade paragrafer Barnatillsyningsmannens beslut: Erkännande av faderskap Avtal om underhåll Avtal om boende/vårdnad Individ- och familjeomsorg Nettokostnaden för individ- och familjeomsorg blev ,91 euro, viket innebär ett överskott på 7.606,09 euro i relation till en. Bruksgraden blev 82,93 procent av anslaget. Resultatområdet omfattar socialt arbete, barnskydd och underhållsstödet. Kostnaderna härrör från placering i familjehem, stödpersonsverksamhet, deltagande i fältarnas verksamhet samt familjerådgivningsbesök vid Folkhälsans familjerådgivning. Socialt arbete Under året har tjänstemännen samarbetat med bland annat skolorna, daghemmet, barnpsykiatrin samt barnsomatiken för att sedan tillsammans med klienterna kunna finna de mest lämpliga öppenvårdsåtgärderna. Tre barn har under året varit placerade i vård utom hemmet. Nettokostnaden för socialt arbete och barnskydd blev ,97 euro vilket innebär ett överskott på 8.043,03 euro. Bruksgraden blev 80,18 procent. Underhållsstöd Antalet barn som beviljats underhållsstöd var per tre till antalet. Det erade anslaget har använts till 98,6 procent. Inga inbetalningar av underhållsbidrag har gjorts under året. Nyckeltal Vård i familjehem: Antal vårddygn Antal barn Familjerådgivning Antal besök Kostnad/besök (förskotterad avgift) 82,90 77,85 77,85 14/46

16 Geta kommun bokslut Handikappservice För handikappservice har använts brutto ,56 euro och netto ,32 euro. I relation till erade medel som ursprungligen var ,00 euro, men som minskade till ,00 euro efter en intern överföring omfattande ,00 euro, visar kontot slutligen som helhet ett överskott om 5.485,68 euro netto. Bruksgraden blev 86,24 procent. Kostnaden för handikappservicen för år kan beskrivas med tre olika användningsändamål. Den första är lönekostnaden inom handikappservicens, som utgör ,98 euro av den totala en för handikappservice och som täcker kostnader för personliga assistenter och lön för arbete med sysselsättningsstöd. De inkomster som finns inom en för handikappservice, d v s 9.337,24 euro, utgör sysselsättningsstöd från Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet. Den andra är kostnaden för färdtjänsten inom handikappservicen som utgör knappt en tredjedel av den totala en för handikappservice, d v s ,64 euro. Färdtjänst som beviljas utgående från Lag om service och stöd p g a handikapp är en lagstadgad subjektiv rättighet, vilket innebär att kostnaden för verksamheten inte är bunden till erade medel, utan skall beviljas utgående från behov. Den tredje större kostnaden inom en för handikappservice är understöd till hushåll och den kostnaden är ,95 euro. Handikappservice beviljas utgående från Lag om service och stöd på grund av handikapp. De största kostnaderna har under året varit kostnader för arbete som beviljats med sysselsättningsstöd och ersättning för personliga hjälpare för gravt handikappade, färdtjänst som beviljas utgående från handikappservicelagen och understöd till hushåll. Det fanns en förväntad utgift inför år omfattande ,00 euro som inte har använts inom handikappservicen utan användes som intern överföring inom den sociala en. Målsättningen att kommunens invånare ska erhålla de stöd som är reglerade i lagstiftningen för handikappservice har uppnåtts genom individuell behovsprövning och vårdplanering i samråd med stödtagare, anhöriga och övriga samarbetspartner. Specialomsorgen För specialomsorg har totalt använts netto ,67 euro. Bruksgraden för kontot specialomsorg blev 106,10 procent vilket innebär att erade medel efter tilläggs och intern överföring för år har överskridits med ,67 euro. Kostnaderna för specialomsorg är indelade i två utgiftsposter. Den största är köp av kundtjänster från kommunalförbund och den omfattar tjänster köpta av Ålands Omsorgsförbund, d v s ,00 euro, och den i sin tur omfattas av två olika delar, dels service från Ålands Omsorgsförbund, dels förmedlingstjänster som faktureras via Ålands Omsorgsförbund. Dessa förmedlingstjänster omfattas av vård och service från Sverige inom området specialomsorg och är sådan service som i dagsläget inte finns att tillgå på Åland. Den andra kostnaden, d v s 7.987,99 omfattas av lägerverksamhet inom DUV. Den kostnadsökning som har skett inom kontot för specialomsorg beror i stort sett på två olika faktorer. Den ena är behov av mer service för de klienter som omfattas av rätten till service med stöd av Lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda så att omfattningen av servicen har ökat och den andra att kostnaderna för köp av service från Ålands Omsorgsförbund har ökat. För den service som faktureras via Ålands Omsorgsförbund är Geta kommuns självrisk 57 procent för år och resterande 43 procent omfattas av ett landskapsandelsbidrag som baseras på år 2007 års bokslut. Detta innebär att landskapets ersättning för kostnader inom specialomsorgen år baseras på ett avsevärt lägre belopp än de faktiska kostnaderna för specialomsorg år. För att upprätthålla service som beviljas utgående från Lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda köper kommunen tjänster från Ålands omsorgsförbund samt förmedlingstjänster som avser behandlingsboende vid en utrednings- och vårdenhet i Sverige. DUV:s lägerverksamhet ingår även i den service som beviljas utgående från behov inom ramen för Lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda. 15/46

17 Geta kommun bokslut Nyckeltal för service från Ålands Omsorgsförbund Daglig verksamhet: Antal timmar 1.773,25 873, Antal klienter Korttidsvård: Antal dygn Antal klienter Boendeservice: Antal dygn Antal klienter Fritidsverksamhet: Antal timmar 160, ,5 Antal klienter Service från Ålands Omsorgsförbund har under året erhållits för två personer inom daglig verksamhet, en person i gruppbonde och två personer inom fritidsverksamhet. En person har erhållit all behövlig vård, service, boende, mat och sysselsättning som en förmedlingstjänst. t omfattar även köp av kundtjänster från DUV som tre personer har nyttjat i form av lägerverksamhet. Målsättningen att kunna bevilja efterfrågad service har uppfyllt genom individuell behovsbedömning och vårdplanering i samråd med klienter, anhöriga, personal från Ålands Omsorgsförbund, personal vid behandlingshemmet i Sverige samt övriga samarbetspartner. Socialnämndens beslut är underlag för beviljande av all service inom specialomsorgen. Missbrukarvård och nykterhetsarbete Anslaget har en bruksgrad om 68,3 procent, vilket innebär ett överskott om 1.362,90 från erat anslag om 4.310,00. Överskottet beror främst på lägre nyttjande av missbrukarvården i Mariehamn. Resultatenheten omfattar öppenvård inom missbrukarvården, förebyggande nykterhetsarbete samt köp av institutionsvård. För öppenvård inom missbrukarvården har tjänster köpts av A-kliniken och stöd- och sysselsättningsenheten, dock inte från ungdomsbehandlarna. Kommunen har erlagt 2,45 euro per invånare till Pixne-kliniken, jämfört med erat 2,40 /invånare. Som en förebyggande insats har stöd getts till prenumerationen av tidningen Eos till elever i Geta skola. Nyckeltal A-kliniken och A-centret Antal besök Antal klienter Stöd- och sysselsättning Antal besök Antal klienter Ungdomsbehandling Antal besök Antal klienter Fr.o.m har man tre olika enheter inom missbrukarvården i Mariehamn; A-kliniken, stöd och sysselsättningsenheten samt ungdomsbehandlingen. 16/46

18 Geta kommun bokslut Avgift/besök A-kliniken 113,94 87,76 69,52 Sysselsättningsenheten 75,56 80, Ungdomsbehandling 139,47 153,45 83,49 Övrig socialvård Anslaget för utkomststöd har minskats jämfört med föregående år till 5.000,00 euro och endast 62 procent av anslaget har åtgått. Resultatenheten omfattar utkomststödet. Utkomststödet hör till samhällets lagstadgade stöd till familjer. Den största orsaken till behovet av utkomststöd har varit arbetslöshet. Antalet lyftare har minskat till fem hushåll jämfört med åtta senaste år. Omfattningen av behovet är svår att uppskatta, eftersom den är beroende av till exempel in och utflyttning och tillgång till arbetsplatser. Nyckeltal Utkomststöd Antal hushåll Orsaker till behov av utkomststöd Låg pension/sjukdagpenning/ Moderskapspenning/ övr. inkomst Arbetslöshet Familjeförhållanden Studier /46

19 Geta kommun bokslut Hemservice och äldreomsorg Hemservice och äldreomsorg 2007 Ursprungl Slutlig Avvikelse/ +/- % Personalkostnader ,9 % Tjänster ,1 % Övriga kostnader ,5 % Externa utgifter totalt ,3 % Externa inkomster ,1 % Netto externa ,6 % Interna utgifter Interna inkomster Externa + interna utg. totalt ,3 % Externa + interna ink. totalt ,0 % Netto totalt ,1 % Netto totalt per invånare Netto externa per invånare Den totala bruttokostnaden för hemservice och äldreomsorg för år blev ,44 euro och nettokostnaden blev ,24 euro. Bruksgraden blev 94,85 procent på nettonivå. Den största enskilda kostnaden för verksamheten blev lönekostnader, d v s ,69 euro och den näststörsta kostnaden anstaltstjänster för åldringar, d v s ,67. Såväl institutionsvård på De Gamlas Hem som vård på Gullåsen har blivit högre än erade medel. Det har vårdats två personer på Kommunalförbundet för De Gamlas Hem k.f under året och en person har vårdats permanent på Gullåsen under år. I kostnaden för vård på Gullåsen ingår även periodvårdsdygn. För Färdtjänst som beviljas i enlighet med socialvårdslagen blev kostnaden 2.275,88 euro för år, och i relation till erade medel som var 4.200,00 euro, blev bruksgraden 54,19 procent. Kostnaden för närståendevård blev ,54 och i förhållande till erade medel som var ,00 euro blev bruksgraden 82,03 procent. Resultatområdet omfattar Hemgårdens serviceboende och hemservice på fältet, färdtjänst och närståendevård samt köptjänst av äldreomsorg på Gullåsen och De Gamlas Hem. Kommunens målsättning har varit att ge en tillräcklig och god hemservice samt stödtjänster till kommunens invånare i syfte att skapa en trygg boendemiljö och att de äldre och vårdbehövande med hjälp av behövlig service skulle kunna bo kvar i eget boende så länge som möjligt. Förutom hemservice och stödtjänster, såsom matservice, städservice, badservice och färdtjänst har kommunen även tillgodosett avlastning för närståendevård vid Hemgården och med hjälp av hemservicens personal. Geta kommun erbjuder i enlighet med behovsbedömning vård och omsorg dygnet runt genom hemservicens personal för boende i Hemgården och i pensionärslägenheterna i anslutning till Hemgården. Det har lett till att behovet av vård på främst De Gamlas Hem har varit mindre än det annars skulle ha varit. Ökningen av vårddygn på Gullåsen beror på att det är institutionsvård för personer i behov av medicinsk vård eller rehabilitering som kommunen inte kan erbjuda genom hemservice eller i Hemgården. skt lönar det sig att kunna erbjuda kommunens invånare tjänster via hemservicen genom att dels erbjuda vård dygnet runt i Hemgården istället för att nyttja vården på De Gamlas Hem eller Gullåsen i ännu högre utsträckning och dels som ett led i att vårda de äldre allt längre i hemkommunen att bevilja hemservice eller närståendestöd som ett alternativ till annan kommunal service till anhöriga som vårdar sina äldre i hemmet. Geta kommun erbjuder även de personer som vårdas i hemmen med en närstående som vårdare avlastning på Hemgården i periodvårdsrum med hjälp av hemservicens personal. Ett annat alternativ till avlastning för närståendevården är att erbjuda hemservice eller stödtjänster som avlastning i det egna hemmet 18/46

20 Geta kommun bokslut eller om avlastningen beror på medicinska behov genom periodvårdsplats på Gullåsen. Behovet av avlastning bedöms genom individuell vårdbedömning och har under året nyttjats utgående från behov och rätt till avlastning. Nyckeltal Vårddygnskostnad Närståendestöd Vårdklass 1 = 239,50 7,98 7,98 7,98 euro/månad Vårdklass 2 = 394,00 13,13 13,13 13,13 euro/månad Vårdklass 3 = 651,00 21,70 21,70 21,70 euro/månad Total kostnad för 881,40 865,24 840,83 hemservice, mm* De Gamlas Hem 157,24 132,73 133,45 Gullåsen 135,53 131,05 152,60 *Vårddygnskostnaden avser den totala kostnaden/vårddygn för all hemservice till kommunen, elva pensionärslägenheter, inkl. en handikappbostad och sex boendeplatser i Hemgården, samt stödtjänster i kommunen och Hemgården och den avlastning för närståendevård som kommunen tillhandahåller i Geta. Hemserviceverksamhet Den totala kostnaden för Hemgården och hemservicen för år blev brutto ,74 euro och netto ,10 euro. Bruksgraden blev netto 95,04 procent av ,00 euro som var erade medel på nettonivå för kontot. Intäkter i form av hemserviceavgifter hade erats till ,00 euro, men blev 9.100,20 euro högre än förväntat, d v s ,20 euro. För år blev kostnaden för den lagstadgade hemservicen som beviljas utgående från Socialvårdslagen 881,40 euro/dygn. Den vården och servicen innefattar all hemservice inkl. stödtjänster ut till kommunen, Hemgårdens sex boendeplatser i omsorgsboendet och elva pensionärslägenheter, inkl. en handikappbostad. Till hemvårdsverksamheten hör hemservice och stödtjänster i form av bad- städ-, och måltidsservice. Även färdtjänsten enligt socialvårdslagen är en viktig stödform för de äldre. Nyckeltal Arbetsuppgifter Antal hushåll som erhållit hemservice Antal hushåll som erhållit stödtjänster Antal matportioner till Hemgården Antal matportioner till kommunen Antal färdtjänsttagare beviljad utgående från Socialvårdslagen Antal avlastningsdygn för närståendevård Antal personer som fått närståendevård Personal Administrativt handläggs hemservicen på socialkansliet av socialarbetaren med ansvar över omsorg och handikapp. Hemservicepersonal Arbetstid 1 föreståndare/närvårdare 100 %, 38,25 timmar/vecka Måndag-fredag, dagtid 4 närvårdare dag/kväll 400 %, 38,25 timmar/vecka Måndag-söndag, dag och kväll 3 deltid, nattarbete 45,75 %, 54,25 %, 91,5 % 38,25 timmar/vecka Måndag-söndag, natt 19/46